Beslut. efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Vallåsskolan 1 i Halmstads kommun. Beslut. Halmstads kommun

Transkript

1 Beslut Halmstads kommun (20) Dnr :7037 Beslut efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Vallåsskolan 1 i Halmstads kommun

2 2 (20) Inledning har med stöd i 26 kap skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning på Vallåsskolan 1 avseende verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer. En kvalitetsgranskning ska belysa hur väl skolorna klarar sitt uppdrag att ge varje elev förutsättningar att nå de nationella målen. Målen och riktlinjerna framgår framför allt av den läroplan och de kursplaner eller motsvarande styrdokument som gäller för utbildningen. Läsanvisning bedömer skolans arbetssätt inom fyra områden. På varje område bedöms om skolan uppfyller framtagna kvalitetskriterier i hög utsträckning, i flera delar eller i låg utsträckning. Om en skola bedöms uppfylla kvalitetskriterierna i låg utsträckning eller i flera delar anger att ett utvecklingsarbete behöver inledas och visar på vilka punkter. En skriftlig redovisning av åtgärder begärs också av skolan. Om en skola bedöms uppfylla kriterierna i hög utsträckning begär inte motsvarande redovisning men kan lämna framåtsyftande kommentarer. Beslut: bedömer att framtagna kvalitetskriterier uppfylls vid Vallåsskolan 1 i följande utsträckning: Rektors ledarskap Rektorn leder och styr i flera delar skolans utveckling av undervisningen, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektor utvecklar ett strategiskt jämställdhetsarbete på skolan, som regelbundet följs upp och analyseras. Undervisning Undervisningen främjar i hög utsträckning elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden.

3 3 (20) Trygghet och studiero Skolan har i hög utsträckning ett samlat och medvetet arbete för att skapa och bibehålla trygghet och studiero. Bedömning och betygssättning Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i hög utsträckning. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 15 augusti 2019 redovisa till vilka förbättringsåtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se, eller per post till,, Box 156, Lund. Hänvisa till s diarienummer för granskningen (dnr 2018:7037) i de handlingar som sänds in. s bedömningar Nedan redovisas s kvalitetsbedömningar för respektive område. Rektors ledarskap bedömer följande: Rektorn leder och styr i flera delar skolans utveckling av undervisningen, men utvecklingsområden finns. De övergripande skälen för bedömningen är att granskningen visar att rektorn leder och organiserar det det pedagogiska arbetet genom att ge goda förutsättningar för kollegial samverkan och därmed en utveckling av undervisningen. Det framkommer vidare att rektorn följer upp och analyserar skolans resultat och vidtar åtgärder i relation till undervisningens genomförande, men att resultaten av åtgärderna inte alltid följs upp och återkopplas till personalen. Slutligen visar granskningen att rektorn inte sett till att skolans jämställdhetsarbete bedrivs systematiskt. bedömer därför att det finns ett behov att utveckla arbetet med jämställdhet.

4 4 (20) Rektors uppföljning och analys av resultat Granskningen visar att rektorn har god kännedom om nuläget på skolan genom att följa upp och analysera kunskapsresultat, värdegrundsresultat, undervisningens genomförande och de förutsättningar lärarna ges. Det framgår att rektorn följer upp, analyserar och vidtar åtgärder i relation till undervisningens genomförande, men åtgärderna följs inte alltid upp och resultat återkopplas inte alltid till personalen. Rektorn säger att hen har god kännedom om nuläget på skolan. Denna nulägesbild skapar rektorn genom att samla in uppgifter om elevernas kunskapsutveckling. I enkäter svarar elever regelbundet på frågor om hur de har de i skolan. Frågorna i enkäterna behandlar bland annat undervisningen, elevenas delaktighet och andra värdegrundsfågor. Rektorn har regelbundet fokusgruppsintervjuer med elever. Rektorn sammanställer även kränkningsanmälningar. Rektor skaffar sig kännedom om undervisningen, dels genom att lärare följer varandras undervisning och gör sammanställningar om detta till rektorn, dels genom de lektionsbesök rektorn genomför. Rektorn deltar i de schemalagda mötena, både på arbetslagsnivå och i det skolövergripande utvecklingsarbetet. Rektorn har säkerställt att det finns rutiner och system för att följa upp och analysera elevernas kunskapsutveckling, bland annat genom att lärare två gånger per termin redovisar elevernas kunskapsresultat i skolans digitala lärplattform. Lärare ger exempel på att kunskapsresultaten analyseras utifrån könsskillnader, nyanländas progression, elever som når en hög nivå och behöver utmaningar samt skillnader mellan olika ämnen. Dessa analyser utgår från sammanställningar på klassnivå, årskursnivå och skolnivå. Rektorn deltar i lärarnas analysmöten. Rektorn ger olika exempel på åtgärder som vidtagits efter det att resultaten analyserats, bland annat pågår rekrytering av personal med kompletterande kompetenser, som lärare i svenska som andraspråk. Rektorn har även uppdragit åt en förstelärare att handleda lärare i matematik. Intervjuerna visar sammantaget att de åtgärder rektor vidtagit inte alltid följs upp samt att resultat inte alltid återkopplas till skolans personal. Rektor, lärare och representanter för elevhälsan ger i intervju flera olika exempel på hur resultat från sammanställningar, analyser och insatser inte återkopplas till personalgruppen. Organisationen med ett Strategi- och utvecklingsteam, som består av representanter från alla arbetslag, är ny, vilket bland annat rektor anger som orsak till att rutiner för återkoppling ännu inte är helt implementerade.

5 5 (20) Rektorn leder och organiserar det pedagogiska arbetet Granskningen visar att rektorn ger goda förutsättningar för kollegial samverkan, bland annat genom att schemalägga möten med olika syften. Det framgår av den information rektorn skickat in, samt i intervjuer med rektorn, lärarna och elevhälsan att rektorn skapar möjligheter för samverkan och kollegialt lärande genom schemalagda mötestider. F-3 har ett gemensamt arbetslag, som har mötestid varje vecka, och därutöver träffas lärarna årskursvis för samplanering en gång i veckan. Enligt rektorn är syftet att öka likvärdigheten och skapa samsyn kring struktur och innehåll i undervisningen. Rektorn följer upp lärarnas gemensamma arbete genom att delta i arbetslagsmötena och skolutvecklingsmötena. Vidare framgår av intervjuer med lärare och elevvårdspersonal att rektorn skapar möjligheter för samverkan genom att elevhälsans personal deltar i möten med övrig personal och genom att lärare och elevhälsan arbetar med en gemensam metod för att fånga upp elever som riskerar att inte nå målen. Rektorn driver dessutom ett arbete för att skapa samsyn kring skolans främjande och förebyggande elevhälsoarbete. På skolan som helhet finns även ett gemensamt skolutvecklingsarbete som leds av ett strategi- och utvecklingsteam som består av representanter från de fyra skolenheterna som ingår Vallåsskolan. Skolutvecklingsarbetet är indelat i fyra fokusområden, bland annat bedömning och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. All personal träffas en gång per månad och arbetar i tvärgrupper med fokusområdena. Utvecklingsgruppen sammanställer tvärgruppernas arbete. Granskningen visar också att rektorn leder det pedagogiska arbetet genom att arbeta för att det sker en utveckling av undervisningen, bland annat genom att pedagogerna följer varandras undervisning, så kallad skuggning. Syftet med skuggningen är att lärare ska se varandras undervisning och synliggöra undervisningspraktiker och lära av varandra. De aspekter man väljer att fokusera på i skuggningen är kopplade till det skolövergripande utvecklingsarbetet. Rektorn gör med viss regelbundenhet lektionsbesök, ibland tillsammans med en av huvudmannens verksamhetsutvecklare i syfte att få kunskap om huruvida det sker förändringar i undervisningen. Utifrån en analys av vad som framkommit under observationerna planeras ytterligare insatser. Alla nyanställda lärare, oavsett om de är behöriga eller inte, får en mentor. I arbetet med att introducera de nya lärarna berättar rektorn att man använder Skolverkets allmänna råd som stöd.

6 6 (20) Skolans jämställdhetsarbete Granskningen visar att rektorn inte tydligt leder jämställdhetsarbetet på skolan. Även om skolan i sitt kvalitetsarbete har identifierat jämställdhet som ett särskilt fokusområde och viss uppföljning har gjorts, har resultaten av dessa inte analyserats. Visserligen ger lärare och rektor ger exempel på hur rektorn på olika sätt verkar för att jämställdhet ska genomsyra undervisningen och det framgår att kunskapsresultaten har analyserats utifrån kön. I intervju med rektorn och personal framgår dock att arbetet med jämställdhet inte är systematiskt och att det inte är uttalat för lärarna på vilket sätt jämställdhetsperspektivet ska ingå i undervisningen. Detta beskrivs mer utförligt nedan under avsnittet identifierat utvecklingsområde. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektor utvecklar ett strategiskt jämställdhetsarbete på skolan som regelbundet följs upp och analyseras. s granskning visar att rektorn på Vallåsskolan 1 inte sett till att skolans arbete med jämställdhet bedrivs systematiskt. Det framgår att vissa uppföljningar görs, men att resultaten av dessa inte diskuterats och analyserats av personalen. Rektorn berättar att hen följer upp jämställdhetsarbetet genom analyser av kunskapsresultaten, kränkningsanmälningar och i medarbetarsamtal. Rektorn berättar vidare att man genomfört vissa kartläggningar av undervisningen, där jämställdhet till viss del har ingått, men resultatet från dessa har inte analyserats. Inte heller har resultatet återkopplats till personalen. Några åtgärder har ännu inte vidtagits. Rektorn säger att man från skolledningens håll inte kommit med några direktiv om undervisningen gällande jämställdhet. Rektorn berättar vidare att det i skolans arbete med trygghet och studiero framkom vissa könsskillnader. Rektorn har i det fortsatta arbetet fått stöttning av en av huvudmannens jämställdhetsutvecklare, vilken identifierat utvecklingsområden att arbeta vidare med. Elevhälsans personal ger exempel på att man analyserar eventuella skillnader i resultat mellan pojkar och flickor, men att det inte är något man arbetat vidare med. Analysen har inte lett till några åtgärder. Elevhälsans personal säger i intervju att det inte finns

7 7 (20) något systematiskt jämställdhetsarbete på skolan. De säger vidare att de jobbar på värdegrundsarbetet, men inte på ett övergripande sätt. Lärarna säger att deras uppfattning är att de behandlar alla elever lika. Eleverna säger att det inte är någon skillnad om man är pojke eller flicka på skolan. ser dock på någon observerade lektionerna att det förekommer att det nästan bara är pojkar som tar och får ordet. Pojkarna får respons och följdfrågor till sina förslag på ett annat sätt än flickorna får. Enligt 1 kap.5 skollagen (SFS 2010:800) ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. Av läroplanen 1 framgår att jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Vidare framgår att skolan aktivt och medvetet ska främja elevernas lika rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet. Alla lärare ska både synliggöra och diskutera med eleverna hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. I läroplanen anges också att rektor har ett särskilt ansvar för att utbildningen och undervisningen organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet. rekommenderar att rektorn utvecklar det påbörjade arbetet med analys av olika typer av resultat mellan pojkar och flickor, kopplat både till undervisningen och skolans arbete med trygghet. Rektorn rekommenderas att kartlägga på vilket sätt lärare arbetar aktivt med målen i läroplanen avseende en likvärdig utbildning. Arbetet kan exempelvis inledas med att undersöka på vilket sätt undervisningens innehåll och arbetsformer utgår från ett jämställdhetsperspektiv och om det leder till att flickor och pojkar får samma förutsättningar att lära och utvecklas. Det vill säga att elevernas olika perspektiv och erfarenheter speglas i undervisningen och att det material som används i undervisningen inte ger en stereotyp bild av kön. Kartläggningen kan även handla om flickors och pojkars möjlighet att göra sin röst hörd i klassrummet, samt vilka möjligheter till inflytande och stöd de har. Förslagsvis utvecklar rektorn det påbörjade arbetet genom att i samverkan med all personal göra 1 1 SKOLFS 2010:37,om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

8 8 (20) en plan för hur skolans jämställdhetsarbete på ett strategiskt och systematiskt sätt ska bedrivas, analyseras, följas upp och utvecklas. 2 Undervisning bedömer följande: Undervisningen främjar i hög utsträckning elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden. De övergripande skälen för bedömningen är att granskningen visar att undervisningen på Vallåsskolan 1 ger eleverna goda möjligheter att nå läroplanens mål. Undervisningen har en tydlig struktur och eleverna får det lärarstöd de behöver. Vidare framgår att lärarna har höga förväntningar på eleverna och att undervisningen anpassas så att den ger både stöd och utmaningar. Det framgår också att undervisningen ger eleverna strategier för det egna lärande och att eleverna regelbundet får vara med och påverka och utvärdera undervisningen. En strukturerad undervisning med ett logiskt flöde mellan arbetsmoment. s granskning visar att undervisningen på Vallåsskolan 1 är strukturerad på ett sådant sätt att eleverna får en god överblick över sitt arbete samt att lärarna tydliggör syftet med olika arbetsmoment för eleverna. Av intervjuer med lärare och elever samt av lektionsobservationer framgår att lärarna arbetar efter en gemensam struktur som innebär att läraren förbereder dagens schema samt lektionens mål och arbetsmoment på tavlan. Det framgår även att lärarna muntligt går igenom de olika moment som eleverna ska arbeta med och pratar med eleverna om lektionens och veckans mål. Lärare berättar att de tillsammans gör en planering för hela arbetsområdet, medan de olika delarna i ett arbetsområde planeras löpande av de enskilda lärarna. Planeringen, som förutom undervisningens innehåll innefattar mål, utvärdering, arbetsmetoder och arbetssätt. Planeringen finns tillgänglig för vårdnadshavare, elever, pedagoger och 2 Skolverket (2015) Systematikst kvalitesarbete - för skolväsendet, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om systematikst kvalitetsarbete för skolväsendet, Stockholm: Fritzes

9 9 (20) skolledning på skolans lärplattform. Vidare berättar lärare att de går igenom planeringen tillsammans med eleverna. Lärarna säger att de bryter ner arbetsområdena i lektioner, där varje lektion inleds med att mål och syfte tas upp. Det bildstöd som gemensamt tagits fram på skolan används bland annat för att tydliggöra lektionens, dagens och veckans innehåll. Enligt eleverna leder lärarnas introduktion av lektionerna till att de känner sig trygga och vet vad de ska göra. Vidare berättar elever att lärarna även tar upp vilka förmågor de ska öva och vad de ska lära sig. Eleverna ger flera exempel på vad en lektion kan innehålla och hur olika moment följer varandra samt hur en hel skoldag kan se ut. Genomgångarna på samtliga observerade lektioner sker i form av dialog med eleverna, där läraren ställer frågor till eleverna och i flera fall återkopplar till vad eleverna arbetat med på tidigare lektion. När nya moment introduceras väntar lärarna in eleverna så att de hinner plocka fram material, plocka undan, förflytta sig till samarbetskamraten eller förflytta sig till ny plats i klassrummet. På de lektioner där eleverna arbetar i par, delar läraren in eleverna. Av intervjuer med lärare och av observationer framgår att flertalet lärare avslutar lektionerna med att samtala med eleverna om lektionen. Lärare ger som exempel att de repeterar lektionsinnehållet, utvärderar studieron eller låter elever genomföra en kort utvärdering av lektionen som helhet. Variation, balans och lärarstöd i undervisningen s granskning visar att undervisningen är varierad och består av olika typer av uppgifter och arbetssätt. Granskningen visar också att lärarna ger eleverna stöd så att eleverna förstår vad de ska göra och kommer igång med sitt arbete och att lärarna har olika strategier för att bibehålla elevernas engagemang. Av intervjuer med lärare och elever samt av lektionsobservationer framgår att lärarna planerar undervisningen så att den består av en variation av både innehåll och arbetssätt. Lärare berättar att de utgår från att eleverna under en skoldag ska få arbeta på många olika sätt och att de långa arbetspassen gör att lärarna måste planera undervisningen på ett sådant sätt att det blir variation. Alla elever säger att de lär sig mycket och att de får prova olika sätt att arbeta. Eleverna säger också att det är roligt och intressant i skolan och att de skrattar mycket tillsammans med sina lärare. Rektorn och representanter för elevhälsan beskriver hur de ser variation i undervisningen vid sina klassrumsbesök. Under de observerade lektionerna arbetar eleverna med moment som innefattar genomgång av läraren,

10 10 (20) samtal i helklass, enskilt arbete, pararbete och matematiklaboration. På samtliga lektioner består de olika delarna i lektionen av uppgifter som på ett eller annat sätt är kopplade till samma ämnesinnehåll, så att det uppstår ett flöde mellan uppgifterna. I intervju beskriver alla lärare olika strategier för hur de ska hinna hjälpa alla elever på lektionerna, och att det kan variera beroende på elevgruppen. Elever ger i intervju en samstämmig bild av att lärare förklarar vad de ska göra och hur de ska arbeta, på ett sätt som gör att de kan arbeta med sina uppgifter. Alla elever säger att de får den hjälp de behöver av läraren. På de lektioner besöker observeras att lärare ger elever stöd i såväl de gemensamma momenten som när elever arbetar enskilt och i par. I de gemensamma momenten ger lärarna eleverna stöd att förstå innehåll och instruktioner genom att exempelvis ge en instruktion i taget och vänta in eleverna tills de genomfört momentet, ställa frågor till eleverna, ge ledtrådar och påminna om vad eleverna arbetat med tidigare. I alla observerade klassrum finns gott om bildstöd. På flertalet observerade lektioner rör sig läraren runt i klassrummet eller lektionsutrymmena och hjälper elever som räcker upp handen samt frågar elever som inte räcker upp handen hur det gå med arbetet. När eleverna arbetar enskilt eller i par sitter lärarna en stund hos varje elev eller elevpar och pratar med eleverna och ser att eleverna kommer igång, alternativt har förstått uppgiften. Lärare ger även elever stöd genom att exempelvis visa på den skriftliga checklista eleverna arbetar efter, visa eleverna vad de ska börja med, ge exempel, peka på ord eller bilder i boken eller läsa ord högt. Det finns även exempel på att lärare låter elever repetera instruktioner och att läraren repeterar instruktioner för enskilda elever. Lärare förklarar ord och begrepp efterhand som läraren använder dem. Lärare uppmärksammar elever som tappar fokus genom att exempelvis ställa frågor kring elevens uppgift eller ge förslag på vad eleven kan göra. Stimulans och utmaningar utifrån varje elevs behov och förutsättningar Granskningen visar att lärarna anpassar undervisningen för att den ska stimulera och utmana eleverna i den aktuella elevgruppen. Vidare visar granskningen att lärare på olika sätt arbetar för att stärka elevernas självförtroende och motivation för skolarbetet samt att lärarna har en tilltro till elevernas förmåga att lära. Lärarna berättar i intervju att de i planeringen av undervisningen tar hänsyn till elevernas olika behov, både när de planerar ett stort arbetsområde och när de detaljplanerar enskilda lektioner. Lärarna berättar att man på skolan har haft mycket fokus på hur arbetssättet för hela gruppen kan förändras på ett sätt som inkluderar

11 11 (20) alla elever i klassen. Lärarna berättar att de gör anpassningar när det gäller innehåll, metoder och arbetssätt och att de aktivt använder det bildstöd man tagit fram gemensamt på skolan. Lärare ger både exempel på uppgifter som kan vara utmanande för elever som behöver det, och uppgifter som är anpassade för elever som har en bit kvar till att nå målen. Elevhälsopersonal berättar att arbetet med bedömningsstöden har gett lärarna en tydligare bild av vad eleverna kan, vilket lett till att de anpassar undervisningen efter de elever de har i klassen. Som exempel nämns att lärarna är mer noggranna i genomgångar, att lärarna försäkrar sig om att alla elever har förstått instruktioner och att alla lärare arbetar med bildstöd och förklarar alla nya begrepp som dyker upp. Elever ger i intervju olika exempel på hur de kan få olika uppgifter beroende på om de tycker att det är lätt eller svårt. I flera ämnen kan de arbeta i olika böcker, med olika svårighetsgrad. Eleverna ger exempel på extrauppgifter som de får när de är klara med olika moment. Lektionsobservationerna bekräftar det lärare och elevhälsopersonal berättar. På en av de lektioner besökt observeras elever som arbetar med olika uppgifter, inom samma ämne. På ungefär hälften av lektionerna arbetar eleverna med uppgifter som är utformade så att eleverna får samma uppgift men kan utföra den med olika svårighetsgrad och läraren resonerar med elever om deras arbete och ger eleverna enskild respons. Det förekommer att läraren har skrivit upp extrauppgifter på tavlan och att elever arbetar i andra böcker, som är avsedda för en högre årskurs. Av intervjuer med lärare, elevhälsa och rektorn framgår att lärarna har höga förväntningar på eleverna och en tilltro till deras förmåga att lära. Lärarna beskriver eleverna som vetgiriga, arbetsvilliga och pådrivande i sitt lärande. På alla observerade lektioner ger lärare beröm till eleverna, både enskilt och riktat till hela klassen. Lärarna ger återkoppling till enskilda elever och elevgrupper genom att tala om vad eleverna gjort bra kopplat till de instruktioner de fått. På flera av lektionerna avslutar läraren med att berömma klassen kollektivt, exempelvis genom att säga att de jobbat bra. Delaktighet i undervisningen s granskning visar vidare att lärarna i undervisningen ger eleverna utrymme att reflektera över sitt eget lärande, vilket möjliggör för eleverna att kunna ta ansvar för sitt eget lärande. Det finns även möjlighet för eleverna att reflektera över frågor utan ett givet svar. Granskningen visar även att lärarna med regelbundenhet planerar och utvärderar undervisningen tillsammans med eleverna och att elevernas synpunkter påverkar det kommande arbetet.

12 12 (20) Lärare ger i intervju flera exempel på hur de ger eleverna möjlighet till reflektion. Efter lektioner, efter en skoldag eller efter avslutat arbetsområde frågar de eleverna vad de tycker att de lärt sig. De berättar att de då också frågar eleverna både om undervisningen och elevernas synpunkter på den. Lärarna ger olika exempel på metoder för utvärdering, bland annat korta frågor som eleverna ska svara på innan de lämnar klassrummet, så kallade exit-tickets, eller att de yngre eleverna får visa med glada eller ledsna gubbar hur de uppfattat lektionen. Vidare berättar lärarna att ett arbetsområde kan inledas med en inventering av elevernas kunskaper och att eleverna på så sätt får påverka innehållet i undervisningen. Elever ger i intervjuer olika exempel på hur lärare ger dem möjlighet till reflektion. I en klass, berättar elever, sammanfattar man veckans arbete på fredagen och då får man rita och berätta vad man lärt sig, utifrån de mål man själv satt upp. Ett annat exempel som elever ger är att de fått jämföra sina kunskaper före och efter att de sett en faktafilm. Eleverna berättar också att lärarna ibland frågar eleverna vad de lärt sig i slutet av lektionerna. Elever ger flera exempel på hur de varit med och påverkat innehållet i undervisningen och att de ofta får välja mellan olika uppgifter. Några elever berättar att lärare brukar börja ett nytt arbetsområde med att göra en tankekarta för att ta reda på vad eleverna redan kan, och att undervisningen sedan utgår från det. Enligt elever brukar lärarna fråga eleverna vad de tycker om undervisningen och om eleverna säger att det inte var så kul, så får de göra på ett annat sätt nästa gång. Representanter för elevhälsan berättar att man oftast arbetar med elever och deras strategier för lärande på individnivå, men att det händer att man även gör det med en hel klass, eller grupp. På några observerade lektioner samtalar läraren med eleverna om de uppsatta målen. De ber eleverna ge förslag på vad de tror att målen står för och vad eleverna ska träna på. På två av lektionerna får eleverna öppna frågor utan givna svar. Eleverna uppmuntras att använda olika metoder för att komma fram till lösningar. På en lektion får eleverna en uppgift med många olika lösningar. På en av lektionerna reflekterar läraren tillsammans med eleverna över det arbete klassen gjort under hösten. Läraren går igenom ämne för ämne och skriver upp elevernas tankar om vad de lärt sig på tavlan. En lärare använder en checklista för elevernas lärande, där eleverna själva kan pricka av när de klarat ett moment. En av lektionerna avslutas med att eleverna får göra en egen bedömning av hur säkra de är på det som de skulle lära sig på lektionen, genom att lägga huvudena på bänkarna och räcka upp handen på det påstående som passar in på dem själva. Läraren berättar att de som känner sig osäkra kommer att få tillfälle att träna mer.

13 13 (20) På alla observerade lektioner utom en, gör läraren en kort utvärdering av lektionen och om eleverna har lärt sig något. Några elever får göra tummen upp eller ner, några får säga något kort om lektionen. Trygghet och studiero bedömer följande: Skolan har i hög utsträckning ett medvetet och samlat arbete för att skapa och bibehålla trygghet och studiero. De övergripande skälen för bedömningen är att granskningen visar att skolans arbete för skapa studiero fokuserar på flera aspekter av utbildningen och omfattar såväl förebyggande som åtgärdande insatser. På samma sätt arbetar skolan systematiskt med att säkerställa trygghet för eleverna. Studiero och lugn miljö s granskning visar att Vallåsskolan 1 har ett samlat arbete för att säkerställa studieron på skolan som innefattar främjande och förebyggande insatser såväl som åtgärdande. Granskningen visar att arbetet omfattar flera aspekter av utbildningen: undervisningens genomförande, personalens förhållningssätt, schemaläggning och gemensamma ordningsregler. Av intervjuer med lärare, elevhälsopersonal och rektorn framgår att skolan har ett gemensamt arbete med lektionsstrukturer, som ett led i att skapa tydlighet och studiero och att man i flera klasser har gjort olika typer av anpassningar, både på individ- och gruppnivå, vilket gett effekt på studieron. Vidare framgår att studiero har varit ett område lärarna tittat på i när de följt varandras undervisning. Rektorn beskriver i den inskickade dokumentationen att hen skapar förutsättningar för studiero genom schemaläggningen och genomresursfördelningen. Att skolans personal har höga förväntningar på eleverna och arbetar med att skapa relationer med eleverna är också viktiga delar i arbetet. Rektorn säger att personalen agerar omgående vid incidenter och följer upp händelserna med elever och vårdnadshavare. Vidare beskriver rektorn att elevhälsan i sitt förebyggande arbete medverkar till att tydliggöra vikten av gemensamma förhållningssätt bland personalen. De representanter för elevhälsan som ofta är ute i klassrum säger att det till största delen råder studiero på skolan. I några klasser har rektor satt in extra resurser för att skapa studiero. De berättar vidare att det finns gemensamma ordningsregler på skolan. Elevhälsans personal berättar att en del i det skolövergripande utvecklingsarbetet har varit ett tema om hur de vuxnas bemötande kan påverka studieron.

14 14 (20) Rektors uppfattning är att det är studiero på skolan, och säger att hen vill styra arbetet mot en diskussion om undervisningen och hur man fånga upp elever, snarare än en diskussion om regler och disciplin. Enligt rektorn sker sådana diskussioner bland annat när hela skolans personal träffas i tvärgrupper. Flera lärare berättar att de ofta avslutar lektioner med att tillsammans med eleverna utvärdera huruvida eleverna har kunnat koncentrera sig. Flera elever säger i intervju att de oftast har arbetsro på lektionerna och att lärarna vidtar åtgärder för att skapa studiero, till exempel säger lärare till elever som stör. Eleverna ger flera andra exempel på metoder som lärare använder, klassen får samla stjärnor, lärare och elever använder olika tecken för att äska tystnad och elever får arbeta i ett angränsande rum. Eleverna ger i intervju exempel på regler som de varit med och tagit fram för att främja studieron. På de lektioner observerar ägnar sig elever i åt de förelagda uppgifterna. På alla lektioner är ljudnivån låg. Lärare påminner eleverna om att de ska ge varandra arbetsro. På två av lektionerna använder elever hörlurar för att bättre kunna koncentrera sig och få arbetsro. På en lektion har några elever särskilda kuddar och stressbollar, vilket ska hjälpa dem att sitta stilla och koncentrera sig. På hälften av lektionerna har lärarna strategier för att minimera risken för stök vid exempelvis förflyttningar genom att ha en tydlig turordning för eleverna. Genom att skriva på tavlan har lärare tydliggjort arbetsgången för eleverna. Flera lärare har strategier för att hantera elever som har svårt att komma igång, eller som har svårt att sitta på samma plats en hel lektion, utan att övriga elever blir störda. Dessa lärare låter eleverna röra sig i och utanför klassrummet. Arbete för trygghet s granskning visar att det på Vallåsskolan 1 bedrivs ett välfungerande arbete för att säkerställa tryggheten på skolan. Av intervjuer med rektorn, lärarna och elevhälsan framgår att de skaffar sig kännedom om elevernas upplevelse av trygghet genom enkäter inför utvecklingssamtal, information som ges vid de enskilda hälsosamtalen med skolsköterskan samt vid behov genom att göra sociogram över en grupp elever. Eleverna genomför även med regelbundenhet huvudmannens enkät, där flera frågor behandlar elevernas upplevelse av trygghet. Rektorn sammanställer och analyserar regelbundet incidentrapporter och kränkningsanmälningar. Personal från elevhälsan tar upp sådant som kommer upp i hälsosamtalen med lärare och rektor. Annan personal i elevhälsan gör regelbundet rastobservationer som sammanställs och återkopplas till lärare och rektor.

15 15 (20) Lärarna berättar att de tillsammans med fritidshemspersonal har analyserat enkätresultaten och diskuterat vad som framkommit i utvecklingssamtal för sin årskurs och för varje klass. De uppger att de har fått arbetsuppgifter av rektorn kopplat till detta Eleverna berättar att de känner sig trygga på lektionerna och inne i skolan, men att det ibland kan kännas otryggt på skolgården för att det händer saker där på kvällar och helger. Eleverna berättar att de tillsammans med lärare gjort sociogram och att de svarat på frågor på nätet om trivsel och trygghet tillsammans med sina vårdnadshavare. Eleverna berättar att deras lärare vet hur de trivs och hur de mår och att de kan påverka så att det blir bättre bland annat genom elevrådet. Rektorn berättar att elevernas upplevelse av trygghet har blivit bättre efter att åtgärder satts n. Bland annat har elevernas rastschema justerats och ett nytt rastvaktschema har tagits fram som ett sätt att minska konflikter och öka tryggheten. Rektorn har även inrättat ett system för överlämning av information mellan rastvakter och undervisande lärare. Rektorn berättar att man i arbetet med att ta fram planen mot diskriminering och kränkande behandling tillsammans med personal i F-3 också har arbetat fram rutiner för vilka underlag som ska samlas in och på vilket sätt dessa ska följas upp. Rektor har satt samman ett team vars huvudsakliga uppgift är att sammanställa, analysera och planera för vidare insatser. En gång i månaden planerar denna grupp också innehållet för det skolövergripande främjande och förebyggande arbetet med diskrimineringsgrunderna. Bedömning och betygssättning bedömer följande: Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i hög utsträckning. De övergripande skälen för bedömningen är att granskningen visar att rektorn analyserar skillnader och avvikelser mellan olika lärares kunskapsbedömningar och att detta sker i dialog med lärarna. Det framgår också att rektorn ger lärarna förutsättningar att gemensamt kvalitetssäkra sin bedömningar och att lärarna i detta arbete använder sig av bedömningsstöd. Rektorns analys av skillnader i resultat Granskningen visar att rektorn gör analyser av skillnader i resultat. Det framgår att skolenhetens kunskapsresultat följs upp genom en sammanställning av elevernas resultat i bedömningsstöd i svenska/svenska som andraspråk, samt matematik i

16 16 (20) årskurs 1, 2 och 3. Resultatet på de nationella proven i årskurs 3 utgör också ett underlag. Dessutom rapporteras elevernas kunskapsutveckling fyra gånger per läsår i skolans digitala lärplattform. Rektor säger att hen jämför eventuella skillnader och avvikelser mellan ämnen och årskurser samt mellan skolans och kommunens resultat och att elevernas progression följs upp. Rektorn berättar att hen även analyserar även om det finns könsskillnader i lärarnas kunskapsbedömningar. Rektorn berättar att hen använder sammanställningarna för diskussioner och analyser både i arbetslagen och i det skolövergripande Strategi- och utvecklingsteamet. Rektorn berättar vidare att hon i detta arbete sett ett behov av att arbeta vidare med lärarnas samsyn kring vad som ska bedömas och hur nivåer i kunskapskraven ska tolkas, kopplat till likvärdig undervisning och bedömning. Kvalitetssäkring av omdömen Granskningen visar att rektorn ser till att lärarna får förutsättningar att ge likvärdiga bedömningar. Lärarna, rektorn och specialpedagogen berättar att de på skolan bland annat arbetar med Skolverkets bedömningsstöd i matematik och svenska. Lärarna berättar vidare att de samlar in mycket underlag i form av elevarbeten och att de utifrån dessa har gemensamma bedömningsdiskussioner som en del i det ämnesövergripande arbetet. Rektorn beskriver i intervju att specialläraren har en genomgång med lärarna inför de nationella proven i årskurs 3. I denna genomgång ingår både provens genomförande och hur resultaten ska bedömas. Lärarna får tid för samrättning och specialpedagogen deltar i detta arbete. Enligt rektorn rättar lärarna sina egna elevers prov men de har möjlighet att sambedöma. Vidare berättar lärare och rektorn att skolan använder en nätbaserad lärplattform där lärarna regelbundet för in sina bedömningar och omdömen. För att öka likvärdigheten har rektor sett till att lärarna en gång i månaden har bedömningsdiskussioner. Rektor uppger att det hos vissa lärare finns en osäkerhet kring bedömningsfrågor och att likvärdigheten behöver öka. Hen har därför genomfört vissa kompetensutvecklingsinsatser och planerar fler under vårterminen. Bland annat ska alla läsa och diskutera Skolverkets allmänna råd om bedömning och betygssättning.

17 17 (20) På s vägnar X Inger Börjesson Beslutsfattare Signerat av: Inger Börjesson X Anna Sundman Marknäs Föredragande Signerat av: Anna Sundman Marknäs I handläggningen av ärendet har även utredare Kerstin Martinsson och Johan Asp medverkat.

18 18 (20) Bilaga 1: Underlag för bedömning regelbunden kvalitetsgranskning Vid granskningsbesöket inhämtas information om såväl styrkor som utvecklingsområden inom verksamheten. Värderingarna i detta beslut grundar sig på: Sex lektionsobservationer Två gruppintervjuer med elever En gruppintervju med lärare En gruppintervju med skolans elevhälsa En intervju med rektor. Dokumentstudier. Dels de dokument som begärts in från huvudmannen och skolan samt den officiella statistik som finns att tillgå om den aktuella skolan. Innan beslut har fattats har huvudmannen fått ta del av s protokoll från besöket för faktakontroll. Som underlag för bedömningarna har s utredare använt sig av bedömningsunderlag, vilka är utformade i enlighet med forskning och beprövad erfarenhet. Bedömningsunderlagen beskriver de områden som utredarna ska värdera vid besök på skolenheter. Bedömningsunderlagen är uppdelade i bedömningsområden. Respektive bedömningsområde är sedan nedbrutet till ett antal indikatorer Dessa indikatorer beskriver mer i detalj vad som ska utredas, för att identifiera var skolans styrkor respektive förbättringsområden finns. Bedömningsområden Inom respektive område granskas följande delar: Bedömningsområde 1: I vilken utsträckning leder rektorns lärarnas utveckling av undervisningen och verkar för elevernas lika rätt till en god utbildning oavsett könstillhörighet? Inom detta område granskas hur rektor arbetar med uppföljning och analys, hur skolans arbete med jämställdhet bedrivs, samt hur rektorn leder och organiserar skolans arbete. Bedömningsområde 2: I vilken utsträckning får eleverna en undervisning som främjar deras möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden? I detta område granskas om undervisningen är målfokuserad, varierad och innehåller aktivt lärarstöd, om eleverna stimuleras och utmanas i undervisningen utifrån sina behov och förutsättningar, samt om eleverna görs delaktiga i undervisningen och i sitt eget lärande.

19 19 (20) Bedömningsområde 3: I vilken utsträckning har skolan ett samlat och medvetet arbete för att skap och bibehålla trygghet och studiero? I detta område granskas hur skolan arbetar för att skapa en lugn och trygg miljö där det råder studiero. Bedömningsområde 4: I vilken utsträckning ges lärarna förutsättningar att säkerställa likvärdighet vid bedömning och betygssättning? I detta område granskas hur skolan arbetar med diskussion, analys och kvalitetssäkring i arbetet med omdömen och betyg. Mer information om kvalitetsgranskningen finns på s hemsida:

20 20 (20) Bilaga 2: Bakgrundsuppgifter om verksamheten besökte skolenheten den 28 och den 29 november Besöket genomfördes av utredare Anna Sundman Marknäs och Kerstin Martinsson. Vallåsskolan är en kommunal skola i Halmstads kommun. Vallåsskolan har fyra skolenheter, två för elever F-3 och två för elever 4-9. Varje skolenhet leds av en rektor. Totalt går cirka 650 elever på skolan. Denna granskning avser Vallåsskolan 1, som är en av de två F-3 enheterna. Hösten 2018 är 149 elever inskrivna på Vallåsskolan 1. Personalen arbetar i arbetslag. Verksamheten består också av fyra fritidshemsavdelningar och två förberedelseklasser för nyanlända elever.