Borta bra men hemma bäst: De dödas mobilitet i Sverige

Transkript

1 Borta bra men hemma bäst: De dödas mobilitet i Sverige SKKF Rikskonferens maj 2013 Roger Marjavaara, Fil.dr. Institutionen för Geografi och Ekonomisk Historia, Umeå Universitet

2 Bakgrund Reducering av restider och kostnader har skapat ett hypermobilt samhälle (Hall, 2005) Mobilitet är en viktig del av nutida geografisk forskning - The Mobility turn (Cresswell, 2006; Hannam et al., 2006; Sheller and Urry, 2006) Forskning rörande mänsklig mobilitet fokuserar på vad människor gör när de är vid liv - Inget konstigt med det!!?? Inte bara levande är mobila - Teknisk utveckling, Kostnadsreducering, Ökad andel kremerade för många återstår en sista resa Många människor är berörda av detta och det bidrar till en teoriutveckling rörande människors platsanknytning

3 Bakgrund Inga referenser till avlidna i vanligt förekommande läroböcker i kulturgeografi, befolkningsgeografi, migration eller mobilitet (Pacione, 1986; Jones, 1990; deblij & Muller, 1995; Agnew et al. 1996; Robinson, 1996; Boyle et al. 1998; Haggett, 2001; Knox & Marston, 2003; Newbold, 2010; Adey, 2010; Hobbs, 2009; Daniels et al. 2012). Myndigheter (Statistiska Centralbyrån, Skatteverket, Socialstyrelsen) är intresserade av döden som en händelse, dess orsaker och rumsliga fördelning men visar inget intresse för individer efter de avlidit.

4 Bakgrund Population reference bureau (2011) - 107,6 mrd individer har levt på jorden - 6,9 mrd lever idag (2011) 93.5% Antal som någonsin levt Antalet som lever %

5 Platsanknytning Människor har ett behov av att känna sig rotad (Weil, 1952) rotlöshet en nästan dödlig sjukdom. Människor har emotionella relationer till platser (Tuan, 1974; 1977). En globaliserad värld, präglad av platslöshet, leder till ett behov av att ha en stabil och varaktig plats. Ett riktigt hem är grunden för vår identitet (Relph, 1976). Hur mäter vi då människors platsanknytning? Det manifesteras i människors handlingar när de fortfarande är vid liv Platsen för den sista vilan visar ett nytt perspektiv på platsanknytning (Francis et al.,2000).

6 De dödas mobilitet Should the corpses ultimately remain at the bottom of the Atlantic, families and friends of the deceased may struggle more to come to terms with their loss the best practice seems to be recovery. (Robert Jensen, VD, Kenyon International Emergency Services. Citerad i Frost and Rothman, 2011) Air France (AF 447, Airbus-A330) störtade i Atlanten på väg från Rio de Janeiro till Paris i juni 2009

7 De dödas mobilitet Francis et al. (2000) - Begravningsplatser fungerar som ankare i familjen. - Platsanknytning - Besöka en grav fungerar som en länk i en kedja av generationer. Isak Olsson Marjavaara b d.???? Brita Maria Gertström b d.???? Johan Isaksson Marjavaara b d Brita Maria Adamsdotter b d.???? Isak Vilhelm Johansson b d.???? Maria Johansdotter b d.???? Herman Marjavaara b d Nils Gustav Marjavaara b d Wilma Mathilda Uusitalo b d Aina Paulina Tuuliainen b d. xxxx Erland Gustav Marjavaara b d. xxxx Nils Roger Marjavaara b d. xxxx Skogskyrkogården, Stockholm Rut Kristina Wuopio b d. xxxx

8 De dödas mobilitet Rowles & Comeaux (1986, 1987) - Post-death removal of human remains - Arizona USA - Starkt samband mellan inflyttning och utflöde av avlidna - Återvända hem Oliver (2004) - Internationell mobilitet efter döden bland Brittiska pensionärer i boende Spanien - Synen på främmande begravningstraditioner

9 De dödas mobilitet I Sverige Berglund (1994) - Mobilitet efter döden och vilka problem som uppstår för efterlevande - Lagstiftning rörande omlokalisering av redan begravda Gustafsson (2001; 2003) - Enkätstudie - 9% av begravningarna sker i grannförsamlingen, 5% längre bort - Pull-faktorer viktiga. Det är platsen som drar

10 Födelseort eller verksamhetsort Backens kyrkogård, Umeå

11 Viktiga platser och landskap Backens kyrkogård, Umeå

12 Backens kyrkogård, Umeå Anknytning genom kultur och media

13 De dödas mobilitet Baserad på Svenska kyrkans data från (Kbok2003) Representerar 80 % av samtliga avlidna i Sverige 2010 Visar var den avlidne bodde samt var begravningsgudstjänsten hölls approximation för var man begravts (nationell data saknas) Individdata för hela Sveriges befolkning 2010 (ASTRID) födelseförsamling samt ev. ägande av fritidshus

14 De dödas mobilitet Marjavaara (2012) - De dödas mobilitet är ingen marginell företeelse (24% byter församling) - Mönstren av de dödas mobilitet uppvisar ett omvänt flöde i relation till tidigare migration men även lokaliseringen av större begravningsplatser, speciellt i storstädernas omgivning - Även fritidshusets lokalisering viktig. - Detta förklarar dock endast en del av flödet

15 De dödas mobilitet Den avlidne Obehaglig lokalisering av begravningsplats Konflikter med representanter för kyrkan eller annat trossamfund Återvända hem Återvända till fritidshuset Pittoresk kyrka eller begravningsplats Familjegrav Push Självmordsrelaterad dödsorsak Renovering av kyrkan Negativa associationer till kyrkan bland efterlevande Brist på utrymme i hemförsamlingen Pull Efterlevandes nya permanentbostadsort Återbörda barn/spädbarn till sitt hem Bekvämt avstånd för efterlevande De e.erlevande

16 Slutsats De dödas mobilitet ger nya perspektiv på vilka platser som är viktiga för människor Det avslöjar länkar till platser som vi inte klart kan observera om vi endast studerar vad människor gör när de är vid liv De dödas mobilitet är omgärdad av få restriktioner och kan endast göras en gång oinskränkt platsanknytningen Attraktiviteten i rurala och perifera platser är underskattade De dödas mobilitet kan ge nya insikter i nutida migrations- och mobilitetsforskning Ett omstritt område i framtiden?

17 Framtida forskning Hur är det med den internationella mobiliteten efter döden? Den valda begravningsplatsen och dess påverkan på de efterlevande? restriktioner i efterlevandes mobilitet? Omlokalisering av redan gravsatta? Lojalitetsproblem rörande var man skall gravsättas i relation till flertalet viktiga individer/platser? Splittring av kvarlevor för gravsättning på flertalet platser? Temporär mobilitet bland de döda?

18 Tack! Roger Marjavaara Institutionen för geografi och ekonomisk historia Umeå universitet