Prata om konstgräsplaner

Transkript

1 Prata om konstgräsplaner - Möjligheter för Kristianstad kommun att minska uppkomsten av mikroplaster från kommunens konstgräsplaner Let s talk about artificial turfs - Opportunities for Kristianstad municipality to decrease micro plastic pollution from their artificial turfs Lisa Sjöblom Miljövetenskap Kandidatuppsats 15 hp VT 18 Handledare: Göran Ewald och Peter Gottschalk 1

2 Abstract Artificial turfs for sports use have helped enable sports practise on grass during winter months. The possibility of prolonging grass season throughout the year has resulted in a high demand for more artificial turfs. While the demand is high, a discussion about micro plastic pollution originating from the turfs is getting attention. Little is yet known about the exact amount of micro plastics migrating from our artificial turfs today. More knowledge is also requested about the extent of environmental effects of micro plastics. This study examines how Kristianstad municipality can work to reduce the amount of micro plastics migrating from its current artificial turfs. The study recognizes three main areas of improvement that the municipality should pay attention to. The main areas for improvement are; more knowledge provided, cooperation between all involved administrations and recognizing artificial turfs as environmentally hazardous activities. The data material that serves as a base for the analysis has been collected through interviews and a content analysis. The purpose of the study is to provide a base of knowledge for further work within Kristianstad municipality to be built on. Keywords: artificial turfs, Kristianstad municipality, micro plastics Sammanfattning Konstgräsplaner för idrottsutövning har möjliggjort ett idrottsutövande på gräs som inte är årstidsbundet. Medans möjligheten för att förlänga grässäsongen har resulterat i ett ökat behov efter fler konstgräsplaner så menar forskningen att planernas mikroplastutsläpp måste uppmärksammas. Lite är ännu känt om omfattningen av utsläppen och mer kunskap behövs kring mikroplasternas påverkan på vår miljö. Den här studien undersöker hur Kristianstad kommun kan arbeta för att reducera mikroplastutsläppen från kommunens konstgräsplaner. Studien presenterar tre huvudsakliga områden där det finns rum för förbättring; utökad kunskap, förvaltningsöverskridande samarbete samt möjligheten för miljö- och hälsoskyddsavdelningen att bedriva tillsyn på planerna. Empirin har samlats in genom intervjuer och syftet med studien är att fungera som en kunskapsbas för Kristianstad kommuns vidare arbete med konstgräsplaner. Nyckelord: konstgräsplaner, Kristianstad kommun, mikroplaster 2

3 Tackord Jag vill rikta ett varmt tack till alla som varit delaktiga i skapandet av min kandidatuppsats. Tack till er som så vänligt ställt upp på intervjuer och ärligt svarat på mina frågor. Ett extra stort tack till miljö- och hälsoskyddsavdelningen i Kristianstads kommun för ert varma bemötande och stöttande ord! 3

4 Innehållsförteckning 3 1. Studiens utgångspunkter Forskningsproblem, syfte och frågeställningar 1 2. Mikroplaster och konstgräsplaner idag Kunskapsläget Befintliga konstgräsplaner i Kristianstad kommun 5 3. Mikroplaster, natur och kultur Mikroplastens uppkomst Naturen Kulturen Metodval Intervjuer Innehållsanalys Konstgräs i Kristianstad Skötselrutiner Anläggning och upphandling Kultur- och fritidsnämnden Strategiskt miljöarbete Arbetet på förvaltningarna Tillsynsarbete Fyllnadsmaterial Dag- och lakvatten Sammanfattande diskussion Möjligheter för Kristianstads kommun Utökad kunskap Förvaltningsöverskridande arbete Miljöfarlig verksamhet Konstgräsplanens framtid Diskussion Vad är på gång? Referenser Bilagor 35 4

5 1. Studiens utgångspunkter 1.1 Forskningsproblem, syfte och frågeställningar Under de senaste åren har efterfrågan på konstgräsplaner för idrottsutövning ökat lavinartat i Sverige. Dess fördelar framförallt för den svenska fotbollen framhålls som ett av argumenten för anläggningen av nya planer samtidigt som ny kunskap om planernas potentiella mikroplastutsläpp understryks. Ena sidan av debatten representeras av de krafter som bland annat vill skapa möjligheten för en förlängd fotbollssäsong på naturtroget underlag medan andra sidan representeras av de krafter som verkar för att värna om miljön. Debatten om konstgräsplanernas vara eller inte vara är mångsidig men det behöver inte nödvändigvist betyda att en kompromiss mellan de olika intressena är omöjlig. Miljösamverkan Skåne har startat ett projekt där de uppmanar skånska kommuner att undersöka hur de kan arbeta för att på kort- och lång sikt minska utsläppen av mikroplaster från konstgräsplaner. Mot bakgrund av Miljösamverkan Skånes initiativ har jag undersökt hur Kristianstad kommun kan arbeta för att förebygga uppkomsten av mikroplaster från kommunens konstgräsplaner. För att undersöka detta har jag valt att studera de lokala förutsättningarna i kommunen samt vilka möjligheter som finns för att reducera uppkomsten av mikroplaster från kommunens konstgräsplaner. Studien är uppdelad i två delar där första delen beskriver de lokala förutsättningarna med bland annat skötsel, anläggning och förvaltningarnas arbete med kommunens konstgräsplaner som huvudfokus. Andra delen av studien fokuserar på att sätta de lokala förutsättningarna i förhållande till givna standarder för skötsel och anläggning, gällande lagstiftning samt möjligheter att reducera miljörisker. Det huvudsakliga syftet med studien är att bidra med kunskap om det nuvarande arbetet i kommunen för att väcka en debatt om kommunens konstgräsplaner och deras miljörisker. De frågor jag sökt svar på är: - Hur fungerar skötsel och underhåll av konstgräsplanerna idag? - Vad skulle göra det möjligt för miljö- och hälsoskyddsavdelningen på Kristianstad kommun att vara delaktiga i beslutsfattandet kring anläggning av nya konstgräsplaner? - Hur skulle en arbetsmetod eller en checklista kunna se ut för ett framgångsrikt tillsynsarbete av konstgräsplanerna? - Vilka möjligheter finns för Kristianstad kommun att reducera uppkomsten av mikroplaster från kommunens konstgräsplaner? 1

6 Studien utfördes i samförstånd med miljö- och hälsoskyddsavdelningen vid Kristianstad kommun och handleddes av Malmö Universitet. Studien är baserad på tidigare forskning kring mikroplastuppkomst från konstgräsplaner och har således inte undersökt de konkreta halter mikroplaster som uppkommer från Kristianstad kommuns konstgräsplaner. Studien omfattar konstgräsplaner fyllda med gummigranulat som används för idrottsutövning i Kristianstad kommun där lekplatser, löparbanor och prydnadsgräs inte ingår. 2

7 2. Mikroplaster och konstgräsplaner idag 2.1 Kunskapsläget Plast är ett billigt, lätt och starkt material som har flera användningsområden. Plasten har idag ett dåligt rykte i miljödebatten. En av anledningarna till det är att materialet inte kan brytas ner av några organismer i naturen och förblir därför kvar i ekosystemen under en lång tid (Wright & Boorse, 2011). Trots dess långa hållbarhet tenderar plasten att brytas ner till mindre plast partiklar (mikroplaster) när den utsätts för exempelvis UV strålning och den totala livslängden i havsmiljöer är ännu okänd (Li, Tse & Fok, 2016). Mikroplasterna, som till storleken är mindre än 5mm, har på senare tid dragit uppmärksamhet till sig eftersom de upptäckts i marina miljöer och för att deras storlek gör att de enklare tas upp av levande organismer. Enligt Gall & Thompson (2015) saknas studier på vilka de toxikologiska effekterna av mikroplaster är när de tas upp av levande, marina organismer. Dock har mikroplaster en stor ytarea i förhållande till sin volym, vilket möjliggör för dem att enklare transportera både de kemikalier som vid produktion tillsatts plasten men också de miljögifter som redan finns i havet, in i den organism som misstar mikroplasten för föda (Gall & Thompson, 2015). Vidare har nyligen utförda studier indikerat att mikroplasten har fysiska effekter på organismens möjligheter till matspjälkning (Gall & Thompson, 2015). För att enklare skilja källorna till mikroplaster åt, pratar man om primär och sekundär mikroplast. Primär mikroplast är plaster som producerats för att vara mindre än 5mm i storlek och används bland annat i skönhetsprodukter, mediciner och luftblåsning medan sekundär mikroplast uppkommer från större plaster som fragmenterats till mindre plastpartiklar (Li, Tse & Fok, 2016). I augusti 2015 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att identifiera källor till utsläpp av mikroplaster till havet i Sverige samt att verka för att utsläppen från dem ska reduceras (Naturvårdsverket, 2017). Uppdraget har utgått från miljökvalitetsmålen Hav i balans samt levande kust, Levande sjöar och vattendrag samt Giftfri miljö och utfördes i tre, delvis parallella steg. Steg 1 innebar en kartläggning som genomfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) på Naturvårdsverket uppdrag. Enligt IVL (2016) är de största källorna till utsläpp av mikroplaster i Sverige landbaserade, där den största enskilda källan är slitage från fordonsdäck. Cirka ton mikroplast per år uppges komma från vägtrafiken, där däckslitaget står för cirka ton mikroplast per år (IVL, 2016). Konstgräsplaner placerar sig på andra plats med utsläpp av mikroplaster beräknat till ton per år (IVL, 2016). Det är viktigt att komma ihåg att IVLs studie inte visar på hur mycket av de potentiella 3

8 föroreningarna som når havsmiljöerna och att vidare forskning behövs. Vidare uppstår ett kunskapsgap då inga faktiska provtagningar gjorts i samband med planerna samt att eventuell fragmentering av själva grässtråna och andra material inte tagits med i beräkningarna. Trots den kunskap som fattas så är IVLs studie ett viktigt underlag för det förebyggande arbete som måste ske. Steg 2 i regeringsuppdraget bestod av en bedömning från Naturvårdsverket av de så kallade viktigare källorna identifierade av IVL. Naturvårdsverket bedömer konstgräsplaner som källa enligt följande Naturvårdsverket konstaterar att stora mängder granulat försvinner från konstgräsplaner varje år och att en del av detta svinn sprids till miljön. Därför bör konstgräsplaner betraktas som en viktigare källa. (Naturvårdsverket, 2017). En konstgräsplan består av grässtrån sammansatta av polypropylen eller polyetylen eller av en kombination av de båda plasterna. I botten på vissa konstgräsplaner läggs ett lager av kvartssand/flodsand och därefter ett lager med fyllnadsmaterial (Wallberg et. al, 2016). Enligt Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) (2017) används något av följande fyllnadsmaterial på konstgräsplaner i Sverige: o SBR granulat: Återvunnet material från bil och maskindäck. SBR är idag det billigaste och vanligaste alternativet till svenska konstgräsplaner. o EPDM granulat: Nytillverkat vulkaniserat industrigummi. o TPE Termoplast: Nytillverkat naturgummi som ej är vulkaniserat. o Organiska fyllnadsmaterial: Kork, bark eller kokos. o Hybridgräs: Inget fyllnadsmaterial, består av 80% naturgräs och 20% plastgräs. Granulatet är till storleken cirka 3 mm, vilket betyder att det därmed kan anses utgöra mikroplastpartiklar redan vid den ursprungliga användningen och är därmed så kallad primär mikroplast (Naturvårdsverket, 2017). Enligt IVL (2016) fylls svenska konstgräsplaner på med cirka 2-3 ton gummigranulat per år och plan, vilket indikerar på den ungefärliga mängden granulat som försvinner och potentiellt sprids från planerna. För att kunna utnyttja konstgräsets fulla potential krävs det förstås underhåll av planerna. Om SvFF har varit bidragsgivare till anläggandet av konstgräsplanen är leverantören enligt Lundqvist (personlig kommunikation, 22 mars 2018) skyldig att lämna över en plan för hur konstgräsplanen ska skötas, liknande krav kan även ställas vid upphandling. Enligt Naturvårdsverket (2017) finns det flera potentiella spridningsvägar för granulatet i samband med underhåll. Borstning, plogning eller annat underhåll medför att 4

9 granulat förs från planen till närliggande mark där det kan bli liggande i högar, spridas till andra närliggande områden eller spridas med dagvattnet. Andra potentiella spridningsvägar är bland annat genom de aktivas utrustning då granulatet färdas från planen till omklädningsrum eller in i hemmet där uppsamling sker via tvätt eller dammsugning vidare ut i hushållsavfallet (Naturvårdsverket, 2017). Några av de vanligaste skötselrutinerna som utförs på konstgräsplaner innefattar borstning, harvning och snöröjning. Borstning görs för att fördela granulatet jämnt över planens yta då särskilt utsatta områden så som planens straffområden ofta mäter en lägre nivå av ifyllnadsmaterialet på grund av högre belastning (Svenska Fotbollsförbundet, 2017). Det finns olika typer av borstar på marknaden men vanligast är breda borstar av piassava-typ som kopplas bakom en traktor. Harvning görs för att lufta planen då en högt belastad plan resulterar i att granulatet och sanden blir för kompakt. En hård och kompakt konstgräsplan förlorar sina goda spelegenskaper och vattengenomsläpplighet. Harvningen sker oftast med hjälp av en traktor där en harv påkopplats (Svenska Fotbollsförbundet, 2017). Under vinterhalvåret snöröjs planen för att möjliggöra för det dagliga nyttjandet. Detta kan göras på flera olika sätt, till exempel med hjälp av en traktor och skopa som skrapar undan snön. Figur 1. Bild på en konstgräsplan med gummigranulat (SvFF, 2012). 2.2 Befintliga konstgräsplaner i Kristianstad kommun I Kristianstad kommun finns tre konstgräsplaner som flitigt används främst av kommunens fotbollsföreningar. I Åhus, på Furehov IP har föreningarna Åhus HBK och Åhus IF tillsammans arbetat för att anlägga den konstgräsplan som idag finns där. I Fjälkinge, på Maxilandia IP har kommunen anlagt en konstgräsplan där föreningen själva har ansvar för all skötsel och underhåll som utförs på planen. Den tredje konstgräsplanen är belägen på 5

10 Kristianstads IP i centrala Kristianstad och anlades av kommunen, vilka också har ansvaret för all skötsel och underhåll. Figur 2. Karta över Kristianstad kommun med konstgräsplanerna geografiskt markerade. Den 14 april påbörjades den två dagar långa invigningen av Kristianstads arenaområde. Projektet har innefattat en ny huvudarena av hybridgräs gjord för Damallsvenskfotboll, Superettanfotboll och Superserien i amerikansk fotboll samt en ny konstgräsplan för att utöka antalet speltimmar för föreningarna. Utöver detta upprustas Kristianstads IP med bland annat renoverade löparbanor, läktare, kastbur, omklädningsrum och sekretariat vilket rustar idrottsplatsen för att kunna hålla junior SM i friidrott. Vidare ingår tre nya utomhustennisbanor och två nya padelbanor i det nya arenaområdet. Plats har avsatts för utbyggnation och utveckling av t.ex. ytterligare en konstgräsplan som kan komma 6

11 att anläggas i framtiden (Kristianstad kommun, 2018). Det nya arenaområdet innebär en utökning av kommunens konstgräsplaner från tre till fem varav en plan är av hybridgräs. Konstgräsplanen på Kristianstads IP Naturgräsplan på friidrottsarena Ny hybridgräsplan Ny konstgräsplan Avsatt yta för ytterligare en konstgräsplan Figur 3. Illustration över nya arenaområdet som ligger i centrala Kristianstad (Kristianstads kommun, u.å.). 7

12 3. Mikroplaster, natur och kultur 3.1 Mikroplastens uppkomst Att mikroplastens existens är en direkt konsekvens av människans agerande är en enkel och säker slutsats att dra. Men, vilken roll har människans strävan efter utveckling spelat för att etablera plastens starka position i dagens moderna samhälle? Hornborg (2010) delar in moderniteten i tre delar: dualism, likformighet och expansion. Expansionens bidrag till moderniteten beskrivs som en tro på framtiden samt en ständig ekonomisk tillväxt. Strävan efter ekonomisk tillväxt kan således ses som en av de grundläggande orsakerna till mikroplastens uppkomst, då plastens egenskaper som billigt och materiellt hållbar hittills har möjliggjort försäljning av produkter med större ekonomisk vinst för tillverkaren än tidigare. Människans sökande efter ekonomisk vinst har direkt skapat de material som idag används i konstgräsplaner världen över. Den ekonomiska vinsten och tillväxten försvaras av många varav en av dem är teorin om ekologisk modernisering som utvecklades i mitten av 1980-talet. I den ekologiska moderniseringen ingår att samhällets inriktning på ekonomisk utveckling och materiell välfärd inte ska behöva överges. Hajer (1995) och Mol et al. (2009) beskriver att ekologiskt ansvar och ekonomisk tillväxt inte står i motsättning till varandra och att samhället ansåg att utifrån teorin kan de båda uppnås samtidigt i ett nytt paradigm. Dagens miljöproblem kan lösas genom tekniska lösningar och organisatoriska förändringar. Enligt teorin är inte miljömedvetandet ett hot mot tillväxten utan snarare en förutsättning för nya möjligheter inom industriell teknik och genom ökade miljökrav på företag uppnår dessa långsiktiga fördelar. I förlängningen innebär det att företag som ligger i framkant av utvecklingen av miljövänliga processer och produkter har stora möjligheter att ta marknadsandelar från de företag som inte miljöanpassat sin produktion. Miljöskyddet blir då inte längre en ekonomisk börda, utan snarare en källa till ökad konkurrenskraft och större tillväxt. 3.2 Naturen Att plasten inte hör hemma i naturen är för de flesta självklart, men varför? Lidskog & Sundqvist (2013) delar upp vårt synsätt på natur i den rena och orena naturen. Den rena naturen beskrivs i två dimensioner av renhet, den första i motsats till nedskräpning, föroreningar och exploatering (Lidskog & Sundqvist, 2013). Här ser vi bilder framför oss av höga berg, vilda djur, vidsträckta hav och djupa skogar som sköna och lockande. Den andra är 8

13 den rena naturen som en motsats till det som präglats av människan. Här finns inga spår av mänsklig aktivitet, kultur eller andra avtryck (Lidskog & Sundqvist, 2013). I inga av bilderna vi ser framför oss av den rena naturen finns människan närvarande, enligt detta synsätt bör kulturen och naturen inte blandas och om vi vill bevara renheten så är människans frånvaro viktig. Den rena naturen som beskriven enligt Lidskog & Sundqvist (2013) har ingen plats för plasten, men ändå finns den där. Kanske är det inte vår bild av den rena naturen som är viktigast, utan vår relation till den. I motsats till den rena naturen står den orena naturen. Den orena naturen är enligt Lidskog & Sundqvist (2013) en bild av gifttunnor som läcker, skorstenar som spyr ut rök och avloppsrör där det väller ut föroreningar. På dessa bilder är inte heller människan närvarande utan det som visas upp är tekniska artefakter och kulturen som ett hot mot den rena naturen. Lidskog & Sundqvists (2013) beskrivning av den orena naturen visar på svårigheterna att komma bort från orenheten och således på omöjligheten att isolera och bevara den rena naturen. Det här synsättet främjar därför det förebyggande miljöarbetet och leder tankarna från naturskydd till hållbar utveckling. Plasten har idag en oerhört stark position i vårt samhälle och finns överallt omkring oss. Vi kan se på plasten som en representation av den orena naturen, människans utveckling och uppfinningsrikedom samt något som i dagsläget är omöjligt att till fullo fasa ut. På samma sätt som Lidskog & Sundqvist (2013) menar att den orena naturen är ett faktum och att den rena naturen är en idealbild som inte längre går att upprätthålla, så kommer plasten finnas i våra liv men det är det förebyggande arbetet som ser till att materialet tas om hand på rätt sätt som blir den viktiga samhällsutvecklingen. Bilden av den rena naturen talar nog till de allra flesta av oss, för många är den kanske en önskan om vad som borde vara. Även om den rena naturen är en målbild så återstår fortfarande faktumet att mycket av den plast som vi dag konsumerar hamnar i naturen. Spelar bilden av den rena naturen någon roll i beslutsfattandet kring konstgräsplanernas framtid? Värde-uppfattning-norm-teorin utgår från att värden är drivande i våra miljövänliga handlingar och attityder (Nilsson & Martinsson, 2012). Teorin består av värden, attityder, uppfattningar om konsekvenser, uppfattningar om ansvar och personliga normer. Grundtesen är: om (a) en handling är i enlighet med en persons värden och (b) personen har miljövänliga attityder och (c) om han eller hon känner ett personligt ansvar för handlingen och (d) har en uppfattning om vilka konsekvenser denna handling kan få, så kommer denna person att (e) utveckla en personlig norm för miljövänligt beteende och attityder (Nilsson & Martinsson, 2012). Enligt teorin är det inte tillräckligt att personen tycker att miljöfrågor är viktiga för att 9

14 personen ska göra miljövänliga val. Det krävs de som beslutar känner ett ansvar för sina handlingar och att de känner att miljövänliga val har positiva effekter på miljön. För att samhället ska börja konsumera mindre plast och återvinna den korrekt krävs det alltså enligt teorin att vi konkret ska uppleva att vi bidrar till att bevara den så kallade rena naturen samt att vi börjar känna ett ansvar över vår konsumtion. 3.3 Kulturen Dagens konstgräsplaner används i första hand för att möjliggöra idrottsutövning även under vinterhalvåret i Sverige. Vårt klimat gör det helt enkelt möjligt för efterfrågan på konstgräsplaner att öka. Idrotten, som är ett uttryck av den mänskliga kulturen, spelar en stor del i vårt moderna samhälle och dess fördelar för befolkningen är ovärderliga. Kulturen associeras ofta med mänsklig aktivitet och ska tillsammans med naturen skapa en verklighet i balans. Men, vilken plats får kulturen ta i förhållande till naturen? I en dualistisk platsorienterad natursyn kompletterar och utesluter naturen och kulturen varandra (Kronlid, 2011). Det som inte definieras som natur är per definition kultur. Enligt det här synsättet är naturen platsbunden och associerad med t.ex. vildmarksområden, fjällen och havet och linjen mellan kulturen och naturen är tydlig. Enligt Kronlid (2011) så verkar det som att den geografiska linjen mellan natur och kultur ständigt flyttar sig i takt med att vi kultiverar och bebor tidigare naturliga områden. Som ett exempel är en vistelse på fjället en vistelse i naturen men så fort vi går in i fjällstugan så går vi också in i kulturen. Vi befinner oss i naturen men är aldrig riktigt en del av den, vi lever av den men inte som den. På samma sätt är konstgräsplanerna ett utryck för kulturen och alla som vistas på planen rör sig i kulturen. I motsats till den dualistiska platsorienterade natursynen lyfts människans samhörighet med naturen av en så kallad blandad natursyn. Enligt Kronlid (2011) är en blandad natursyn ett försök att uttrycka människans specialitet, att vi är en del av det ekologiska sammanhanget men att vi samtidigt har förmågan att distansera oss. I en blandad natursyn är det den mänskliga dubbelheten som ligger till grund för reflektioner och gränsdragningar mellan det vi kallar natur och kultur. Att försöka förstå hur vi ser på kulturen och naturen hjälper oss definiera vilken plats de båda får ta i våra liv. Det finns inget svar på hur prioriteringen mellan de båda ska göras, utan det svaret ligger i varje individs synsätt. Vilka värden vi prioriterar högst är helt enkelt en fråga om individuella värderingar, uppfattningar och erfarenheter. Att kulturen breder ut sig och tar mer plats är konstgräsplaner ett lysande exempel på. Den tekniska 10

15 utvecklingen har möjliggjort de nya lösningar vi nu ser som gör det enklare för oss att utöva och praktisera vårt kulturella utryck. Konstgräsplanernas fördelar för idrotten i Sverige har skapats genom teknisk utveckling och drivkraften i moderniteten att utveckla och expandera. På så vis är det människans drivkraft för expansion och utveckling som driver kulturen framåt och låter den ta mer plats i rummet där kultur och natur möts. 11

16 4. Metodval För att besvara frågeställningarna tar den här studien i första hand en kvalitativ ansats till forskningsproblemet. Den kvalitativa analysen görs i likhet med hermeneutiken som innehåller tolkning för att skapa förståelse och kunskap (Allwood & Erikson, 2012). Eftersom studien tar en kvalitativ ansats till frågeställningarna blir resultatet endast tillämpningsbart i det sammanhang där undersökningarna har ägt rum. 4.1 Intervjuer För att undersöka hur de lokala förutsättningarna ser ut vid befintliga konstgräsplaner i Kristianstad kommun har jag utfört strukturerade intervjuer med de föreningar och ansvariga vid kommunen som utför daglig skötsel av konstgräsplanerna. Intervjuerna har utgått från ett frågeformulär med färdigformulerade frågor där respondenten endast svarat på frågorna och inte givits möjlighet att vidareutveckla sitt svar (Grönmo, 2006). Frågorna utformades för att fokusera på de praktiska detaljerna kring planens egenskaper samt de rutiner kring skötsel som finns i nuläget. Intervjuerna utfördes via telefonkontakt där jag fyllde i frågeformuläret utifrån respondenternas svar. Alla strukturerade intervjuer utfördes under början av april Vidare utfördes en semistrukturerad intervju i enlighet med Bryman (2011) med Pär Cederholm, ansvarig för anläggning av konstgräsplaner i Kristianstad kommun, där syftet var att undersöka hur arbetet kring upphandling och anläggning går till i praktiken. Liknande semistrukturerad intervju utfördes även med Jonas Fasth, ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Kristianstad kommun, där fokus låg på att låta Fasth beskriva beslutsprocessen kring anläggandet av nya konstgräsplaner i kommunen. För att undersöka hur förvaltningarna på Kristianstad kommun kan skapa ett överskridande samarbete kring konstgräsplanerna utfördes semistrukturerade intervjuer med Selina Malik, miljöstrateg på Kristianstad kommun, Lars Jennfors, fritidsstrateg och Anna-Karin Åkesson, miljöinspektör. Samtliga semistrukturerade intervjuer transkriberades efter utförandet och presenteras i löpande text i studiens empiriavsnitt. 12

17 Tabell 1. Sammanställning över samtliga intervjuer som utförts med bland annat angivet datum för intervju. Samtliga intervjuer som utförts Namn Benämning i text Datum för intervju Funktion Typ av intervju Stefan Holmquist Ingen Ordförande Fjälkinge IF Strukturerad Robban Almroos Ingen Vaktmästare Furehov Strukturerad Daniel Perkmar Ingen Pär Cederholm Cederholm Jonas Fasth Fasth Anläggningsansvarig Kristianstad IP Ansvarig för anläggning av konstgräsplaner på C4 teknik Ordförande kultur- och fritidsnämnden Strukturerad Semistrukturerad Semistrukturerad Selina Malik Malik Miljöstrateg Semistrukturerad Anna-Karin Åkesson Åkesson Miljöinspektör Semistrukturerad Lars Jennfors Jennfors Fritidsstrateg Semistrukturerad Resultatet av samtliga utförda intervjuer presenteras för att sedan användas i en analys av det nuvarande läget i Kristianstad kommun. Analysen innefattar en jämförelse av anläggnings- och skötselrutiner med givna standarder och råd från bland annat Svenska Fotbollsförbundet samt en diskussion om vilka möjligheter jag bedömer finns för Kristianstad kommuns arbete med konstgräsplanerna. 4.2 Innehållsanalys Länsstyrelsen Skånes tillsynsvägledning av användandet av konstgräs på idrottsanläggningar har granskats i en innehållsanalys utefter öppen kodning där det först och främst är det empiriska materialet som bestämmer vilka koder som kommer användas (Grönmo, 2006). Enligt Hjerm, Lindgren & Nilsson (2014) delas den kvalitativa analysen upp i tre delar och det är dessa tre punkter som innehållsanalysen har följt: kodning, tematisering och summering. Först har analysenheten lästs igenom och de meningsenheter som behandlar de frågor som är intressanta har kodats för att sedan organiserats i kategorier på ett sätt som motsvarar innehållet. Analysen är således uppdelad i kategorierna: fyllnadsmaterial och dagoch lakvatten. Syftet med innehållsanalysen är att undersöka vilka delar av Länsstyrelsen 13

18 Skånes tillsynsvägledning som Kristianstad kommun kan använda sig av i sitt arbete med konstgräsplanerna. Resultatet från innehållsanalysen används för att appliceras på den empiri som insamlats om nuvarande situationen i Kristianstad kommun. Innehållsanalysen utfördes för att i diskussionen vidare försöka förstå hur Kristianstad kommun kan arbeta med konstgräsplanerna. 14

19 5. Konstgräs i Kristianstad 5.1 Skötselrutiner Nedan presenteras den empiri som insamlats gällande skötselrutiner av konstgräsplaner i Kristianstad kommun i en tabell. Empirin insamlades med hjälp av strukturerade intervjuer och ligger till grund för de resultat som presenteras i slutet av arbetet. Tabell 2. Resultat av strukturerade intervjuer med ansvarig för skötsel av vardera konstgräsplan i Kristianstad kommun. 15

20 I tabell 2 presenteras den data som som samlats in genom strukturerade intervjuer om de nuvarande konstgräsplanernas skötselrutiner. Fyllnadsmaterialet som används på de kommunägda planerna i Fjälkinge och på Kristianstad IP är av nytillverkat gummi, medan granulatet som används på Furehov är av återvunna bildäck. På ingen av planera kontrolleras ifyllnadsnivåerna regelbundet och därför har inget inköp av nytt granulat varit regelbundet. Enligt uppgift är det endast dagvattenbrunnarna runt planen på Furehov som är utrustade med granulatfällor. Alla planer har asfalterad yta runt om, där en yta avvaras för förvaring av bortskrapad snö vid vinterunderhåll. Den mängd granulat som följt med snöplogningen återförs enligt uppgift tillbaka till planerna vid snösmältning, däremot finns det ingen möjlighet att återföra eventuellt granulat som följt med de som vistats på planerna. Vid snöplogning lämnas ungefär en centimeter snö på de kommunägda planerna i Fjälkinge och på Kristianstad IP som sedan borstas bort medan all snö på planen på Furehov skrapas bort vid snöplogning. Enligt uppgift överlämnades ingen skriftlig skötselmanual till de som utför skötselrutinerna vid konstgräsplanen på Fjälkinge IP, trots att planen fått bidrag av SvFF. 5.2 Anläggning och upphandling Pär Cederholm, ansvarig för anläggning av konstgräsplaner på C4 teknik i Kristianstad kommun beskriver C4 tekniks ansvar för konstgräsplanerna som att de är utförare av projekt och inte bygger på eget initiativ utan på beställning av andra. För det mesta är det från Barnoch utbildningsförvaltningen då vi bygger mycket skolor. Men just när det gäller bollplaner oavsett om det gäller gräs eller konstgräs så kommer beställningen från Kultur- och fritidsförvaltningen.. På frågan hur processen för anläggning av en konstgräsplan ser ut för C4 teknik förklarar han att de driver hela upphandlingarna med kravspecifikation och förfrågningsunderlag samt hela genomförandet. Då försöker vi se över hur marknaden ser ut, bara för att vi har handlat konstgräs tidigare så betyder inte det att vi har helt koll på det. Materialen och marknaden utvecklas vilket gör arbetet med kravspecifikationen svårare, man kan lätt sätta gamla krav om man ej följer med i utvecklingen. Cederholm berättar att det i upphandlingen finns miljökrav inräknat då C4 teknik hänvisar till NFS 2004: Hänvisningen görs för att hela konstgräset inklusive paden och fyllnadsmaterialet ska uppfylla krav som är aktuella. Utöver kraven som är specificerade i NFS 2004:10 22 menar Cederholm också att C4 teknik även har krav på sig att konstgräsplanerna som Kristianstad kommun äger inte får fyllas på med SBR granulat. Det är en policy som antogs redan innan 16

21 vi la första konstgräsplanen i kommunen. Jag vet inte riktigt var det kommer ifrån, men det kommer ju från kommunen själva.. Behovet av konstgräsplaner är enligt Cederholm väldigt högt i Kristianstad kommun. Han menar att om man ser till föreningarnas behov så finns det alldeles för få konstgräsplaner i kommunen då föreningarna inte har tillräckligt med träningstider i den omfattningen som de önskar. I vissa fall får man hänvisa till grusplaner vilket man använt under lång tid men föreningarna vill inte använda grusplanerna längre på grund av att det är en väldigt stor skillnad mellan en grusplan och en gräsplan, medans skillnaden mellan konstgräs och naturgräs är betydligt mindre. Initiativet för det nya arenaområdet kom från fotbollsföreningarna KDFF och KFC, Kristianstad Predators amerikanska fotbollsförening, Kristianstads Tennisklubb, KFUM Kristianstads Friidrottsförening och Åhus Friidrottsklubb. Hela den planeringen började för väldigt länge sedan. Man gjorde en masterplan för hela området vilket började med ett initiativ från föreningarna som sedan gavs över till kommunen som började arbeta med det.. Förslaget gick sedan den politiska vägen tills det slutligen fattades beslut om området. Cederholm berättar att C4 teknik sedan handlade upp en entreprenör, NCC, som sedan har gjort hela projekteringen. Han förklarar att C4 teknik har varit närvarande vid projekteringen men att de bara handlat upp entreprenören. Jag tycker vi får mycket för pengarna om vi ser till antalet aktiva som finns i kommunen. 166 miljoner är väldigt mycket pengar men det är väldigt många som kommer kunna utnyttja de nya anläggningarna.. Cederholm menar att pengarna är väl investerade då flertalet idrotter gagnas av det nya arenaområdet. Friidrotten får nya banor, nya omklädningsrum och material. Tennisen får tre nya banor samt två nya padelbanor medans fotbollen och den amerikanska fotbollen kan utnyttja hybridgräset och konstgräsplanen.. Cederholm tror också att den övervägande reaktionen från allmänheten på det nya arenaområdet har varit positivt. Han menar att det alltid finns en diskussion mellan de olika idrotterna när kommunen investerar i bättre förutsättningar för en idrott men att kritiken inte har varit lika högljudd som vid andra byggprojekt. Slutligen menar Cederholm att rutiner kring anläggning och upphandling fungerar bra. Som det är nu fungerar det bra. Vi blandar oss inte i vart det ska finnas konstgräsplaner utan bara vi vet var det ska byggas så är vi glada.. 17

22 5.3 Kultur- och fritidsnämnden Enligt Jonas Fasth, ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Kristianstad kommun kan nämndens ansvarsområde delas in i tre huvudsakliga delar; friluftsliv, idrott och kultur. En väldigt stor del av vår verksamhet är genom andra föreningar d.v.s. att ge rätt förutsättningar för våra föreningar samt barn och ungdomar som är vårt huvudfokus.. Fasths uppdrag som ordförande innebär att han leder nämndens arbete där en stor del innefattar att hålla en kontinuerlig dialog med kultur- och fritidsförvaltningen om vad som behöver göras. Fasth beskriver behovet av konstgräsplaner i kommunen som stort och att behovet främst kommer från fotbollsföreningarna. Det är ganska mycket tryck utifrån. Fotbollsklubbarna som är de största användarna av konstgräsen tycker att vi har alldeles för få konstgräsplaner, då det är svårt att få tider.. Just möjligheten för föreningarna att få tider i den utsträckning som de vill vintertid beskrivs vara orsaken till det stora behovet av fler konstgräsplaner. Fasth menar att den stora kostnaden som anläggandet av en konstgräsplan innebär är en av anledningarna till att det endast funnits tre konstgräsplaner tidigare i kommunen. Det kommer många förslag på platser där vi kan anlägga konstgräs men vid närmare undersökning konstateras det att det skulle kosta alldeles för mycket.. På frågan om förvaltningen utvärderar hur stort behovet av konstgräsplaner är svarar Fasth Ja, det är klart att vi utvärderar det. Framförallt kan vi se behovet från tidigare år eftersom att alla klubbar får komma in med önskemål om när och hur mycket de vill träna. Därefter gör förvaltningen en fördelning av tiderna utefter förutbestämda prioriteringar.. Kristianstad kommun arbetar utefter prioriteringen att tiderna först fördelas så att kommunens två elitlag, damallsvenska KDFF och KFC i herrarnas division ett, får tider för att därefter prioritera ungdomslagen. Prioriteringen innebär att alla seniorlag som spelar på lägre nivå hamnar efter ungdomarna i prioritet. Utifrån det ser vi då att det är ett antal som inte får tider, och att behovet är stort.. Samtidigt som Fasth konstaterar att belastningen på kommunens konstgräsplaner är hög så menar han att man skulle kunna utnyttja planerna bättre än vad som görs i dagsläget. Jag har föreslagit att på en 11-manna plan kan vi lätt vara fyra lag, vi behöver inte vara två. Det är inte så att du spelar fullagsspel på fullplan varje träning. Fasth refererar till hur Brommapojkarna med framgång utnyttjar sina planer på liknande sätt. Vidare menar han att förslaget kanske skulle resultera i att behovet av ytterligare konstgräsplaner inte skulle upplevas så stort men att så fort det är dags för matcher så kommer behovet uppstå igen då hela planer krävs. 18

23 Fasth förklarar att det inte finns något politiskt motstånd i nämnden vid anläggandet av nya konstgräsplaner. Han menar att det är ytterst sällan som det blir motsättningar i kultur- och fritidsnämnden, förutom möjligtvis i frågor där det finns en opinion som partier främst i opposition kan ta fördel av. Om du jämför med andra nämnder så är kultur- och fritidsnämnden relativt opolitisk. Det uppkommer inte många ideologiska diskussioner som det kanske är i fullmäktige där vi har våra ideologiska utgångspunkter.. I vissa fall menar Fasth att det kan uppstå motsättningar i ekonomiska frågor och prioriteringsfrågor men att diskussionerna inte är ideologiska och att det inte finns något exempel på oenighet i samband med diskussioner kring fotbollsplanerna. När något tas upp i nämnden ska det mesta vara klart Är man i majoritet så vill man lösa konflikterna innan det tas upp i nämnden, sitter man i opposition så vill man kanske ha motsättningar för att kunna profilera sig. På frågan om miljöriskerna med konstgräsplanerna tas i upp i nämnden svarar Fasth att det inte alls diskuteras i kultur- och fritidsnämnden. Däremot i arbetet innan görs det olika miljökonsekvensanalyser. Så vi har inte någon debatt om miljöpåverkan.. Fasth berättar att de förutsätter att förslaget ligger inom upphandlingsregler där miljöperspektivet ingår innan nämnden tar beslut. Vidare menar Fasth att diskussionen kring om nämnden ska ta ställning i konstgräsfrågan inte har tagits upp. Ja, ta ställning skulle vi absolut kunna göra och det är klart att det skulle kunna påverka att det inte blir fler konstgräsplaner.. Han menar att det hade varit väldigt tufft att ta ett beslut om att kommunen inte ska anlägga fler konstgräsplaner men att det i nuläget inte finns med överhuvudtaget att de skulle anlägga fler konstgräsplaner. Beroende på hur fotbollen utvecklas så kan behovet uppkomma, men nu har vi det ju så pass mycket bättre än för bara några månader sen. Just nu är det inte läge att prata om ytterligare konstgräsplaner. Fasth betonar vikten av att barn och ungdomar får möjlighet att röra på sig på sin fritid. Jag brukar prata om att Kristianstad har två jättestora utmaningar. Den ena är integrationen, att få in nyanlända i vårt samhälle och det andra är skolresultaten, då vi har för dåliga skolresultat. En viktig nyckel för att komma åt problemen menar Fasth är kultur och fritid då studier visar på att om vi rör på oss så mår vi bra och mår vi bra presterar vi bättre i skolan. Under den här mandatperioden har vi jobbat väldigt mycket med att försöka få föreningarna att ta ett större ansvar. Där har vi inte nått hela vägen fram. Fasth nämner KDFF som ett föredöme i frågan då de är duktiga på att visa sina aktiva ungdomar att det inte bara handlar om fotboll genom att till exempel erbjuda läxläsning i sin klubbstuga. Får kommunen ungdomarna att röra på sig, vare sig det är i en förening eller utanför, så menar Fasth att det kommer synas på skolresultaten. Kan vi då skapa förutsättningar för ungdomar 19

24 att röra på sig, där konstgräsplanerna är en variant, absolut inte den enda, så tror jag absolut att konstgräsplanerna är lönsamma samhällsekonomiskt.. Fasth betonar vidare att det nu finns en miljöproblematik som behöver lösas men att han inte har tillräcklig kunskap om problemet eller möjliga lösningar. Fasth menar att det absolut finns en möjlighet för miljö- och hälsoskyddsavdelningen att vara inblandad i arbetet innan det tas ett beslut om en konstgräsplan ska anläggas. Han menar att ett förvaltningsöverskridande samarbete är vanligt i frågor då kultur- och fritidsförvaltningens tjänstemän saknar expertis eller kompetens i ett särskilt område. Jag kan tänka mig att det redan finns kontakter i det läget, när man pratar om att anlägga en konstgräsplan. Jag vet inte hur det har varit, men jag kan tänka mig att det är så.. Då Fasth förklarat att det inte finns planer på att anlägga nya konstgräsplaner i kommunen just nu, frågar jag om man kan betrakta det som en brytpunkt i tiden, där miljöintressena får ta större plats i diskussionerna vid framtida planering. På det svarar han att nämnden nu tagit för givet att man jobbar utifrån alla perspektiv med hänsyn till lagstiftningen. Sen kan jag inte miljölagstiftningen och hur långt den går. Kanske behöver vi ta ytterligare frivilliga steg nu som vi inte gjort tidigare Strategiskt miljöarbete Selina Malik, miljöstrateg på Kristianstad kommun menar att den del av hennes arbete som innefattar mikroplaster framförallt handlar om miljömålsarbetet. Det berör samtliga förvaltningar i kommunen och tar upp miljömålet Giftfri miljö där mikroplaster naturligt kommer in. Utöver miljömålsarbetet berättar hon om projektet Tänk om plast, där hon tillsammans med en kollega representerar Kristianstad kommun. Vi är sju aktörer i nuläget, men vi håller på att rekrytera fler medlemmar för att skapa en plattform där vi kan prata om plast, rätt plast på rätt ställe.. Malik har utifrån miljönämndens verksamhetsplan nu även fått i uppdrag att ta fram ett förslag till en kemikalieplan som sedan ska antas i kommunfullmäktige. På frågan om det finns plats för konstgräsplanerna som källa till mikroplastutsläpp i kemikalieplanen svarar hon Absolut. När man tittar på mikroplast och föroreningskällor så är konstgräsplanerna en av de som läcker mest mikroplaster till naturen. Det hamnar i vårt dagvattensystem som inte renas på något sätt utan leds orent ut till våra vattendrag.. Malik menar vidare att skarpare styrdokument så som en ny kemikalieplan är ett sätt för kommunen att i framtiden göra ett ställningstagande i frågan. Ett annat sätt för kommunen att vara skarpare är ju att vara med i nätverk som hanterar frågan. Som exempelvis 20

25 Tänk om plast där vi pratar om den här frågan, lyssnar på hur andra kommuner har gjort och för en diskussion.. Malik menar att mikroplastfrågan inte lyfts internt i Kristianstad kommun och att kommunen inte har tagit ställning i frågan. Hon menar att både kommunfullmäktige och samtliga nämnder måste vara eniga i det här. Att samtalet om konstgräsplaner och mikroplaster kan finnas på miljö- och hälsoskyddsavdelningen kan tyckas naturligt men Malik hade önskat att de olika förvaltningarna på Kristianstad kommun i framtiden har ett närmare samarbete i frågan. Här är det viktigt att vi utbildar vår personal i den här frågan för det är inte många som känner till problemet eftersom det är väldigt nytt.. Malik fortsätter med att konstatera att hon kan leda det arbetet med utbildning internt men att viljan måste komma från samtliga chefer att avsätta tid för att sätta sig in i problematiken. Så ett första steg är ju att vi ser det som ett gemensamt problem sedan får vi prata om gemensamma lösningar. Och hur vi ska hantera problemet med mikroplaster där konstgräsplanerna är en del av det.. Vidare menar Malik att det är viktigt att förstå problematiken med konstgräsplanerna i sitt eget sammanhang, hon menar att nämnder som inte naturligt diskuterar miljöfrågor ändå kan behöva utbildning i frågor som påverkar kommunens miljö. Malik håller med om att miljölagstiftningen inte når hela vägen ut i frågan om konstgräsplaner som utsläppspunkt av mikroplaster. Vad innebär försiktighetsprincipen och hur kan kommunerna applicera den på den här typen av frågor? Det blir mycket tyckande i frågan när det egentligen borde överlämnas till forskning.. Då lagstiftningen inte är tillräckligt skarp menar Malik att det som faktiskt skulle göra skillnad i kommunen är ett frivilligt ställningstagande. På frågan hur hon ser på konstgräsplanens framtid i Kristianstad kommun svarar hon Som sagt är det idag en ickefråga så det är en hel del frågetecken som behöver rätas ut. Innan vi säger bu eller bä när det gäller konstgräsplaner så måste vi lyfta 1: att det är ett problem och 2: hur vi ska hantera problemet som en kommun.. Malik understryker också att faktumet att det idag inte finns en standardiserad metod för hur man mäter halten mikroplaster i vatten försvårar för arbetet med att till fullo förstå effekterna av mikroplastföroreningar. Hon menar också att om vi inte kan hitta eller utreda föroreningen, hur ska vi då kunna omhänderta den? Om vi inte kan hantera föroreningen så behöver vi arbeta med källan.. Malik förklarar att Kristianstad kommun försöker profilera sig som en grön och hållbar kommun och att de då måste visa vilka ställningstaganden som är gröna. Vi behöver kanske inte veta till 100% hur farlig föroreningen är. Vi har lokala miljömål, vi ska arbeta för en giftfri miljö, vi ska använda oss av försiktighetsprincipen, vi ska vara en offentlig förebild. Vi gör inte det fullt ut idag. Det visar den här debatten.. 21

26 5.5 Arbetet på förvaltningarna Miljöinspektör Anna-Karin Åkesson från miljö- och hälsoskyddsavdelningen och fritidsstrateg Lars Jennfors från kultur- och fritidsförvaltningen konstaterar att det finns miljörisker associerade med konstgräsplaner idag. Båda två menar att miljö- och hälsoskyddsavdelningen hittills inte varit inblandade i planeringen av nya konstgräsplaner i Kristianstad kommun. Jennfors ser att ett samarbete mellan förvaltningarna skulle vara positivt för arbetet med konstgräsplanerna Absolut, jag ser det som att det blir fullt naturligt framöver när man ska fundera på att anlägga konstgräsplaner. Jag tänker framförallt att det blir relevant i upphandlingsskedet, när vi sätter kriterier för vad som ska upphandlas. Är de inte med då får vi kanske inte in miljöperspektivet på samma sätt.. Åkesson håller med om att miljö- och hälsoskyddsavdelningens kompetens hade kunnat utnyttjas med fördel innan konstgräsplanerna anläggs Utifrån hänsynsreglerna i miljöbalken hade vi funderat över; är det här det bästa alternativet? finns det andra alternativ? och om det här är det enda alternativet vad kan man då utföra för åtgärder för att granulatet inte ska spridas?. Åkesson menar vidare att det uteblivna samarbetet kan bero på att tillräcklig kunskap om problemet idag saknas både i kommunen och i Sverige Jag tror många är medvetna om problemet men man vet inte var problemet med mikroplaster finns och vad det finns för lösningar. Jennfors menar att det finns kunskap om problemet på kultur- och fritidsförvaltningen men att kunskapen om mikroplaster i Sverige är knapphändig och att rekommendationer från högre instanser om hur man ska hantera frågan är efterfrågad. Anledningen till att man i Kristianstad hittills har valt de konstgräsmaterial som idag finns på kommunens planer är enligt Jennfors en del av ett helhetsperspektiv. För kulturoch fritidsförvaltningen har det handlat om att ha ett verksamhetsperspektiv i tanken där man bland annat tar hänsyn till planernas spelegenskaper. Så som jag uppfattar diskussionen så är det spelegenskaperna på konstgräset som såhär långt har krävt gummigranulat. Det finns såklart andra alternativ som är mer miljövänliga, men vi har övervägt mellan olika intressen.. Man har enligt Jennfors gjort ett aktivt val för miljöns skull att inte fylla planerna med SBR granulat, utan man har istället valt något av de dyrare materialen. Jennfors berättar också att det idag inte finns några utarbetade rutiner om hur man ska jobba med konstgräsplanerna inom Kristianstads kommun eftersom konstgräsplaner inte är något som beställs ofta. Åkesson menar att det pratas om mikroplaster på olika ställen i kommunen men att mer kunskap krävs för att kommunen ska kunna hantera problemet. Hon understryker att 22

27 problemet är så pass nytt att det inte finns tillräcklig kunskap om hur man ska mäta problemet eller hur man ska hantera det. Jennfors menar att det definitivt finns en diskussion om konstgräsplanernas mikroplastutsläpp i kommunen som startat under det senaste året. Han menar också att debatten kring konstgräsplanerna kom igång efter att arbetet med det nya arenaområdet hade påbörjats. Debatten om konstgräsplanernas mikroplastutsläpp kom igång strax efter det att vi hade bestämt hur vi skulle göra med det nya arenaområdet. Till exempel arbetar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) nu med frågan och Kultur- och fritidsförvaltningen inväntar likt andra kommuner vägledning i frågan.. Åkesson menar att andra projekt som hjälper till att komplettera bilden av mikroplastutsläpp från konstgräsplaner av exempelvis SKL eller Naturvårdsverket kommer utgöra en bra grund för det vidare arbetet i Kristianstad. Med den kunskapen som Jennfors besitter idag skulle han tackla problemet med konstgräsplanernas miljörisker genom att följa rekommendationer som kommer komma från bland annat SKL samt lyssna på hur andra kommuner resonerar innan de i framtiden ska besluta om och vad som ska anläggas. Åkesson beskriver vad hon möjligtvis skulle gjort på ett liknande sätt som Jennfors Då skulle jag försöka se alla de olika stegen i frågan och kalla till möte för inblandade parter för att fastställa vad vi känner till. Jag skulle också försöka skaffa mig mer kunskap om hur man har gjort på andra ställen och om vad som är på gång Tillsynsarbete Länsstyrelsen Skånes uppdrag är att se till länet utvecklas på ett sätt där nationella mål får genomslag samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Som statens företrädare i länet är det deras uppgift att se till att regeringens politik förverkligas ute i länet (Länsstyrelsen Skåne, 2018). Som en hjälp för skånska kommuners arbete med konstgräsplaner skapade Länsstyrelsen 2016 en tillsynsvägledning där utmaningar och eventuella åtgärder presenteras. Syftet med innehållsanalysen är att undersöka vilka delar av Länsstyrelsen Skånes tillsynsvägledning som Kristianstad kommun kan använda sig av i sitt arbete med konstgräsplanerna. Enligt Hjerm, Lindgren & Nilsson (2014) delas den kvalitativa analysen upp i tre delar och det är dessa tre punkter som innehållsanalysen kommer att följa: kodning, tematisering och summering. Analysen är således uppdelad i kategorierna: fyllnadsmaterial och dag- och lakvatten. Resultatet presenteras nedan under respektive kategori med kommentarer till Kristianstads möjligheter. 23