Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 6N 1 kor Göteborgs kommun majornalinne@majomalinne.goteborg.se efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Sannaskolan 1 i Göteborgs kommun

2 Uppföljning i Sannaskolan 1 genomförde tillsyn av Sannaskolan 1 under hösten 2015 och våren fattade den 4 juli 2016 beslut efter tillsynen. I beslutet konstaterades att det förelåg ett antal brister i verksamheten, bl. a. i skolans arbete med undervisning och lärande samt trygghet och studiero. Göteborgs kommun förelades vid vite om kr att avhjälpa bristerna. Göteborgs kommun inkom den 31 oktober och den 5 december 2016 med redovisningar av vidtagna åtgärder. har nu gjort en uppföljning av de brister som framkom i beslutet den 4 juli Uppföljningen bygger på de inkomna redovisningarna, intervjuer som gjorts med elever, lärare, elevhälsa och rektor samt lektionsobservationer den 6, 7 och 14 mars Utöver detta har representanter för stadsdelsnämnden i Majorna-Linne, stadsdelsdirektören för Majorna-Linne, sektorschef barn och utbildning Majorna-Linne, biträdande kommunalråd med särskilt ansvar för utbildning, förskola, skola, gymnasium, direktör för lokalförvaltningen samt tjänstemän från lokalsekretariatet deltagit i ett möte den 26 januari 2017 där elevernas situation på Sannaskolan 1 (F-6) och Sannaskolan 2 (7-9) diskuterades. En extra intervju har även gjorts med sektorschefen för barn och utbildning i Majorna- Linne den 12 december Den 8 och 11 maj 2017 kom rektor för Sannaskolan 1 in med kompletteringar när det gäller skolenhetens lokaler och en redovisning av enhetens arbete med elever i behov av särskilt stöd. Vid kommuniceringen av det underlag som inhämtats under tillsynen har huvudmannen inkommit med kommentarer. Sammanfattning av kvarstående brister Enligt s bedömning är nedanstående brister ännu ej åtgärdade. konstaterar att Göteborgs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: s ingripande Arbetsområde Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Rektorn ska se till utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Rektorn ska se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling Typ av ingripande Senaste datum för redovisning

3 Nee, Sammanfattning av avhjälpta brister Arbetsområde Undervisning och lärande Rektorn ska se till att undervisningen utgår från och omfattar målen i läroplanen och respektive kursplan Rektorn ska se till att lärarna ger eleverna ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Rektorn ska se till att lärarna vid planering och genomförande av undervisningen tar hänsyn till varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande så att lärarna anpassar undervisningen till alla elever, även de som har svårt respektive lätt att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Förutsättningar för lärande och trygghet Rektorn ska se till att lärarna vid skolenheten samverkar med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen Rektorn ska se till att det bedrivs ett förebyggande värdegrundsarbete för att skapa en miljö som bygger på respekt och delaktighet Rektorn ska se till att elevhälsan främst används förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål Typ av ingripande Brist avhjälpt Brist avhjälpt Brist avhjälpt Brist avhjälpt iirist avhjälpt Brist avhjälpt

4 s beslut Vid uppföljning av tidigare beslut konstaterar att huvudmannen inte avhjälpt samtliga påtalade brister. förutsätter att huvudmannen skyndsamt vidtar åtgärder för att avhjälpa de brister som kvarstår. avslutar tillsynen avseende de brister som har avhjälpts. Frågan om utdömande av vitesbeloppet som riktats mot Göteborgs kommun i s beslut den 4 juli 2016, kommer att behandlas i ett separat ärende. Föreläggande vid vite förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 g skollagen (2010:800) Göteborgs kommun att vid vite av kr senast den 23 oktober 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Om Göteborgs kommun inte följer detta föreläggande kan ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolan ska, i det dagliga arbetet, arbetaför att elevernas lärmiljö ska präglas av trygghet och studiero och ärfri från kränkande behandling. Skolan ska se till att eleverna kan bedriva sina studier i en lugn miljö där de exempelvis inte störs, hotas eller känner sig otrygga av andra elever. Denna miljö bör inte begränsas till enbart lektionssalar, utan även gälla övriga studieutrymmen på skolan som exempelvis skolbibliotek,grupprum. Vidare ska skolan genomföra åtgärderför att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever vid skolan. Om en enskild elev upplever sig kränkt ska omständigheterna utredas, och i förekommande fall åtgärdasfår attfiirhindra kränkande behandling i framtiden. Bedömning av brister konstaterar att Göteborgs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (5 kap. 3 skollagen) Vid skolenheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. (6 kap skollagen)

5 n %eder Atgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna: - Rektorn ska se till att utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. - Rektorn ska se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. - Personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ska anmäla det till rektorn. Rektorn ska i sin tur skyndsamt anmäla detta vidare till huvudmannen. Motivering till bedömning av brist s tidigare beslut inledde tillsynen hösten 2015 av Sannaskolan 1 efter det att det inkommit signaler från bland andra vårdnadshavare och personal om att verksamheten hade brister som innebar att den inte levde upp till skollagens krav. kunde efter besök i verksamheten bl.a. konstatera att utbildningen för eleverna på Sannaskolan 1 inte utformades så att alla elever tillförsäkrades en skolmiljö som präglades av trygghet och studiero samt att det inte bedrevs ett målinriktat arbete mot kränkande behandling. Bedömningen ledde till att fattade ett beslut om föreläggande den 4 juli Föreläggandet förenades med ett vite om kr eftersom flera av de konstaterade bristerna bedömdes som allvarliga och omfattande. I beslutet angavs att Göteborgs kommun senast den 4 november 2016, såvitt avsåg bristerna inom området trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling, skulle inkomma med redovisning över vidtagna åtgärder för att avhjälpa de påtalade bristerna. En sådan redovisning inkom till den 31 oktober konstaterade i beslutet i juli 2016 att det rådde bristande trygghet och studiero på skolenheten och att det ofta förekom konflikter med kränkningar och fysiskt våld mellan eleverna. Det var vanligt förekommande att det var hög ljudnivå på lektioner med elever som störde andra elever genom att antingen prata högt eller till och med slåss. Därtill framgick att det fanns allvarliga brister i tryggheten för eleverna. Eleverna

6 lämnades enligt bedömningen ensamma utan någon vuxen i allt för hög utsträckning och det saknades också rutiner på skolan för att se till att rätt vuxen hämtar rätt barn vid skoldagens slut. Inte heller hade de ansvariga sett till att det vid den pågående ombyggnationen av skolan var en trygg miljö för eleverna då arbetsfordon körde ut och in genom avspärrningarna utan vakt. Vidare visade utredningen att det inte farms något förebyggande och främjande arbete för att motverka kränkande behandling. Det framkom att lärarna eller annan personal inte hann utreda de kränkningar som skedde och personalen anmälde inte alla fall av kränkande behandling till rektorn. bedömde också att skolan saknade ett målinriktat arbete mot kränkande behandling som har sin utgångspunkt i de behov som finns på skolan och där de kränkningar som skett följs upp och där kunskap om situationen på skolan används i arbetet för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Huvudmannens redovisade åtgärder Den 31 oktober 2016 redovisade huvudmannen de åtgärder som vidtagits avseende trygghet och studiero vid skolenheten till följd av s beslut den 4 juli Huvudmannen uppger i sin redovisning att en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling arbetats fram enligt författningarnas krav. Den var färdig och införd den 24 oktober Arbetet i enlighet med planen och planens funktion kommer, enligt huvudmannen, att utvärderas under kommande år. Planen är då en del i Sannaskolans systematiska kvalitetsarbete för att skapa såväl trygghet och studiero som att motverka all form av diskriminering och kränkande behandling. Huvudmannen uppger även att ett skolomfattande program för positivt beteendestöd (PALS) har startat och kommer att utvärderas med eleverna och sedan med personalen. PALS är ett evidensbaserat program med dokumenterat positiva resultat när det handlar om att förändra elevbeteende positivt, enligt huvudmannen. Effekterna av detta förebyggande och främjande arbete ska kunna ses fortlöpande men det förväntas större effekter på längre sikt med ett kraftigt fokus på främjande och förebyggande arbete enligt programmet. Utvärderingen är, enligt huvudmannen, en delavstämning kring ett långsiktigt och strukturerat arbetssätt. Enligt huvudmannen är också flera nya rutiner framtagna och implementerade. Det gäller rutiner för hur anmälningar av kränkningar till huvudmannen ska ske, rutiner för hur eleverna lämnas och hämtas på fritidshemmen av vårdnadshavare, ett rastvärdssystem som ska skapa trygghet är utarbetat och infört samt rutiner för hur personal agerar vid situationer när elever kränks. Enligt huvudmannen ska effekter av dessa åtgärder kunna ses omedelbart men det är också av stor vikt, beskriver huvudmannen, att det förebyggande och främjande arbetet ges stort G

7 utrymme under de kommande åren. Alla rutiner och åtgärder har implementerats och ska utvärderas. s utredning För att komplettera huvudmannens redovisning gjorde uppföljningsbesök på skolenheten den 6, 7 och 14 mars 2017 då elever, lärare, elevhälsa och rektor intervjuades. Vid besöken gjordes även lektionsobservationer. Utöver detta har haft möten med sektorchef samt ett möte med en grupp företrädare för kommunen (se ovan). Elever Enligt de elever som intervjuats har det blivit bättre på skolan, men det är fortfarande många som ger uttryck för att det är oroligt och otryggt på lektioner och raster. De elever som pratat med ger ett flertal exempel på att det fortfarande finns problem, så som att elever i förskoleklassen knuffas och slåss. Flera elever berättar också att det finns elever som stryper andra och puttar ner dem från fotbollsplanen. Eleverna menar också att även om lärarna försöker säga till de elever som inte sköter sig så fortsätter de utan att något ytterligare händer. I en av förskoleklasserna berättar eleverna att eleverna slåss och att det är mycket bråk. Oftast är det några eller någon som bråkar och då kan det bli väldigt våldsamt i klassen med elever som skriker, gapar och slåss. Det händer väldigt ofta enligt eleverna. För att kunna koncentrera sig kan elever få hörselskydd, berättar de. Det sker bråk på flera lektioner och enligt eleverna i är det bättre på rasterna för då kan man välja vilka man vill leka med, då kan man gå undan, men det kan man inte på lektionerna. Flera elever berättar också att det förekommer många fula ord. De ger exempel på att det finns barn som "svär mycket och pekar långfingret". De uppger också att elever ibland säger saker så att andra elever blir ledsna. "En elev kallade en annan jävla apa, då sa läraren till". Elevernas bedömning är att det är rörigt på skolgården och i klassrummet även om det kan finnas tillfällen då det är lugnt i klassrummet och i gruppen. Några av eleverna säger att de tycker att det är bättre nu än förut eftersom de fått ett större klassrum med mer utrymme i korridoren än vad det var tidigare. Eleverna ger exempel på en elev som blivit mobbad sedan hen började. Ingen på skolan har gjort åt något åt detta, enligt eleverna, och hen kallas öknamn som hör ihop med hur hen ser ut. Eleverna tycker inte skolan har gjort tillräckligt. Eleverna ger fler exempel på fler elever som är "lite" mobbade. Eleverna ger också exempel

8 e:n Neo på att det finns elever på skolan som blir retade för sitt utseende. Enligt eleverna finns det otrygga platser på skolan både utom- och inomhus. De nämner t.ex. Sannabacken eller när de har drama. En elev säger att hen inte känner sig trygg eftersom eleverna kan hoppa på eleven överallt. Skolgården är för liten säger en elev och det är ingen vuxen i närheten. Eleverna känner inte fill något gemensamt värdegrundsarbete för skolan. Elevernas upplevelser bekräftas till stor del av de lektionsobservationer som gjort. Vid några av de observerade lektionerna var det lugnt och studiero men på andra lektioner var situationen en annan. Vid flera av de lektioner som observerade skrek barnen rakt ut, hoppade på varandra och slog varandra. Barnen blev då uppmanade att hitta en lek att leka tillsammans istället, men de fortsatte att springa runt, hoppa på varandra och att gapa rakt ut. Ett barn kallade sin pedagog för en ful gorilla. Efter en kvart gick pedagogen ut och på s fråga om det är lämpligt att lämna barnen själva sa hen att det är det och att barnen leker bäst själva. Barnen fortsatte att slåss, bråka med varandra, hoppa på varandra och någon skrek rakt ut flera gånger. I en annan grupp avbröt eleverna läraren och pratade rakt ut så att andra elever blev störda. Mycket av lärarens tid gick åt till att hålla eleverna lugnare. Eleverna ropade rakt ut och pratade om olika saker som inte var relevanta för undervisningen. Några elever arbetade medan andra elever kastade pennor på varandra eller brottades på golvet och skrek på varandra. Det fanns också elever som var otrevliga mot läraren. En elev skrek högt att hen ska "hämnas på skolan". Elevhälsan Elevhälsan uppger att situationen på skolan har förbättrats sedan s förra besök. Skolan har bl.a. strukturerat om rasterna och en i personalen har fått rastverksamheten som sitt ansvar. Efter den senaste omflytten är det lugnare med mindre störningar i undervisningen och färre konflikter, men problem kvarstår enligt elevhälsan. Det är fortfarande inte studiero i alla klasser, och det uppstår fortfarande konflikter mellan eleverna och många av dessa beror, enligt elevhälsan, på lokalsituationen. De uppger i intervjun att det är alldeles för många elever på liten yta vilket skapar konflikter mellan eleverna, särskilt vid utoch ingång. Något annat gemensamt värdegrundsarbete än PALS finns inte på skolan enligt elevhälsan. De tror dock på PALS men då måste skolan prioritera detta arbete och hitta utrymme för detta. Det är ett arbete som måste omfatta alla på skolan, och det gör det inte ännu. Enligt elevhälsan finns det många förklaringar till varför det fortfarande inte är studiero och tryggt. Det är exempelvis att eleverna och lärarna g.

9 ("N flyttas runt och det har tagit tid och energi från annat viktigt arbete. "Några av de elever som idag stökar skulle inte stöka om det var en bättre struktur, dvs, en planerad verksamhet där eleverna vet vad som ska hända", menar en av representanterna. Elevhälsans bedömning är att det fortfarande är oroligt i några klasser. Lärare Enligt de intervjuade lärarna finns det fortfarande tillfällen när studieron men även tryggheten inte fungerar jättebra. Enligt lärarna har de fått flytta många gånger och detta har skapat mycket oro särskilt för de elever som behöver tydlig struktur. Studieron och tryggheten har påverkats negativt. De uppger dock att vissa förbättringar skett eftersom de fått bättre tillgång till lokaler för att t.ex. kunna dela på elevgrupper om det behövs. Enligt lärarna så fungerar inte heller skolgården så bra vad gäller tryggheten för eleverna. Där blir det ofta turbulent uppger lärarna. Enligt lärarna är situationen så allvarlig när det gäller trygghet och studiero att det finns elever som inte vill komma till skolan för att dessa elever upplever att skolan är otrygg. En av lärarna säger att denne inte anmäler ohyfsat språk eller om det blir verbala kränkningar, utan bara anmäler när det blir fysiskt våld eller fysiska kränkningar. En annan lärare uppger att lärarna nog tycker olika om vilka typer av kränkningar som ska anmälas och när det finns skäl att anmäla. Läraren säger att det inte är någon ide att anmäla. Ofta är samma elever inblandade flera gånger. Enligt lärarna har de har inte haft gemensamma diskussioner kring var gränsen för kränkningar går. Lärarna har inte heller, enligt egna utsagor, pratat med eleverna om vad som är en kränkning. Flera håller med och förklarar att de har pratat om hur man är en bra kompis och pratat om den gyllene regeln. Enligt lärarna får trygghetsgruppen (en grupp som ansvarar för skolans arbete mot kränkningar) kanske tio mail per vecka som rör kränkningar. De kommer i "klump" precis innan mötet och mötet håller bara på i 30 minuter så allt hinns inte med. Lärarna berättat att trygghetsgruppen exempelvis inte hinner med att ta upp alla inrapporterade kränkningar vid dessa möten. Insatserna följs möjligtvis upp någon annanstans, men inte av oss, det hinner vi inte med, säger en av medlemmarna i gruppen. Lokalfrågan är fortfarande inte löst, säger lärarna. De vet fortfarande inte om de får vara kvar där de är nu då två nya klasser ytterligare ska in nästa läsår. Det är problem med säkerheten för eleverna berättar en lärare och nämner att det finns q.

10 skåp i korridoren som eleverna kryper in i och också låser in varandra i som inte är fastsatta i väggen. Trots att lärarna påpekat detta för rektorn och framfört att det finns risk att skåpen ramlar över eleverna har det inte åtgärdats. Lärarna berättar att de ännu inte kommit så långt i PALS-arbetet och uppger att de än så länge endast haft en introduktion. En lärare säger att lärarna inte heller fått vara med och ta fram värdegrundsorden. Tanken med arbetet var, enligt den ansvarige för PALS, att alla skulle få vara med men så har det har inte blivit. Något annat gemensamt värdegrundsarbete eller målinriktat arbete mot kränkande behandling än arbetet med PALS finns i nuläget inte enligt lärarna. Visserligen görs individuella insatser i klasserna men det är ingen som följer upp det och det är oklart om det görs hos alla eller om alla klasser arbetar på samma sätt. Rektor Rektor anser att det inte är studiero i vissa klasser men att det ändå förbättrats genom bland annat lokalförändringar och andra åtgärder, dock är det fortfarande inte helt bra. De insatser som rektor uppmanat lärarna att genomföra med eleverna, såsom t.ex. att diskutera elevernas upplevelse av studiero och trygghet på klassråd, har inte gjorts av alla lärare menar rektor. Rektor kan konstatera att det fortfarande är otryggt och delar elevernas bedömningar kring vilka klasser det gäller, och ger själv några exempel på klasser eller grupper där det inte är tryggt och där eleverna inte har studiero. I dessa grupper finns det oroliga barn och skolan försöker förändra i lokalerna och en av klasserna har också fått byta klassrum, enligt rektorn. Rektor säger också att skolan kommer att göra en ny likabehandlingsplan till augusti 2017 eftersom den nuvarande planen är nedtonad till förmån för PALS. Rektor uppger att det har inkommit anmälningar om kränkningar från flera av klasserna, men att de kränkningar som elever och lärare berättat om för (se ovan) inte kommit in till rektorn. "Eventuellt kan det vara som lärarna sagt att de har så mycket att göra att de inte anmäler, men det kommer anmälningar som gäller både fysiska och verbala kränkningar. Det viktigaste är att lärarna reagerar. Gör de inte det, så kan jag inte göra något" uppger rektorn. Huvudmannen har inte gett någon återkoppling utifrån de kränkningar som rektor har rapporterat in. Det största hindret för att komma till rätta med bristerna i verksamheten är, enligt rektorn, kortsiktigheten. Det vill säga att inte veta vad som ska hända och när. Rektor säger att det måste bli ordning på lokalerna, och att lokalerna är en källa till oro för både rektor, lärare och elever. Det har varit och är ett allt för jobbigt 10.

11 ombyggnadsprojekt, säger rektorn, och ingen har haft eller har en helhetsbild över de konsekvenser som ombyggnaden har fått och får. Förskoleklassen har flyttat fyra gånger och nu är det en femte flytt planerad och då ska de tillbaka till en lokal där det inte än renoverats, berättar rektorn. De yngsta som är känsligare för att flytta än de något äldre barnen/eleverna har flyttat runt allra mest och är i behov av trygghet i lokalerna menar rektor. Rektorn säger att hon fortfarande inte vet vilka lokaler de kommer att kunna använda till hösten Rektor efterlyser en långsiktig planering. Enligt rektor påverkar detta starkt föräldrarnas förtroende för skolan. Enligt rektors bedömning hade det kunnat gå mycket snabbare att åtgärda de brister förelagt kommunen om lokalsituationen varit bättre och det är också så att lokalerna påverkar situationen som nu råder. "Det tar så mycket energi från personalen, energi som behövs bättre inom andra områden", säger rektor. Representanter för huvudmannen Representanter för huvudmannen uppger i intervju att huvudmannen har för avsikt att prioritera de områden där det finns myndighetskrav och förelägganden från. Stadsdelsdirektören förstår kritiken och uppger att stadsdelen, under ombyggnationstiden, tvingats till att förtäta klasser mer än de skulle vilja i den här typen av lokaler och menar att de inte haft någon ansvarig med ett tydligt uppdrag att säga stopp. Enligt det ansvariga kommunalrådet måste situationen på Sarmaskolan lösas omedelbart. Rättslig reglering Enligt skollagen ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. s bedömning vid uppföljning av tillsynen Uppföljningen visar att huvudmannen inte vidtagit tillräckligt kraftfulla åtgärder för att förbättra studieron och tryggheten för eleverna. bedömer att huvudmannens åtgärder endast delvis gett den effekt som krävs för att alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Vid uppföljningen framkommer att det fortfarande finns platser på skolenheten som upplevs som otrygga av eleverna och där fysiska och verbala kränkningar sker. Otrygga situationer uppstår både under lektioner och i korridorerna, och detta sker 11

12 både när personal finns på plats och när de inte finns på plats. Det är också så att det fortfarande finns lektioner som inte präglas av studiero; det framkommer exempelvis att lektioner störs av elever som skriker, gapar och slåss. Det framgår också av intervjuer och dokumentation att skolan fortfarande saknar ett målinriktat arbete mot kränkande behandling och att alla fall av kränkande behandling inte anmäls och följs upp. Den likabehandlingsplan som finns används inte aktivt och därmed finns inget aktivt dokument som stöder personalen i arbetet mot kränkande behandling. Lärarna har olika syn på vad som kan behöva anmälas vidare till rektor och de kränkningar som anmäls hinner inte alltid utredas. Att huvudmannen inte lyckats komma till rätta med bristerna inom tryggheten och studieron beror, enligt s, bland annat på att ett målinriktat arbete för att motverka kränkningar fortfarande saknas på skolenheten och att de regler/rutiner som tagits fram följs olika mycket av lärarna. Om kränkande behandling varken anmäls till rektorn eller följs upp finns inte möjligheter för vare sig rektor eller huvudman att vidta åtgärder för att komma tillrätta med de problem som finns genom att fatta beslut för att förbättra verksamheten. Detta innebär sammantaget att skollagens krav på att utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en miljö som präglas av trygghet studiero ännu inte uppfylls. Inte heller kan skollagens krav på att det vid skolenheten ska bedrivas ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever, anses uppfyllt. Motivering till föreläggande vid vite som ingripande Enligt 26 kap. 10 får förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Ett föreläggande får enligt 26 kap. 27 första stycket skollagen förenas med vite. Ett föreläggande ska, enligt 26 kap. 27 andra stycket skollagen, förenas med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Göteborgs kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Göteborgs kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. 12.

13 har, som framgår ovan, vid sin uppföljning av den tidigare tillsynen kunnat konstatera omfattande och allvarliga brister i skolans arbete med att tillförsäkra eleverna en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Utredningen visar bland annat att det fortfarande råder stora brister i tryggheten på skolan samt att det fortfarande finns brister i studieron i klassrummen. Både lärare, elevhälsa och elever berättar att det förekommer fysiskt våld mellan elever vilket också har kunnat konstateras vid s observationer av verksamheten. Både rektor, lärare och elevhälsa konstaterar att elevernas trygghet inte förbättrats så att skolan nu upplevs som trygg av eleverna. ser mycket allvarligt på att de brister som i tidigare beslut konstaterats ännu inte är åtgärdade. Utredningen visar också att skolan fortfarande saknar ett målinriktat arbete mot kränkande behandling och att alla fall av kränkande behandling inte anmäls och följs upp. De brister i arbetet med trygghet och studiero och det målinriktade arbetet mot kränkande behandling som kunnat konstateras vid skolan måste betecknas som allvarliga och det är allvarligt att dessa brister ännu ej åtgärdats. Eleverna riskerar, som en följd av bristerna, att inte få den utbildning de har rätt till och det är högst sannolikt att dessa brister innebär en negativ inverkan på elevernas förutsättningar att nå målen med utbildningen. Om bristema tillåts fortgå är det troligt att bristerna även framöver kan komma att få allvarliga konsekvenser för eleverna. Det är därför angeläget att kraftfulla och relevanta åtgärder snarast vidtas så att bristerna rättas till. Med hänsyn till bristemas allvar, de konsekvenser bristerna redan fått och framöver riskerar få för eleverna samt den tid under vilken bristerna fortgått, bedömer att föreläggandet ska förenas med vite. Avhjälpta brister i verksamheten Undervisning och!ärende Skolan ska se till att den ordinarie undervisningen utgår från och genomförs på ett sådant sätt att den främjar elevernas möjligheter att nå de nationella målen och kunskapskraven. I detta ingår att läraren ger eleverna ett aktivt lärarstöd genom att exempelvis genomföra strukturerade lektioner, genomföra undervisningen utifrån tydliga mål och syften och ge eleverna tydliga beskrivningar och förklaringar. Vidare anpassar läraren undervisningen 13

14 efter elevernas olika förkunskaper och intressen, och ger eleverna såväl stöd som stimulans och utmaningar. I detta arbete kan samråd med elevhälsan underlätta. Genom bland annat en varierad, stimulerande och utmanande undervisning, och genom konstruktiv återkoppling, stärker läraren elevernas vilja att lära. För att kunna individanpassa undervisningen och ge eleverna inflytande över denna är det centralt att läraren skaffar sig kunskap om elevernas olika behov och förutsättningar, liksom låter eleverna vara delaktiga i planeringen av undervisningen. Tidigare konstaterad brist konstaterade i tidigare beslut att Göteborgs kommun inte uppfyllde författningskraven avseende att: Undervisningen utgår från och omfattar målen i läroplanen och respektive kursplan (Lgr 11, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 3. Kursplaner). Undervisningen innebär ett aktivt lärarstöd för eleverna (3 kap. 3 skollagen; 5 kap. 2 skolförordningen; Lgr 11,2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper). I undervisningen tas hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande (1 kap. 4 och 3 kap. 3 skollagen; Lgr 11, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.2. Kunskaper). Bedömning bedömer att det vid uppföljningen av tillsynen inte har framkommit annat än att Göteborgs kommun avhjälpt denna brist. Denna bedömning görs utifrån kommunens skriftliga redovisning samt de uppgifter som framkommit vid uppföljningsbesöket. Förutsättningar för lärande och trygghet Skolan ska se till att viktiga förutsättningar för elevernas lärande och trygghet är uppfyllda på skolan. Rektorn ska i ett tidigt skede uppmärksamma elever som av ogiltiga skäl inte deltar i skolarbetet, så att eleven så snart som möjligt deltar. Skolan ska bedriva ett aktivt värdegrundsarbete, som innebär att exempelvis grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter kommer till uttryck i praktisk handling. Vidare ska lärarna ha kompetens och samverka med varandra, för att genom till exempel erfarenhetsutbyte utveckla skolans undervisning. Centrala stödfunktioner som skolbibliotek, elevhälsa och studie- och yrkesvägledning används aktivt i utbildningen, för att stödja och främja elevernas utveckling mot de nationella målen. Skolan ska således inte bara ha 14.

15 tillgång till dessa funktioner, utan de ska kontinuerligt användas i undervisning och övrig skol verksamhet. Tidigare konstaterad brist konstaterade i tidigare beslut att Göteborgs kommun inte uppfyllde författningskraven avseende att: Lärarna vid skolenheten samverkar med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen. (Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper) Det bedrivs ett förebyggande värdegrundsarbete för att skapa en miljö som bygger på respekt och delaktighet. (Lgr 11, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden, Förståelse och medmänsklighet, God miljö för utveckling och lärande, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.1 Normer och värden) Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. (2 kap. 25 skollagen) Bedömning bedömer att det vid uppföljningen av tillsynen inte har framkommit annat än att Göteborgs kommun avhjälpt denna brist. Denna bedömning görs utifrån kommunens skriftliga redovisning samt de uppgifter som framkommit vid uppföljningsbesöket. 15,

16 På s vägnar Maria Wassen Avdelningschef fr Kj / 4J'Å lgren Undervisningsråd/föredragande Bilagor: Överklagandehänvisning

17 Bilaga Bilaga 1: Överklagandehänvisning s beslut om föreläggande vid vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten i Stockholm, men ska skickas eller lämnas till,, Box 2320, Göteborg. Överklagandet ska ha inkommit till skolinspektionen inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha inkommit inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. De skäl som finns för ändring bör också anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller dennes ombud.