Miljö och väder Environment and weather

Transkript

1

2 Miljö och väder Statistisk årsbok 2009 Sida Page Miljö och väder Environment and weather 24 8 Väder Weather 26 9 Klimat i förändring A changing climate Miljö markanvändningen Environment land use Skyddad natur Protected nature Växthuseffekten The greenhouse effect Årsmedeltemperaturen i Sverige och globalt , avvikelse från normalvärdet för perioden Average temperature, deviation from normal values in Sweden and worldwide Varmaste juni, juli och augusti samt varmaste sommaren, medeltemperatur Warmest June, July, August and warmest summer, average temperatures (Celsius) Medeltemperaturen i juni, juli och augusti Average temperatures in June, July, August (Celsius) Sommartemperaturen (medeltemperatur för månaderna juni, juli och augusti) Average summer temperatures (Celsius) Nederbörd i mm Precipitation Medeltemperatur Average temperature (Celsius) Nederbörd i mm, maxvärde Precipitation, maximum values Temperatur, extremvärden Average temperatures, extreme values (Celsius) Kalla och varma dagar samt dagar med nederbörd på platser runt om i landet Cold and warm days, and days with precipitation across Sweden Markanvändningen omkring år 2005 efter 2007 års länsindelning, hektar Land use, by county, hectares Bebyggd mark och tillhörande mark år 2005 efter 2007 års länsindelning, hektar Built-up areas and associated land, by county, hectares Nationalparker, areal och år för beslut om avsättande som nationalpark National parks, area and year of decision to set aside land as a national park Naturreservat, naturvårdsområden samt djur- och växtskyddsområden, länsvis Nature reserves, nature management areas and wildlife protection areas, by county Översikt över antal rödlistade arter (taxa) i olika kategorier inom de olika organismgrupperna Overview of all red-listed and endangered species, by status Rödlistade arters förekomst i olika landskapstyper Red-listed species in different types of landscape Akut hotade ryggradsdjur Critically endangered vertebrates Däggdjur efter rödlistekategori och naturtyp år 2005 Mammalia by red list category and type of natural environment De 20 största kemikalierna med avseende på kvantitet och omsättning i ton år 2006 The 20 most common chemicals in terms of quantity and turnover in tonnes De största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna (m.a.p. kvantitet), fördelade över faroklass år 2006 Products hazardous to health and available to consumers, classified in terms of hazard category Försäljning av bekämpningsmedel efter olika användningsområden Sales of pesticides by category of use Jordbrukets användning av kväve och fosfor från mineral(handels)- och stallgödsel 2007 Use of nitrogen and phosphorus from fertilisers and manure in Swedish agriculture, by county 22 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok 2009 Miljö och väder Sida Page Oljeutsläpp i svenska farvatten Oil spills in Swedish waters Sammanställning av areal av tillrinningsområde, vattenföring, belastning samt genomsnittlig arealförlust av närsalter på havsbassänger år 2007, baserat på mätningar i flodmynningarna och arealviktade beräkningar för ej övervakade områden List of areas of catchment regions, discharges, load and average area loss of nutrient salts in sea basins, based on measurements from river estuaries and area-weighted calculations for unmonitored regions Sammanställning av belastning av metaller på havsbassänger år 2007, baserat på mätningar nära flodmynningarna och arealviktade beräkningar för ej övervakade områden List of loads and area losses of metals in sea basins, based on measurements from river estuaries and area-weighted calculations for unmonitored regions Utsläpp och vattenmängder från större kommunala reningsverk 2006, efter storleksklass Discharges to water from municipal wastewater treatment plants by size, total discharges Genomsnittliga halter av näringsämnen, metaller och organiska miljögifter i slam från kommunala reningsverk 2006, medelvärden för storleksklasser Concentrations of phosphorus, nitrogen, metals and organic indicator substances in sludge from municipal wastewater treatment plants, weighted means Utsläpp till luft av koldioxid (CO2), metan (CH4) och dikväveoxid (N2O) Emissions to air of carbon dioxide, methane and nitrous oxide Vattenanvändning per användarkategori och län år 2005, m 3 Water use by category of use and county Återvinning krav och nivåer för varugrupper där producentansvar införts Recycling requirements and levels for commodities with producer responsibility Miljöräkenskaper för den primära miljösektorn i Sverige Environmental accounts for the primary environmental industry in Sweden Miljöräkenskaper, miljöpåverkan och ekonomiska data för branscher, offentliga myndigheter och hushåll 2005 Environmental accounts, environmental impact and economic data by industry, public authorities and households Miljöskatter i Sverige, löpande priser, mnkr Environmental taxes, current prices, SEK m Utdömda miljösanktionsavgifter, antal ärenden och belopp i kronor Environmental sanction charges, number and amounts i SEK Miljömotiverade direkta subventioner i Sverige, löpande priser, miljoner kronor Environmentally motivated direct subsidies, current prices, SEK m Statistiska centralbyrån 23

4 Miljö och väder Statistisk årsbok Väder Weather Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut ( 24 Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok 2009 Miljö och väder Statistiska centralbyrån 25

6 Miljö och väder Statistisk årsbok Klimat i förändring A changing climate I klimatsammanhang jämförs aktuella värden med medelvärden för en längre period. Således jämför SMHI, i enlighet med en internationell överenskommelse, för närvarande uppmätta värden med den så kallade standardnormalperioden Detta ska så ske fram till år 2021 då en ny 30-årssperiod, , är fullbordad. År 2005 hade halva denna period gått och man kan se vartåt det lutar genom att jämföra de senaste femton åren med de trettio närmast föregående. Sammanfattningsvis har vi i Sverige under de senaste 15 åren haft varmare och blötare väder än tidigare. Temperaturökningen är närmare en grad för året som helhet och den ökningen är statistiskt signifikant. Nederbördsökningen är omkring 7 procent, men den är däremot inte statistiskt signifikant. Av de uppmätta värdena kan man se att flera månader har både blivit varmare/mildare och blötare. Speciellt vad gäller juni kan man konstatera att den inte precis stärkt sina aktier som semestermånad eftersom den blivit både kyligare och blötare. Temperaturförändringar från perioden till Nederbördsförändringar från perioden till , , ,9 +1,0 +1, , ,8 +0,8 +1,0 +0,9 C +1,2 +1,0 +0,8 +0, Procent Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok 2009 Störst temperaturökning längs Norrlandskusten För året som helhet var temperaturökningen störst i mellersta Sverige och utmed Norrlandskusten. (Se karta på föregående sida.) Den genomsnittliga ökningen för hela landet var 0,9 o från till Vintern visar sig vara den årstid då temperaturen ökat mest med drygt 2 o grader i nordvästra Svealand och i större delar av Norrland. Förändringen i medeltemperaturen motsvarar en förflyttning av isotermer från södra Skåne till sydligaste Småland eller från Stockholm till Gävle. Ökningarna under vår och sommar är något större i södra än i norra delen av landet. Sommartid är det Östersjöns kusttrakter som uppvisar den största ökningen. Hösten uppvisar den klart minsta ökningen och allra minst är den i västra Götaland med nästan oförändrad temperatur närmast kusten. Medeltemperaturen (C) Månad Förändring Januari -4,0-6,5 +2,5 Februari -4,3-6,0 +1,7 Mars -1,2-2,5 +1,3 April 3,3 2,2 +1,1 Maj 8,5 8,2 +0,3 Juni 12,8 13,2-0,3 Juli 15,8 14,8 +1,0 Augusti 14,8 13,6 +1,2 September 10,1 9,4 +0,7 Oktober 4,7 5,0-0,3 November -0,1-0,7 +0,6 December -3,4-4,6 +1,2 Året 4,8 3,9 +0,9 Gotska Sandön är så att säga kärringen mot strömmen Årsnederbörden har ökat i så gott som hela landet. (Se karta på sidan 26.) Endast i ostligaste Svealand och på Gotska Sandön har mindre minskningar observerats. Ökningarna är störst i mellersta och norra Norrland med i allmänhet procent. På kartan som visar kvoten mellan värdena för och , motsvarar det värden på Även i Götaland är ökningen påtaglig med omkring 10 procent främst i de västra och inre delarna. Vinternederbörden uppvisar tydliga ökningar i västra Götaland och norra Norrland med lokalt procent. Förändringarna under våren liknar ganska mycket förändringarna under vintern. Miljö och väder Sommaren uppvisar i allmänhet de största ökningarna med procent inom stora områden främst i mellersta och norra Norrland. Hösten avviker markant från övriga årstider då nederbörden minskat i nära nog hela landet. Bara i tre lite större områden har höstnederbörden ökat nämligen sydöstra Götaland, runt Sveriges geografiska mittpunkt och Kebnekaise-Sarek. Medelnederbörden (mm) Månad Förändring % Januari 49,1 46,0 +7 Februari 38,6 32,8 +17 Mars 35,0 36,7-4 April 40,6 35,9 +13 Maj 45,9 40,9 +12 Juni 72,2 53,0 +36 Juli 82,0 73,7 +11 Augusti 74,6 69,6 +7 September 58,9 67,9-13 Oktober 63,2 60,0 +5 November 58,2 60,9-4 December 53,3 51,7 +3 Året 671,6 629,1 +7 Källa: Klimat i förändring, faktablad nr 29 ( Statistiska centralbyrån 27

8 Miljö och väder Statistisk årsbok Miljö markanvändningen Environment land use Av landets totala areal på 45 miljoner hektar upptar skogsmark den dominerande andelen med 53 procent. Vattenarealen uppgår till 9 procent, varav de fyra största sjöarna tillsammans svarar för 2 procent. Jordbruksmarken uppgår till 8 procent och den bebyggda marken till endast 3 procent av landets totala yta. Markanvändningen 2005, procent av total areal Markanvändning Procent Jordbruksmark 7,6 Skogsmark 53,1 Bebyggd mark med tillhörande mark 2,9 Golfbanor och skidpister 0,1 Täkter 0,1 Öppen myr exkl. torvtäkt 8,6 Naturligt gräsbevuxen mark, hedmark o.dyl. 7,2 Berg i dagen och övrig mark 11,6 Vatten 8,9 Totalt 100,0 Nära en tredjedel av den bebyggda marken är avsedd för transporter I den bebyggda marken inräknas tillhörande mark som trädgårdar, parkeringsplatser, upplagsytor inom industrin osv. Mark för transporter, t.ex. vägar, inräknas också i den bebyggda marken, dock inräknas inte golfbanor, slalombackar, motionsspår och kraftledningsgator. Den bebyggda arealen uppgår endast till 3 procent av den totala landarealen. Av den bebyggda marken är 43 procent bostadsmark (29 procent permanentbostäder och 14 procent fritidshus). Vidare är 31 procent mark avsedd för transporter av olika slag. Resterande 25 procent fördelar sig på industri, handel osv. till betydligt lägre procentsatser. Bebyggd mark fördelad efter bebyggelsetyp Typ Procent Bostadsmark, permanentbostäder 28,7 Fritidshus 14,4 Industri 5,9 Handel och affärsverksamhet 1,5 Offentlig service, fritidsanläggningar m.m. 3,9 Transporter 30,9 Tekniska anläggningar 0,9 Övrig bebyggd mark 13,8 Totalt 100,0 Omkring 30 procent av den bebyggda marken ligger i tätorterna. Mest tätbebyggt är det i Stockholms län där 15 procent av länets totala landareal är bebyggd. Här är också fritidshusens andel av den bebyggda marken i särklass högst. Lägst andel bebyggd mark har Norrbottens län med endast 0,6 procent. I de tre nordligaste länen utgör mark avsedd för transporter en betydligt större andel av den bebyggda marken än genomsnittet för landet. Endast 3 procent är bebyggt! Halva Skåne är jordbruksmark Knappt 8 procent av Sveriges totala areal utgörs av jordbruksmark. Skåne är det län som utan jämförelse har den största andelen jordbruksmark nära hälften (48 procent) av länets totala areal. Som god tvåa kommer Gotlands län där en tredjedel (33 procent) av arealen utgörs av jordbruksmark. Man ser knappt skogen för alla träd Det finns i landet 23,9 miljoner hektar skogsmark, vilket motsvarar 58 procent av landarealen, eller 53 procent av totalarealen (dvs. med vatten inkluderat). De största skogsarealerna finns i norrlandslänen. Andelen skog är störst i Gävleborgs län och Västernorrlands län med 86 respektive 79 procent av landarealen. 28 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok 2009 Virkesförrådet på skogsmark består till 38 procent av tall, 42 procent av gran och 11 procent av björk. Resterande 9 procent utgörs av andra trädslag eller torra träd. Få orörda sjöar Tillsammans täcker sjöar, kanaler och större vattendrag en yta av närmare km 2, vilket utgör 9 procent av rikets totalareal. I denna areal är inte vattendrag, sex meter och smalare samt sjöar mindre än några 10- tal m 2, inräknade. Ytan av dessa vattendrag och sjöar kan beräknas till cirka km 2, motsvarande 0,3 procent av landets yta. Sedan århundraden tillbaka har ett stort antal av Sveriges sjöar dikats ut eller sänkts för att erhålla ny odlingsbar mark. I många vattendrag är flödet reglerat i syfte att producera vattenkraft. Den reglerade sjöytan omfattar närmare km 2, vilket utgör hälften av den totala vattenarealen i landet. Källa: SCB Markanvändningen i Sverige ( Miljö och väder Procent av totala arealen inom respektive län som är jordbruksmark och skogsmark Län Jordbruksmark Skogsmark Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands 7 71 Örebro Västmanlands Dalarnas 3 65 Gävleborgs 4 79 Västernorrlands 3 74 Jämtlands 1 51 Västerbottens 2 56 Norrbottens 1 39 Totalt 8 53 Statistiska centralbyrån 29

10 Miljö och väder Statistisk årsbok Skyddad natur Protected nature Totalt omfattade skyddsformerna nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde och djur- och växtskyddsområde 5 miljoner hektar vid årsskiftet 2006/07. Det motsvarar 17 stycken Gotland eller 11 procent av Sveriges areal. Nationalparker till största delen fjäll De första nationalparkerna (9 stycken) avsattes redan år 1909, den senast tillkomna nationalparken är Fulufjället i Dalarna som avsattes under Av den sammanlagda skyddade arealen (nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden och djur- och växtskyddsområden) utgör nationalparkernas areal 15 procent. Drygt 86 procent av den totala nationalparksarealen ligger inom fjällområdet eller i fjällnära områden i Norrbottens län. Nationalparksarealen utgörs till 10 procent av vatten. Fyra nationalparker har en areal som till övervägande del består av vatten (Djurö 87 procent, Blå Jungfrun 65 procent, Ängsö 62 procent och Haparanda skärgård 57 procent). Naturreservat i Gotlands län mest vatten Sedan 1967, året då Naturvårdsverket och länsstyrelsernas naturvårdsenheter bildades, har antalet naturreservat ökat från 360 till Under samma tid har reservatens totala areal ökat från ca till hektar. Av den skyddade arealen utgör naturreservatens areal 81 procent. Huvuddelen (77 procent) av naturreservatsarealen ligger i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Inom dessa län ligger merparten av reservaten i fjällområdet eller i det fjällnära området. Naturreservaten utgörs till 16 procent av vatten. Naturreservaten i Gotlands län består till stor del av vatten 87 procent. Andra län där naturreservaten till stor andel utgörs av vatten är Skåne och Södermanland. 30 Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok 2009 Miljö och väder Naturvårdsområden utgör 3 procent av den skyddade naturen Skyddsformen naturvårdsområde, som infördes i naturvårdslagen 1974, upphörde i och med införandet av miljöbalken De områden som avsatts som naturvårdsområden skall vid tillämpningen av miljöbalken anses som naturreservat. Det finns dock ett skäl att särskilja naturvårdsområdena i statistikredovisningen även fortsättningsvis. Lagstiftningen gav nämligen denna skyddsform en stor begränsning (föreskrifterna får inte vara så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastighet). Skyddsformen ansågs lämplig att använda i stället för reservatsbildning i de fall det inte var nödvändigt att avsevärt försvåra den pågående markanvändningen för att uppnå syftet med förordnandet. Exempel var ytterskärgårdar, marina miljöer och skogsområden för friluftsliv. Naturvårdsområdena utgör endast en mindre del av den skyddade arealen 3 procent. Den totala arealen för naturvårdsområdena utgörs till 26 procent av vatten. Fågelrika djur- och växtskyddsområden De allra flesta djur- och växtskyddsområden är avsatta till skydd för fågellivet. Områden kan även avsättas till skydd för sälar, för en kombination av fågel- och sälskydd eller för sällsynta eller störningskänsliga växtarter. Av den skyddade arealen utgör djur- och växtskyddsområdena 2 procent. Mer än hälften (55 procent) av djurskyddsområdenas areal finns i Norrbottens län, med bland annat det arealmässigt helt dominerande objektet fågelskyddsområdet Tjålmejaure om hektar. Drygt en tredjedel (36 procent) av djur- och växtskyddsområdenas totalareal utgörs av vatten. Sammanfattning av skyddade arealer 2006/07 Typ av skyddat område Antal Totalareal, hektar Andel landareal Nationalparker ,4 Naturreservat ,2 Naturvårdsområden ,6 Djur- och växtskyddsområden ,4 Totalt ,3 Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden MI 41 SM 0701 ( Statistiska centralbyrån 31

12 Miljö och väder Statistisk årsbok Växthuseffekten The greenhouse effect Växthuseffekten är inte i sig ett miljöproblem utan en av förutsättningarna för att liv ska kunna existera på jorden. Utan förekomsten av koldioxid och vattenånga i atmosfären skulle jordens medeltemperatur vara omkring 33 grader lägre än idag det vill säga -18 grader och planeten skulle vara frusen. Det är den förstärkta växthuseffekten på grund av utsläpp av växthusgaser som är ett miljöproblem. Den förstärkta växthuseffekten leder till ökad temperatur på jorden, vilket i sin tur leder till klimatförändringar. (Se avsnitt 13, som ger en bild av den globala temperaturstegringen.) Under de senaste 150 åren har atmosfärens halt av koldioxid ökat med 30 procent på grund av utsläpp orsakade av mänskliga aktiviteter. Om inte havet hade varit en stor så kallad sänka för koldioxid hade ökningen varit närmare 60 procent. Jordens medeltemperatur har ökat med en halv grad under 1900-talet, men de senaste 25 åren har ökningen accelererat. Koldioxiden är den viktigaste växhusgasen, men även andra gaser som metan, lustgas, marknära ozon samt de så kallade industrigaserna fluorvätekarbonater (HFC), perfluorkarboner (PFC) och svavelhexafluorid, bidrar till den ökade växthuseffekten. Dessa gaser ger per molekyl eller per kg ett större bidrag till växthuseffekten än koldioxid, men på grund av de låga halterna av dem i atmosfären utgör de inte ett lika stort problem som koldioxid. Länderna inom OECD står för drygt hälften av världens koldioxidutsläpp, och USA står för den största delen av OECDländernas utsläpp, 45 procent. Andra länder med stora utsläpp är Japan, Tyskland, Kanada och Storbritannien I fråga om koldioxidutsläpp per invånare kommer Luxemburg på första plats. Sedan följer USA, Australien och Kanada. Sverige svarar för några promille av koldioxidutsläppen i världen. Sveriges utsläpp per invånare är lägre än genomsnittet i OECD. Förklaringen till Sveriges låga utsläppsnivå är att energisystemet till stor del är uppbyggt av vattenkraft och kärnkraft, det vill säga energikällor som inte ger några nettoutsläpp av koldioxid. Koldioxidutsläpp i OECD-länderna 2005 Nr Land Miljoner ton totalt CO 2 Procentuell fördelning 1 USA 5 817,0 45,1 2 Japan 1 214,2 9,4 3 Tyskland 813,5 6,3 4 Kanada 548,6 4,2 5 Storbritannien 529,9 4,1 6 Italien 454,0 3,5 7 Sydkorea 448,9 3,5 8 Mexiko 389,4 3,0 9 Frankrike 388,4 3,0 10 Australien 376,8 2,9 11 Spanien 341,8 2,6 12 Polen 295,8 2,3 13 Turkiet 218,9 1,7 14 Nederländerna 182,9 1,4 15 Tjeckien 118,1 0,9 16 Belgien 111,7 0,9 17 Grekland 95,7 0,7 18 Österrike 77,2 0,6 19 Portugal 63,0 0,5 20 Ungern 57,7 0,4 21 Finland 55,4 0,4 22 Sverige 51,0 0,4 23 Danmark 47,5 0,4 24 Schweiz 45,0 0,3 25 Irland 43,8 0,3 26 Slovakien 38,3 0,3 27 Norge 37,0 0,3 28 Nya Zeeland 34,9 0,3 29 Luxemburg 11,3 0,1 30 Island 2,2 0,0 OECD totalt ,9 100,0 Källa: Statens energimyndighet, Energiläget 2005 ( OECD in Figures, 2007 edition ( 32 Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok Årsmedeltemperaturen i Sverige och globalt , avvikelse från normalvärdet för perioden Average temperature, deviation from normal values in Sweden and worldwide Temperaturdata för Sverige baseras på mätningar vid 37 stationer fördelade över hela landet. I Sverigekartan till höger har den nordligaste, sydligaste, västligaste och östligaste stationen markerats. Serierna har genomgått homogenitetskontroll. När svenska och globala årstemperaturer presenteras i samma skala slås man av den mycket större variabiliteten för ett mindre, nordligt beläget område som Sverige, som utgör ungefär en promille av jordens yta. Det globala temperaturdiagrammet är baserat på data från Climate Research Unit på University of East Anglia. Miljö och väder Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut ( Statistiska centralbyrån 33

14 Miljö och väder Statistisk årsbok Varmaste juni, juli och augusti samt varmaste sommaren, medeltemperatur Warmest June, July, August and warmest summer, average temperatures (Celsius) Station Juni June Juli July Augusti August Sommar Summer Temp. År Year Temp. År Temp. År Temp. År Mätningarna börjar Start year Naimakka 13, , , , Karesuando 15, , , , Katterjåkk 11, , , , Kiruna-Esrange 14, , , , Tarfala 7, , , , Nikkaluokta 14, , , , Ritsem 11, , , , Gällivare , Kvikkjokk-Årrenjarka 15, , , , Jokkmokk 16, , , , Arjeplog 15, , , , Arvidsjaur , Hemavan 13, , , , Dikanäs 14, , , , Stensele 15, , , , Gunnarn 16, , , , Lycksele 17, , , , Vilhelmina , Pajala 16, , , , Överkalix-Svartbyn 16, , , , Haparanda 17, , , , Luleå flygplats 16, , , , Piteå 16, , , , Bjuröklubb 15, , , , Vindeln 15, , , , Umeå flygplats 16, , , , Holmögadd 14, , , , Gäddede 14, , , , Storlien-Visjövalen 12, , , , Höglekardalen 13, , , , Frösön 15, , , , Junsele 16, , , , Forse 16, , , , Skagsudde 15, , , , Härnösand 16, , , , Torpshammar 17, , , , Sundsvalls flygplats 15, , , , Brämön 15, , , , Hede 15, , , , Sveg 15, , , , Delsbo 16, , , , Hudiksvall 16, , , , Järvsö 17, , , , Söderhamn 16, , , , Gävle 17, , , , Särna 15, , , , Grundforsen 15, , , , Ulvsjö 13, , , , Mora 16, , , , Malung 15, , , , Falun 17, , , , Östmark 16, , , , Gustavsfors 17, , , , Arvika 17, , , , Karlstad 18, , , , Blomskog 17, , , , Ställdalen 16, , , , Västerås 17, , , , Örebro 18, , , , Örskär 16, , , , Statistiska centralbyrån

15 Statistisk årsbok Station Varmaste juni, juli och augusti samt varmaste sommaren, medeltemperatur (forts.) Juni Juli Augusti Sommar Temp. År Temp. År Temp. År Temp. År Miljö och väder Mätningarna börjar Films Kyrkby 16, , , , Uppsala 18, , , , Svenska Högarna 15, , , , Stockholm 18, , , , Landsort 16, , , , Norrköping 17, , , , Malmslätt 17, , , , Harstena 16, , , , Skara 17, , , , Såtenäs 17, , , , Vänersborg 17, , , , Borås 17, , , , Nordkoster 18, , , , Måseskär 18, , , , Säve 17, , , , Göteborg 19, , , , Nidingen 17, , , , Varberg 17, , , , Torup 16, , , , Halmstad 18, , , , Jönköpings flygplats 16, , , , Gladhammar 17, , , , Målilla 16, , , , Kalmar flygplats 17, , , , Växjö 18, , , , Ljungby 17, , , , Ölands norra udde 17, , , , Ölands södra udde 17, , , , Gotska Sandön 15, , , , Visby flygplats 16, , , , Hoburg 17, , , , Bredåkra 17, , , , Karlshamn 17, , , , Hanö 17, , , , Osby 17, , , , Kristianstad 17, , , , Helsingborg , Lund 18, , , , Malmö 18, , , , Falsterbo 18, , , , Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut ( Statistiska centralbyrån 35

16 Miljö och väder Statistisk årsbok Medeltemperaturen i juni, juli och augusti Average temperatures in June, July, August (Celsius) Röda siffror markerar det år som haft högst temperatur av de redovisade åren. Station Juni månad June Juli månad July Augusti månad August Naimakka 9,4 11,8 10,1 8,4 13,7 15,3 12,1 12,1 11,7 11,8 12,4 8,6 Karesuando 11,3 13,3 11,4 9,5 15,7 16,8 13,4 13,1 13,0 13,2 13,7 9,5 Katterjåkk 7,7 11,5 7,5 8,4 12,8 14,3 10,5 11,6 10,8 12,0 12,5 8,6 Kiruna-Esrange 11,9 13,8 11,1 9,9 15,4 16,9 13,6 13,3 12,3 13,3 13,8 9,6 Tarfala 4,3 7,1 4,4 4,2 9,2 11,3 8,1 8,5 8,0 10,1 10,6 4,9 Nikkaluokta 9,9 12,1 10,2 9,4 13,8 15,8 12,5 12,9 11,5 12,9 13,3 9,0 Ritsem 9,0 11,5 8,1 8,8 13,7 15,3 11,3 12,6 11,8 13,5 14,0 9,2 Gällivare 12,7 13,7 12,1 10,7 15,7 17,0 14,2 13,7 13,1 14,5 14,6 9,6 Kvikkjokk-Årrenjarka 11,9 14,1 11,1 10,8 15,5 17,1 14,2 14,5 12,8 15,2 14,8 10,6 Jokkmokk 13,4 14,7 12,7 11,3 16,7 17,9 14,8 14,7 14,1 15,6 15,5 10,6 Arjeplog 12,6 13,7 11,3 10,9 16,1 17,1 14,1 14,0 13,5 15,8 15,6 10,4 Arvidsjaur 13,4 14,2 12,6 11,3 16,4 17,6 15,3 14,5 13,9 16,0 15,7 10,5 Hemavan 10,0 12,6 9,8 10,4 14,0 15,6 12,3 13,3 12,2 14,2 14,2 10,1 Dikanäs 11,4 13,2 11,3 10,8 14,8 16,3 13,5 13,6 12,3 14,9 14,3 9,8 Stensele 13,4 14,6 12,5.. 16,7 17,8 14,9.. 14,2 16,3 15,6.. Gunnarn 13,7 14,9 13,0 12,1 17,0 18,0 15,3 15,2 14,1 16,5 16,0 11,1 Lycksele 14,2 14,9 13,8 12,7 17,2 18,4 16,2 15,1 14,9 16,4 16,3 11,4 Vilhelmina 13,2 14,1 12,5 11,9 16,6 17,5 14,9 14,5 14,1 15,7 15,2 10,6 Pajala 13,8 15,1 13,2 11,5 16,9 18,5 15,0 13,6 13,9 14,8 15,5 9,9 Överkalix-Svartbyn 14,2 15,2 13,8 12,4 17,9 19,0 15,9 15,3 14,9 16,0 16,7 11,6 Haparanda 13,7 15,7 12,9 12,3 18,5 19,5 15,7 15,2 15,2 16,4 17,1 12,3 Luleå flygplats 13,8 15,6 13,1 12,4 18,1 19,2 16,2 15,7 15,6 17,3 17,6 12,6 Piteå 15,3 15,5 14,2 12,3 18,8 18,8 16,5 15,5 16,3 16,8 16,5 12,3 Bjuröklubb 12,0 15,0 12,6 11,6 17,7 18,3 15,6 14,9 16,2 17,6 18,1 13,5 Vindeln 14,5 14,8 13,3 12,1 17,9 18,4 15,9 14,5 16,1 16,7 16,9 11,5 Umeå flygplats 14,0 15,5 13,6 12,6 18,4 18,8 16,0 15,1 16,6 17,0 17,6 12,9 Holmögadd 11,7 14,7 11,9 12,4 17,8 18,2 15,9 15,2 17,2 18,6 18,6 14,0 Gäddede 11,8 13,7 10,9 11,7 16,0 16,9 13,9 14,4 14,0 16,0 15,3 10,1 Storlien-Visjövalen 9,8 12,2 10,0 10,1 14,6 15,3 13,4 13,1 14,0 15,7 14,3 9,8 Höglekardalen 11,2 12,5 11,7 10,8 14,4 15,6 14,4 13,3 13,9 14,9 13,6 9,6 Frösön 13,0 14,4 12,9 12,7 16,7 17,5 15,9 15,3 15,7 17,9 16,4 11,6 Junsele 14,7 15,1 13,7 13,3 17,8 18,3 16,0 15,7 15,9 17,2 16,6 11,8 Forse 14,6 15,4 14,5 13,3 17,0 18,7 16,5 15,6 16,2 17,6 16,4 12,2 Skagsudde 12,4 15,0 11,8 12,6 17,6 18,3 15,7 15,7 16,4 18,3 18,1 14,0 Härnösand 14,1 16,1 14,1 13,8 18,1 19,2 16,7 16,2 17,2 18,5 17,8 13,7 Torpshammar 14,2 15,6 14,6 13,7 17,3 18,5 17,0 16,2 16,9 17,5 16,7 12,7 Sundsvalls flygplats 14,1 15,6 14,3 13,5 17,7 18,9 16,6 16,2 17,0 17,9 17,7 13,6 Brämön 12,5 15,5 12,9 13,1 17,5 18,0 15,9 16,1 17,4 18,9 18,2 14,5 Hede 12,1 13,2 12,2 12,0 14,9 15,8 15,0 13,5 14,8 15,2 14,4 10,6 Sveg 13,7 14,1 13,7 12,9 16,9 17,0 16,7 15,3 16,9 17,2 15,1 11,4 Delsbo 14,4 16,0 14,8 14,2 17,7 18,6 17,5 16,2 17,8 18,1 17,1 13,3 Hudiksvall 14,1 16,7 14,9 14,6 18,1 19,0 18,0 16,8 17,9 18,8 18,2 14,5 Järvsö 14,8 16,4 15,5 14,5 18,0 18,9 18,3 15,8 18,0 18,4 17,0 13,2 Söderhamn 13,8 16,2 14,8 14,6 17,2 18,6 18,2 16,8 17,9 18,4 17,5 14,2 Gävle 14,0 16,0 15,3 14,8 17,2 18,2 18,4 16,7 17,9 18,3 17,4 14,2 Särna 12,5 13,4 13,6 12,4 15,5 16,6 16,5 15,1 16,0 16,4 14,7 11,6 Grundforsen 12,5 13,2 13,6 12,4 15,7 16,2 16,6 14,7 15,9 15,7 14,3 11,2 Ulvsjö 11,9 13,0 12,4 11,6 15,2 15,6 15,3 13,9 15,7 16,0 14,0 10,2 Mora 14,8 15,6 15,7 14,6 17,8 18,2 18,2 16,6 18,2 18,0 16,5 13,1 Malung 13,9 14,4 14,7 13,6 16,9 17,2 17,4 15,7 17,2 17,1 15,3 12,1 Falun 15,4 16,2 16,9 15,8 18,2 18,9 19,6 18,0 18,8 18,8 17,9 14,2 Östmark 14,0 15,3 15,2 14,1 16,9 17,6 18,3 16,2 17,5 17,5 16,4 13,6 Gustavsfors 14,3 14,7 14,8 13,8 17,0 17,6 18,0 16,1 17,4 17,5 16,2 13,1 Arvika 15,2 15,7 15,7 15,0 18,0 18,2 19,2 17,2 18,5 18,2 16,9 14,2 Karlstad 16,2 16,5 16,1 15,7 19,0 19,2 20,2 18,1 20,0 20,1 18,3 15,4 Blomskog 14,7 14,9 14,8 14,3 17,3 17,6 18,9 16,8 18,3 18,3 16,6 14,2 Ställdalen 14,7 14,8 15,2 14,0 17,3 17,8 17,9 16,3 18,4 17,8 16,3 13,0 Västerås 15,4 16,9 16,5 16,1 18,0 19,6 20,2 18,4 19,9 19,5 18,3 15,2 Örebro 16,3 16,6 16,4 15,3 18,6 19,2 19,7 17,5 20,2 19,3 17,8 14,6 Örskär 13,7 16,0 14,9 14,9 17,8 18,9 18,5 17,3 19,6 20,2 18,4 15,2 36 Statistiska centralbyrån

17 Statistisk årsbok 2009 Miljö och väder 15 Medeltemperaturen i juni, juli och augusti (forts.) Station Juni månad Juli månad Augusti månad Films Kyrkby 15,4 16,1 15,9 15,1 18,2 19,1 18,9 17,0 19,3 18,7 17,7 14,4 Uppsala 16,4 17,0 16,7 16,1 19,2 20,2 20,1 18,2 20,4 20,2 18,5 15,2 Svenska Högarna 13,3 15,7 12,8 14,0 18,2 18,8 18,1 17,3 20,0 21,2 19,1 15,8 Stockholm 16,2 17,5 17,0 16,5 19,6 20,6 20,8 18,8 21,3 21,3 19,2 16,0 Landsort 13,6 15,5 13,8 14,3 18,2 18,6 19,1 17,3 20,7 20,9 19,2 16,3 Norrköping 15,6 16,5 16,8 15,5 18,2 19,2 20,5 17,8 20,6 20,0 17,8 15,6 Malmslätt 15,3 15,5 16,2 14,8 17,4 18,1 20,0 17,2 19,9 19,0 17,2 14,8 Harstena 14,6 16,3 15,2 15,3 18,9 19,1 20,0 17,9 21,0 21,1 19,1 16,7 Skara 15,8 15,4 15,8 14,6 17,7 18,1 19,6 17,4 19,9 18,7 16,9 14,8 Såtenäs 15,0 15,4 15,7 14,7 17,6 18,2 19,4 17,5 19,5 19,1 17,2 15,3 Vänersborg 15,3 15,3 15,4 14,5 17,6 17,8 19,1 17,6 19,4 18,9 17,0 15,2 Borås 15,8 15,5 15,9 14,7 17,6 18,2 20,0 17,6 19,3 19,0 16,7 15,2 Nordkoster 16,2 16,0 14,6 15,3 18,8 18,7 19,6 18,1 20,2 19,9 18,3 16,5 Måseskär 15,5 16,1 14,7 15,2 18,9 18,7 19,6 18,2 20,8 20,2 18,3 17,1 Säve 15,6 15,6 15,1 15,1 17,7 18,1 19,4 18,6 19,5 19,3 17,1 16,2 Göteborg 16,7 16,6 16,6 16,2 19,0 19,4 21,0 19,3 20,9 20,6 18,2 16,9 Nidingen 15,5 16,0 15,3 15,5 18,7 18,9 20,2 18,4 21,0 20,4 18,2 17,1 Varberg 15,8 16,2 15,7 15,4 18,1 18,5 19,9 18,2 20,2 20,1 17,1 16,5 Torup 15,4 15,4 15,3 14,3 17,4 17,8 18,9 17,1 19,3 18,8 15,7 15,3 Halmstad 16,3 17,0 16,0 15,4 18,3 19,3 20,4 17,9 20,8 20,5 17,0 16,3 Jönköpings flygplats 14,6 14,4 15,1 13,9 16,7 16,9 18,9 16,7 19,0 17,5 15,4 14,4 Gladhammar 15,1 16,1 16,6 15,2 18,0 18,6 20,7 17,8 20,2 19,3 17,6 15,8 Målilla 15,5 15,6 16,6 14,6 17,7 18,3 20,1 17,1 19,4 18,8 16,6 14,9 Kalmar flygplats 15,3 16,5 16,3 14,9 18,0 18,7 20,4 17,2 20,1 19,7 17,6 16,1 Växjö 15,5 14,9 15,8 14,3 17,4 18,4 19,8 17,1 19,7 19,1 16,3 15,2 Ljungby 15,6 15,3 15,9 14,6 17,5 18,0 20,0 17,3 19,4 18,8 16,2 15,4 Ölands norra udde 14,8 16,4 16,2 15,9 18,5 18,8 21,2 18,4 20,9 20,8 19,3 17,2 Ölands södra udde 13,9 15,0 14,2 14,5 17,8 17,9 19,7 16,9 20,6 20,2 18,3 16,1 Gotska Sandön 14,4 15,6 14,2 15,0 18,4 19,0 19,2 17,5 20,6 20,0 18,7 16,8 Visby flygplats 15,1 16,1 15,7 14,9 18,0 18,8 20,2 17,2 20,1 20,0 18,2 16,4 Hoburg 14,9 16,1 14,6 15,4 18,7 18,6 20,4 17,8 21,1 20,7 19,1 16,5 Bredåkra 15,2 15,5 15,5 14,6 17,7 18,3 19,9 17,2 19,7 20,1 16,7 15,6 Karlshamn 15,4 16,1 16,2 15,0 18,4 18,7 20,3 17,8 20,2 20,5 17,5 16,2 Hanö 14,0 15,1 15,2 14,6 17,9 17,9 20,5 17,0 20,9 19,8 17,9 15,9 Osby 15,1 15,4 15,8 14,5 17,6 18,4 19,8 17,3 19,6 19,6 16,3 15,5 Kristianstad 15,1 16,2 16,2 14,9 18,3 19,1 19,9 17,3 20,1 19,5 17,0 16,2 Helsingborg 15,5 16,0 15,9 15,5 17,7 18,6 20,4 18,2 20,4 20,0 17,2 16,9 Lund 15,9 16,7 16,8 16,0 18,4 19,3 21,7 18,8 20,9 20,6 17,8 17,3 Malmö 15,7 16,5 16,6 16,0 18,0 18,9 21,3 18,4 20,8 20,0 17,7 17,3 Falsterbo 15,1 16,3 15,7 15,7 18,4 18,4 21,0 18,0 21,5 20,2 18,2 17,6 Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut ( Statistiska centralbyrån 37

18 Miljö och väder Statistisk årsbok Sommartemperaturen (medeltemperatur för månaderna juni, juli och augusti) Average summer temperatures (Celsius) Röda siffror markerar det år som haft högst temperatur av de redovisade åren. Station Sommaren Whole summer Station Sommaren Naimakka 11,6 12,2 11,7 11,5 11,0 9,7 Falun 17,5 17,5 15,5 18,1 16,6 16,0 Karesuando 13,3 13,6 12,6 12,8 12,1 10,7 Östmark 16,1 16,5 14,7 16,6 15,2 14,6 Katterjåkk 10,4 11,8 10,3 10,2 10,3 9,5 Gustavsfors 16,2 16,1 14,6 16,3 14,7 14,3 Kiruna-Esrange 13,2 13,9 12,6 12,8 12,0 10,9 Arvika 17,2 17,1 15,8 17,3 15,6 15,5 Tarfala 7,2 8,5 6,4 7,7 6,2 5,9 Karlstad 18,4 18,3 16,6 18,2 16,3 16,4 Nikkaluokta 11,7 12,7 11,6 12,0 11,2 10,4 Blomskog 16,8 16,6 15,2 16,8 15,2 15,1 Ritsem 11,5 12,4 10,9 11,1 10,7 10,2 Ställdalen 16,8 16,4 14,5 16,5 14,8 14,4 Gällivare 13,8 14,3 12,9 13,6 12,4 11,3 Västerås 17,8 18,4 16,2 18,3 16,6 16,6 Kvikkjokk-Årrenjarka 8,7 14,7 12,8 13,4 12,5 12,0 Örebro 18,4 18,0 16,4 18,0 15,9 15,8 Jokkmokk 14,7 15,4 13,5 14,3 13,3 12,2 Örskär 17,0 18,1 15,6 17,3 15,4 15,8 Arjeplog 14,1 14,7 12,5 13,7 12,5 11,8 Films Kyrkby 17,6 17,6 15,3 17,5 15,7 15,5 Arvidsjaur 14,6 15,3 13,2 14,5 13,1 12,1 Uppsala 18,7 18,7 16,3 18,4 16,9 16,5 Hemavan 12,1 13,4 11,3 12,1 11,7 11,3 Svenska Högarna 17,2 18,4 15,7 16,7 15,8 15,7 Dikanäs 12,8 14,2 11,8 13,0 12,2 11,4 Stockholm 19,0 19,3 17,2 19,0 17,1 17,1 Stensele 14,8 15,6 13,0 14,3 13,2.. Landsort 17,5 17,9 16,1 17,4 15,7 16,0 Gunnarn 14,9 15,9 13,4 14,8 13,7 12,8 Norrköping 18,1 18,3 16,5 18,4 16,5 16,3 Lycksele 15,4 15,9 13,9 15,4 14,0 13,1 Malmslätt 17,5 17,3 15,7 17,8 15,8 15,6 Vilhelmina 14,6 15,1 12,8 14,2 13,2 12,3 Harstena 18,2 18,4 16,7 18,1 16,4 16,6 Pajala 14,9 15,4 14,2 14,6 13,3 11,7 Skara 17,8 17,2 15,4 17,4 15,7 15,6 Överkalix-Svartbyn 15,7 16,0 15,0 15,5 14,3 13,1 Såtenäs 17,4 17,2 15,8 17,4 15,7 15,8 Haparanda 15,8 16,5 15,6 15,2 14,5 13,3 Vänersborg 17,4 17,1 15,7 17,2 15,7 15,8 Luleå flygplats 15,8 16,7 15,3 15,6 14,7 13,6 Borås 17,6 17,3 15,5 17,5 15,9 15,8 Piteå 16,8 16,6 15,0 15,7 14,2 13,4 Nordkoster 18,4 17,7 16,1 17,5 16,4 16,6 Bjuröklubb 15,3 16,4 14,4 15,4 14,4 13,3 Måseskär 18,4 17,9 16,1 17,5 16,4 16,8 Vindeln 16,2 15,9 13,9 15,4 13,9 12,7 Säve 17,6 17,4 15,8 17,2 16,0 16,6 Umeå flygplats 16,3 16,6 14,8 15,7 14,4 13,5 Göteborg 18,9 18,6 17,0 18,6 17,1 17,5 Holmögadd 15,6 17,0 14,4 15,5 14,2 13,9 Nidingen 18,4 18,0 16,3 17,9 16,6 17,0 Gäddede 13,9 14,8 12,1 13,4 12,8 12,1 Varberg 18,0 18,1 16,2 17,6 16,5 16,7 Storlien-Visjövalen 12,8 13,6 10,5 12,6 11,6 11,0 Torup 17,4 17,3 15,0 16,6 15,6 15,6 Höglekardalen 13,2 13,6 11,2 13,2 12,1 11,2 Halmstad 18,5 18,8 16,3 17,8 16,5 16,5 Frösön 15,1 15,9 13,1 15,1 14,1 13,2 Jönköpings flygplats 16,8 16,1 15,1 16,5 14,7 15,0 Junsele 16,1 16,3 14,0 15,4 14,3 13,6 Gladhammar 17,8 17,8 16,2 18,3 16,4 16,3 Forse 15,9 16,6 14,3 15,8 14,4 13,7 Målilla 17,5 17,3 15,7 17,8 15,9 15,5 Skagsudde 15,5 16,9 14,3 15,2 14,4 14,1 Kalmar flygplats 17,8 18,0 16,5 18,1 16,3 16,1 Härnösand 16,5 17,5 14,9 16,2 14,8 14,6 Växjö 17,5 17,1 15,3 17,3 15,6 15,5 Torpshammar 16,1 16,6 14,6 16,1 14,9 14,2 Ljungby 17,5 17,1 15,4 17,4 15,6 15,8 Sundsvalls flygplats 16,3 17,0 14,7 16,2 14,8 14,4 Ölands norra udde 18,1 18,4 17,2 18,9 16,9 17,2 Brämön 15,8 17,4 14,4 15,7 14,6 14,6 Ölands södra udde 17,4 17,0 15,8 17,4 16,0 15,8 Hede 13,9 14,2 11,8 13,9 12,7 12,0 Gotska Sandön 17,8 17,9 16,0 17,4 16,1 16,4 Sveg 15,8 15,5 13,2 15,2 13,8 13,2 Visby flygplats 17,7 18,2 15,9 18,0 16,8 16,2 Delsbo 16,6 17,1 14,8 16,5 15,0 14,6 Hoburg 18,2 18,2 16,2 18,0 16,5 16,6 Hudiksvall 16,7 17,7 15,3 17,0 15,5 15,3 Bredåkra 17,5 17,6 15,8 17,4 16,1 15,8 Järvsö 16,9 17,4 15,0 16,9 15,4 14,5 Karlshamn 18,0 18,0 16,2 18,0 16,7 16,3 Söderhamn 16,3 17,4 15,2 16,8 15,0 15,2 Hanö 17,6 17,0 15,5 17,9 16,0 15,8 Gävle 16,4 17,4 15,2 17,0 15,1 15,2 Osby 17,4 17,4 15,5 17,3 15,9 15,8 Särna 14,7 14,9 13,1 14,9 13,7 13,0 Kristianstad 17,8 17,8 15,7 17,7 16,4 16,1 Grundforsen 14,7 14,6 13,2 14,8 13,3 12,8 Helsingborg 17,9 17,9 16,1 17,8 16,5 16,9 Ulvsjö 14,3 14,3 12,0 13,9 12,4 11,9 Lund 18,4 18,6 16,9 18,8 17,3 17,4 Mora 16,9 16,8 14,9 16,8 15,2 14,8 Malmö 18,2 18,2 16,8 18,5 17,2 17,2 Malung 16,0 15,8 13,9 15,8 14,2 13,8 Falsterbo 18,3 18,2 16,3 18,3 16,9 17,1 Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut ( 38 Statistiska centralbyrån

19 Statistisk årsbok Månad Month Nederbörd i mm Precipitation Miljö och väder Karesuando Jokkmokk Haparanda Umeå flygplats Frösön Härnösand / / / / / /90 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Året Månad Särna Gävle Karlstad Stockholm Örebro Malmslätt / / / / / /90 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Året Månad Jönköpings Flyg Säve Visby flygplats Växjö Kalmar Lund / / / / / /90 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Året Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut ( Statistiska centralbyrån 39

20 Miljö och väder Statistisk årsbok Medeltemperatur Average temperature (Celsius) Månad Month Karesuando Jokkmokk Haparanda Umeå flygplats Frösön Härnösand / / / / / /90 Januari -16,3-16,0-17,2-16,6-9,5-12,1-5,9-9,1-4,3-8,6-4,5-7,1 Februari -17,7-14,6-18,0-14,0-14,8-11,4-9,9-8,6-7,5-7,3-7,1-6,6 Mars -3,6-10,0-3,6-8,3-2,4-6,8-0,6-4,3 0,8-3,6 1,0-2,7 April -1,3-3,7 1,2-1,3 1,5-0,5 4,3 1,2 3,5 1,0 5,6 2,0 Maj 3,8 3,4 6,1 5,5 6,7 6,1 7,6 7,3 7,5 7,2 8,4 7,6 Juni 11,0 10,3 12,4 11,9 13,5 12,8 13,1 13,0 13,9 11,8 13,8 13,3 Juli 13,6 12,8 14,4 14,2 15,7 15,4 15,6 15,2 14,4 13,4 15,5 15,3 Augusti 11,7 10,4 12,5 11,9 14,4 13,2 14,6 13,5 14,1 12,3 15,2 14,2 September 4,7 5,0 5,3 6,4 7,7 8,0 8,6 8,7 7,7 8,0 9,1 9,8 Oktober 1,6-1,6 1,6 0,6 5,4 2,5 5,5 3,8 5,1 3,8 5,7 5,2 November -8,1-9,1-8,9-8,6-2,8-4,2-1,6-2,4-1,1-2,2-0,5-0,6 December -6,3-14,0-7,0-13,7-1,0-9,5-0,8-6,6-1,7-6,1-0,3-4,8 Året -0,5-2,3 0,0-1,0 3,0 1,1 4,3 2,7 4,4 2,5 5,2 3,8 Månad Särna Gävle Karlstad Stockholm Örebro Malmslätt / / / / / /90 Januari -8,4-11,7-2,0-4,8-0,6-4,6 0,4-2,8-0,5-4,1 0,7-3,2 Februari -9,7-9,9-5,4-4,5-3,2-4,7-2,8-3,0-3,7-4,1-2,8-3,4 Mars -1,0-5,1 2,8-1,0 3,7-1,1 4,7 0,1 3,7-0,6 4,3-0,2 April 2,8 0,4 6,9 3,4 7,2 3,6 8,2 4,6 7,5 4,1 7,4 4,5 Maj 7,7 7,0 9,5 9,3 10,6 9,9 11,4 10,7 10,8 10,5 11,1 10,5 Juni 14,0 12,1 14,1 14,6 16,2 14,7 16,6 15,6 15,9 15,1 15,7 15,0 Juli 13,6 13,4 15,5 16,3 16,2 16,1 17,0 17,2 15,9 16,3 15,6 16,2 Augusti 13,4 11,8 15,6 14,9 16,5 14,9 17,8 16,2 15,8 15,0 16,2 15,3 September 7,1 7,3 10,5 10,6 11,4 10,9 12,2 11,9 11,1 10,7 11,2 11,2 Oktober 2,8 2,3 6,0 6,0 7,0 6,5 7,7 7,5 6,2 6,4 6,3 7,0 November -3,8-5,0 0,5 0,6 1,8 1,2 2,4 2,6 1,4 1,1 1,6 2,0 December -8,9-10,3-0,2-3,3-0,3-2,9 1,8-1,0 1,0-2,5 2,1-1,6 Året 2,5 1,0 6,2 5,2 7,3 5,4 8,2 6,6 7,2 5,7 7,5 6,1 Månad Jönköpings Flyg Säve Visby flygplats Växjö Kalmar Lund / / / / / /90 Januari 0,5-3,6 3,0-1,6 2,4-1,1 1,7-2,7 2,8-1,6 4,2-0,6 Februari -2,5-3,8-0,3-1,6-1,7-1,8-1,5-2,6-0,3-1,8 1,3-0,5 Mars 3,3-0,9 5,0 1,2 4,4 0,1 4,8 0,4 4,7 0,8 6,3 1,9 April 7,0 3,7 7,9 5,2 6,3 4,0 8,0 4,9 7,8 4,8 9,3 6,0 Maj 10,1 9,6 11,0 10,9 11,2 9,6 11,5 10,8 12,2 10,1 12,9 11,4 Juni 14,9 13,9 16,3 14,9 16,6 14,3 16,1 14,9 16,3 14,7 17,4 15,4 Juli 14,4 15,0 15,4 16,2 16,4 16,3 14,9 15,9 16,0 16,3 16,7 16,8 Augusti 14,7 14,1 16,4 15,6 17,5 15,9 15,8 15,2 16,6 15,7 17,8 16,5 September 10,4 10,2 12,3 12,2 12,9 12,1 11,4 11,2 12,3 12,1 13,1 13,0 Oktober 4,9 6,4 7,2 8,5 7,6 8,1 6,6 7,2 7,0 7,9 8,5 9,1 November 1,0 1,5 3,1 3,7 3,6 3,9 1,9 2,5 3,0 3,4 4,4 4,5 December 0,9-2,0 3,1 0,3 3,3 0,7 1,5-1,1 2,1-0,1 3,3 1,1 Året 6,7 5,3 8,8 7,1 8,4 6,8 7,8 6,4 8,4 6,9 9,6 7,9 Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut ( 40 Statistiska centralbyrån

21 Statistisk årsbok Station Nederbörd i mm, maxvärde Precipitation, maximum values Maxvärde Max. value Under ett dygn 1 During 24 hours 2007 Datum 2 Date Under en månad During a month Datum Månad Månad och År Miljö och väder Under ett år During a year År Karesuando 17,5 24/5 50, maj 214 juli Jokkmokk 24,2 17/5 48, jul 196 juli Haparanda 31,0 16/8 55, jul 185 juli Umeå flygplats 118,5 27/8 118, aug 224 dec Frösön 19,3 29/7 71, jul 214 juli Härnösand 30,5 14/1 187, jan 278 dec Särna 26,5 1/12 63, jan 201 juli Gävle 29,0 8/7 120, sep 253 aug Karlstad 31,5 1/12 68, jul 200 aug Stockholm 27,0 27/6 68, sep 192 juli Örebro 21,8 8/8 71, jan 229 juli Malmslätt 34,0 8/7 72, jul 197 aug Jönköpings Flyg 63,2 26/6 82, jun 229 juli Säve 48,5 26/6 74, jan 220 okt Visby flygplats 22,0 27/8 89, jan 188 juli Växjö 26,5 14/7 141, jul 327 aug Kalmar 36,4 4/7 70, jul 211 aug Lund 58,2 5/7 81, jul 264 aug ) Högsta uppmätta värde under 24 tim. Maximivärdena för dygn och månad i kolumnen för avser högsta värdena sedan år Maximivärdena sedan 1901 hänför sig till olika meteorologiska stationer på samma ort. 2) Avser den senaste observationen av det angivna maxvärdet i föregående kolumn. Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut ( 20 Station Temperatur, extremvärden Temperatures, extreme values (Celsius) Abs. maximum 1 Abs. minimum Datum Datum Datum Datum 2 Karesuando 29,1 8/8 32, ,0 23/2-49, Jokkmokk 28,9 7/8 34, ,1 6/2-46, Haparanda 26,3 5/7 33, ,9 6/2-41, Umeå flygplats 26,7 8/8 33, ,3 7/2-38, Frösön 27,7 7/8 31, ,0 21/2-38, Härnösand 25,1 9/6 36, ,0 7/2-35, Särna 29,3 7/6 33, ,5 21/2-46, Gävle 27,4 6/8 36, ,4 22/2-33, Karlstad 31,5 10/6 34, ,7 24/1-36, Stockholm 31,5 9/6 35, ,9 21/2-28, Örebro 31,0 8/6 36, ,8 25/1-30, Malmslätt 30,1 9/6 34, ,2 11/2-32, Jönköpings Flyg 29,4 9/6 33, ,5 11/2-35, Säve 31,4 9/6 34, ,9 23/1-26, Visby flygplats 28,1 12/6 32, ,3 25/1-25, Växjö 29,4 9/6 34, ,2 11/2-34, Kalmar 29,8 12/6 35, ,0 11/2-31, Lund 31,4 11/6 33, ,8 23/1-26, ) Absolut maximum och absolut minimum avser i kolumnen för den högsta resp. lägsta temperaturen sedan år Maximioch minimivärdena sedan 1880 hänför sig till olika meteorologiska stationer på samma ort. 2) Avser den senaste observationen av värdet i föregående kolumn. Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut ( Statistiska centralbyrån 41

22 Miljö och väder Statistisk årsbok Kalla och varma dagar samt dagar med nederbörd på platser runt om i landet Cold and warm days, and days with precipitation across Sweden Station Startår Start year Frostdagar 1 Days with frost Högsommardagar 2 Warm summer days Nederbördsdagar 3 Days with precipitation Karesuando Katterjåkk Kiruna-Esrange Nikkaluokta Ritsem Gällivare Kvikkjokk Jokkmokk Arjeplog Arvidsjaur Hemavan Dikanäs Stensele Gunnarn Lycksele Vilhelmina Pajala Överkalix Haparanda Luleå Piteå Bjuröklubb Vindeln Umeå Holmögadd Gäddede Storlien Höglekardalen Frösön Junsele Forse Skagsudde Härnösand Torpshammar Sundsvall Brämön Hede Sveg Delsbo Hudiksvall Järvsö Söderhamn Gävle Särna Grundforsen Ulvsjö Mora Malung Falun Östmark Gustavsfors Arvika Karlstad Blomskog Ställdalen Örebro Örskär Films Kyrkby Uppsala Svenska Högarna Stockholm Landsort Norrköping Malmslätt Harstena Statistiska centralbyrån