Beslut. efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Heleneborgsskolan F-6 i Svalövs kommun. Beslut. Svalövs kommun

Transkript

1 Beslut Svalövs kommun (25) Dnr :9008 Beslut efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Heleneborgsskolan F-6 i Svalövs kommun

2 2 (25) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning på Heleneborgsskolan F-6 avseende verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer. En kvalitetsgranskning ska belysa hur väl skolorna klarar sitt uppdrag att ge varje elev förutsättningar att nå de nationella målen. Målen och riktlinjerna framgår framför allt av den läroplan och de kursplaner eller motsvarande styrdokument som gäller för utbildningen. Läsanvisning Skolinspektionen bedömer skolans arbetssätt inom fyra områden. På varje område bedöms om skolan uppfyller framtagna kvalitetskriterier i hög utsträckning, i flera delar eller i låg utsträckning. Om en skola bedöms uppfylla kvalitetskriterierna i låg utsträckning eller i flera delar anger Skolinspektionen att utvecklingsarbeten behöver inledas och visar på vilka punkter. En skriftlig redovisning av åtgärder begärs också av skolan. Om en skola bedöms uppfylla kriterierna i hög utsträckning begär inte Skolinspektionen motsvarande redovisning men lämnar framåtsyftande kommentarer. Beslut: Skolinspektionen bedömer att framtagna kvalitetskriterier uppfylls vid Heleneborgsskolan F-6 i följande utsträckning: Rektors ledarskap Rektorn leder och styr i flera delar skolans utveckling av undervisningen, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn utvecklar ett strategiskt jämställdhetsarbete på skolan, som genomsyrar utbildningen och som regelbundet följs upp. Undervisning Undervisningen främjar i flera delar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att lärare utvecklar sitt arbete med att anpassa undervisningen så att alla elever får den stimulans och de utmaningar de behöver för att utvecklas så långt som möjligt.

3 3 (25) Trygghet och studiero Utbildningen präglas i flera delar av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att skolans samlade arbete för att skapa studiero utvecklas utifrån ett gemensamt förhållningssätt, som syftar till att alla lärare vidtar ändamålsenliga åtgärder och att lärare kommer överens om gemensamma strategier för att skapa en god studiemiljö. Bedömning och betygssättning Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i flera delar, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn utvecklar arbetet med att följa upp eventuella avvikelser i betygssättningen genom att analysera skillnader i betyg mellan ämnen, mellan pojkars och flickors resultat samt eventuella skillnader mellan resultat i nationella prov och betygssättningen. I detta arbete ingår också att föra en dialog med undervisande lärare utifrån de analyser som görs. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 29 mars 2019 redovisa till Skolinspektionen vilka förbättringsåtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e- post till Skolinspektionen.Lund@skolinspektionen.se eller per post till, Skolinspektionen, Box 156, Lund. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (Dnr 2018:9008) i de handlingar som sänds in.

4 4 (25) Skolinspektionens bedömningar Nedan redovisas Skolinspektionens bedömningar för respektive område. Rektors ledarskap Författningsstöd för Skolinspektionens kvalitetsbedömningar: 1 kap. 5, 2 kap. 9 och 10, 34, 4 kap. 4-7 skollagen Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, Kunskaper och lärande, Varje skolas utveckling Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar Skolinspektionen bedömer följande: Rektorn leder och styr i flera delar skolans utveckling av undervisningen, men utvecklingsområden finns. De övergripande skälen för Skolinspektionens bedömning är att det framkommit av granskningen att rektorn på Heleneborgsskolan F-6 följer upp, analyserar och vidtar åtgärder i relation till resultat och undervisningens genomförande. Vidare visar granskningen att rektorn organiserar och leder det pedagogiska arbetet genom att ge goda förutsättningar för kollegial samverkan och utveckling av gemensamma arbets- och förhållningssätt. Däremot har det framkommit att rektorn inte leder och styr ett strategiskt jämställdhetsarbete på skolan. Nedan följer Skolinspektionens motivering till bedömningen utifrån den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av och det underlag som myndigheten har upprättat i samband med besöket. Uppföljning, analys och förbättringsåtgärder Skolinspektionens granskning visar att rektorn på Heleneborgsskolan F-6 kontinuerligt följer upp skolans kunskapsresultat tillsammans med representanter för elevhälsan och lärare. Enligt nationell statistik var det 70 procent av alla elever i årskurs 6 på Heleneborgsskolan som nådde upp till kunskapskraven i alla ämnen under läsåret 2016/17. Motsvarande siffra för juni 2018 var enligt nationell statistik 53,8 procent. I skolans senaste kvalitetsrapport framgår att andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen läsåret 2017/18 är 58 procent. I den analys av kunskapsresultaten som framgår av samma rapport anges att ett skäl till att måluppfyllelsen sjunkit är att korrelationen mellan resultaten på nationella prov och betyg har ökat i jämförelse med tidigare läsår, då en stor andel elever fått ett högre betyg än vad resultaten på nationella prov visar. Rektorn och lärare berättar i intervju att de också följer upp kunskapsresultaten i ett gemensamt dokumentationssystem med syfte att öka måluppfyllelsen. Enligt lärare analyserar de sedan resultaten vid terminens slut, utifrån frågeställningar som anges av rektorn, och diskuterar förslag på åtgärder för att utveckla undervisningen. Lärare berättar att ledningsgruppen sedan tar del av de

5 5 (25) anteckningar som de har gjort i arbetslagen. I intervjuer med personal och i skolans senaste kvalitetsrapport beskrivs att skolans arbete med språkutvecklande- och formativt arbetssätt samt pedagogiska planeringar har sin grund i de behov som identifierats i skolans kvalitetsarbete. Enligt lärare arbetar de exempelvis språkutvecklande därför att de identifierade ett behov att arbeta språkutvecklande i alla ämnen för att öka måluppfyllelsen, då många elever på skolan har ett annat modersmål än svenska. Granskningen visar att rektorn också följer upp trivseln på skolan samt trygghet och studiero. Även undervisningen följs upp i fråga om arbetssätt, lärarstöd samt elevernas inflytande och ansvar. Företrädesvis sker uppföljningen i form av enkäter till elever, vårdnadshavare och personal, som omfattar ovanstående områden. Resultaten som redovisas i skolans kvalitetsrapport har även eleverna fått ta del av. Elever berättar i intervju att de har fått se resultaten från enkäterna genom att lärare visat dem stapeldiagram över vad eleverna tyckt. I intervju med rektorn och den biträdande rektorn beskriver de att de även gör klassrumsobservationer, som ett led i arbetet med att utveckla verksamheten i förhållande till värdegrunduppdraget. Lärare bekräftar att rektorn har gjort klassrumsbesök, men ännu inte pratat med dem om vad hen har observerat. Vidare visar granskningen att rektorn fördelar resurser i samverkan med personalen. Enligt rektorn liksom representanter för elevhälsan sker resurstilldelningen på skolan i dialog med lärare i samband med elevhälsoteamets möten, utifrån de behov som råder i klasserna. Enligt rektorn sker också en uppföljning av resursfördelningen för att kunna utvärdera effekterna av den tilldelning som har gjorts. Även lärare berättar att de har en dialog med skolledningen genom så kallade inventeringssamtal, och de säger vidare att resurser omfördelas vid behov. Ledning och organisation Granskningen visar att rektorn ger goda förutsättningar för kollegial samverkan genom sin sammansättning av olika arbetslag utifrån olika specifika syften. Det framgår av den information som rektorn har lämnat in, samt i intervjuer med personal på skolan, att rektorn skapar möjligheter för kollegial samverkan och diskussioner genom att organisera gemensamma mötestider flera gånger i veckan. Personalen är organiserade i så kallade vardagsarbetslag beståendes av pedagoger och resurspersoner inom samma årskurs, som träffas regelbundet för att diskutera, planera och organisera undervisningen. Personalen är också organiserade i arbetslag omfattandes årkurserna F-3 respektive 4-6 som träffas regelbundet för att lyfta frågor som berör hela arbetslaget, exempelvis ordningsregler. Enligt rektorn startar de även upp ämnesgrupper innevarande termin för att öka samsynen ytterligare på skolan

6 6 (25) angående bedömningar i olika ämnen, vilket även bekräftas av lärare och representanter för elevhälsan. Granskningen visar också att rektorn leder det pedagogiska arbetet genom att arbeta för att det sker en utveckling av undervisningen som utgår från gemensamma arbetsoch förhållningssätt på skolan. Av den information som rektorn har lämnat samt i intervjuer med all personal på skolan framgår att personalen arbetar utifrån ett lågaffektivt bemötande. Vidare berättar personal att de arbetar med formativt- och språkutvecklande arbetssätt. Enligt representanter för elevhälsan handlar det om ett långsiktigt arbete för att skapa en gemensam förståelse. De berättar vidare att de handleder lärare och genom att lärare får arbeta tillsammans i grupper med det språkutvecklande arbetet kan de även vara till stöd för varandra. All personal uppger i intervju att lärare har fått kompetensutveckling, för att skapa en röd tråd i verksamheten utifrån de gemensamma arbetssätten. Vidare berättar lärare att de har besökt varandras lektioner för att utveckla sitt arbete. Enligt inkommen dokumentation till Skolinspektionen har strax över 80 procent av skolans lärare lärarlegitimation. Av dessa lärare är det strax över 20 procent som undervisar i ämnen som de inte har behörighet i. Rektorn och lärare beskriver i intervju att nyanställda på skolan introduceras med hjälp av ett dokument kallat planeringshjälpen, där det framgår vad som förväntas av lärare på arbetsplatsen, samt vilka skolans prioriterade mål är. Enligt rektorn utses också en mentor som stöd för att diskutera exempelvis planeringar. Skolans jämställdhetsarbete Granskningen visar avslutningsvis att rektorn inte leder ett strategiskt jämställdhetsarbete på skolan, som innebär att rektorn driver och följer upp att undervisningen och skolans arbete genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. I intervju med rektorn, representanter för elevhälsan och lärare svarar samtliga att det inte finns något övergripande strategiskt jämställdhetsarbete på skolan. Detta beskrivs mer utförligt nedan under avsnittet Identifierat utvecklingsområde. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn utvecklar ett strategiskt jämställdhetsarbete på skolan, som genomsyrar utbildningen och som regelbundet följs upp. Skolinspektionens granskning visar att rektorn på Heleneborgsskolan F-6 inte driver och leder ett strategiskt jämställdhetsarbete. I intervju med rektorn säger rektorn att

7 7 (25) det inte pågår något specifikt arbete kring jämställdhet på skolan. Visserligen säger den biträdande rektorn att tankar kring jämställdhet finns hos all personal utifrån skolans likabehandlingsplan, men när rektorn tillfrågas om det innebär att det finns ett pågående strategiskt jämställdhetsarbete på skolan svarar rektorn nej. I intervju med lärare svarar lärarna att det inte finns något jämställdhetsarbete på skolan. Både lärare och representanter för elevhälsan säger att det dock finns ett värdegrundsarbete på skolan och liksom den biträdande rektorn hänvisar de till skolans likabehandlingsplan. Representanter för elevhälsan berättar att de genomför observationer i undervisningen utifrån att undervisningen ska ge goda förutsättningar för alla elever. Men säger vidare att undervisningen inte följs upp ur ett jämställdhetsperspektiv och att det inte finns något övergripande jämställdhetsarbete på skolan. I skolans senaste kvalitetsrapport från 2017/18 där uppföljningen av resultat redovisas finns inga jämförelser i fråga om resultat mellan flickor och pojkar. Av nationell statistik för läsåret 2017/18 framgår dock att det finns stora skillnader i betyg mellan flickor och pojkar, särskilt inom SO och NO ämnena. Exempelvis är flickors genomsnittliga betygspoäng i religion 13,4 medan motsvarande siffra för pojkar är 7,9. Flertalet elever säger dock i intervju att de tycker att flickor och pojkar behandlas lika på skolan, även om det också finns undantag i form av någon elev som berättar att flickor kan få ordet framför pojkar när de räcker upp handen under lektionerna. Flera elever säger att deras lärare pratat med dem om att alla ska behandlas lika. Men några elever säger att de aldrig har pratat om att det ska vara lika mellan pojkar och flickor. Medan ett par elever uppger att de vid något tillfälle har pratat om ordet jämställdhet och hur det är att vara pojke eller flicka. Enligt 1 kap. 5 skollagen (SFS 2010:800) ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. Av förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgår att jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av de värden som skolan ska gestalta och förmedla. 1 Vidare framgår att skolan aktivt och medvetet ska främja elevernas lika rättigheter och möjligheter oberoende 1 Lgr 11, kap. 1 Skolans värdegrund och uppdrag.

8 8 (25) av könstillhörighet. 2 Alla lärare ska både synliggöra och diskutera med eleverna hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. 3 I läroplanen anges också att rektorn har ett särskilt ansvar för att utbildningen och undervisningen organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet. 4 Eftersom rektorn på Heleneborgsskolan F- 6 inte bedriver något medvetet och strategiskt jämställdhetsarbete bedömer Skolinspektionen att arbetet med jämställdhet är ett utvecklingsområde. Skolinspektionen rekommenderar att rektorn inledningsvis följer upp och analyserar skillnader i resultat mellan flickor och pojkar, med koppling till undervisningen. Rektorn rekommenderas också att kartlägga på vilket sätt lärare arbetar aktivt med jämställdhet i undervisningen, exempelvis kan det handla om på vilket sätt undervisningens innehåll och arbetsformer utgår från ett jämställdhetsperspektiv. Det vill säga att varierade perspektiv och erfarenheter speglas i undervisningen och det skolmaterial som används, och knyts an till elevers olika erfarenheter. 5 Vidare kan det handla om flickors och pojkars möjligheter till inflytande och lärarstöd i undervisningen. Det inledande arbetet kan förslagsvis följas av att rektorn utarbetar en handlingsplan för hur ett strategiskt jämställdhetsarbete framöver ska bedrivas på skolan, i samverkan med all personal. Undervisning Författningsstöd för Skolinspektionens kvalitetsbedömningar: 1 kap. 4, 3 kap. 3 och 5a, 4 kap. 9 skollagen 5 kap. 2 skolförordningen Lgr 11 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.1 Normer och värden, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande samt 2.6 Skolan och omvärlden, 5 Kursplaner med kunskapskrav 2 Lgr 11, kap. 1 Skolans värdegrund och uppdrag. 3 Lgr 11, kap. 2.1 Normer och värden. 4 Lgr 11, kap. 2.8 Rektorns ansvar. 5 Håkansson, J. & Sundberg, D. (2014) Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning, Stockholm: Natur & Kultur, s. 105.

9 9 (25) Skolinspektionen bedömer följande: Undervisningen främjar i flera delar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden, men utvecklingsområden finns. De övergripande skälen för Skolinspektionens bedömning är att det har framkommit att lärare till stora delar bedriver en undervisning som präglas av variation och struktur. Vidare ger lärare stöd i undervisningen, så att elever förstår instruktioner och har möjlighet att slutföra sitt arbete. Granskningen har också visat att lärare bedriver en undervisning där elever ges möjlighet till visst inflytande över det som sker i undervisningen samt görs delaktiga i sin utveckling och sitt lärande. Därutöver har det framkommit att lärare genom sitt bemötande arbetar för att motivera elever och upprätthålla elevers tro på sin egen förmåga. Samtidigt har granskningen visat att lärare inte ger alla elever tillräckliga utmaningar och därmed möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling, även om de gör vissa anpassningar i undervisningen. Nedan följer Skolinspektionens motivering till bedömningen utifrån den dokumentation som Skolinspektionen tagit del och de underlag som myndigheten har upprättat i samband med besöket. Variation och struktur samt lärarstöd i undervisningen Skolinspektionens granskning visar att en klar majoritet av lärarna på Heleneborgsskolan F-6 arbetar för att skapa en varierad undervisning beståendes av en balans mellan olika aktiviteter. Under flertalet av de lektionsobservationer som Skolinspektionen har genomfört har lärare bedrivit en undervisning som omfattats av olika moment, men som samtidigt varit en del av en helhet. Exempelvis har ett område introducerats gemensamt och följts av gemensamma diskussioner och därefter har elever fått lösa en uppgift i par eller mindre grupper. Under ett par observerade lektioner har eleverna dock fått arbeta med samma uppgift under hela lektionen. Lärarna har då inte kunnat få alla elever att ägna sig åt uppgiften. Under en observerad lektion har läraren planerat många olika moment men hinner inte genomföra alla och eleverna hinner heller inte göra klart olika uppgifter. Både elever och lärare uppger i intervju att de brukar arbeta på det sätt som de har gjort i samband med Skolinspektionens observationer. Flertalet lärare berättar att de ofta inleder lektioner med en gemensam genomgång och att elever sedan arbetar tillsammans i par eller i mindre grupper. Några lärare säger vidare att de ofta arbetar utifrån modellen EPA (enskilt, par, alla), så att alla elever först får möjlighet att tänka själv och sedan diskutera med en kamrat för att slutligen redovisa i helgrupp vad de har kommit fram till. Härutöver visar granskningen att lärarna till stor del bedriver en strukturerad undervisning med en tydlig start, där syfte och mål med undervisningen oftast

10 10 (25) tydliggörs. Under flertalet av de observerade lektionerna har lärare skrivit upp på tavlan vad som ska ske under lektionen. Under några av de besökta lektionerna har lärarna också inlett med att skriva upp syfte och mål med lektionen på tavlan. Eleverna uppger i intervju att deras lärare alltid brukar börja med att berätta vilka uppgifter de ska arbeta med och hur de ska göra under lektionen. Elever berättar också att några lärare alltid går igenom syfte och mål med lektionen och pratar med eleverna om varför de ska lära sig olika saker. Det bekräftas även i intervju med lärare som också berättar att de utgår ifrån en gemensam mall för pedagogisk planering, som bland annat omfattas av konkretiseringar av målen för eleverna. Däremot visar granskningen att lektioner sällan omfattas av ett gemensamt och tydligt avslut. I intervju med elever berättar eleverna att de brukar avsluta sina lektioner genom att lärare säger att de ska plocka undan för att de ska sluta. Enligt eleverna händer det någon gång att de avslutar lektioner med att prata om det som de har gjort på lektionen och hur det har gått för dem, men det är sällan. De intervjuade lärarna instämmer i elevernas beskrivning, som också bekräftas av Skolinspektionens lektionsobservationer. Flera lärare uppger att de inte alltid hinner med ordentliga avslut alternativt inte prioriterar detta då de inte vill avbryta eleverna i deras pågående arbete. Granskningen visar också att lärare ger ett stöd till eleverna genom att använda sig av olika strategier för att elever ska förstå instruktioner och lektioners innehåll. I samband med Skolinspektionens observationer ger lärare, med något undantag, stöd till eleverna genom att ställa vägledande frågor, ge ledtrådar och hänvisa till instruktioner. I intervju med elever säger eleverna att deras lärare brukar hjälpa dem genom att förklara hur de ska tänka och hur de kan träna på olika saker utan att berätta de rätta svaren. Elever berättar också att deras lärare ger dem stöd i skolarbetet genom att förklara på olika sätt, om de inte förstår. Elever berättar även att deras lärare vill att eleverna ger varandra ledtrådar. Flera lärare berättar i intervju att de i sitt stöd till eleverna också uppmuntrar elever att hjälpa varandra. Vidare berättar lärare att eleverna ofta arbetar i par eller grupp men att de som lärare då ger mycket stöd, exempelvis genom att fördela roller inom gruppen. I Skolinspektionens enkät till elever i årskurs 5 från 2017 ligger resultaten lägre än rikssnittet inom flera områden som handlar om undervisningen. Ett exempel är Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det där skolan får ett medelvärde på 7,7 av 10 möjliga, vilket kan jämföras med rikssnittet som har 8,6 i medelvärde. Samtidigt visar de enkäter som skolan själv genomför och som redovisas i skolans senaste kvalitetsarbete från 2018 att resultaten förbättrats det senaste läsåret. Enligt de resultaten är det 98 procent av eleverna i årskurserna F-2 som instämmer helt eller

11 11 (25) till stor del i att deras lärare hjälper dem när de ska lära sig saker. I årskurserna 4-6 är motsvarande siffra 86 procent, vilket är en ökning med 11 procentenheter sedan Elevers delaktighet i undervisningen Granskningen visar att lärare arbetar för att främja elevers delaktighet genom att elever får inflytande över arbetssätt och arbetsformer. Lärare ger i samband med intervju flera exempel på hur de ger eleverna inflytande i undervisningen. Exempelvis berättar en lärare att hen brukar visa målen och vad de ska jobba med inom ett område och frågar sedan eleverna hur de vill arbeta för att lära sig detta. Andra lärare säger att elever får önska hur de ska arbeta och sedan utvärdera hur de tycker att arbetet har gått. Medan någon lärare låter eleverna ge uttryck för vad de tycker efter att de har avslutat ett område. Enligt flera lärare är arbetet med utvärderingar tillsammans med eleverna ett sätt för dem att se hur de fortsättningsvis ska utforma undervisningen. Även elever berättar att lärare frågar dem om vad de tyckt om de uppgifter som de har arbetat med under lektionen. Om många elever tycker om sättet som de arbetat på, gör de enligt eleverna på likande sätt vid andra tillfällen. Några elever säger dock att detta är något som sällan sker. Elever ger också exempel på att de har fått rösta om i vilken ordning de ska arbeta med olika uppgifter och att de kan få välja hur de ska arbeta och redovisa uppgifter. Därutöver säger någon elev att de själva får välja vad de ska skriva om i de texter som de nu arbetar med. Vidare visar granskningen att lärare ger elever möjlighet att ta ansvar för och reflektera över sitt eget lärande. Även om granskningen visar att lärare sällan låter eleverna reflektera över det som har skett under lektionen, i samband med lektionsavslutningar, ger lärare flera exempel på hur de arbetar för att göra eleverna medvetna om sitt lärande och sin utveckling. I intervju berättar lärare exempelvis att eleverna själva får sätta upp mål och sedan titta på och bedöma sina arbeten utifrån de uppsatta målen. Vidare berättar lärare att elever får utvärdera och kommentera både sina egna och kamraternas arbeten. Utöver detta säger några lärare att de också låter eleverna arbeta med att utvärdera sitt eget lärande skriftligt utifrån frågor som vad har jag lärt mig? och vad ska jag arbeta vidare med?. Även i intervju med elever framkommer det att elever har fått bedöma skrivuppgifter själv och sedan fått återkoppling från sin lärare. Några elever säger också att de har fått i uppgift att skriva hur de tycker att de lär sig bäst. Stimulans, anpassningar och utmaningar i undervisningen Granskningen visar att flertalet lärare arbetar för att motivera elever för att de ska upprätthålla intresse och koncentration under lektionerna. Samtliga elever uppger i intervju att de upplever att deras lärare tror att de kan saker, vilket lärarna visar genom att exempelvis säga att de vet att eleverna kan. I intervju med lärare berättar

12 12 (25) de att de uppmuntrar och stimulerar eleverna genom att alltid hitta något positivt att säga. Under flera av de lektionsobservationer som Skolinspektionen genomfört har lärare visat att de tror att eleverna klarar av uppgifterna. Exempelvis säger en lärare, i samband med att hen berättar vad de ska göra under lektionen, att hen tror att eleverna både kan och har koll på det som de ska arbeta med. I de fall som eleverna har svårt att bibehålla motivation och koncentration under lektionerna uppger både lärare och elever att de arbetar med Brain break vilket syftar till att hjärnan ska vakna, genom att de gör rörelser med armarna alternativt dansar. Granskningen visar också att lärare gör vissa anpassningar i undervisningen, utifrån elever som har svårt för att tillgodogöra sig undervisningen. Representanter för elevhälsan berättar att de handleder lärare i att anpassa undervisningen exempelvis genom att använda bildstöd. Även lärare och elever ger flera exempel på anpassningar i undervisningen, exempelvis får elever som behöver det använda sig av inläsningstjänst. Vidare berättar både elever och lärare att elever kan få tillgång till konkret material om de behöver det. Lärare säger också att de kan begränsa utbudet av uppgifter, vilket också bekräftas av elever. Även rektorn säger att hen har sett exempel på att lärare plockar bort uppgifter men rektorn säger att hen tänker att lärare istället behöver diskutera hur de kan anpassa nivån på problemlösningsuppgifter snarare än att plocka bort dem. I samband med Skolinspektionens observationer har eleverna arbetat med samma uppgifter och använt samma material. Vid något tillfälle har enstaka elever suttit tillsammans med en personal i ett mindre grupprum och arbetat. Granskningen visar avslutningsvis att lärare i begränsad omfattning anpassar undervisningen, på ett sätt så att alla elever utmanas och därmed kan utvecklas så långt som möjligt. I intervju med såväl rektorn, representanter för elevhälsan och lärare framkommer det att lärare och övrig personal inte anpassar undervisningen för de elever som behöver mer utmaningar. Detta beskrivs mer utförligt nedan under avsnittet Identifierat utvecklingsområde. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att lärare utvecklar sitt arbete med att anpassa undervisningen så att alla elever får den stimulans och de utmaningar de behöver för att utvecklas så långt som möjligt. Skolinspektionens granskning visar att lärares arbete med att anpassa undervisningen så att alla elever får tillräckliga utmaningar, och därmed kan utvecklas så långt som

13 13 (25) möjligt, sker i begränsad omfattning. Även om lärare ger exempel på att elever kan få uppgifter på olika nivåer visar granskningen att det inte sker i alla klasser eller i alla ämnen och det finns elever på skolan som upplever att de inte får lära sig nya saker i alla ämnen, eller blir utmanande i undervisningen. Flera elever säger i intervju att de elever som har kommit långt i skolarbetet får hänga med i det som andra gör. Någon elev berättar också att elever i hens klass inte har lärt sig nya saker under en längre tid i ett ämne. Detta eftersom alla elever har behövt arbeta med sådant som några elever inte kan, trots att flera andra elever redan kan detta. Elever berättar också att de kan få svårare uppgifter och böcker i matematik, men att de först måste har gjort klart den lätta boken. Det finns också elever som säger att de får göra klart andra uppgifter om de blir snabbt klara, medan andra elever säger att de också kan få svårare uppgifter. Några elever säger att de själva frågat efter svårare uppgifter medan en elev säger att hens lärare brukar fråga om hen vill ha svårare uppgifter. De intervjuade lärarna instämmer i elevernas beskrivning. En lärare säger exempelvis att elever under utvecklingssamtal har uppgett att det bara är ibland som de lär sig nya saker. Enligt någon lärare är det ställt utom all tvivel att eleverna får en undervisning som är på samma nivå. Samtidigt finns det lärare som berättar hur de utformar uppgifter som ligger på olika nivåer och någon lärare säger att om elever visar att de kan något får de genast övergå till svårare uppgifter. Vidare säger lärare liksom representanter för elevhälsan att eftersom det är många elever på skolan som behöver stöd för att nå målen hinner de inte med att också anpassa till elever som kommit längre. Rektorn säger att eftersom de har elever på skolan med stora behov ser rektorn en fara i att lärare inte gör tillräckliga anpassningar för de elever som behöver större utmaningar, så att de kan utvecklas i den takt som de behöver. Av 1 kap. 4 skollagen framgår att i utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Vidare ska utbildningen främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Härutöver framgår av 3 kap. 3 skollagen att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Enligt samma paragraf ska också elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Eftersom inte lärare på Heleneborgsskolan F-6 ger alla elever tillräckliga utmaningar så att de kan utvecklas så långt som möjligt bedömer Skolinspektionen att arbetet med

14 14 (25) att anpassa undervisningen i form av utmaningar till alla elever är ett utvecklingsområde. Skolinspektionen rekommenderar att lärare med ledning av rektorn utvecklar undervisningen så att den blir stimulerande och utvecklande för alla elever i alla ämnen. Förslagsvis kan arbetet inledas med en inventering av vilka former för flexibla och utmanande undervisning och uppgifter som en del lärare redan arbetar med. Mot bakgrund av de slutsatser som Skolverket drar, angående att undervisning för högpresterande elever inte innebär att undervisningen ska bedrivas utifrån specifika metoder utan snarare ett flexibelt innehåll, 6 vill Skolinspektionen betona vikten av att utveckla uppgifter som kan fördjupas och genomföras utan att det finns ett tak. Därutöver är det, enligt Skolinspektionens tidigare erfarenheter, av betydelse att lärare erbjuder och uppmuntrar elever till att ta sig an uppgifter av fördjupande karaktär snarare än fler uppgifter på samma nivå, om de snabbt blir klara. 7 Trygghet och studiero Författningsstöd för Skolinspektionens kvalitetsbedömningar: 3 kap. 3, 5 kap. 3, 6 kap. 6-7 skollagen Lgr 11 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Skolinspektionen bedömer följande: Utbildningen präglas i flera delar av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete, men utvecklingsområden finns. De övergripande skälen för Skolinspektionens bedömning är att skolans dokumentation och intervjuer med personal och elever visar att det pågår ett medvetet och aktivt arbete för att skapa trygghet på skolan. Av intervjuer har det också framkommit att det pågår ett visst gemensamt arbete för att skapa studiero på skolan, men lärare har delvis olika förhållningssätt och alla lärare vidtar inte ändamålsenliga åtgärder för att 6 Skolverket (2012). Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen. Rapport 379, Stockholm: Fritzes, s Skolinspektionen (2016). Utmaningar i undervisningen: Många elever behöver mer stimulans och utmaningar. Tematisk analys, Stockholm: Skolinspektionen s. 10.

15 15 (25) skapa studiero under lektionerna. Nedan följer Skolinspektionens motivering till bedömningen utifrån den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av och de underlag som myndigheten har upprättat i samband med besöket. Arbete för att skapa trygghet Skolinspektionens granskning visar att det på Heleneborgsskolan F-6 bedrivs ett medvetet arbete för att alla elever ska känna sig trygga i skolan. I skolans senaste kvalitetsrapport och i intervju med rektorn framkommer att ett av skolans prioriterade mål är att bibehålla och ytterligare utveckla arbetet med en trygg skola. All intervjuad personal på skolan uppger att personalen arbetar utifrån en gemensam värdegrund och har ett lågaffektivt förhållningssätt. Lärare berättar att i skolans personalhandbok står det angivet hur lärare ska agera som förebilder, stötta elever när det behövs och alltid reagera på eventuella händelser som uppstår på skolan. Lärare uppger också, likväl som representanter för elevhälsan, att en del i arbetet med att skapa trygghet på skolan handlar om att skapa relationer till eleverna så att elever ska veta att det alltid finns en vuxen att prata med. Representanter för elevhälsan berättar också att skolans trygghetsteam har anordnat temadagar där eleverna har fått arbeta med samarbetsövningar i årskursblandade grupper. Enligt intervju med eleverna arbetar lärare för att det inte ska uppstå konflikter genom att prata med eleverna om hur man ska vara mot varandra. Flera elever uppger dock att de samtalen främst förekommer efter att det har skett incidenter, men några elever säger att det också sker i samband med deras klassråd. Granskningen visar att skolans medvetna arbete med att skapa trygghet omfattas av att elevernas upplevelser av trygghet regelbundet kartläggs och analyseras. Exempelvis genomförs årligen enkäter till elever, vårdnadshavare och lärare. Vidare görs kartläggningar över hur elever upplever olika delar av skolområdet och därutöver sker klassvisa diskussioner regelbundet. Enligt intervju med lärare hålls klassvisa diskussioner i samband med deras klassråd och kallas då Heleneborgsrådet. I samband med Heleneborgsrådet arbetar de utifrån särskilda begrepp, kallade VIP-ord, däribland begreppet respekt som handlar om respekt för allt levande. Dessa begrepp utgör enligt lärare en del av skolans värdegrundsarbete som bland annat ska främja elevers trygghet. I skolans senaste kvalitetsrapport redovisas resultaten från skolans enkäter. Där framgår exempelvis att en ökad andel elever i årskurs 3-6 vet att de kan få stöd av någon vuxen om de skulle uppleva att de blev trakasserade. 83 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i påståendet, vilket är en ökning med 11 procentenheter sedan enkäten genomfördes senast. I den analys som framgår av kvalitetsrapporten och i intervjuer med lärare och personal i elevhälsan beskrivs att skolans arbete med att öka antalet rastpedagoger som också arrangerar aktiviteter under rasterna har fått en positiv effekt på elevers upplevelser av trygghet. I intervju

16 16 (25) med personalen framgår att de också har beslutat var på skolområdet rastpedagoger ska befinna sig. Enligt lärare och representanter för elevhälsan har skolans trygghetsteam gjort en karta över skolområdet där eleverna har fått markera hur de upplever olika platser. På de platser där eleverna har upplevt otrygghet ska det alltid finnas personal på plats under rasterna. Enligt intervju med eleverna finns det alltid många vuxna ute på rasterna och de berättar att lärare ska vara utposterade på olika platser, men enligt eleverna är lärare inte alltid på plats där de ska vara. Eftersom det tidvis uppstår konflikter säger en del elever att de inte alltid känner sig helt trygga under rasterna. Lärare säger i intervju att ett skäl till att det inte alltid finns personal på plats under rasterna kan vara att lärare fastnar i korridoren på väg ut, eftersom elever söker upp dem. Enligt rektorn finns det ett behov av att än mer frekvent följa upp elevernas upplevelser av rastsituationen. Arbete för studiero och lugn miljö Granskningen visar att det pågår ett visst gemensamt arbete på skolan för att skapa studiero på skolan, som också involverar eleverna. I intervju uppger lärare att arbetet med skolans VIP-ord är en del i deras gemensamma arbete med att skapa studiero på skolan. Samtidigt framgår det av intervjuer med såväl personal som elever att lärare har olika förhållningssätt till studiero i klassrummet, och arbetar delvis på olika sätt med att skapa studiero i undervisningssituationen och alla lärare vidtar inte ändamålsenliga åtgärder. Detta beskrivs mer utförligt nedan under avsnittet Identifierat utvecklingsområde. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att skolans samlade arbete för att skapa studiero utvecklas utifrån ett gemensamt förhållningssätt, som syftar till att alla lärare vidtar ändamålsenliga åtgärder och att lärare kommer överens om gemensamma strategier för att skapa en god studiemiljö. Skolinspektionens granskning visar att lärare har olika förhållningssätt till arbetet med att skapa studiero och alla lärare vidtar inte ändamålsenliga åtgärder. Även om granskningen visar att det pågår ett visst gemensamt arbete på skolan har lärare inte utvecklat gemensamma strategier och åtgärder för att skapa studiero i undervisningssituationen. I intervju med rektorn säger hen att det för närvarande inte finns några gemensamma strategier på skolan för att skapa studiero. Enligt rektorn är dock deras lågaffektiva bemötande av betydelse för studieron, eftersom det ger en lugn och sansad dialog. Även representanter för elevhälsan hänvisar till arbetet med

17 17 (25) lågaffektivt bemötande som en del i skolans arbete med att skapa studiero. De säger vidare att det i övrigt inte finns någon handlingsplan på skolan avseende studiero och att det enbart är i vissa arbetslag som det förekommer en samsyn mellan personalen, vilket också bekräftas i intervju med lärare. Lärare berättar i intervju att det gemensamma arbete som finns på skolan för att skapa studiero utgår från skolans gemensamma begrepp, VIP-orden, vilka de arbetar med i sina respektive klasser. Lärarna är också ålagda av rektorn att diskutera med eleverna vad arbetsro är, vilket de säger att de gör. Lärare uppger vidare att elever har fasta platser i klassrummet som ett led i att skapa studiero. Enligt lärare finns det i övrigt inte något samlat arbete på skolan som utgår från ett gemensamt förhållningssätt. Istället ger lärare exempel på olika strategier som de använder. Exempelvis säger en lärare att hen använder så kallad linjalröst när eleverna arbetar tillsammans, vilket innebär att ljudet ska höras lika långt som en linjal. Medan de använder sig av klassrumsröst vid gemensamma diskussioner där alla ska höra. I intervju säger elever att de har kommit överens om regler för lektionerna, som att alla ska bidra till arbetsro. Samtidigt säger elever att det är olika regler för olika klasser, men enligt eleverna kan det också vara olika regler mellan lärare. Huruvida det blir stökigt eller inte under en lektion beror enligt eleverna på vilken lärare de har. Några elever berättar att lärare säger till olika mycket, och enligt eleverna är det någon lärare som inte verkar bry sig alls. Detta bekräftas av några av Skolinspektionens lektionsobservationer, då elever ägnar sig åt annat än vad lektionen är avsedd för. Under en lektion lämnar exempelvis några elever salen under flera minuter utan att läraren frågar efter eleverna. Vidare säger flera elever att de har lärare som brukar säga att de inte kommer att få göra det roliga som de planerat för att göra under lektionen, om inte alla elever slutar att tramsa, vilket även bekräftas av några lärare. En lärare säger till exempel att hen brukar säga till eleverna att följden av att det har varit stökigt är att det inte går att göra det som de har planerat. I Skolinspektionens enkät till elever från höstterminen 2017 ligger resultaten lågt inom området Studiero. På påståendet Jag har studiero på lektionerna är medelvärdet 5,6, av 10 möjliga. Även skolinspektionens enkät till vårdnadshavare ligger lågt inom området studiero med ett på indexvärde 4,3, av 10 möjliga. I skolans enkäter till elever, vårdnadshavare och personal som redovisas i skolans senaste kvalitetsrapport framgår att resultaten förbättrats något avseende elevers arbetsro. Enligt rapporten är det 62 procent av eleverna i årskurs 3-6 som instämmer helt eller till stor del med att de får den arbetsro de behöver och 76 procent av eleverna i årskurs F-2. Av 5 kap. 3 skollagen framgår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Vidare framgår

18 18 (25) av läroplanen att alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. 8 Eftersom inte all personal på Heleneborgsskolan F-6 samverkar kring att utveckla gemensamma strategier och ändamålsenliga åtgärder för att upprätthålla studiero bedömer Skolinspektionen att arbetet med studiero är ett utvecklingsområde. Skolinspektionen rekommenderar därför att rektorn tillsammans med lärare och övrig personal stärker och utvecklar det samlade arbetet för att skapa studiero. I Skolinspektionens tematiska granskning om skolors arbete med studiero betonas rektorns ansvar för att komma överens om gemensamma förhållningssätt och strategier på skolan. 9 Mot bakgrund av detta bör rektorn förslagsvis inleda sitt arbete med att utreda vilka förhållningssätt och strategier det finns på skolan i arbetet med att skapa studiero. För att sedan tillsammans med personal och elever utarbeta gemenensamma överenskommelser, strategier och ändamålsenliga åtgärder för att tillsammans skapa en god skolkultur och studiemiljö. Bedömning och betygssättning Författningsstöd för Skolinspektionens kvalitetsbedömningar: 1 kap. 9, 3 kap. 14 och 15, 10 kap. 20a skollagen 9 kap. 20 och 22b skolförordningen Lgr Övergripande mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper, 2.7 Bedömning och betyg Skolinspektionen bedömer följande: Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i flera delar, men utvecklingsområden finns. De övergripande skälen för Skolinspektionens bedömning är att det framgår av granskningen att rektorn ger lärare goda förutsättningar att samverka i arbetet med att kvalitetssäkra sina bedömningar och betygssättningen. Rektorn ser även till att lärarna använder olika metoder för att göra likvärdiga bedömningar. Granskningen visar emellertid också att det sker en begränsad uppföljning och analys av förekommande avvikelser i betygssättningen. Nedan följer Skolinspektionens 8 Lgr 11, kap. 2.2 Kunskaper. 9 Skolinspektionen (2016). Skolans arbete för att säkerställa studiero det räcker inte att det är lugnt eleverna måste lära sig något också. Kvalitetsgranskningsrapport, Stockholm:Skolinspektionen, s 18.

19 19 (25) motivering till bedömningen utifrån den dokumentation som Skolinspektionen tagit del och de underlag som myndigheten har upprättat i samband med besöket. Samverkan för likvärdig bedömning Skolinspektionens granskning visar att rektorn på Heleneborgsskolan F-6 ser till att lärare använder flera olika metoder för sina bedömningar. Rektorn organiserar också undervisningen så att lärare ges goda förutsättningar att arbeta med att kvalitetssäkra sina bedömningar och betyg. Rektorn och den biträdande rektorn berättar i intervju att de har påbörjat en inventering av vilka underlag lärare använder för att göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaper, för att säkert veta vad de behöver arbeta vidare med. Såväl rektorn som lärare berättar att de skapat ett gemensamt arbetssätt via ett internetbaserat kommunikationsverktyg, där lärare för in allt underlag för deras bedömningar. Den biträdande rektorn och lärare berättar vidare att de använder Skolverkets bedömningsstöd i flera årskurser. Några lärare berättar också att de har börjat samverka mellan ämnen gällande bedömningar. Både rektorn och lärare uppger i intervju att lärare använder resultaten från nationella prov som en del av sina underlag för bedömningar. Lärare berättar vidare att de arbetar med att skapa en samsyn, både på skolan och i kommunen genom att tillsammans diskutera rättningar av nationella prov. Vidare säger lärare att det finns ämnesnätverk i kommunen i ämnena slöjd, idrott och musik, som träffas fyra gånger per läsår, där de bland annat diskuterar bedömningar. Enligt lärare ger rektorn dem förutsättningar att diskutera bedömningar genom organiserade mötestider. Flera lärare säger vidare att det sker mycket kommunikation inom årskurserna kring hur de ska bedöma, men det finns inte så mycket gemensamt arbete mellan årskurserna. Rektorn bekräftar lärarnas bild och säger att lärarna, utöver arbetslag, också ska arbeta över årskursgränserna i ämneslag från och med innevarande termin, där de exempelvis ska arbeta med sambedömningar. Detta som ett led i arbetet med att höja kvaliteten ytterligare i lärares bedömningar och få en ökad samsyn bland alla lärare på skolan. Analys och omdömen av betyg Granskningen visar avslutningsvis att det sker en begränsad uppföljning och analys av förekommande avvikelser i betygssättningen. Skillnader mellan pojkars och flickors resultat framgår inte av skolans kvalitetsarbete och den uppföljning som görs åtföljs inte av en analys som ger tydliga förklaringar till de skillnader i resultat som råder mellan ämnen. Däremot framgår det av skolans senaste kvalitetsarbete och genom intervjuer med personal på skolan att elevers resultat följs upp och jämförs med resultat från tidigare år. Detta beskrivs mer utförligt nedan, under avsnittet Identifierat utvecklingsområde.

20 20 (25) Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektorn utvecklar arbetet med att följa upp eventuella avvikelser i betygssättningen genom att analysera skillnader i betyg mellan ämnen, mellan pojkars och flickors resultat samt eventuella skillnader mellan resultat i nationella prov och betygssättningen. I detta arbete ingår också att föra en dialog med undervisande lärare utifrån de analyser som görs. Skolinspektionens granskning visar att det sker en begränsad uppföljning och analys av förekommande avvikelser i betygssättningen. Rektorn redovisar eller analyserar heller inte skillnader i betyg mellan pojkar och flickor. I Skolans senaste kvalitetsrapport för läsåret 2017/18 redovisas elevers resultat i alla ämnen för årskurs 6. Av den redovisade tabellen går det att utläsa att det inte finns något ämne där samtliga elever når upp till minst betyget E. De ämnen där det är lägst andel elever som nått upp till minst betyget E är matematik (72 procent) och engelska (77 procent). De ämnen där det är högst andel elever som har nått upp till minst betyget E är bild (94 procent) och slöjd (96 procent). I rapporten redovisas också andel elever som har nått upp till godkänt provresultat i nationella prov. Några jämförelser eller förklaringar till höga respektive låga resultat och skillnader i betygssättningen i olika ämnen redovisas inte i rapporten. Av nationell statistik för läsåret 2017/18 framgår dock att det finns stora skillnader i betyg mellan flickor och pojkar, särskilt inom SO och NO ämnena. Exempelvis är flickors genomsnittliga betygspoäng i religion 13,4 medan motsvarande siffra för pojkar är 7,9. Några sådana jämförelse görs inte i skolans senaste kvalitetsrapport. Av nämnda rapport framgår det att korrelationen mellan resultaten på nationella prov och betyg i matematik är närapå hundraprocentig vårterminen I rapporten beskrivs att detta ger en bild av att det skett en väl underbyggd betygsbedömning. Några andra förklaringar till den höga överensstämmelsen mellan resultat på nationella prov och betyg, som exempelvis kan härledas till undervisningen, ges inte. Enligt nationell statistik har en hög andelen elever på skolan under tidigare år fått ett högre terminsbetyg än resultaten för nationella prov, i flera ämnen. Läsåret 2016/17 var det 73 procent av eleverna på Heleneborgsskolan som fick ett högre betyg i matematik, vilket kan jämföras med cirka 25 procent i riket. Den nationella statistiken visar också att det främst var flickor som fick högre betyg än resultat på nationella prov. I svenska var det exempelvis 47,1 procent av flickorna och 5,3 procent av pojkarna som fick ett högre betyg än resultatet på nationella prov. I samband med

21 21 (25) intervju blir rektorn tillfrågad om dessa förhållanden men hen säger att det inte är något som hen känner till. Det bekräftas även i intervju med lärare som säger att de inte har diskuterat avvikelser och skillnader i betyg mellan flickor och pojkar, i förhållande till resultaten på de nationella proven. Några lärare säger att det skäl till skillnader mellan betyg från år till år, som anges i skolans kvalitetsrapport avseende bristande samsyn, kan stämma då resultat tidigare har diskuterats och analyserats F-3 för sig och 4-6 för sig. Enligt 3 kap. 14 skollagen ska rektorn se till att betyg sätts i enlighet med skollagen och andra författningar. Av läroplanen framgår vidare att rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Vidare framgår att rektorn har ansvaret för skolans resultat och rektorn ansvarar också för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. 10 Eftersom rektorn på Heleneborgsskolan F-6 inte gör någon bred uppföljning och analys samt diskuterar avvikelser i betygssättningen tillsammans med skolans personal bedömer Skolinspektionen att arbetet med att analysera omdömen och betyg är ett utvecklingsområde. Skolinspektionen rekommenderar därför att rektorn utvecklar det kvalitetsarbete som redan finns på skolan till att också omfattas av jämförelser och en analys som ger tydliga förklaringar till eventuella avvikelser i betygssättningen. Analysen bör omfatta eventuella skillnader i betygssättningen mellan ämnen, mellan nationella prov och betyg men också mellan flickor och pojkar. Detta för att vid behov kunna utveckla lämpliga åtgärder i organisationen och undervisningen för att utjämna eventuella skillnader. I Skolverkets Allmänna råd beskrivs vikten av att rektorn följer upp och analyserar betygen inom och mellan ämnen och elevgrupper, för att kunna ta reda på vad eventuella avvikelser beror på. Men också för att kunna göra behovsanpassade förändringar i organisationen. 11 Skolinspektionen föreslår att rektorn inleder arbetet med att se till att hen har tillräckliga underlag, för att kunna göra ändamålsenliga 10 Lgr 11, kap. 2.8 Rektors ledarskap. 11 Skolverket (2018). Betyg och betygssättning. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverkets publikationsservice, s. 44.