NY SKÖTSELPLAN FÖR NYVALLENS NATURRESERVAT, HÄRJEDALENS KOMMUN
|
|
- Lina Axelsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kristoffer Sivertsson BESLUT Bilaga 1 Datum aåê=e~åöéë=îáç=ëâêáñíî ñäáåöf Enligt sändlista NY SKÖTSELPLAN FÖR NYVALLENS NATURRESERVAT, HÄRJEDALENS KOMMUN Fjällko vid Nyvallens fäbod. (Foto: Kristoffer Sivertsson, 2008) = mçëí~çêéëë= _Éë âë~çêéëë= qéäéñçå= qéäéñ~ñ= bjéçëí= I=UPN=US= pqboprka= h éã~åö~í~å=on= MSPJNQ=SM=MM= MSPJNQ=SN=UR============== à~ãíä~åç]ä~åëëíóêéäëéåkëé
2 INNEHÅLL BESKRIVNINGSDEL 1. Syftet med naturreservatet och naturvårdsförvaltningen Beskrivning av bevarandevärden Administrativa data Områdesbeskrivning Natura Historisk och nuvarande markanvändning Områdets bevarandevärden Kulturhistoriska bevarandevärden Biologiska och geologiska bevarandevärden Bevarandevärden för friluftsliv Källförteckning... 5 PLANDEL 3. Skötselområden med bevarandemål och skötselåtgärder Anordningar för information och friluftsliv Sammanfattning och prioritering av planerade skötselåtgärder Uppföljning av genomförda skötselåtgärder, bevarandemål och gynnsamt tillstånd Renhållning Utmärkning av reservatets gräns Tillsyn Finansiering av naturvårdsförvaltningen Skötselplanen bör revideras vart tionde år. Resultat och erfarenheter från genomförda skötselåtgärder eller i övrigt ny kunskap kan påkalla en tidigare revision. Bevarandemålen för respektive skötselområde nedan kan justeras utan föregående revision av skötselplanen. Kontakta Länsstyrelsen för aktuell information om bevarandemål (utdrag ur skötseldos). BESKRIVNINGSDEL 1. SYFTET MED NATURRESERVATET OCH NATURVÅRDSFÖRVALTNINGEN Syftet med naturvårdsförvaltningen i Nyvallens naturreservat är att bevara och vårda dess naturvärden, skapa goda förutsättningar för området som entré till Sånfjällets nationalpark, samt att underlätta för att en levande fäbodkultur kan bibehållas. Biotopvårdande skötselåtgärder ska vid behov utföras enligt skötselplan. Eftersom området ingår i Natura 2000 (EU:s nätverk av skyddade områden) är syftet även att bevara de utpekade naturtyperna (med tillhörande naturliga processer och successioner) och arterna i gynnsamt tillstånd. Utbredningen av dessa naturtyper ska framöver motsvara minst nuvarande areal. Det ska även ges möjlighet till att bedriva ett långsiktigt hållbart friluftsliv, samt att efter särskilt tillstånd genomföra vetenskapliga och andra undersökningar inom området. 2
3 2. BESKRIVNING AV BEVARANDEVÄRDEN 2.1 Administrativa data Tabell 1. Administrativa data för Nyvallens naturreservat. Objektnamn Nyvallen Objektnummer Län Jämtland Kommun Härjedalen Vägkarta 145 Fastighetskarta 69E 0cN Areal 476 ha Fastigheter Markägare Privat (se sändlista) Hedeviken 12:8, 12:9, 13:11, 13:15, 13:23, 14:8 14:9, 14:10, 14:12, 14:13 14:18, 16:5, 22:1 Fastigheterna Hedeviken 12:10,12,11, 16:8, 16:9 16:10 är insprängda inom reservatet men ingår ej Förvaltare Länsstyrelsen Jämtlands län Markslag Barrskog, fjällbjörkskog, ängsmark, myr, kalfjäll, Naturtyper Rishedar ovanför trädgränsen (4060), Videbuskmarker ovanför trädgränsen (4080), Silikatgräsmarker ovanför trädgränsen (6150), Höglänta slåtterängar (6520), Fattiga och intermediära kärr (7140), Silikat-rasbranter (8110), Västlig taiga, Fjällbjörkskog (9040), Trädklädda betesmarker (9070) Prioriterade bevarandevärden Biologiska, kulturhistoria, värden för friluftslivet Växt- och djursamhällen Kärlväxter. marksvampar, fågel, lavar, insekter Friluftsliv Upplevelse, rekreation 2.2 Områdesbeskrivning Nyvallens naturreservat bildades 1992 och är 476 ha stort. Det ligger direkt norr om Sånfjällets Nationalpark, ca 2 mil söder om Hede i Härjedalens kommun. Reservatet innefattar gammal fjällnära granskog, fjällbjörkskog, våtmarker, kalfjäll, samt en levande fäbodvall, Nyvallen, med hävdade slåtter- och betesmarker. Här finns också ett antal insprängda mindre fastigheter som inte ingår i reservatet (tabell 1). Reservatet har stora biologiska och kulturhistoriska bevarandevärden. Skogen domineras av äldre granskog med ett ökande inslag av fjällbjörk mot kalfjället och runt Nyvallen. Kalfjäll dominerar i söder mot nationalparksgränsen. Vid Nyvallen finns flera värdefulla slåtterängar omgivna av betespåverkad skog. Nyvallens naturreservat är tillsammans med Nysäterns naturreservat huvudentréer till nationalparken och områdena är mycket viktiga komplement till den. Vid Nyvallens fäbod finns Naturinformation Sånfjället med permanent utställning och information om nationalparken och fäboden. Mer information om områdets levande fäboddrift står nedan i avsnitt Natura 2000 Nyvallens naturreservat ingår i Natura 2000, EU:s nätverk av skyddade naturområden, som en del av Sånfjällets Natura 2000-område (SE ). De skötselåtgärder som beskrivs i skötselplanen syftar även till uppfylla de bevarandemål för naturtyper och arter (tabell 3) som finns utpekade i Sånfjällets bevarandeplan. Uppdatering av uppgifter för Natura nätverket sker löpande. Kontakta Länsstyrelsen för aktuella uppgifter. 3
4 Tabell 3. Utpekade naturtyper och arter enligt EU:s art- och habitat och fågeldirektiv i Sånfjällets-Natura område. Kod Naturtyp 4060 Rishedar ovanför trädgränsen 4080 Videbuskmarker ovanför trädgränsen 6150 Silikatgräsmarker ovanför trädgränsen 6520 Höglänta slåtterängar 7140 Fattiga och intermediära kärr 8110 Silikat-rasbranter 9010 Västlig taiga 9040 Fjällbjörkskog 9070 Trädklädda betesmarker Art 1361 Lodjur /Lynx lynx 1912 Järv /Gulo gulo A002 Storlom /Gavia Arctica A082 Blå kärrhök /Circus cyaneus A091 Kungsörn /Aquila Chrysaetos A094 Fiskgjuse /Pandion haliateus A098 Stenfalk /Falco columbarius A104 Järpe /Bonasia bonasia A108 Tjäder /Tetrao urogallus A127 Trana /Grus grus A140 Ljungpipare /Pluvialis apricaria A151 Brushane /Philomachus pugnax A166 Grönbena /Tringa glareola A194 Silvertärna /Sterna paradisea A215 Berguv /Bubo bubo A220 Slaguggla /Strix uralensis A222 Jorduggla /Asio flammeus A223 Pärluggla /Aegolius funereus A234 Gråspett /Picus canus A236 Spillkråka /Dryocopus martius A241 Tretåig hackspett /Picoides tridactylus A272 Blåhake /Luscinia svecica A409 Orre /Tetrao tetrix tetrix A456 Hökuggla /Surnia ulula A457 Lappuggla/Strix nebulosa 2.4 Historisk och nuvarande markanvändning Nyvallen har varit en levande fäbod sedan 1700-talet och brukas än idag enligt traditionella metoder. Slåtterängarna hävdas årligen och tamboskap går sommartid på fritt bete i skogen. De flesta av fädodens traditionella mjölkprodukter, t.ex. ost, smör, mese och grynost tillverkas på plats. Idag är det en gård i Hedeviken som har levande fäbod vid Nyvallen, men under tidigare perioder hade flera gårdar fäbodverksamhet vid Nyvallen. I samband med laga skiftet för Vikens by fanns två hemman upptagna som innehavare av fäbodvall vid Nyvallen. Förutom skogsbete och slåtter av ängar och starrmyrar har fäbodens omgivningar påverkats av plockhuggning av träd för husbehovsanvändning, bl.a. till husbyggnationer, redskapsämnen, gärdsgårdsvirke och ved m.m. En levande fäbod, som 4
5 Nyvallen, med traditionell drift d.v.s. med mjölkdjur och vidareförädling av mjölken till smör och ost och andra mejeriprodukter är unikt i Sverige. Den traditionella driften med betande djur, slåtter och livsmedelsförädling upprätthåller inte bara ett kulturlandskap, utan även kunskaper och traditioner som är på väg att försvinna. Mittådalens sameby har använt Sånfjällsområdet för vinterbete under hela 1900-talet och gör det fortfarande. Nyvallen är särskilt under sommar och höst ett mycket välbesökt naturreservat och rekreationsområde. Besökare kan fjällvandra och på plats uppleva det dagliga livet vid en levande fäbod. Det finns även möjlighet att mot en avgift bo på fäboden och delta i olika aktiviteter. Området är en viktig entré för den närbelägna Sånfjällets nationalpark. 2.5 Områdets bevarandevärden Kulturhistoriska bevarandevärden Nyvallens fäbod har kontinuerligt brukats sedan 1700-talet och har högt kulturhistoriskt värde. Förståelsen om hur t.ex. fäbodsystemet vuxit fram och om olika byggnadstekniker ökar när en sådan här miljö är levande och används. I de regionala miljömålen för Jämtlands län finns delmål inom ett Rikt odlingslandskap som handlar om fäbodar. Målet är att särskilt stötta och uppmärksamma traditionellt brukande på fäbodar. Nyvallens fäbod är även betydelsefull för att bibehålla befintliga naturvärden. Inom reservatet finns tre registrerade fångstgropar som är skyddade enligt lag (1988:950) om kulturminnen. Kunskapsläget om samiska fornoch kulturlämningar är i dagsläget bristfälligt Biologiska bevarandevärden Områdets högsta biologiska värden är främst knutna dels till det hävdpräglade naturtyperna kring Nyvallens fäbod, t.ex. artrika slåtterängar, men också till den äldre gran- och fjällbjörkskogen, våtmarkerna och kalfjällsmiljön. Området är ett mycket värdefullt komplement till Sånfjällets nationalpark Geologiska bevarandevärden Delar av Sånfjällets karakteristiska rasbranter och rasrännor ligger inom Nyvallens naturreservat och har stort geologiskt bevarandevärde Bevarandevärden för friluftsliv Reservatet har ett naturskönt läge vid foten av Sånfjället och utgör huvudentré till Sånfjällets nationalpark. Naturreservatet och fäboden är mycket välbesökt, särskilt sommartid, och har ett stort bevarandevärde för friluftslivet. 2.6 Källförteckning Länsstyrelsen Jämtlands län Artdatabas, Bildande av naturreservatet Nyvallen, Härjedalens kommun /89 Fältbesök Eva Näsman, naturvårdshandläggare, Länsstyrelsen Jämtlands län. Kristoffer Sivertsson, naturvårdshandläggare, Länsstyrelsen Jämtlands län. 5
6 PLANDEL 3. SKÖTSELOMRÅDEN MED BEVARANDEMÅL OCH SKÖTSELÅTGÄRDER Reservatet har delats in i fyra skötselområden (A-D). Ett gemensamt bevarandemål för skötselområde A, B och D är att utpekad areal av respektive naturtyp ska bibehållas eller öka. Sifferkoden inom parentes i bevarandemålen nedan följer naturtypsklassificering enligt Natura Skötselområde A (A1 3,5 ha, A2 2 ha) Skötselområde A1 utgörs av betespräglad skog. I delar av A1 har selektiv röjning av framför allt gran utförts under de senaste åren för att återfå en luckigare skog. A2 är också delvis betspräglat men här är skogen tätare med ett större graninslag. A2 omgärdas av ett rovdjursstängsel och ska vid behov fungera som en rovdjurssäkrad fålla för tamboskap. Tamboskap går sommartid på fritt bete framför allt inom A1. Bedömd bevarandestatus 2008: Gynnsamt tillstånd Bevarandemål: Betespräglad gran- och fjällbjörksskog (9070) Det är gynnsamt tillstånd när: skogen har en luckig och betespräglad karaktär. Det ska finnas minst 5 st ljusöppna mindre gläntor (om en halv trädlängds diameter) med betespräglat fältskikt och inslag av arter som ormrot och ögontröst och rikligt med kruståtel. lövinslaget är varierat, men uppgår till minst 15 % (antalet stammar) av trädskiktet räknat på hela området. Skötselåtgärder Fortsatt lätt gallring av träd (främst klen gran men också björk) utförs i framförallt A1 och vid behov även i A2. Omfattningen på röjningarna bestäms i samråd med markägaren. Vindfällen lämnas till stor del kvar, dock ska de inte hindra skogsbetet. Vid större mängder kan därför ett lämpligt antal tillvaratas eller flyttas. Husbehovstäkter för ved och underhållsmaterial till fäboden bör i första hand tas från skötselområdena. Skogsbete av tamboskap uppmuntras i både A1 och A2 Merparten av röjda träd och andra röjningsrester ska bortföras eller brännas på plats, användas som ved, försäljas eller liknande. Trägärdsgårdarna ska ha löpande nödvändigt underhåll. Nya gärdsgårdar bör i möjligaste mån följa äldre dragningar, men också anpassas utifrån pågående fäboddrift/markanvändning. Virke kan gärna tas från skötselområdena. Åtgärderna utförs av markägaren och ska följa den lokala kulturhistoriska traditionen. Större insatser, t.ex. utbyte av stora delar gärdsgård ska däremot ske genom Länsstyrelsens försorg. Rovdjursstängslet ska ha löpande tillsyn genom markägarens försorg. Den gamla körvägen som sträcker sig från Nyvallen till Styggtjärn (går igenom A2) bör framöver röjas upp i en stigbredd. Den kan användas som en kompletterande utflyktsstig till redan befintligt stigsystem i området. Passager eller liknande ska i så fall konstrueras vid gärdsgårdar och rovdjursstängsel. I ett första steg bör röjningen av körvägen koncentreras till enbart inom A2. Samråd ska ske med berörd markägare 6
7 Skötselområde B (B1 0,2 ha, B2 0,3 ha, B3 1 ha, B4 0,5 ha) Skötselområde B1-B3 utgörs av hävdade slåtterängar och B4 är en betesmark (kalvhage). Bedömd bevarandestatus 2008: Gynnsamt tillstånd B1-B3 Bevarandemål: Höglänta slåtterängar (6520) i B1-B3, Öppen betesmark i B4 Det är gynnsamt tillstånd när: samtliga delområden har årlig hävd och där höet samtidigt bortförs på B1-B3 minst fyra av följande hävdgynnade karaktäsväxter påträffas: ormrot, slåtterblomma, liten blåklocka, ängsskallra, ögontröst och höstfibbla när ohävdsväxter som midsommarblomster inte är beståndsbildande (förekommer i högst 10% av antalet provytor) B1-B4 endast har små grupper av träd i utkanterna av respektive område i storleksordningen: maximalt 10 st träd i B1, 30 st träd i B2 och B4, respektive 40 st träd i B3 i de gräsmarksklädda delarna. Skötselåtgärder B1-B3 ska ha årlig slåtter vid traditionell slåttertidpunkt i området och ske med skärande redskap. Bete ska årligen ske i B4. Höet ska tas till vara (B1-B3). Åtgärderna utförs av respektive markägare. Beträffande delområde B3 kan Länsstyrelsen vid behov medverka. Samtliga trägärdsgårdar ska ha nödvändigt löpande underhåll. Nya gärdsgårdar bör i möjligaste mån följa äldre dragningar, men också anpassas utifrån pågående fäboddrift/markanvändning. Åtgärderna utförs av respektive markägare och ska följa den lokala kulturhistoriska traditionen. Virke bör om möjligt tas från närområdet. Större insatser, t.ex. utbyte av stora delar gärdsgård kan däremot ske genom Länsstyrelsens försorg. Viss urglesning av befintliga trädbestånd, t.ex. för husbehovsändamål, bör göras för att återfå en öppnare ljusare fäbodmiljö. Det gäller bl.a. i nordöstra B4, samt i sydöstra och norra B3. Virket disponeras fritt av respektive markägare. Vid behov kan visst efterbete ske inom respektive skötselområde (t.ex. ungdjur) i enlighet med markägarnas önskemål. I B2 ska gärdsgården dras om och hela skötselområdet utvidgas därmed i förhållande till dagens storlek. Utvidgningen ska inkludera de äldre husgrunder som finns i delområdets västra delar. Uppväxande klena träd ska röjas bort och bortföras så att husgrunderna synliggörs. Återkommande röjning av stubbskott kommer att behövas. Någon form av hävd även av denna del av B2 är sedan önskvärd. Lieslåtter blir troligtvis omständligare att genomföra p.g.a. av stenförekomsterna Ett alternativ kan istället vara att stängsla in denna nya del av B2 och låta t.ex. kalvar beta där. I B4 kan viss del av gödslet från fäboden återföras, övriga ängsmarker gödslas inte. Skötselområde C (0,5 ha) Skötselområde C utgörs av gårdstunet med bustuga, ladugård m.fl. byggnader. Inom området finns också väg, rastplats, parkering, vindskydd och en informations- och raststuga med temautställningar. Inga biologiska bevarandemål sätts för detta skötselområde. 7
8 Skötselåtgärder Merparten av gödseln ska bortföras, t.ex. till hemgården. Viss del av gödseln kan spridas i begränsad omfattning på B4. Bevarandemål och skötselåtgärder med avseende på friluftslivet beskrivs under punkt 4 Anordningar för information och friluftsliv nedan. Skötselområde D (468 ha) Skötselområde utgörs av kalfjäll, fjällbjörkskog, äldre granskog och myr. Området genomkorsas av ett antal vandringsleder. Bevarandemål: Rishedar ovanför trädgränsen (4060), Videbuskmarker ovanför trädgränsen (4080), Silikatgräsmarker ovanför trädgränsen (6150), Fattiga och intermediära kärr (7140), Silikat rasbranter (8110), Västlig taiga (9010), Fjällbjörkskog (9040) Det är gynnsamt tillstånd när: kraftigt slitage, enligt definition i Manual för uppföljning i fjäll- och substratmiljöer, inte förekommer i terrängen (längs stigar och leder får slitaget maximalt uppgå till klass 2 på torra marker och klass 1 på fuktiga/våta marker) Skötselåtgärder Inga, området lämnas tillsvidare för fri utveckling förutom underhåll och vid behov nyskapande av olika friluftsanordningar (se vidare under punkt 4 nedan). 4. ANORDNINGAR FÖR INFORMATION OCH FRILUFTSLIV Bevarandemål Rörligt friluftsliv ska bedrivas i reservatet. Anordningarna för friluftsliv i området ska motsvara Länsstyrelsens tillgänglighetsklass 1 och utgöra entré till Sånfjällets nationalpark. Det ska finnas information om områdets natur- och kulturhistoriska värden, regler och föreskrifter vid huvudentrén samt vid behov där leder och stigar passerar reservatsgränsen i terrängen. Särskild information ska finnas vid huvudentrén om Sånfjällets nationalpark. Informationen ska vara tillgänglig även för utländska besökare. Områdets friluftsanordningar (informationstavlor, informationsstuga, vägvisare, stigar, rastplatser m.m.) ska vara väl underhållna och anpassade med hänsyn till befintliga natur-, och kulturhistoriska värden, markslitage och besöksfrekvens. Särskild naturvägledning (temaskyltning och trycksaker) om områdets natur-, och kulturhistoriska värden ska finnas. Delar av materialet bör vara anpassat för barn och viss skol- och fritidsverksamhet. Ett bevarandemål för antalet besökare ska sättas utifrån resultat av besöksräkning. Skötselåtgärder Områdets friluftsanordningar ska ha årligt underhåll och vid behov anpassas utifrån rådande besökstfrekvens. Det kan t.ex. vara att anlägga nya spänger med halkskydd, nya utkiks- och rastplatser, ny temaskyltning eller liknande. Områdets besöksfrekvens ska mätas och analyseras. 8
9 Informationsstugan ska hållas öppen under sommar och tidig höst och ha en väl underhållen och uppdaterad utställningsdel och rastdel. Vid stigar, leder och rastplatser ska vindfällen eller rötskadade träd som hindrar framkomligheten eller utgör potentiell allmän fara lyftas undan eller röjas bort. Vindfällena bör kvarlämnas i närheten av sin växtplats. Unga besökare, samt skol- och fritidsverksamhet bör främjas, bl.a. vid informationstavlornas och temaskyltningens pedagogiska utformning. Områdets rekreations- och friluftslivsvärden ska vid behov även gynnas. Detta t.ex. i form av tillskapande av nya mindre rastplatser. Längs leden som går från Nyvallen mot Nysätern finns ett fångstgropssystem som bör uppmärksammas, t.ex. genom en vägvisare och en enkel temaskyltning. 5. SAMMANFATTNING OCH PRIORITERING AV PLANERADE SKÖTSELÅTGÄRDER Tabell 4. Sammanfattning och prioritering av planerade skötselåtgärder Skötselområde Areal Skötselåtgärder Prioritet (ha) A 5,5 Röjning 1 Skogsbete av tamboskap 1 Underhåll av gärdsgård - B 2 Röjning 2 Slåtter 1 Bete 2 C 0,5 - - D 468 Inga - 6. UPPFÖLJNING AV BEVARANDEMÅL OCH BEVARANDESTATUS För uppföljning och noggrann dokumentation av bevarandemål och bevarandestatus ansvarar Länsstyrelsen i Jämtlands län (Tab. 4). Om dessa uppdrag förläggs till en uppdragstagare ska villkoren noga anges i skriftligt avtal. Tabell 5. Uppföljning av bevarandemål och bevarandestatus. Skötselområde Parametrar Prioritet A Luckighet 2 Lövinslag (%) 2 B Kontroll av hävdstatus 1 Förekomst av typiska arter 1 Förekomst av ohävdsväxter 1 Förekomst av träd 1 C Inga - D Slitage 1 Hela området Friluftsanläggningar - Besöksfrekvens (antal besökare) - 9
10 7. RENHÅLLNING För renhållning som hör samman med friluftslivet inom reservatet ansvarar Länsstyrelsen Jämtlands län. 8. UTMÄRKNING AV RESERVATETS GRÄNS Reservatet ska märkas ut enligt Naturvårdsverkets standard (ej mot Nationalparksgränsen). 9. TILLSYN För fortlöpande tillsyn av att reservatets föreskrifter efterlevs enligt Miljöbalken ansvarar Länsstyrelsen Jämtlands län. 10. FINANSIERING AV NATURVÅRDSFÖRVALTNINGEN Finansieringen av naturvårdsförvaltningen (skötsel, områdestillsyn och uppföljning) ska bekostas genom reservatsanslag från Naturvårdsverket. 10
11 Nyvallens naturreservat Skötselplankarta Bilaga 2a dnr Skötselområde A-C och D A-C D! Ledterminal-Information 9 ^ Raststuga och information! Led Fastigheter som inte ingår i reservatet Naturreservat Skötselområde ± 1: Teckenförklaring Meter Copyright Lantmäteriverket Ur GSD /188 Z
12
13
14
15
16
17
18
19
i åëëíóêéäëéå= g ãíä~åçë=ä å= k~íìêëâóçç Kristoffer Sivertsson 063-146277 Enligt sändlista BESLUT a~íìã 2009-12-18 511-09238-2009 aåê=e~åöéë=îáç=ëâêáñíî ñäáåöf Beslut om ny skötselplan för Korallgrottans
NY SKÖTSELPLAN FÖR HAMRAFJÄLLETS NATURRESERVAT, HÄRJEDALENS KOMMUN
BESLUT Bilaga 1 Datum 2009-12-18 511-09236-2009 Dnr (anges vid skriftväxling) Enligt sändlista NY SKÖTSELPLAN FÖR HAMRAFJÄLLETS NATURRESERVAT, HÄRJEDALENS KOMMUN Tamboskap på bete i Hamrafjällets naturreservat
Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner
2006-02-27 Bilaga 3 Diarienummer 511-24159-2003 Sida 1(6) Naturvårdsenheten Jörel Holmberg 0501-60 53 95 Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde
Planerade ramområden för myggbekämpning 2016 inom Natura 2000-områden i nedre Dalälven
Uppsala 2015-10-26 Martina Schäfer Bilaga 1 Natura 2000 tabeller och kartor Planerade ramområden för myggbekämpning 2016 inom Natura 2000-områden i nedre Dalälven Aktuella Natura 2000-områden sammanfattas
Planerade ramområden för myggbekämpning 2015 inom Natura 2000-områden i nedre Dalälven
Uppsala 2014-09-28 Martina Schäfer Bilaga 1 Natura 2000 tabeller och kartor Planerade ramområden för myggbekämpning 2015 inom Natura 2000-områden i nedre Dalälven Aktuella Natura 2000-områden sammanfattas
i åëëíóêéäëéå= g ãíä~åçë=ä å= k~íìêëâóçç BESLUT a~íìã 2009-12-21 511-15331-2009 aåê=e~åöéë=îáç=ëâêáñíî ñäáåöf Kristoffer Sivertsson 063-146277 Enligt sändlista Beslut om ny skötselplan för Hotagens naturreservat,
SKÖTSELPLAN Dnr
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad
3. Ramnö och Utsättersfjärden Natura 2000 enligt habitatdirektivet
Bilaga C3 Miljökonsekvenser i Natura 2000-områden. Det finns fyra Natura 2000-områden i närheten av projektområdet för Vindpark Marviken (se figur 1). 2 1 3 4 Figur 1 Natura2000 områden i omgivningen till
Planerade ramområden för myggbekämpning inom Natura 2000-områden i nedre Dalälven
Uppsala 2011-12-08MS Bilaga 1 Natura 2000 tabeller och kartor Planerade ramområden för myggbekämpning inom Natura 2000-områden i nedre Dalälven Aktuella Natura 2000-områden sammanfattas i översiktliga
Lustigkulle domänreservat
Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om
Naturreservatet Pipmossens domänreservat
Naturreservatet Pipmossens domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR PIPMOSSENS DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska
Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige
1 (5) Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av naturreservatet Hult BESLUT Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige del av Kumla Hult 1:4 som naturreservat.
Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Planerade ramområden för myggbekämpning 2017 inom Natura 2000-områden i Nedre Dalälven
Bilaga 1b Martina Schäfer, Uppsala 2016-09-28 Natura-2000 tabeller och kartor: Planerade ramområden för myggbekämpning 2017 inom Natura 2000-områden i Nedre Dalälven Aktuella Natura 2000-områden sammanfattas
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)
1 (6) Enheten för naturvård Ekoberget SE110170 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument
Vägledning om utformning av skötselplan
PROCESSBESKRIVNING BILDANDE AV NATURRESERVAT Vägledning om utformning av skötselplan Här vägleder Naturvårdsverket om hur en skötselplan bör utformas. B E SÖ K: ST O C K H O LM - V ALH AL L AV ÄG E N 195
Syftet med naturreservatet
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för Arvaby naturreservat i Örebro kommun Kalkbarrskog. Foto: Tomas Gustavsson Skötselplanen upprättad 2016 av Åsa Forsberg. Fastställd
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Bilaga 1 Översiktskarta över Natura 2000-området Sandhammaren-Kåseberga
Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun
Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE0 0420137 i Kristianstad kommun Öppen glänta med bar sand i varmt söderläge inne i de trädklädda sanddynerna. Foto: Johanna Ragnarsson. Bilaga 1
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten
Naturreservatet Fågelmossens domänreservat
Naturreservatet Fågelmossens domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR FÅGELMOSSENS DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn
Bevarandeplan Natura 2000
1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare
Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005
Bevarandeplan för Natura 2000-område Aggarp-Åshuvud Områdeskod SE0310415 Bevarandeplanen fastställd September 2005 Beteckning Bakgrund Natura 2000 handlar om att bevara hotade arter och naturtyper som
i åëëíóêéäëéå= g ãíä~åçë=ä å= k~íìêî êçëéåüéíéå Lisa Håhus
k~íìêî êçëéåüéíéå Lisa Håhus a~íìã aåê=e~åöéë=îáç=ëâêáñíî ñäáåöf 2011-01-10 511-2000-2010 Anmälan om vattenverksamhet i Naturreservatet och Natura 2000 området Brötarna Uppgift Sökande: Förklaring Länsstyrelsen
Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun
1(6) Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Utlängan. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress:
Naturreservatet Alterberget
FÖR Naturreservatet Alterberget Luleå kommun 1 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN... 2 2 SYFTE... 2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET... 3 4 RESERVATSBESKRIVNING... 3 5 SKÖTSELOMRÅDEN... 4 5.1 NATUR...
Natura 2000-område Lysings urskog Natura 2000-kod SE Länsstyrelsen Östergötland
Bevarandeplan Natura 2000 (enligt 17 förordningen om Områdesskydd; 1998:1252) Ödeshögs kommun, Östergötlands län Natura 2000-område Lysings urskog Totalareal 20,6 ha Natura 2000-kod SE0230029 Fastställd
Skötselplan för naturreservatet Lindenäs
Skötselplan för naturreservatet Lindenäs SKÖTSELPLAN FÖR LINDENÄS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av revidering. Skötselplanen
BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar
1 (7) SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET LUOBBALHEDEN Detta dokument är en bilaga till länsstyrelsens beslut om Naturreservatet Luobbalheden i Piteå kommun revidering av gräns och föreskrifter. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun.
2011-12-14 1 (5) Restaureringsplan för Kalvö i Natura 2000- området Sonekulla, Ronneby kommun. Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Kalvö. Postadress Besöksadress Telefon/Telefax
Skötselplan för naturreservat Kilsravinerna
1(9) Miljö- och Byggnadsförvaltningen 2006-11-30 Skötselplan för naturreservat Kilsravinerna Syftet med reservatet - Bevara den säregna geologiska formation som ravinerna utgör - Skydda och bevara områdets
Värnaby naturreservat Kalmar kommun, Kalmar län
Skötselplan för Värnaby naturreservat Kalmar kommun, Kalmar län Naturvårdsförvaltare: Skogsvårdsstyrelsen i Kalmar län SKÖTSELPLANför Värnaby naturreservat Kalmar kommun, Kalmar län Naturvårdsförvaltare:
Naturreservatet Hällsö
Naturreservatet Hällsö Kaisa Malmqvist - Länsstyrelsens naturavdelning Jennifer Hood - Länsstyrelsens naturavdelning Maria Kilnäs - Länsstyrelsens naturavdelning Bengt Larsson - Västkuststiftelsen Varför
Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge
Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0410257 Stora Silpinge Natura 2000 Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000- områden bygger på krav som
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen
27. Medborgarförslag om skötselplan för Gränsö naturreservat svar Dnr 2013/
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 32 (41) 2014-03-24 Ks 27. Medborgarförslag om skötselplan för Gränsö naturreservat svar Dnr 2013/529-109 Björn Lansman, Västervik har 17 november 2013 väckt ett medborgarförslag
Skötselplan för Naturreservatet Bergträsket. Kalix kommun. Fastställd den:
Skötselplan för Naturreservatet Bergträsket Kalix kommun Fastställd den: 1 (8) SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET BERGTRÄSKET Detta dokument är en bilaga till länsstyrelsens beslut om Bildande av naturreservatet
Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE
Bilaga 2 2012-06-21 Sida 1(8) Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för Torhamnaskär, Öppenskär och Äspeskär i Natura 2000-området Hästholmen-Öppenskär, SE0410099 i Karlskrona kommun Postadress:
Bevarandeplanen är under uppdatering
Bevarandeplanen är under uppdatering För aktuell naturtypskarta hänvisas till Länsstyrelsens webbplats Bevarandeplan för Natura 2000-område Mo Områdeskod SE0310517 Bevarandeplanen fastställd 6 september
Tjänsteställe Datum Ärendenr Miljöförvaltningen MNM1287/13
Bilaga 3:Skötselplan 1 (9) Tjänsteställe Datum Ärendenr Miljöförvaltningen 2014-09-23 MNM1287/13 Skötselplan för naturreservatet Sanders gammelskog Innehåll Skötselplan för naturreservatet... 1 Innehåll...
Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Falsterbo skjutfält (SE ) i Vellinge kommun
211-8-31 511-129-1 1233 Förslag till ändringar inom Natura 2-området Falsterbo skjutfält (SE43111) i Vellinge kommun Bakgrund Natura 2 är ett nätverk av områden med skyddsvärd natur i Europa. Sverige har
Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan Foto: Lars Björkelid Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Abborravan, SE0810361 Kommun: Lycksele Skyddsstatus: Natura 2000:
Registrering av information i SkötselDOS
Registrering av information i SkötselDOS Ny uppdaterad version maj 2013 Målsättning: registrering av samtliga: Anordningar Skötselområden Åtgärder Deadline: (2014) / 2015 / (2016) Förvaltningsstöd / Återrapportering
Naturreservatet Orrkojgölarnas domänreservat
Naturreservatet Orrkojgölarnas domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR ORRKOJGÖLARNAS DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn
Bevarandeplan Natura Haparanda hamn SE
1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Haparanda hamn SE0820713 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Haparanda hamn Områdeskod: SE0820713 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area:
Beslut om nytt syfte, nya föreskrifter och ny skötselplan för naturreservatet Rocks mosse i Ydre kommun
LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND BESLUT 2011-03-01 sid 1 (8) 511-4579-10 0512-210 Boxholms Skogar AB Box 101 590 10 BOXHOLM Beslut om nytt syfte, nya föreskrifter och ny skötselplan för naturreservatet Rocks
PM: Fågelinventering vid Björnö, Norrtälje kommun
2016-06-28 Granskningsversion PM: Fågelinventering vid Björnö, Norrtälje kommun Förekomst av rödlistade arter och arter listade i fågeldirektivets bilaga 1 2 Beställning: Villamarken Exploatering i Stockholm
Kakelugnsmossen. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd
Bevarandeplan för Natura 2000-område Kakelugnsmossen Områdeskod SE0310515 Bevarandeplanen reviderad/fastställd 2016-12-12 2005-09-06 Beteckning 0600-40-0515 Bakgrund Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla
Att formulera bevarandemål
PROCESSBESKRIVNING BILDANDE AV NATURRESERVAT ATT FORMULERA BEVARANDEMÅL Att formulera bevarandemål Bevarandemål formuleras för varje skötselområde i ett naturreservat. Här vägleder Naturvårdsverket om
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 (enligt 17 förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken) SE0620096 Högsveden Innehållsförteckning Beskrivning... 1 Bevarandesyfte... 2 Bevarandemål... 2 Beskrivning av arter/livsmiljöer...
Tryfallets naturreservat
s naturreservat Fastställd14 december 2001 Skötselplan Upprättad 2001 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR TRYFALLETS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras
Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer
Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Myckelsjö hackslått SE0710220 Foto: Per Sander Namn: Myckelsjö hackslått Sitecode: SE0710220 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 0,76 ha Skyddsform: Oskyddat Kommun: Sundsvall Naturvårdsförvaltare:
Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.
Sida 1 av 8 Fastställd 2005-08-15 Ärendenummer 511-05535-2004 Bevarandeplan för Natura 2000 (enligt 17 Förordningen om Områdesskydd (1998:1252)) Område: Malmaryd Kommun: Ljungby Områdeskod: SE0320147 Areal:
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Nipor i Myre SE0710222 Foto: Länsstyrelsen Namn: Nipor i Myre Sitecode: SE0710222 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,3 ha Skyddsform: Oskyddat Kommun: Sollefteå Naturvårdsförvaltare:
BILDANDE AV NATURRESERVATET ÖKNASKOGEN I ÖREBRO KOMMUN
BESLUT BILDANDE AV NATURRESERVATET ÖKNASKOGEN I ÖREBRO KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken förklarar Örebro kommun det område som utmärkts på bifogad karta som naturreservat. Reservatet har den
Natura-2000 tabeller och kartor: Planerade ramområden för stickmyggbekämpning 2018 inom Natura 2000-områden i Nedre Dalälven
Bilaga 2 Uppsala, 2017-10-31 Natura-2000 tabeller och kartor: Planerade ramområden för stickmyggbekämpning 2018 inom Natura 2000-områden i Nedre Dalälven Martina Schäfer Bekämpningsledare med GIS-ansvar
Beslut för naturreservatet Sandtjärndalen
Pontus Wallén 063-146289 Enligt sändlista BESLUT a~íìã 2007-05-25 511-3198-05 aåê=e~åöéë=îáç=ëâêáñíî ñäáåöf Beslut för naturreservatet Sandtjärndalen Uppgifter om naturreservatet Reservatets namn: Kommun:
Bevarandeplan för Natura 2000-området. Furön
Bevarandeplan för Natura 2000-området Furön Omslagsfoto: Per Folkesson Natura 2000 Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000- områden bygger på
Västkustbanan delen Varberg Hamra
BRVT 2002-02-12 Tillåtlighetsprövning grundad på järnvägsutredning Västkustbanan delen Varberg Hamra PM Natura 2000 Sida 1 (3) Västkustbanan, delen Varberg - Hamra Tillåtlighetsprövning grundad på järnvägsutredning
Gävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Stora Öråsens naturreservat Beslutade den 3 november 2005, dnr 511-3412-02, 84-221 Länsstyrelsen förklarar
Utökning av Glotternskogens naturreservat samt fastställande av ny skötselplan för reservatet
BESLUT 1(6) 2013-06-14 TN-142/2012 Jonas Edlund, ekolog 011-15 12 90 Kommunfullmäktige Utökning av Glotternskogens naturreservat samt fastställande av ny skötselplan för reservatet Beslut Kommunfullmäktige
Gävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Gammelsälls naturreservat Beslutade den 12 september 2005, dnr 511-2757-02, 80-232. Länsstyrelsen förklarar
Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Skeingesjön (SE ) i Hässleholms och Osby kommuner
2011-05-09 511-388-10 1273,1293 Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Skeingesjön (SE0420299) i Hässleholms och Osby kommuner Bakgrund Natura 2000 är ett nätverk av områden med skyddsvärd natur
Gävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Gulliksbergets naturreservat Beslutade den 21 juni 2006, dnr 511-13889-02. Länsstyrelsen förklarar med
Innehållsförteckning
1 / 6 Beslut Datum 2016-10-17 511-3230-2016 Dnr (anges vid skriftväxling) Enligt sändlista Beslut om utökning av Vålådalens naturreservat Innehållsförteckning Länsstyrelsens beslut... 2 Områdesbeskrivning
Restaureringsplan för Natura 2000- området Härön, SE0520038 i Tjörn kommun
1(8) Restaureringsplan för Natura 2000- området Härön, SE0520038 i Tjörn kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Härön Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga 2 Historisk
Gävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Finnbrännans naturreservat Beslutade den 21 juni 2006, diarienummer 511-13361-05. Länsstyrelsen förklarar
UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN
1 (7) Ärendenummer 511-1911-2012 UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN BESLUT Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) att naturreservatet Skårtaryds urskog
Bevarandeplan för Natura 2000-område. Hädinge. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd Beteckning
Bevarandeplan för Natura 2000-område Hädinge Områdeskod SE0310641 Bevarandeplanen fastställd 2006-04-20 Beteckning 511-1573-06 0600-40-0641 Bakgrund Natura 2000 handlar om att bevara hotade arter och naturtyper
Naturreservatet Magnehult domänreservat
Naturreservatet Magnehult domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR MAGNEHULT DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras
Restaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun
1(6) Restaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Vagnö Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress: Ronnebygatan
Skötselplan för Trollegater naturreservat
Skötselplan för Trollegater naturreservat SKÖTSELPLAN FÖR TROLLEGATER NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av revidering.
Skams hål. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd
Bevarandeplan för Natura 2000-område Skams hål Områdeskod SE0310728 Bevarandeplanen reviderad/fastställd 2016-12-12 2005-10-18 Beteckning 0600-40-0728 Bakgrund Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner
BILDANDE AV NATURRESERVATET DERBOL I ÖREBRO KOMMUN
BESLUT BILDANDE AV NATURRESERVATET DERBOL I ÖREBRO KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken förklarar Örebro kommun det område som utmärkts på bifogad karta, som naturreservat. Reservatet har den
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE0430095 i Vellinge kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen
Gävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen Utkom från trycket den 3 februari 2006 Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Blacksås naturreservat Beslutade den 31 januari 2006, diarienr 511-13160-02.
Gävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen Utkom från trycket den 19 december 2008 Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Långhällskogens naturreservat Beslutade den 2008-12-15 Dnr 511-15804-03.
8 Regeringen. Regeringens beslut. till regeringens beslut denna dag om förslag till nya områden enligt rådets. Bakgrund
8 Regeringen Utdrag Protokoll vid regeringssammanträde 2018-05-31 M2015/02273/l\lm (delvis) M2015/02658/Nm (delvis) 1:10 2 bilagor Miljö- och energidepartementet Förteckning över områden som bör beredas
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Drakamöllan och Kumlan. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen
Vanliga frågor och svar om Natura 2000
Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad
Restaureringsplan för Björnön och Dragsö i Natura 2000-området Stora Hammar-Varö-Lillö, i Karlskrona kommun.
2012-09-10 1 (6) Restaureringsplan för Björnön och Dragsö i Natura 2000-området Stora Hammar-Varö-Lillö, i Karlskrona kommun. Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Björnön- Dragsö.
Bevarandeplan Natura 2000 Buskan
Dnr 511-7944-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Buskan Upprättad: 2005-08-12 Namn: Buskan Områdeskod: SE0630221 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 1 ha Skyddsform: Miljöstöd Naturvårdsförvaltare:
Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE ) i Klippans kommun
2010-11-02 511-198-10 1276 Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE0420287) i Klippans kommun Bakgrund Natura 2000 är ett nätverk av områden med skyddsvärd natur i Europa. Sverige
Gävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Stora Bollebergets naturreservat 21FS 2006:53 Utkom från trycket den 14 juli 2006 Beslutade den 11 juli
Skötselplan för naturreservatet Bjursås Prästskog
Skötselplan för naturreservatet Bjursås Prästskog Innehållsförteckning 1 Beskrivningsdel 1.1 Uppgifter om reservatet 1.2 Historisk och nuvarande markanvändning 1.3 Områdets bevarandevärden A. Biologiska
Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo
511-4607-05 t Viggesbo enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330245 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari
Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)
1 (7) Enheten för naturvård Bromseby SE0110369 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument
Restaureringsplan för Arpö, Vagnö och Slädö inom naturreservatet Listerby skärgård i Natura området Tromtö-Almö, SE i Ronneby kommun
1(5) Restaureringsplan för Arpö, Vagnö och Slädö inom naturreservatet Listerby skärgård i Natura 2000- området Tromtö-Almö, SE410042 i Ronneby kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde
Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun
BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar
Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Skedeås (tidigare namn Skedemosse), SE0330104, Mörbylånga kommun, Kalmar län Bild från områdets södra delområde som betas
Restaureringsplan för Järkö i Natura 2000-området Järkö, SE , i Karlskrona kommun
2012-09-18 Sida 1(6) Restaureringsplan för Järkö i Natura 2000-området Järkö, SE0410098, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Järkö. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA
Gävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen Utkom från trycket den 9 november 2007 Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Norrbergets naturreservat Beslutade den 5 november 2007. Länsstyrelsen
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Natura 2000-område Uvmarö Natura 2000-kod SE0230372 Totalareal 55,6 ha Fastställd 2015-08-20 (enligt 17 Förordningen om Områdesskydd) Områdestyp; status Natura 2000: utpekat enligt
Långvråns Naturreservat
Långvråns Naturreservat Skötselplan Upprättad 1991 Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄN BESKRIVNING...5 1. ADMINISTRATIVA DATA...5 2. ÖVERSIKTEIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA