2 Information papperslös nämndhantering - Mats André. 5 Remiss - Yttrande över förslag flerårsplan

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Kommunala pensionärsrådet Tid , Kl Plats Kommunalhuset Tumba plan 2 konferensrum 2 Ärenden Justering 1 Aktuellt från organisationerna 2 Information papperslös nämndhantering - Mats André 3 Riktlinjer parboende - Emma Åberg 4 Riktlinjer anhörigstöd - Magnus Lublin 5 Remiss - Yttrande över förslag flerårsplan Utse representanter till seniorrådet i Nestor 7 Anmälningsärenden 8 Revidering ärendelista 9 Övriga frågor Gruppsammanträden: organisationerna disponerar bord i restaurangen på plan 2 från klockan Kaffe/te med smörgås kommer att serveras från klockan på plan 2 utanför konferensrummet. Vid förhinder kontakta Britt Tibring-Pettersson eller e-post britt.tibring@botkyrka.se Varmt välkomna! Gabriel Melki Ordförande Britt Tibring-Pettersson Sekreterare

2 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige DnrKS/2011: Revidering av folkhälsopolicy och utvecklingsplan (KS/2011:333) Beslut Kommunfullmäktige antar folkhälsopolicyn. Yrkandet om återremiss avslås Reservation Samtliga ledamöter för (FP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. De nya förslagen till folkhälsopolicy och utvecklingsplan för folkhälsa har under hösten varit på remiss. 21 remissvar har inkommit. En sammanställning har gjorts med redovisning av de viktigaste synpunkterna i de 21 remissvaren samt tillhörande reflektioner och förslag till förändringar i policy och utvecklingsplan. Socialförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Folkhälsokommittén har behandlat ärendet, Yrkanden Stefan Dayne (KD), Mats Einarsson (V), Isak Betsimon (MP), Karin Nakamura Lindholm (TUP), Östen Granberg (SD) och Ulla-B. Ludvigsson (BP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag att folkhälsopolicyn ska antas. Stig Bjernerup (FP) yrkar återremiss på folkhälsopolicyn.

3 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2011:333 Propositionsordning Kommunfullmäktiges ordförande ställer först yrkandet om återremiss under proposition och finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet och att ärendet ska avgöras idag. Därefter ställer kommunfullmäktiges ordförande kommunstyrelsens förslag under proposition och finner att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag till beslut. Expedieras till: - Samtliga nämnder - Brottsförebyggande rådet BRÅ - Kommunala pensionärsrådet - KPR - Kommunala rådet för funktionshinderfrågor KHR - Samordningsförbundet Botkyrka - Polismyndigheten i Stockholms län - Stockholms läns landsting - Folkhälsosamordnare Elisabeth Skoog Garås

4 Samtal om framtiden

5 Samtal ungdomar Alby, Kvarnhagsskolan

6 Innehåll Förord Botkyrka kommun 4 Bakgrund 7 Genomförande 8 Redovisning och analys 1 I framtidens Botkyrka ska man känna sig hemma i storstaden 17 2 I framtidens Botkyrka ska man kunna leva klimatsmart 37 3 I framtidens Botkyrka ska det finnas plats att växa 47 4 I framtidens Botkyrka ska det vara nära till storstadsnatur 59 5 I framtidens Botkyrka ska det finnas utrymme för kreativitet 69 Botkyrkas hjärta, centrum, bakgård och skyltfönster 77 Viktigaste punkterna för att vilja bo kvar i Botkyrka i framtiden 84 Avslutande ord 87

7 Förord Samtal om framtiden Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan ska ske i en bred demokratisk process. Det har politikerna i Botkyrka slagit fast. Den här rapporten är en sammanställning av ett års arbete med dialog och samtal om framtiden med Botkyrkabor. Arbetet har letts av Medborgaranalysen på uppdrag av Botkyrka kommun. Det har i praktiken handlat om ett nära samarbete mellan Medborgaranalysen och kommunen. I det här förordet vill kommunledningsförvaltningen i Botkyrka kommun, som beställare, inleda med några kommentarer och förtydliganden. Bredden i deltagandet är inspirerande Över 350 Botkyrkabor har suttit ned, ritat kartor och diskuterat framtidsfrågor och utmaningar. Många som varit med har aldrig tidigare deltagit i motsvarande möten med kommunen. Samtal med Botkyrkabor är som studiebesök i verkligheten lärorikt och inspirerande. Möten mellan olika Botkyrkabor från olika stadsdelar är värdefullt i sig. Vi tror att utgångspunkten för samtalen har varit bra, nämligen att tidigt och ganska förutsättningslöst diskutera framtidsfrågor. I vanliga fall handlar ofta våra dialoger om att reagera på färdiga förslag. Vad gör kommunen med alla inspel? Kommunen tar till sig av idéer och funderingar som kommit fram i samtalen och som redovisas i denna rapport. Det här är ett viktigt och rikt material både för förtroendevalda politiker och till oss som tjänstemän. I vissa fall är det som framkommit i samtalen nya inslag för oss nya idéer och ny kunskap. Ett exempel är ungdomars olika beskrivningar av Botkyrka om Botkyrka vore en person. I andra fall bekräftar samtalen en bild vi redan har av en viss fråga, till exempel naturens stora värde för Botkyrkas attraktivitet. 4

8 Det som framkommit kan delas in i olika kategorier beroende på i vilken mån kommunen rår över en viss fråga. Vissa frågor kan kommunen hantera i pågående översiktsplaneprocess, till exempel var och hur vi vill bygga fler bostäder i framtiden. Andra idéer och synpunkter behöver vi i kommunen hantera i andra processer, exempelvis synpunkter som rör utbildning eller aktiviteter för ungdomar. Kommunen styr mycket men inte allt Det har också framkommit önskemål som vi vill tydliggöra att kommunen inte kan styra över, bara påverka indirekt. Det kan vara andra offentliga aktörer som bär ansvaret, till exempel Trafikverket som ansvarar för statliga vägar. Ibland är det marknadsaktörer som styr. I samtalen har det framkommit önskemål om bredare serviceutbud fler apotek eller banker. I dessa frågor kan kommunen bara påverka indirekt. Kommunen kan ge förutsättningar för bostadsbyggandet och därmed ge ett större underlag för kommersiell service. Nu fortsätter vi arbetet med en ny översiktsplan. Samtalen med Botkyrkabor om framtiden blir ett mycket värdefullt underlag! Tack alla ni som bidragit. Åsa Ratcovich Kommundirektör Lars Olson Planeringschef lars.olson@botkyrka.se 5

9 6

10 Bakgrund Botkyrka kommun är i färd att ta fram en ny översiktsplan. I ett inledande skede, innan ett samrådsförslag utarbetats, har under 2011 en bred dialog med invånare i Botkyrka kommun genomförts där frågor om kommunens framtid diskuterats. Dialogföretaget Medborganalysen fick uppdraget att genomföra samtalen. Medborgaranalysen grundades 2007 av Sofia Wiberg och Carlos Rojas. Medborgaranalysen arbetar med att förbättra dialogen mellan beslutsfattare och invånare på kommunal nivå, genom att utveckla dialogmetoder, processleda dialoger, genomföra utbildningar och ta fram rapporter. Medborgaranalysen har arbetat med ett stort antal kommuner, som Solna stad, Nyköpings kommun, Trelleborgs kommun och Helsingborg stad. De har också varit involverade i dialogarbetet med både Stockholms stads- och Stockholmsregionens översiktsplaner. Sofia Wiberg har lett arbetet. Hon har en bakgrund som statsvetare. Hon har tidigare arbetat som projektledare på arkitektur- och konsthallen Färgfabriken i Stockholm, varit frilandsskribent i bygg- och arkitekturfrågor samt arbetat med urbaniseringsfrågor på Kungliga konsthögskolan. I projektet har även Sandra Kinnaman och Karl Fyhr arbetat samt fotografen Johannes Liljeson. Samtal ungdomar, Alby, Subtopia. 7

11 Genomförande Under 2011 genomfördes sammanlagt 28 samtal/workshops i kommunens olika delar. Stor vikt har lagts vid att nå personer som inte redan finns med i kommunens nätverk. Det har också varit viktigt att få en bra fördelning av deltagarna i kön, ålder och bostadsdel. Gruppernas storlek har varierat. På vissa av kommunens dialogforum deltog över 30 personer, och i vissa samtal var vi endast fem personer. Sammanlagt deltog 368 personer. I december 2011 genomfördes en avslutningsworkshop på Botkyrka konsthall. Till den bjöds alla som deltagit i samtalen (och lämnat sina mailadresser) in. Relevanta politiker och tjänstemän i kommunen deltog också. Samtal med följande grupper har genomförts i de olika kommundelarna: Tumba: Samtal Språkcafé biblioteket Samtal ungdomar, Björkhaga skola Samtal på Botkyrka Konsthall Tumba dialogforum Fittja: Samtal Turkiska föreningen Samtal öppna förskolan Samtal ungdomar, Fittja bibliotek Fittja dialogforum 8

12 Alby: Samtal på Subtopia Samtal ungdomar Samtal ungdomar, Kvarnhagsskolan Alby dialogforum Hallunda: Samtal öppna förskolan Samtal kvinnoresurscenter Samtal Hallunda Folkets hus Samtal ungdomar, St Botvids Gymnasium Hallunda dialogforum Tullinge: Samtal medborgarkontoret Samtal ungdomar, Tullinge Gymnasium Frågor i Tullinge centrum i samband med Botkyrkatrampet Tullinge dialogforum Grödinge: Samtal Grödingerådet Samtal ungdomar, Malmsjö skola Dialogforum Grödinge Övriga samtal med blandade grupper från olika kommundelar: Samtal Kommunala pensionärsrådet i kommunalhuset Samtal Rådet för funktionshindersfrågor i kommunalhuset Ungdomsworkshop Hallunda Folkets hus Avslutningsworkshop Botkyrka konsthall. 9

13 Statistik deltagare Antal deltagare totalt: 368 personer Deltagare områdesvis: Tumba Tullinge Alby Fittja Hallunda/Norsborg Grödinge Blandade grupper (4 st) 32 personer (15 kvinnor, 17 män) 58 personer (25 kvinnor, 33 män) 58 personer (28 kvinnor, 30 män) 32 personer (16 kvinnor, 16 män) 61 personer (41 kvinnor, 20 män) 45 personer (20 kvinnor, 25 män) 82 personer (48 kvinnor, 34 män) Sammanlagt män kvinnor: 193 kvinnor och 175 män Åldersfördelning: Av deltagarna var 100 personer under 25 år Rekrytering Stor vikt har lagts vid rekryteringen av deltagare. Vi har arbetat på olika sätt för att nå olika målgrupper. Vi har satt upp affischer, skickat ut information via kommunens befintliga kanaler, informerat på kommunens webbsida, kontaktat skolor, delat ut flyers och arbetat uppsökande. De två sistnämnda är det som har gett bäst resultat. Genom att vara på plats, i till exempel Tumba- eller Norsborgs centrum och prata med folk så har vi kommit i kontakt med personer som inte deltagit i liknande sammanhang förut. Det uppsökande arbetet har också varit ett bra sätt att nå brett. Utifrån tips av områdesutvecklarna har vi besökt öppna förskolan i Hallunda och Fittja, Turkiska föreningen i Fittja, Kvinnoresurscenter i Hallunda och Tumba bibliotekets läsegrupp. Ungdomarna nådde vi genom att ta kontakt med rektorer på skolor. Vi hade samtalen i skolornas lokaler direkt efter skoltid. På så sätt tog vi inte lektionstid i anspråk samtidigt som det blev en enkel plats för ungdomarna att träffas på. I vissa av samtalen gav vi ett arvode på 200 sek per person eller en biobiljett. Detta var en ersättning för den tid de lagt ned. 10

14 Deltagarna fick markera med pluppar på en karta var de bor någonstans. 11

15 Samtalsupplägg Samtalen utgick ifrån fem inriktningar till översiktsplanearbetet som politiken i kommunen tagit fram. Dessa är: 1 I framtidens Botkyrka ska man känna sig hemma i storstaden 2 I framtidens Botkyrka ska man kunna leva klimatsmart 3 I framtidens Botkyrka ska det finnas plats att växa 4 I framtidens Botkyrka ska det vara nära till storstadsnatur 5 I framtidens Botkyrka ska det finnas utrymme för kreativitet Tillsammans med översiktsplanens arbetsgrupp togs relevanta frågor för de olika inriktningarna fram (Exempel på frågor går att läsa under redovisning av samtal ). Vi bestämde oss också att i samtalen arbeta med en karta över kommunen och låta deltagarna sätta pluppar där de bor och där de tycker att Botkyrkas hjärta, bakgård, centrum och skyltfönster ligger. Kartan är ett sätt att ge deltagarna en överblick över hela kommunen och att lyfta upp samtalet till att handla om inte bara sin kommundel. Genom att låta dem sätta pluppar där de bor fick vi en bra bild över vilka områden som de vi samtalat kommer ifrån, och därmed vilka som inte representerats. Uppläggen för samtalen såg olika ut beroende på tillfälle. På dialogforum användes främst en form där deltagarna delades in i smågrupper och varje grupp fick diskutera var sin inriktning med hjälp av stödfrågor. Varje grupp fick också en karta som de i början fick pluppa på. Avslutningsvis fick grupperna redovisa de fem viktigaste punkterna de samtalat om. I några fall hann grupperna diskutera flera teman. På de workshoptillfällen som vi rekryterat själva till hade vi en gräns på runt åtta deltagare per tillfälle, för att alla skulle ha chans att komma till tals. Varje workshop var två timmar lång. Vid dessa tillfällen började vi samtalet i helgrupp runt kartan. Vi pratade då även om vad man vill att det ska byggas fler bostäder, arbetsplatser och vilka grönområden som de i dag använder. 12

16 Vi hade sedan ett moment där deltagarna fick gå runt och läsa olika påståenden på affischer som satt uppsatta på väggen i rummet. Påståendena var formulerade som fiktiva tidningsrubriker från framtiden. Ännu ett Botkyrkadagis får utmärkelse för djärv arkitektur Fler bostäder behövs i enlighet med kommunens riktlinjer för boendeplanering. 100 villor i norra Botkyrka klart! Nu börjar vi med 100 till. Deltagarna fick gå runt i rummet och kommentera påståendena med hjälp av postit-lappar. De kunde säga om de gillade idén eller inte, eller skriva något annat som de associerade till. Efter detta delade vi in deltagarna i två grupper och fortsatte samtalet. Med runt fyra personer i varje grupp fick alla möjlighet att komma till tals, och det var lätt att fånga upp de som inte pratade lika mycket. Som sista moment fick deltagarna tillsammans ta fram de fem viktigaste punkterna för att vilja bo kvar i Botkyrka i framtiden. Vid ungdomssamtalen var upplägget snarlikt workshopupplägget. Ibland började vi med att deltagarna fick intervjua varandra för att få igång samtalet. Vi hade frågor som Var tänker du som bäst? och Vad vill du arbeta med när du blir stor?. Vi hade också ett moment där de fick beskriva hur Botkyrka skulle se ut och vara om kommunen vore en person. På de uppsökande träffarna, som kvinnoresurscenter i Hallunda och öppna förskolan i Fittja blev samtalen mer informella, det blev ett samtal i helgrupp utifrån förberedda frågor. 13

17 Rapportens upplägg Redovisningen av gruppsamtalen följer de fem inriktningarna till översiktsplanearbetet som politiken i kommunen tagit fram: att man i framtidens Botkyrka ska kunna leva klimatsmart, att det ska finnas plats att växa, att man ska känna sig hemma i storstaden, att det ska vara nära till storstadsnatur och att det ska finnas utrymme för kreativitet. Varje inriktning redovisas för sig, enligt följande: först kommer en sammanfattning av samtalen, därefter synpunkter som är områdesspecifika och slutligen en kortare sammanfattning och analys av de huvudteman som kommit fram i materialet. Efter redovisningen av de fem inriktningarna kommer de viktigaste punkterna för att vilja bo kvar i Botkyrka i framtiden och sedan de kartor där deltagarna har fått visa var de tycker att Botkyrkas hjärta, bakgård, skyltfönster och centrum ligger. Läsanvisningar I en del samtal har det efterfrågats sådant som redan finns eller som kommunen redan gör. Vi tycker att det är viktigt att även redogöra för dessa förslag eftersom det visar att det bland annat kan behövas mer information om vad som faktiskt finns tillgängligt för kommuninvånarna. Då varje inriktning redovisas för sig, och temana i viss mån går i varandra, förekommer en del upprepningar i materialet. Tanken är att man ska kunna läsa endast en inriktning och kunna få en helhetsbild av vad som sades kring det temat. I vissa inriktningar är de områdesspecifika synpunkterna är inte så omfattande. Det beror på att det i flera fall kom upp väldigt liknande önskemål i grupperna. Dessa redovisas i den allmänna sammanfattningen. 14

18 Samtal ungdomar Alby, Kvarnhagsskolan. Sammanfattning Sammanfattningar och analys av huvudteman finns i slutet av varje inriktning. 1 känna sig hemma i storstaden s kunna leva klimatsmart s finnas plats att växa s nära till storstadsnatur s utrymme för kreativitet s

19 16 Redovisning & analys

20 INRIKTNING 1 I framtidens Botkyrka ska man känna sig hemma i storstaden Översiktsplanen ska bidra till social sammanhållning. Människors olika behov och önskningar ska beaktas. Områden ska länkas samman och utvecklas till attraktiva och trygga stadsdelar. Botkyrkaborna ska känna sig hemma i Botkyrka och samtidigt uppfatta sig som en tydlig del i storstadsregionen. Exempel på frågor som grupperna diskuterat: Var träffar du folk i Botkyrka idag? Är mötesplatserna tillräckliga i kommunen/finns det tillräckligt med mötesplatser i kommunen idag? Om inte vad saknas? Hur kan kommunen göra det enklare för medborgare eller privata aktörer att ta egna initiativ till mötesplatser? Vad svarar du när någon frågar var du bor någonstans? (ungdomar) Vad är unikt för Botkyrka? Avslutningsworkshop, Botkyrka konsthall 17

21 18

22 Redovisning av samtal Mötesplatser En viktig punkt för att stärka en social sammanhållning i kommunen är enligt många deltagare att skapa fler mötesplatser. De mötesplatser som används idag är av olika karaktär. Många ungdomar använder ofta det offentliga rummet. Speciellt under sommarhalvåret träffas de i parker, vid vattnet eller utanför centrum. De mer organiserade mötesplatserna är bland annat Fittja pulsen, Musikhuset och Alby Fame. De äldre nämner Spaaks, Hallunda Folkets hus, bibliotek och kyrkor. Temporära mötesplatser som festivaler är också populärt. Hemma hos vänner, i centrumanläggningar och på vårdcentralen är vanliga mötesplatser. Återkommandet i samtalet var att man såväl på offentliga platser som inom ramen för olika verksamheter både vill kunna delta i organiserade aktiviteter (programutbud, utställning, festival, marknad etc) och samtidigt ha möjlighet att själv ta initiativ till och organisera egna aktiviteter. I det offentliga rummet kan det handla om en picknick och i ett kulturhus om att kunna låna lokaler till en bokklubb, fest eller något annat. Det är alltså en kombination av det mer organiserade och utrymme för egna/spontana aktiviteter som efterfrågas. Att skapa neutrala mötesplatser (religiöst, etniskt, ideologiskt etc) med ett brett utbud som lockar många besökare var en återkommande önskan. Här nämns Folkets Hus som ett koncept man gillar. I samtalen i norra Botkyrka var det många tjejer och kvinnor som uttryckte att de inte hade samma tillgång till det offentliga rummet som männen och efterfrågade egna mötesplatser. En ungdomsgård bara för tjejer där tjejerna bestämmer. Idag är det mest killar på de ungdomsgårdar som finns. Till denna ska killarna istället få komma på tjejernas villkor. Ett föreningshus där olika föreningar kan inrymmas eller billiga/gratis lokaler till föreningslivet nämns i många samtal. Ett sätt kan vara ett bättre utnyttjande av de lokaler som redan finns genom att t.ex. skolor görs tillgängliga på kvällar och helger. Man framhåller även vikten av att offentliga platser sköts om och hålls snygga och trevliga, för att det ska kännas tryggt att vara där. Ett större köpcentrum i den egna kommundelen nämns i alla samtal. Det skulle ge ökad status till området, skapa fler möjligheter till aktiviteter och Samtal, Tumba, Botkyrka konsthall. 19

23 fler platser att fika på. De flesta vill ha stora kedjor, som H&M, Gina Tricot och Wayne s Coffee. Många boende i norra Botkyrka ser idag Skärholmen som sitt centrum för shopping (se mer under Leva klimatsmart ). Behovet av fler platser för unga att vara på kommer upp i samtal med både med vuxna och unga. En återkommande beskrivning är att fler ungdomsaktiviteter kommer att minska vandalism och bråk, att bristen på saker att göra på kvällar och helger leder till att ungdomar idag är ute och förstör. Om det fanns en plats där man kan vara sysselsatt skulle folk inte vara ute och förstöra. Bland ungdomarna finns det dock även många som är nöjda med det utbud av aktiviteter som finns, särskilt i norra Botkyrka. Alby Fame, Musikhuset, Fittja Pulsen är några av de platser som är populära. Andra förslag på mötesplatser som man vill ha är större grillplatser, fler badplatser, restauranger och idrottsplatser. Det finns också stora förhoppningar på att Familjeparken i Hågelby kommer att bli en mötesplats för både boende i Botkyrka och folk från andra platser. Man tror även att Familjeparken kommer att verka positivt för bilden av Botkyrka samt skapa fler arbetstillfällen för ungdomar. Nöjesparken i Hågelby blir en mötesplats! Det kommer att bli jättebra. Enligt ryktet ska den bli större än Gröna Lund då kanske folk skippar Grönan och åker till Botkyrka istället. Bättre information om det befintliga är också återkommande. Flera pratar också om att de vill få bättre kunskap om de befintliga mötesplatserna som finns. Bättre information om vilka lokaler som går att hyra i kommunen och vilka aktiviteter som pågår efterfrågas. Infoskyltar i Tumba centrum om sådant var ett förslag. Tillgänglighet och barnperspektivet nämns också. Det bör finnas något även för de minsta barnen för att man ska kunna locka familjer till en verksamhet. Få lokaler i Botkyrka uppfyller också lagens krav på tillgänglighet idag. En annan viktig aspekt för att stärka en social sammanhållning är att fungerade tvärkommunikationer inom kommunen (se mer under Leva klimatsmart ). 20

24 Sammanfattning mötesrum som efterfrågas: 1 Temporära mötesrum: Fler festivaler, fler loppmarknader 2 Självorganiserade mötesrum: Föreningshus, stora festlokaler, möteslokaler att hyra 3 Organiserade mötesrum med verksamheter: Mötesplatser för tjejer och kvinnor, neutrala verksamheter med brett utbud, ungdomsverksamheter, köpcentrum 4 Offentliga rum mer bänkar, grillplatser och annat som gör det möjligt att mötas i det offentliga rummet Den dubbla bilden Den dubbla bilden av Botkyrka som en plats där man både känner sig hemma och otrygg lyftes ofta fram i samtalen. Ofta nämndes andras bild av Botkyrka som det problematiska, att det finns en negativ stämpel som är svår att tvätta bort. Samtidigt betonade deltagarna själva problem som skottlossning, bråk och skräpiga utomhusmiljöer när de skulle beskriva kommunen. Vissa deltagare i Hallunda och Fittja upplever att de har en negativ klang att komma från dessa områden och att de blev sämre bemötta av myndighetspersoner. Jag känner att man får mindre respekt när man kommer från Fittja de som jobbar på medborgarkontoren t ex bemöter en annorlunda. De tror inte man behärskar svenska. Det är på grund av att vi bor i Fittja då tror de att man är mindre värd eftersom området har dåligt rykte. Ibland undrar man vad andra tänker när man säger att man är från Botkyrka. Folk vet inte hur det ser ut här, de har en bild av att det är betong och att de inte tycker det är bra. De har satt Botkyrka i en kategori, som är negativ. Man blir bemött annorlunda. 21

25 Om Botkyrka vore en person Personen heter Botvid Botkyrka kebab. Den är 150 eller 1000 år, den jobbar som bibliotikarie, den lyssnar på hip hop och landsmusik, den har gammeldags- och rysch-pysch kläder. Den talar jättemånga språk och kroppsspråk. Den är snäll och rolig men städar inte så mycket. Den är intresserad av miljö och sport. Den är hälften kvinna, hälften man, inget eller båda. Den står i mitten av världen och vet allt men säger inte så mycket. I ungdomssamtalen fick deltagarna beskriva hur Botkyrka skulle se ut och vara om den vore en person. En person med mål men som har väldigt svårt att uppnå de målen. Någon som försöker förbättra samhället men lyckas inte alltid. Personen bor i ett radhus i ett konstigt område. Ingen ordning i huset, det är stökigt. Inredningen kommer från hela världen, delar från vartenda land. Personen jobbar på ett äldreboende (typ medelklass) och extrajobbar som städare. Inte jättedåligt men inte jättebra jobb Personen har ljust hår och är mörkhyad, personen äter kebab och pratar bosniska och jobbar som processledare. Den kan heta Ahmed eller Lisa, personen gillar FC Barcelona, tittar på Family Guy och har många barn. Den är gift med en judisk person, inredningen är asiatiskt och den bor i radhus. Samtal ungdomar Alby, Kvarnhagsskolan. 22

26 Samtal ungdomar Alby, Kvarnhagsskolan. Stor, mörkt hår, jobbar i Botkyrka. Han skulle heta herr Botkyrka. Han skulle vara rik, äta godis varje dag, vara full av idéer men ha svårt att uppnå sina idéer Den skulle vara en mäktig man, den skulle heta Vår Botkyrka, vara rik, hermafrodit, jobba som ekonom och äta kebabrulle. Kulturrik, framåtriktad och sympatisk för den som kände honom/henne. Precis som de som bor i Botkyrka, man formas & efterliknar. Hälften skulle vara ordentlig och ordnad, medan andra hälften skulle vara stökig, oren och utan ordning Beskrivning av Om Botkyrka vore en person. 23

27 Stockholmare, Botkyrka- eller Tumbabo Ungdomarna fick frågan hur de brukade svara om någon undrade varifrån de kommer. Många svarar med vilken kommundel de kommer från. De från södra Botkyrka anser att det är bättre att säga till exempel Tullinge eftersom de får en negativ stämpel på sig om de säger Botkyrka. Men om personen inte vet var Tullinge ligger säger man Botkyrka. De i norra Botkyrka säger tvärtom, att många inte vet var Botkyrka ligger och att det därför blir lättare att säga röda linjen eller Norsborg, trots att man bor i Alby, eftersom det är tunnelbanelinjens namn. Det beror på vem som frågar. I Stockholm brukar jag säga Tumba. Längre bort söderifrån säger jag Botkyrka. Då känner man att någon sätter en värdering på en, och de tänker ååh du är från Botkyrka - du är kriminell. Vad gör Botkyrka unikt? På denna fråga är gruppernas svar mycket lika, nämligen att Botkyrka är en mångkulturell kommun med en unik blandning av människor, natur och betong. Atmosfären, att det är något speciellt med Botkyrka och de som bor där är en andra återkommande beskrivningar. Likaså att det är en kulturrik plats. Några väljer också att lyfta fram våld och brott som något som gör Botkyrka unikt, men merparten tar upp positiva saker. Sammanhållningen i Botkyrka, Här finns folk från överallt som lyckas samlas trots att man kommer från så splittrade delar av världen. Man känner sig stolt att komma härifrån, det finns något speciellt med Botkyrka som inte som andra kommuner har. Att vi är en mångkulturell kommun, man kan hitta folk från överallt i världen. Atmosfären i Botkyrka, samarbetet är inte som i andra kommuner. I förorterna skapas bra musik som alla gillar artisterna kommer härifrån. Labyrint, Mohombi, Darin, Dogge. Stora konstraster, det finns skog, och sen en massa hus och sen skog igen. På vissa ställen är det massa skog, och på andra är det en massa byggnader. Botkyrka har lite av allt och att det är det som gör kommunen unik. 24

28 Vad borde stöttas och synliggöras mer i Botkyrka? Några av de förslag som kom fram: Man borde marknadsföra Botkyrkas historia mer. S:t Botvid gjorde egentligen samma saker som den litteräre Arn, åkte till mellanöstern och tog med sig ny kunskap hem till Sverige som bidrog till utvecklingen. Det är det väldigt få som känner till. Det borde man berätta mer om både inåt och utåt. Samtidigt finns även vackra platser som är en del av kulturarvet som Hågelby och Alby gård. Det händer mycket i Botkyrka, det är en kommun där man vågar prova nya och okonventionella arbetssätt. Man tar in mångfald och olika sorters kompetenser i organisationen. Tyvärr är detta bara något som är känt i kommunsverige medan medborgarna egentligen inte vet så mycket om det. Detta borde visas upp mer. Man borde satsa mer på att locka till sig och stötta exportföretag av olika slag. I Botkyrka finns många som behöver arbete. Samtidigt finns också människor som talar många olika språk som företagen kan ha nytta av. Det finns alltså goda möjligheter att matcha företagens behov med medborgarnas språkkompetens och behov av arbete. Workshop ungdomar Hallunda, Folkets hus. 25

29 Områdesspecifikt: Här följer en redovisning av de specifika synpunkter som kommit fram om de olika kommundelarna: Alby Utveckling av befintliga mötesplatser i Alby: Utbyggnad av Alby idrottsplats med motionsrum, styrketräningsrum, idrottsverksamhet och spontanidrott. Upprustning av Albystranden, så att det blir en bra strand för bad och promenader. En bättre tennisplan Ombyggnad av Baseballplanen vid sjön Använda stugan i Albyparken som feslokal Bygga badhus och gym där Albyskolan låg. Vi vill ha ett café för människor som bara vill sitta och fika som inte är fulla av arbetslösa män. Det borde också öppnas arbetslöshetscaféer, där man kan ta en kaffe, få jobbcoaching och lära sig skriva en CV. Samtal ungdomar Alby, Kvarnhagsskolan. 26

30 Vi vill ha mer ungdomsaktiviteter helst ett stort ungdomshus med fritidsgård, café och gym. Något som känns tryggt. De fritidsgårdar som finns har inga riktiga åldersgränser. Det finns 30, 35-åringar som hänger där. Om familjeparken i Hågelby byggs och ett nytt centrum i Alby görs så kommer det att locka mycket folk även sådana som inte bor i Botkyrka. Ett köpcentrum skapar också arbetstillfällen. Satsa mer på ungdomsverksamhet för äldre ungdomar och för de som går i mellanstadiet Fittja Mötesplatser i Fittja idag Deltagarna tycker att det saknas mötesplatser, och efterfrågar fler barnvänliga caféer. Föräldrarna känner till att Mångkulturellt centrum finns, några vet att det pågår aktiviteter men ingen har varit där. De upplever heller inte att de vågar gå dit själva, att de inte riktigt vet vad det är för plats. Man vill inte gå dit med barnen, jag är rädd för att de ska skrika och störa. På onsdagar har MKC jättebra aktiviteter för barnen. Men jag vågar inte gå in, det är miljoner grejer där. Mötesplatser och aktiviteter som efterfrågas i Fittja Ett internationellt hus efterfrågas, liknande Folkets hus i Hallunda. Där kan föreningar träffas och ha sina möten, och även ha kontor. Idag upplever de att alla föreningar i Botkyrka är separerade. När man samlas under ett tak så blandas alla nationaliteter, man umgås, träffas mer och respektera varandra mer. Övriga förslag är att deltagarna önskar: Mer teaterverksamhet. Fler kulturfestivaler som Fittjafestivalen. Ha bussar från södra Botkyrka så att folk därifrån kan delta. Café dit man kan gå med barnen. Idag finns bara ställen dit män går. Jag vågar inte gå till de platserna eftersom jag känner mig betraktad hela tiden. Om det fanns ett större centrum, med fler caféer skulle det inte märkas lika mycket om jag satt och fikade. 27