Gemensamma föreskrifter och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid KTH finns i KTHs regler för

Transkript

1 Kemi Studieplan för ämne på forskarnivå Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Ämnesnamn Kemi (Chemistry) Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen Vetenskapligt område Gemensamma föreskrifter och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid KTH finns i KTHs regler för utbildning på forskarnivå. Denna studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet kemi kompletterar gemensamma föreskrifter och riktlinjer med följande ämnesspecifika anvisningar. Definition av eventuella inriktningar Ämnet har inga inriktningar. Precisering och konkretisering av hur målen för utbildningen ska uppnås Forskning och utbildning på forskarnivå inom ämnet kemi vid KTH är naturvetenskaplig i sin grund, dock genom sin miljö finns en tydlig teknikvetenskaplig anknytning. Detta innebär att verksamheten formellt är uppdelad på de klassiska undervisningsämnena, men särskild vikt fästes vid interdisciplinärt samarbete mellan dessa ämnen samt med andra vid KTH representerade ämnesområden. Målet för utbildningen på forskarnivå i kemi är att ge den studerande goda kunskaper inom ämnesområdet och förmåga att bedriva självständigt forsknings-, utvecklings- och utredningsarbete inom skilda områden av samhället. Målet för doktorsexamen är därutöver att ge den studerande förmåga att kritiskt och självständigt initiera, planera och leda sådant arbete. Detta innebär att doktorander efter utbildningen ska kunna: Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Sida 1 av 8

2 1. Beskriva och förklara teorier och empiriska resultat inom sitt specialområde. 2. Formulera konkreta forskningsfrågor inom området kemi. 3. Använda vetenskapliga metoder och utveckla ny kunskap genom egna vetenskapliga studier. 4. Kritiskt analysera och värdera tillämpade metoder och resultat från egna och andras vetenskapliga studier. 5. Presentera och diskutera forskningsresultat inom vetenskapssamhället. 6. Presentera forskning på ett pedagogiskt sätt utanför vetenskapssamhället och i utbildningssammanhang. 7. Bedöma etiska aspekter kring forskning inom området kemi och agera utifrån dessa 8. Beskriva villkor och mekanismer för finansiering av forskning. Aktuell forskning Forskning och utbildning på forskarnivå vid Institutionen för Kemi bedrivs inom sex avdelningar: Analytisk, Fysikalisk, Organisk, Oorganisk och Kärnkemi samt Yt- och korrosionsvetenskap. De grundläggande kemiämnena vid KTH bildar basen i den breda systeminriktade kemitekniska utbildningen både inom grundutbildning och forskning/utbildning på forskarnivå. Samverkan/integration mellan grundläggande och teknikinriktade ämnen är de tekniska fakulteternas unika styrka gentemot övriga fakulteter. De bildar också basen för utbildningen av forskare med goda kunskaper i något av de grundläggande kemiämnena med en breddning och förankring av dessa kunskaper inom andra ämnen och inom kemitekniken. Utbildningens upplägg Utbildningen på forskarnivå består av en kursdel och en avhandlingsdel. Kursmoment kan bestå av föreläsningar, litteraturstudier och problemlösning samt aktivt deltagande i seminarier förutsatt att ett tydligt examinationsmoment ingår. Kurser kan studeras inom institutionen eller i samverkan med andra svenska eller utländska forskningsinstitutioner. Utbildningen på forskarnivå bedrivs under ledning av en huvudhandledare, tillsammans med en eller flera biträdande handledare, i enlighet med en individuell studieplan som godkänts av den ansvarige för utbildning på forskarnivå. Den studerandes individuella studieplan ska anpassas till förkunskaperna samt till avhandlingsarbetets inriktning. Den forskarstuderandes framsteg ska bedömas minst en gång per år i samband med revision av den individuella studieplanen som ska göras av studerande och huvudhandledare. Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Sida 2 av 8

3 I utbildningen ingår aktivt deltagande i forskningsseminarier vid institutionen. Den forskarstuderande ska själv presentera sina resultat vid forskningsseminarier, gärna ett flertal gånger under studietiden. Den forskarstuderande ska också delta i nationella och internationella konferenser inom kunskapsområdet. Obligatoriska och rekommenderade kurser Licentiatexamen består av en kursdel omfattande 30 hp och en avhandlingsdel omfattande 90 hp så att summan uppgår till 120 hp. Doktorsexamen består av en kursdel omfattande 60 hp och en avhandlingsdel omfattande 180 hp vilket sammanlagt ger 240 hp. Kursdelen för både licentiat- och doktorsexamen består av en obligatorisk kurs i Forskaretik samt valfria kurser. Pga kemiämnets bredd krävs inga obligatoriska kurser förutom kursen i Forskaretik. För forskarstuderande som deltar i undervisning är kursen Grundläggande kommunikations- och undervisningslära (LH200V, 3 hp) eller motsvarande obligatorisk. Kurserna ska studeras i enlighet med den överenskommelse mellan studerande och huvudhandledare som gjorts den individuella studieplanen. Obligatorisk kurs Forskaretik (F3B5219), 1,5 hp Rekommenderade kurser Det rekommenderas att doktoranderna läser en allmän kurs om vetenskapsfilosofi och forskningsmetodik, samt avancerade- och doktorandkurser med inriktning som motsvarar inriktning på forskningsprojektet. Kurser lämpliga för utbildning på forskarnivå kan bl. a. väljas ur listan på skolans för Kemivetenskap websida, adress " Kurser kan med fördel också väljas ur utbudet vid andra lärosäten, t ex Stockholms universitet och Karolinska institutet. Valfria kurser Kurser lämpliga för utbildning på forskarnivå kan bl.a. väljas ur listan på skolans för Kemivetenskap websida, adress " Kurser kan med fördel också väljas ur utbudet vid andra lärosäten, t ex Stockholms universitet och Karolinska institutet. Kurser från andra kunskapsfält kan inkluderas beroende på avhandlingsarbetets inriktning. Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Sida 3 av 8

4 Efter överenskommelse med huvudhandledare kan i den individuella studieplanen ges poäng för genomförda kurser på grundutbildningsnivå. Vid tillgodoräknanden skall föreskrifter i KTHs examensordning för examina på forskarnivå beaktas. Vi doktorsexamen skall minst 60 % och vid licentiatexamina skall minst 50 % av den totala kursdelen vara på forskarnivå. Vidare får enligt examensordningen kurser på grundnivå inom vetenskapsområdet teknik inte medräknas i doktors och licentiatexamen. För utbildning på grundnivå och avancerad nivå upp till 240 hp får inget tillgodoräknande ske. Tillgodoräknande kan ej göras av kurser som krävs för särskild behörighet till utbildning på forskarnivå. Ytterligare kursmoment som huvudhandledare och studerande gemensamt bedömer viktiga för avhandlingsarbetet får också medräknas i kursdelen av licentiat- respektive doktorsexamen. Sådan poänggivande verksamhet kan vara enskilda litteraturkurser med tydligt examensmoment. För att sådan verksamhet ska få tillgodoräknas fordras överenskommelse i förväg mellan ämnesföreträdare och studerande med poäng som fastställs i individuell studieplan. Övrig poänggivande verksamhet får ingå med maximalt 7,5 hp för licentiatexamen och 15 hp för doktorsexamen. Kurslista: Association i polymer- och tensidsystem Asymmetrisk syntes Avancerad fysikalisk kemi Avancerad organisk syntes Avancerad yt- och kolloidkemi Avancerad tillämpad ytkemi Colloidal Phenomena in Natural Systems Dynamiska ytkrafter Ekologisk kemi Forskningsfronten inom analytisk kemi Gränsskiktsprocesser Gränsytor i vetenskap och teknik Korrosionsvetenskap Modellering av polymerer vid ytor Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Sida 4 av 8

5 Moderna strukturmetoder i kemi Molekylar struktur och dynamik av NMR spektroskopi Molekylspektroskopi och teori i fotoelektrokemi NMR-spektroskopi Oorganisk materialkemi Organisk kemi (lic-kurs) Organisk kemi, del I, struktur och dynamik Organisk masspektrometri Organisk stereokemi Organiska och biokemiska analytiska separationer (7,5) Organiska och biokemiska analytiska separationer (6,0) Radikalkemi Radiokemi Statistisk mekanik Strukturbestämning med enkristallröntgendiffration Strålningskemi med radikalkemi Supramolekylär kemi, fördjupningskurs Symmetri, Gruppteori och bindning inom oorganisk kemi Teoretisk ytkemi: ytkrafter Totalsyntes av naturprodukter Yt- och koloidkemi Muljövattenkemi del I Miljövattenkemi del II Nanokemi Experimentell elektrokemi Forskaretik Introduktionskurs i kristallografi NMR-mikroskopi av material Preparativa separations medotder for organiskakemister Responsiva polymer-laborationer och teori Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Sida 5 av 8

6 Tekniker för adsorptions studier Yt-analys och karakterisering Practical aspects of AFM for force and friction measureme Practical Aspects of Advanced AFM imaging Forsknngsfronten inom yt- och korrosionsvetenskap Forskningsfronten inom organisk kemi Forskningsseminarier i fysikaliskakemi Projektuppgift i korrosionslära (4,5) Projektuppgift i korrosionslära (7,5) Styrning av innovationsprocessen Obligatoriska fördjupningskurser 3B5219 Forskaretik 1.5 hp. Avhandling Avhandlingsarbetet är en obligatorisk del av utbildningen på forskarnivå. Utbildningen syftar i denna del till att den studerande ska utveckla en förmåga att ge självständiga bidrag till forskningen. Utveckling av förmåga till vetenskapligt samarbete, inom och utom det egna ämnet, ingår normalt också i avhandlingsarbetet.. Avhandlingen ska innehålla nya forskningsresultat som den studerande har utvecklat, själv eller i samarbete med andra. De vetenskapliga huvudresultaten ska uppfylla kvalitetskraven för publicering i internationellt erkända tidskrifter med referentsystem. Doktorandens bidrag till i avhandlingen ingående texter som har flera författare ska kunna särskiljas. Avhandlingen ska normalt skrivas på engelska. Den bör utformas som en sammanläggning av vetenskapliga artiklar men kan i speciella fall presenteras som en monografiavhandling. I det förra fallet ska finnas en särskilt författad sammanfattning. Oavsett om avhandlingen avses bli monografi eller sammanläggningsavhandling ska internationell publicering av uppnådda resultat eftersträvas under doktorandperioden. En licentiatavhandling innehåller vanligen vetenskapligt material svarande mot minst två normala artiklar som kan publiceras i internationellt erkända tidskrifter med referentgranskning. En praxis är att en doktorsavhandling innehåller vetenskapligt material svarande mot minst fyra sådana artiklar, vilket är vägledande. Förhandsgranskningen och betygsnämnden svarar dock för att avhandligen uppfyller kvalitetskraven.. Doktorsavhandlingen bygger normalt på licentiatavhandligen. Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Sida 6 av 8

7 Behörighet och urval Grundläggande och särskild behörighet samt förkunskaper 6.1 Grundläggande och särskild behörighet samt förkunskaper Grundläggande behörighet har enligt högskoleförordningen 7 kap 39 den som har 1. avlagt examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Regler för urval (avseende de bedömningsgrunder som skall tillämpas vid prövningen av sökandenas förmåga att tillgodogöra sig utbildningen, se HF 7 kap 41 ) Antagning till forskarstudier beslutas av skolchefen vid skolan för Kemivetenskap efter beredning av huvudhandledare och i förekommande fall av den ansvarige för utbildning på forskarnivå (vid behörighetsprövning). Förutom att den sökande prövats vara behörig är det graden av kunskap, färdighet, mognad och förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys som läggs till grund för urval. Av stort intresse vid denna bedömning är tidigare studieresultat i kurser av fördjupningskaraktär i akademisk grundutbildning eller självständigt utförda vetenskapliga arbeten. För att få ett allsidigt beslutsunderlag intervjuas de sökande av huvudhandledaren. Kontakt tas normalt med lärare vid den utbildning sökande tidigare genomgått. Urval bland sökande till utbildning på forskarnivå görs av huvudhandledare i samband med antagningen. Examina och prov i utbildningen Licentiat- och doktorsexamen 7.1 Licentiat- och doktorsexamen Licentiatexamen består av en kursdel omfattande 30 hp och en avhandlingsdel omfattande 90 hp. Avhandlingen ska framläggas och försvaras i enlighet med KTHs allmänna föreskrifter. Doktorsexamen består av en kursdel omfattande 60 hp och en avhandlingsdel om 180 hp. Avhandlingen ska framläggas och försvaras i enlighet med KTHs allmänna föreskrifter. Kurser och avhandlingsarbete som ingår i licentiatexamen får också tillgodoräknas i en doktorsexamen. Prov som ingår i utbildningen I kurser på forskarnivå ska ingå ett skriftligt eller muntligt kunskapsprov. Utformningen av Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Sida 7 av 8

8 examinationen ska i enskilt fall vara sådan att examinator kan övertyga sig om att den studerande inhämtat hela kursinnehållet. Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Sida 8 av 8