Till Styrelsen för Svenska Vorstehklubben. Remissvar gällande förslag till nya jaktprovsregler. KLASSINDELNING

Transkript

1 Till Styrelsen för Svenska Vorstehklubben Remissvar gällande förslag till nya jaktprovsregler. Som underlag till det remissvar som SVK Jämtland-Västernorrland redovisar nedan har diskussion förts med avdelningens medlemmar vid årsmötet samt att styrelsen aktivt har tagit kontakt med de flesta som idag är aktiva medlemmarna inom avdelning JVVK. När det gäller remissvaret så har det, utifrån de som har haft möjlighet att uttala sig i denna fråga, kommit samstämmiga åsikter kring det regelförslag som regelgruppen lämnat till SVK och vars avsikt är att gälla mellan I remissvaret kommer styrelsen först att lämna synpunkter kring de förändringar i jaktprovsförslaget som presenterats, samt därefter JVKK:s förslag till ev. förändringar, diskussionsunderlag samt styrelsens beslut kring remissförslaget. KLASSINDELNING 8 För att få starta på jaktprov ska deltagande hund ha uppnått lägst 18 månaders ålder. Motivering: UKL föreslås ersättas med unghundstestet, och en högre åldersgränsen kan antas styra mot högre deltagande i unghundstestet. Konsekvenser: Enstaka hundar kommer att gå till pris i ÖKL/EKL något senare än med den lägre åldersgränsen. Det är med stor oro vi finner att ukl skall försvinna till förmån för ett unghundstest. Framförallt försvinner möjligheten till att kunna jaktprovsmeritera sin unghund före 18 månaders ålder, vilket kommer att innebära att man inte heller har möjlighet att starta sin unghund på utställning i jaktklass före 18 månader. Det är också med stor oro från medlemmarna inom JVVK, att SVK i det nya jaktprovsregelförslaget fråntar hundägaren ansvaret att själv avgöra sin hunds lämplighet att starta på jaktprov och i vilken klass. Gällande det föreslagna unghundstestet har medlemmarna inom JVVK en mycket stark negativ inställning till testets upplägg och medlemmarna inom JVVK ställer sig helt avvisande till det unghundstest som tagits fram och som ska gälla för alla unghundar inom vårt avlånga land Sverige, med all skiftning av biotop och vilttillgång som det innebär, med en konsekvens att detta test skall ersätta vårt nuvarande provsystem med unghundsklass. Synpunkter på testet: Unghundstestet hålls på marker där hundens arbete kan bedömas och värderas. Det är av avgörande betydelse att det finns tillräcklig markareal med god förekomst av vilt. Sida 1/6

2 JVVK: När det gäller förekomsten av vilt så är det åter bara aktuellt att genomföra dessa test på marker där fågel har blivit utsatt för att kunna garantera att det verkligen finns vilt i marken med utgångspunkt från en skarp skrivning, att det är av avgörande betydelse. Även när det gäller kanin och hare så finns inte det samma förutsättningar för dessa arter i norr som i söder. För att säkerställa att alla hundar ska kunna testas inom aktuella åldersgränser ska det hållas ett antal delade test i fält/spårarbete respektive vattenarbete. Detta betyder att en del hundar måste delta i två delade tester för att få en komplett bedömning. På hösten hålls ett antal odelade test där hundarna bedöms i samtliga discipliner samma dag. JVVK: Med utgångspunkt från att provet skall ske på fält med stor möjlighet till att testas på marker med god viltförekomst, samt i vatten och med två spår arbeten, så är det ett omfattande prov att genomföra. Ser man detta ur ett geografiskt perspektiv så kommer det att bli mycket få eller inga alls, norrlandshundar, som kommer att testas då avstånden blir stora och de faktiska kostnaderna blir för höga för varje enskild hundägare. Det är inte möjligt att i NorrIand, i någon form av test eller prov, på de för oss aktuella fältslagen, skog och fjäll, kunna garantera vilttillgång överhuvudtaget, då alla jaktprov sker på de naturliga fågelbiotoperna, tjäder, orre och ripa. Konsekvensen av detta blir att avdelningarna i norr inte har de biologiska förutsättningarna som krävs för att genomföra det från regelgruppen föreslagna unghundstestet. Om avsikten med detta unghundstest är att locka fler att testa sina unghundar för att uppnå avelskommitténs önskemål om att minst 50% av alla unghundar som registreras i SVK:s regi, så kommer detta unghundstest få precis motsatt effekt, på de hundar som föds upp och ägs i Norrland. Som uppfödare är det inte rimligt att ha önskemål om att valpköparna prioriterar att resa kanske mil bara för att få sin hund testad. Dessutom hur förhåller sig SVK i ett miljöansvar när man genom ett sådant test uppmuntrar till ytterligare bilåkande? Lättfördhet är det naturliga anlaget för samarbete med föraren. Detta ska inte förväxlas med lydnad, som är ett resultat av dressyr. JVVK: Alla hundar påverkas från tidig ålder av lydnad från sin förare, det betyder också att den unga hunden i söket redan från tidig ålder är påverkad av dressyr, vilket också påverkar följsamheten. Att de som testar dessa unghundar skall kunna utröna om följsamhet är en naturlig talang eller ett resultat av en tidig dressyr, som idag de flesta arbetar med, innebär extremt stora krav på särskilda hundkunskaper som testansvariga. Det innebär också att särskilda domare måste utbildas som gör dessa tester, med särskilt goda hundkunskaper för att kunna utröna vad som är påverkan av dressyr eller naturliga förutsättningar. Denna utbildning kommer att innebära stora merkostnader för SVK och inom JVVK ställer vi oss helt avvisande till att budgeten inom vår lokalavdelning belastas av en sådan special utbildning av jaktprovsdomare. Hunden ska simma självständigt eller dirigeras över öppet vatten. Inledningsvis står det i unghundstestet, att den ska vara så lite påverkad som möjligt av dressyr, men i det föreslagna vattentestet och de regler som skall gälla för vattentestets genomförande, innebär det att hunden bör vara tämligen väldresserad och lydig, vilket starkt motsäger provets grundläggande avsikter med att testa en rå unghund. Sida 2/6

3 FÄLTARBETE OCH APPORTARBETE 11 Hunden ska provas som stående hund vid prov på jaktbart småvilt som får jagas med hagelgevär, dock inte rådjur. JVVK: Rasen som tillhör grupp 7, enligt internationell gruppindelning, är en stående fågelhund och bör också fortsättningsvis kallas stående fågelhund av kontinental ras. När det gäller möjlighet att tillgodoräkna sig premieringar på jaktprov på samtliga småvilt, dock ej rådjur, ställer sig JVVK positivt till detta under sådan förutsättning att ingen kan bli jaktchampion på att enbart stå för kaniner på sydskånska slätter och att det måste vara arbete på fågelvilt som skall vara hundens huvudsakliga arbetsområde och där också högre premieringar ska sättas. För att erhålla ett 1:a pris i ökl och ekl, som är särskilt meriterande, får inte enbart ev. kaninarbeten innebära att hunden erhåller ett 1:a pris, däremot så skall det kunna tillgodoräknas positivt i hundens allmänna bedömning, om viltsituationen är uppkommen och hanterade på samma sätt som de krav man ställer vid/för en fågelsituation. Men för att kunna bli meriterade med ett 1:a pris måste hunden dessutom visa upp minst en fullt godtagbar fågelsituation vid samma provtillfälle. SLÄPSPÅRSARBETE 13 Hunden ska provas i sin förmåga att med ledning av spåret snabbt finna och apportera småvilt. Provet ska i ÖKL ske på släpad fågel eller kanin. I EKL ska provet ske på släpad räv med en vikt av minst 5 kg och högst 7 kg. JVVK: Att i ekl gå ifrån regeln som gäller idag att använda sig av jaktbart vilt med en vikt av minst 3 kg och högst 7 kg, är en klar tillbakagång av de reglerna kring ekl släpspår, som idag är aktuella. Att lägga viktklassen på räv mellan 5 7 kg är dessutom att försvåra provets genomförande då det ofta enbart är sjuka rävar som befinner sig i denna vikt. Allt jaktbart vilt över 3 kg MÅSTE vara tillåtet att användas, dels för att kunna förenkla för de som ansvarar för viltinskaffandet i samband med prov, men det kan t.o.m vara svårare för en hund att apportera en gås på 5 kg i skogen än en räv på 8, detta på grund av viltets fysiska konstruktion. I samtliga av de punkter där regelgruppen, i de föreslagna jaktprovsreglerna, valt att ta bort jaktprovsregler gällande för ukl, motsätter sig medlemmar inom JVVK denna skrivning helt och hållet. Vår samlade uppfattning är att ukl måste vara kvar men att det kan finnas en möjlighet till modifiering kring provets genomförande, som skulle gagna all verksamhet med de kontinentala raser av stående fågelhundar oavsett vart i landet man bor. Mer om detta i JVVK:s förslag nedan. Sida 3/6

4 Förslag från SVK Jämtland-Västernorrland vorstehklubb till SVK gällande unghundstest/prov. För att få fler att starta sina unghundar på prov eller test bör det finnas en möjlighet att starta på ett unghundstest utan att först genomföra eftersöksgrenarna. Detta unghundstest kan genomföras i samband med ordinarie fältprov oavsett underlag och premieras på samma jaktprovsbedömnigar som gäller för unghundsklassen idag. Däremot blir testet av inofficiell karaktär och kan inte tillgodoräknas som jaktprovsmerit för att ex kunna delta på utställning i jaktklass. Vill man däremot starta i unghundsklass, skall man precis som vid de regler som gäller idag, kunna göra detta om kraven på eftersöksgrenarna är godkända. Om det vid unghundstestet visar sig att den unga hunden som inte har gjort sitt eftersöksprov med godkänt resultat och erhåller en inofficiell premiering skall den om den gör sina eftersöksgrenar innan den fyllt 24 månader, kunna tillgodoräkna sig resultatet från unghundstestet som en jaktprovsmerit, med samma möjlighet till att göra eftersöksgrenarna retroaktivt, som gäller vid våra vårvinterprov idag. SVK bör också göra en översyn kring att hitta en provmodell som är snarlik det finska unghundsprovet Junkkari som ett alternativ och/eller som ett komplement till de ovan framställda förslaget. Konsekvens: Med denna förändring innebär det att fler kan testa sina unghundar utan att de först måste igenom den problematik som ibland kan uppstå kring apportering, vilket helt är relaterat till hur man som dressör har lyckats eller i värsta fall misslyckats, med att få sin unga hund färdig till eftersöksproven. Att kunna starta sin unghund på ett unghundstest utan att behöva känna stress kan vara helt avgörande för att få fler att starta sina unga hundar. Att dessutom testa unghundarna på de olika fältslag där deras huvudsakliga jaktliga arbetsområde kommer att vara, gör det också möjligt för uppfödarna att bättre stimulera sina valpköpare till att delta på test och/eller prov. För uppfödarna kommer det också innebära att de får en bättre kunskap kring aveln då test och/eller prov genomförs på de fältslag där man själva sätter den viktigaste prioriteringen av egenskaper. Genom att unghundstestet kan genomföras i samband med ordinarie jaktprov kan också nya hundägare få stimulans och kontakt med mer luttrade provdeltagare utan att de behöver känna någon form av konkurrenssituation. Med ett gott omdöme från ett unghundstest, kan också fler bli stimulerade att aktivt fortsätta arbeta med sin hund i olika provsammanhang. Vilket i sin tur möjliggöra ett större antal startande hundar på prov. Diskussionsunderlag. JVVK: Det är självklart att vi måste hitta en testform som gör att fler väljer att testa sina unghundar. Men med det unghundstest som beskrivits från regelgruppen och från de förutsättningarna för provets genomförande, så faller det på dess orimlighet. En klar konsekvens av det föreslagna unghundstestet, kommer att kunna innebära att vi istället får färre som kommer att delta. Precis som i rasernas moderland bör detta unghundstest/prov i första hand vara inriktat på den stående fågelhundens huvudsakliga arbetsområde, som just stående fågelhund. Inom VJP är det just den unga hundens fältegenskaper som testas, även med ett enkelt släpspår och en enklare mentaltest. Men, sök, näsa, stånd och förighet är VJP:s huvudsakliga provsyfte. Vad är det i vår nuvarande svenska modell som ev. säger Sida 4/6

5 mindre om den unga hundens anlag, än den modell för unghundar som man använder sig av i Tyskland? Avsikten för SVK måste vara att, som också måste åläggas SVK som ett särskilt ansvar, få en bättre förståelse/erfarenhet/kunskap kring vad som avgör att man som unghundsägare väljer att starta eller att avstå från start i ukl. Ett sätt att bättre få kunskap kring detta, varför så många väljer att inte starta sina unghundar, kan vara att alla de uppfödare som hade en kull under 2008, genomför en enkel enkätundersökning bland sina valpköpare varför de deltog eller varför de avstod start i ukl under Detta för att få en större kunskap kring det resonemang unghundsägaren för, när det väljer just valet mellan att starta eller att avstå från start, med sin unghund. Det är drivkraften hos den enskilda hundägaren att vilja starta sin unga hund på prov eller test som är den slutliga framgångsfaktorn. Med kunskap kring denna drivkraft eller avsaknad av denna drivkraft, har också SVK som hundklubb större möjlighet att hitta olika former som tilltalar en bred grupp av hundägare att aktivt delta i klubbens olika verksamheter. Förslaget från JVVK kan innebära att man genom att ta bort kravet på eftersök i ukl, ökar deltagandet och att det också kan finnas en möjlighet i de olika lokalavdelningarna göra de ordinarie proven speciellt intressanta för unghundar, där trivsel på provet är mer avgörande. Genom att dessutom få in en testmodell i befintliga provsystem, kommer också att förenkla hanteringen av jaktprov för olika provfunktionärer. En positiv effekt av detta kan vara att det finns större möjligheter att behålla alla de ideella krafter som vår verksamhet helt är beroende av. Från JVVK menar vi att vi istället måste förenkla, inte försvåra. Försvårar vi vårt prov- /testsystem då är vi snart utan intresserade ägare till kontinentala raser. Vi måste givetvis bevara och värna om de unika allroundegenskaperna som våra kontinentala raser besitter. Vår bedömning är att vi idag får ut tillräcklig värdefull avelsinformation kring rasernas allroundegenskaper utifrån det nuvarande jaktprovsystemet och genom de egenskapspoäng som redovisas i samband med hundens deltagande på prov. Vi har möjlighet att testa viltspår och vi har också möjlighet att testa våra hundar på fullbruksprov om man så är intresserade av att specialutbilda sin hund. Vad är det vi idag inte vet om våra hundar, som vi skulle kunna få ytterligare information om? Är dagens jaktprovsresultat för dåliga och i så fall, i jämförelse med vad då? Vilken uppföljning finns hos SVK kring jaktprovsresultatens betydelse för avelns framgång eller frånvarande av framgång? Vad är det för hundar vi vill ha? Inom JVVK är det i första hand en stående fågelhund i skog och på fjäll vi eftersträvar och JVVK har som avsikt att fortsätta arbetet med att bevara den som sådan, utan att bortse från de tyska grundkraven på våra kontinentala raser. JVVK anser att ett unghundstest som bygger på den tyska varianten VJP skulle mer än väl fungera som ett värdefullt unghundstest i Sverige, med dess tyngdpunkt på den unga hundens fältegenskaper. En sådan variant av test skulle också kunna komma att innebära ett internationellt erkännande, men det allra viktigaste är att ett sådant test måste anpassas till de olika biotopvarianterna som finns i Sverige och att testet huvudsyfte precis som VJP handlar om den unga hundens fältegenskaper. Sida 5/6

6 Beslut från SVK Jämtland-Västernorrland gällande förslaget från regelgruppen kring förändring av jaktprovsreglerna Med detta remissvar vill styrelsen för SVK Jämtland-Västernorrland redovisa sina slutsatser kring de föreslagna jaktprovsregeländringarna Styrelsen försvk Jämtland-Västernorrland beslutar om att säga: Nej till bortplockande av ukl till förmån för det unghundstest som regelgruppen föreslagit som ersättning. Nej till det föreslagna unghundstestet av dansk modell. Nej till möjligheten att inte kunna starta sin hund på prov innan 18 månaders ålder. Nej till förslaget om att kalla det stående hund, det skall kvarstå som stående fågelhund. Nej till förslaget om räv i elitklass i viktklassen 5 7 kg, de jaktprovsregler för släpspår som gäller för elitklass i dagens regler, skall kvarstå i de provregler som kommer att gälla mellan Ja till att allt jaktbart småvilt, ej rådjur, som kan jagas med hagelgevär, skall kunna tillgodoräknas hundens förtjänster. Dock ej att hunden skall kunna få en hög premiering, utan att vid samma tillfälle också visat minst en godkänd fågelsituation. Ja till en testmodell som möjliggör ett unghundstest som kan ingå i ordinarie jaktprov med en möjlighet att kunna göra sina eftersöksgrenar retroaktivt dock inom 24 månaders gränsen, se förslag ovan. Ja till att SVK undersöker möjligheten för att införa ett unghundsprov modell Junkkari i Sverige med utgångspunkt från svenska förhållande med olika biotopiska förutsättningarna och med hänsyn till de olika förutsättningar som finns, gällande vilttillgång. Matfors Med vänlig hälsning Ordförande Rolf Larsson SVK Jämtland-Västernorrland Sida 6/6