GC-väg längs väg 1022 och 1500 mellan Hammar och Skillinge GÅNG- OCH CYKELVÄG

Transkript

1 Arkeologisk utredning, steg GC-väg längs väg 1022 och 1500 mellan Hammar och Skillinge GÅNG- OCH CYKELVÄG Borrby, Ingelstorps, Löderups, Valleberga och Östra Hoby socknar i Simrishamns och Ystads kommuner, Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2017:12 Lars Jönsson

2

3 Arkeologisk utredning, steg GC-väg längs väg 1022 och 1500 mellan Hammar och Skillinge GÅNG- OCH CYKELVÄG Borrby, Ingelstorps, Löderups, Valleberga och Östra Hoby socknar i Simrishamns och Ystads kommuner, Skåne län

4 Österlenarkeologi Lars Jönsson Bellevuevägen 13A Ystad Tel: E-post: Webb: Arkeologisk utredning, steg GC-väg längs väg 1022 och 1500 mellan Hammar och Skillinge Gång- och cykelväg Borrby, Ingelstorps, Löderups, Valleberga och Östra Hoby socknar i Simrishamns och Ystads kommuner, Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2017:12 Författare: Lars Jönsson Samtliga fotografier är tagna av Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Strax intill väg 1500, i den norra delen av utredningsobjekt 39, delområde 7, finns ett område med rekonstruerade högar (RAÄ Borrby 3:1-3). Foto från öster. Österlenarkeologi 2017

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Läge och topografi 6 Syfte och metod 7 Fornlämningsmiljö och arkeologiska undersökningar 8 Ingelstorps socken 9 Valleberga socken 10 Löderups socken 11 Borrby socken 15 Östra Hoby socken 18 Sammanfattning 20 Arkeologiska förutsättningar och antikvariska bevarandeintressen 22 Arkeologiska förutsättningar 22 Antikvariska bevarandeintressen 22 Undersökningsresultat 23 Ingelstorps socken 24 Valleberga socken 28 Löderups socken 33 Borrby socken 41 Östra Hoby socken 45 Utvärdering 52 Möjlighet och lämplighet att anlägga GC-vägen 54 Projektorganisation och kvalitetssäkring 55 Referenser 56 Otryckta källor 56 Litteratur 56 Tekniska och administrativa uppgifter 57

6 Figur 1. Skåne med sträckningen för ny GC-väg längs väg 1022 och väg 1500 mellan Hammar och Skillinge särskilt markerad. Figur 2. Sträckningen för ny GC-väg längs väg 1022 och väg 1500 mellan Hammar och Skillinge. Utredningsområdet är markerad med en röd heldragen linje. Utredningsområdet är 15 m på ömse sidor om väg 1022 och ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

7 Sammanfattning Med anledning av att Trafikverket avser bygga en ny gång- och cykelväg (GC-väg) utmed väg 1022 och 1500 mellan Hammar i Ystads kommun och Skillinge i Simrishamns kommun har Österlenarkeologi genomfört en arkeologisk utredning steg 1. Den ca 20 km långa GC-vägen kommer att sträcka sig genom fem socknar; Ingelstorp, Valleberga, Löderup, Borrby och Östra Hoby. Utredningsområdet omfattar en zon om 15 meter på vardera sidan av väg 1022 och Den planerade GC-vägen kommer att sträcka sig genom ett mycket fornlämningstätt område med lämningar från många olika perioder som är av regionalt och överregionalt stor dignitet. Flera av dessa är undersökta eller delvis undersökta i samband med det s.k. Hagestadprojektet. Inom utredningsområdet finns bl.a. en gravhög i Löderups socken (RAÄ Löderup 37:1) och ett antal gravhögar i Borrby socken (RAÄ Borrby 3:1-6). Samtliga högar är belägna omedelbart norr om vägen. I Östra Hoby socken finns på Kulleröjsbacken en hög och uppgifter om en skeppssättning (RAÄ Östra Hoby 27:1-2). Högen är belägen omedelbart söder om vägen. Det primära syftet med den arkeologiska utredningen steg 1 var att bedöma om det inom utredningsområdet fanns ytor med risk för under mark dolda lämningar, vilka behöver utredas vidare i steg 2. Ett annat syfte var att bedöma möjligheten och lämpligheten för att anlägga en gång- och cykelväg i närheten av befintliga fornlämningar. Inom utredningsområdet har 49 s.k. utredningsobjekt med potentiella under mark dolda fornlämningar lokaliserats. Av utredningsobjekten lokaliserades 30 norr (väster) om väg 9 och 19 söder (öster) om vägen. Av de 49 utredningsobjekten berör 25 objekt direkt forn- och kulturlämningar. De övriga 24 objekten är antingen belägna i närheten av forn- och kulturlämningar, eller på ett ur arkeologiskt perspektiv intressant topografiskt läge. I samtliga fall kan det finnas under mark dolda fornlämningar, vilket motiverar en steg 2 utredning av utredningsobjekten Utredningsobjekten har delats in i två prioriteringsgrader, prio 1 och prio 2, där prio 1 har hög prioritet och prio 2 har lägre prioritet. Sannolikheten för att det finns under mark dolda fornlämningar inom utredningsobjekt med prio 1 har bedömts vara stor, medan det inom utredningsobjekt med prio 2 finns en lägre, men ändock relativt stor möjlighet att påträffa under mark dolda fornlämningar. Utredningsobjekten med prio 1 bör därför utredas intensivt, dvs. längs hela den markerade sträckan, medan ytorna med prio 2 kan utredas mer extensivt, dvs. på de topografiskt mest intressanta platserna inom respektive utredningsobjekt. Ur arkeologisk synpunkt finns det inga direkta hinder att anlägga GCvägen mellan Hammar och Skillinge längs väg 1022 och Visserligen berör ca 50 % av utredningsobjekten under mark dolda fornlämningar, eller fyndplatser och fyndsamlingar, men dessa kan dokumenteras och undersökas arkeologiskt utan att kulturlandskapet nämnvärt förändras. Undantagen är en gravhög i Löderups socken (RAÄ 37:1) och en gravhög i Borrby socken (RAÄ 3:3) belägna omedelbart norr om vägen, och en gravhög på Kulleröjsbacken i Östra Hoby socken (RAÄ 27:1), belägen omedelbart söder om vägen. Detta är fornlämningar som är synliga ovan mark och viktiga inslag i dagens kulturlandskap. Dessa fornlämningar har således ett stort antikvariskt bevarandeintresse. För att undvika dessa fornlämningar vill Österlenarkeologi därför förorda att GC-vägen ömsom löper längs den norra sidan, och ömsom längs den södra sidan av vägen. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 5

8 Inledning Med anledning av att Trafikverket avser bygga en ny gång- och cykelväg (GC-väg) utmed väg 1022 och 1500 mellan Hammar i Ystads kommun och Skillinge i Simrishamns kommun har Österlenarkeologi genomfört en arkeologisk utredning steg 1. Gång- och cykelvägen kommer att sträcka sig genom fem socknar, nämligen Ingelstorp, Valleberga, Löderup, Borrby och Östra Hoby. Sträckan är ca 20 km lång. Utredningsområdet omfattar en zon om 15 meter på vardera sidan av väg 1022 och Den planerade, ca 20 km långa, GC-vägen kommer att sträcka sig genom ett mycket fornlämningstätt område med lämningar från många olika perioder som är av regionalt och överregionalt stor dignitet. Inom och i anslutning till utredningsområdet finns eller har funnits flera fornlämningar i form av främst boplatser och gravar. Flera av dessa är undersökta eller delvis undersökta i samband med det s.k. Hagestadprojektet 1. Omedelbart intill väg 1022 och 1500 finns ett antal registrerade fornoch kulturlämningar, bl.a. Hammars gamla bytomt i Ingelstorps socken, flatmarksgravar i Valleberga socken, boplatser, flatmarksgravfält och högar i Löderups och Borrby socknar samt en hög och en stenkrets i Östra Hoby socken. Sannolikheten för att det finns under mark dolda, ej kända fornlämningar inom utredningsområdet är således stor. Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsens dnr ). Läge och topografi Gång- och cykelvägen utmed väg 1022 och 1500 är planerad att sträcka sig från Hammar i väster till Skillinge i öster, längs kusten i den sydöstra delen av Skåne. Väg 1022, vilket är vägnumret i Ystads kommun, ligger mellan 400 meter och 2 km från sydkusten, medan väg 1500 ligger mellan 50 meter (vid Skillinge) och 1,2 km från Östersjöns kust. Utredningsområdet är beläget ca 5-10 m ö.h. Landskapet mellan Hammar och Löderups strandbad präglas av Hammars backar, Kåsebergaåsen och Strandbadsåsen söder om vägen, medan landskapet norr om vägen framför allt utgörs av ett öppet landskap med odlingsmark. Landskapet öster om Löderups Strandbad och fram till Örnahusen utgörs söder om vägen av stora flygsandfält, bl.a. Hagestads och Sandhammarens naturreservat, och vidsträckta sandstränder, t.ex. Mälarhusen, Borrby strandbad och Kyls strandbad. Norr om vägen fortsätter det öppna landskapet med odlingsmark. Kuststräckan mellan Örnahusen och Skillinge utgör ett öppet landskap, som delvis präglas av skogsdungar på ömse sidor av vägen. Kusten söder om Skillinge är annars tämligen flack och öppen med stenig strand. 1 Hagestadprojektet inleddes på 1960-talet av arkeologiprofessor Märta Strömberg ( ). Inom ramen för projektet undersökte hon förhistoriska lämningar i Ingelstorps, Valleberga och Löderups socknar på Österlen. Framförallt studerade hon bygden i ett långtidsperspektiv. Undersökningarna har berört megalitgravar (Strömberg 1971), gravfält från sten-, brons- och järnålder (Strömberg 1975a) och boplatslämningar (Strömberg 1982). 6 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

9 Syfte och metod Ett syfte med den arkeologiska utredningen steg 1 var att klargöra fornlämningssituationen inom området samt att identifiera områden med potentiell fornlämning, så kallade utredningsobjekt. Ett annat syfte var att bedöma möjligheten och lämpligheten för att anlägga en gång- och cykelväg i närheten av befintliga fornlämningar. Utredningen skulle även, vid behov, ta hänsyn till fornlämningar i anslutning till utredningsområdet. Resultatet ska utgöra ett planerings- och beslutsunderlag för Länsstyrelsens vidare handläggning, men också ett underlagsmaterial i sökandes fortsatta planeringsprocess. Inom ramen för den arkeologiska utredningen steg 1 genomfördes en s.k. byråinventering i form av en översiktlig genomgång av befintligt arkivmaterial och historiskt kartmaterial. Syftet var att ge en kulturhistorisk bakgrund till området och landskapet samt ge underlag och stöd för lokalisering av sedan tidigare ej registrerade lämningar inom utredningsområdet. I syfte att samla in material om de fornlämningar som direkt kan komma att beröras av GC-vägen utfördes arkivarbete på Historiska museet i Lund och på Österlens museum i Simrishamn. Dessutom studerades för utredningsområdet adekvat litteratur. Slutligen genomfördes arkiv-, kartoch litteratursökningar på Internet. För att göra en bedömning av potentiella lägen för under mark dolda fornlämningar, så kallade arkeologiska utredningsobjekt, utfördes en fältinventering. Fältinventeringen utfördes som en okulär besiktning av de fornlämningsmiljöer som både direkt kan komma att beröras av GC-vägen och som ligger i utredningsområdets närhet. Besiktningen berörde framför allt sådana topografiska lägen där boplatser och gravar kan förekomma. Ambitionen var även att samla in fyndmaterial från potentiella boplatser och gravfält vid fältinventeringen. Men då fältinventeringen först kunde genomföras under juni månad, då såväl grödorna på åkrarna som växtligheten på ängsmark var högt uppvuxna, fanns det ingen möjlighet att utföra ett dylikt fyndinsamlande. Rent generellt bör det noteras att fältinventeringen inte utfördes under den bästa tidpunkten på året. Eftersom växligheten var frodig både på åkrarna och på ängarna fanns det ingen möjlighet att på ett tillfredställande sätt notera mindre topografiska skillnader i terrängen inom utredningsområdet. På grund av den frodiga växtligheten kunde dessutom ingen inmätning av utredningsobjekten genomföras med GPS/Nätverks RTK. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 7

10 Figur 3. Översiktskarta på sträckningen av väg 1022 och 1500 mellan Hammar och Skillinge. Vägsträckningen, tillika utredningsområdet, är rödmarkerad. På kartan framgår de socknar som berörs av utredningen, dvs. Ingelstorps, Valleberga, Löderups, Borrby och Östra Hoby socken. För att synliggöra forn- och kulturlämningarna kommer dessa att redovisas socken- och områdesvis. Se i övrigt figur Karta ur Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). Fornlämningsmiljö och arkeologiska undersökningar Den planerade gång- och cykelvägen utmed väg 1022 och 1500 kommer att sträcka sig genom ett mycket fornlämningstätt område med lämningar från många olika perioder. Inom och i anslutning till utredningsområdet finns eller har funnits flera fornlämningar i form av främst boplatser och gravar. Flera av dessa är undersökta eller delvis undersökta. Omedelbart intill väg 1022 och 1500 finns ett antal registrerade forn- och kulturlämningar, t.ex. Hammars gamla bytomt i Ingelstorps socken, flatmarksgravar i Valleberga socken, boplatser, flatmarksgravfält och högar i Löderups och Borrby socknar samt en hög och en stenkrets i Östra Hoby socken. Även i vägsträckningens närområde finns ett stort antal registrerade forn- och kulturlämningar. I närområdet kan det även finnas ej registrerade potentiella boplatser och gravfält. Sannolikheten för att det finns under mark dolda, ej kända fornlämningar inom arbetsområdet är således stor. Utredningsområdet omfattar en zon om 15 meter på vardera sidan av väg 1022 och Här nedan kommer forn- och kulturlämningar som ligger högst 150 meter på vardera sidan av väg 1022 och 1500, med vissa undantag, att presenteras. Anledningen är att fornlämningar, såsom t.ex. boplatser, gravfält och bytomter kan ha en större utsträckning än vad som redovisas i Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). För att åskådliggöra forn- och kulturlämningarna bättre kommer dessa att redovisas sockenoch områdesvis längs utredningsområdet. Forn- och kulturlämningarna kommer att presenteras på nio kartor (se figur 4-12) och i två tabeller (tabell 1-2). Tidigare arkeologiska undersökningar är integrerade i fornoch kulturlämningsöversikten. När inget annat anges är uppgifterna hämtade från Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). 8 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

11 Figur 4. Delområde 1. Forn- och kulturlämningar i området kring väg 1022 i Ingelstorps socken, västra delen av utredningsområdet. Karta ur Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). De röda pilarna markerar sträckningen för väg INGELSTORPS SOCKEN Delområde 1 RAÄ 21:1: Omkring 150 meter söder om väg 1022 finns en boplats som är belägen på en flackt nordostlig sluttande höjdrygg. Inom området har bl.a. påträffats ett spån med retuscherade långsidor, en enkel avslagsskrapa och ett avslag med retusch. Inom utredningsområdet finns även ett antal fyndplatser och fyndsamlingar. Strax väster om sockengränsen har man påträffat en flathuggen pilspets med urnupen bas (RAÄ 22:1). På gården Margretevall finns en fyndsamling bestående av bl.a. flintyxor, spjutspets av flinta, tresidig tångepilspets och en spånkniv (RAÄ 81:1). Vidare finns en fyndplats bestående av en pilspets av flinta och en tjocknackig yxa i bergart (RAÄ 23:1). Inom ett ca 100x50 meter stort område tillvaratogs en avslagsskrapa och ett avslag med retusch (RAÄ 26:1). Norr om vägen har man även funnit en tvärpil samt ett avslag med retusch (RAÄ 25:1). Inne i Hammars bytomt finns det lösfynd av en tunnackig oslipad flintyxa och en trindyxa av bergart (RAÄ 27:1) samt en tunnackig flintyxa (RAÄ 28:1). RAÄ 24:1: Omkring 150 meter sydväst om vägen finns en boplats. Inom området tillvaratogs en bit keramik, ett fragment av en slipad flintyxa och en avslagsskrapa. Arrendatorn har inom området plöjt upp härdrester. RAÄ 88:1: I den västra delen av utredningsområdet, omedelbart söder om vägen, finns platsen för Hammars gamla bytomt. Det äldsta skriftliga belägget för Hammar är från år ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 9

12 Figur 5. Delområde 2. Forn- och kulturlämningar i området kring väg 1022 i Valleberga socken, västra delen av utredningsområdet. Karta ur Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). De röda pilarna markerar sträckningen för väg VALLEBERGA SOCKEN Delområde 2 Även i Valleberga socken finns ett relativt stort antal fyndplatser och fyndsamlingar intill utredningsområdet. Omkring 70 meter norr om vägen finns en fyndplats för två tvärpilar (RAÄ 56:1). Drygt 350 meter österut finns en fyndsamling (RAÄ 80:1), bestående av bl.a. två tunnackiga flintyxor, två tjocknackiga håleggade flintyxor, en skedskrapa, fyra dolkar av flathuggen flinta och sex skäror. Lite längre österut finns ytterligare en fyndsamling (RAÄ 54:1), bestående av två håleggade tjocknackiga flintyxor, två flathuggna flintspetsar och en tunnackig flintyxa. Längre österut är en fyndplats för ett tjockt spån med retuscherade sidor (RAÄ 55:1). I socknen har det påträffats fyra flatmarksgravar, där tre av dem är belägna strax norr om en boplats. En av flatmarksgravarna (RAÄ 37:1) framkom strax söder om vägen. Graven bestod av ett lerkärl som påträffades En annan grav (RAÄ 38:1) framkom i samband med vägarbete Graven undersöktes av B.M. Vifot, F. Hansen och J.E. Forssander. Då framkom en avlång stenpackning med ett halvt klotformat ornerat lerkärl och en tjocknackig håleggad flintyxa. Omkring 35 meter söder om vägen påträffades 1934 ännu en flatmarksgrav (RAÄ 39:1). Den undersöktes av B.M. Vifot, som fann en urna med brända ben och en armring av bronsbleck (Vifot 1934). Den fjärde flatmarksgraven (RAÄ 40:1) påträffades ca 400 meter öster om de andra. Den undersöktes 1934 av F. Hansen varvid det framkom ett lerkärl. RAÄ 43:1: Söder om tre av flatmarksgravarna finns en bronsåldersboplats. Den är delvis undersökt av M. Strömberg 1973, och bestod av ett kulturlager och två 10 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

13 härdar. Det påträffades bl.a. keramik, två flathuggna pilspetsar, en dolk, fyra skrapor, 695 st. avslag och avfall och två bärnstenar (Strömberg 1986). Figur 6. Delområde 3. Fornlämningar i området kring väg 1022 i den västra delen av Löderups socken, västra delen av utredningsområdet. Karta ur Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). De röda pilarna markerar sträckningen för väg LÖDERUPS SOCKEN Delområde 3 RAÄ 100:1: I den västra delen av vägsträckningen i Löderups socken finns en fyndsamling. Den består av en tjocknackig flintyxa med utsvängd egg, en fragmentarisk skafthålsyxa, en fragmentarisk tjocknackig yxa, en fragmentarisk flintdolk med rombiskt skaft och en flathuggen spets av flinta. RAÄ 6:1: Strax öster om sockengränsen finns uppgifter om flatmarksgravar. I anslutning till kustvägen, eventuellt vid byggandet av vägen på 1930-talet, skall det ha påträffats en eller flera brandgravar från yngre bronsåldern. Omkring 700 meter längre österut finns det både en hög, en flatmarksgrav och en boplats omedelbart norr om vägen. Högen, benämnd Lushögen, (RAÄ 37:1:) undersöktes delvis 1918 av Simrishamns museum. I högen påträffades bl.a. en stenkista, en urna från romersk järnålder samt en stenpackning med fragment av två bronsklingor. Lönnberg omtalar att bärnstenspärlor har påträffats i högen, men att dessa har slagits sönder. Omkring 20 meter öster om Lushögen har en flatmarksgrav (RAÄ 37:2) undersökts av M. Strömberg. I området ca 50 meter nordväst om Lushögen har det iakttagits ett flertal boplatslämningar, bl.a. tre härdar (RAÄ 37:3). Området omedelbart öster om Lushögen provundersöktes av M. Strömberg Inga boplatslämningar iakttogs här. Söder om högen utförde Regionmuseet i Kristianstad en arkeologisk förundersökning år Inget av antikvariskt intresse framkom (Kockum 2004). ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 11

14 I vägsträckningen närområde finns även tre högar. En av högarna (RAÄ 2:1) är belägen ca 500 meter öster om vägen till Löderups Strandbad och 85 meter söder om vägen. Högen är ca 20 meter i diameter och två meter hög. Högen är benämnd Növelhög. Omkring 400 meter öster om Növelhög finns uppgifter om ytterligare en hög (RAÄ 11:1). Den ska ha varit belägen på platsen för vägen, och rester av högen kan mycket väl finnas intill vägbanan. Ytterligare ca 400 meter österut finns ännu en hög (RAÄ 136:1). Högen, vilken ligger ca 85 meter söder om vägen, är ca 20 meter i diameter. Omedebart norr om vägsträckningen, ca 600 meter öster om vägen till Löderups Strandbad, finns ett gravfält och en boplats (RAÄ 5:1-2). Gravfältet (RAÄ 5:1) är ca 150 x meter stort. Inom området har Märta Strömberg genom åren undersökt ca 130 gravar. Gravarna är daterade från mellanneolitisk stridsyxekultur till sen romersk järnålder (Strömberg 1976, s. 43 ff.) Regionmuseet i Kristianstad utförde år 2004 en arkeologisk förundersökning söder om gravfältet. Ett schakt grävdes ca nio meter norr om väg Vid undersökningen framkom en urnegrav och en härd. I botten av en ca 0,5 meter djup nedgrävning påträffades två urnor med brända ben, placerade ovanpå varandra. Graven daterades till yngre bronsålder/förromersk järnålder (Kockum 2004). Omedelbart öster om gravfältet finns en delvis undersökt boplats (RAÄ 5:2). Enligt Strömberg finns mesolitiskt, mellan- och senneolitiskt till äldre järnåldersmaterial inom området (Strömberg 1976). RAÄ 104:1: Närmare 600 meter längre österut, omedelbart söder om vägen, finns ytterligare en boplats. I området har det observerats upplöjda härdar och mörka färgningar. RAÄ 98:1: Omkring 130 meter nordväst om boplatsen RAÄ Löderup 37:3, ca meter norr om vägen, finns ännu en boplats. I området har det påträffats flintavslag, två keramikskärvor samt ett skivat fragment, troligen av tunnackig yxa. Delområde 4 RAÄ 103:1: I den västra delen av delområde 4 i Löderups socken finns, på ömse sidor av vägsträckningen, en delvis undersökt boplats. I området finns rikligt med skärvsten, flintavslag och keramik. Inom en del av området har M. Strömberg dokumenterat 10 senneolitiska hus (Strömberg 1976, s. 43ff.). Vid en arkeologisk förundersökning inom boplatsen år 2003 påträffades inga lämningar (Bondesson 2003). I samband med en arkeologisk undersökning år 2016 påträffades tre stolphål inom boplatsens sydvästra del (Jönsson 2016). Inom boplatsen har det även undersökts en skelettgrav från stridsyxekultur (RAÄ 103:2). I den västra delen av boplatsen, omedelbart norr om vägen, finns ett delvis undersökt flatmarksgravfält (RAÄ 4:1). På platsen har M. Strömberg påträffat tre urnegravar från yngre bronsålder och tre skelettgravar från romersk järnålder. RAÄ 9:1: Omkring 50 meter söder om boplatsen RAÄ Löderup 103:1, på Höjabjärsbacken, finns en hög. Enligt en tradition har det påträffats en kista av sten vid grävning i högen. RAÄ 107:1: Endast 100 meter öster om boplatsen RAÄ Löderup 103:1 finns ytterligare en boplats. Även denna har sin utsträckning på båda sidor av vägsträckningen. Inom boplatsytan förekommer både skärvsten och avslag. Det har även påträffats ett slipat flintfragment och tre keramikskärvor. 12 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

15 Figur 7. Delområde 4. Fornlämningar i området kring väg 1022 i den centrala delen av Löderups socken, västra delen av utredningsområdet. Karta ur Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). De röda pilarna markerar sträckningen för väg RAÄ 15:1: Längs vägsträckningen finns ännu ett stort boplatsområde. Inom boplatsen har det vid inventering påträffats enstaka flintavslag samt rikligt med skärvsten. Det tillvaratogs även ett 15-tal keramikskärvor. Inom området har M. Strömberg utfört ett flertal undersökningar, varvid det framkom fem mesolitiska boplatser, två boplatser från bronsålder och fyra boplatser från järnålder (Strömberg 1986). Vid en arkeologisk förundersökning år 2006 inom boplatsens centrala del påträffades kulturlager och enstaka anläggningar, främst fyra härdar. Fynden bestod av keramikskärvor, ett flintavslag, bränd lera och slagg (Wilhelmsson 2006). I den centrala delen av boplatsen RAÄ Löderup 15:1 finns även ett delvis undersökt flatmarksgravfält (RAÄ 23:1). På platsen har ett okänt antal brandgravar från yngre bronsålder - äldre järnålder påträffats. Ett antal av dessa har undersökts av M. Strömberg. Dessutom ska det tidigare ha framkommit brandgravar invid vägen, eventuellt i samband med vägbygge på 1930-talet (Strömberg 1982). I samband med en arkeologisk undersökning år 2016, i ett schakt strax söder om vägen och inom den sydvästra delen av gravfältet, påträffades två härdar och fyra stolphål (Jönsson 2016). RAÄ 105:1: Omedelbart norr om boplatsen RAÄ Löderup 15:1 är ytterligare en boplats belägen. I området har det vid inventering påträffats skärvsten och flintavslag. Det har även gjorts fynd av ett 15-tal keramikskärvor, en fragmentarisk flathuggen skära samt ett fragment av en skivskrapa. Vid en arkeologisk förundersökning år 2006 grävdes ett sex meter långt schakt inom fastigheten Hagestad 117:1, i den östra delen av RAÄ Löderup 105:1. Vid undersökningen påträffades kulturlager och en anläggning med oklar funktion. Fynd gjordes i form av vävtyngdsfragment, en keramikskärva och ett fragment från en möjlig malsten (Wilhelmsson 2006). I samband med en arkeologisk förundersökning år 2013 inom fastigheten Hagestad 117:1, i den östra delen av RAÄ 105:1, framkom en härdgrop (Jönsson 2013). ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 13

16 Figur 8. Delområde 5. Forn- och kulturlämningar i området kring väg 1022 i den östra delen av Löderups socken, centrala delen av utredningsområdet. Karta ur Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). De röda pilarna markerar sträckningen för väg Delområde 5 RAÄ 17:1: I den västra delen av delområde 5 i Löderups socken, ca 50 meter väster om väg 1022, finns en boplats. Inom området har påträffats en flintdolk, flintavslag samt diverse flintredskap. RAÄ 21:1: På ömse sidor av vägsträckningen, i den centrala delen av delområde 5, finns en stor, delvis undersökt boplats. Inom en yta av ca 1400x meter har M. Strömberg undersökt minst nio boplatser, varav två mellanneolitiska trattbägarboplatser, två gropkeramiska boplatser samt fem mellanneolitiska stridsyxeboplatser (Hulthen 1977). RAÄ 51:1: Omedelbart söder om boplatsen RAÄ Löderup 21:1 finns ett depåfynd från Fynden består av nio flintyxor, fyra mejslar och 26 spån. De hittades i närheten av Hagestad mosse på ca 0,7 meters djup. Fynden tillhör Österlens museum. År 1905 skall ett stort fynd och ca 20 föremål ha påträffats i området. RAÄ 32:1: I den sydvästra delen av boplatsen har två depåfynd tillhöriga stridsyxekulturen påträffats invid varandra. Den första innehöll 770 skivskrapor, 74 kärnor, avslag och avfall och keramik m.m. Det andra depåfyndet utgjordes av 19 skivskrapor, 15 kärnor, 430 avslag och avfall. Depåfynden påträffades av M. Strömberg i samband med boplatsundersökningar (Strömberg ). 14 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

17 Figur 9. Delområde 6. Forn- och kulturlämningar i området kring väg 1500 i den sydvästra delen av Borrby socken, östra delen av utredningsområdet. Karta ur Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). De röda pilarna markerar sträckningen för väg BORRBY SOCKEN Delområde 6 RAÄ 94:1: I den södra delen av vägsträckningen i Borrby socken, strax norr om väg 1500, finns uppgifter om en domarring. Uppgiften lyder "Sten stod i en ring och en stor sten i mitten". Den ska ha tagits bort på 1940-talet. Fynden bestod av två flintyxor och två pilspetsar. RAÄ 66:1-4: I den centrala delen av delområde 6, öster om väg 1500, finns uppgifter om boplatser från sten-, brons- och järnålder samt tidig medeltid. Arkeologiska provundersökningar har utförts av Anton Nilsson Den undersökta ytan uppges vara ca m 2. Den uppskattade utsträckningen av det provundersökta området har markerats. Inom området togs tre linjer med provgropar. Längs en linje ca 375 meter från stranden påträffades skörbränd sten samt keramik från övergången bronsålder-järnålder. Längs en linje ca 340 meter väster om den första linjen påträffades enstaka bitar bronsålderskeramik samt skörbränd sten. Längs en linje ca 45 meter öster om väg 1500 påträffades mesolitiskt flintmaterial. Inom området uppges ett tidigmedeltida lerkärl ha hittats samt folkvandringstida fynd. RAÄ 62:1: I den norra delen av boplatserna RAÄ Löderup 66:1-4 finns en stenåldersboplats. Här har iakttagits ett upp till 0,15 meter tjockt kulturlager med flinta, skärvsten, brända ben och tusentals fragment av snäckskal. Vid en arkeologisk förundersökning 2011 påträffades inget av antikvariskt intresse. RAÄ 27:1: Omkring 40 meter nordväst om vägen finns ännu en stenåldersboplats. Här har påträffats en trindyxa, en stenyxa, en håleggad flintyxa, fyra flintmejslar, en flintspets, en flintskära, tre flintskrapor, åtta tvärpilar, en flathuggen pilspets samt tre sländtrissor (A. Håkanssons samling). ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 15

18 Figur 10. Delområde 7. Forn- och kulturlämningar i området kring väg 1500 i den sydvästra delen av Borrby socken, östra delen av utredningsområdet. Karta ur Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). De röda pilarna markerar sträckningen för väg Delområde 7 RAÄ 2:1-2: Omkring 200 meter norr om väg 1500 i den norra delen av Borrby socken har det funnits två högar. Den ena högen (RAÄ Löderup 2:1) var 24,5 meter i diameter och drygt en meter hög, med välbevarad kantkedja. Högen förstördes då täktverksamhet bedrevs på platsen. År 1936 undersöktes högens centrala parti av Vifot. Under ett kärnröse påträffades åtta skelettgravar. Fynden utgjordes av en flintdolk, fyra flintor med slagmärken samt en krukskärva. Ovanpå kärnröset påträffades dessutom en bronstutulus och ett dolkblad av flinta. I nordvästra delen av högen hade tidigare vid grushämtning påträffats en sekundärgrav (brandgrav) i en ca två meter lång stenpackning. Fynd gjordes av tre bronstutulus, en bronskniv, en bronsfibula, två spiralarmringar av brons samt en fragmentarisk bronsring. Efter Vifots undersökning påträffade arbetarna ytterligare en sekundärgrav i högens västra del. I en stenpackning hittades, förutom brända ben, en bronsdolk, ett kortsvärd av brons, två bronsfibulor med korsformigt huvud, två bronsknivar och en pincett. Omkring 50 meter nordost om den första högen fanns ytterligare en hög (RAÄ 2:2). År 1936 undersöktes ett upplöjt röse, ca 6x2,5 meter stort. I röset hittades ett skifferhänge. Tidningsartiklar omtalar: "Österut ser man också en tydlig rundad upphöjning" respektive "ett stycke österut på åsen synas tydliga spår av en annan kulle". RAÄ 2:3: I anslutning till högarna finns även ett flatmarksgravfält. År 1934 undersökte F. Hansen en urnegrav och en brandgrop med brända ben. Vid Egil Lönnbergs inventering år 1933 omtalas också ett flatmarksgravfält på platsen. Enligt Lönnberg skall gravar ha framkommit vid jordbruksarbeten och vid sänkning av vägen. Bl.a. har man funnit en skelettgrav 10 meter nordost om vägen med fynd av flintdolk och bronskniv. Högarna har möjligen haft namnet Vårhögarna. 16 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

19 RAÄ 26:1: Det finns även uppgifter om en hög omedelbart söder om vägen. Det kan även vara en naturbildning. Omkring 15 meter väster om högen finns några stenar som är lagda i en krets samt en löst uppställd sten, ca en meter hög och 0,5 meter tjock. De ger intryck av att vara nyanlagda. RAÄ 3:1 10: Intill korsningen vid campingplatsen vid Borrby Strandbad, omedelbart norr om vägen, finns 10 fornlämningar. Dessa utgörs av en hög (RAÄ 3:1) som är undersökt, flyttad och rekonstruerad. Nu består den av den ursprungliga högens kärnröse. Det ursprungliga läget är ca 100 meter sydsydväst härom. Högen undersöktes år 1934 av till största delen vägarbetare. I centralgraven fanns en skelettgrav, där man påträffade två spiralarmringar av brons. I högens yta fanns tre urnegravar. Omkring fyra meter sydväst om RAÄ 3:1 finns ännu en hög (RAÄ 3:2). Även denna är undersökt, flyttad och rekonstruerad. Nu består den av den ursprungliga högens bottenparti, som utgörs av en stensättning som är ca 13 meter i diameter och 0,1 meter hög. Det finns en rest mittsten. Det ursprungliga läget är ca 130 meter sydsydväst härom. Högen undersöktes år 1934 till största delen av vägarbetare och fornminnesintresserade ortsbor. I centralgraven, som täcktes av ett kärnröse, påträffades en skelettgrav med en dolkklinga av brons. I högen yta påträffades två sekundärgravar med brända ben. Fynden i den ena graven bestod av en Bornholmsfibula, en bronskniv och två armringar av brons. I den andra sekundärgraven påträffades ett bronssvärd, en bronspincett, en bronskniv samt en rakniv av brons. Högens ursprungliga storlek uppges ha varit 12,5 meter i diameter och 1,5 meter hög, med kantkedja och rest mittsten. Omkring fyra meter söder om RAÄ 3:2 ligger ännu en undersökt, flyttad och rekonstruerad hög (RAÄ 3:3). Nu består den av den ursprungliga högens bottenparti, en rund stensättning med kantkedja och en rest mittsten Det ursprungliga läget är ca 100 meter sydsydväst härom. Strax väster om RAÄ 3:3 finns ännu en hög (RAÄ 3:4), ca 15 meter i diameter och 0,5 meter hög. Rester av en kantkedja i söder omtalas i grävningsrapporten år Det bör observeras att högen ligger på ursprunglig plats, och att den inte är undersökt. Omedelbart nordost om RAÄ 3:4 har det legat en hög (RAÄ 3:5) som bortschaktades 1934 när fornminnesintresserade ortsbor banade av en yta för att breda plats för de nu flyttade gravarna. I anläggningen påträffades en stenpackning och ett bronssvärd. När sakkunniga kom till platsen återstod endast rester av kantkedjan i söder. Omedelbart sydsydväst om RAÄ 3:4 finns ännu en hög (RAÄ 3:6). År 1934 omtalas att högen omgavs av en kantkedja, nio meter i diameter, samt att högen hade nedschaktats till bottenpartiet av "fornminnesintresserade" ortsbor i samband med markarbeten för att bereda plats för andra gravar. Omkring 45 meter nordväst om RAÄ 3:6 finns ytterligare en hög (RAÄ 3:7). I Forssander-Vifots rapport från 1934 omtalas ett upplöjt röse på platsen. I detta påträffades två skelettgravar. I den ena hittades ett kort svärd av brons och i den andra tre fragment av ett bronssvärd. Uppskattningsvis ca 20 meter sydsydväst om RAÄ 3:7 finns ännu en hög (RAÄ 3:8). I Forssander-Vifots grävningsrapport från 1934 omtalas ett överplöjt röse på platsen. I röset påträffades en samling av brända ben, en dolk av brons samt två bronsknivar. Omkring 25 meter sydsydväst om RAÄ 3:8 finns ännu en hög (RAÄ 3:9). I Vifot-Forssanders grävningsrapport omtalas att en tutulus av brons hittats i högen. Möjligen kan fynden som nu antagits vara gjorda i en helt utplånad hög (RAÄ 3:8) egentligen vara gjorda i högresten (RAÄ 3:9). I anslutning till de ovan mark synliga anläggningarna finns även ett flatmarksgravfält med okänd utsträckning (RAÄ 3:10). I den "undersökta" ytan påträffades 1934 fem flatmarksgravar (fyra urnegravar och en grav med brända ben). I ett par av urnorna fanns gravgods i form av ringböjda bronstenar. Gravarna påträffades i samband med byggnation av kustvägen Arkeologer tillkallades, men de beslöt invänta bättre väderlek för fortsatta undersökningar. Detta spoilerades dock av ortsbor som själva undersökte vad som fanns kvar och sedan även ombesörjde flyttning av gravarna 1-3. Området kallas för Lunnebjär. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 17

20 Figur 11. Delområde 8. Forn- och kulturlämningar i området kring väg 1500 i den södra delen av Östra Hoby socken, östra delen av utredningsområdet. Karta ur Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). De röda pilarna markerar sträckningen för väg ÖSTRA HOBY SOCKEN Delområde 8 RAÄ 30:1: Omkring 300 meter öster om sockengränsen, och ca 100 meter norr om väg 1500, finns en boplats. Inom området har det noterats enstaka flintavslag. Markägaren har vid ett flertal tillfällen plöjt upp svarta, sotiga fläckar. På Kylsgården, strax väster om boplatsen, finns en fyndsamling (RAÄ 43:1), som bl.a består av en spetsnackig flintyxa, en håleggad flintyxa och ett fragment av en flintdolk. Öster om boplatsen finns ännu en fyndsamling (RAÄ 42:1). Den består bl.a. av en håleggad flintyxa, två fragment av flintdolkar, en tunnbladig flintyxa och en knacksten av kvartsit. Vid Spraggehusen, omedelbart söder om vägen, finns på Kulleröjsbacken en hög och en stenkrets. Högen (RAÄ 27:1) är undersökt 1936 av Vifot och restaurerad. Högen täckte ett centralröse, men inga spår fanns av någon centralgrav. Däremot påträffades två sekundärt anlagda brandgravar. I den första brända ben och knivblad av brons. I den bestod andra fynden av brända ben, skärvor av urna och skärvor av flat skål. Omkring två meter öster om högen har det funnits en skeppsättning (RAÄ 27:2). Skeppsättningen var ca 10 meter lång (Ö-V). RAÄ 22:1: Vid Örnahusen, ca 100 meter norr om väg 1500, finns en rest sten. Möjligen har ett järnåldersgravfält legat på platsen. År 1874 påträffades ett 20-tal glaspärlor i kanten av "åverkad gravhög" på Östra Hoby 25. Från fastigheten härör också en ring och en rakkniv av brons, kanske flatmarksgravar. 18 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

21 RAÄ 47:1: En fyndplats av en armring av guld är belagd i den östra delen av delområde 8. Den påträffades i samband med stenbrytning Armringen, som hade U-formig genomskärning och skålformiga ändar, är daterad till yngre bronsålder. Området för fyndplatsen sträcker sig på båda sidor om vägen. Delområde 9 RAÄ 21:1-2: Strax norr om Norrekås, ca 60 meter väster om vägen, finns två högar. Den ena högen (RAÄ 21:1) är ca 15x14 meter stor och en meter hög. Omkring fem meter sydsydväst om RAÄ 21:1 finns ännu en hög (RAÄ 21:2). Den är 18 meter i diameter och 1,6 meter hög. I sydöstra kanten finns en delvis igenvuxen grop efter en brytestuga. År 1863 påträffade åbor vid grävning för brytestugan en stenkista i högen. Fynd gjordes av människoben, samt två dolkblad, en liten kniv och en nål av brons. Högarna kallas för Lilla Kolhög. Omkring 200 meter väster om Lilla Kolhög finns f ö Stora Kolhög (RAÄ 20:1). RAÄ 13:1: I den södra delen av Skillinge, drygt 100 meter väster om vägen, är en fyndplats för ett bronssvärd. RAÄ 28:1: I den södra delen av Skillinge finns även ett grav- och boplatsområde. Det finns uppgifter om ett röse, och ca 40 meter nordost om detta ett borttaget röse. Omkring 20 meter nordost om detta är platsen för en undersökt och borttagen hällkista. Vidare finns en urnegrav, som är undersökt av Anton Nilsson. Det finns även en boplats som delvis är undersökt. Vid undersökningstillfället hittades bl.a. gropkeramik. Dessutom finns uppgifter om ett gravfält, bestående av rösen och brandgravar. Inom området finns även platsen för en borttagen hög (RÄA 12:1). Figur 12. Delområde 9. Forn- och kulturlämningar i området kring väg 1500 i den norra delen av Östra Hoby socken, östra delen av utredningsområdet. Karta ur Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). De röda pilarna markerar sträckningen för väg ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 19

22 SAMMANFATTNING Utredningsområdet omfattar en zon om 15 meter på vardera sidan av väg 1022 och Inom utredningsområdet finns 33 forn- kulturlämningar registrerade i Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS), varav fyra i Ingelstorps socken, tre i Valleberga socken, 16 i Löderups socken, sju i Borrby socken och tre i Östra Hoby socken. I närområdet, vilket innebär max 150 meter på vardera sidan av väg 1022 och 1500, finns ytterligare 39 forn- och kulturlämningar. Vissa av dem kan beröras av GC-vägen eftersom fornlämningar kan ha en större utsträckning än vad som redovisas i Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). Totalt finns det 72 forn- och kulturlämningar i den planerade GC-vägens närområde (se tabell 1 och 2). Socken Delområde RAÄnr. Lämningstyp Berörs av GC-väg Avstånd till väg Ingelstorp 1 21:1 Boplats 150 m 1 24:1 Boplats 150 m 1 88:1 Bytomt X m 1 22:1 Fyndplats X 5 m 1 23:1 Fyndplats X 20 m 1 25:1 Fyndplats 60 m 1 26:1 Fyndplats X 10 m 1 27:1 Fyndplats 90 m 1 28:1 Fyndplats 50 m 1 81:1 Fyndsamling 60 m Valleberga 2 43:1 Boplats m 2 37:1 Flatmarksgrav X 0-10 m 2 38:1 Flatmarksgrav X 0 m Flatmarksgrav 25 m 2 40:1 Flatmarksgrav X 0-5 m 2 55:1 Fyndplats 50 m 2 56:1 Fyndplats 70 m 2 54:1 Fyndsamling 10 m 2 80:1 Fyndsamling 70 m Löderup 3 37:3 Boplats X 0-60 m 3 5:2 Boplats X :1 Boplats m 3 104:1 Boplats X 0-50 m 3 6:1 Flatmarksgravar X 0-5 m 3 37:2 Flatmarksgrav X 0-10 m 3 5:1 Gravfält X m 3 37:1 Hög X 0-25 m 3 2:1 Hög 80 m 3 11:1 Hög X 0 m 3 136:1 Hög 95 m 3 100:1 Fyndsamling X 10 m 4 15:1 Boplats X m 4 103:1 Boplats X m 4 105:1 Boplats m 4 107:1 Boplats X 0-55 m 4 4:1 Flatmarksgravfält X m 4 23:1 Flatmarksgravfält X 0-20 m 4 103:2 Flatmarksgrav X 0-40 m 5 17:1 Boplats m 5 21:1 Boplats X m 5 32:1 Depåfynd 220 m 5 51:1 Depåfynd 210 m 20 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

23 Socken Delområde RAÄnr. Lämningstyp Berörs av GC-väg Avstånd till väg Borrby 6 27:1 Boplats X m 6 62:1 Boplats X m 6 66:1-4 Boplatser X m 6 94:1 Stenkrets X 25 m Borrby 7 2:3 Flatmarksgravfält 200 m 7 3:10 Flatmarksgravfält X 0-90 m 7 2:1-2 Högar 200 m 7 26:1 Hög X 10 m 7 3:1-6 Högar X 0-25 m 7 3:7-9 Högar 65 m Östra Hoby 8 30:1 Boplats 110 m 8 27:1 Hög X 15 m 8 27:2 Stenkrets X 20 m 8 22:1 Rest sten 90 m 8 47:1 Fyndplats X m 8 42:1 Fyndsamling 120 m 8 43:1 Fyndsamling 260 m 9 28:1 Grav- och boplatsområde m 9 12:1 Hög 110 m 9 21:1-2 Högar 60 m 9 13:1 Fyndplats 120 m Tabell 1. Sammanställning på fornlämningar längs det 20 km långa utredningsområdet längs väg 1022 och väg Fornlämningarna är indelade socken- och delområdesvis. Fornlämningarna som är markerade med ett kryss ligger inom utredningsområdet för GC-vägen mellan Hammar och Skillinge. De övriga är intressanta ur ett fornlämningsområdesperspektiv, dvs. det kan finnas fornlämningar i deras närområde. Lämningstyp Ingelstorp sn Valleberga sn Löderups sn Borrby sn Ö. Hoby sn Summa: Boplats Bytomt 1 1 Depåfynd 2 2 Flatmarksgravar Flatmarksgravfält Fyndplats Fyndsamling Gravfält 1 1 Grav- och 1 1 boplatsområde Hög Rest sten 1 Stenkrets Summa: Tabell 2. Sammanställning på fornlämningar längs det 20 km långa utredningsområdet längs väg 1022 och väg Fornlämningarna är indelade sockenvis och per fornlämningstyp. Totalt finns det 72 fornlämningar inom ca 150 meter från väg 1022 och 1500, där 33 av dessa ligger inom utredningsområdet för GC-vägen. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 21

24 Arkeologiska förutsättningar och antikvariska bevarandeintressen ARKEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Det aktuella utredningsområdet, vilket omfattar en zon om 15 meter på vardera sidan av befintlig väg 1022 och 1500, ligger i ett mycket fornlämningstätt område med lämningar från många olika perioder. I vägsträckningens närområde finns ett stort antal registrerade fornlämningar, såsom förhistoriska boplatser, flatmarksgravar, flatmarksgravfält, gravfält, gravhögar och en bytomt (Hammar). Flera av dessa är undersökta eller delvis undersökta i samband med det s.k. Hagestadprojektet 2. I närområdet finns även ett stort antal fyndplatser och fyndsamlingar. Utredningsområdet är således beläget i en rik och mycket komplex fornlämningsmiljö. Inom den zon på 15 meter som omfattas av utredningen, på vardera sidan av väg 1022 och 1500, berörs 33 fornlämningar av den planerade GC-vägen (se tabell 1). Bland dessa kan nämnas Hammars gamla bytomt (RAÄ Ingelstorp 88:1) i Ingelstorps socken, flatmarksgravar (RAÄ Valleberga 37:1, 38:1 och 40:1), boplatser (t.ex. RAÄ Löderup 37:3 och 5:2 och RAÄ Borrby 66:1-4), flatmarksgravfält (t.ex. RAÄ Löderup 4:1 och 23:1, RAÄ Borrby 3:10) och högar (t.ex. RAÄ Löderup 37:1, RAÄ Borrby 26:1) samt en hög (RAÄ Östra Hoby 27:1) och en stenkrets (RAÄ Östra Hoby 27:2) i Östra Hoby socken. ANTIKVARISKA BEVARANDEINTRESSEN Inom det aktuella utredningsområdet finns en gravhög i Löderups socken (RAÄ Löderup 37:1) och ett antal gravhögar i Borrby socken (RAÄ Borrby 3:1-6). Samtliga högar är belägna omedelbart norr om vägen. I Östra Hoby socken finns på Kulleröjsbacken en hög och en stenkrets. Högen (RAÄ Östra Hoby 27:1) är undersökt och restaurerad. Omkring två meter öster om högen har det funnits en skeppsättning (RAÄ Östra Hoby 27:2). Högen är belägen omedelbart söder om vägen. Fornlämningarna, vilka är av regionalt stor dignitet, kan komma att direkt beröras av den nya gång- och cykelvägen. Dessa fornlämningar har således ett stort antikvariskt bevarandeintresse. 2 Hagestadprojektet inleddes på 1960-talet av arkeologiprofessor Märta Strömberg ( ). Inom ramen för projektet undersökte hon förhistoriska lämningar i Ingelstorps, Valleberga och Löderups socknar på Österlen. Framförallt studerade hon bygden i ett långtidsperspektiv. Undersökningarna har berört såväl megalitgravar (Strömberg 1971) och gravfält från sten-, brons- och järnålder (Strömberg 1975a) som boplatslämningar (Strömberg 1982). Många av undersökningarna har presenterats i populär form (Strömberg 1975b; 1976 och 1977). En avslutande syntes av Hagestadprojektet har dock inte presenterats. År 1991 utkom en festskrift med anledning av att Märta Strömberg fyllde 70 år (Jennbert m.fl. 1991). 22 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

25 Figur 13. Översiktskarta som visar sträckningen av väg 1022 och 1500 och den planerade gång- och cykelvägen mellan Hammar och Skillinge. Vägsträckningen, tillika utredningsområdet, är rödmarkerad. På kartan framgår de socknar som berörs av utredningen, dvs. Ingelstorps, Valleberga, Löderups, Borrby och Östra Hoby socken. Inom utredningsområdet har 49 s.k. utredningsobjekt med potentiella fornlämningar observerats. För att synliggöra utredningsobjekten har vägsträckningen delats in i 11 delområden, fördelade sockenvis. Dessa är markerade med svarta ramar på figuren. Karta ur Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). Undersökningsresultat Den ca 20 km långa gång- och cykelvägen (GC-vägen) utmed väg 1022 och 1500 är planerad att sträcka sig från Hammar i Ystads kommun till Skillinge i Simrishamns kommun. Gång- och cykelvägen kommer att sträcka sig genom Ingelstorps, Vallebergas, Löderups, Borrbys och Östra Hobys socknar. Utredningsområdet omfattar en zon om 15 meter på vardera sidan av väg 1022 och Inom utredningsområdet har 49 utredningsobjekt, med potentiella under mark dolda fornlämningar, lokaliserats på båda sidor av vägen. Utredningsobjekten har delats in i två prioriteringsgrader, prio 1 och prio 2, där prio 1 har hög prioritering och prio 2 har lägre prioritering. För att synliggöra utredningsobjekten bättre har vägsträckningen delats in i 11 delområden. Delområde 1 är belägen i Ingelstorps socken, delområde 2:1 och 2:2 i Valleberga socken, delområde 3 5 i Löderups socken, delområde 6 7 i Borrby socken och delområde 8:1, 8:1 och 9 i Östra Hoby socken. Utredningsobjekten har markerats på 11 kartor (figur 14, 22, 26, 33, 42, 50, 56, 62, 68, 74 och 79). Nedan redovisas samtliga utredningsobjekt socken- och delområdesvis. Enligt Trafikverkets önskemål kommer dessutom markförhållanden, topografi och tillgänglighet att beskrivas i text och bild. Slutligen har en bedömning gjorts av möjligheten och lämpligheten för att anlägga en gång- och cykelväg i närheten av befintliga fornlämningar. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 23

26 Figur 14. Ingelstorps socken-delområde 1. Inom delområde 1 finns 8 utredningsobjekt med potentiella under mark dolda fornlämningar. Skala 1: Underlag: Fastighetskartan. INGELSTORPS SOCKEN Delområde 1 Utredningsobjekt 1 sydväst om vägen Utredningsobjektet är beläget i den norra randen av Hammars bytomt (RAÄ 88:1). Inom bytomten finns även två fyndplatser; dels en tunnackig flintyxa och en trindyxa av bergart (RAÄ 27:1) och dels en tunnackig flintyxa (RAÄ 28:1). Strax utanför bytomten kan det finnas bebyggelse från yngre järnålder och tidig medeltid. Utredningsobjektet är ca 300 meter långt. Prio 1. Relativt låglänt gräsbevuxen terräng närmast bytomten. Utredningsobjektet är begränsat av de båda infartsvägarna till den gamla bytomten. Alldeles intill vägen finns ett hus. Tillgängligheten är god. Figur 15. Utredningsobjekt 1 från sydost. I bakgrunden skymtar Hammars by. 24 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

27 Utredningsobjekt 2 nordost om vägen Utredningsobjektet är beläget strax nordost om Hammars bytomt, mittemot utredningsobjekt 1. Objektet bör därför beaktas eftersom det kan finnas bebyggelse från yngre järnålder och tidig medeltid strax utanför bytomten. Området är ca 300 meter långt. Prio 1. Odlad åkermark på relativt låglänt terräng med god tillgänglighet. Figur 16. Den södra delen av utredningsobjekt 3 från nordväst. Utredningsobjekt 3 sydväst om vägen Utredningsobjektet är beläget på ett topografiskt bra läge, i norra kanten av en flack höjdplatå som sträcker sig i nordväst-sydostlig riktning. Omkring 150 meter sydväst om utredningsobjektet finns en boplats (RAÄ 24:1). Utredningsobjektet är ca 260 meter långt. Prio 2. Nordsluttningen av en gräsbevuxen höjdplatå med god tillgänglighet från en markväg. Utredningsobjekt 4 nordost om vägen Omkring 50 meter norr om utredningsobjektet är fyndplatsen för en tvärpil och ett avslag med retusch (RAÄ 25:1). I omedelbar närhet av objektet har det dessutom tillvaratagits en avslagsskrapa och ett avslag med retusch (RAÄ 26:1). Utredningsobjektet är ca 270 meter långt. Prio 1. Åkermark på flackt område i den norra delen av utredningsobjektet. Den södra delen av objektet är däremot beläget på en nordvästlig sluttning. God tillgänglighet. Figur 17. Utredningsobjekt 4 från nordväst. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 25

28 Figur 18. Den norra delen av utredningsobjekt 5 från sydost. Utredningsobjekt 5 väster om vägen Utredningsobjektet är beläget på ett bra topografiskt läge på en markant höjdplatå, vilken fortsätter norr om vägen (se utredningsobjekt 6). Höjdplatån verkar delvis vara bortgrävd, eventuellt i samband med anläggandet av kustvägen på 1930-talet. Utredningsobjektet är ca 180 meter långt. Prio 2. Odlad åkermark på en markant höjdplatå med god tillgänglighet. Figur 19. Utredningsobjekt 6 från sydost. Utredningsobjekt 6 öster om vägen Ett bra topografiskt läge i en svag sydöst sluttning av en höjdplatå. På gården strax söder om utredningsobjektet är fyndplatsen för en pilspets av flinta och en tjocknackig yxa i bergart (RAÄ 23:1). Utredningsobjektet är ca 180 meter långt. Prio 1. Odlad åkermark i en svag sydöst sluttning av en höjdplatå. Tillgängligheten är god. 26 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

29 Figur 20. Utredningsobjekt 7 från öster. I bakgrunden skymtar gården Margretevall. Utredningsobjekt 7 söder om vägen Utredningsobjektet är beläget på ett bra topografiskt läge på en höjdplatå och dess östra sluttning. Höjdplatån fortsätter norr om vägen (utredningsobjekt 8). Höjdplatån är sannolikt avgrävd i samband med anläggandet av kustvägen på 1930-talet. På den närbelägna gården Margretevall finns en fyndsamling bestående av bl.a. flintyxor, spjutspets av flinta, tresidig tångepilspets och en spånkniv (RAÄ 81:1). Omkring 150 meter söder om utredningsobjektet finns en boplats (RAÄ 21:1). I den östra delen av objektet, strax väster om gränsen till Valleberga socken, har det påträffats en flathuggen pilspets med urnupen bas (RAÄ 22:1). Utredningsobjektet är ca 300 meter långt. Prio 2. Odlad åkermark på en höjdplatå och dess östra sluttning. Tillgängligheten är god. Utredningsobjekt 8 norr om vägen Ett topografiskt bra läge, där den västra delen av utredningsobjektet är beläget på samma höjdplatå som utredningsobjekt 7. Den östra delen av objektet är beläget på den västra sluttningen av en höjdrygg med nordsydlig sträckning. I den västra delen av objektet finns ett potentiellt gravläge. Höjdplatån är sannolikt avgrävd i samband med anläggandet av kustvägen på 1930-talet. I den östra delen av objektet, strax väster om gränsen till Valleberga socken, har det påträffats en flathuggen pilspets med urnupen bas (RAÄ 22:1). Utredningsobjektet är ca 350 meter långt. Prio 2. Odlad åkermark på sluttningarna av en höjdplatå. Tillgängligheten är god. Figur 21. Utredningsobjekt 8 från väster. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 27

30 Figur 22. Valleberga socken-delområde 2:1. Inom delområde 2:1 finns 4 utredningsobjekt med potentiella under mark dolda fornlämningar. Skala 1: Underlag: Fastighetskartan. VALLEBERGA SOCKEN Delområde 2:1 Utredningsobjekt 9 söder om vägen Utredningsobjektet är beläget på sydsluttningen av en höjdplatå, och är en naturlig fortsättning på utredningsobjekt 7 i Ingelstorps socken. Objektet sträcker sig fram till en mindre gård i öster. Utredningsobjektet är ca 95 meter långt. Prio 2. Odlad åkermark på sluttningen av en höjdplatå. Tillgängligheten är god. Figur 23. Utredningsobjekt 10 från nordväst. Utredningsobjekt 10 norr om vägen Utredningsobjektet är beläget i den södra kanten av en höjdrygg med nordsydlig sträckning. Objektet är en naturlig fortsättning på utredningsobjekt 8 i Ingelstorps socken. Utredningsobjektet är ca 170 meter långt. Prio 2. Åkermark i den södra kanten av en höjdrygg. Tillgängligheten är god. 28 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

31 Figur 24. Utredningsobjekt 11 från öster. Utredningsobjekt 11 norr om vägen Relativt lågt belägen terräng på sydsluttningen av en höjdrygg med östvästlig sträckning. Utredningsobjektet är ca 150 meter långt. Prio 2. Gräsbevuxen ängsmark på sluttningen av en höjdrygg. Tillgängligheten är god. Utredningsobjekt 12 norr om vägen Utredningsobjektet ligger i en relativt flack terräng, ca 500 meter öster om infarten till Kåseberga. Omkring 70 meter norr om vägen finns det fynd av två tvärpilar (RAÄ 56:1), vilket motiverar en arkeologisk utredning av objektet. Utredningsobjektet är ca 130 meter långt. Prio 2. Gräsbevuxen ängsmark i flack terräng med god tillgänglighet. Figur 25. Utredningsobjekt 12 från öster. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 29

32 Figur 26. Valleberga socken-delområde 2:2. Inom delområde 2:2 finns 5 utredningsobjekt med potentiella under mark dolda fornlämningar. Skala 1: Underlag: Fastighetskartan. Delområde 2:2 Utredningsobjekt 13 söder om vägen Beläget på ett bra topografiskt läge på en markant höjdrygg med östvästlig sträckning. I den östra delen av området finns en eventuell rest sten. Utredningsobjektet sträcker sig fram till den s.k. Lejongården i öster. I den östra delen av ytan finns en markväg. Strax norr om vägen, inom utredningsobjekt 14, finns en fyndsamling bestående av två håleggade tjocknackiga flintyxor, två flathuggna flintspetsar och en tunnackig flintyxa. (RAÄ 54:1). Utredningsobjektet är ca 380 meter långt. Prio 2. Den västra delen av objektet är beläget på gräsbevuxen ängsmark på en markant höjdrygg. Den östra delen av objektet ligger i en östsluttning i ängsmark. Området är inhägnat, vilket gör det något svårtillgängligt. Figur 27. En eventuell rest sten i den östra delen av utredningsobjekt 13. Figur 28. Den västra delen av utredningsobjekt 13 från nordväst. 30 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

33 Figur 29. Den västra delen av utredningsobjekt 14 från väster. Utredningsobjekt 14 norr om vägen Utredningsobjektet är beläget i ett ganska låglänt område. Relativt centralt inom utredningsobjektet ligger en gård. Omkring 50 meter nordost om objektet finns en fyndsamling (RAÄ 80:1), bestående av bl.a. två tunnackiga flintyxor, två tjocknackiga håleggade flintyxor, en skedskrapa, fyra dolkar av flathuggen flinta och sex skäror. På gården som är belägen inom utredningsobjeket finns en fyndsamling (RAÄ 54:1), som utgörs av två håleggade tjocknackiga flintyxor, två flathuggna flintspetsar och en tunnackig flintyxa. Utredningsobjektet är ca 260 meter långt. Prio 2. Den västra delen av objektet utgörs av åkermark i ett låglänt område, medan det finns ängsmark i den östra delen. Tillgängligheten är god. Utredningsobjekt 15 norr om vägen Utredningsobjektet är beläget mittemot den s.k. Lejongården och sträcker sig fram till huset strax väster om Stockholmsgården. Objektet är en naturlig fortsättning på utredningsobjekt 14. Objektet ligger strax norr om platsen för flatmarksgravarna RAÄ 37:1, 38:1 och 39:1. Utredningsobjektet är ca 150 meter långt. Prio 1. Gräsbevuxen yta i flack terräng med god tillgänglighet. Figur 30. Utredningsobjekt 15 från väster. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 31

34 Figur 31. Utredningsobjekt 16 från väster. Utredningsobjekt 16 söder om vägen Utredningsobjektet sträcker sig från Lejongården i väster och fram till nästa bebyggelse i öster i Löderups socken. I den västra delen av utredningsobjektet har det tidigare påträffats tre flatmarksgravar (RAÄ 37:1-39:1). I anslutning till den östra delen av utredningsobjektet har det framkommit ytterligare två flatmarksgravar (RAÄ Valleberga 40:1 och RAÄ Löderup 6:1). Flertalet av gravarna påträffades i samband med byggandet av kustvägen på 1930-talet. Utredningsobjektet är ca 790 meter långt. Prio 1. Odlad åkermark i ganska flack terräng. Utredningsobjektet ligger i norrsidan av en höjdrygg med öst-västlig sträckning. Tillgängligheten är god. Figur 32. Del av utredningsobjekt 17 från öster. Utredningsobjekt 17 norr om vägen Två mindre gräsbevuxna områden mellan ett par hustomter. Vid byggandet av kustvägen på 1930-talet påträffades två flatmarksgravar (RAÄ Valleberga 40:1 och RAÄ Löderup 6:1) i närheten av utredningsobjektet. Utredningsobjektet är ca 280 meter långt. Prio 2. Ängsmark i ganska flack terräng med god tillgänglighet. 32 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

35 Figur 33. Löderups socken-delområde 3. Inom delområde 3 finns 5 utredningsobjekt med potentiella under mark dolda fornlämningar. Skala 1: Underlag: Fastighetskartan. LÖDERUPS SOCKEN Delområde 3 Utredningsobjekt 18 söder om vägen Utredningsobjektet är beläget mellan en gårdsfastighet i väster och en husfastighet i öster. Omedelbart norr om vägen är platsen för en hög (RAÄ 37:1 - Lushögen), en flatmarksgrav (RAÄ 37:2) och en boplats (RAÄ 37:3). På den väster om objektet belägna gården finns en fyndsamling bestående av bl.a. en tjocknackig flintyxa med utsvängd egg, en fragmentarisk skafthålsyxa och en fragmentarisk flintdolk med rombiskt skaft (RAÄ 100:1). Utredningsobjektet är ca 130 meter långt. Prio 1. Gräsbevuxen mark i flack terräng. Mitt i utredningsobjektet finns en trädallé. Tillgängligheten är god.. Figur 34. Utredningsobjekt 18 från väster. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 33

36 Figur 35. Den västra delen av utredningsobjekt 19 från väster. Bakom trädridån skymtar Lushögen (RAÄ Löderup 37:1). Utredningsobjekt 19 norr om vägen Utredningsobjektet sträcker sig mellan ett hus i väster och en väg i öster. I den västra delen av utredningsobjektet finns en boplats (RAÄ 37:3). Omedelbart intill boplatsen, ett fåtal meter norr om vägen, finns en hög, benämnd Lushögen (RAÄ 37:1). Omkring 20 meter öster om högen har dessutom en flatmarksgrav (RAÄ 37:2) undersökts. Utredningsobjektet är ca 230 meter lång. Prio 1. Åkermark öster och väster om Lushögen. Terrängen är relativt flack och låglänt, förutom vid platsen för Lushögen. Tillgängligheten är god. Figur 36. Väl dold bakom träd och buskar, strax norr om vägen, finns Lushögen (RAÄ Löderup 37:1). Foto från sydost. Utredningsobjekt 20 söder om vägen Utredningsobjektet sträcker sig mellan två fastighetsgränser, och avslutas i öster vid ett hus. Omkring 60 meter söder om ytans västra del är platsen för Növelhög (RAÄ 2:1). I utredningsobjektets östra del finns uppgifter om en numera försvunnen hög (RAÄ 11:1). Norr om vägen, och i kanten av utredningsobjekt 21, finns ett gravfält och en boplats (RAÄ 5:1 och 5:2). Utredningsobjektet är ca 440 meter långt. Prio 1. Ängsmark på norrsluttningen av en öst-väst löpande höjdrygg. Relativt god tillgänglighet. Figur 37. Növelhög (RAÄ Löderup 2:1) och del av utredningsobjekt 20 från norr. Figur 38. Utredningsobjekt 20 från väster. 34 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

37 Figur 39. Utredningsobjekt 21 från väster. Utredningsobjekt 21 norr om vägen Ett ur fornlämningssynpunkt bra topografiskt läge. Utredningsobjektet är belägen mellan två fastigheter, och berör den södra delen av ett gravfält (RAÄ 5:1) och en boplats (RAÄ 5:2). I områdets östra del finns en uppgift om en numera försvunnen hög (RAÄ 11:1). Utredningsobjektet är ca 450 meter långt. Prio 1. Åkermark i flack terräng i norra kanten av en öst-väst löpande höjdrygg. Relativt god tillgänglighet. Utredningsobjekt 22 söder om vägen Utredningsobjektet är begränsat mellan två fastigheter och berör den norra delen av en registrerad boplats (RAÄ 104:1). Omkring 70 meter söder om utredningsobjektet finns en hög (RAÄ 136:1). Utredningsobjektet är ca 215 meter långt. Prio 1. Ängsmark i relativt flack terräng i norrsluttningen av en höjdrygg med östvästlig sträckning. Relativt god tillgänglighet. Figur 40. En gravhög (RAÄ Löderup 136:1) söder om utredningsobjekt 22. Figur 41. Utredningsobjekt 22 från öster. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 35

38 Figur 42. Löderups socken-delområde 4. Inom delområde 4 finns 6 utredningsobjekt med potentiella under mark dolda fornlämningar. Skala 1: Underlag: Fastighetskartan. Delområde 4 Utredningsobjekt 23 norr om vägen Utredningsobjektet begränsas i väster av vägen till Hagestadborg. Området berör den centrala delen av en boplats (RAÄ 103:1) och den södra delen av ett gravfält (RAÄ 4:1). Inom utredningsobjektet finns även platsen för en undersökt flatmarksgrav; en skelettgrav från stridsyxekultur (RAÄ 103:2). Utredningsobjektet är ca 580 meter långt. Prio 1. Terrängen utgörs av en svag förhöjning söder om sänka. I den västra delen finns ängsmark, medan åkermark dominerar i den östra delen. Däremellan finns några fastigheter med bebyggelse. Tillgängligheten är god. Figur 43. Den östra delen av utredningsobjekt 23 från väster. 36 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

39 Figur 45. Högen på Höjabjärsbacken, ca 110 meter söder om utredningsobjekt 24. Foto från nordväst. Figur 44. Den östra delen av utredningsobjekt 24 från väster. Utredningsobjekt 24 söder om vägen Utredningsobjektet är begränsat i väster av en mindre gård och i öster av en fastighet med hus. Objektet berör den södra delen av en boplats (RAÄ 103:1). Inom utredningsobjektet finns även platsen för en undersökt flatmarksgrav; en skelettgrav från stridsyxekultur (RAÄ 103:2). Utredningsobjektet är ca 450 meter långt. Prio 1. Åkermark i ett tämligen flackt område strax norr om en höjd benämnd Höjabjärsbacken. Tillgänglighet är god via en väg som sträcker sig genom den västra delen av utredningsobjektet. Utredningsobjekt 25 söder om vägen Utredningsobjektet begränsas i väster av en markväg och i öster av en gårdsfastighet. Området sträcker sig genom den södra delen av en boplats (RAÄ 107:1). Utredningsobjektet är ca 400 meter långt. Prio 1. Åkermark i ett tämligen flackt område med svaga förhöjningar strax norr om en höjdrygg. God tillgänglighet från en mindre markväg i väster och en infartsväg i öster. Figur 46. Den centrala delen av utredningsobjekt 25 från väster. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 37

40 Figur 47. Den västra delen av utredningsobjekt 26 från sydost. Utredningsobjekt 26 norr om vägen Utredningsobjektet berör den norra delen av boplatsen RAÄ 107:1. Den västra delen av objektet sträcker sig fram till infartsvägen till en gård, medan den östra delen av objektet är beläget mellan en mindre markväg och infartsvägen till en gård. Den östra delen av objektet är dessutom belägen endast ca 15 meter söder om ännu en boplats (RAÄ 105:1). Utredningsobjektet är ca 460 meter långt. Prio 1. Åkermark i ett tämligen flackt område med svaga förhöjningar. Inom utredningsobjektet finns även tre mindre gårdsfastigheter med gräsbevuxen terräng. God tillgänglighet från markvägar och infartsvägar till gårdar. Utredningsobjekt 27 söder om vägen Utredningsobjektet begränsas i väster av en gårdsfastighet och i öster av en mindre fastighet. Objektet sträcker sig genom ett boplatsområde (RAÄ 15:1) och ett gravfält (RAÄ 23:1). Utredningsobjektet är ca 580 meter långt. Prio 1. Figur 48. Den centrala delen av utredningsobjekt 27 från öster. Merendels åkermark i ett tämligen flackt område med tydliga förhöjningar strax norr om en höjdrygg. Inom den östra delen av objektet finns ett mindre skogsparti, med en gräsbevuxen terräng framför. Inom objektet finns även tre fastigheter med gräsbevuxna ytor. God tillgänglighet från markvägar och infartsvägar. Utredningsobjekt 28 norr om vägen Även utredningsobjekt 28 sträcker sig genom boplatsområdet RAÄ 15:1 och gravfältet RAÄ 23:1. Den västra delen av området är beläget endast ca 25 meter söder om en boplats (RAÄ 105:1). Utredningsobjektet begränsas i väster av infartsvägen till en gårdsfastighet och i öster av en fastighet med bebyggelse. Utredningsobjektet är ca 500 meter långt. Prio 1. Åkermark med tydliga förhöjningar söder om en mindre bäck. Omkring 160 meter öster om objektet östra begränsning är platsen för Hagestad mosse. Relativt god tillgänglighet från markvägar och infartsvägar. Figur 49. Den östra delen av utredningsobjekt 28 från sydost. 38 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

41 Figur 50. Löderups socken-delområde 5. Inom delområde 5 finns 3 utredningsobjekt med potentiella under mark dolda fornlämningar. Skala 1: Underlag: Fastighetskartan. Delområde 5 Utredningsobjekt 29 väster om vägen Utredningsobjektet är beläget mellan två skogsbeklädda marker i söder och norr. Objektet ligger endast 40 meter öster om boplatsen RAÄ 17:1. I området finns en infartsväg till en mindre fastighet. Utredningsobjektet är ca 120 meter långt. Prio 1. Ett flackt område som idag ligger som äng i sandig hagmark. Omkring 300 meter väster om utredningsobjektet rinner en mindre bäck. Tillgänglighet är god. Figur 51. Utredningsobjekt 29 från söder. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 39

42 Figur 52. Den södra delen av utredningsobjekt 30 från sydväst. Utredningsobjekt 30 nordväst om vägen Utredningsobjektet är beläget i ett fornlämningsområde (RAÄ 21:1) där minst nio boplatser från stenåldern har undersökts av M. Strömberg. Utredningsobjektet sträcker sig från infartsvägen till en mindre fastighet i söder, fram till Mälarhusgården i norr. Utredningsobjektet är ca meter långt. Området är benämnt Järarna och Järahusen. Prio 1. Figur 53. Den norra delen av utredningsobjekt 30 från sydväst. Relativt flack terräng, där den södra och mellersta delen av utredningsobjektet utgörs av tallskog med enstaka öppna ytor och enstaka hus. Här är tillgängligheten dålig pga. all skog, vilket innebär att träd måste fällas före en eventuell utredning. I den norra delen av utredningsobjektet är det åkermark. Här är tillgängligheten relativt god. Utredningsobjekt 31 sydost om vägen Utredningsobjektet är beläget i ett fornlämningsområde (RAÄ 21:1) där minst nio boplatser från stenåldern har undersökts av M. Strömberg. Området sträcker sig från en stig i söder fram till en markväg i norr. Utredningsobjektet är ca meter långt. Området är benämnt Järarna och Järahusen. Prio 1. Relativt flack terräng, där den södra och mellersta delen av utredningsobjektet utgörs av tallskog med enstaka öppna ytor och enstaka hus. Här är tillgängligheten dålig pga. all skog, vilket innebär att träd måste fällas före en eventuell utredning. I den norra delen av utredningsobjektet, efter en gammal affär, är det ängsmark. Här är tillgängligheten relativt god. Figur 54. Den södra delen av utredningsobjekt 31 från sydväst. Figur 55. Den norra delen av utredningsobjekt 31 från väster. 40 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

43 Figur 56. Borrby sockendelområde 6. Inom delområde 6 finns 5 utredningsobjekt med potentiella under mark dolda fornlämningar. Skala 1: Underlag: Fastighetskartan. BORRBY SOCKEN Delområde 6 Utredningsobjekt 32 nordväst om vägen Strax norr om utredningsobjektet har det enligt uppgift tidigare funnits en domarring (RAÄ 94:1), som togs bort på 1940-talet. Inom utredningsobjektet kan det således finnas under mark dolda gravar. Objektet är begränsat i söder av infartsvägen till en fastighet, och i norr av en väg. Utredningsobjektet är ca 100 meter långt. Prio 2. Flack terräng, med en husfastighet i den norra delen och ängsmark söder om fastigheten. Tillgängligheten är god. Utredningsobjekt 33 sydost om vägen Utredningsobjektet är beläget sydost om utredningsobjekt 32, där det i dess omedelbara närhet finns en uppgift om en domarring (RAÄ 94:1). Inom utredningsobjektet kan det således finnas under mark dolda gravar. Objektet är i söder begränsad av Per Ivars väg, och i norr av vägen till Mälarhusens strandbad. Utredningsobjektet är ca 95 meter långt. Prio 2. Figur 57. Den södra delen av utredningsobjekt 32 från nordost. Ängsmark i flack terräng med god tillgänglighet. Figur 58. Den södra delen av utredningsobjekt 33 från nordost. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 41

44 Figur 59. Den norra delen av utredningsobjekt 34 från nordost. Utredningsobjekt 34 öster om vägen Utredningsobjektet är beläget i den nordvästra delen av ett sommarstugeområde, Sandby Strand. Objektet begränsas i söder av en bäck och i norr av en väg. Utredningsobjektet är beläget inom ett område med boplatser (RAÄ 66:1-4). Den norra delen av objektet tangerar dessutom ytterligare en boplats (RAÄ 62:1). Utredningsobjektet är ca meter långt. Prio 2. Tall- och björkskog i den södra delen av utredningsobjektet, och ängsmark i den norra delen. Terrängen är flack, med mindre förhöjningar inom ängsmarken. I den norra delen av området, intill ängsmarken, finns ett ca fem meter brett vägdike. God tillgänglighet från markvägar. Figur 60. Den södra delen av utredningsobjekt 34 från sydväst. Utredningsobjekt 35 väster om vägen Omedelbart väster om utredningsobjekt 34 sträcker sig utredningsobjekt 35. Objektet är beläget strax nordväst om boplatserna RAÄ 66:1-4. Den norra delen av objektet är dessutom beläget ett tiotal meter sydost om boplatsen RAÄ 27:1. Utredningsobjektet är ca 730 meter långt. Prio 2. Inom utredningsobjektet finns dels skogsdungar och dels ängsmark. Området är flackt, med mindre förhöjningar inom ängsmarken (sanddynor?). God tillgänglighet från markvägar. Utredningsobjekt 36 väster om vägen Utredningsobjektet är beläget mellan en husfastighet i söder och en markväg i norr. Omkring 100 meter sydväst om utredningsobjektet finns boplatsen RAÄ 27:1. Utredningsobjektet är ca 230 meter långt. Prio 2. Åkermark i flack terräng med god tillgänglighet från markväg. Figur 61. Den södra delen av utredningsobjekt 35 från sydväst. 42 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

45 Figur 62. Borrby socken-delområde 7. Inom delområde 7 finns 3 utredningsobjekt med potentiella under mark dolda fornlämningar. Skala 1: Underlag: Fastighetskartan. Delområde 7 Utredningsobjekt 37 väster om vägen Utredningsobjektet är beläget mellan en gårdsfastighet i söder och Kovångsvägen i norr. Objektet är beläget närmare 200 meter sydost om ett gravfält och två högar (RAÄ 2:1-3). Utredningsobjektet är ca 100 meter långt. Prio 2. Åkermark i ett flackt område med god tillgänglighet från Koavångsvägen. Figur 63. Utredningsobjekt 37 från nordost. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 43

46 Figur 64. Den södra delen av utredningsobjekt 38 från sydväst. Utredningsobjekt 38 öster om vägen Utredningsobjektet sträcker sig från en markväg i söder till vägen som går ner till Borrby strand i norr. I den centrala delen av objektet finns en eventuell hög och en möjlig stenkrets med en rest sten (RAÄ 26:1). Inom området är även den södra delen av ett flatmarksgravfält (RAÄ 3:10) beläget. Utredningsobjektet är ca 400 meter långt. Prio 1. Delar av utredningsobjektet är beläget på en mindre förhöjning eller ås. I den södra delen av området finns ängsmark, medan det i den mellersta delen finns träddungar. I den norra delen av området finns en parkeringsplats och en närbelägen tennisbana. Omkring 30 meter från utredningsobjektet finns Borrby Strands Campingplats. God tillgänglighet från markvägar och parkeringsplats. Figur 65. Den norra delen av utredningsobjekt 38 från nordost. Utredningsobjekt 39 väster om vägen Utredningsobjektet begränsas i söder av en mindre träddunge och i norr av vägen till Borrby strand. Den norra delen av området berör ett flatmarksgravfält (RAÄ 3:10) och en rekonstruerad hög (RAÄ 3:3). I omedelbar närhet av objektet finns även andra högar inom samma fornlämningsområde. Utredningsobjektet är ca 290 meter långt. Prio 1. Utredningsobjektet ligger i en sydostsluttning av en mindre ås. Området består av ängsmark och en träddunge i söder och åkermark i den norra delen, förutom området närmast de rekonstruerade högarna som är gräsbevuxen. God tillgänglighet från en markväg i söder. Figur 66. Rekonstruerade rösen RAÄ 3:1-3 inom utredningsobjekt 39 från söder. Figur 67. Den mellersta delen av utredningsobjekt 39 från sydväst. I bakgrunden skymtar RAÄ 3: ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

47 Figur 68. Östra Hoby socken-delområde 8:1. Inom delområde 8:1 finns 4 utredningsobjekt med potentiella under mark dolda fornlämningar. Skala 1: Underlag: Fastighetskartan. ÖSTRA HOBY SOCKEN Delområde 8:1 Utredningsobjekt 40 nordväst om vägen Utredningsobjektet börjar i söder vid en liten markväg och slutar i norr vid vägen till Östra Hoby. I den norra delen av ytan ringlar sig Kyhlsbäcken. Den norra delen av utredningsobjektet är beläget ca 100 meter sydväst om en boplats (RAÄ 30:1). Utredningsobjektet är ca 290 meter långt. Prio 2. Den södra delen av utredningsobjektet utgörs av åkermark i sydsluttningen av en höjdrygg med öst-västlig sträckning. Den norra delen av området består av ängsmark i flack terräng. Tillgängligheten är god. Figur 69. Den norra delen av utredningsobjekt 40 från sydost. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 45

48 Figur 70. Utredningsobjekt 41 från sydväst. Utredningsobjekt 41 nordväst om vägen Utredningsobjektet begränsas i väster av vägen till Ö. Hoby och i öster av den närmaste fastighetsgränsen. Området är beläget ca 90 meter söder om en boplats (RAÄ 30:1). Utredningsobjektet är ca 150 meter långt. Prio 1. Ett mindre skogsparti i ett relativt flackt område i sydsluttningen av en höjdrygg. God tillgänglighet, förutom att ett antal träd måste tas bort innan en arkeologisk utredning steg 2 kan genomföras. Utredningsobjekt 42 norr om vägen Utredningsobjektet avgränsas i sydväst av en infartsväg till en gård (Lilla Kyl) och i nordost av fastighetsgränsen mittemot gravhögen RAÄ 27:1. Det finns ett bra topografiskt läge på en tydlig förhöjning närmast gravhögen RAÄ 27:1. Utredningsobjektet är ca 400 meter långt. Prio 1. Åkermark i flack terräng i sydsluttningen av en höjdrygg. Tillgängligheten är god från mindre väg. Figur 71. Den sydvästra delen av utredningsobjekt 42 från sydväst. 46 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

49 Figur 72. Den sydvästra delen av utredningsobjekt 43 från sydväst. I skogsdungen döljer sig en gravhög (RAÄ 27:1). Utredningsobjekt 43 söder om vägen Utredningsobjektet begränsas i sydväst av en mindre markväg och i nordost av slutet på husfastigheterna längs kustvägen. Centralt på området finns en gravhög (RAÄ 27:1) på en tydlig förhöjning. Inom objektet är även platsen för en numera försvunnen skeppssättning (RAÄ 27:2). Inom utredningsobjektet kan det således finnas under mark dolda gravar. Utredningsobjektet är ca 300 meter långt. Prio 1. Den centrala delen av utredningsobjektet utgörs av en tydlig förhöjning med en gravhög (RAÄ 27:1). Nordost om högen utgörs terrängen av en skogsridå på samma mindre höjdrygg som högen är belägen på. Den sydvästra delen av området utgörs av ängsmark i flack terräng i svag sluttning från höjdryggen med gravhögen. Tillgängligheten är god. Figur 73. Bland träden i den centrala delen av utredningsobjekt 43 döljer sig en gravhög (RAÄ 27:1). Foto från norr. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 47

50 Figur 74. Östra Hoby socken-delområde 8:2. Inom delområde 8:2 finns 4 utredningsobjekt med potentiella under mark dolda fornlämningar. Skala 1: Underlag: Fastighetskartan. Delområde 8:2 Utredningsobjekt 44 norr om vägen Utredningsobjektet avgränsas i väster av infartsvägen till en gård och i öster av en markväg. Ett topografiskt bra läge för arkeologiska lämningar. Utredningsobjektet är ca 280 meter långt. Prio 2. Åkermark på sydsluttningen av mindre höjdrygg med god tillgänglighet. Utredningsobjekt 45 norr om vägen Utredningsobjektet begränsas av en markväg i söder och en fastighetsgräns i öster. Området är beläget på samma topografiska läge som utredningsobjekt 44. Omkring 90 meter norr om utredningsobjektet finns en rest sten och ett förmodat gravfält (RAÄ 22:1). Utredningsobjektet är ca 100 meter långt. Prio 1. Figur 75. Utredningsobjekt 44 från nordost. Åkermark på sydsluttningen av mindre höjdrygg med god tillgänglighet. En liten förhöjning av terrängen precis vid kustvägen. Figur 76. Utredningsobjekt 45 från sydväst. 48 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

51 Figur 77. Den södra delen av utredningsobjekt 46 från söder. Utredningsobjekt 46 nordväst om vägen Utredningsobjektet är beläget inom fornlämningsmarkeringen för en armring av guld (RAÄ 47:1). Inom fornlämningen kan det möjligtvis finnas under mark dolda gravar. Utredningsobjektet är ca 380 meter långt. Prio 2. Ängsmark blandat med hustomter i en flack terräng. Utredningsobjektet är relativt otillgängligt pga. alla hustomter. Utredningsobjekt 47 sydost om vägen Utredningsobjektet är beläget inom fornlämningsmarkeringen för en armring av guld (RAÄ 47:1). Inom fornlämningen kan det möjligtvis finnas under mark dolda gravar. Utredningsobjektet är ca 380 meter långt. Prio 2. Ängsmark blandat med hustomter i en flack terräng. Utredningsobjektet är relativt otillgänglig pga. alla hustomter. Figur 78. Den södra delen av utredningsobjekt 47 från sydväst. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 49

52 Figur 79. Östra Hoby socken-delområde 9. Inom delområde 9 finns 2 utredningsobjekt med potentiella under mark dolda fornlämningar. Skala 1: Underlag: Fastighetskartan. Delområde 9 Utredningsobjekt 48 väster om vägen Utredningsobjektet begränsas i söder av en fastighetsgräns och i norr av ännu en fastighetsgräns. Omkring 50 meter väster om utredningsobjektet finns två gravhögar, benämnda Lilla Kolhög (RAÄ 21:1-2). Utredningsobjektet är ca 420 meter långt. Prio 1. Skogsmark i sydsluttning av mindre höjdrygg med gravhögar. Ytan är ganska svårtillgänglig pga. alla träd, buskage och sly. Ytan behöver röjas innan en arkeologisk utredning, steg 2 kan genomföras. Figur 80. Den södra delen av utredningsobjekt 48 från nordost. 50 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12

53 Utredningsobjekt 49 väster om vägen Utredningsobjektet avgränsas i söder av en bäck och i norr av Vattugatan i Skillinge. Omkring 100 meter nordväst om området är platsen för ett gravoch boplatsområde (RAÄ 28:1) och en fyndplats för ett bronssvärd (RAÄ 1:1). Utredningsobjektet är ca 100 meter långt. Prio 2. Kuperad ängsmark strax norr om ån i södra delen av Skillinge. Tillgängligheten är god. Figur 81. Utredningsobjekt 49 från norr. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:12 51