Beslut. efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Markaryds skola F-6 i Markaryds kommun. Beslut. Markaryds kommun

Transkript

1 Beslut Markaryds kommun (22) Dnr :6417 Beslut efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Markaryds skola F-6 i Markaryds kommun

2 2 (22) Inledning har med stöd i 26 kap skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning på Markaryds skola F-6 avseende verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer. En kvalitetsgranskning ska belysa hur väl skolorna klarar sitt uppdrag att ge varje elev förutsättningar att nå de nationella målen. Målen och riktlinjerna framgår framför allt av den läroplan och de kursplaner eller motsvarande styrdokument som gäller för utbildningen. Läsanvisning bedömer skolans arbetssätt inom fyra områden. På varje område bedöms om skolan uppfyller framtagna kvalitetskriterier i hög utsträckning, i flera delar eller i låg utsträckning. Om en skola bedöms uppfylla kvalitetskriterierna i låg utsträckning eller i flera delar anger att utvecklingsarbeten behöver inledas och visar på vilka punkter. En skriftlig redovisning av åtgärder begärs också av skolan. Om en skola bedöms uppfylla kriterierna i hög utsträckning begär inte motsvarande redovisning men lämnar framåtsyftande kommentarer. Beslut: bedömer att framtagna kvalitetskriterier uppfylls vid Markaryds skola F-6 i följande utsträckning: Rektors ledarskap Rektorn leder och styr i flera delar skolans utveckling av undervisningen, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn systematiskt följer upp och analyserar såväl kunskapsresultat som hur värdegrundsuppdraget integreras i undervisningen. I det arbetet ingår att söka förklaringar till de resultat som framträder och att utifrån den analysen sedan genomföra nödvändiga utvecklingsåtgärder i verksamheten. Undervisning Undervisningen främjar i flera delar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del:

3 3 (22) Lärarna behöver utveckla undervisningen så att alla elever stimuleras och utmanas, oavsett hur långt de kommit i sin kunskapsutveckling. Trygghet och studiero Skolan har i hög utsträckning ett samlat och medvetet arbete för att skapa och bibehålla trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete. Bedömning och betygssättning Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i flera delar, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Rektorn behöver ge förutsättningar och se till att lärare kvalitetssäkrar sina omdömen och betyg. I detta ingår att lärarna tillsammans analyserar hur de bedömer och betygssätter elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 17 april 2019 redovisa till vilka förbättringsåtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se. Hänvisa till s diarienummer för granskningen (dnr 2018:6417) i de handlingar som sänds in. s bedömningar Nedan redovisas s kvalitetsbedömningar för respektive område. Rektors ledarskap bedömer följande: Rektorn leder och styr i flera delar skolans utveckling av undervisningen, men utvecklingsområden finns.

4 4 (22) Författningsstöd 1 kap. 5, 2 kap och 34, 4 kap. 4-7 skollagen Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11), 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, Skolans uppdrag, Varje skolas utveckling. 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.1 Normer och värden, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, 2.6 Skolan och omvärlden, 2.8 Rektorns ansvar De övergripande skälen för s bedömning är att granskningen visar att rektorn leder och organiserar det pedagogiska arbetet. Utredningen visar att det finns en organisation på skolan som stödjer lärarna i arbetet med att utveckla undervisningen. Granskningen visar vidare att även om lärarna på olika sätt behandlar jämställhetsfrågor leds inte arbetet av rektorn. Granskningen visar också att rektor inte analyserar och följer upp skolenhetens resultat på ett sätt som leder till utveckling av undervisningen. Nedan följer s motivering till bedömningen kopplat till de underlag som myndigheten samlat in inför och i samband med besöket. Rektorns pedagogiska ledning och organisation s granskning visar att rektorn på Markaryds skola F-6 leder och organiserar det pedagogiska arbetet genom att organisera så att lärarna kan arbeta med elevernas utveckling i fokus. Av inskickat material till samt vid intervjuer med rektorn och lärare framgår att lärarna har avsatt tid en eftermiddag i veckan i arbetslagen för att föra pedagogiska samtal kring elevernas lärande. Lärarna ger exempel på att de under dessa möten planerar och reflekterar över undervisningen tillsammans. De säger också att de haft möten där all personal träffats i smågrupper. I de grupperna har personalen diskuterat aktuella frågor och situationer från deras undervisning som ett led i kollegialt lärande. Granskningen visar också att rektorn har en tydlig bild över de områden som behöver utvecklas på skolan även om hen vid tiden för besöket inte har hunnit implementera och åtgärda alla de identifierade behoven. Rektorn håller i arbetsplatsträffar där hen bland annat redogör för resursfördelning och redovisar konsekvensbeskrivningar om vad som händer vid eventuella besparingar. Lärare säger i intervju att rektorn har insyn i undervisningen genom att varje arbetslag besvarar frågor från rektorn och framför synpunkter kring undervisningen som sedan lämnas till rektor. Lärarna säger också att rektorn eller biträdande rektorn ibland besöker deras lektioner och att de diskuterar undervisningen under medarbetarsamtal. Lärare säger vidare att rektorn

5 5 (22) har styrt upp det pedagogiska arbetet under de terminerna hen har arbetat på skolan. Lärare och elevhälsopersonal säger i intervju att hela skolans personal arbetar med lågaffektivt bemötande och att de har gemensamma strukturer och rutiner i sin undervisning efter gemensam kompetensutveckling kring detta. Många av de positiva förändringarna, som att tidigt identifiera behov hos elever, kommer av ett utvecklat arbete gällande struktur och utveckling av elevhälsan, säger lärarna. Elevhälsan är, genom rektorns ledning, delaktiga i undervisningen där specialpedagoger och speciallärare möter eleverna ute i klassrummen. På Markaryds skola F-6 undervisar, vid tiden för besöket, endast en obehörig lärare. Rektorn säger i intervju att en ordinarie lärare är mentor i de fall undervisningen bedrivs av en obehörig lärare. Obehöriga lärare får också introduktion av rektorn på skolan tillsammans med specialpedagogen och kuratorn, vilket även gäller vikarier som ska arbeta längre perioder på skolan. Strategiskt jämställdhetsarbete Granskningen visar att även om lärarna arbetar för att alla elever oavsett könstillhörighet ska ges samma förutsättningar leder rektorn inte ett strategiskt jämställdhetsarbete. Rektorn uppger i intervju att hen alltid är tydlig med att undervisningen ska ge samma möjligheter för eleverna oavsett om de är pojkar eller flickor. Vidare säger rektorn att hen samtalar med lärarna kring jämställdhet när behovet finns. Rektorn säger, liksom någon lärare, att hen har identifierat stora skillnader när det gäller antalet pojkar och flickor som erbjuds stöd i skolans flexibla stödgrupp. Både rektorn och lärarna uppger att de behöver analysera den skillnaden vidare eftersom de i nuläget inte har någon förklaring till varför könsfördelningen ser ut som den gör. Representanter från elevhälsan hänvisar jämställdhetsarbetet till ett tidigare arbete med BRUK (Skolverkets verktyg för självskattning: bedömning, reflektion, utveckling, kvalitet) och säger att skolans personal har arbetat med jämställdhetsfrågor från det arbetet i nuvarande arbetslag. Där pratade personalen bland annat om de tysta flickorna samt fortbildar sig inom området, säger elevhälsan. Det framgår också av intervjuer med lärare att det finns ett påbörjat arbete i årkurs 6 där de, tillsammans med eleverna, samtalar om tanke- och känslomönster hos pojkar och flickor. Lärarna ger även exempel på att de är medvetna i sitt sätt att fördela ordet i klassrummet mellan pojkar och flickor. Lärarna säger dock att de inte har ett uttalat jämställdhetsarbete som leds av rektorn. Elever säger i intervju att det inte spelar någon roll om man är pojke eller flicka på skolan och att alla elever behandlas lika. Några elever säger att lärarna inte har pratat

6 6 (22) om ordet jämställdhet och att anledningen till det är för att det inte finns något behov av det. Uppföljning, analys och förbättringsåtgärder Granskningen visar att rektorn inte leder arbetet för att skapa strukturer för övergripande uppföljning och analys av resultaten på skolan. Rektorn tar reda på vad som sker i undervisningen genom lektionsbesök och genom att begära in underlag från lärare. Däremot leder analysen av kunskapsresultaten inte till utvecklingsinsatser av undervisningen. Vid intervju med rektorn och lärarna framkommer att skolans personal utvärderar elevernas resultat på individnivå men att analysen av kunskapsresultaten inte ligger till grund för skolans prioriterade mål och kvalitetsarbete. bedömer därför att det finns ett utvecklingsbehov, vilket beskrivs mer utförligt nedan under avsnittet Identifierat utvecklingsområde. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn systematiskt följer upp och analyserar såväl kunskapsresultat som hur värdegrundsuppdraget integreras i undervisningen. I det arbetet ingår att söka förklaringar till de resultat som framträder och att utifrån den analysen sedan genomföra nödvändiga utvecklingsåtgärder i verksamheten. s granskning visar att rektorn inte följer upp och analyserar skolenhetens kunskapsresultat på ett sätt så att den analysen ligger till grund för utveckling av undervisningen. Det framgår vidare att rektorn inte följer upp hur värdegrundsuppdraget integreras i undervisningen. Av inskickat material och intervju med rektor framgår att skolans analys av kunskapsresultat läsåret är en sammanställning över vilka behov av extra anpassningar samt resursbehov som finns i de olika klasserna. Exempel på identifierade behov är mer tid för elever i mindre undervisningsgrupp och fler specialpedagoger. En förklaring som ges är att brister i elevernas måluppfyllelse beror på att de har svaga kunskaper i svenska. Däremot saknas en analys av kunskapsresultaten kopplat till undervisningen. På fråga till rektorn hur det kommer sig att uppföljningen av kunskapsresultaten inte behandlar vilka utvecklingsbehov som finns gällande undervisningen svarar rektorn att det finns en kultur på skolan att

7 7 (22) någon annan ska utföra det arbete som inte fungerar. Trots att rektorn har förändrat arbetssättet med kvalitetsarbetet genom att ställa riktade frågor till lärarna är det fortfarande samma kultur som råder, säger rektorn. Rektorn uppger vidare att hen har tittat på kunskapsresultaten, men att de analyser som arbetslaget gör inte är tillräckliga för att rektorn ska veta vad som fungerar eller inte fungerar i undervisningen. Därför har rektorn pedagogiska samtal med olika lärargrupper med vägledning kring undervisningen. På fråga hur rektorn följer upp och utvecklar verksamheten på ett systematiskt sätt svarar rektorn att systematiken inte finns och att rektorn har en önskan om att utforma kvalitetsarbetet på ett annat sätt. Rektorn uppger att en arbetsgrupp är tillsatt för att utveckla kvalitetsarbetet för att det på så vis ska bli ett konkret redskap för rektorn att följa upp verksamheten och sätta upp mål och genomföra korrekta åtgärder. Av intervjuer med lärare och elevhälsa framgår att elevhälsan analyserar kunskapsresultat tillsammans med rektorn med hjälp av screeningtester. Skolans lärare säger att de inte är involverade i den analysen. Lärare säger också att de inte fått några konkreta direktiv från rektorn när det gäller hur värdegrunden ska genomsyra undervisningen. Lärarna uppger även att de inte har varit delaktiga i arbetet med att ta fram de mål som finns i skolans årshjul, utan att de kommer från förvaltningen. Av intervjuerna framgår att lärarna har olika bilder av vad som är skolans prioriterade mål. Av läroplanen framgår att för att kvaliteten i skolas undervisning ska utvecklas krävs att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp, utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. 1 Uppföljningen ska vara systematisk, kontinuerlig och löpande. Det innebär att uppföljningen inte enbart kan ske i slutet på en termin eller läsår. Det är också viktigt att rektor gör elever, lärare och övrig skolpersonal delaktiga i uppföljningsarbetet. Som exempel kan elevenkäter, diskussioner i samband med forum för samråd, elevråd eller klassråd användas för att skapa delaktighet bland eleverna. På motsvarande sätt måste rektor finna former för hur lärarna kan göras delaktiga i kvalitetsarbetet vilket framgår av 4 kap. 4-5 skollagen. 1 Lgr 11, 1 kap. Skolans värdegrund och uppdrag. Varje skolas utveckling.

8 8 (22) rekommenderar därför rektorn att analysera och följa upp skolans resultat på ett sätt som ger underlag till utvecklingsåtgärder gällande undervisningen och skolans kvalitetsarbete. De uppgifter som inhämtas ska användas för att identifiera skillnader och variationer mellan exempelvis kön, olika elevgrupper, klasser och ämnen. Arbetet med uppföljning och analys bör ske i samverkan med lärarna och elevhälsopersonalen. Som en del av kvalitetsarbetet bör rektorn också följa upp om de skolförbättrande åtgärder som rektorn tidigare fattat beslut om fått avsedd effekt. 2 Undervisning Författningsstöd 1 kap. 4, 3 kap. 3 och 5a, 4 kap. 9 skollagen 5 kap. 2 skolförordningen (2011:185) Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, 2.1 Normer och värden, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, 2.6 Skolan och omvärlden 5. Kursplaner med kunskapskrav De övergripande skälen för s bedömning är att undervisningen erbjuder eleverna goda förutsättningar att lära och utvecklas i enlighet med läroplanens syfte och mål. Av intervjuer och observationer framgår att undervisningen har en struktur som innebär att målen är tydliga för eleverna och att det finns en variation i arbetssätt och arbetsformer. Utredningen visar att eleverna får det stöd de behöver av sina lärare. Det framgår också att eleverna får möjlighet att reflektera över sitt lärande och delta i undervisningens planering och innehåll. Granskningen visar dock att lärarna inte anpassar undervisningen så att de elever som snabbt blir klara med sina uppgifter blir utmanade och stimulerade. Nedan följer s motivering till bedömningen kopplat till de iakttagelser myndigheten gjort inför och i samband med besöket. Strukturer och variation i undervisning s granskning visar att lärarna på Markaryds skola F-6 bedriver en undervisning som är strukturerad och innehåller en variation av arbetssätt och 2 4 kap. 4 och 7 skollagen; Skolverket S 25, 34.

9 9 (22) arbetsformer. Eleverna uppger att alla lärare gör på liknande sätt när de startar en lektion. Lärarna skriver upp vad som ska göras på tavlan, har genomgång och pratar ibland om varför de arbetar med de olika områdena på lektionerna, säger eleverna. Lektionsobservationerna bekräftar detta. På majoriteten av de observerade lektionerna ser läraren till att eleverna arbetar med olika arbetsuppgifter och på olika sätt. Under samtliga lektioner inleder läraren lektionen antingen med en kort gemensam genomgång och instruktion eller med att eleverna löser uppgifter och diskuterade dem gemensamt. Under lektionsobservationerna ses exempel på att eleverna först får se på bildspel om aktuellt arbetsområde, sedan får tillverka egna lösningar på det de just sett och därefter diskutera arbetet tillsammans med sina klasskamrater. På flera av de observerade lektionerna går lärare runt till eleverna och handleder de elever som behöver hjälp för att komma vidare i sitt arbete. Lärarna går både till de elever som räcker upp handen och de som inte gör det. När eleverna får hjälp ger läraren eleverna feedback som leder eleverna framåt, utan att de berättar svaret. Under en lektion är det flera elever som inte deltar i aktiviteterna som läraren planerat för lektionen. Läraren uppmärksammar det och har flera samtal med eleverna om att delta i undervisningen. Även intervjuade lärare säger att de arbetat mycket kring uppstart av lektioner och att de alltid försöker samla eleverna för att få lugn innan lektionen börjar. Lärarna ger exempel på att de arbetat med EPA, enskilt, par, alla, för att få en variation i arbetssätt för eleverna. Såväl elever som lärare ger i intervjuerna flera exempel på att eleverna får arbeta på olika sätt med olika uppgifter på merparten av lektionerna. Eleverna ger exempel på att de löser uppgifter i par med sin axelkompis men också att de arbetar enskilt. Lärarna säger att de använder olika digitala verktyg eftersom det fängslar eleverna. Exempel på detta ges med arbete på läsplattor, texter i dator och olika former av digitala färdighetsträningar. Lärarna säger att de peppar eleverna, ger mycket beröm och låter eleverna prova att lösa uppgifter först på egen hand innan de ger vidare handledning. Representanter från elevhälsan bekräftar att merparten av skolans lektioner startar på ett strukturerat sätt och uppger att de genomfört konferenser tillsammans med lärarna kring lektionsupplägg. De säger också att elevhälsan gjort lektionsbesök för att identifiera hur strukturen sett ut i olika klassrum, både när det gäller den fysiska miljön och rutinerna i klassrummen. Vid elevhälsans lektionsbesök identifierades dock ett behov av att strukturera lektionsavslutningar på ett liknande sätt som med lektionsstarter. Samtliga intervjugrupper ger exempel på att lektionerna ofta avslutas med att läraren ber eleverna att samla ihop sina saker och förbereda sig för rast eller kommande lektion utan återkoppling kring lektionens arbete, vilket även var fallet på merparten av de lektioner som observerades av. Sex av de

10 10 (22) observerade lektionerna avslutades genom att eleverna blev ombedda att städa undan och sedan antingen återgå till sina platser eller direkt lämna klassrummet när de var klara. Eleverna säger att lärarna går igenom vad och varför eleverna ska lära sig de olika arbetsmomenten genom att prata om målen för undervisningen. Eleverna ger exempel på att lärarna har visat läroplanen och kunskapskraven och en elev säger att lärarna har en bok där allt framgår vad de ska lära sig. Alla intervjuade elever från årskurs 4-6 uppger att de är medvetna om syftet med lektionsinnehållet och säger att lärarna pratar mycket om kunskapskrav inför betygen. Lektionsobservationerna bekräftar att lärarna pratar om syfte och mål med lektionerna. Det finns exempel på hur lärarna berättar för eleverna varför de ska lära sig det de arbetar med på lektionerna. Det finns också exempel på hur lärare berättar för eleverna att de nått målen. Elevers delaktighet i undervisningen Granskningen visar att det förekommer att eleverna är delaktiga i planeringen av undervisningen. Eleverna ger exempel på att de har fått önska temaarbeten för en viss vecka och eleverna i de högre årskurserna ger exempel på att de får välja olika typer av redovisningsformer. Även lärarna säger att de äldre eleverna får välja redovisningsform i en del arbeten och ämnen. Flera lärare säger att eleverna svarar på frågor om undervisningens upplägg, om sina prestationer och eventuella förbättringsmöjligheter av undervisningen efter varje avslutat arbetsområde. Både lärare och elever ger i intervju exempel på att eleverna reflekterar över sitt lärande genom att lärarna använt sig av exit tickets vid lektioners slut. I slutet av lektionerna får eleverna också skriva kortare reflektioner om vad de tyckt varit roligast eller bäst under lektionen. Rektor säger i intervju att eleverna är delaktiga i sitt lärande genom att lärarna har samtal med elever och föräldrar om något i undervisningen inte fungerar. Där får eleverna möjlighet att berätta vad som fungerar för eleverna samt vara med och bestämma vilka åtgärder som ska göras i undervisningen. Stimulans och utmaningar i undervisningen Lärarna säger att de uppmuntrar eleverna i skolarbetet genom att variera uppgifter och att eleverna på det sättet håller motivationen uppe. En lärare ger exempel på att de arbetar med digitala texter och appar på läsplattor eftersom det fängslar eleverna. Lektionsobservationer bekräftar att lärare varierar undervisningen och det finns

11 11 (22) exempel på att lärarna säger att eleverna arbetar bra och ger korta kommentarer till eleverna som det var fint, jag ser att du tänkt rätt där och fortsätt så. Lärarna säger att de peppar eleverna, ger positiv feedback och ofta ger överdrivet med beröm eftersom de ser att eleverna blir stärkta i självförtroende då. Eleverna bekräftar i intervju att lärarna ger dem beröm och säger att lärare ofta peppar dem. De säger att lärarna visar att de har höga förväntningar på dem och en elev ger exempel på att det händer att lärare visar att de blir besvikna om eleverna inte klarar en uppgift som är lätt. Rektor säger att lärarna visar höga förväntningar på eleverna genom att utmana dem på olika sätt, men säger samtidigt att det är stor variation mellan lärarnas sätt att se på eleverna och att inte alla visar höga förväntningar på eleverna. Rektorn säger att lärarna behöver få ett gemensamt förhållningssätt kring hur man ser på eleverna. De ska jobba med lärandematriser och på så sätt tydliggöra förväntningar på eleverna och skapa motivation, säger rektorn. Flera elever uppger i intervju att de först måste göra gemensamma uppgifter på grundläggande nivå innan de får arbeta vidare med nya uppgifter eller får extrauppgifter på högre nivå. Detta bekräftas av lärarna som säger att de arbetar med anpassningar för de elever som har svårt att nå kunskapskraven, men att de inte ger extra utmaningar för de högpresterande eleverna och de elever som snabbt blir färdiga med det gemensamma arbetet. bedömer därför att det finns ett utvecklingsbehov, vilket beskrivs mer utförligt nedan under avsnittet Identifierat utvecklingsområde. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Lärarna behöver utveckla undervisningen så att alla elever stimuleras och utmanas, oavsett hur långt de kommit i sin kunskapsutveckling. s granskning visar att undervisningen inte utmanar de elever som kommit långt i sin kunskapsutveckling. Rektor säger att hen i samtal med lärare har ifrågasatt antalet uppgifter högpresterande elever behöver göra innan de får gå vidare till mer avancerat material. Det handlar om lärarens skicklighet och mod att våga släppa elever vidare till svårare material utan att först ha visat grundläggande kunskaper, säger rektor. Rektor säger

12 12 (22) att den flexibla undervisningsgruppen, VIP, även är tänkt att användas för de högpresterande eleverna, men att den i nuläget enbart används för elever som behöver stöd för att nå de kunskapskrav som lägst ska uppnås. Eleverna säger i intervju att de alltid först måste göra färdigt det arbete som är avsett för alla elever innan de får gå vidare till svårare uppgifter även om några elever ger exempel på läsförståelseböcker på olika nivå och att det finns extrauppgifter att göra. Några elever säger att en del lektioner är för lätta och att det brukar stå på tavlan vad eleverna ska göra när de är färdiga. Ibland får de måla i en bok eller läsa i sin läsebok när de är klara med de gemensamma uppgifterna. Lärarna säger att det är svårt att anpassa undervisningen för de högpresterande eleverna och att de behöver ha extrauppgifter för de elever som snabbt blir klara. Under de observerade lektionerna arbetar eleverna med samma uppgifter, med något undantag. På flera av de observerade lektionerna anger lärare extrauppgifter som eleverna kan göra när de är klara med de första uppgifterna. Eleverna ska först göra de uppgifter som läraren har angett och därefter kan de gå vidare och arbeta med extrauppgifter. En lärare säger att elever som vill utmana sig själv mer kan ta den svårare extrauppgiften. Läraren ser inte aktivt till att någon elev gör det. De elever som påbörjar extrauppgifter börjar alla med den lättare varianten. Enligt 1 kap. 4 och 3 kap. 3 i skollagen ska elever ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Vidare framgår att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. När det gäller högpresterande elever har Skolverket dragit slutsatsen att dessa elever bör få arbeta med att förstå ett avancerat innehåll, med stöd från läraren. Det är centralt att lärarna skapar en flexibel undervisning, där alla elever oavsett var de befinner sig i sin kunskapsutveckling, får arbeta med ett utmanande innehåll på lämplig nivå efter deras förutsättningar. 3 rekommenderar därför rektor att, tillsammans med lärarna och elevhälsan, diskutera elever i behov av 3 Skolverket (2012b) Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen, Rapport 379, Stockholm.

13 13 (22) utmaningar på de mötesforum som skolan har och i de pedagogiska samtalen. Sådana samtal behöver leda fram till att lärarna erbjuder eleverna ett innehåll som utmanar eleven och ger henne/honom erkänsla för tidigare ansträngningar och goda prestationer, liksom möjlighet att nå längre i sitt lärande. 4 Trygghet och studiero bedömer följande: Skolan har i hög utsträckning ett samlat och medvetet arbete för att skapa och bibehålla trygghet och studiero. Författningsstöd 3 kap. 3, 5 kap. 3 och 5, 6 kap. 6-7 skollagen Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden, Förståelse och medmänsklighet, 2.1 Normer och värden, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande De övergripande skälen för s bedömning är att granskningen visar att det bedrivs ett aktivt och medvetet arbete på skolan för att skapa och bibehålla trygghet och studiero. Av intervjuer med samtliga grupper framgår att skolans personal har ett gemensamt förhållningssätt och ett gemensamt arbete för att skapa trygghet och studiero hos eleverna, även om inte alla klasser och lärare upplever att de har studiero. Av intervjuer framgår också att skolans personal kontinuerligt arbetar med åtgärder för att elever ska vara trygga och för att skapa studiero. Nedan följer s motivering till bedömningen kopplat till de iakttagelser som gjorts i samband med besöket. Arbete för trygghet Granskningen visar att skolans personal gör kartläggningar och analyser av elevernas upplevelse av trygghet på skolan. Såväl lärare som representanter från elevhälsan säger att de gör sociogram tillsammans med eleverna där eleverna markerar med pilar olika gruppkonstellationer och upplevda känslor kring sin skoldag. De sociogrammen görs även gällande rasterna och resultaten följs upp och analyseras tillsammans med elevhälsan varje termin, säger lärarna. Samtliga intervjugrupper berättar om Tematisk analys utmaningar i undervisningen. Många elever behöver mer stimulans och utmaningar

14 14 (22) kommunens trygghetsenkät som genomförs regelbundet på skolan. Även resultatet från trygghetsenkäten analyseras på personalnivå där både lärare, elevhälsa och rektor ingår. Den analysen har bland annat lett till att rastvärdarna bär gula västar för synlighet, byten av lås på toaletterna och ett rastaktivitetsschema med aktiviteter som leds av fritidspersonalen. Rastverksamheten har också underlättat för skolans personal att uppmärksamma om någon elev är ensam och att lärarna kan få de tidigare ensamma eleverna att delta i rastverksamheten på ett bra sätt, säger de intervjuade lärarna. Lärarna säger vidare att eleverna svarar på trygghetsenkäterna inför utvecklingssamtalen så att resultaten av dessa även diskuteras tillsammans med vårdnadshavare och elever vid samtalen. Elever säger i intervju att de har fått svara på frågor gällande trygghet, att alla lärare är noga med ordningsregler och att de känner sig trygga både i och utanför klassrummet. Flera elever ger i intervju exempel på att de har fått vara med och bestämma vilka regler som ska gälla i deras klassrum. Representanter från elevhälsan säger att de arbetar med olika elevgrupper utifrån identifierade behov för trygghet från bland annat enkäterna. De arbetar till exempel med vänskapstema i några klasser och värderingsövningar/dramaövningar med eleverna för att belysa värdegrundsarbetet. Detta arbete följs sedan upp tillsammans med rektor och i vissa fall genom möten med vårdnadshavare, säger elevhälsan. Vidare uppger elevhälsan att de skriver dagsrapporter och meddelar rektor de dagar som har varit stökiga. Elevhälsan säger också att de arbetar medvetet med kränkningar och tittar på eventuella kränkningsrapporter varje vecka i elevhälsan, att de har samarbete med socialtjänsten, täta föräldrakontakter samt samtal med kollegor och rektor vid eventuella kränkningar. Lärare och rektor har identifierat att det finns årskurser i de högre åldrarna där elever inte känner sig trygga. Rektor säger i intervju att skolan kommer fortsätta att göra trygghetsvandringar och genomföra nya enkäter där resultatet av dessa ska ligga till grund för en ny trygghetsplan. Arbete för studiero Granskningen visar att lärarna använder sig av flera olika metoder för att skapa och bibehålla studiero. Trots detta upplever en del elever och skolans personal tidvis att det inte är studiero i alla klasser. Såväl skolans rektor som personal säger i samtliga intervjuer att de arbetat med lågaffektivt bemötande som ett led för studiero. Det framgår att skolan haft flera föreläsningar och personalkonferenser gällande detta och att de arbetat med en

15 15 (22) gemensam lektionsstruktur. Under de observerade lektionerna är det inga lärare som höjer rösten för att tillrättavisa elever. Lärare säger att de använder sitt kroppsspråk och visar att det ska vara tyst i klassrummet genom att hålla upp handen. Ett annat exempel på gemensam struktur ges med det bildschema lärarna gjort till eleverna i klassrummet och att lugn musik spelas för studiero. Skolan har också köpt in skärmväggar så att eleverna ska kunna avskärma sig för studiero, säger lärarna. Vid tre av de sex lektionsobservationer som genomfört möter lärare eleverna i dörren och eleverna går sedan tyst och sätter sig på sina platser. Vid starten av en lektion spelas lugn musik. Vid de tillfällen när ljudnivån stiger något hyschar lärare eleverna eller ber eleverna att sluta upp. I de fall det är aktuellt att byta platser eller gruppera om sig är det lärare som styr vilka elever som ska sätta sig var och med vem. I flera klassrum finns en bild på ett stoppljus med olika färger uppsatt på tavlan. Vid några av de observerade lektionerna hänvisar läraren till stoppljuset för att förtydliga för eleverna vilken ljudnivå som ska gälla för pågående övning. Det framgår i intervjuer med elever från de äldre årskurserna att det, på deras lektioner, kan vara stökigt och ibland mycket högljutt i klassrummet. I intervju med elever framgår det att lärarna säger till elever som stör eller är ofokuserade. Ibland tar läraren med elever till grupprum för att det ska bli lugnare i klassrummet, säger eleverna. Några elever ger även exempel på att de varit delaktiga i arbetet med att ta fram regler som gäller för deras klass och att de hängt upp dessa synligt i klassrummet. När det gäller skolans gemensamma regler är eleverna inte lika samstämmiga och några elever säger att de inte sett skolans ordningsregler. De flesta eleverna, utom från en årskurs, säger dock att alla lärare är noga med ordningsreglerna och att de ser till att de följs. Lärare säger att de utvärderar klassrumssituationer med eleverna varje vecka genom att fråga hur de upplevt olika situationer. Elevhälsan säger i intervju att de lyft studieroarbete flera gånger på skolans gemensamma personalmöten och att rektor aktivt deltar i det arbetet. Elevhälsan uppger även att de ger handledning till lärarna kring studiero och lågaffektivt bemötande. Rektor säger i intervju att hen är lyhörd om personalen velat köpa in exempelvis skärmväggar för ökad studiero men säger att det fortfarande är oroligt i vissa årskurser. Rektor uppger att lärarna och rektorn startar varje läsår med att prata med eleverna om vilka förhållningsregler som gällde förra året. Därefter bestäms nya ordningsregler efter att eleverna har diskuterat dem i klassråd och elevråd. För att ytterligare förtydliga för eleverna kommer skolans förhållningssätt att visualiseras och sättas upp i pappersform i varje klassrum, säger rektorn.

16 16 (22) Bedömning och betygssättning bedömer följande: Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i flera delar, men utvecklingsområden finns. Författningsstöd 1 kap. 9, 3 kap. 14, 10 kap. 20 a skollagen 9 kap. 20 och 22 b skolförordningen Lgr 11, 2.2 Kunskaper, 2.7 Bedömning och betyg De övergripande skälen för s bedömning är att granskningen visar att rektorn analyserar skillnader i betyg i olika ämnen/årskurser samt eventuella skillnader mellan resultat på nationella ämnesprov och betyg. Samtidigt visar granskningen att rektor behöver ge lärarna bättre förutsättningar att kvalitetssäkra sina omdömen och betyg. Nedan följer s motivering till bedömningen kopplat till de iakttagelser myndigheten gjort inför och i samband med besöket. Analys av omdömen och betyg s granskning visar att rektorn på Markaryds skola F-6 gör analyser av elevernas kunskaper på gemensamma kunskapsuppföljningsdagar som rektorn anordnar för lärare och elevhälsan. Intervjuer med lärare och rektor samt inskickat material visar att skillnader mellan omdömen och betyg i olika ämnen följs upp och analyseras. Det framgår också att elevhälsan är involverade i det arbetet. Rektor säger i intervju att de har analyserat eventuella skillnader mellan resultat på nationella prov och slutbetyg över tid och att det sällan är några skillnader. Rektor säger vidare att hen har gjort en planering för hur resultaten av de nationella proven ska analyseras. Kvalitetssäkring av omdömen och betyg Granskningen visar att rektorn inte skapar tillräckliga förutsättningar för lärare att samverka med varandra när de gör sina bedömningar. Av intervjuer med skolledning och lärare framgår att det saknas forum där lärare kan diskutera och kvalitetssäkra sina betyg och omdömen. Även om lärare på eget initiativ för diskussioner kring sambedömning är det inte ett arbete som leds av rektor. Vidare framkommer att lärare inte har olika metoder för att skapa likvärdiga bedömningar, så som att exempelvis jämföra prov, diskutera kunskapskraven eller diskutera elevers arbeten och bedömning av dessa.

17 17 (22) bedömer därför att det finns ett utvecklingsbehov, vilket beskrivs mer utförligt nedan under avsnittet Identifierat utvecklingsområde. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Rektorn behöver ge förutsättningar och se till att lärare kvalitetssäkrar sina omdömen och betyg. I detta ingår att lärarna tillsammans analyserar hur de bedömer och betygssätter elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Granskningen visar att rektorn inte skapar förutsättningar för att skolans lärare ska säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning. Rektor säger att de haft samarbete kring betygssättning inom kommunen, men att det inte varit lyckat. Istället har man försökt samarbeta med en närliggande skola. Rektor säger att lärarna resonerar med varandra kring betygssättning, men att arbetet inte är tydligt upplagt och inte ett arbete som är lett av rektor. Rektor säger vidare att de har gjort en analys som visat att arbetet med lärandematriser är ett av skolan identifierat utvecklingsområde och som kommer att ledas av bland annat förstelärarna framöver. Intervjuade lärare uppger att de i nuläget inte arbetar med att tolka kunskapskraven. Lärare som undervisar årskurs 4-6 säger att det inte finns något strukturerat arbete kring bedömningar. De säger vidare att olika lärare har olika system för att dokumentera elevernas kunskapsresultat vilket inneburit svårigheter för den lärare som har tagit över mentorskapet för en klass till exempel. Lärarna uppger att det finns ett digitalt system på skolan med uppgifter kopplade till kunskapskraven, men att det systemet inte används. Lärarna säger vidare att de inte har tillräckligt med förutsättningar för att arbeta med detta och att rektor behöver avsätta tid för det arbetet. Några lärare uppger att de pratar kollegor emellan innan de ska skriva omdömen och att specialpedagogen rättar elevernas screeningtester. Därefter träffar lärarna elevhälsan och får en sammanställning över resultaten per klass. När det gäller likvärdiga bedömningar utöver screeningtesterna är det upp till arbetslagen att resonera med varandra, säger lärarna. Av läroplanen framgår att rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet

18 18 (22) inriktas mot de nationella målen 5. I läroplanen anges vidare att lärare utifrån kursplanernas krav allsidigt ska utvärdera varje elevs kunskapsutveckling och vid betygssättning utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven samt göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper 6. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. 7 Av 10 kap. 20a skollagen framgår att resultaten på de nationella ämnesproven särskilt ska beaktas när betyg sätts i ämne som det ges nationellt prov i. rekommenderar därför att rektorn organiserar lärarnas arbete så att de får möjlighet diskutera och analysera hur de bedömer och betygssätter elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Utgångspunkten för ett sådant arbete kan vara Skolverkets allmänna råd om betyg och betygssättning. För att ge stöd till skolorna har Skolverket tagit fram bedömningsstöd som lärare bör använda sig av, även om inte alla är obligatoriska. Bedömningsstöden är en metod för skolan att se till att bedömningarna håller en likvärdig nivå med den nationella. 8 Lärarna bör vid betygssättning samråda med andra lärare vid tveksamheter om hur en elevs resultat på ett nationellt prov särskilt ska beaktas, samt samråda med andra lärare vid tveksamheter om att, vid särskilda skäl, bortse från enstaka delar av kunskapskraven. 9 rekommenderar därför också rektorn att systematisera lärares arbete med avidentifiering, sambedömning och extern bedömning. 5 Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar 6 Lgr 11, 2.7 Betyg och bedömning 7 Lgr 11, 2 Rektorns ansvar 8 flikarna Prov och bedömning Bedömning Bedömningsstöd. Se också aktuell information på Skolverkets hemsida för vilka bedömningsstöd som är obligatoriska och inte 9 Skolverkets allmänna råd om betyg och betygssättning, betygssättning

19 19 (22) På s vägnar X Inger Börjesson Beslutsfattare Signerat av: Inger Börjesson X Carolin Backlund Föredragande Signerat av: Carolin Backlund I handläggningen av ärendet har även utredare Therése Mineur och Andrés Brink medverkat.

20 20 (22) Bilaga 1: Underlag för bedömning regelbunden kvalitetsgranskning Vid granskningsbesöket inhämtas information om såväl styrkor som utvecklingsområden inom verksamheten. Värderingarna i detta beslut grundar sig på: Sex lektionsobservationer Två gruppintervjuer med elever Två gruppintervjuer med lärare En gruppintervju med skolans elevhälsa En intervju med rektor. Dokumentstudier. Dels de dokument som begärts in från huvudmannen och skolan samt den officiella statistik som finns att tillgå om den aktuella skolan. Innan beslut har fattats har huvudmannen fått ta del av s protokoll från besöket för faktakontroll. Som underlag för bedömningarna har s utredare använt sig av bedömningsunderlag, vilka är utformade i enlighet med forskning och beprövad erfarenhet. Bedömningsunderlagen beskriver de områden som utredarna ska värdera vid besök på skolenheter. Bedömningsunderlagen är uppdelade i bedömningsområden. Respektive bedömningsområde är sedan nedbrutet till ett antal indikatorer Dessa indikatorer beskriver mer i detalj vad som ska utredas, för att identifiera var skolans styrkor respektive förbättringsområden finns. Bedömningsområden Inom respektive område granskas följande delar: Bedömningsområde 1: I vilken utsträckning leder rektorns lärarnas utveckling av undervisningen och verkar för elevernas lika rätt till en god utbildning oavsett könstillhörighet? Inom detta område granskas hur rektor arbetar med uppföljning och analys, hur skolans arbete med jämställdhet bedrivs, samt hur rektorn leder och organiserar skolans arbete. Bedömningsområde 2: I vilken utsträckning får eleverna en undervisning som främjar deras möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden? I detta område granskas om undervisningen är målfokuserad, varierad och innehåller aktivt lärarstöd, om eleverna stimuleras och utmanas i undervisningen utifrån sina behov och förutsättningar, samt om eleverna görs delaktiga i undervisningen och i sitt eget lärande.

21 21 (22) Bedömningsområde 3: I vilken utsträckning har skolan ett samlat och medvetet arbete för att skapa och bibehålla trygghet och studiero? I detta område granskas hur skolan arbetar för att skapa en lugn och trygg miljö där det råder studiero. Bedömningsområde 4: I vilken utsträckning ges lärarna förutsättningar att säkerställa likvärdighet vid bedömning och betygssättning? I detta område granskas hur skolan arbetar med diskussion, analys och kvalitetssäkring i arbetet med omdömen och betyg. Mer information om kvalitetsgranskningen finns på s hemsida:

22 22 (22) Bilaga 2: Bakgrundsuppgifter om verksamheten besökte skolenheten den 19 och den 20 september Besöket genomfördes av utredare Carolin Backlund och Therése Mineur. Markaryds skola F-6 är belägen i Markaryds kommun. Skolenheten har vid besöket cirka 390 elever i förskoleklass till och med årskurs 6. Denna granskning omfattar inte förskoleklassen. Lärarna är organiserade i två arbetslag med lärare och resurspersoner. Av Skolverkets statistik framkommer att 72 procent av lärarna har en lärarlegitimation. Skolledningen består av en rektor och biträdande rektor.