Doktorsprogram Kemivetenskap

Transkript

1 Doktorsprogram Kemivetenskap Programbeskrivningen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Programbeskrivning (KTHKEV) Programnamn Kemivetenskap (Chemical Science and Engineering) Ämnesområde När KTHs föregångare, Teknologiska Institutet i Stockholm, grundades år 1827 fanns endast två professurer, en i kemi och en i fysik. Kemins stora betydelse har allt sedan starten gått som en röd tråd genom KTHs historia. Till att börja med hade ämnet en starkt tillämpad karaktär för att svara mot den starka industrialiseringens frammarsch på 1800-talet. När institutet blev Kungliga Tekniska Högskolan år 1877 fanns fem ämnesområden, ett av dem Kemisk teknologi. Så småningom växte behovet av att hitta vetenskapliga förklaringar på viktiga industriella frågeställningar. Kemisk teknologi hamnade i kraftfältet mellan mer grundläggande och mer tillämpad verksamhet. Än idag finns kraftfältet mellan grundläggande och tillämpade aspekter kvar, även om det tar sig andra former och ständigt utvecklas mot nya utmaningar. Skolan för Kemivetenskap omfattar i dag områdena Kemi, Kemiteknik samt Fiber- och polymerteknologi, med såväl grundforskning som tillämpad kemivetenskaplig forskning för en hållbar utveckling genom vetenskaplig excellens. Exempel på forskningsområden är alternativa energikällor, ett hållbart utnyttjande av våra naturresurser, nya funktionella material och alternativa syntesvägar för nya läkemedel. Kontaktnätet med olika industrier och forskningsinstitut är oerhört väl utbrett och många forskningsprojekt sker i nära samarbete med industrin. Skolan ansvarar för civil- och högskoleingenjörsutbildningarna i kemi och kemiteknik vid KTH samt ett antal internationella masterprogram. Doktorsprogrammet ämnar leda till licentiat och/eller doktorsexamen i Kemivetenskap, med inriktning mot kemi, kemiteknik eller fiber- och polymervetenskap. Bilaga 1 ämnesstudieplaner. Doktorsprogrammets övergripande syfte och mål Syftet med KTHs utbildning på forskarnivå är att förse samhället med kvalificerade forskare som kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Målet med utbildningen är att doktoranderna ska bli självständiga, utmärkta forskare. Övergripande syfte för doktorsprogrammet Kemivetenskap är att skapa ett doktorsprogram av högsta internationella klass, som präglas av både spetsforskning, stark koppling till näringsliv samt internationellt samarbete. Doktorsprogrammet Kemivetenskap samlar Skolan för Kemivetenskaps kompetens inom kemi, kemiteknik och fiberoch polymervetenskap i i ett doktorsprogram inom ramen för nuvarande organisation. Målet för utbildningen inom doktorsprogrammet Kemivetenskap är enligt KTHs övergripande mål ;att ge den studerande goda kunskaper inom ämnesområdet Kemivetenskap och förmåga att bedriva självständigt forsknings-, utvecklings-, undervisnings- och utredningsarbete inom skilda områden av samhället. Målet för doktorsexamen är därutöver att ge den studerande förmågan att kritiskt och självständigt initiera, planera och leda sådant arbete. Programbeskrivningen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Sida 1 av 4

2 Doktorsprogrammet leds av Programansvarig/FA. En referensgrupp ska stå till Programansvariges förfogande och består av en representant från respektive ämnesinriktning. Dessa nomineras av prefekterna för respektive verksamhetsbas och utses av skolchef/fa. I referensgruppen ingår även en doktorandrepresentant, nominerad av doktorandrådet, och beslutas av skolchef/fa. Doktorsprogrammets omfattning (storlek) och rekrytering Målgruppen för programmet är studenter med examen från Skolan för Kemivetenskaps masterprogram Kemiteknik för energi och miljö, Makromolekylära material respektive Molekylär vetenskap och teknik, eller motsvarande utbildning från annat universitet med civilingenjörs, master, magister eller motsvarande examen, i t ex Kemi, Kemiteknik eller Materialvetenskap eller annan för projektet relevant ämne. I den befintliga miljön finns ca 200 inskrivna aktiva forskarstuderande. I det nya doktorsprogrammet beräknas 30 nya forskarstuderande antas/examineras/år. Behöriga att söka till doktorsprogrammet är studenter som uppfyller " Grundläggande behörighet enligt högskoleförordningen 7 kap 39 : 1. avlagt examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Särskild behörighet krävs enligt studieplan i respektive forskarutbildningsämne. Rekrytering och antagning sker enligt KTHs regelverk. Doktorandtjänster annonseras enligt KTHs riktlinjer. Antagning och urval sker enligt studieplan i respektive forskarutbildningsämne. Inom doktorsprogrammet finns ca huvudhandledare med docentkompetens (Bilaga 2) Finansiering Huvuddelen av doktorandtjänsterna finansieras genom externa forskningsprojekt. De huvudsakliga forskningsfinansiärerna är förutom industrin, inklusive olika forskningsstiftelser t ex KAW, EUs ramprogram, statliga finansiärer t ex VINNOVA, VR, Formas och MISTRA samt internationella finansiärer, t.ex. CSC. Potentiella excellenstjänster kommer att beaktas i skolans budgetförhandlingar i rektorskontraktet. Kurser De kurser som läses inom doktorsprogrammet ges alla inom ramen för ett ämne på forskarnivå och redovisas därför i ämnets studieplan. Kvalitetsarbete Handledning Handledning sker enligt KTHs riktlinjer med huvudhandledare med minst docentkompetens, samt minst en biträdande handledare. Enligt CHEs utvecklingsplan är handledarutbildning obligatorisk för nya handledare och erbjuds övriga handledare. Minst 5 handledare per år skall genomgå handledarutbildning, samt år 2012 skall samtliga forskare ha genomgått pedagogisk utbildning. Avhandlings-/uppsatsarbete Doktorandens utveckling följs genom den individuella studieplanen, vilken upprättas inom 6 månader efter antagning, och därefter revideras minst en gång per år. Programbeskrivningen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Sida 2 av 4

3 Avhandlingsarbetet är en obligatorisk del av forskarutbildningen. Utbildningen syftar i denna del till att den studerande ska utveckla en förmåga att ge självständiga bidrag till forskningen samt också en förmåga till vetenskapligt samarbete, inom och utom det egna ämnet. Avhandlingen ska innehålla nya forskningsresultat som den studerande har utvecklat, själv eller i samarbete med andra. De vetenskapliga huvudresultaten ska uppfylla kvalitetskraven för publicering i Internationellt erkända tidskrifter med refereesystem. Doktorandens bidrag till i avhandlingen ingående texter, som har flera författare, ska kunna särskiljas. Avhandlingen ska normalt skrivas på engelska. Den bör utformas som en sammanläggning av vetenskapliga artiklar, men kan i speciella fall presenteras som en monografiavhandling. I det förra fallet ska finnas en särskilt författad sammanfattning. Oavsett om avhandlingen avses bli monografi eller sammanläggningsavhandling ska internationell publicering av uppnådda resultat eftersträvas under doktorandperioden. En licentiatuppsats bör innehålla vetenskapligt material svarande mot minst två normala artiklar som kan publiceras i internationellt erkända tidskrifter med referentgranskning. En doktorsavhandling bör innehålla vetenskapligt material svarande mot minst fyra sådana artiklar. För att säkerställa att KTH:s kvalitetsmål uppnås skall doktorsavhandling och licentiatuppsats granskas löpande under arbetets gång. Detta åligger i första hand utsedda handledare. Dessutom skall inom skolan intern förhandsgranskning av manus ske innan avhandlingen trycks. Avhandlingen framläggs och försvaras vid offentlig disputation. Kurser Doktorsprogrammets fördjupning och dess kurser ligger inom områden där skolan har en stark och forskningsintensiv verksamhet. Kurserna beskrivs i databasen KOPPs. Kursutvärderingar görs för kurser med mer än 10 deltagare. Utbildningsmiljö Det övergripande målet är att erbjuda en riskfri och god arbetsmiljö utan skadlig inverkan på vår omgivning samt ett trevligt arbetsklimat för alla. Forskarstuderande har tillgång till friskvård och företagshälsovård. Skolan förmedlar information främst genom "Kemibladet", ett etablerat informations- och kommunikationsforum inom skolan. Ett skolgemensamt utbildningskansli erbjuder administrativt stöd vid antagning, uppföljning samt inför disputation. Samtliga nyantagna doktorander erbjuds introduktionsseminarium, 1-2 ggr/år. Doktoranderna har representanter i samtliga styrande grupper, t ex styrelse, ledningsgrupp på både skol och avdelningsnivå. Dessutom träffas Forskarutbildningsansvarig och skolans doktorandråd ca 2 ggr/termin. En skolgemensam seminarieverksamhet erbjuder ett flertal seminarier/år. Avsikten är främst att öka den generella kunskapen om verksamheten vid skolan. Workshops arrangerade genom enskilda forskares försorg alternativt genom skolan är ett annat medel för att skapa tvärkontakter. Experimentella resurser Samtliga forskarstuderande har tillgång till topputrustade laboratorier och därmed tillhörande instrumentpark omfattande ~150 olika analysinstrument. Inom snar framtid kommer även finnas tillgång till inkubationslaboratorium, där möjligheter ges för utveckling av idéer till nya företag. Förutom KTHs centrala bibliotek finns även ämnesspecifika bibliotek vid de olika avdelningarna. Nationella och internationella kontaktnät Internationaliseringen inom doktorsprogrammet sker genom t ex att samtliga forskarstuderande deltar med presentationer vid internationella konferenser. Skolan delar årligen ut stipendier för dessa ändamål. Forskarstuderande uppmuntras att göra en tid av sin forskarutbildning vid internationellt lärosäte, t ex inom ramen för EUs ramprogram. På nationell nivå finns t ex den Programbeskrivningen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Sida 3 av 4

4 skogsindustriella forskarskolan FPIRC Forest Products Industry Research College, vilken anordnar doktorandkurser /sommaruniversitet öppna för både svenska och internationella doktorander.inom skolan för Kemivetenskap genomförs gemensam seminarieverksamhet, ca 10 seminarier/år samt en årlig gemensam skoldag. Samverkan med näringslivet sker med t ex inbjudna gästföreläsare, inom både fördjupande ämnen men även de komplementära färdigheterna t ex entreprenörskap. Exempel på övriga aktiviteter är mentorsprogram, Alumniaktiviteter och KAKA arbetsmarknadsdagar vilka genomförs regelbundet. Programmets nationella och internationella kontaktnät beskrivs i bilaga 4. Ovanstående förtecknas och definieras i bilaga 3. Övriga uppgifter för registrering Bilagor Bilaga 1.1: Studieplan för ämne på forskarnivå Fiber- och polymervetenskap (FPVET). Bilaga 1.2: Studieplan för ämne på forskarnivå Kemi (KEMI). Bilaga 1.3: Studieplan för ämne på forskarnivå Kemiteknik (KEMTEK). Bilaga 2: Lista innehållande namn och ämnesområde(n) för handledare inom programmet Bilaga 3: Redogörelse för programmets nationella och internationella kontaktnät Programbeskrivningen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Sida 4 av 4

5 Doktorsprogram Kemivetenskap Bilaga 1.1: Studieplan för ämne på forskarnivå Fiber- och polymervetenskap (FPVET). Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Ämnesnamn Fiber- och polymervetenskap (Fibre and Polymer Science) Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen Vetenskapligt område Gemensamma föreskrifter och riktlinjer för forskarstudier vid KTH finns i regelverket för KTHs utbildning på forskarnivå ( Denna studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet fiber- och polymervetenskap kompletterar gemensamma föreskrifter och riktlinjer med följande ämnesspecifika anvisningar. Definition av eventuella inriktningar Ämnet har inga inriktningar. Precisering och konkretisering av hur målen för utbildningen ska uppnås Utbildning på forskarnivå i fiber- och polymervetenskap (Fibre and Polymer Science) kombinerar grundläggande kunskaper i kemi, fysik och matematik med tillämpade ingenjörsämnen i syfte att ge den studerande en omfattande teknisk/vetenskaplig kompetens inom ämnen av industriell relevans. Målet för utbildningen på forskarnivå i fiber och polymervetenskap är att ge den studerande goda kunskaper inom ämnesområdet och förmåga att bedriva självständigt forsknings-, utvecklings-, undervisnings- och utredningsarbete inom skilda områden av samhället. Målet för doktorsexamen är därutöver att ge den studerande förmåga att kritiskt och självständigt initiera, planera och leda sådant arbete. Detta innebär att doktorander efter utbildningen ska kunna: beskriva och förklara teorier och empiriska resultat inom sitt specialiseringsområde formulera konkreta forskningsfrågor inom området fiber och polymervetenskap använda vetenskapliga metoder och utveckla ny kunskap genom egna vetenskapliga studier kritiskt analysera och värdera tillämpade metoder och resultat från egna och andras vetenskapliga studier presentera och diskutera forskningsresultat inom vetenskapssamhället kommunicera forskning på ett pedagogiskt sätt utanför vetenskapssamhället och i utbildningssammanhang bedöma etiska aspekter kring forskning inom området fiber och polymervetenskap och agera utifrån dessa samt identifiera behov av ny kunskap och ha kunskap om att initiera och leda forskning Samtliga av de ovan uppräknade färdigheterna bör på ett naturligt sätt utvecklas under handledningsprocessen. Kurser bör bidra till att utveckla färdigheterna beskrivna i 1, 3, 6 och 7. Att delta i seminarier och att undervisa samt delta i konferenser bidrar till att utveckla färdigheterna beskrivna i 1, 4 och 5. Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Bilaga 1.1, sida 1 av 5

6 Aktuell forskning Forskning och utbildning på forskarnivå vid Institutionen för Fiber och Polymerteknologi bedrivs inom sex avdelningar: Biokompositer, Fiberteknologi, Polymerteknologi, Polymera material, Träkemi och massateknologi samt Ytbehandlingsteknik. Ämnesområdet omfattar polymersyntes, polymerernas fysikaliska kemi, polymerfysik, polymermekanik och reologi. Detta innebär också särskild vikt vid relationen mellan makromolekylär struktur, fysikaliska egenskaper och produktens slutliga egenskaper. Särskild hänsyn tas till polymerernas framställning, syntes, modifiering och användning dels som material i form av plast, gummi, fiber, lim samt bindelmedel i färg och lack och dels som hjälpkemikalier. Här ingår t ex molekylär struktur (syntes och karakterisering), nedbrytning, långtidsegenskaper och polymera materials miljöinteraktion. Ämnesområdet omfattar vidare biofibrernas kemiska sammansättning, fibrernas fysikaliska kemi, fiberfysik, fibermekanik, biofiberkompositer och fibrernas egenskaper i tredimensionella fibernätverk. Stor vikt läggs i att klarlägga hur fibrernas sammansättning och deras fysikaliska egenskaper påverkar fibrernas växelverkan med varandra och med andra material. Vidare betonas inverkan av fiberfriläggningsprocessen och papperstillverkningsprocessen på massa- och pappers-egenskaper. Utbildningens upplägg Utbildning på forskarnivå består av en kursdel och en avhandlingsdel. Kursmoment kan bestå av föreläsningar, litteraturstudier och problemlösning samt aktivt deltagande i seminarier förutsatt att ett tydligt examinationsmoment ingår. Kurser kan studeras inom institutionen eller i samverkan med andra svenska eller utländska forskningsinstitutioner. Utbildning på forskarnivå bedrivs under ledning av en huvudhandledare, tillsammans med en eller flera biträdande handledare, i enlighet med en individuell studieplan som godkänts av den forskarutbildningsansvarige. Den studerandes individuella studieplan ska anpassas till förkunskaperna samt till avhandlingsarbetets inriktning. Doktorandens framsteg ska bedömas minst en gång per år i samband med revision av den individuella studieplanen som ska göras av studerande och huvudhandledare samt fastställande av forskarutbildningsansvarig. I utbildningen ingår aktivt deltagande i forskningsseminarier vid institutionen. Doktoranden ska själv presentera sina resultat vid forskningsseminarier, gärna ett flertal gånger under studietiden. Doktoranden ska också delta i nationella och internationella konferenser inom kunskapsområdet. Obligatoriska och rekommenderade kurser Licentiatexamen består av en kursdel omfattande minst 30 hp och en uppsatsdel omfattande 90 hp så att summan uppgår till 120 hp. Av den totala kursdelen ska minst hälften vara på forskarnivå. Doktorsexamen består av en kursdel omfattande minst 60 hp och en avhandlingsdel omfattande 180 hp vilket sammanlagt ger 240 hp. Av den totala kursdelen ska minst 60 procent vara på forskarnivå. Kursdelen för både licentiat- och doktorsexamen består av en obligatorisk kurs i Forskaretik, rekommenderade kurser samt valfria kurser. Kurserna ska studeras i enlighet med den överenskommelse mellan studerande och huvudhandledare som gjorts i den individuella studieplanen. Obligatorisk kurs Forskaretik motsvarande minst 1,5 hp Rekommenderade kurser Det rekommenderas att doktoranderna läser en allmän kurs om vetenskapsfilosofi och forskningsmetodik, samt avancerade- och doktorandkurser med inriktning som motsvarar inriktning på forskningsprojektet. Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Bilaga 1.1, sida 2 av 5

7 Kurser lämpliga för utbildning på forskarnivå kan bl a väljas ur listan på skolans för Kemivetenskap websida, adress " Kurser kan med fördel också väljas ur utbudet vid andra lärosäten, t ex Stockholms universitet och Karolinska institutet. Valfria kurser Kurser lämpliga för utbildning på forskarnivå kan bl a väljas ur listan på skolans för Kemivetenskap websida, adress " Kurser kan med fördel också väljas ur utbudet vid andra lärosäten, t ex Stockholms universitet och Karolinska institutet. Kurser från andra kunskapsfält kan inkluderas beroende på avhandlingsarbetets inriktning. Se KTHs regelverk för tillgodoräknanden. Kurser från grundnivå och avancerad nivå får bara medräknas om de behandlar för forskarutbildningen relevanta kunskapsfält samtidigt som de inte utgör förkunskapskrav eller ger särskild behörighet för antagning inom forskarutbildningsämnet fiber och polymerteknologi. Ytterligare kursmoment som huvudhandledare och studerande gemensamt bedömer viktiga för avhandlingsarbetet får också medräknas i kursdelen av licentiat- respektive doktorsexamen. Sådan poänggivande verksamhet kan vara enskilda litteraturkurser med tydligt examensmoment. För att sådan verksamhet ska få tillgodoräknas fordras överenskommelse i förväg mellan ämnesföreträdare och studerande med poäng som fastställs i individuell studieplan. Övrig poänggivande verksamhet får ingå med maximalt 7,5 hp för licentiatexamen och 15 hp för doktorsexamen. Krav på kurser i högskolepedagogik ska ingå ifall undervisning inom grundläggande och avancerad nivå ska ske. Kurslista: Biomaterial Biomaterial och vävnadsteknik Bioplast och relaterade material Cellulosapolymerer - Karakterisering och tillämpningar De cellulosatekniska processernas kemi Ekonomiska drivkrafter vid massa- och papperstillverkning Enhetsprocesser för kemisk massa Enhetsprocesser för kemisk massa Fiberflockning och formning Fiberpolymerer - struktur och egenskaper Fiberteknologi, läskurs Fiberteknologi, mindre läskurs Forsknings- och utvecklingsfronten inom polymerområdet Forskningsfronten inom papperskemi Framställning av ultratunna polymerfilmer Grundläggande principer för ringöppningspolymerisation Introduktion till polymerkemi Introduktionskurs i reologi Karakteriseringsmetoder för Fiber- och polymervetenskap Kemisk modifiering av biofibrer Kromatografi för analys av polymerers interaktion med miljö Kromatografi och masspektrometri för polymeranalys Körbarhet, konverterbarhet och produktivitet vid tryckning Massakarakterisering Massatekniska enhetsoperationer Massateknologi, läskurs Mikrobiologi inom polymervetenskap Mikroskopi av polymerer Mikroskopi för polymer material Monomerer och polymerer från förnyelsebara råvaror Mäldberedning vid papperstillverkning Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Bilaga 1.1, sida 3 av 5

8 Nedbrytbara polymerer Ny skogsindustriell analysteknik Organisk ytbehandlingskemi Papper - Vatten interaktion Pappersteknik, läskurs Pappersytor - karaktärisering och egenskaper Pappersytor- tryckbarhet och tryckkvalitet Polymer fotokemi Polymer- och fibervetenskap Polymera läkemedel Polymerer och masspektrometri Polymerer och masspektrometri II Polymerer på 2000-talet Polymerers bearbetning Polymerers nedbrytning och stabilisering Polymerers strukturer och egenskaper Polymerfysik med polyelektrolyter I Polymerfysik med polyelektrolyter II Polymerkemi Polymerkemi II Polymermekanik Produktorienterad vedförsörjning och fiberprocessning Senaste framstegen inom nanokompositmaterial Skogsindustriell företagsekonomi Specialpolymerer Teknikutveckling som drivkraft vid massa- och papperstillverkning Trends in Polymer Science for Applications in Thin Films Trädets kemi Träteknisk materialvetenskap Utformning och publicering av vetenskapliga artiklar Ytbehandlingskemi Ytbehandlingsteknik Obligatoriska fördjupningskurser 3B5219 Forskaretik 1.5 hp. Avhandling Behörighet och urval Grundläggande och särskild behörighet samt förkunskaper Grundläggande behörighet har enligt högskoleförordningen 7 kap 39 den som har 1. avlagt examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Särskild behörighet Utbildningen bygger på förutsättningen att den studerande förvärvat kunskaper motsvarande kurser på avancerad nivå inom ämnesområdet fiber och polymervetenskap men han/hon kan ha annan bakgrund som är relevant för den individuella studieplanen. Doktorander förväntas kunna läsa och skriva engelska samt kunna tala engelska obehindrat. Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Bilaga 1.1, sida 4 av 5

9 Regler för urval (avseende de bedömningsgrunder som skall tillämpas vid prövningen av sökandenas förmåga att tillgodogöra sig utbildningen, se HF 7 kap 41 ) Antagning till utbildning på forskarnivå beslutas av skolchefen vid skolan för Kemivetenskap efter beredning av huvudhandledare och i förekommande fall av forskarutbildningsansvarig (vid behörighetsprövning). Förutom att den sökande prövats vara behörig är det graden av kunskap, färdighet, mognad och förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys som läggs till grund för urval. Av stort intresse vid denna bedömning är tidigare studieresultat i kurser av fördjupningskaraktär i akademisk utbildning på grundläggande och avancerad nivå eller självständigt utförda vetenskapliga arbeten. För att få ett allsidigt beslutsunderlag intervjuas de sökande av huvudhandledaren. Kontakt tas normalt med lärare vid den utbildning sökande tidigare genomgått. Urval bland sökande till utbildning på forskarnivå görs av huvudhandledare i samband med antagningen. Examina och prov i utbildningen Licentiat- och doktorsexamen Licentiatexamen består av en kursdel omfattande 30 hp och en uppsatsdel omfattande 90 hp. Uppsatsen ska framläggas och försvaras i enlighet med KTHs allmänna föreskrifter. Doktorsexamen består av en kursdel omfattande 60 hp och en avhandlingsdel om 180 hp. Avhandlingen ska framläggas och försvaras i enlighet med KTHs allmänna föreskrifter. Kurser och avhandlingsarbete som ingår i licentiatexamen får också tillgodoräknas i en doktorsexamen. Prov som ingår i utbildningen I kurser på forskarnivå ska ingå ett skriftligt eller muntligt kunskapsprov. Utformningen av examinationen ska i enskilt fall vara sådan att examinator kan övertyga sig om att den studerande inhämtat hela kursinnehållet. Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Bilaga 1.1, sida 5 av 5

10 Doktorsprogram Kemivetenskap Bilaga 1.2: Studieplan för ämne på forskarnivå Kemi (KEMI). Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Ämnesnamn Kemi (Chemistry) Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen Vetenskapligt område Gemensamma föreskrifter och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid KTH finns i KTHs regler för utbildning på forskarnivå. Denna studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet kemi kompletterar gemensamma föreskrifter och riktlinjer med följande ämnesspecifika anvisningar. Definition av eventuella inriktningar Ämnet har inga inriktningar. Precisering och konkretisering av hur målen för utbildningen ska uppnås Forskning och utbildning på forskarnivå inom ämnet kemi vid KTH är naturvetenskaplig i sin grund, dock genom sin miljö finns en tydlig teknikvetenskaplig anknytning. Detta innebär att verksamheten formellt är uppdelad på de klassiska undervisningsämnena, men särskild vikt fästes vid interdisciplinärt samarbete mellan dessa ämnen samt med andra vid KTH representerade ämnesområden. Målet för utbildningen på forskarnivå i kemi är att ge den studerande goda kunskaper inom ämnesområdet och förmåga att bedriva självständigt forsknings-, utvecklings- och utredningsarbete inom skilda områden av samhället. Målet för doktorsexamen är därutöver att ge den studerande förmåga att kritiskt och självständigt initiera, planera och leda sådant arbete. Detta innebär att doktorander efter utbildningen ska kunna: Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Bilaga 1.2, sida 1 av 8

11 1. Beskriva och förklara teorier och empiriska resultat inom sitt specialområde. 2. Formulera konkreta forskningsfrågor inom området kemi. 3. Använda vetenskapliga metoder och utveckla ny kunskap genom egna vetenskapliga studier. 4. Kritiskt analysera och värdera tillämpade metoder och resultat från egna och andras vetenskapliga studier. 5. Presentera och diskutera forskningsresultat inom vetenskapssamhället. 6. Presentera forskning på ett pedagogiskt sätt utanför vetenskapssamhället och i utbildningssammanhang. 7. Bedöma etiska aspekter kring forskning inom området kemi och agera utifrån dessa 8. Beskriva villkor och mekanismer för finansiering av forskning. Aktuell forskning Forskning och utbildning på forskarnivå vid Institutionen för Kemi bedrivs inom sex avdelningar: Analytisk, Fysikalisk, Organisk, Oorganisk och Kärnkemi samt Yt- och korrosionsvetenskap. De grundläggande kemiämnena vid KTH bildar basen i den breda systeminriktade kemitekniska utbildningen både inom grundutbildning och forskning/utbildning på forskarnivå. Samverkan/integration mellan grundläggande och teknikinriktade ämnen är de tekniska fakulteternas unika styrka gentemot övriga fakulteter. De bildar också basen för utbildningen av forskare med goda kunskaper i något av de grundläggande kemiämnena med en breddning och förankring av dessa kunskaper inom andra ämnen och inom kemitekniken. Utbildningens upplägg Utbildningen på forskarnivå består av en kursdel och en avhandlingsdel. Kursmoment kan bestå av föreläsningar, litteraturstudier och problemlösning samt aktivt deltagande i seminarier förutsatt att ett tydligt examinationsmoment ingår. Kurser kan studeras inom institutionen eller i samverkan med andra svenska eller utländska forskningsinstitutioner. Utbildningen på forskarnivå bedrivs under ledning av en huvudhandledare, tillsammans med en eller flera biträdande handledare, i enlighet med en individuell studieplan som godkänts av den ansvarige för utbildning på forskarnivå. Den studerandes individuella studieplan ska anpassas till förkunskaperna samt till avhandlingsarbetets inriktning. Den forskarstuderandes framsteg ska bedömas minst en gång per år i samband med revision av den individuella studieplanen som ska göras av studerande och huvudhandledare. Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Bilaga 1.2, sida 2 av 8

12 I utbildningen ingår aktivt deltagande i forskningsseminarier vid institutionen. Den forskarstuderande ska själv presentera sina resultat vid forskningsseminarier, gärna ett flertal gånger under studietiden. Den forskarstuderande ska också delta i nationella och internationella konferenser inom kunskapsområdet. Obligatoriska och rekommenderade kurser Licentiatexamen består av en kursdel omfattande 30 hp och en avhandlingsdel omfattande 90 hp så att summan uppgår till 120 hp. Doktorsexamen består av en kursdel omfattande 60 hp och en avhandlingsdel omfattande 180 hp vilket sammanlagt ger 240 hp. Kursdelen för både licentiat- och doktorsexamen består av en obligatorisk kurs i Forskaretik samt valfria kurser. Pga kemiämnets bredd krävs inga obligatoriska kurser förutom kursen i Forskaretik. För forskarstuderande som deltar i undervisning är kursen Grundläggande kommunikations- och undervisningslära (LH200V, 3 hp) eller motsvarande obligatorisk. Kurserna ska studeras i enlighet med den överenskommelse mellan studerande och huvudhandledare som gjorts den individuella studieplanen. Obligatorisk kurs Forskaretik (F3B5219), 1,5 hp Rekommenderade kurser Det rekommenderas att doktoranderna läser en allmän kurs om vetenskapsfilosofi och forskningsmetodik, samt avancerade- och doktorandkurser med inriktning som motsvarar inriktning på forskningsprojektet. Kurser lämpliga för utbildning på forskarnivå kan bl. a. väljas ur listan på skolans för Kemivetenskap websida, adress " Kurser kan med fördel också väljas ur utbudet vid andra lärosäten, t ex Stockholms universitet och Karolinska institutet. Valfria kurser Kurser lämpliga för utbildning på forskarnivå kan bl.a. väljas ur listan på skolans för Kemivetenskap websida, adress " Kurser kan med fördel också väljas ur utbudet vid andra lärosäten, t ex Stockholms universitet och Karolinska institutet. Kurser från andra kunskapsfält kan inkluderas beroende på avhandlingsarbetets inriktning. Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Bilaga 1.2, sida 3 av 8

13 Efter överenskommelse med huvudhandledare kan i den individuella studieplanen ges poäng för genomförda kurser på grundutbildningsnivå. Vid tillgodoräknanden skall föreskrifter i KTHs examensordning för examina på forskarnivå beaktas. Vi doktorsexamen skall minst 60 % och vid licentiatexamina skall minst 50 % av den totala kursdelen vara på forskarnivå. Vidare får enligt examensordningen kurser på grundnivå inom vetenskapsområdet teknik inte medräknas i doktors och licentiatexamen. För utbildning på grundnivå och avancerad nivå upp till 240 hp får inget tillgodoräknande ske. Tillgodoräknande kan ej göras av kurser som krävs för särskild behörighet till utbildning på forskarnivå. Ytterligare kursmoment som huvudhandledare och studerande gemensamt bedömer viktiga för avhandlingsarbetet får också medräknas i kursdelen av licentiat- respektive doktorsexamen. Sådan poänggivande verksamhet kan vara enskilda litteraturkurser med tydligt examensmoment. För att sådan verksamhet ska få tillgodoräknas fordras överenskommelse i förväg mellan ämnesföreträdare och studerande med poäng som fastställs i individuell studieplan. Övrig poänggivande verksamhet får ingå med maximalt 7,5 hp för licentiatexamen och 15 hp för doktorsexamen. Kurslista: Association i polymer- och tensidsystem Asymmetrisk syntes Avancerad fysikalisk kemi Avancerad organisk syntes Avancerad yt- och kolloidkemi Avancerad tillämpad ytkemi Colloidal Phenomena in Natural Systems Dynamiska ytkrafter Ekologisk kemi Forskningsfronten inom analytisk kemi Gränsskiktsprocesser Gränsytor i vetenskap och teknik Korrosionsvetenskap Modellering av polymerer vid ytor Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Bilaga 1.2, sida 4 av 8

14 Moderna strukturmetoder i kemi Molekylar struktur och dynamik av NMR spektroskopi Molekylspektroskopi och teori i fotoelektrokemi NMR-spektroskopi Oorganisk materialkemi Organisk kemi (lic-kurs) Organisk kemi, del I, struktur och dynamik Organisk masspektrometri Organisk stereokemi Organiska och biokemiska analytiska separationer (7,5) Organiska och biokemiska analytiska separationer (6,0) Radikalkemi Radiokemi Statistisk mekanik Strukturbestämning med enkristallröntgendiffration Strålningskemi med radikalkemi Supramolekylär kemi, fördjupningskurs Symmetri, Gruppteori och bindning inom oorganisk kemi Teoretisk ytkemi: ytkrafter Totalsyntes av naturprodukter Yt- och koloidkemi Muljövattenkemi del I Miljövattenkemi del II Nanokemi Experimentell elektrokemi Forskaretik Introduktionskurs i kristallografi NMR-mikroskopi av material Preparativa separations medotder for organiskakemister Responsiva polymer-laborationer och teori Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Bilaga 1.2, sida 5 av 8

15 Tekniker för adsorptions studier Yt-analys och karakterisering Practical aspects of AFM for force and friction measureme Practical Aspects of Advanced AFM imaging Forsknngsfronten inom yt- och korrosionsvetenskap Forskningsfronten inom organisk kemi Forskningsseminarier i fysikaliskakemi Projektuppgift i korrosionslära (4,5) Projektuppgift i korrosionslära (7,5) Styrning av innovationsprocessen Obligatoriska fördjupningskurser 3B5219 Forskaretik 1.5 hp. Avhandling Avhandlingsarbetet är en obligatorisk del av utbildningen på forskarnivå. Utbildningen syftar i denna del till att den studerande ska utveckla en förmåga att ge självständiga bidrag till forskningen. Utveckling av förmåga till vetenskapligt samarbete, inom och utom det egna ämnet, ingår normalt också i avhandlingsarbetet.. Avhandlingen ska innehålla nya forskningsresultat som den studerande har utvecklat, själv eller i samarbete med andra. De vetenskapliga huvudresultaten ska uppfylla kvalitetskraven för publicering i internationellt erkända tidskrifter med referentsystem. Doktorandens bidrag till i avhandlingen ingående texter som har flera författare ska kunna särskiljas. Avhandlingen ska normalt skrivas på engelska. Den bör utformas som en sammanläggning av vetenskapliga artiklar men kan i speciella fall presenteras som en monografiavhandling. I det förra fallet ska finnas en särskilt författad sammanfattning. Oavsett om avhandlingen avses bli monografi eller sammanläggningsavhandling ska internationell publicering av uppnådda resultat eftersträvas under doktorandperioden. En licentiatavhandling innehåller vanligen vetenskapligt material svarande mot minst två normala artiklar som kan publiceras i internationellt erkända tidskrifter med referentgranskning. En praxis är att en doktorsavhandling innehåller vetenskapligt material svarande mot minst fyra sådana artiklar, vilket är vägledande. Förhandsgranskningen och betygsnämnden svarar dock för att avhandligen uppfyller kvalitetskraven.. Doktorsavhandlingen bygger normalt på licentiatavhandligen. Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Bilaga 1.2, sida 6 av 8

16 Behörighet och urval Grundläggande och särskild behörighet samt förkunskaper 6.1 Grundläggande och särskild behörighet samt förkunskaper Grundläggande behörighet har enligt högskoleförordningen 7 kap 39 den som har 1. avlagt examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Regler för urval (avseende de bedömningsgrunder som skall tillämpas vid prövningen av sökandenas förmåga att tillgodogöra sig utbildningen, se HF 7 kap 41 ) Antagning till forskarstudier beslutas av skolchefen vid skolan för Kemivetenskap efter beredning av huvudhandledare och i förekommande fall av den ansvarige för utbildning på forskarnivå (vid behörighetsprövning). Förutom att den sökande prövats vara behörig är det graden av kunskap, färdighet, mognad och förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys som läggs till grund för urval. Av stort intresse vid denna bedömning är tidigare studieresultat i kurser av fördjupningskaraktär i akademisk grundutbildning eller självständigt utförda vetenskapliga arbeten. För att få ett allsidigt beslutsunderlag intervjuas de sökande av huvudhandledaren. Kontakt tas normalt med lärare vid den utbildning sökande tidigare genomgått. Urval bland sökande till utbildning på forskarnivå görs av huvudhandledare i samband med antagningen. Examina och prov i utbildningen Licentiat- och doktorsexamen 7.1 Licentiat- och doktorsexamen Licentiatexamen består av en kursdel omfattande 30 hp och en avhandlingsdel omfattande 90 hp. Avhandlingen ska framläggas och försvaras i enlighet med KTHs allmänna föreskrifter. Doktorsexamen består av en kursdel omfattande 60 hp och en avhandlingsdel om 180 hp. Avhandlingen ska framläggas och försvaras i enlighet med KTHs allmänna föreskrifter. Kurser och avhandlingsarbete som ingår i licentiatexamen får också tillgodoräknas i en doktorsexamen. Prov som ingår i utbildningen I kurser på forskarnivå ska ingå ett skriftligt eller muntligt kunskapsprov. Utformningen av Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Bilaga 1.2, sida 7 av 8

17 examinationen ska i enskilt fall vara sådan att examinator kan övertyga sig om att den studerande inhämtat hela kursinnehållet. Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Bilaga 1.2, sida 8 av 8

18 Doktorsprogram Kemivetenskap Bilaga 1.3: Studieplan för ämne på forskarnivå Kemiteknik (KEMTEK). Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Ämnesnamn Kemiteknik (Chemical Engineering) Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen Vetenskapligt område Gemensamma föreskrifter och riktlinjer för forskarstudier vid KTH finns i regelverket för KTHs utbildning på forskarnivå (intra.kth.se/regelverk/utbildning-forskning/forskarutbildning). Denna studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet kemiteknik kompletterar gemensamma föreskrifter och riktlinjer med följande ämnesspecifika anvisningar. Definition av eventuella inriktningar Ämnet har inga inriktningar. Precisering och konkretisering av hur målen för utbildningen ska uppnås Utbildning på forskarnivå i kemiteknik (Chemical Engineering) kombinerar grundläggande kunskaper i kemi, fysik och matematik med grundläggande och tillämpade ingenjörsämnen i syfte att ge den studerande en omfattande teknisk och vetenskaplig kompetens inom ämnen av industriell och samhällelig relevans. Målet för utbildningen på forskarnivå i kemiteknik är att ge den studerande goda kunskaper inom ämnesområdet och förmåga att bedriva självständigt forsknings-, utvecklings-, undervisnings- och utredningsarbete inom skilda områden av samhället. Målet för doktorsexamen är därutöver att ge den studerande förmågan att kritiskt och självständigt initiera, planera och leda sådant arbete. Detta innebär att doktorander efter utbildningen ska kunna: beskriva och förklara teorier och empiriska resultat inom sitt specialiseringsområde formulera konkreta forskningsfrågor inom området kemiteknik använda vetenskapliga metoder och utveckla ny kunskap genom egna vetenskapliga studier kritiskt analysera och värdera tillämpade metoder och resultat från egna och andras vetenskapliga studier presentera och diskutera forskningsresultat inom vetenskapssamhället presentera forskning på ett pedagogiskt sätt utanför vetenskapssamhället och i utbildningssammanhang bedöma etiska aspekter kring forskning inom området kemiteknik och agera utifrån dessa samt identifiera behov av ny kunskap och ha kunskap om att initiera och leda forskning samt känna till mekanismerna för att erhålla medel för att bedriva forskning. Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Bilaga 1.3, sida 1 av 4

19 Aktuell forskning Forskning och utbildning på forskarnivå vid institutionen för Kemiteknik bedrivs inom ett flertal områden. Gemensamt är användningen av en uppsättning verktyg som kan sägas definiera ämnet kemiteknik som det gestaltas vid institutionen för kemiteknik. Denna generella uppsättning verktyg, även kallad "den kemitekniska verktygslådan", vilar på vetenskaplig grund och består av följande: Material- och energibalanser applicerade på alla typer av kemiska och biokemiska system Transportprocesser (impuls- värme- och materietransport) Kemiteknisk termodynamik och kinetik Separationsprocesser och fasjämvikter Kemisk och elektrokemisk reaktionsteknik Processkemi Utbildningens upplägg Utbildning på forskarnivå består av en kursdel och en avhandlingsdel. Kursmoment kan bestå av föreläsningar, litteraturstudier och problemlösning samt aktivt deltagande i seminarier förutsatt att ett tydligt examinationsmoment ingår. Kurser kan studeras inom institutionen eller i samverkan med andra svenska eller utländska forskningsinstitutioner. Utbildning på forskarnivå bedrivs under ledning av en huvudhandledare, tillsammans med en eller flera biträdande handledare, i enlighet med en individuell studieplan som godkänts av den forskarutbildningsansvarige. Den studerandes individuella studieplan ska anpassas till förkunskaperna samt till avhandlingsarbetets inriktning. Doktorandens framsteg ska bedömas minst en gång per år i samband med revision av den individuella studieplanen som ska göras av studerande och huvudhandledare samt fastställande av forskarutbildningsansvarig. I utbildningen ingår aktivt deltagande i forskningsseminarier vid institutionen. Doktoranden ska själv presentera sina resultat vid forskningsseminarier, gärna ett flertal gånger under studietiden. Doktoranden ska också delta i nationella och internationella konferenser inom kunskapsområdet. Obligatoriska och rekommenderade kurser Licentiatexamen består av en kursdel omfattande 30 hp och en uppsatsdel omfattande 90 hp så att summan uppgår till 120 hp. Doktorsexamen består av en kursdel omfattande 60 hp och en avhandlingsdel omfattande 180 hp vilket sammanlagt ger 240 hp. Kursdelen för både licentiat- och doktorsexamen består av en obligatorisk kurs i Forskaretik, rekommenderade kurser samt valfria kurser. Kurserna ska studeras i enlighet med den överenskommelse mellan studerande och huvudhandledare som gjorts i den individuella studieplanen. Rekommenderade kurser Det rekommenderas att doktoranderna läser en allmän kurs i vetenskapsfilosofi och forskningsmetodik, samt avancerade kurser och doktorandkurser med inriktning som motsvarar inriktningen på forskningsprojektet. Kurser lämpliga för utbildning på forskarnivå kan bl a väljas ur listan på Skolan för Kemivetenskaps webbsida, med adress Kurser kan med fördel också väljas ur utbudet vid andra lärosäten. Valfria kurser Valfria kurser lämpliga för utbildning på forskarnivå kan exempelvis väljas ur listan på Skolan för Kemivetenskaps webbsida med adress Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Bilaga 1.3, sida 2 av 4

20 Kurser kan med fördel även här väljas ur utbudet vid andra lärosäten. Kurser från andra kunskapsfält kan inkluderas beroende på avhandlingsarbetets inriktning. Se KTHs regelverk för tillgodoräknanden. Kurser från grundnivå och avancerad nivå får bara medräknas om de behandlar för forskarutbildningen relevanta kunskapsfält samtidigt som de inte utgör förkunskapskrav eller ger särskild behörighet för antagning inom forskarutbildningsämnet kemiteknik. Ytterligare kursmoment som huvudhandledare och studerande gemensamt bedömer viktiga för avhandlingsarbetet får också medräknas i kursdelen av licentiat- respektive doktorsexamen. Sådan poänggivande verksamhet kan vara enskilda litteraturkurser med tydligt examensmoment. För att sådan verksamhet ska få tillgodoräknas fordras överenskommelse i förväg mellan huvudhandledare och studerande med poäng som fastställs i individuell studieplan. Övrig poänggivande verksamhet får ingå med maximalt 7,5 hp för licentiatexamen och 15 hp för doktorsexamen. Krav på kurser i högskolepedagogik kan ingå ifall undervisning inom grundläggande och avancerad nivå ska ske. Kurslista: Automotiva bränslecellssystem Avancerad teknisk termodynamik Bränslekemi CO2 Capture and Storage Elektrodkinetik Elektrodkinetik, licentiandkurs Energieffektiv reduktion av emissioner från tunga fordon Exergianalys Exergianalys med tillämpningar Fronter och strategier i miljövårdsforskningen Förgasning av biobränsle i fluidiserad bädd Industriell katalys Kemisk reaktionsteknik Materietransport i flerkomponentblandningar Metallers korrosion och ytskydd Miljökatalys Sorptionsprocesser i kemi- och miljövårdsteknik Teknisk elektrokemi Teknisk strömningslära Värmedriven kylteknik Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Bilaga 1.3, sida 3 av 4

21 Avhandling Behörighet och urval Grundläggande och särskild behörighet samt förkunskaper Grundläggande behörighet har enligt högskoleförordningen 7 kap 39 den som har 1. avlagt examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Utbildningen bygger på förutsättningen att den studerande förvärvat kunskaper motsvarande kurser på avancerad nivå inom ämnesområdet kemiteknik men han/hon kan ha annan bakgrund som är relevant för den individuella studieplanen. Om den studerande vid antagningen saknar förkunskaper nödvändiga för att kunna tillgodogöra sig utbildning på avancerad nivå, skall huvudhandledaren tillse att den studerande under första året tillgodogör sig dessa förkunskaper. Inhämtandet av dessa förkunskaper kan inte åsättas poäng i utbildningens kursdel, men skall anges som mål i den individuella studieplanen och skall utvärderas efter det första året. Doktorander förväntas kunna läsa och skriva vetenskaplig engelska samt kunna tala engelska obehindrat. Regler för urval (avseende de bedömningsgrunder som skall tillämpas vid prövningen av sökandenas förmåga att tillgodogöra sig utbildningen, se HF 7 kap 41 ) Antagning till utbildning på forskarnivå beslutas av skolchefen vid skolan för Kemivetenskap efter beredning av huvudhandledare och i förekommande fall av forskarutbildningsansvarig (vid behörighetsprövning). Förutom att den sökande prövats vara behörig är det graden av kunskap, färdighet, mognad och förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys som läggs till grund för urval. Av stort intresse vid denna bedömning är tidigare studieresultat i kurser av fördjupningskaraktär i akademisk utbildning på grundläggande och avancerad nivå eller självständigt utförda vetenskapliga arbeten. För att få ett allsidigt beslutsunderlag intervjuas de sökande av huvudhandledaren. Kontakt tas normalt med lärare vid den utbildning sökande tidigare genomgått. Urval bland sökande till utbildning på forskarnivå görs av huvudhandledare i samband med antagningen. Examina och prov i utbildningen Licentiat- och doktorsexamen Licentiatexamen består av en kursdel omfattande 30 hp och en uppsatsdel omfattande 90 hp. Uppsatsen ska framläggas och försvaras i enlighet med KTHs allmänna föreskrifter. Doktorsexamen består av en kursdel omfattande 60 hp och en avhandlingsdel om 180 hp. Avhandlingen ska framläggas och försvaras i enlighet med KTHs allmänna föreskrifter. Kurser och avhandlingsarbete som ingår i licentiatexamen får också tillgodoräknas i en doktorsexamen. Prov som ingår i utbildningen I kurser på forskarnivå ska ingå ett skriftligt eller muntligt kunskapsprov. Utformningen av examinationen ska i enskilt fall vara sådan att examinator kan övertyga sig om att den studerande inhämtat hela kursinnehållet. Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Bilaga 1.3, sida 4 av 4

22 Doktorsprogram Kemivetenskap Bilaga 2: Lista innehållande namn och ämnesområde(n) för handledare inom programmet Programbeskrivningen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Anders Hult, Professor, Fiber- och polymerteknologi Anna Finne Wistrand, UnivL, Fiber- och polymerteknologi Ann-Christine Albertsson, Professor, Fiber- och polymerteknologi Eva Malmström Jonsson, Professor, Fiber- och polymerteknologi Gunnar Henriksson Professor, Fiber- och polymerteknologi Jiebing Li, Docent, Fiber- och polymerteknologi Karin Odelius, Docent, Fiber- och polymerteknologi Lars Berglund, Professor, Fiber- och polymerteknologi Lars Wågberg, Professor, Fiber- och polymerteknologi Mats Johansson, Professor, Fiber- och polymerteknologi Michael Malkoch, UnivL, Fiber- och polymerteknologi Mikael E Lindström, Professor, Fiber- och polymerteknologi Mikael Hedenqvist, Professor, Fiber- och polymerteknologi Minna Hakkarainen, UnivL, Fiber- och polymerteknologi Monica Ek, UnivL, Fiber- och polymerteknologi Petra Mischnick, Professor, Fiber- och polymerteknologi Sigbritt Karlsson, Professor, Fiber- och polymerteknologi Ulf W Gedde, Professor, Fiber- och polymerteknologi Ulrica Edlund, UnivL, Fiber- och polymerteknologi Kemi Andes Hagfeldt, Professor, Kemi Andra Dedinaite, Docent, Kemi Programbeskrivningen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Bilaga 2, sida 1 av 3