FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Transkript

1 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2009 Utgiven i Helsingfors den 19 maj 2009 Nr INNEHÅLL Nr Sidan 317 Lag om ändring av 2 ilagen om statskontoret Statsrådets förordning om nationella stöd som betalas för utsädesproduktion av vallväxter och stråsäd för Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning samt kompensation för strukturförändringar inom svin- och fjäderfähushållning Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om nationellt stöd till södra Finland Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om nordligt stöd Jord- och skogsbruksministeriets förordning om överföring av vissa uppgifter på tullverket Nr 317 Lag om ändring av 2 ilagen om statskontoret Given i Helsingfors den 15 maj 2009 I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen av den 15 februari 1991 om statskontoret (305/1991) 2, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 15/1993 och 1268/1995, som följer: 2 Om det inte föreskrivs något annat om behörigheten, har Statskontoret till uppgift att 1) ordna service i samband med finansiering, placering, skötsel av skulder och lån samt personalservice för statliga ämbetsverk och inrättningar, 2) sköta statens centralbokföring, 3) handlägga statens pensions- och skadeståndsärenden. Statskontoret kan producera gemensamma stödtjänster för statsförvaltningen. Genom förordning av statsrådet bestäms det vilka dessa tjänster är. Statskontoret sköter dessutom andra uppgifter som det bestäms eller föreskrivs att Statskontoret ska sköta. Statskontoret kan även tillhandahålla kundgrupper utanför statsförvaltningen sådan service som avses i 1 mom. 1 punkten och pensionsadministrativ service samt behövlig stödservice som de kräver till den del servicen inte innebär utövande av offentlig makt. Statskontoret kan även tillhandahålla den offentliga förvaltningen gemensamma elektroniska stödtjänster för service och förvaltning. Genom förordning av statsrådet före- RP 48/2009 FvUB 3/2009 RSv 43/

2 3270 Nr 317 skrivs det om vad som är sådana gemensamma elektroniska stödtjänster för service och förvaltning som är avsedda för den offentliga förvaltningen. Denna lag träder i kraft den 20 maj Helsingfors den 15 maj 2009 Republikens President TARJA HALONEN Förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi

3 3271 Nr 318 Statsrådets förordning om nationella stöd som betalas för utsädesproduktion av vallväxter och stråsäd för 2009 Given i Helsingfors den 13 maj 2009 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, föreskrivs med stöd av 7 1 mom. och 9 3 mom. i lagen av den 28 december 2001 om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), av dem 9 3 mom. sådant det lyder i lag 1446/2006: 1 Allmänt Som sådant annat stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen som avses i 6 4 punkten i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) kan betalas nationellt stöd för utsädesproduktion av vallväxter och stråsäd för 2009 på det sätt som bestäms i denna förordning. 2 Definitioner I denna förordning avses med 1) odlingsgranskning granskning av en utsädesodling av vallväxter enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av vall- och foderväxter (110/2000) eller granskning av en utsädesodling av stråsäd enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av stråsäd (109/2000), vilka har publicerats i jord- och skogsbruksministeriets meddelande om vissa av jord- och skogsbruksministeriets förordningar (1010/2000), 2) stödberättigande areal den ansökta stödberättigande areal som godkänts efter eventuell arealkontroll samt odlingsgranskning, 3) fröhandel en i lagen om handel med utsäde (728/2000) avsedd näringsidkare som marknadsför eller förpackar utsäde, 4) stödenhetskoefficient den andel av den stödberättigande arealen i stödansökan för vilken stöd betalas, 5) utsädesavtal ett avtal mellan en fröhandel och en utsädesproducent om utsädesproduktion, växtart, växtsort, areal, kvalitetskrav och prissättningsgrunder genom vilket fröhandeln förbinder sig att köpa utsäde som uppfyller kraven i avtalet, 6) förbindelse om produktion av utsäde en förbindelse mellan en utsädesproducent och en fröhandel som fungerar som producentens gårdspackeri, om produktion av utsäde, växtart, växtsort, areal, kvalitetskrav och prissättningsgrunder genom vilket fröhandeln förbinder sig att marknadsföra utsäde som uppfyller odlingsgranskningens krav. 3 Allmänna grunder för bestämmande av stödet Till den som ansöker om stöd betalas högst ett stödbelopp som bestäms på basis av den stödberättigande areal som justerats med stödenhetskoefficienten. Om inte något annat föreskrivs i denna förordning är stödenhetskoefficienten 1,00.

4 3272 Nr 318 Minimiarealen för ett jordbruksskifte som kan beviljas stöd är fem ar. 4 Odlingssätt, areal och besittning Ett villkor för beviljande av stöd är att sökanden i fråga om skiften och utmärkningen av dem, åker som lämpar sig för odling samt odlingssätt med beaktande av produktionsförhållandena på orten har iakttagit bestämmelserna i 6 8 i jord- och skogsbruksministeriets förordning om administrationen av nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen 2009 (248/2009). Vid beräkning av stödberättigande arealen används den areal som har fastställts vid arealkontrollen De arealer som inte godkänts vid odlingsgranskningen dras av från denna areal. Arealpåföljderna dras av från stödet före andra påföljder. På överföringar av besittningsrätten iakttas 25 i den förordning som avses i 1 mom. 5 Arter och sorter Stöd för utsädesproduktion av vallväxter kan betalas för utsädesproduktion av ängssvingel (Festuca pratensis Huds.), rörsvingel (Festuca arundinacea Schreb), engelskt rajgräs (Lolium perenne L.), rödklöver (Trifolium pratense L.) och vitklöver (Trifolium repens L.). Stöd för utsädesproduktion av stråsäd betalas för utsädesproduktion av korn, havre, vete och råg. Stöd för utsädesproduktion kan betalas för de sorter som förtecknas i bilagan. Stöd kan betalas endast för ett växtbestånd med en enda växtart. På ett stödberättigande skifte kan dock en annan växtart växa som bottengröda, om grödan har anlagts för det följande året eller för gröngödsling. 6 Utsädesavtal och förbindelse om produktion av utsäde Ett villkor för beviljande av stöd är att utsädesproducenten med en fröhandel har ingått ett utsädesavtal eller en förbindelse om produktion av utsäde som gäller ett eller flera skiften som odlingsgranskats Stödbelopp Beloppet av stöd för utsädesproduktion av vallväxter är 220 euro per hektar. Stöd kan betalas för högst hektar. Beloppet av stöd för utsädesproduktion av stråsäd är 73 euro per hektar. Stöd kan betalas för högst hektar. Om den areal som berättigar till stöd för utsädesproduktion överstiger den maximiareal som avses i 1 eller 2 mom., minskas stödenhetskoefficienten. 8 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 20 maj Helsingfors den 13 maj 2009 Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila Äldre regeringssekreterare Katri Valjakka

5 Nr Bilaga VÄXTARTER OCH SORTER, FÖR VARS PRODUKTION NATIONELLT STÖD FÖR UTSÄDESPRODUKTION UTBETALAS FÖR ÅR 2009 Art Havre Vårråg Höstråg Vårvete Höstvete Sort Aarre Akseli Aslak Eemeli Fiia Julius Kolbu Lisbeth Marika Peppi Ringsaker Roope Salo Sofiina Steinar Suomi SW Vaasa Svala Veli Venla Viviana Yty Juuso Rogo Kartano Riihi Aino Anniina Bombona Demonstrant Kruunu Mahti Marble Picolo Puntari Wanamo Wellamo Arktika Reetta

6 Rehti Urho Veeti Korn Amber Arra Artturi Edel Edvin Eerik Einar Eliseta Elmeri Erkki Hankkijan Pokko Harbinger Kunnari Kustaa Loviisa Olavi Pilvi Pohto Polartop Rambler Rolfi Saana Tiril Tofta Tolkien Viivi Vilde Ängssvingel Antti Fure Ilmari Inkeri Kalevi Rörsvingel Retu Rödklöver Isomäki Jesper Jokioinen Saija Vitklöver Isokallio Engelskt rajgräs Riikka Svea 3274 Nr 318

7 3275 Nr 319 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning samt kompensation för strukturförändringar inom svin- och fjäderfähushållning Given i Helsingfors den 13 maj 2009 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, upphävs i statsrådets förordning av den 27 november 2008 om från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning samt kompensation för strukturförändringar inom svinoch fjäderfähushållning (759/2008) 13 3 mom., 14 2 mom. och 15 3 mom., ändras 1 och 3, 6 2 mom. och 10 samt bilaga 1 och 2, samt fogas till 4 nya 5 och 6 mom., till 7 ett nytt 4 mom. samt till förordningen en ny 9 a, som följer: 1 Tillämpningsområde Denna förordning tillämpas på det från produktionen frikopplade stöd för svin- och fjäderfähushållning, nedan från produktionen frikopplat stöd, och den kompensation för strukturförändringar inom svin- och fjäderfähushållning, nedan kompensation för strukturförändringar, som beviljas som nationellt stöd till södra Finland enligt 6 1 mom. 1 punkten och som nordligt stöd enligt 6 1 mom. 2 punkten i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), nedan stödlagen. 3 Införande av nationellt stöd Från produktionen frikopplat stöd och kompensation för strukturförändringar enligt 10 c 10 g i stödlagen tas stödåret 2009 i bruk i stödområdena A och B samt C1 C4. Stödområdena har angetts i bilaga 1. Referenskvantiteten för från produktionen frikopplat stöd kan på ansökan fastställas enligt var gårdsbruksenhetens driftcentrum ligger antingen för stödområde A och B eller för stödområde C1 C4. En förutsättning för fastställande av en referenskvantitet är att till sökanden som nationellt stöd till södra Finland eller som nordligt stöd har betalats nationellt stöd för svin- och fjäderfähushållning i enlighet med 10 c i stödlagen eller om sökanden är berättigad till en höjning av referenskvantiteten i enlighet med 10 d i stödlagen på grundval av att det gjorts en investering i en produktionsbyggnad, hyrts en produktionsbyggnad eller i sökandens besittning återbördats en produktionsbyggnad som varit uthyrd. 4 Omräkningskoefficienter I stödområdena C1 C4 är omräkningskoefficienterna följande: Djurslag Omräkningskoefficient Svin (stödområdena C1 C4)... 1,00 Hönor och moderhönor stödområde C1... 0,96 stödområde C2... 0,96 stödområde C2 norr och skärgården. 0,99 stödområde C3 och C4... 1,22

8 3276 Nr 319 Broilrar, Omräkningskoefficient moderdjur av köttfjäderfän och övriga köttfjäderfän stödområde C1... 0,88 stödområde C2... 0,90 stödområde C2 norr och skärgården. 0,95 stödområde C3 och C4... 0,95 Det sammanlagda beloppet av de gårdsspecifika referenskvantiteterna för från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning och de gårdsspecifika referenskvantiteterna för kompensation för strukturförändringar får vara högst djurenheter inom stödområdena C1 C4. Om det sammanlagda antalet djurenheter som i övrigt ska fastställas överstiger ovan nämnda maximiantal, minskas omräkningskoefficienterna i 5 mom. 6 Antal djurenheter som utgör grund för höjning av referenskvantiteten I fråga om gäss, ankor, slaktade änder och slaktade fasaner och avelsuppfödning av dessa kan som grund för höjning av referenskvantiteten en sådan bedömning av sökanden användas som kan betraktas som tillförlitlig och som gäller det antal djurenheter som vid fortlöpande produktion med iakttagande av gängse produktionssätt hade berättigat till nationellt stöd enligt grunderna för fastställande av det nationella stödet till södra Finland år 2007 inom stödområdena A och B eller enligt grunderna för fastställande av nordligt stöd inom stödområdena C1 C4. På det antal djurenheter som fås på detta sätt tillämpas omräkningskoefficienterna i 4. 7 Redogörelse för grunderna för ansökan om höjning av referenskvantiteten Om ett skriftligt och bindande föravtal om att köpa eller hyra en produktionsbyggnad har gjorts senast den 31 augusti 2007, produktionsbyggnaden avses ha köpts eller hyrts enligt 10 1 mom. 2 punkten i stödlagen. 9a Utredningar vid användning av antalet djurenheter för år 2006 Om sökanden yrkar på att referenskvantiteten ska beräknas enligt 10 c 2 mom. 2 punkten i stödlagen på grund av arbetsoförmåga till följd av sjukdom, ska till ansökan fogas ett läkarintyg eller annan tillförlitlig utredning av arbetsoförmågan och dess varaktighet. Om sökanden yrkar på att referenskvantiteten ska beräknas enligt 10 c 2 mom. 2 punkten i stödlagen på grund av djursjukdom, ska till ansökan fogas ett veterinärintyg över den konstaterade djursjukdomen och dess varaktighet. 10 Husdjurslägenhet En gårdsbruksenhet motsvarar de krav som i 10 e 1 mom. i stödlagen ställs på en husdjurslägenhet om det på gårdsbruksenheten under stödåret bedrivs husdjursskötsel till den sista dagen för ansökan om kompensationsbidrag, den nämnda dagen inräknad, såvida det inte gäller ett sådant kortvarigt avbrott i produktionen som godtas i fråga om den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget. En förutsättning är dessutom att djurtätheten på gårdsbruksenheten är 1) minst 0,4 djurenheter per hektar mark som berättigar till stöd, eller 2) minst 0,2 djurenheter per hektar mark som berättigar till stöd och gårdsbruksenheten har minst 10 djurenheter under hela perioden för fastställande av antalet djurenheter, såvida det inte är fråga om ett sådant kortvarigt avbrott i produktionen som godtas i fråga om den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget. Vid beräkning av djurtätheten används antalet djurenheter under det år som föregår stödåret och antalet stödberättigande hektar under stödåret. Om det inte är möjligt för

9 Nr sökanden att ingå en femårig förbindelse som gäller en stödform som avses i 2 1 mom. 12 eller 15 punkten i stödlagen, kan vid beräkning av djurtätheten till skillnad från vad som anges ovan i 2 mom. användas den åkerareal som sökanden under stödåret har i sin besittning under växtperioden. Antalet djurenheter för nötkreatur är årsgenomsnittet för det antal djur enligt nötkreatursregistret som är minst sex månader gamla det år som föregår stödåret. I fråga om antalet djurenheter för andra djur används antalet djurenheter för det år som föregår stödåret på samma grunder som för den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget. På jordbrukarens yrkande kan det djurantal som konstaterats vid tillsynen användas. Djurantalet omräknas till djurenheter med hjälp av djurenhetskoefficienterna enligt bilaga 3. Denna förordning träder i kraft den 20 maj Helsingfors den 13 maj 2009 Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila Äldre regeringssekreterare Katri Valjakka 2 /53

10 3278 Nr 319 Bilaga 1 REGIONINDELNING FÖR NATIONELLT STÖD Område A Askola, Aura, Borgå 1), Borgnäs, Esbo, Helsingfors, Ingå 1), Grankulla, Kervo, Kimitoön 1), Koski, Kouvola 2), Kyrkslätt, Lappträsk, Liljendal, Loimaa, Lojo 3), Lovisa, Lundo, Marttila, Masku 4), Mynämäki 5), Mörskom, Nurmijärvi, Nådendal 6), Oripää, Pemar, Pernå 1), Pukkila, Pöytyä 7), Raseborg 8), Reso, Rusko 9), Sagu 1), Salo 10), Sibbo, Sjundeå, Somero, S:t Karins 1) Strömfors, Tarvasjoki, Träskända, Tusby, Vanda, Vichtis, Väståboland 1) och Åbo 1). Område B Akaa, Artsjö, Asikkala, Birkala, Björneborg, Brändö, Eckerö, Eura, Euraåminne, Finström, Forssa, Fredrikshamn, Föglö, Geta, Gustavs, Hammarland, Hangö, Harjavalta, Hartola, Hattula, Hausjärvi, Heinola, Hollola, Huittinen, Humppila, Hyvinge, Hämeenkoski, Högfors, Iitti, Ikalis, Imatra, Janakkala, Jockis, Jomala, Juupajoki, Jämijärvi, Jämsä 11), Kangasala, Kankaanpää, Karislojo, Kiikoinen, Kjulo, Kotka, Kuhmalahti, Kuhmoinen, Kumlinge, Kumo, Kylmäkoski, Kärkölä, Kökar, Lahtis, Laitila, Lavia, Lemi, Lemland, Lempäälä, Loppi, Lumparland, Luumäki, Luvia, Mariehamn, Miehikkälä, Mäntsälä, Mäntyharju, Nakkila, Nastola, Nokia, Norrmark, Nousis, Nummi-Pusula, Nystad, Orimattila, Orivesi, Padasjoki, Punkalaidun, Pyttis, Pyhäranta, Påmark, Pälkäne, Raumo, Riihimäki, Saltvik, Sastamala, Sottunga, Sund, Sysmä, Säkylä, Tammela, Tammerfors, Tavastehus, Tavastkyro, Tövsala, Ulvsby, Urjala, Valkeakoski, Vehmaa, Vesilahti, Villmanstrand, Virolahti, Vårdö, Ylämaa, Ylöjärvi 12) och Ypäjä samt skärgårdsdelarna av Borgå, Ingå, Kimitoön, Masku, Nådendal, Pernå, Sagu, Salo, S:t Karins, Väståboland och Åbo. Skärgårdsområden Yttre skärgården Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö samt dessutom de genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet särskilt angivna delområdena i följande kommuner: Borgå, Gustavs, Hammarland, Ingå, Kimitoön, Lemland, Masku, Nystad, Nådendal, Pernå, Raseborg, Sagu, Salo, S:t Karins, Tövsala, Väståboland och Åbo. Inre skärgården De genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet särskilt angivna delområden i följande kommuner: Hartola, Jämijärvi, Jämsä, Kangasala, Kouvola, Kuhmoinen, Orivesi, Padasjoki, Pälkäne, Sysmä, Tavastehus och Villmanstrand. Fasta Åland Eckerö, Finström, Geta, Jomala, Lumparland, Mariehamn, Saltvik och Sund samt dessutom de genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet särskilt angivna delområdena i kommunerna Hammarland och Lemland. Region C1 Enonkoski, Hankasalmi, Heinävesi, Ilmajoki, Jalasjärvi, Joensuu 13), Jorois, Juva, Jyväskylä, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava 14), Kerimäki, Kesälahti, Kitee, Korsholm 15), Korsnäs, Kristinestad, Kuopio, Kuortane, Kurikka, Laihela, Lappo, Laukaa, Leppävirta, Liperi, Lillkyro, Malax, Maaninka, Muurame, Mänttä-Vilppula, Nykarleby, Nyslott, Närpes, Oravais, Outokumpu, Parikkala, Pieksämäki, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Rautjärvi, Ristiina, Ruokolahti, Ruovesi, Rääkkylä, Savitaipale, Seinäjoki 16), Siilinjärvi, S:t Michel, Storkyro, Sulkava, Suomenniemi, Suonenjoki, Taipalsaari, Tuusniemi, Vasa, Varkaus, Vörå-Maxmo 17) och Östermark. Region C2 Alajärvi, Alavieska, Alavus, Brahestad, Bötom, Etseri, Evijärvi, Haapajärvi, Haapavesi, Halsua, Himanka, Hirvensalmi, Honkajoki,Idensalmi, Jakobstad, Joutsa, Juan-

11 Nr koski, Kaavi, Kalajoki, Kangasniemi, Kannonkoski, Kannus, Karleby, Karstula, Karttula, Karvia, Kaustby, Keitele, Kempele, Keuru, Kihniö, Kinnula, Kiuruvesi, Kivijärvi, Konnevesi, Kontiolahti, Kronoby, Kyyjärvi, Kärsämäki, Lapinlahti, Lappajärvi, Larsmo, Lestijärvi, Limingo, Luhanka, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Multia, Nilsiä, Nivala, Oulainen, Oulunsalo 18), Parkano, Pedersöre, Perho, Pertunmaa, Petäjävesi, Pielavesi, Pihtipudas, Polvijärvi, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Rautalampi, Reisjärvi, Saarijärvi, Sastmola, Sievi, Siikainen, Siikajoki, Siikalatva, Soini, Sonkajärvi, Storå, Tervo, Tohmajärvi, Toholampi, Toivakka, Tyrnävä, Töysä, Uurainen, Varpasjärvi, Vesanto, Vetil, Vieremä, Vihanti, Viitasaari, Vimpeli, Virdois, Ylivieska, och Äänekoski. Region C2 norra Ilomants, Juuka, Kajana, Lieksa, Nurmes, Paltamo, Rautavaara, Ristijärvi, Sotkamo, Vaala och Valtimo. Region C3 P1 Haukipudas, Kiiminki, Uleåborg och Utajärvi. P2 Hyrynsalmi, Ii, Karlö, Kemi, Keminmaa, Kuhmo, Simo, Tervola, Torneå och Yli-Ii. P3 Kemijärvi, Pello, Pudasjärvi, Puolanka, Ranua, Rovaniemi, Suomussalmi, Taivalkoski och Övertorneå P4 Kuusamo och Posio. Region C4 P4 Kittilä 19), Kolari, Pelkosenniemi, Salla, Savukoski och Sodankylä 20). P5 Enare, Enontekis, Muonio och Utsjoki. Skärgården i region C1 och C2 De delområden i följande kommuner i region C1 och C2 som bestäms särskilt genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet: Region C1 Enonkoski, Hankasalmi, Heinävesi, Jorois, Jyväskylä, Kerimäki, Kesälahti, Kuopio, Leppävirta, Liperi, Malax, Mänttä-Vilppula, Nyslott, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Ristiina, Ruovesi, S:t Michel, Sulkava, Suomenniemi, Suonenjoki, Taipalsaari och Varkaus. Region C2 Hirvensalmi, Joutsa, Juankoski, Kangasniemi, Kannonkoski, Karttula, Keuruu, Kiuruvesi, Kivijärvi, Kontiolahti, Lapinlahti, Luhanka, Nilsiä, Pertunmaa, Pielavesi, Polvijärvi, Rautalampi, Saarijärvi, Tervo, Vesanto, Vieremä, Virdois och Äänekoski. 1) Frånsett kommunens skärgårdsdelarna som hör till område B. 2) Frånsett före detta Anjalankoski stad, Jaala kommun, Kuusankoski stad och Valkeala kommun, som hör till område B. 3) Frånsett före detta Sammatti kommun, som hör till område B. 4) Frånsett före detta Villnäs kommun samt skärgårdsdelar, som hör till område B. 5) Frånsett före detta Mynämäki kommun, som hör till område B. 6) Frånsett före detta Merimasku och Rimito kommuner samt skärgårdsdelar, som hör till område B.

12 3280 Nr 319 7) Frånsett före detta Yläne kommun, som hör till område B. 8) Frånsätt före detta Ekenäs stad, som hör till område B. 9) Frånsett före detta Vahto kommun, som hör till område B. 10) Frånsett före detta Kisko och Suomusjärvi kommuner samt skärgådsdelar, som hör till område B. 11) Frånsett före detta Jämsänkoski och Kuorevesi kommuner, som hör till område C 1. 12) Frånsett före detta Kuru kommun som hör till område C 2. 13) Frånsett före detta Pyhäselkä kommun, som hör till område C2 och före detta Eno, Kiihtelysvaara och Tuupovaara kommun, som hör till område C2 norra. 14) Frånsett före detta Kortesjärvi kommun, som hör till område C2. 15) Frånsett Björköby och Replot, som hör till område C2 norra. 16) Frånsett före detta Peräseinäjoki kommun, som hör till område C2. 17) Frånsett områdena utanför fastlandet, som hör till område C2 norra. 18) Frånsett de delar av Oulunsalo kommun som ligger inom före detta Ylikiiminki kommuns gränser och som gör till område C3. 19) Frånsett det område som har i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3733/514/96 av den 10 juli 1996 godkänts höra till området P5. 20) Frånsett det område som har i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3039/514/95 av den 9 augusti 1995 godkänts höra till området P5.

13 Nr Bilaga 2 KALKYLERADE DJURANTAL Byggnader för fjäderfä Djur (st) /kvadratmeter Hönor och moderhönor Burhönshus en burvåning 6 två burvåningar 10 tre burvåningar 16 fyra burvåningar 20 fem burvåningar 25 sex burvåningar 30 Golvhönshus 9 Flervåningssystem för frigående hönor 18 Hönshus för broilermödrar 5,7 Uppfödningsstall för broilrar 20 Uppfödningsstall för kalkoner 4,6(* Svinstall Djur Djur (st)/kvadratmeter Slaktsvinsstall slaktsvin 1,00 (* Grisningsstall, inte vidareuppfödning suggor 0,18 Svinstall med integrerad produktion, grisning och uppfödning suggor 0,18 slaktsvin 1,00 (* grisningsavdelning suggor 0,22 avdelning för sinsuggor, liggbås suggor 0,40 avdelning för sinsuggor, lösdriftsstall suggor 0,25 betäcknings- eller semineringsavdelning suggor 0,50 (* omsättningshastigheten beaktas enligt följande: Kalkoner 2,5 uppfödningsomgångar/år Slaktsvin 3,0 uppfödningsomgångar/år.

14 3282 Nr 320 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om nationellt stöd till södra Finland 2009 Given i Helsingfors den 13 maj 2009 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, ändras i statsrådets förordning av den 29 januari 2009 om nationellt stöd till södra Finland 2009 (40/2009) 2 3 punkten, 12 1 mom. 1 punkten och bilaga 2, samt fogas till förordningen en ny 21 a som följer: 2 Definitioner I denna förordning avses med 3) rådets förordning om gårdsstöd rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003, 12 Förutsättningar för beviljande av stöd per djurenhet För att stöd per djurenhet ska beviljas krävs det att det har förts bok över djuren och att 1) det för sökanden har fastställts ett individuellt tak i fråga om tackor enligt artikel 104 i rådets förordning om gårdsstöd, 21a Storleken av från produktionen frikopplat stöd och av kompensation för strukturförändringar Från produktionen frikopplat stöd för svinoch fjäderfähushållning enligt 10 e i stödlagen kan beviljas för 2009 till ett belopp av högst 150 euro för det antal djurenheter som utgör referenskvantitet. Kompensation för strukturförändringar i svin- och fjäderfähushållningen enligt 10 g i stödlagen kan beviljas för 2009 till ett belopp av högst 150 euro för det antal djurenheter som utgör referenskvantitet som ligger till grund för kompensationen. Denna förordning träder i kraft den 22 maj Helsingfors den 13 maj 2009 Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila Äldre regeringssekreterare Katri Valjakka

15 Nr Bilaga 2 BEGRÄNSNINGAR I FRÅGA OM MAXIMIBELOPP stödets belopp, miljoner euro Mjölk, nötkreatur, tackor och hongetter samt hästar... 24,20 Från produktionen frikopplat stöd för och kompensation för strukturförändringar inom svin- och fjäderfähushållning... 37,87 Växthusproduktion... 16,61 Stöd för lagring av trädgårdsprodukter... 1,02 Hektarstöd för husdjurslägenhet... 9,69 Stöd för specialväxter till södra Finland... 0,97

16 3284 Nr 321 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om nordligt stöd 2009 Given i Helsingfors den 13 maj 2009 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, ändras i statsrådets förordning av den 29 januari 2009 om nordligt stöd (41/2009) 1, 3 4, 5, 8 och 11 punkten, 12 och 13, 15 1 mom. 1 punkten och 23 1 mom. samt bilaga 2 och 3, samt fogas till förordningen en ny 23 a som följer: 1 Tillämpningsområde Som nordligt stöd enligt 6 1 mom. 2 punkten i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), nedan stödlagen, betalas till jordbruks- och trädgårdsproducenter för 2009 stöd för växtproduktion, stöd för husdjursskötsel, kompensation för strukturförändringar inom svinoch fjäderfähushållning, stöd för växthusproduktion och lagringsstöd i stödregion C så som bestäms i denna förordning. Bestämmelserna i 16 1 mom. i denna förordning tillämpas inte på från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning och på kompensation för strukturförändringar inom svin- och fjäderfähushållning. 3 Definitioner I denna förordning avses med 4) rådets förordning om gårdsstöd rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003, 5) kommissionens förordning I kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 om närmare föreskrifter om tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning om gårdsstöd jämte ändringar, 8) blandat växtbestånd ett blandat växtbestånd som består av säd och i artikel 79 i rådets förordning om gårdsstöd avsedda proteingrödor, där jordbruksskiftet har besåtts med en utsädesblandning av proteingrödor och spannmål så att minst 50 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av proteingrödor och spannmål utgörs av spannmålsutsäde, 11) jordbruksgrödor spannmål, oljeväxter, proteingrödor, oljelin, spånadslin samt hampsorter som uppfyller villkoren enligt artikel 39 i rådets förordning om gårdsstöd

17 Nr samt artiklarna 29 och 33 i kommissionens förordning I, 12 Miljövillkor Bestämmelser om villkor som gäller miljövård och som ska iakttas av den som ansöker om stöd finns i 3 1 mom., 7 9 och 12 i jord- och skogsbruksministeriets förordning om minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anknyter till tvärvillkoren (189/2009). 13 Produktionsstöd för mjölk För mjölk som sökanden år 2009 sålt för att marknadsföras och som godkänts för detta ändamål eller som sökanden har sålt direkt till konsumenterna kan det betalas produktionsstöd för mjölk, till högst följande belopp: Stödregion cent/liter C1... 7,6 C2... 8,3 C2 norr och skärgården... 9,3 C3 P ,3 C3 P ,0 C3 P3, P ,6 C4 P ,3 C4 P ,5 3 /53 Produktionsstöd för mjölk betalas emellertid inte för den mjölkkvantitet för vilken avgift för överskriden landskvot tas ut i enlighet med artiklarna i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter ( enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden ), nedan förordningen om organisationerna av marknaden. Produktionsstöd för mjölk kan betalas för mjölk som sökanden sålt mellan den 1 januari och 31 mars 2009, nämnda dagar inräknade, för att marknadsföras och som godkänts för detta ändamål eller som sökanden har sålt direkt till konsumenterna högst för den individuella referenskvantitet, nedan referenskvantitet, som producenten förfogar över och som har beviljats enligt artikel 67 i förordningen om organisationerna av marknaden. Förhållandet mellan produktionsmängden för mjölk och referenskvantiteten granskas varje produktionsperiod. Vid granskningen beaktas dock inte den fettkorrigering som avses i artiklarna 70 och 80 i förordningen om organisationerna av marknaden. Produktionsstöd för mjölk kan betalas för mjölk som sökanden sålt mellan den 1 april och 31 december 2009, nämnda dagar inräknade, för att marknadsföras och som godkänts för detta ändamål eller som sökanden har sålt direkt till konsumenterna högst för referenskvantiteten. Om sökanden förfogar över en referenskvantitet och den stödberättigande produktionen är större än referenskvantiteten, kan stöd betalas för den del som överstiger referenskvantiteten för högst 50 procent av produktionen. Vid granskningen av produktionsmängdens förhållande till referenskvantiteten beaktas dock inte den fettkorrigering som avses i artiklarna 70 och 80 i förordningen om organisationerna av marknaden. På basis av mängden mjölk kan det betalas nordligt stöd till ett belopp av sammanlagt högst 157,2 miljoner euro. Om summan av stöden som beräknas utgående från den mjölkmängd som berättigar till stöd överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet per enhet. 15 Förutsättningar för beviljande av stöd per djurenhet För att stöd per djurenhet ska beviljas krävs det att det har förts bok över djuren och att 1) det för sökanden har fastställts ett individuellt tak i fråga om tackor enligt artikel 104 i rådets förordning om gårdsstöd,

18 3286 Nr Storleken och utbetalningen av förskott på husdjursstöd Som förskott på från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning och på kompensation för strukturförändringar inom svin- och fjäderfähushållning kan betalas 60 procent av det stödbelopp som har betalats ut till sökanden utifrån antalet djurenheter av svin, höns och köttfjäderfä enligt 13 i statsrådets förordning om nordligt stöd 2007 (32/2007). 23a Storleken av från produktionen frikopplat stöd och av kompensation för strukturförändringar Det från produktionen frikopplade stöd för svin- och fjäderfähushållning som avses i 10 e i stödlagen och den kompensation för strukturförändringar inom svin- och fjäderfähushållning som avses i 10 g i stödlagen kan beviljas per djurenhet för referenskvantiteten högst enligt följande: Stödregion euro C C C2 norr och skärgården C3 och C Om det gårdsspecifika antalet djurenheter för referenskvantiteten inom stödregion C1 överstiger 146 enheter, inom stödregion C2 överstiger 170 enheter, inom stödregion C2p överstiger 200 enheter, inom stödregion C3 överstiger 200 enheter eller inom stödregion C4 överstiger 200 enheter, kan från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning beviljas på grund av det antal djurenheter för referenskvantiteten som överstiger ovan nämnda gräns högst till följande belopp: Stödregion euro C C C2 norr och skärgården C3 och C Från produktionen frikopplat stöd för svinoch fjäderfähushållning och kompensation för strukturförändringar inom svin- och fjäderfähushållning kan beviljas till ett sammanlagt belopp av 33,72 miljoner euro. Om de belopp av från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning och kompensation för strukturförändringar inom svinoch fjäderfähushållning som beräknats utgående från de godtagbara ansökningarna överstiger ovan nämnda maximibelopp, sänks det enhetsstöd som avses i 1 mom. Inom stödregionerna C1 C4 kan från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning och kompensation för strukturförändringar inom svin- och fjäderfähushållning beviljas till ett belopp av i genomsnitt högst 266 euro per djurenhet. Om de belopp av stöd per enhet som beräknats utgående från de godtagbara ansökningarna överstiger ovan nämnda maximibelopp, sänks det enhetsstöd som avses i 1 mom. Denna förordning träder i kraft den 22 maj Helsingfors den 13 maj 2009 Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila Äldre regeringssekreterare Katri Valjakka

19 Nr Bilaga 2 BEGRÄNSNINGAR I FRÅGA OM MAXIMIANTAL, MAXIMIAREAL OCH MAXI- MIBELOPP ENLIGT KOMMISSIONENS BESLUT KOMMISSIONENS BESLUT 2002/404/EG (ÄNDR. K(2005)122) djurenheter (de)/ hektar (ha)/ton stödbelopp (miljoner euro) Mjölk 1) ton 225,22 Nötkreatur de 91,17 Tackor och hongetter de 3,50 Hästar de 2,52 Sockerbeta ha 1,34 Stärkelsepotatis ha 1,24 Spannmåls- och andra jordbruksgrödor 2) ha 15,14 Växthusproduktion 202,9 ha Frilandsgrönsaker och äpplen ha 0,90 Lagerstöd Allmänt hektarstöd 3) ha 2,86 27,87 Stöd till unga odlare 16,66 1) , nämnda dagar inräknade 2) Innehåller allmänt hektarstöd samt nordligt stöd för spannmåls- och andra jordbruksgrödor 3) För andra stödberättiga växter än spannmåls- och andra jordbruksgrödor KOMMISSIONENS BESLUT K(2009)3067 djurenheter (de)/ ton stödbelopp (miljoner euro) Mjölk ton 1) 193,7 2) Svin och fjäderfä 3) de 37,0 1) Kvotåret 2009/2010 ( , nämnda dagar inräknade) 2) Stödår ) Från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning samt kompensation för strukturförändringar inom svin- och fjäderfähushållning

20 3288 Nr 321 Bilaga 3 REGIONALA BEGRÄNSNINGAR I FRÅGA OM MAXIMIANTAL, MAXIMIAREAL OCH MAXIMIBELOPP ENLIGT KOMMISSIONENS BESLUT 2002/404/EG (ÄNDR. K(2005)122) djurenheter/hektar/ton C1 C2 C2p C3 C4 Mjölk 1) Nötkreatur Tackor och hongetter Hästar Sockerbeta Stärkelsepotatis Spannmåls- och andra jordbruksgrödor 2) Växthusproduktion ,7 6,3 1,2 Frilandsgrönsaker och äpplen Allmänt hektarstöd 3) stödbelopp, miljoner euro C1 C2 C2p C3 C4 Mjölk 1) 58,94 110,25 14,38 35,15 6,50 Nötkreatur 26,16 44,52 5,84 12,92 1,74 Tackor och hongetter 0,94 1,00 0,29 0,79 0,47 Hästar 1,01 1,18 0,14 0,16 0,03 Sockerbeta 1,14 0, Stärkelsepotatis 0,80 0,45 Spannmåls- och andra jordbruksgrödor 2) 4,07 9,43 0,75 0,88 0,01 Frilandsgrönsaker och äpplen Allmänt hektarstöd 3) 0,54-0,31 14,55 0,02 2,18 0,03 8,44-2,68 1) , nämnda dagar inräknade 2) Innehåller allmänt hektarstöd samt nordligt stöd för spannmåls- och andra jordbruksgrödor 3) För andra stödberättiga växter än spannmåls- och andra jordbruksgrödor

21 3289 Nr 322 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om överföring av vissa uppgifter på tullverket Given i Helsingfors den 12 maj 2009 I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av 2 2 mom. i lagen av den 8 december 1994 om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik (1100/1994): 1 Överföring av uppgifter Med stöd av det avtal som jord- och skogsbruksministeriet ingått med finansministeriet den 11 maj 2009 överförs de uppgifter som anges i förteckningen i bilagan på tullverket. 2 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 20 maj Genom denna förordning upphävs jordoch skogsbruksministeriets förordning av den 2 augusti 2007 om överföring av vissa uppgifter på tullverket (791/2007). Helsingfors den 12 maj 2009 Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila Regeringssekreterare Aku-Petteri Korhonen

22 3290 Nr 322 Bilaga UPPGIFTER SOM ÖVERFÖRS FRÅN JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET TILL TULLVERKET 1) eftergranskning (rådets förordning (EG) nr 485/2008), med undantag av de stödinsatser som nämns i rådets förordning (EG) nr 1257/1999, 2) granskning av sådana räkenskaper och kontroll av sådan distributionsverksamhet (artiklarna 9 och 10 i kommissionens förordning (EEG) nr 3149/1992) som hänför sig till stöd som beviljas biståndsorganisationer i hemlandet (rådets förordning (EG) nr 1234/2007), 3) fastställande av tullposition, av att förfarandet följer förordningen och av slut- och mellanprodukternas sammansättning i samband med stödet för industrismör (artikel 4.1 och bilaga I och artiklarna 6.2, 10 och 25.1 i kommissionens förordning (EG) nr 1898/2005), 4) granskning av sådana räkenskaper och kontroll av uppgifterna i sådana stödansökningar som hänför sig till stöd för kasein och kaseinater (artikel 5 i kommissionens förordning (EEG) nr 2921/1990 och rådets direktiv 83/417/EEG), 5) granskning av räkenskaper som hänför sig till användningen av kasein och kaseinater i framställningen av ost (artiklarna 3 och 4 i kommissionens förordning (EG) nr 760/2008), 6) sådana kontroller för godkännande av tillverkare av foderblandningar som hänför sig till stödet för foderblandningar, samt granskning av räkenskaperna (artiklarna 9 och i kommissionens förordning (EG) nr 2799/1999), 7) granskning av tillverkarnas räkenskaper och av lagerbokföringen samt fysiska kontroller av lager i samband med intervention av mjölkprodukter (artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 105/2008, artikel 3 i kommissionens förordning (EG) nr 214/2001 och kommissionens förordning (EG) nr 884/2006), 8) granskning av räkenskaper som hänför sig till stöd för informationskampanjer och säljfrämjande i fråga om jordbruksprodukter (rådets förordning (EG) nr 3/2008, kommissionens förordning (EG) nr 1071/2005 och kommissionens förordning (EG) nr 501/2008), 9) sådan granskning som förutsätts enligt det sammanslagna kontrollsystemet för aktiv förädling och exportbidrag i fråga om smältost (artikel 17 i kommissionens förordning (EG) nr 1282/2006), 10) granskning av lagerbokföringen samt fysiska kontroller i samband med intervention av nötkött (artikel 27 i kommissionens förordning (EG) nr 1669/2006 och punkt A i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 884/2006), 11) effektiverade fysiska kontroller och effektiverad granskning av handlingar som hänför sig till särskilda exportbidrag för nötkött samt tullagerförfarandet före export (artiklarna 2 och 3 i kommissionens förordning (EG) nr 433/2007, artiklarna 5, 6 och 8 i kommissionens förordning (EG) nr 1359/2007 och artiklarna 3, 4, 6, 8, 9 och 11 i kommissionens förordning (EG) nr 1741/2006), 12) granskning av lagerbokföringen och fysiska kontroller i samband med stöd till privat lagring av gris-, nöt- och fårkött samt socker (artiklarna 36 och 37 i kommissionens förordning (EG) nr 826/2008), 13) granskning av räkenskaper som hänför sig till recept enligt systemet för tillverkningsrecept för bearbetade produkter, samt laboratorieundersökningar (artiklarna 10 och

23 Nr i kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005), 14) granskning av räkenskaper, fysiska kontroller samt registreringskontroll av de sökande i fråga om produktionsbidrag för stärkelse (artiklarna 4, 9 och 10 i kommissionens förordning (EG) nr 491/2008), 15) kontroller som hänför sig till bidrag för non-food-produktion (artikel 164 i kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004), 16) granskning av räkenskaper som hänför sig till stöd för bearbetning av druvsaft, tillsyn över användningen av druvsaft och godkännande av dokument (artikel 36 i rådets förordning (EG) nr 1493/1999, kommissionens förordning (EG) nr 1623/2000 (artikel 7) och artiklarna i kommissionens förordning (EG) nr 884/2001), 17) kontroller av kvantiteterna, priserna och kvaliteten på råvaror samt kontroller av slutprodukterna (artiklarna i kommissionens förordning (EG) nr 1535/2003), vilka hänför sig till produktionsstödet för bearbetade produkter av frukt och grönsaker (rådets förordning (EG) nr 2201/1996), 18) utfärdande av intyg som hänför sig till import av oliver till gemenskapen (artikel 1 i kommissionens förordning (EEG) nr 104/1991), 19) kontroll av riktigheten hos de deklarationer som gäller socker, glukos och glukossirap som används i bearbetade produkter av frukt och grönsaker, utgående från tillverkarens uppgifter om produktionsmaterial (artikel 4a i kommissionens förordning (EG) nr 951/2006 och artikel 2a i kommissionens förordning (EG) nr 1591/1995), 20) kontroll av sådan proviantering som sker via proviantlager och av annan proviantering (artiklarna 42 och 43 i kommissionens förordning (EG) nr 800/1999), 21) granskning av räkenskaper och dokument som hänför sig till kontroller av användning av och/eller bestämmelse för varor från interventionslager samt fysiska kontroller, inklusive övervakning av mellanlagring (artikel 2 i kommissionens förordning (EEG) nr 3002/1992), 22) uppgifter som hänför sig till systemet för överföring av uppgifter om vissa leveranser av nöt- och griskött som fraktas med vägtransport till Ryska federationen (kommissionens förordning (EG) nr 2584/2000), 23) fysiska kontroller som hänför sig till exportbidrag (kommissionens förordning (EG) nr 1276/2008), 24) kontroller hos mottagare och förädlare av energigrödor (kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004), 25) de uppgifter enligt kommissionens förordning (EEG) nr 2454/1993 för skötsel av sådana T5-kontrollexemplar som behövs för att fastställa varors användning och/eller bestämmelse, om de förordningar som anges ovan i punkt 1 24 kräver att T5-kontrollexemplar används i samband med de uppgifter som överförs till tullverket, 26) kontroller hos godkända tillverkningsföretag och raffinaderier som hänför sig till produktion och lagring av samt priserna på socker och isoglukos enligt artikel 10 i kommissionens förordning (EG) nr 952/2006 i samband med förvaltningen av den inre marknaden för socker och kvotsystemet, 27) följande uppgifter enligt artikel 10 i kommissionens förordning (EG) nr 967/2006 i samband med förvaltningen av sockerproduktion utöver kvoterna: a) kontroller hos bearbetarna (artikel 12), b) kontroller av kvantiteter som förts över till följande regleringsår (artikel 21) och c) kontroller av export av överskottskvantiteter av socker enligt kommissionens förordning (EG) nr 1276/2008, 28) granskning av att skyldigheterna i samband med import av hampfrön från tredjeland

24 3292 FÖRFS/ELEKTRONISK VERSION Nr 322 uppfylls (artiklarna 128, 130 och 157 i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 och artikel 17 i kommissionens förordning (EG) nr 507/2008 samt 6 i jord- och skogsbruksministeriets förordning om import av hampfrön i vissa fall (457/2002)), och 29) granskning av räkenskaper som hänför sig till raffinering av socker vars import omfattas av förmånsbehandling och för vilket det ska kunna styrkas att raffineringen skett inom utsatt tid (artikel 4.4 b och artiklarna 11.1 och 11.3 i kommissionens förordning (EG) nr 950/2006, regleringsåren 2007/2008 och 2008/2009). UTGIVARE: JUSTITIEMINISTERIET Nr , 3 ark EDITA PRIMA AB, HELSINGFORS 2009 EDITA PUBLISHING AB, HUVUDREDAKTÖR JARI LINHALA ISSN