Beslut efter uppföljning för grundskola

Transkript

1 r Beslut Göteborgs kommun Beslut efter uppföljning för grundskola efter tillsyn i San naskolan 2 i Göteborgs kommun

2 2(11) Uppföljning av tillsyn i Sannaskolan 2 genomförde tillsyn av Göteborgs kommun under hösten En av de skolenheter som tillsynades var Sannaskolan 2. fattade den 21 december 2015 beslut avseende skolenheten. I beslutet konstaterades att det förelåg ett stort antal brister i verksamheten. Göteborgs kommun förelades, vid vite om kr, att avhjälpa de brister som kunnat konstateras i verksamheten. Beslutet följdes upp, och den 15 augusti 2016 fattade ett uppföljningsbeslut där det konstaterades att alla brister inte var avhjälpta. Göteborgs kommun förelades på nytt att avhjälpa bristerna, även denna gång vid vite om kr; åtgärder för att avhjälpa bristerna skulle enligt beslutet senast ha vidtagits den 30 november Göteborgs kommun inkom den 15 december 2016 (efter att ha begärt och beviljats anstånd) med en redovisning av vidtagna åtgärder. har nu gjort en uppföljning av de brister som framkommit i beslutet den 15 augusti Uppföljningen bygger på den inkomna redovisningen samt de uppföljningsbesök som genomförts på skolenheten den 6, 7, 14 och 15 mars Vid uppföljningsbesöken intervjuades elever, lärare, rektor och elevhälsans personal. Klassrumsobservationer gjordes även vid dessa besök. Utöver detta har representanter för stadsdelsnämnden i Majorna- Linne, stadsdelsdirektören för Majorna-Linne, sektorschef barn och utbildning Majorna-Linne, biträdande kommunalråd med särskilt ansvar för utbildning, förskola, skola, gymnasium, direktör för lokalförvaltningen samt tjänstemän från lokalsekretariatet deltagit i ett möte med den 26 januari 2017 där elevernas situation på Sannaskolan 1 (f-6) och Sannaskolan 2 (7-9) diskuterades. En extra intervju genomfördes den 12 december 2016 med sektorschefen för barn och utbildning i Majorna-Linne. Kommunen har också kommit in med kompletterande dokument den 8 maj Sammanfattning av kvarstående brister Enligt s bedömning är nedanstående brister ännu ej tillfullo åtgärdade. konstaterar att Göteborgs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att:

3 3(11) s ingripande Arbetsområde 4. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. Typ av ingripande Senaste datum för redovisning Sammanfattning av avhjälpta brister Arbetsområde Typ av ingripande 4. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Vid skolenheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet i ' Brist avhjälpt Brist avhjälpt 6. Styrning och utveckling av verksamheten Rektorn följer upp skolenhetens resultat samt trygghet och studiero. Uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. Brist avhjälpt Brist avhjälpt ' Brist avhjälpt

4 4(11) s beslut Vid uppföljning av tidigare beslut konstaterar att huvudmannen inte avhjälpt samtliga påtalade brister. förutsätter att huvudmannen skyndsamt vidtar åtgärder för att avhjälpa de brister som kvarstår. avslutar tillsynen avseende de brister som har avhjälpts. Frågan om utdömande av vitesbeloppet som riktats mot Göteborgs kommun i s beslut 21 december 2015, kommer att behandlas i ett separat ärende. Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Göteborgs kommun att senast den 23 oktober 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolan ska, i det dagliga arbetet, arbeta för att elevernas lärmiljö ska präglas av trygghet och studiero och är fri från kränkande behandling. Skolan ska se till att eleverna kan bedriva sina studier i en lugn miljö där de exempelvis inte störs, hotas eller känner sig otrygga av andra elever. Denna miljö bör inte begränsas till enbart lektionssalar, utan även gälla övriga studieutrymmen på skolan som exempelvis skolbibliotek, grupprum. Vidare ska skolan genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever vid skolan. Om en enskild elev upplever sig kränkt ska omständigheterna utredas, och i förekommande fall åtgärdas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Bedömning av brist konstaterar att Göteborgs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. (5 kap. 3 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärd behöver vidtas för att avhjälpa bristerna: - Rektorn ska se till att utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero.

5 5(11) Motivering till bedömning av brist s tidigare beslut förelade den 21 december 2015 Göteborgs kommun vid vite om kr att vidta åtgärder för att avhjälpa ett flertal brister. Göteborgs kommun förelades bland annat att vidta åtgärder för att se till att utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.. Vid uppföljning av beslutet bedömde att Göteborgs kommun inte vidtagit tillräckligt kraftfulla åtgärder för att tillförsäkra alla elever en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Det rådde, enligt s bedömning, fortfarande bristande studiero på lektionerna. Ett språkbruk med kränkande uttryck hade blivit en norm på skolan. Elever som vistades i korridoren störde pågående undervisning. Det saknades ofta vikarier, vilket innebar att klasser lämnades utan undervisande lärare. Det framkom att de beslut som hade fattats för att förbättra studieron genom att starta och sluta lektionerna på ett strukturerat sätt inte genomfördes i alla klasser. Dessutom förekom det fysiskt våld mellan elever på skolan. Göteborgs kommun förelades därför den 15 augusti 2016 på nytt, vid vite om kr, att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna avseende trygghet och studiero. En redovisning av vidtagna åtgärder inkom till den 15 december Huvudmannens redovisning I den redovisning som huvudmannen inkom med den 15 december 2016 framgår det att ett systematiskt arbete under ledning av rektor med att planera, följa upp, utvärdera och analysera arbetet med att förbättra elevernas trygghet och studiero genomförts. Enheten har också startat ett skolomfattande arbete med det evidensbaserade skolomfattande programmet för positivt beteendestöd (PALS). Genom PALS arbetar personalen med att stödja ett positivt beteende hos eleverna i syfte att förbättra den psyko-sociala miljön på skolan samt skapa en bättre miljö för inlärning för eleverna. Utöver detta har en utökad vuxennärvaro i form av rastvärdar i korridorer och klassrum på raster genomförts. I samband med att lokalerna byggts om finns fler lokaler att tillgå som t.ex. grupprum. Andra insatser som gjorts är att arbetslagsrummen har placerats närmare eleverna, dörrarna kommer i mån av möjlighet att hållas öppna under lektionerna för att pedagogerna ska ha bra koll ut i korridoren och påverka eleverna att vara tystare. Gemensamma rutiner för uppstart av lektioner har arbetats fram. Enligt redovisningen har vidare rutiner för att hantera sena ankomster införts. För elever med förlorad undervisningstid på grund av upprepade sena ankomster ska återläsning ske. Trygghetsgruppens funktion har tydliggjorts

6 6(11) och förankrats bland personal och elever och en förnyelse av ordningsregler har skett. Temadagar kommer att hållas minst en gång per termin för att främja den gemensamma värdegrunden. s utredning För att komplettera huvudmannens redovisning gjorde uppföljningsbesök den 6, 7, 14 och 15 mars 2017 då elever, lärare, personal från elevhälsan samt rektor intervjuades och klassrumsobservationer gjordes. Utöver detta har representanter för stadsdelsnämnden i Majorna Linne, stadsdelsdirektören för Majorna-Linne, sektorschef barn och utbildning Majorna-Linne, biträdande kommunalråd med särskilt ansvar för utbildning, förskola, skola, gymnasium, direktör för lokalförvaltningen samt tjänstemän från lokalsekretariatet deltagit i ett möte den 26 januari 2017 där elevernas situation på skolenheterna Sarmaskolan 1 (f-6) och Sannaskolan 2 (7-9) diskuterades. En extra intervju har även gjorts med sektorschefen för barn och utbildning i Majorna-Linne. Den genomfördes den 12 december Elever I de intervjuer som gjort med eleverna vid skolenheten (elever från samtliga årskurser 7-9 har intervjuats) ges en samlad bild av att eleverna idag tycker att studieron är betydligt bättre än tidigare. Enligt eleverna beror detta bland annat på att lokalerna har blivit större och fungerar bättre än tidigare, att det är mindre pratigt nu, att lärarna över lag är mer personliga och att relationerna mellan elever och lärare är bättre. Trots detta anser eleverna att det ännu inte är studiero på alla lektioner. Det framkommer vid intervjuerna att det finns lektioner där det är bra studiero men också lektioner som av eleverna bedöms vara helt kaosartade. Det gäller i första hand lektionerna i språkval, där grupperna är blandade och stora, men även i vissa andra ämnen. Det beror också, enligt eleverna, på att lärarna gör olika både när det gäller ordningsregler och hur de strukturerar upp lektionerna. Det finns även elever som stör genom att ofta komma för sent och därmed stör studieron. Detta bekräftas av de lektionsbesök bland annat i språkvalslektioner som gjort där det framkommer att elever kom sent och störde. På en direkt fråga om studieron svarar eleverna att det överlag är studiero men inte alltid i alla klasser. Lärare Lärare uppger att det till största del är studiero sedan flytten till de nyrenoverade lokalerna. Lärarna märker att eleverna är lugnare. Nu är också lärarna samlade och har eleverna runt omkring sig och nära arbetsrummet. Cafeet har också en lugnande inverkan. Flytten har också gjort att skadegörelse

7 7(11) och nedskräpning minskat. Flytten skedde successivt från jullovet fram till efter sportlovet i februari Lärarna säger att studieron och stämningen har förbättrats. Lärarna säger också att det innan flytten fanns några klasser där det inte var studiero och där ordningsreglerna inte alltid följdes. I trängre korridorer var det svårare att lösa upp konflikter. Nu säger lärarna att det är lättare att få vara i fred att lösa konflikter. Enligt lärarna är det numera inte något problem med tillgången på vikarier och inga lektioner ställs in vilket förbättrat studieron. Lärarna har, enligt egna utsagor, diskuterat språkbruket på skolan dels med eleverna men också med vårdnadshavare. De ser en tydlig förbättring. Lärarna tycker att ärendegången vid kränkningar numera är tydlig och att trygghetsteamet, kuratorn och skolsköterskans arbetssätt fungerar bra. Enligt lärarna borde eleverna ha samma bild som lärarna, det vill säga att det råder studiero. Framför allt de elever som går i åk 9 märker en stor skillnad nu när flytten skett säger lärarna. De är de elever som mest tagit skada av ombyggnationen eftersom de har levt med ett ständigt flyttande under de senare åren och detta har påverkat både studiero och tryggheten, säger lärarna. I de fall då det fortfarande kan vara en viss oro i klasserna beror det dels på hur schemat är och dels på enskilda elever som har ett stort stödbehov och inte går i sina ordinarie klasser utan i särskild grupp med anpassad studiegång. När dessa elever inte har lektion kan de störa studieron i korridorerna. Lärarna säger att schemaproblematiken skulle kunna förebyggas. Det är också så att studieron varierar mellan klasser och att gruppdynamiken påverkar studieron enligt lärarnas bedömning. Elevhälsan Elevhälsan delar elevernas bedömning av att den struktur på lektioner som skolan har beslutat ska gälla inte finns på alla lektioner. Eftersom den strukturen skulle vara en av flera metoder för att förbättra studieron är detta olyckligt. Elevhälsan anser också att rutinerna kring hur IT ska användas bör förbättras, som det nu är kan det störa att vissa uppgifter endast finns tillgängliga på IT plattformen och det därmed blir spring och oroligt när arbetet med uppgifterna ska komma igång. Rektor Enligt rektorn är det en stor skillnad nu mot tidigare när det gäller trygghet och studiero. Nu är det bra och välanpassade lokaler med ljuddämpande möbler vilket påtagligt förbättrat studiemiljön. Rektorn påtalar att trygghet och studiero är något som skolan alltid, även fortsättningsvis, måste arbeta med. De insatser som huvudmannen beskrivit i det senaste svaret till har genomförts. Det finns fortfarande en oro för hur lokalerna fortsättningsvis

8 8(11) ska användas, men de behov av lokaler som skolan presenterade för ledningen har de fått och kommer att få behålla tillsvidare. Rektorns bild av studiero på enheten är att det för det mesta råder studiero även om det har framkommit att några lärare inte följer de rutiner som skolan har bestämt. Detta påverkar självklart studieron. I de enkäter som gjorts har eleverna svarat mer positivt kring trivsel än tidigare, endast tre elever uppger att de inte trivs. Enkäten innehåller inte någon direkt fråga där eleverna ska bedöma studieron eftersom enkäten främst är inriktad på trygghet och om elever blivit kränkta. Rättslig reglering Enligt skollagen ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. s bedömning vid uppföljning av tillsynen Uppföljningen visar att huvudmannen vidtagit åtgärder för att förbättra studiemiljön för eleverna. bedömer dock att huvudmannens åtgärder endast delvis gett den effekt som krävs för att alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. Detta beror i första hand på att regler så som beslutade ordningsregler tolkas olika eller inte följs av vissa lärare. Detta gäller även andra rutiner som har betydelse för studieron så som den lektionsstruktur som beslutats och som vissa lärare väljer att inte följa. Det i sin tur innebär att det fortfarande finns lektioner som inte präglas av studiero. En följd av att regler inte följs är också att studieron störs av elever som kommer sent. Skolan har inte heller kommit tillrätta med att det finns elever som inte har lektion och elever som ska få sin undervisning i särskild undervisningsgrupp som stör studieron genom att ha hög ljudnivå i korridorerna och även genom att komma in på lektioner där de inte ska vara. Delvis kan delar av ovanstående bero på att schemat inte alltid ger optimalt stöd för elevernas studiero. Detta innebär sammantaget att skollagens krav på att utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en miljö som präglas av studiero ännu inte uppfyllts. Motivering till val av verktyg Som konstaterats ovan uppfyller inte Göteborgs kommun de krav som följer av de författningar som gäller för verksamheten. Kommunen föreläggs därför att avhjälpa bristerna genom att vidta de åtgärder som beskrivits ovan.

9 9(11) Avhjälpta brister i verksamheten Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolan ska, i det dagliga arbetet, arbeta för att elevernas lärmiljö ska präglas av trygghet och studiero och är fri från kränkande behandling. Skolan ska se till att eleverna kan bedriva sina studier i en lugn miljö där de exempelvis inte störs, hotas eller känner sig otrygga av andra elever. Denna miljö bör inte begränsas till enbart lektionssalar, utan även gälla övriga studieutrymmen på skolan som exempelvis skolbibliotek, grupprum. Vidare ska skolan genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever vid skolan. Om en enskild elev upplever sig kränkt ska omständigheterna utredas, och i förekommande fall åtgärdas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Tidigare konstaterad brist konstaterade i tidigare beslut att Göteborgs kommun inte uppfyllde författningskraven avseende att: Vid skolenheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. (6 kap skollagen) Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet. (5 kap. 3 skollagen) Bedömning bedömer att det vid uppföljningen av tillsynen inte har framkommit annat än att Göteborgs kommun avhjälpt dessa brister. Denna bedömning görs utifrån kommunens skriftliga redovisning samt de uppgifter som framkommit vid uppföljningsbesökent. Styrning och utveckling av verksamheten Rektor ska, genom ett aktivt ledarskap, styra och utveckla verksamheten vid skolan så att alla elever ges en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Därför ska rektor, tillsammans med elever och personal, ha ett långsiktigt arbete för att nå detta syfte. Arbetet sker genom att utifrån en analys av nuläget identifiera verksamhetens utvecklingsbehov och med grund i denna analys sedan vidta nödvändiga förbättringsåtgärder. Detta innebär exempelvis att personalen ges kompetensutveckling som motsvarar de behov som framkommit genom analys av verksamhetens förbättringsområden. Det innebär också att rektor fördelar verksamhetens resurser på ett sätt som svarar mot elevernas behov, så att alla elever ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. Tidigare konstaterad brist konstaterade i tidigare beslut att Göteborgs kommun inte uppfyllde författningskraven avseende att:

10 10(11) Rektorn följer upp skolenhetens resultat samt trygghet och studiero. Uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras. (1 kap kap. 4-6 g och 5 kap. 3 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 4-7 g skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 4-7 skollagen; Lgr 11,2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Bedömning bedömer att det vid uppföljningen av tillsynen inte har framkommit annat än att Göteborgs kommun avhjälpt dessa brister. Denna bedömning görs utifrån kommunens skriftliga redovisning samt de uppgifter som framkommit vid uppföljningsbesöken. På s vägnar Hans Larsson Enhetschef 11 Ahlgren Undervisningsråd/Föredragande

11 11(11)