Beslut. efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Lindåsens skola i Laxå kommun. Skolinspektionen. Beslut

Transkript

1 en Beslut Laxå kommun Dnr: :6383 Beslut efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Lindåsens skola i Laxå kommun

2 2(17) Inledning har med stöd i 26 kap. 19 skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning av områdena undervisning, rektorns ledarskap, trygghet och studiero samt bedömning och betygsättning. Syftet är att granskningen ska bidra till högre kvalitet där målet är en god utbildning i en trygg miljö. Granskningen genomförs i 40 utvalda skolenheter. I urvalet ingår såväl enskilda som kommunala skolenheter. Lindåsens skola, i Laxå kommun, ingår i denna granskning. besökte skolenheten den 18-20/9. Besöket genomfördes av utredarna Daniel Nilsson och Erik Ahlsén. Under besöket intervjuades elever, lärare, elevhälsan och rektorn. Därutöver genomfördes lektionsobservationer. I detta beslut ger sin bedömning av de granskade områdena. Därefter följer en motivering till de utvecklingsområden som har identifierat inom ramen för granskningen.

3 3(17) Sammanfattande bedömning På Lindåsens skola har granskat följande fyra områden: undervisning, rektorns ledarskap, trygghet och studiero samt bedömning och betygsättning. s sammantagna bedömning för de fyra områdena är förbättringsområden finns, vilket är den mellersta nivån av tre möjliga i s regelbundna kvalitetsbedömning. bedömer att undervisningen på Lindåsens skola i viss grad främjar elevernas möjligheter att nå de nationella målen och kunskapskraven. Granskningen visar, bland annat, att undervisningen är strukturerad och att lärarna medvetet varierar metoder för att stödja eleverna utifrån deras olika förutsättningar och möjligheter. Lärarna använder elevernas tidigare erfarenheter och intressen för att stimulera och utmana eleverna i undervisningen och ger eleverna möjlighet att framföra sina åsikter om undervisningens metoder och innehåll. s utredning visar dock att det delvis saknas en tydlig kopplingen till kursplaner och nationella mål i lärarnas planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Vidare framkommer av s granskning att rektorn i viss grad utövar ett aktivt ledarskap i syfte att styra och utveckla verksamheten. Rektorn saknar en plan för att, utifrån nationella mål, aktivt och återkommande följa upp enhetens resultat, identifiera utvecklingsområden och utifrån dessa sätta in utvecklingsåtgärder. s granskning visar att rektorn fördelat resurser utifrån uppkomna behov i vardagen. Några insatser utifrån konstaterade behov i uppföljningen av enhetens resultat, utifrån nationella mål, har dock inte framkommit i granskningen. Ej heller har lärarnas insatser och behov analyserats utifrån nationella mål i syfte att planera fortbildningsinsatser för att utveckla verksamheten. Vidare visar granskningen att det saknas ett strategiskt arbete för att följa upp och säkerställa alla elevers tillgång till en god utbildning oavsett könstillhörighet. bedömer därutöver att utbildningen i hög grad utformas så att eleverna tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Det finns på skolan ordningsregler och en likabehandlingsplan som utifrån ett årshjul utvärderas och upprätthålls. Eleverna är delaktiga i arbetet och det genomförs årligen aktiviteter i syfte att främja trygghet samt undersöka elevernas syn på tryggheten på skolan.

4 4 (17) Slutligen bedömer att lärarna i viss grad arbetar för likvärdighet kring bedömningar. Eleverna får vid olika tidpunkter och på olika sätt visa sina kunskaper och lärarna använder Skolverkets bedömningsstöd i arbetet. Lärarna har diskuterat bedömning i arbetslaget och tillsammans med lärare från andra skolor men det saknas delvis en strukturerad samverkan mellan lärarna på skolan för att säkerställa en likvärdighet i bedömningsarbetet samt att resultat följs upp i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Identifierade utvecklingsområden För att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom de områden som granskats bedömer att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande delar: Att lärarna tydligare kommuruicerar vilka delar av kunskapskraven det aktuella arbetsområdet utgår ifrån, hur eleverna ska få visa sina kunskaper samt tydligare ge elever och vårdnadshavare återkoppling utifrån läroplanens och kursplanernas krav. Att rektor kartlägger och analyserar behovet av kompetensutveckling för lärare och övriga personalgrupper, samt genomför och följer upp vilka effekter som kompetensutvecklingen har på elevernas måluppfyllelse. Att lärare tillsammans med andra lärare regelbundet analyserar och diskuterar hur olika elevprestationer bedöms i förhållande till kunskapskraven. s bedömningar Nedan redovisas s värderingar av de fyra områdena. Till tre områden finns utvecklingsområden som har identifierat för att ytterligare höja kvalitén inom området. I beslutet finns det endast ett utvecklingsområde framtaget per område, detta även om har identifierat flera delar inom området som kan utvecklas. Detta då utvecklingsområden syftar till att stödja skolan där det största behovet finns för utveckling.

5 5(17) Notera att kan identifiera ett utvecklingsområde även inom ett bedömningsområde som har värderat som välfungerande. Bedömningsområdet undervisning bedömer att undervisningen på Lindåsens skola i viss grad främjar elevernas möjligheter att nå de nationella målen och kunskapskraven. Av s observationer framkommer att lärarna förklarar veckan, dagen och lektionen för eleverna genom att skriva upp de olika momenten som eleverna kommer möta på tavlan. De observerade lektionerna innehåller till övervägande del en tydlig struktur och eleverna framhåller vid intervju att de är vana vid, och alltid förväntas följa, en viss struktur vid lektionerna. Lärarna framhåller vid intervjun vikten av en varierad undervisning för att lättare kunna utmana alla elever utifrån deras förutsättningar och för att utnyttja de synergieffekter som exempelvis utomhusundervisning kan ha. Av observationer framgår att elever får möjlighet att utgå från sina tidigare erfarenheter och intressen så som t.ex. gjordes när en elev fick beskriva sin semesterresa inför klassen vid en so-lektion. Eleverna får också möjlighet att själva göra val utifrån intressen vid de tematiska arbeten som beskrivits av lärarna under observaioner och intervjuer. Genom dessa arbetssätt utmanas eleverna och stimuleras till att utföra uppgifter och inhämta kunskaper utifrån den strategi som passar dem bäst. Genom enkla aktiviteter, så som att hålla tummen upp eller ner, får elever också möjlighet att utvärdera undervisningsmoment och lektionsinnehåll. Lärarna berättar i intervjuer att de har en stor tilltro och höga förväntningar till elevernas möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vid intervjuer samt observationer kan också konstatera att det, till stor del genom den speciallärare som arbetar på skolan, finns ett väl utvecklat arbete för att anpassa undervisning och stödja elever utifrån individuella förutsättningar och behov. Detta genom att specialläraren och lärarna utifrån behoven som finns i verksamheten själva planerar och väljer när och hur specialläraren ska användas. Lärarna beskriver även vid intervjun att de försöker stötta elever som behöver större utmaningar genom att välja böcker med större mängd text eller att skriva mer utförliga texter.

6 6(17) Granskningen visar dock att det i undervisningen till stor del saknas en tydlig koppling mellan elevens kunskapsnivå och kunskapskraven. Ej heller av intervjuer med lärarna framkommer någon samsyn kring hur elevers kunskapsnivå i förhållande till kunskapskraven ska kommuniceras eller tydliggöras för eleven. En lärare menar att hen klistrar upp målen i klassrummet och en annan lärare menar att den vid frågor, då elever tror att läraren själv hittat på vad de ska ha för irmehåll i undervisningen, kan hänvisa till kursplanen. I övrigt är kopplingen till kursplanernas olika delar, i form av centralt innehåll och kunskapskrav, inget som tydligt framkommer av intervjuer och observationer. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området undervisningbedömer att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande del: Att lärarna tydligare kommunicerar vilka delar av kunskapskraven det aktuella arbetsområdet utgår ifrån, hur eleverna ska få visa sina kunskaper samt tydligare ge elever och vårdnadshavare återkoppling utifrån läroplanens och kursplanernas krav. Vid intervju med lärare framkommer att lärarna utgår från läroplanen vid planering av undervisningen. Någon lärare framhåller att hen använder sig av de nationella målen och utgår ifrån dessa i diskussioner med eleverna och en annan menar att hen tagit upp de nationella målen utifrån frågor från eleverna om varför de ska läsa det de gör. Vidare framgår av s granskning att det i kommunen följs upp huruvida elever i årskurs 1 "knäckt läskoden" eller ej. Det framgår av intervju med lärarna att de, utifrån frågor från elever eller vid uppstart av ett arbetsområde, kan förklara syftet med ett arbetsområde med hänvisning till kursplan. Vidare berättar lärarna att de kan förklara nyttan med ett arbetsområde genom att förklara för eleverna vilken nytta de kan ha i vardagslivet av de kunskaper arbetsområdet syftar till att utveckla. Något ytterligare exempel på hur eleverna ska förstå hur aktuellt arbetsområde kopplas till kunskapskrav eller hur eleven ska visa sina kunskaper framgår inte av granskningen. Ej heller hur lärarna återkopplar till elev och vårdnadshavare utifrån aktuella kunskapskrav och nationella mål. Enligt rektorn finns kimskapskrav uppsatta i varje klassrum och rektorn vill vara helt säker på att samtliga lärare på skolan arbetar mot målen och att eleverna känner till målen.

7 7(17) Utifrån s observationer och intervjuer framkommer att det på skolan ser olika ut hur lärarna relaterar undervisningen till kunskapskraven och återkopplar till eleverna om deras utveckling utifrån kursplanernas krav. Utifrån det som framkommit i s granskning behöver skolan hitta arbetsprocesser för på vilket sätt detta kan utvecklas och, hur utifrån elevernas förutsättningar och personliga mognad, lärarna kan kommunicera dessa delar av utbildningen till elever och vårdnadshavare. Enligt läroplanen ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn? Enligt Skolverkets allmänna råd Planering och genomförande av undervisningen, bör en lärare i sin ledning av undervisningen bland annat säkerställa sig om att eleverna förstår syftet med de aktiviteter som ska ske i undervisningen, vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla samt hur de ska få visa sina kunskaper. Vidare framgår att läraren bör kontinuerligt ge varje elev konstruktiv återkoppling på hennes eller hans kunskapsutveckling och tydliggöra vad som behöver utvecklas vidare.2 rekommenderar därför att lärarna på Lindåsens skola tilsammans utvecklar strategier och rutiner för hur ämnesinnehållets koppling till kursplanerna ska tydliggöras, hur elevens kunskaper ska bedömas i förhållande till de kunskapskrav undervisningen syftar till samt hur lärarna kontinuerligt ska återkoppla detta till elever och vårdnadshavare. Bedömningsområdet rektorns ledarskap bedömer att rektorn på Lindåsens skola i viss grad har ett aktivt ledarskap som styr och utvecklar verksamheten i skolan. Rektorn har vid tiden för s besök arbetat som rektor på skolan i fem veckor. Initialt har rektorn lagt störst fokus på en annan enhet som hen 1 Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshememt. Fritzes 2 Skolverket (2011) Planering och genomförande av undervisningen, Skolverkets allmänna råd med kommentarer sid 18, Stockholm: Fritzes.

8 8(17) också är ansvarig för och de insatser rektorn gjort på Lindåsens skola har enligt rektorn till största del handlat om organisatoriska frågor och att fördela resurser för att få verksamheten att fungera. s granskning visar att det finns forum för samverkan och lärande mellan lärare och delvis även med övrig personal. Granskningen visar vidare att möjlighet till handledning getts tifi en av de lärare som påbörjat sin tjänst vid höstterminens start och lärarna har även deltagit i viss kommungemensam fortbildning. Av intervjuer med rektorn och lärarna framkommer vidare att rektorn inte aktivt styrt lärarnas samverkan genom att ge instruktioner för arbetet så att rektorn försäkrat sig om att arbetet utgår ifrån skolans lärandeuppdrag. har tagit del av dokumentation som visar att rektorn kontinuerligt, utifrån ett årshjul, analyserar verksamheten. Det framkommer av intervju med lärare att även lärarna tillsammans i arbetslaget utvärderar verksamheten kontinuerligt utifrån ett årshjul. Rektorn menar också vid intervjun att lärarna inom kort ska utvärdera elevernas kunskaper utifrån ett gemensamt bedömningsstöd och att rektorn då kommer att få del av detta. Rektorn berättar vid intervjun att det finns skillnader i kvalitén mellan olika grupper och lärare på skolan. Rektorn påtalar bland annat att flera lärare kommit nya till skolan vid terminsstarten vilket hen menar påverkat verksamheten och inriktningen på arbetet i arbetslaget under början av terminen. Utöver den kunskap rektorn själv skaffat genom att tidigare arbetat som lärare på skolan har hen inte initierat någon kartläggning eller ytterligare analys av verksamheten på Lindåsens skola i syfte att utveckla eller för att utjämna kvalitén i undervisningen. Rektorn framhåller ett antal områden hen vill utveckla i verksamheten så som användandet av IKT, få in mer rörelse i undervisningen samt utveckla arbetet med jämställdhet. Enligt specialpedagogen och rektorn har ett arbete kring jämställdhet initierats men enligt de intervjuade lärarna har de ingen kännedom om att ett arbete kring jämställdhet förekommer på skolan. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området rektorns ledarskap bedömer att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande del:

9 9 (17) Att rektor kartlägger och analyserar behovet av kompetensutveckling för alla lärare och övriga personalgrupper, samt genomför och följer upp vilka effekter som kompetensutvecklingen har på elevernas måluppfyllelse. s granskning visar att det finns viss kommungemensam fortbildning som lärarna vid Lindåsens skola deltagit i. Av intervjuer framkommer att lärarna bland annat deltagit i fortbildning kring bedömning för lärande, nyanländas lärande samt på eget initiativ genomfört vissa samarbeten med lärare från andra skolor. Rektorn framhåller även att oerfarna lärare kan få stöd av mer erfarna kollegor samt att arbetslagen är ett forum för samverkan. Rektorn menar, då det kommit flera nya lärare till skolan vid terminsstarten, att det innebär att mer fokus behöver läggas på grundläggande frågor kring skolans organisation och rutiner. bedömer att rektorn även behöver utveckla ett strukturerat arbete på skolan för att identifiera personalens behov av kompetensutveckling och sätta in insatser som bidrar till alla lärares lärande och utveckling av undervisningen. Exempelvis kan rektorn utifrån samtal med arbetslag och enskilda lärare, deltagande i verksamheten samt genom att analysera skolans resultat skapa sig en bred bild av vilka specifika behov som finns bland personalen. Rektorn kan utifrån detta styra lärarnas samverkan, sätta in åtgärder och främja lärandet mellan lärare och annan personal utifrån de behov som identifierats samt de nationella målen. Enligt förarbetena till skollagen ska skolans kompetensutveckling bygga på en kontinuerlig analys av behoven i skolan, och hos den enskilda läraren. 3 Forskning har pekat ut lärarnas kompetens som den viktigaste kvalitetsfaktorn för elevers lärande. Det handlar både om att utveckla lärares ämnes- och läroplans- 3 prop. 2009/10:165s. 282

10 10(17) kunskaper, liksom pedagogiska och ämnesdidaktiska kunskaper samt förmågan att själv lära och lära tillsammans med andra. 4 vill därför betona vikten av att rektorn kartlägger och analyserar behovet av kompetensutveckling och samverkan för lärarna och annan personal på skolan för att kunna göra insatser för att utveckla utbildningen. Rektorn menar att hen gjort prioriteringar utifrån att Lindåsens skola är välfungerande och lyckas bättre än andra skolor i kommunen med att uppnå de nationella målen. rekommenderar att rektorn aktivt skaffar sig kunskap om verksamheten och aktivt säkerställer att den utvecklas utifrån skolans lärandeuppdrag. Extra viktigt blir detta då stora delar av personalen är ny. Bedömningsområdet trygghet och studiero bedömer att utbildningen i hög grad utformas så att eleverna tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. s intervjuer med eleverna, elevhälsan, lärarna och rektorn har visat att det bedrivs ett strategiskt arbete för att främja och upprätthålla trygghet och studiero på skolan. Lärarna beskriver ett nära samarbete i arbetslaget med ett gemensamt förhållningssätt som en av anledningarna till att det råder trygghet och studiero på skolan. Av inskickat material samt av intervjuer framgår att skolan planerar så att det finns rastvakt och bussvakt samt att det alltid är vuxennärvaro i omklädningsrum och matsal. Man använder sig av temaveckor och fadderverksamhet som förebyggande insatser samt genomför kompissamtal där varje elev samtalar med en personal om sin syn på tryggheten på skolan. Resultatet av kompissamtalen ligger sedan till grund för planering av insatser och förebyggande åtgärder. Det finns gemensamma regler på skolan som eleverna varit med och tagit fram och varje år svarar eleverna på en enkät kring trygghet på skolan. Av resulta- 4 Håkansson, J. och Sundberg, D. (2014). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Natur & Kultur Akademisk.

11 ten från enkäten framgår att eleverna överlag är positiva till tryggheten på skolan. Det framkom dock av svaren i enkäten att omklädningsrummen vid idrotten var en källa till oro. Skolan har därför utifrån resultatet valt att sätta upp duschdraperier i duscharna. I arbetet med att fånga elevernas bild av tryggheten på skolan används även bilder på olika platser på skolan för att anpassa utvärderingen till elevernas ålder och tydliggöra frågorna förklarar rektorn. De intervjuades bild av skolan är att den är trygg och att det råder studiero på lektionerna bekräftas även av s observationer där lärarna aktivt arbetar för att skapa lugn och struktur under lektionerna. Av s lektionsobservationer framkommer att studieron överlag är god men att det förekommer händelser som stör undervisningen. Lärare och övrig personal är dock snabba att markera och stävja händelser som de ser. Det framgår även av samtal med lärare i samband med observationer samt vid intervjuer att de anpassar kraven på tystnad och lugn i grupperna utifrån vad aktuell lektion tillåter. Vid observationer framkommer även att lärarna aktivt utgår ifrån elevernas erfarenheter och funderingar för att skapa diskussioner. Diskussioner som inte endast handlar om det aktuella ämnesinnehållet utan även kan kopplas till mer generella förhållningssätt i, från lärarens sida, förebyggande och främjande syfte. Även eleverna menar att det är lugnt på skolan men att det ibland kan förekomma bråk. Eleverna menar dock att rastvakterna då alltid ingriper och reder ut situationen. Bedömningsområdet bedömning och betygsättning bedömer att lärarna i viss grad gör en allsidig och likvärdig bedömning av elevernas kunskaper. Granskningen visar att lärarna bedömer elevernas kunskaper utifrån det material eleverna presterar samt genom att ställa frågor till eleverna under lektionerna. Lärarna beskriver i intervjuer att det i svenska och matematik är enklare att skaffa ett tillräckligt material att utgå ifrån vid bedömning då, eleverna producerar mer skrivet material där. Lärarna utgår ifrån kursplanerna vid sin planering av undervisningen och använder sig av Skolverkets bedömningsstöd i arbetet med bedömning. Av intervjun med rektorn samt de kommentarer rek-

12 12 (17) torn lämnat på s protokoll från besöket på skolan framkommer att rektorn ännu inte gjort en plan för all pedagogisk tid för lärarna. Någon specifik planering för likvärdig bedömning har heller inte framkommit av granskningen. Rektorn framhåller att lärarna har tillräckligt mycket schemalagd tid för att hinna samverka och utveckla verksamheten men menar vidare att de ännu inte hunnit "arbeta ihop sig". Rektorn har inte hunnit delta vid arbetslagsträffarna men har tagit del av minnesanteckningar från mötena. Rektorn framhåller dock att hen har som mål att lärarna ska utgå ifrån forskning och ha en likvärdig syn på sitt uppdrag. Granskningen visar vidare att det, bortsett från den kommungemensamma fortbildning som tidigare genomförts, är utifrån individuella lärares initiativ som arbetslaget diskuterat olika sätt att arbeta för att hitta verktyg kring likvärdighet och bedömning. Utöver det bedömningsstöd från Skolverket som lärarna använder sig av i vissa ämnen framkommer inget strukturerat och systematiskt arbete för att nå likvärdighet vid bedömning. Identifierade utvecklingsområden I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömning och betygsättning bedömer att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande del: Att lärare tillsammans med andra lärare regelbundet analyserar och diskuterar hur olika elevprestationer bedöms i förhållande till kunskapskraven. Av s granskning framgår att lärarna vid Lindåsens skola gjort vissa insatser för att öka likvärdigheten kring bedömning, bland annat genom att använda Skolverkets bedömningsmatris. Av intervjun med rektorn framgår att lärarna, för ett par år sedan genomgick en fortbildning kring bedömning. s granskning visar också att de lärare som arbetat på skolan länge fungerar som ett stöd för de nyanställda genom det arbete som sker i arbetslaget. Lärarna beskriver också vid intervjun att de diskuterat olika metoder för att förbättra likvärdigheten vid bedömning. Någon specifik insats från rektorn för att kvalitetsäkra och skapa förutsättningar för sambedömning eller andra likvärdighetsinsatser har inte framkommit av granskningen.

13 13 (17) Enligt Skolverkets allmänna råd behöver lärare regelbundet diskutera och analysera hur de bedömer elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven.5 Detta i syfte att främja en likvärdig och rättvis bedömning av elevernas ktinskaper. rekommenderar därför att lärarna ges förutsättningar, och verktyg, för att arbeta mer strukturerat med likvärdighet kring bedömningar och att även rektorn kan delta i detta arbete. I arbetet med att avgöra om den egna bedömningen är likvärdig kan lärare använda olika verktyg, exempelvis sambedömning av prov och elevarbeten samt att använda avidentiflerade prov. Det samarbete som lärarna själva tagit initiativ till samt den fortbildning om nyanländas lärare som ska genomföras i kommunen ser som insatser som skulle kunna höja kvalitén i likvärdigheten kring bedömning. Dock föreslår, utifrån att flera lärare är nya och till viss del saknar erfarenhet av yrket, att förutsättningar ges i arbetslaget för att arbeta strukturerat med dessa frågor. Lärarna bör även ges möjlighet att arbeta fram hur man kontinuerligt ska följa upp och hur man på ett likvärdigt sätt bedömer elevernas kunskaper utifrån kunskapskraven. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 18/ redovisa till vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.linkoping@skolinspektionen.se, eller per post till,, Box 330, Linköping. Hänvisa till s diarienummer för granskningen (dnr :63083) i de handlingar som sänds in. 5 Skolverket (2011) Planering och genomförande av undervisningen, Skolverkets allmänna råd med kommentarer sid 22 och 25, Stockholm: Fritzes.

14 14 (17) På s vägnar Allan Wester Enhetschef Daniel Nilsson Utredare/föredragande Mer information om kvalitetsgranskningen finns på s hemsida:

15 15 (17) Bilaga: Underlag för bedömning i Inspektion 2018 I s beslut för regelbunden kvalitetsgranskning får varje skolenhet en sammanfattande bedömning. Den sammanfattande bedömningen består av en sammanvägning av de fyra bedömningsområdena och ges enligt följande tre nivåer: God kvalitet, Förbättringsområden finns och Ett förbättringsarbete är nödvändigt. I granskningen ingår fyra bedömningsområden. Inom respektive område granskas följande delar: Undervisning: Undervisningen är målfokuserad, strukturerad och innehåller ett aktivt lärarstöd för eleverna. Undervisningen är utmanande för alla elever. Att det i undervisningen ges återkoppling mellan elever och lärare angående undervisningens kvalitet och elevers lärande/kunskapsutveckling. Rektors ledarskap: Rektorn fokuserar på skolans lärandeuppdrag samt stödjer och utvecklar personalen. Rektorn utvecklar utbildningen. Rektorn fördelar resurser inom skolenheten efter elevernas behov och förutsättningar. Rektorn verkar för elevers lika rätt till en god utbildning i trygg miljö, oavsett könstill.- hörighet. Studiero och trygghet: Personalen inom skolan bedriver ett strategiskt arbete för att främja och upprätthålla trygghet och studiero för elever. Personalen bedriver ett främjande och aktivt arbete för att förebygga kränkande behandling av elever. Bedömning och betygsättning: Lärarna bedömer elevernas kunskaper allsidigt utifrån kunskapskraven. Lärarna tar ansvar för att bedömning och betygssättning är likvärdig. I granskningen värderas kvalitén inom varje bedömningsområde med hjälp av ett bedömningsschema som innehåller tre nivåer: i låg grad, i viss grad och i hög grad, se figur 1.

16 16 (17) Figur 1: Bedömningsschema - skolenhetens bedömningsområden fördelat på tre nivåer Undervisning Rektorns ledarskap Studiero och trygghet Bedömning och betygsättning i låg grad dr i viss grad i hög grad

17 17 (17) Bilaga: Bakgrundsuppgifter om verksamheten Lindåsens skola är en kommunal grundskola belägen i Laxå kommun. Verksamheten i Lindåsens skola leds av en rektor och omfattar skolformerna förskoleklass, grundskola årskurserna 1-3 samt fritidshem. Vid tiden för inspektionsbesöket går 75 elever på skolan. Årskurs 3 Av skolans redovisning för läsåret 2016/17 framgår att samtliga pojkar och 89 procent av flickorna bedömdes nå kunskapskraven i ämnet svenska. I ämnet matematik nådde 80 procent av flickorna och 100 procent av pojkarna kimskapskraven. Avseende de naturorienterande och samhällsorienterade ämnena finns ingen statistik.