ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Årsredovisning 2008

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING 2008 Årsredovisning 2008

2 2 Förvaltningsberättelse

3 Årsredovisning 2008 Antagen av landstingsfullmäktige 28 april 2009 Örebro läns landsting, 2009 Producerad av Landstingsservice, Örebro läns landsting, april 2009 Idé och grafisk form L Köhlström Foto E Fardelin, L E Hagsten, Maskot bildbyrå Trio Tryck AB Papper inlaga 100 g Multidesign original natural Papper omslag 200 g Multidesign original natural Typsnitt Frutiger och Adobe Garamond 3

4 Innehåll Förord 6 Landstingets vision 9 Landstingets uppdrag 10 Landstingets organisation roller och ansvar 11 Uppföljning och utvärdering 14 Rapportering, mål och måluppfyllelse 15 God ekonomisk hushållning 16 Folkhälsa 19 God vård 23 Forskning och högskoleutbildning 30 Tillväxt och bildning 32 Insyn och demokrati 33 Miljö 34 Kompetensförsörjning 36 Finansiella mål 40 Ekonomisk analys 41 Omvärldsanalys 43 Resultatanalys 45 Finansiell ställning 51 Resultaträkning 54 Driftredovisning 55 Investeringsredovisning 56 Sammanställd redovisning 58 4 Förvaltningsberättelse

5 Sammanfattande bedömningar och framtida utmaningar 61 Bilagor 65 Resultaträkning 66 Kassaflödesanalys 67 Balansräkning 68 Noter till resultaträkning 69 Noter till kassaflödesanalys 72 Noter till balansräkning 74 Landstinget i siffror 78 Redovisningsprinciper 80 Begreppsförklaringar 82 Sammanställd resultaträkning 83 Sammanställd balansräkning 84 Uppföljning av uppdrag i verksamhetsplan med budget Mätetal 92 Revisionsberättelse 95 5

6 God ekonomi och stark medarbetarkraft 2008 var ett år med ökad produktion av vård, hög patienttillfredsställelse och minskad sjukfrånvaro bland medarbetarna. För femte året i rad uppnåddes ett positivt ekonomiskt resultat, +76 miljoner kronor. Det är ett glädjande resultat för patienterna, medarbetarna och övriga skattebetalare. Men slutet av 2008 präglades av den finansiella krisen, som i sin förlängning kraftigt minskar skatteunderlaget för landstinget. Folkhälsan i Örebro län är god, men liksom i landet i övrigt är den ojämlik. Under året har befolkningsundersökningen Liv & hälsa 2008 gett ny och fördjupad kunskap om folkhälsan i länets kommuner. Genom medborgardialoger och ökad samverkan med kommunerna har landstinget tagit sig an utmaningen om en jämlik hälsa för hela befolkningen. Glädjande är att antalet dagligrökare har minskat. Andelen riskkonsumenter av alkohol är också relativt låg, men unga är en riskgrupp. Övervikt och fetma ökar, och här pågår ett omfattande arbete med preventiva insatser, fysisk aktivitet på recept och annan behandling. Tillgängligheten är en av de absolut viktigaste utmaningar vi har. Därför har ett stort arbete lagts ner för att öka tillgängligheten till vården. 45 extra miljoner kronor har fördelats för att stimulera arbetet för ökad tillgänglighet. I början av året gav satsningarna positivt resultat, men Vårdförbundets strejk och att allt fler människor har behov av ökad akutsjukvård ledde till ökade väntetider igen mot slutet av året i sjukhusvården. Glädjande är ändå att ortopedin genom ökad samverkan har lyckats förbättra kösituationen. Undersökningar av kvalitet och vårdresultat är viktiga delar i vårdens kvalitetsarbete och genomförs därför regelbundet. Patientenkäten 2008 visar att länets patienter har ett stort förtroende för vården. Nio av tio patienter är positiva till sitt senaste besök i vården. Den nationella jämförelsen mellan landstingen, Öppna jämförelser 2008, visar att kvalitet och effektivitet i Örebro läns landsting ligger på en genomsnittlig nivå i landet. Jämförelsen visar bland annat på en hög patienttillfredsställelse och att läkemedelsbehandlingen för äldre är god. Hjärtsjukvården är ett område som behöver belysas ytterligare. Patientsäkerheten är ett prioriterat område. Landstinget medverkar i den nationella satsningen för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Under året har också gemensamma rutiner och ett IT-stöd för avvikelsehantering införts. Det ger förutsättningar för att bättre följa upp avvikelser och förebygga vårdskador. 6 Förvaltningsberättelse

7 En genomlysning av rehabiliteringen har genomförts i länet. Synpunkter har fångats in genom bland annat medborgardialoger som utmynnat i förslag om förbättringar. Utredningar om primärvården, psykiatrin och Folktandvården har också gjorts under året, och resultaten används nu för att förbättra vården. I det så kallade Blendaprojektet har arbete bedrivits för att utveckla och effektivisera administrationen. En första följd av det är en ny ledningsorganisation i tjänstemannaorganisationen. Medarbetarna är landstingets främsta resurs, och därför är det glädjande att sjukfrånvaron minskar i år igen. En medarbetarundersökning visar också på förbättringar inom flera områden, bland annat delaktigheten. Det är två goda tecken för framtiden. När nu konjunkturutvecklingen försämras och skatteintäkterna minskar känns det ändå tryggt att veta att vi kan möta de kommande åren med en god ekonomi och en stark medarbetarkraft. Med det i ryggen kan vi också ta oss an framtidens utmaningar. Marie-Louise Forsberg-Fransson Landstingsstyrelsens ordförande Bo Anderson Landstingsdirektör Två andra viktiga frågor, för landstinget, länet och regionen, har varit aktuella under året regionbildning och läkarutbildning. I regionbildningen har landstinget engagerat sig för en sammanhållen Svealandsregion. Något besked om regionbildningen lämnades dock inte av regeringen under året. Högskoleverket avslog Örebro universitets ansökan om examensrätt för läkarutbildning. Det är ett beklagligt beslut, enligt vår mening. En ny ansökan började planeras under

8 "Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling." 8 Förvaltningsberättelse

9 Örebro läns landsting Årsredovisning 2008 Vision Landstingets vision "Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling" antogs enhälligt av landstingsfullmäktige i november 2006 och är grunden i all vår verksamhet. Tillsammans med värdegrunden anvisar den landstingets inriktning, men också hur medarbetarna ska förhålla sig till varandra och medborgarna. Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öpp na, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. 9

10 Landstingets uppdrag Landstingets främsta uppgift är att erbjuda länsinvånarna hälso- och sjukvård inklusive tandvård utifrån befolkningens behov. Genom särskilda avtal erbjuder Universitetssjukhuset Örebro högspecialiserad vård till personer från andra län. Dessutom ger Karlskoga lasarett länsdelssjukvård till invånare i östra Värmland. Landstinget bedriver forskning och utbildning tillsammans med Örebro universitet. Landstinget verkar också för en god regional tillväxt genom kultur och bildning tillsammans med Regionförbundet Örebro och genom medlemskap i regionala, nationella och internationella organisationer. Landstinget äger och driver två folkhögskolor, samt skapar förutsättningar för ett gott liv, en god service och livskraft för länsinvånarna genom ekonomiskt stöd till studieförbund och organisationer. I direktiven för planeringsperioden pekas fyra fokusområden ut för landstingets långsiktiga verksamhet: God ekonomisk hushållning. Hög tillgänglighet. Gott bemötande. God kvalitet och patientsäkerhet. 1 Direktiv för planeringsperioden , Örebro läns landsting, antaget av fullmäktige 20 juni Förvaltningsberättelse

11 Landstingets organisation roller och ansvar Örebro läns landstings politiska organisation Valberedning Plan- och org kommitté Demokratigrupp Genusis Vilt- o naturv kommitté Patientnämnd Hälso- och sjukvårdsnämnd Länsberedning Norr Länsberedning Väster Länsberedning Söder Länsberedning Örebro/Lekeberg Ta ndvårdsberedning Beredning för funktionshinder Forskningsnämnd LANDSTINGSFULLMÄKTIGE LANDSTINGSSTYRELSE Programgrupp Programgrupp Programgrupp Landstingets revisorer Personalpolitiska utskottet Ekonomi- och investeringsutskottet Miljöberedning Produktionsberedning Beredning för tillväxt och bildning* Etiskt råd Barn- och ungdomsråd Länshandikappråd Pensionärsråd Gemensam nämnd för samverkan ang företagshälsovård och tolkförmedling** * Inter- och intraregionala frågor ** Gemensam nämnd med Örebro kommun Inför mandatperioden gjordes en revidering och fördjupning av medborgarmodellen. Den sätter fokus på länsinvånarnas behov och hälsa, på vad som ska göras och effekten av det som görs. Politikerna företräder medborgarna och ställer krav på verksamheten. Verksamheten drivs av ledare och medarbetare med utgångspunkt i landstingets övergripande verksamhetsplan med budget. Landstingsfullmäktige är landstingets högsta beslutande organ. Fullmäktige innehar finansiärens roll och fördelar medel mellan landstingets olika nämnder och förvaltningar. Landstingsstyrelsen är landstingets verkställande organ och har rollen som ägar- och produktionsföreträdare tillsammans med sina två utskott och tre beredningar. Hälso- och sjukvårdsnämnden med sina sex beredningar, respektive forskningsnämnden, har en beställarroll. De tecknar årliga överenskommelser om vad som ska göras av landstingets egna förvaltningar och landstingsfinansierade entreprenörer. Till detta kommer en gemensam nämnd med Örebro kommun för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice. Patientnämnden och revisorerna är direkt underställda landstingsfullmäktige. Till landstingsstyrelsen finns också åtta rådgivande organ knutna, var och en med sitt sakområde; planering och organisation, demokrati, etik, jämställdhet, vilt- och naturvård, barn- och ungdomsfrågor respektive pensionärs- och handikappfrågor. De ska bevaka sina respektive sakområden och ta tillvara brukarnas intressen. Under mandatperioden är mandatfördelningen i landstingsfullmäktige denna: s = 31 c = 5 mp = 3 m = 13 fp = 5 sd = 3 kd = 6 v = 5 = 71 11

12 Landstingsdirektören är landstingets högste tjänsteman och ledningskansliet utgör också landstingsstyrelsens kansli. Till hälso- och sjukvårdsnämnden är hälsokansliet knutet, liksom kansliet för forskning och utbildning är knutet till forskningsnämnden. Under landstingsdirektören finns fem förvaltningar för hälso- och sjukvård samt tandvård. Därutöver finns fyra serviceförvaltningar och två folkhögskolor. Även patientnämndens kansli och Centrum för utvärdering av medicinsk metodik, CAMTÖ, rapporterar till landstingsdirektören. Örebro läns landstings verksamhetsorganisation Hälsokansliet Samhällsmedicin Läkemedelskommitté LANDSTINGSDIREKTÖR Ledningskansliet Folkhögskolor CAMTÖ Patientnämndens kansli Biträdande landstingsdirektör Universitetssjukhuset Örebro Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Primärvård, psykiatri och habilitering Under året har beslut om en effektivisering av administrationen fattats vilket kommer att medföra en förändrad organisation av landstingets stödprocesser i september Landstinget har ett helägt förvaltningsbolag med dotterbolagen Länsgården AB och Länsteatern AB. Ansvarskommitténs slutbetänkande presenterades under 2007 med förslag till ny struktur och uppgiftsfördelning inom samhällsorganisationen (SOU 2007:10). Det har följts av intensiva diskussioner kring regionalisering och bildandet av regionkommuner under Forskningskansliet Folktandvården Medicinsk teknik LandstingsIT Landstingsservice Landstingshälsan 12 Förvaltningsberättelse

13 13

14 Uppföljning och utvärdering Under 2008 har verksamhetsplanen med budget följts upp och utvärderats utifrån organisationens olika roller. Hälso- och sjukvårdsnämnden har tillsammans med hälsokansliet följt upp de överenskommelser som nämnden träffat med respektive förvaltning. På samma sätt har forskningsnämnden och dess kansli följt upp överenskommelser om forskning. Landstingsstyrelsen har tillsammans med ledningskansliet följt upp, ur såväl ett ägar- som produktionsperspektiv, samtliga kanslier och förvaltningar. Det har skett genom skriftliga delårsrapporter och verksamhetsberättelser tre gånger om året. Till detta kommer sammanlagt fem periodbokslut som redovisats för landstingsstyrelsen. Under våren hölls en hearing mellan landstingsstyrelsen och dess produktionsberedning, samt företrädare för hälso- och sjukvården, om verksamheternas situation och utmaningar inför framtiden. Den låg sedan till grund för den fortsatta planeringsprocessen inför Landstingsstyrelsens presidium höll i augusti en särskild genomgång med förvaltningsledningarna inom hälso- och sjukvård med fokus på en ekonomi i balans. 14 Förvaltningsberättelse

15 Rapportering, mål och måluppfyllelse God ekonomisk hushållning Folkhälsa God vård Forskning och högskoleutbildning Tillväxt och bildning Insyn och demokrati Miljö Kompetensförsörjning Finansiella mål 15

16 Rapportering, mål och måluppfyllelse Rapportering, mål och måluppfyllelse kopplas till de åtta strategiska målområden som återfinns i verksamhetsplan med budget för De långsiktiga målen under medborgarperspektivet har preciserats i målområdena Insyn och demokrati, Folkhälsa och God vård. Produktionsperspektivets långsiktiga mål konkretiseras också under God vård, medan personal- och ekonomiperspektivens långsiktiga mål brutits ned under rubriken Kompetensförsörjning och kompetensutveckling respektive Finansiella mål. Måluppfyllelsen återfinns under respektive rubrik. God ekonomisk hushållning Grundtanken med god ekonomisk hushållning är att varje generation av invånare ska bära kostnaderna för den service som de själva beslutar om och drar nytta av samt att gjorda investeringar ska kunna ersättas. En annan avsikt med god ekonomisk hushållning är att skapa förtroende för landstingets förmåga att fullgöra sina ekonomiska åtaganden utan att statsmakterna behöver ingripa. I verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning bör finnas ett samband mellan resurser, prestationer och effekter. Det ska även innebära att landstingets verksamhet ska bedrivas på ett, utifrån landstingets värdegrund, etiskt försvarbart sätt, men också utifrån evidens och erfarenhet. Landstingsfullmäktige har i budget 2008 formulerat mål och uppdrag som syftar till god ekonomisk hushållning. Målen och uppdragen kan indelas i såväl verksamhetsmål som finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Vissa målområden är särskilt viktiga för att uppnå god ekonomisk hushållning med landstingets resurser. De är: Folkhälsa, God vård, Miljö, Kompetensförsörjning och Finansiella mål. En sammanvägning av måluppfyllelsen för dessa målområden beskrivs nedan. En utförligare redovisning av respektive målområde återfinns senare i årsredovisningen. Folkhälsa Det övergripande målet för hälso- och sjukvården är att bidra till bättre hälsa i befolkningen. Folkhälsoarbetet strävar efter att förebygga att sjukdomar uppstår. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete kan både minska lidande hos den enskilde som kostnader i vården. Fördjupad kunskap om hälsoläget i länet har under 16 Förvaltningsberättelse

17 året uppnåtts genom befolkningsundersökningarna Liv & hälsa. Kunskapen har också spridits till länets kommuner där den stora delen av folkhälsoarbetet utförs. Samverkan i folkhälsofrågorna har ökat genom möten mellan landstinget och kommunerna i länet. God vård Hälso- och sjukvården ska ge en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Evidensbaserad medicin är ett område som under året har stärkts. Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik (CAMTÖ) är numera en landstingsövergripande enhet med uppdrag att främja utvecklingen av evidensbaserad medicin. Patientsäkerhetsarbetet har stärkts bland annat genom att gemensamma rutiner, och ett IT-stöd för avvikelsehantering, satts i drift. Länsinvånarna har högt förtroende för vården. Det visar den patientenkät som genomförts under året. 89 procent av patienterna var positiva till sitt senaste besök eller vistelse i vården. Kvalitet och effektivitet i vården har jämförts i den årliga Öppna jämförelser. Örebro läns landsting är ett genomsnittligt landsting, med ungefär lika många områden där man ligger på riksgenomsnittet, som över och under detta. Omkring jämställd vård pågår ett arbete och en rapport har tagits fram som nu analyseras. Väntetiderna inom vårdgarantin utvecklades inledningsvis positivt, men av flera skäl ökade väntetiderna vid årets slut. Kostnaderna för köpt vård för valfrihet och vårdgaranti sjönk under året jämfört med året innan. Miljö Miljöpolicy samt handlingsprogram med miljömål slår fast att all verksamhet inom Örebro läns landsting ska bidra till en ekologiskt hållbar samhällsutveckling nu och i framtiden. Alla förvaltningar har under året brutit ner miljömålen i egna handlingsplaner och påbörjat arbetet för att nå landstingets övergripande miljömål som finns inom områdena läkemedel och kemikalier, energi, transporter, produkter och avfall. Kompetensförsörjning Medarbetarna är landstingets främsta resurs. Medarbetar- och chefskapet är därför prioriterade områden i dag och inför framtiden i landstinget som är en lärande organisation. Medarbetarundersökningen som genomförts under året visar att medarbetarna känner större delaktighet än för två år sedan. Försök med intraprenader genomförs, vilka ska ge landstinget ytterligare erfarenheter inom området delaktighet. Ett landstingsgemensamt chefsutvecklingsprogram har startats. Sjukfrånvaron minskade med 0,5 procent och är nu 5,5 procent. Målet med en jämnare könsfördelning har inte uppnåtts. Ett långsiktigt och målmedvetet arbete pågår dock. För att öka kunskapen om diskriminering, och för att förhindra att detta uppstår, pågår ett aktivt arbete. En ny rekryteringsmodell används nu som ska säkerställa en rättvis och kompetensbaserad rekrytering genom ett inkluderande förhållningssätt. 17

18 Möjligheterna har också förbättrats för personer med annan etnisk bakgrund att få anställning inom landstinget. Finansiella mål Landstingets resultat för 2008 blev ett överskott på 76 miljoner kronor (mnkr). Däremot har samtliga förvaltningar inte en ekonomi i balans. Landstinget har under 2008 avsatt 200 miljoner kronor för pensionsändamål, och finansierat investeringarna med egna medel. Målet för landstingets likviditetsberedskap har inte helt uppnåtts. Landstinget har uppfyllt tre av fem finansiella mål. För de mål som inte uppfylls bedöms underskotten i förvaltningarna som allvarligast. 18 Förvaltningsberättelse

19 Folkhälsa Även om folkhälsan i många avseenden beskrivs som god så kvarstår den ojämlika hälsan. Skillnader beroende på utbildningsnivå, socioekonomi och etnicitet har snarare ökat än minskat de senaste åren. I Örebro län finns också skillnader mellan länsdelarna om hur man upplever sitt hälsotillstånd. Medellivslängden i Örebro län är 82 år för kvinnor och 78 år för män. Den högsta medellivslängden är för kvinnor 84 år i Laxå, för män 80 år i Lekeberg. Den lägsta medellivslängden för kvinnor är 80 år i Hallsberg, för män 76 år i Ljusnarsberg. Mål: Landstinget har fått en fördjupad kunskap om folkhälsans utveckling inom de stora folksjukdomarna. Kunskapen använder hälso- och sjukvårdsnämnden i sin uppdragsgivning i överenskommelser och avtal med länets sjukvård under kommande år. Måluppfyllelse: Fortsatt analys av hälsoläget utifrån befolkningsundersökningarna Liv & hälsa om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa och genomförda utredningar har bidragit till fördjupad kunskap om hälsoläget. Mål: Hälso- och sjukvårdsnämnden tydliggör i överenskommelser och avtal med sjukvården att det hälsofrämjande arbetet ingår som en naturlig del i hälso- och sjukvårdens arbete inom områdena rökning, alkohol, övervikt och fetma samt fysisk inaktivitet i enlighet med Samverkansnämndens förslag. Måluppfyllelse: Uppdragen i överenskommelser och avtal har genomförts på föreskrivet sätt. Mål: Folkhälsoavtalen med länets kommuner har medfört en ökad samverkan mellan landstinget och länets kommuner inom folkhälsoområdet. Måluppfyllelse: Hälso- och sjukvårdsnämnden har via länsberedningarna startat dialoggrupper för regelbundna avstämningsmöten med kommunerna. Nämnden har också förmedlat resultat från befolkningsundersökningarna Liv & hälsa och Liv och hälsa ung till alla kommuner i länet. På uppdrag av nämnden samarbetar folkhälsopedagogerna i respektive länsdel i stor utsträckning med skolorna i länet. Hälso- och sjukvårdsnämndens aktiviteter Nämnden har fortsatt analysera förändringen i hälsoläget utifrån befolkningsundersökningarna om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. I Liv & hälsa ung 2007 har särskilt flickors och unga kvinnors hälsosituation genomlysts. Kunskap om ungdomars drogvanor presenterades i undersökningen Tonåringars drogvanor, liv & hälsa i Örebro län Hälso- och sjukvårdsnämnden har med hjälp av samhällsmedicinska enheten förmedlat resultat från befolkningsundersökningarna Liv & hälsa och Liv och hälsa ung till alla kommuner i länet. En ny befolkningsundersökning, Liv& hälsa, genomfördes under våren

20 Nämnden har via länsberedningarna startat dialoggrupper för avstämningsmöten av avtalen om lokalt folkhälsoarbete med kommunerna som utgår från landstingets folkhälsoplan. En utredning och genomlysning av rehabilitering för personer med hudsjukdom, neurologisk sjukdom och reumatisk sjukdom genomfördes. I medborgardialoger fångade nämndens beredningar medborgares uppfattning om hur rehabiliteringen fungerar i landstinget. Resultaten presenterades i seminarier riktade till sjukvårdspersonal och förtroendevalda. Utredningen pekar på att det finns behov av förbättringsarbeten för att kunna erbjuda vård på lika villkor i länet. Mot bakgrund av analyser, rapporter och annan information har hälso- och sjukvårdsnämnden tecknat överenskommelser med hälso- och sjukvårdsförvaltningarna och tandvårdsförvaltningen för Överenskommelserna fastställer att hälso- och sjukvården ska bedrivas enligt principerna för evidensbaserad hälso- och sjukvård, och med ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. De innehåller bland annat nämndens krav på förvaltningarnas arbete inom områdena kunskapsbaserd vård, samverkan, kvalitet, patientsäkerhet och hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Genom uppföljning av överenskommelserna får nämnden årlig återkoppling på vilka resultat varje förvaltning uppnått. Hälsa och levnadsvanor i Örebro län I länets befolkning, år, minskar antalet dagligrökare i flera av länets kommuner. Andelen riskkonsumenter av alkohol är relativt låg i länet jämfört med riket. I Örebro län har personer med övervikt och fetma ökat kraftigt under de senaste tio åren. Andelen fysiskt inaktiva har minskat bland både män och kvinnor under senare år. En fjärdedel av befolkningen upplever stressrelaterad ohälsa. Undersökningen Liv & hälsa ung 2007 i Örebro län visar att flickor upplever sin hälsa något sämre än pojkar. Flickor känner i högre utsträckning ängslan/ oro, stress, huvudvärk, orolig sömn etc. En viss ökning har skett av dem som tränar på fritiden mellan åren 2005 och Pojkar har mer övervikt och fetma än flickor. Generellt sett är resultaten på flertalet frågor kring hälsa och levnadsvanor något bättre 2007 jämfört med I skolår 9 har andelen elever som druckit alkohol sjunkit mellan åren 1999 och 2007, dock kan var fjärde flicka, och var femte pojke, i gymnasiets årskurs 2 klassas som riskkonsumenter av alkohol. Andelen elever i skolår 9 som aldrig rökt har ökat mellan åren 1996 och Användning av narkotika har nästa fördubblats mellan skolår 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Cirka 14 procent av fyraåringarna i länet är överviktiga. Av dessa har drygt 2 procent fetma. Fler flickor än pojkar är överviktiga. Det finns inte några större skillnader mellan de senaste årens mätningar, vilket tyder på att viktökningen hos fyraåringarna i länet planat ut. 20 Förvaltningsberättelse

21 Tandhälsan har överlag förbättrats de senaste 25 åren. Den årliga undersökningen av tandhälsan hos länets 19-åringar visar att det finns tecken på att barn och ungdomars tandhälsa inte förbättrats i samma utsträckning som tidigare. Den genomsnittliga kariesfrekvensen hos barn och ungdomar i Örebro län ligger i nivå med riksgenomsnittet. Kariesbilden varierar stort mellan olika delar av länet. Stora sjukdomsgrupper Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande de sjukdomar som ger mest ohälsa i befolkningen. Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken, även om dödlighet och sjuklighet minskar. Insjuknandet i hjärtinfarkt minskar i större utsträckning för män än för kvinnor. En stor del av orsakerna till hjärtinfarkt kan förklaras av levnadsvanor, psykosocial påverkan och biologiska riskmarkörer (övervikt, hypertoni, blodfettsrubbning, diabetes). Människor med låg socioekonomisk status löper störst risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. I Örebro län uppskattas cirka personer per år insjukna i hjärtinfarkt. Örebro län har ett sämre läge i flera avseenden vad gäller hjärt-kärlsjuklighet jämfört med många övriga delar av Sverige. Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder i vuxen ålder. Det är något fler kvinnor än män som insjuknar i stroke. Personer med stroke har två till fyra gånger ökad risk att drabbas av höftfraktur och fall. Den ökade andelen äldre i befolkningen medför att antal personer som insjuknar i stroke kommer att öka i framtiden. Cirka personer insjuknar i stroke varje år i Örebro län. Drygt nya fall av cancer upptäcks varje år i Örebro län. Något fler än hälften av alla personer som får en cancersjukdom botas helt och hållet. Av dem som inte botas kan många leva ett bra liv under lång tid med sjukdomen tack vare nya eller förbättrade behandlingsmetoder. Antalet äldre i befolkningen innebär en ökning av cancersjukdomar. Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor. År 2007 insjuknade 230 kvinnor i Örebro län i bröstcancer. Cirka kvinnor i Örebro län lever efter tidigare behandlad bröstcancer. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Antalet män som får diagnosen prostatacancer har fördubblats sedan 1970 (311 män år 2007 i Örebro län) vilket kan förklaras av ökad provtagning och en äldre befolkning. År 2007 insjuknade 125 personer i tjocktarmscancer, och 79 personer i ändtarmscancer i Örebro län. 121 personer insjuknade i lungcancer år En klar tendens är att andelen kvinnor med lungcancer ökar. Av alla lungcancerfall orsakas procent av rökning. Insjuknandet i respektive cancerform varierar från år till år. En jämförelse över fem år med övriga landet visar att tjocktarmscancer hos män, och bröstcancer hos kvinnor, har en lägre förekomst i Örebro län än övriga landet. För lungcancer ses en högre förekomst hos både män och kvinnor i länet. Mellan 3 och 4 procent av Sveriges befolkning har diabetes. Diabetes är vanligare med stigande ålder. En bedömning är att antalet personer med diabetes kommer att öka med 10 procent inom de närmaste 21

22 åren. Vid diabetes finns risk för utveckling av komplikationer till exempel i ögon, nerver, njurar, hjärta och blodkärl. Risken för hjärtinfarkt eller stroke är ökad tre till fyra gånger, och inte sällan upptäcks typ 2-diabetes hos patienter med akut hjärt-kärlsjukdom. I Örebro län uppskattas antalet personer med diabetes till Cirka personer insjuknar i diabetes varje år i länet. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) förekommer företrädesvis hos äldre personer, cirka 4 6 procent av den vuxna befolkningen har KOL. Förekomsten bland 45-åriga rökare är 5 procent, och därefter stiger den till 25 procent bland rökare som är 60 år, samt 50 procent bland rökare som är 75 år. Det finns personer i Örebro län som har KOL. KOL som dödsorsak har ökat sedan talet, och mycket talar för en fortsatt ökning särskilt bland kvinnor beroende på tidigare rökvanor. Med stigande ålder ökar förekomsten av nästan alla sjukdomar, till exempel hjärtsvikt, demens och cancersjukdomar. Ett ökat antal äldre medför att antalet individer med flera samtidiga sjukdomar, multisjuka, ökar. Därmed ökar behovet av insatser från hälso- och sjukvården. Antalet multisjuka i Örebro län uppskattas till cirka personer. Den psykosociala hälsan varierar i länet. Cirka procent av primärvårdens besökare har en social/ psykisk del i sin problematik. Behovet av insatser bedöms vara störst i några av Örebro kommuns bostadsområden och delar av norra länsdelen. Metabola syndromet är en sjukdomsbild som kännetecknas av ett antal riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar (dåligt sockerläge, bukfetma, förhöjt blodtryck och kombinerad blodfettsrubbning). Det metabola syndromet är ofta ett symtomfritt tillstånd som upptäcks vid hälsokontroller, eller vid andra kontakter med vården. Förekomsten ökar i alla befolkningar och viktiga förklaringar är bristen på fysisk aktivitet, ihop med ett högt energiintag, felaktiga matvanor, stress och psykosociala faktorer. Det metabola syndromet ökar risken för insjuknande i hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och även vanliga cancerformer. Livsstilförändringar är grunden i att förebygga eller behandla det metabola syndromet. Behandlingen inriktas på viktnedgång och minskad bukfetma genom ökad fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor. 22 Förvaltningsberättelse

23 God vård För att kunna ge god vård till länets befolkning är det av största vikt att landstinget kontinuerligt utvärderar och åtgärdar brister i tillgänglighet, bemötande, kvalitet och kontinuitet. Följande sex perspektiv på god vård lyfts fram: kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad effektiv jämlik och jämställd tillgänglig. Mål: Jämställd vård ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar utifrån kön, etnicitet och funktionshinder. Måluppfyllelse: 2008 genomfördes en patientenkät som bekräftar resultatet från den förra enkäten för två år sedan patienter och brukare i Örebro län har svarat på enkäten. Resultaten är glädjande. Mest positiva är länets patienter till bemötandet de fått och förtroendet för vården, samt för vårdens kvalitet. Omvårdnad och tillgänglighet är två områden som landstinget ska arbeta kraftfullt med för att bli bättre på. En rapport om i vilken grad vården bedrivs jämställt för strokepatienter, hjärtsjuka och diabetiker presenterades under året. Statistik, analys och forskning visades för tillgänglighet, förskrivning av läkemedel, patientbemötande och sjukskrivningsmönster. En djupare analys genomförs nu av materialet. Mål: Vårdgarantin ska vara uppfylld inom samtliga områden och erbjudas till övervägande del inom vårt eget landsting. Måluppfyllelse: Att upprätthålla en hög produktion och att klara tillgängligheten inom vårdgarantins ram är ett utmanande mål för verksamheterna. För 2008 fördelades 45 mnkr för att öka tillgängligheten. Inledningsvis under året utvecklades denna positivt, men på grund av ett större akutuppdrag, återkommande utbrott av vinterkräksjuka och Vårdförbundets strejk ökade väntetiderna. Alla som åberopar vårdgarantin, och som inte kan få vård inom garantitiden inom länet, erbjuds utomlänsvård. Kostnaden för köpt vård för valfrihet och vårdgaranti uppgick under året till 13,4 mnkr ( ,7 mnkr). Orsaken till minskningen är framför allt en förbättrad kösituation på ortopedkliniken på Universitetssjukhuset Örebro. För att möta medborgarens, patientens och verksamheternas behov utvecklas elektroniska tjänster, telefontillgänglighet, samverkan i vårdkedjan och ett smidigt patientflöde. Ett omfattande arbete har bedrivits inför anslutningen till Nationella Sjukvårdsrådgivningens rådgivningsstöd 1177 via telefon och webb. Förberedelser har gjorts för övergång till en behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning med en webbaserad information till allmänheten. Mål: Landstingets insatser ligger över genomsnittet vid nationella jämförelser. 23

24 Måluppfyllelse: Öppna jämförelser av medicinska resultat är ett sätt att följa kvaliteten i vården. En landstingsgemensam arbetsgrupp har analyserat de medicinska kvalitetsmått som presenterades i den tredje rapporten av Öppna jämförelser hösten Sammantaget visar jämförelserna att Örebro läns landsting är ett genomsnittligt landsting, med ungefär lika många områden där man ligger på riksgenomsnittet som över och under detta. Resultaten visar bland annat en hög patienttillfredsställelse och att läkemedelsbehandlingen för äldre är god. De visar också på en hög kvalitet på knäleds- och höftledsoperationer samt för ljumskbråcksoperationer. När det gäller nyföddas vitalitet (ett mått på förlossningsvården) ligger Örebro läns landsting bland de bättre i landet. Mål: Landstinget har inom Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik (CAMTÖ) etablerat ett resurs- och kunskapscentrum för medicinsk kvalitet. Måluppfyllelse: CAMTÖ utgör numera en landstingsövergripande enhet med uppdrag att främja utvecklingen av evidensbaserad medicin, och att vara rådgivande organ i frågor rörande utvärdering av medicinsk metodik inom landstinget. Verksamhetens huvudområden är utbildning inom evidensbaserad medicin, utvärdering av medicinska metoder, implementering av rapporter från Statens beredning för medicinsk utvärdering, socialstyrelsens nationella riktlinjer och andra nationella kunskapsunderlag. Tillsammans med Örebro universitet ska forskarämnet evidensbaserad medicin utvecklas. Mål: Landstingets patientsäkerhetspolicy och -plan tillämpas inom hälso- och sjukvården när det gäller medicinsk kvalitet och vårdutveckling. Måluppfyllelse: Inom ramen för landstingets patientsäkerhetsprojekt finns nu gemensamma rutiner och ett IT-stöd för avvikelsehantering. Det beräknas vara genomfört i sin helhet under Det ger möjlighet att kontinuerligt följa avvikelser och ger bättre förutsättningar för analys och förbättringsarbete. Patientnämnden har under året vidareutvecklat sitt arbete med återföring av patienterfarenheter till ansvariga inom olika vårdområden och nivåer. Kvalitetsbrister som har betydelse för god vård och patientsäkerhet ska identifieras och uppmärksammas. Organisation Landstinget bedriver hälso- och sjukvård inom fyra förvaltningsområden. Primärvårds-, psykiatri- och habiliteringsförvaltningen har ett länsövergripande ansvar. Universitetssjukhuset Örebro bedriver specialistvård på länsdelsnivå för i första hand patienter från Örebro och de södra länsdelarna. Karlskoga lasarett bedriver länsdelssjukvård för de västra länsdelarna samt delar av östra Värmland. Lindesbergs lasarett har i första hand de norra länsdelarna som upptagningsområde. Universitetssjukhuset Örebro ansvarar dessutom för länssjukvård för hela länet samt högspecialiserad sjukvård för såväl Örebro län som omgivande län. Dessutom bedriver landstinget allmän- och specialisttandvård inom Folktandvården. 24 Förvaltningsberättelse

25 Produktion DRG står för Diagnos Relaterade Grupper och är en metod att gruppera vårdkontakter efter medicinska kriterier och resursåtgång. DRG-poäng är ett relativt mått på vård- och behandlingskostnaden för en genomsnittspatient i respektive DRG, och används för att beskriva hur mycket sjukvård som har producerats. I dagsläget används DRG-mätningarna enbart inom den slutna vården vid landstingets sjukhus. Produktionen på Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) ökade under året, trots en kraftig påverkan av vårdstrejken. För årets nio första månader var produktionsökningen i DRG-poäng 1 procent. Antal vårdtillfällen i den slutna vården ökade under året med 203 (0,5 procent) och uppgick till Antal läkarbesök i öppenvård ökade med (3,6 procent) och uppgick totalt till Den högspecialiserade vården på USÖ har utvecklats mycket positivt de senaste åren. Denna produktion konsumeras till 60 procent av patienter från andra län. Arbetet i samverkansalliansen mellan Lindesbergs lasarett och USÖ har fortgått under året, och under hösten har diskussioner kring nya samverkanslösningar förts för en effektivare ortopedi i länet. På Lindesbergs lasarett har produktionsökningen varit stor för den akuta verksamheten vid den kirurgiska och ortopedkirurgiska kliniken. Totalt antal producerade DRG-poäng inom lasarettets slutna vård minskade dock under året med 6 procent. Antal vårdtillfällen i sluten vård minskade med 498 (8,9 procent) och uppgick totalt till Antal läkarbesök i öppen vård ökade med 910 (2,6 procent), och uppgick totalt till Karlskoga lasarett hade en kraftigt ökad produktion under året. Mätt i antal DRG-poäng uppgick produktionsökningen till 8 procent, samtidigt som antal vårdtillfällen ökade med 440 (5,2 procent) och totalt uppgick till I den öppna vården ökade antal läkarbesök med (6,1 procent) och uppgick till Mycket av produktionsökningen kommer från ett ökat inflöde av patienter från Landstinget i Värmland, med bland annat 29 procent fler läkarbesök och 18 procent fler vårdtillfällen under året. Det totala antalet direkta behandlingsbesök inom landstingets primärvård uppgick till , vilket är en ökning med (2,4 procent) mot föregående år. Antal läkarbesök ökade med (2,0 procent), och uppgick till Den största ökningen hade besöken till sjukgymnastik, vilka var (8,7 procent) fler än föregående år och uppgick till Besöken till psykiatrin ökade under året med (4,6 procent) och uppgick totalt till Antal läkarbesök ökade med 802 (3,6 procent) och uppgick till Inom habiliteringen har framförallt vuxenhabili- 25

26 teringen ökat, och antal besök inom denna verksamhet ökade under året med (27 procent) till totalt Folktandvården har som mål att öka antal vuxna patienter med 7,5 procent. Utfallet under året blev en ökning med (2,2 procent). Antal vuxna patienter uppgår nu till Läkemedel Följsamheten till rekommendationerna från Läkemedelskommittén i Örebro län är generellt sett god bland förskrivarna i länet. Utöver rekommendationerna har Läkemedelskommittén satt måltal för användningen av läkemedel inom tre stora läkemedelsgrupper. Måltalen syftar till en rationell användning av resurserna utan att göra avkall på de medicinska kvaliteterna. De läkemedelsgrupper som omfattas används vid behandlig av magsår, höga blodfetter och högt blodtryck. Läkemedelsgruppen ACE-hämmare och ARB används för behandling av högt blodtryck och hjärtsvikt. Landstingets kostnad för dessa läkemedel var 24 mnkr under året. Läkemedelskommitténs mål är att användningen av det dyrare alternativet ARB, ska vara lägre än 20 procent inom gruppen, räknat i antal dygnsdoser. Utfallet av förskrivningen från landstingets förvaltningar var under året 29,5 procent. Bara Lindesbergs lasarett uppnår målet. Tillgänglighet Samtliga sjukvårdsverksamheter arbetar med att förbättra tillgängligheten. Vårdgarantin innebär att besök hos specialist ska erbjudas inom 90 dagar från remiss, och behandling ska ges inom 90 dagar efter beslut. Patienten ska få kontakt med primärvården samma dag han eller hon söker. Vid behov ska besök erbjudas hos allmänläkare inom sju dagar. Tillgängligheten i primärvården mäts genom telefontillgänglighet i andel besvarade telefonsamtal. Vid vårens mätning var genomsnittet för länet 65 procent och riksgenomsnittet 81 procent. Höstens mätning visade en klar förbättring; 76 procent för länet och 86 procent för riket. Primärvårdens mål är en nittioprocentig telefontillgänglighet och ett kontinuerligt arbete pågår för att nå det målet. I mars klarade primärvården att inom sju dagar ta emot 90 procent av alla patienter som bedömts behöva läkarbesök. I oktobermätningen uppgick andelen till 89 procent, vilket är i nivå med riksgenomsnittet. Tillgängligheten till en första kontakt med vuxenpsykiatrin försämrades under året. Vid slutet av 2007 var antalet totalt i psykiatrin som väntat mer än 90 dagar 132, och vid slutet av 2008 hade antalet ökat till168 patienter. Ökningen avser vuxenpsykiatrin där antalet långväntare ökade från 108 till 148, medan barn- och ungdomspsykiatrin minskade från 24 till 20 patienter. Väntetiderna till vuxenhabilitering för personer med neuropsykiatrisk diagnos har pressats ned under året och är nu på vårdgarantins gräns för första besök. Habiliteringen har inte lyckats arbeta bort köerna till 26 Förvaltningsberättelse

27 utprovning av vissa hjälpmedel, främst kommunikations- och kognitionshjälpmedel samt elrullstolar. Antalet vid Karlskoga lasarett som väntat mer än 90 dagar på första kontakt ökade från 114 till 126 patienter. Till denna ökning bidrar kirurgkliniken, hudkliniken samt barn- och ungdomskliniken. Antalet som väntar på operation är oförändrat. 96 patienter väntar och har väntat mer än 90 dagar vid årsskiftet. Dessa patienter återfinns inom ortopedi och kirurgi. På Lindesbergs lasarett har antalet långväntare till första kontakt minskat från 241 till 134 patienter. Denna minskning kan tillskrivas kirurgin och ortopedin. Antalet som väntar på operation ligger kvar på samma nivå, 30 patienter. Kirurgkliniken står för huvuddelen av dessa. Antalet som väntat mer än 90 dagar på första kontakt vid Universitetssjukhuset Örebro har ökat kraftigt under året, från till Denna ökning återfinns hos alla kirurgiska specialiteter, förutom plastikkirurgin. Inom de medicinska specialiteterna står sömnverksamheten, barn- och ungdomsmottagningen, reumatologen, hudkliniken samt smärtmottagningen för det största antalet långväntare. För att testa utökade öppettider startade Folktandvården ett tvåårigt projekt vid kliniken i Lillån, Örebro. Man prövar en arbetsmodell (3 3) som medger att patienter kan erbjudas behandlingstider alla dagar i veckan. Folktandvården har bedrivit ett intensivt arbete för att förbättra telefontillgängligheten. Väntetider för helt nya patienter är mycket korta. De allra flesta kliniker kan erbjuda tid omedelbart. Förseningar finns dock för dem med återkommande tandvårdsbehov, men de varierar över länet och generellt har skett en minskning inom samtliga allmäntandvårdsområden. I Örebro har endast kliniken Wivallius förlängd väntetid för revisionspatienter. I norr har Kopparberg väntetider, och i söder redovisar Kumla kö på grund av ombyggnation. Situationen i väster har förbättrats även om väntetiderna ännu är för långa. Jourkliniken har öppet alla dagar året runt för samtliga länsinvånare vid akuta tandvårdsbehov. Specialisttandvården har minskat väntetiden för inremitterade patienter. Specialisttandvård för barn har inga väntetider. Kvalitet och patientsäkerhet Arbetet med systematiska händelseanalyser och avvikelserapporter väntas leda till att antalet vårdrelaterade skador minskar. Ett ökat antal händelseoch riskanalyser har genomförts med en gemensam metod. Totalt har under året rapporterats 247 avvikelser, varav 131 rörde patienter. Avvikelserna har analyserats och verksamheterna har vidtagit lämpliga åtgärder. Samtliga Lex Maria-anmälningar har händelseanalyserats. Landstinget deltar i den nationella satsningen för att förebygga förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRISS). Målet är att antalet infektioner som drabbar patienter eller personal i samband med undersökning, behandling eller vård ska halveras. Två 27

28 punktvisa mätningar av antal fall med vårdrelaterad infektion visade en förekomst på drygt 9 procent (april) och knappt 8 procent (november) av totalt antal inneliggande patienter. Arbete drivs i den så kallade genombrottsmetodiken. Åtta deltagande team avslutade sina projekt i oktober. Samtidigt startade tre nya team tillsammans med Landstinget i Uppsala län. I anslutning till den nationella satsningen har påbörjats anskaffning av ett system för en landstingsgemensam registrering av förekomst av infektion. Lasaretten i Karlskoga och Lindesberg mäter regelbundet följsamheten till basala kläd- och hygienregler. Även Universitetssjukhuset Örebro räknar med att påbörja samma typ av mätning under Målet är en fullständig följsamhet. Samverkan Sjukvården verkar i ett komplext sammanhang med många samarbetspartners inom och utom den egna organisationen. På en övergripande nivå är rehabiliteringsgarantin och sjukskrivningsprocessen aktuella områden för samverkan. Det sjukhusövergripande arbetet för ett optimerat patientflöde inom och mellan kliniker har prioriterats. Ett intensivt arbete för att förbättra omhändertagandet av multisjuka äldre, oavsett på vilken klinik de vårdas på, har drivits på länets sjukhus. Vid Universitetssjukhuset Örebro finns vårdplatskoordinatorer för att samordna inläggningar och omflyttningar av patienter. Detta har i ökande omfattning kunnat bidra till bedömningar av multisjuka patienter som kommit till akutmottagningen. Ett multiprofessionellt kompetensteam har alltmer funnit sina arbetsformer. En distriktsläkare har anställts på deltid i teamet för ett ändamålsenligt arbetssätt med patientgruppen. Universitetssjukhuset Örebro har ett uppdrag att initiera och leda arbetet med att implementera nationella riktlinjer tillsammans med lasaretten i Karlskoga och Lindesberg. Örebro har också ett samordningsansvar för länsövergripande specialitetsvisa arbeten. Sjukhusen ska samverka inom planerad kirurgi och ortopedi. Samverkansprojektet Hilma, som startades för att förbättra samarbetet kring de patienter som behöver insatser från slutenvård, primärvård och kommuner, har nu permanentats. Genom det nybildade Hilma Academy fokuseras på fortbildning. Med stöd av statliga stimulansbidrag till äldrevården pågår, i samverkan med två kommuner, Apoteket AB och Läkemedelskommittén, ett projekt om läkemedelsgenomgångar för äldre i särskilda boenden. Utifrån Socialstyrelsens föreskrift om samordnad habilitering och rehabilitering till personer med stora vårdbehov har ett arbete pågått för att finna gemensamma rutiner mellan landstinget och kommunerna. För behandling, informationsöverföring och samverkan runt strokepatienter har tagits fram gemensamma riktlinjer för landstinget och länets kommuner. 28 Förvaltningsberättelse

29 Förutsättningarna för psykiatrins samverkan med primärvården och kommunerna stärks genom samordnad vårdplanering och samtidig kompetensutveckling. Fokus för insatserna är barn och unga med psykisk ohälsa, samverkan vid beroendeproblematik och vuxna med behov av rehabilitering. Den nya vårdformen tvång i öppenvård i psykiatrisk och rättspsykiatrisk vård kommer att kräva fördjupad samverkan med kommunerna. Folktandvården samverkar med barnavårdscentralerna för att identifiera kariesproblem hos små barn. Dessutom ska Folktandvården samverka med förskola och grundskola, psykiatrin och inom smärtområdet. Finansiell samordning, FINSAM, startade under året i Örebro kommun och södra länsdelen och finns nu i alla länsdelar. Samordningen avser rehabiliteringsområdet där landstinget, kommuner, försäkringskassan och arbetsförmedlingen samordnar sina resurser för att hitta långsiktiga lösningar för människor att komma tillbaka i arbete efter sjukdom. 29

30 Forskning och högskoleutbildning Forskningsnämnden ska stärka forskning och högskoleutbildning i Örebro läns landsting i samarbete med andra nämnder och förvaltningar, Örebro universitet samt andra externa samarbetspartners. Forskningsnämnden och dess kansli arbetar direkt mot landstingsledningen samt landstingets forskande och utbildande förvaltningar. Mål: Örebro läns landsting bedriver ett intensivt forskningsarbete. Måluppfyllelse: Uppföljning av målet sker genom uppföljning av överenskommelse om forskning 2008 som tecknats med de förvaltningar som får landstingsbidrag till forskning, samt genom sammanställning av produktionsstatistik. Under 2008 disputerade nitton anställda i landstinget vilket är en kraftig uppgång jämfört med tidigare år. Mål: Den första kullen studenter har inlett sin läkarutbildning vid Örebro universitet i samverkan med Örebro läns landsting. Måluppfyllelse: Genom Högskoleverkets avslag på universitetets ansökan kunde målet inte uppfyllas. En ny ansökan om examensrätt kommer att inlämnas från Örebro universitet. Mål: Minst två nya påbyggnadsutbildningar för sjuksköterskor har etablerats vid Örebro universitet i samverkan med Örebro läns landsting. Måluppfyllelse: Inga nya utbildningar har startats under 2008 men universitetet och landstinget samverkar inbördes, samt med övriga landsting och lärosäten i regionen, för att optimera specialistutbildningarna efter de behov som finns. För Örebro universitet innebär det att två till tre nya utbildningar planeras startas under I april avslog Högskoleverket för andra gången Örebro universitets ansökan om rätt att utfärda läkarexamen. Beskedet var förvånande och oroande eftersom stort arbete lagts ner på att åtgärda synpunkterna på föregående ansökan och att Högskoleverket nu framställde nya krav. Såväl landstinget som universitetet har uttalat att arbetet med att stärka det medicinska vetenskapsområdet, stärka den högspecialiserade vården och utveckla forskningen har fortsatt högsta prioritet. Arbetet med att få läkarutbildning vid Örebro universitet fortsätter, och en ny ansökan kommer att lämnas in. Positivt, inte minst för landstinget, är dock de utvärderingar av forskarutbildningen samt av sjuksköterskeutbildningen vid universitet som Högskoleverket genomfört och där särskilt den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, uppmärksammades. Under året har forskningsnämnden sammanträtt åtta gånger. Fokus i verksamheten har rört överenskommelser om forskning, arbetet kring läkarutbildningsansökan samt strategier för ökad forskningsproduk- 30 Förvaltningsberättelse

31 tion. Nämnden gjorde under april ett studiebesök vid University of Glasgow och hade överläggningar med ansvariga för läkarutbildningen där, vilket har lett till ett fortsatt samarbete kring de pedagogiska frågorna. Under hösten tillsatte landstingsdirektören en utredning om hur landstingets forskning ska organiseras i framtiden. Utredningen ska vara klar under mars

32 Tillväxt och bildning Landstinget har en viktig roll som motor i ett regionalt tillväxtperspektiv. Detta genom samspelet mellan insatser för regional utveckling och huvudmannaskapet för hälso- och sjukvården. Som aktiv part i strategi- och utvecklingsgrupper, i Mälardalsrådets utskottsarbete samt genom medverkan i interregionala nätverk bidrar landstinget till regional tillväxt. Örebro läns landsting medverkar till att erbjuda länets invånare en säker, miljöanpassad och kostnadseffektiv kollektivtrafik som delägare i Länstrafiken. Landstinget verkar också för att främja utbildningsoch folkbildningsområdet genom två folkhögskolor och genom stöd till folkbildning, kulturföreningar och organisationer i länet. Mål: En samverkan för forsknings- och innovationsstöd har upprättats tillsammans med Örebro universitet i syfte öka aktiviteten inom strukturfondsprogrammen. Måluppfyllelse: Örebro universitet utreder frågan vidare. Förslag väntas Mål: En ny regional plan för kultur är framtagen i samarbete med Regionförbundet Örebro. Måluppfyllelse: Landstinget ingår som part i en länsarbetsgrupp för att ta fram en kulturstrategi. Någon strategi har dock inte tagits fram, främst beroende på att strategin ska tas fram i samband med den regionala utvecklingsstrategin. Målet är att den ska vara klar Mål: Nya riktlinjer och strategier för stöd till kultur och föreningsliv, studieförbund och studieorganisationer är antagna av landstinget efter genomförda översyner. I dessa ska det framgå hur landstinget arbetar aktivt och medvetet för att främja ett jämlikt kulturliv och en jämlik tillväxt. Måluppfyllelse: En översyn av landstingets bidragsbestämmelser omfattande stöd till kulturföreningar, ungdomsorganisationer, politiska ungdomsförbund och sociala stödorganisationer har genomförts. Regionkommunfrågan Sedan statliga Ansvarskommittén lämnade sitt slutbetänkande om hur Sverige ska organiseras i framtiden har landstinget varit en aktiv part på olika arenor för att diskutera frågan. Landstinget har i en avsiktsförklaring till regeringen uttryckt sitt ställningstagande om framtida indelning. 32 Förvaltningsberättelse

33 Insyn och demokrati Landstinget är en demokratiskt styrd organisation som kännetecknas av insyn och öppenhet. Här redovisas insatser för att ytterligare stärka detta målområde. Mål: Medborgarmodellen har fördjupats genom länsberedningarna och de rådgivande organen. Måluppfyllelse: Landstingsstyrelsens demokratigrupp har fört samtal med företrädare för länets kommuner och de politiska ungdomsförbunden för att finna former för ungdomars inflytande över politiska beslut i kommuner och landsting. Dessa samtal förs även i Länsnätverket för demokrati i vilket landstinget har representanter. Länsnätverket verkar för demokrati och inflytande och arbetar mot främlingsfientlighet och rasism. Nätverket har representanter från landstinget och länets kommuner samt polisen och folkbildningen i länet. Arbetet med att utveckla landstingets webbsidor för ökad insyn och medborgardialog fortgår. Ett handikappolitiskt handlingsprogram har tagits fram i nära samverkan med brukarorganisationerna. Ökad medvetenhet, kompetens och delaktighet finns inom målområdena. Politiskt beslut väntas under En webbaserad utbildning om bemötandefrågor för alla anställda inom landstinget har påbörjats. Ledamöter i fullmäktige och hälso- och sjukvårdsnämndens länsberedningar har genomgått en politikerutbildning för uppföljning och fördjupning av medborgarmodellen. Sveriges Kommuner och Landstings rapport, Samtalstonen i politiken, har presenterats för fullmäktige och diskuterats i partigrupperna. Arbetet med projektet Medborgarpaneler har påbörjats. Avsikten är att förbättra medborgarinflytandet genom enkäter inom vårdområdet. Under 2008 har sju medborgarförslag inkommit till landstingsfullmäktige. Ett av medborgarförslagen som bifallits har handlat om att genom mötesvärdar förbättra mottagandet av besökare vid fullmäktigesammanträdena. Landstingsstyrelsens barn- och ungdomsråd har under året arbetat med att ta fram en handlingsplan för implementering av FN:s barnkonvention. 33

34 Miljö Ett nytt miljöpolitiskt program för landstingets miljöarbete, Miljöpolicy samt handlingsprogram med miljömål , antogs av landstingsfullmäktige i februari. Mål: Landstingsövergripande miljömål för har brutits ned på verksamhetsnivå och implementeringen påbörjats. Måluppfyllelse: Målet är nått. Alla förvaltningar har brutit ner miljömålen i egna handlingsplaner och påbörjat arbetet för att nå landstingets övergripande miljömål. Det miljöpolitiska programmet innehåller fem miljömålsområden med sammanlagt 18 mål och 34 aktiviteter. Under året har 13 av målen prioriterats genom att 17 aktiviteter genomförts eller delvis genomförts. Ett miljöbokslut har rapporterats till landstingsstyrelsen. Den årliga Miljödagen bjöd bland annat på föredrag om en giftfri sjukvård, en hållbar utveckling i ett globalt perspektiv och Fairtrade. Miljötermometern, utvecklad hos Landstingsfastigheters driftsenhet vid Universitetssjukhuset Örebro, presenterades. Den visar inomhustemperaturen, och nivåerna för att balansera acceptabel temperatur och energiåtgång för kyla och uppvärmning. Årets miljöpris på kronor delades ut. Läkemedel och kemikalier En arbetsgrupp är bildad för läkemedel och miljö med representanter från miljöfunktionen, läkemedelskommittén, informationsfunktionen, läkemedelscontroller samt Apoteket AB. Gruppen arbetar bland annat med former för att lyfta in miljöbedömning av läkemedel i rekommendationslistan till förskrivare. Landstinget vill få ett bättre underlag för bedömning av den miljöbelastning som sjukhusen och samhället står för när det gäller läkemedel. En uppföljande provtagning av avloppsvatten vid våra tre sjukhus samt de tre reningsverken har utförts. Vid Universitetssjukhuset Örebro har mammografiavdelningen övergått till digital röntgenteknik. Därmed har alla utsläpp av silver från framkallningsverksamhet upphört. Uppgradering av kemikaliesystemet ichemistry har påbörjats. Detta ökar verksamheternas möjligheter att kontrollera, byta ut och ta bort farliga kemikalier. Energi Under 2008 har energiområdet haft fortsatt framgång. Den totala energiförbrukningen av el och värme per kvadratmeter bruksarea har minskat med 13 procent jämfört med Besparingen är 12,2 mnkr. 35 energisparprojekt är genomförda under Kävesta folkhögskola har ersatt fem oljepannor med en pelletspanna, och på Fellingsbro folkhögskola används bergvärme för uppvärmning, 34 Förvaltningsberättelse

35 motsvarande en fjärdedel av den totala energianvändningen. Transporter Trots ökat resande med bil har Örebro läns landsting reducerat koldioxidutsläppen med 5 procent, mest beroende på att landstinget nu redovisar 48 procent miljöbilar och ökat åkande med kollektivtrafik. Jämfört med år 2000 har dock det totala antalet körda kilometer i tjänsten ökat med 3 procent, och resor med egen bil i tjänsten med 16 procent. Flera åtgärder har vidtagits för att minska resandet i tjänsten. På intranätet ges tydlig information om telefonmöten och videokonferenser som alternativ till fysiska möten. Bilpooler finns nu i Karlskoga, Lindesberg och i Örebro. Produkter En uppförandekod för upphandlingskrav på leverantör är antagen. Landstingets inköp av ekologiska livsmedel ökade med 0,9 procent från Delmålet 2 procent är därmed inte nått. Orsaken är bristande tillgång på marknaden, samt att ekologisk mjölk inte finns tillgänglig i alla förpackningsstorlekar för storhushåll. Folkhögskolan i Kävesta har lyckats uppnå 20 procent ekologiska inköp. Under året har landstinget arbetat för att öka kunskapen om Rättvisemärkt och Fairtrade och finansierar del av tjänst för detta. Avfall Källsorteringsgraden har minskat med 8 procent. Minskningen kan inte förklaras med annat än att förorenat papper i högre grad än tidigare gått till förbränningsanläggningen i Karlskoga. 35

36 Kompetensförsörjning Området kompetensförsörjning visar hur landstinget tar tillvara och utvecklar medarbetarnas kompetens, hur arbetsmiljö och chefs- och ledarskapsfrågorna hanteras. Delaktighet, lärande och förnyelse är viktiga begrepp. Här visas också personalstatistik om bland annat antalet anställda och frånvaron. Förbättringsområden jämförelse över tid, ur medarbetarenkäten Mål: Landstinget är en attraktiv arbetsplats för utvecklingsinriktade ledare och medarbetare. Måluppfyllelse: En landstingsgemensam medarbetarundersökning genomfördes i september oktober Svarsfrekvens var 78 procent vilket visar att intresset för att vara med och påverka sin arbetssituation är stort bland landstingets medarbetare. Ledarskap, Målkvalitet och Delaktighet var de områden som vid mätningen 2006 utpekades som förbättringsområden. På landstingsnivå kan man efter undersökningen 2008 se en förbättring och tendenser till en ökning av resultaten inom dessa områden. Målkvalitet och Delaktighet kvarstår dock som förbättringsområden. Ett stort arbete återstår beträffande medarbetarsamtal. Knappt en av fem har svarat att de inte har haft medarbetarsamtal. Vid mätningen 2006 var siffran något bättre. Utbildnings- och informationssatsningar är gjorda, dock måste aktiviteterna fortsätta för att nå ett godtagbart resultat. Intraprenader Landningsstyrelsen tog i december 2007 beslut om att Familjerådgivningen och Hallsbergs vårdcentral, båda tillhörande Primärvård, psykiatri och habiliteringen, samt hudkirurgiska kliniken i Kumla, tillhörande Universitetssjukhuset Örebro, ska drivas som intraprenader under perioden 1 januari december Intraprenader ska vara en del i utvecklingsarbetet av nya styrformer i landstinget. De ska: stödja långsiktigt ekonomiskt tänkande öka delaktigheten för all personal uppmuntra till att utveckla idéer i verksamheten. En utvärdering av intraprenaderna ska ske i samarbete med Örebro kommun. Utvärderingen genomförs av Örebro universitetet. Resultatet ska användas som ett stöd och ett underlag för ett förbättringsarbete inom intraprenaderna. En första utvärdering och en lägesbeskrivning har skett. Nackdelar och farhågor 36 Förvaltningsberättelse

37 har, fram till juni 2008, upplevts som relativt få. Det finns en övergripande positiv syn på intraprenaden som verksamhetsform. Utvecklingsarbetet befinner sig i ett första utvecklingsskede. Deltagare i intraprenaderna, representanter för landstingsledningen och förvaltningar, träffas kontinuerligt för att utveckla och stödja verksamheterna. Ett nytt samverkansavtal Det partsgemensamma arbetet med att komma fram till ett nytt lokalt samverkansavtal i anda med det centrala kollektivavtalet FAS -05 har fortgått under året. Syfte är att alla ska samverka för att utveckla verksamheten, samt öka Örebro läns landstings attraktionskraft som arbetsplats/arbetsgivare. Samverkan, delaktighet och inflytande är nödvändigt i en ständigt pågående förändring. Parterna ger uttryck för att ett gott ledarskap, delaktighet, inflytande och tydliga mål har betydelse för verksamhetens resultat och utveckling. Krav ställs på en kritisk granskning av landstingets arbete. Chefer och medarbetare har gemensamt ansvar för att både utföra arbetsuppgifter och bidra till verksamhetens kontinuerliga utveckling. Ett gott ledarskap föder ett gott medarbetarskap och tvärtom. Fokus ligger på medarbetarskap och tilltro till individen. Grundläggande är allas enskilda och ömsesidiga ansvar att aktivt bidra. Förutsättningar för detta skapas genom dialog, delaktighet och inflytande vilket medverkar till ökad förståelse, tydlighet i roller och ett hälsosamt arbetssätt. Mål: Långtidsfrånvaron i landstinget har minskat med ytterligare 6 procentenheter. Måluppfyllelse: Långtidsfrånvaron har under året sjunkit med 5,8 procent. Det är ett resultat av ett aktivt och förebyggande arbete för att återfå medarbetare i arbete. Under 2008 var sjukfrånvaron totalt 5,5 procent, vilken är en minskning med 0,5 procent sedan föregående år. Ett fortsatt aktivt arbete sker för att bibehålla den hälsosamma arbetsplatsen. Medarbetarutbildningen Attraktiv arbetsplats har vid Universitetssjukhuset Örebro rönt ett stort intresse. De nya reglerna i sjukförsäkringen har föranlett ett ökat arbete med att kvalitetssäkra rehabiliteringsprocessen för återgång till arbete då medarbetare drabbas av sjukdom. Företagshälsovården är här en aktiv aktör tillsammans med chefer och medarbetare Total sjukfrånvaro 5,5% 6,0% 6,8% 6,8% 7,3% Varav långtidssjukfrånvaro över 60 dagar 62,5% 68,3% 66,3% 72,2% 75,6% Kön Kvinnor 6,2% 6,8 % 7,1% 7,6% 8,3% Män 3,4% 3,6% 3,7% 4,1% 4,1% Ålder 29 år eller yngre 2,9% 3,4% 3,5% 3,6% 4,1% år 4,4% 4,5% 4,9% 5,6% 6,0% 50 år och äldre 7,3% 7,9% 8,2% 8,7% 9,4% 37

38 Mål: Jämställdhetsarbetet har resulterat i en jämnare könsfördelning mellan medarbetare. Måluppfyllelse: Ett aktivt jämställdhetsarbete med mål i landstingets jämställdhetsplan är en integrerad del av verksamheten. Dock har inte målet med en jämnare könsfördelning uppnåtts under året. Ett långsiktigt och målmedvetet arbete pågår. En aktivitet för att uppnå målet är flera utbildningssatsningar i jämställdhet för att höja medvetandet hos framför allt chefer och andra nyckelpersoner. En inledande utbildningsdag har redan genomförts för att lägga grunden för kommande arbete. Genom utbildning kan landstinget på sikt få en jämnare könsfördelning, men också initiera förändringar som rör värderingar och beteende i verksamheten. Ytterligare en aktivitet för att uppnå målet är utbildning i, och diskussion kring, könsmedveten rekrytering för personalchefer och -sekreterare. Landstinget har även sökt medel från andra huvudmän för att kunna arbeta i projekt kring utbildning i jämställdhetsfrågor. Ett projekt har påbörjats i slutet av 2008 och ytterligare ett, Jämställd vård, planeras under Mål: Likabehandling sker med avseende på etnicitet och funktionshinder. Måluppfyllelse: Diskriminering får inte förekomma inom Örebro läns landsting. Ett aktivt arbete pågår för att öka kunskapen om diskriminering och för att förhindra att detta uppstår. I arbetsmiljöutbildningen, och i chefsutbildningen, ingår ett avsnitt om jämställdhet och mångfald, där värderingar och attityder ventileras med hjälp av ett värderingsspel. Landstingets rekryteringsprocess har kvalitetssäkrats genom användning av en ny rekryteringsmodell. Den ska säkerställa en rättvis och kompetensbaserad rekrytering genom ett inkluderande förhållningssätt och en strukturerad process. Genom ett ökat samarbete med arbetsförmedlingen och Folkuniversitetet har möjligheterna förbättrats för personer med annan etnisk bakgrund att få anställning inom landstinget. Procent av totalt antal anställda inom landstinget som är utrikes födda var, år ,5 procent, och år ,8 procent. Detta kan jämföras med andelen utrikes födda av befolkningen i Örebro län som var högre, 12,8 procent år 2006 och 13,2 procent år Mål: Ett arbetsplatsbaserat lärande och ett landstingsgemensamt chefsprogram tillämpas vid samtliga förvaltningar i syfte att underlätta den framtida kompetensväxlingen. Måluppfyllelse: Under 2008 startade ett landstingsgemensamt chefsutvecklingsprogram med grundstenar i det formella, personliga och strategiska ledarskapet. Ett fyrtiotal deltar. Ett program för blivande chefer har också genomförts. En projektledarutbildning har vid tre tillfällen ägt 38 Förvaltningsberättelse

39 rum under 2008 för att stärka kunskap i att leda och driva projekt. En gemensam projektmodell, Projektil, införs i landstinget. Deltagarna ska efter utbildning kunna vara projektledare inom landstinget. Frånvaro Frånvarotiden har ökat marginellt. Frånvaron är beräknad på så kallad placerad tid (totalt planerad arbetstid). För 2008 är frånvaron 27,5 procent. Motsvarande siffra 2007 var 27,3 procent. Antalet anställda Vid årets slut hade landstinget tillsvidare- och visstidsanställda. Detta är en minskning med 120 anställda sedan föregående år. Antalet årsarbetare uppgår till jämfört med föregående år. Sysselsättningsgrad Antalet anställda som har en sysselsättningsgrad om 100 procent utgör 83,5 procent av antalet anställda. Det är en ökning med 0,7 procentenheter. Den genomsnittlige arbetstagaren arbetar 95 procent av heltid. Timanställda och övertid De timanställdas andel av arbetsstyrkan var 1,5 procent i timmar räknat under Det motsvarar 124 årsarbetare. Övertiden var 2,4 procent, vilket motsvarar 201 årsarbetare. Personalsammansättning Läkarna utgör 11,5 procent (11,2 procent för 2007) av all personal. Andelen sjuksköterskor var 33,5 procent vilket är en ökning med 0,5 procent mot föregående år. Andelen undersköterskor var 11,1 procent, en minskning med en procent i jämförelse med Andelen kvinnor bland de anställda var 78,6 procent, vilket är marginellt lägre än föregående år. Den genomsnittliga åldern bland de anställda är 47 år. 39

40 Finansiella mål Den finansiella målsättningen för god ekonomisk hushållning är att behålla en finansiell styrka som kännetecknas av uthållighet och långsiktighet. Det är bara genom att uppfylla detta som landstinget på lång sikt kan garantera en verksamhet av hög kvalité som svarar mot behov och förväntningar. I enlighet med fastställd budget ska landstingets ekonomiska politik skapa en långsiktig stark ekonomi och därmed leva upp till målet på god ekonomisk hushållning. I budget för 2008 antog landstingsfullmäktige finansiella mål och aktiviteter/händelser som definierades som god ekonomisk hushållning: Mål: Landstingets verksamhet kännetecknas av god ekonomisk hushållning med uppnådda finansiella mål enligt följande: årets resultat är minst 50 mnkr styrelser, nämnder, förvaltningar och bolag/ stiftelser håller budget avsatt minst 200 mnkr för pensionsändamål. investeringar är självfinansierade likviditetsberedskapen uppgår till 30 betalningsdagar. Måluppfyllelse: Landstingets resultat för 2008 blev ett överskott på 76 mnkr. Resultatet innebär att landstinget har uppfyllt målet på ett resultat på minst 50 mnkr. Resultatet uppgår till 1,2 procent av skatter och statsbidrag. Målet att samtliga förvaltningar ska uppnå budgeterat resultat har inte uppnåtts. Totalt har förvaltningarna ett underskott på 104 mnkr ( mnkr). Resultatet varierar mellan förvaltningarna. Hälso- och sjukvårdens underskott uppgår till 125 mnkr vilket är en försämring mot föregående år med 68 mnkr. Till följd av detta beslutade landstingsfullmäktige, i samband med delårsrapporten per april, att förvaltningarna inom hälso- och sjukvård vidtar åtgärder för att åstadkomma en ekonomi i balans. Åtgärderna har redovisats för landstingsstyrelsen i december Landstinget har under 2008 avsatt 200 mnkr för pensionsändamål i enlighet med landstingets mål. För år 2008 uppgick investeringarna till 244 mnkr. Landstinget har finansierat investeringarna med egna medel. Målet för landstingets finansiella ställning, mätt i likviditetsberedskap, har inte uppnåtts under Antal betalningsdagar är oförändrad jämfört med föregående år, 27 dagar. Landstingets har uppfyllt tre av fem finansiella mål. För de mål som inte uppfylls bedöms underskotten i förvaltningarna som allvarligast. Landstinget har vidtagit åtgärder för att nå balans under Målavvikelsen avseende betalningsberedskapen bedöms som liten och mindre riskfylld. 40 Förvaltningsberättelse

41 Ekonomisk analys Omvärldsanalys Resultatanalys Finansiell ställning Sammanställd redovisning 41

42 Ekonomisk analys I den ekonomiska analysen beskrivs årets resultat utifrån olika kostnads- och intäktsslag. Här redovisas också budgetens förutsättningar, omvärldens påverkan och den finansiella ställningen. Sammanfattning För femte året i rad redovisar landstinget ett positivt resultat. Resultatet uppgår till 76 mnkr vilket överstiger budgeterat resultat med 25 mnkr. Hälso- och sjukvården redovisar ett underskott på 125 mnkr. Förvaltningarnas totala underskott är 104 mnkr då ett antal andra förvaltningar redovisar överskott. Hälso- och sjukvården fick under året i uppdrag att anpassa ekonomin till givna budgetramar. För 2009 är det angeläget att förvaltningarnas arbete med att nå ekonomisk balans intensifieras. Landstingets finansiella ställning stärktes under året. Årets investeringar på 244 mnkr självfinansierades, och 200 mnkr placerades för pensionsändamål. Pensionsplaceringarna är ett led i landstingsfullmäktiges beslut att avsätta mnkr för pensionsändamål till och med I slutet av 2008 förstärktes en begynnande lågkonjunktur av krisen inom finansmarknaderna. Den ekonomiska tillväxten, aktiemarknaden och arbetsmarknaden försvagades markant. Under det gångna året kunde landstinget hantera detta. På lång sikt påverkar dock den negativa utvecklingen landstingets ekonomiska förutsättningar och det kommer att bli en utmaning för landstinget att anpassa sig till svagare ekonomiska omvärldsfaktorer. 42 Förvaltningsberättelse

43 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen beskriver omvärldsfaktorer som påverkar landstingets ekonomiska förutsättningar. Ekonomisk tillväxt Det har varit ett mycket besvärligt och ett händelserikt år i världsekonomin. Finanskrisen har påskyndat en negativ konjunkturutveckling i hela den globala ekonomin. Sverige är inte unikt i detta avseende. Nedgången ledde till det sämsta börsåret i modern tid. Sverige har en omfattande utrikeshandel och en finansmarknad som är väl integrerad med omvärlden. Den globala finanskrisen, kombinerad med en kraftig konjunkturavmattning, har fått betydande negativa effekter på den svenska ekonomin. Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) minskade med 4,9 procent fjärde kvartalet 2008, jämfört med motsvarande kvartal Arbetsmarknad Antalet varsel om uppsägningar har ökat dramatiskt i Sverige, samtidigt som antalet nyanmälda lediga platser har fortsatt att minska. Antalet arbetslösa var i december personer, en ökning med personer jämfört med motsvarande period Konsekvenserna av en sämre konjunktur för landstingets del är sämre tillväxt av skatteunderlaget, främst genom försvagad arbetsmarknad med vikande sysselsättning. De största effekterna av detta drabbar dock landstinget år 2009 och framåt. För att mildra de ekonomiska effekterna av den globala konjunkturnedgången, och för att klara inflationsmålet på 2 procent, sänkte Riksbanken reporäntan i tre steg under hösten 2008 med totalt 2,75 procentenheter. I december var inflationen, mätt som den årliga förändringen i konsumentprisindex (KPI), 0,9 procent (2,5 procent i november). Den största orsaken till att inflationstakten nu faller så kraftigt är att räntekostnaderna för egnahem har minskat snabbt. Befolkningsutveckling Länets folkmängd har under 2008 ökat med personer till Variationen är dock stor mellan länets kommuner. Landstingens ekonomi Landstingen redovisar för 2008 ett samlat överskott på 900 mnkr, eller 0,4 procent av skatteintäkter och statsbidrag. För 2007 hade landstingen ett överskott på 4 miljarder kronor (mdkr), eller 2 procent av skatter och statsbidrag. Hälften av de 20 landstingen redovisade underskott. Till följd av den finansiella oron under 2008 minskade värdet av landstingens finansiella tillgångar och flera landsting har därför tvingats göra nedskrivningar som belastar resultatet. Landstingens nettokostnader ökade med 5,2 procent. Det är en kostnadsökningstakt som motsvarar genomsnittet för perioden Pris- och löneutvecklingen (Landstingsprisindex) beräknas till 3,2 procent, vilket innebär att volymutvecklingen 2008 blev knappt 2 procent. De ekonomiska förutsättningarna försämras redan 43

44 2009 genom den svaga tillväxten. Sveriges Kommuner och Landsting skriver i sina planeringsförutsättningar att landstingen står inför stora utmaningar genom den svaga skatteunderlagstillväxten, främst på grund av minskad sysselsättning och avtagande löneökningstakt. 44 Förvaltningsberättelse

45 Resultatanalys Resultatanalysen sammanfattar landstingets ekonomiska resultat och visar hur det uppstått. Budgetförutsättningar Enligt budgetbeslutet för 2008 ska landstinget redovisa ett överskott med 51 mnkr för Det är ett gemensamt ansvar att verksamheterna drivs på ett kostnadseffektivt sätt och att tilldelade budgetramar hålls. Budgeten för 2008 innehöll också en planeringsreserv på 50 mnkr. Vidare beslutades om att avsätta 200 mnkr för att möta ökande pensionsåtaganden. Landstingets mål är att under åren avsätta medel, så att den totala avsättningen uppgår till mnkr vid utgången av år Dessutom beslutades att utöka investeringsramen med 50 mnkr till 270 mnkr. Landstingets skattesats uppgick till 10:68 kr. Årets resultat Det ekonomiska resultatet för 2008 uppgår till 76 mnkr (151 mnkr 2007). Resultatet överstiger budget med 25 mnkr. Överskottet motsvarar 1,2 procent av skatter och generella statsbidrag. Det är femte året i rad med positivt resultat, se diagram för resultatutvecklingen år Diagram 1. Landstingets resultatutveckling mnkr Avvikelse från budget i årsbokslutet 2008 (mnkr) Effekter Verksamhetens nettokostnad (varav jämförelsestörande +58) -3 Skatteintäkter 19 Generella statsbidrag och utjämning -1 Finansnetto 10 Totalt 25 Årets resultat Budgeterat resultat 51 Resultat Periodens balanskravsresultat enligt reglerna i 8 kap 4-5 kommunallagen uppgår till 120 mnkr enligt nedan. Balanskravsresultat 2008 (mnkr) Årets resultat 76,1 Realisationsvinster -11,5 Avsättning omstruktureringskostnader (synnerliga skäl) 55,0 Balanskravsresultat ,6 45

46 Jämförelsestörande poster I årets resultat ingår engångsposter av jämförelsestörande karaktär med -58 mnkr (se not 8 till resultaträkningen). Resultatet 2007 belastades med liknande poster motsvarande -70 mnkr. Jämförelsestörande poster 2008 var: Försäljning av två fastigheter vid Halltorp i Örebro, samt en fastighet vid Korstagatan i Kumla, har medfört realisationsvinster på totalt 11 mnkr. Avsättningar för omstruktureringskostnader har gjorts 2008 med 55 mnkr till följd av landstingsfullmäktiges beslut från 2007, och landstingsstyrelsens inriktningsbeslut oktober 2008, angående effektivisering av administrationen. Ändrad värdering av förråd 14 mnkr. Verksamhetens nettokostnad Nettokostnaden för 2008 uppgick till mnkr (justerad för jämförelsestörande poster). Det innebär en ökning med 346 mnkr, eller 6,0 procent jämfört med Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen för 2008 var 5,7 procent. Det samlade landstingsprisindexet för 2008 uppgick till 3,2 procent. Intäkter Verksamhetens intäkter har under året ökat med 66 mnkr, eller 5,6 procent (2007 var ökningen 7,2 procent). Årets intäkter 2008 uppgick därmed till mnkr, justerat för jämförelsestörande poster. Under året såg det länge ut som om intäktsökningen skulle bli mycket låg, men ett antal större intäktsposter under december månad vände den trenden. Under 2007 var intäkterna höga på grund av såld vård, huvudsakligen vid Universitetssjukhuset Örebro är intäkterna för den sålda vården i princip oförändrad jämfört med föregående år (-0,1 procent). Undantaget är avtalet med Landstinget i Värmland om försäljning av vård vid Karlskoga lasarett, där intäkterna har ökat med 13 mnkr (19,7 procent). Patientavgifterna ökar endast obetydligt (0,7 procent), förutom patientavgifter inom tandvårdstaxan som ökat med 10 mnkr, eller 11,4 procent. Landstinget har fått statsbidrag för särskilda satsningar inom vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Under året har insatser gjorts för 15 mnkr inom detta område. Statsbidrag har även erhållits för att öka tillgängligheten till verksamheter för barn och unga med psykisk ohälsa. Där har insatser gjorts under året för 4 mnkr. Statsbidrag för rehabiliteringsgaranti har erhållits 2008, men har balanserats till kommande år för att möta kostnader för satsningar på området såldes två fastigheter vid Halltorp i Örebro, samt Korstagatan i Kumla, med realisationsvinster om 11 mnkr, vilka har behandlats som jämförelsestörande poster. Kostnader Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar justerat för jämförelsestörande poster, uppgick till mnkr 2008 och ökade därmed med 5,9 procent, eller 413 mnkr (5,6 procent 2007). Lönekostnadsökningen för 2008 uppgår till 46 Förvaltningsberättelse

47 6,6 procent (2007 var ökningen 5,8 procent). Det innebär att lönekostnaden har ökat med 173 mnkr och uppgår för hela året till mnkr. Den sammanlagda effekten av avtalen i löneöversynen beräknas till en kostnadsökning på sammantaget 5,4 procent. Kostnadsutvecklingen under året visar på mycket stora ökningar under årets första månader, över 9 procent. Efter sommaren har sedan kostnadsutvecklingen dämpats. Detta är en effekt av vidtagna åtgärder i hälso- och sjukvården samt att landstinget infört särskild prövning vid alla anställningar. Detta innebär att varje anställning prövas internt innan beslut tas om extern rekrytering. Arbetskraftvolymen har alltså varit högre i början av året för att sedan ha minskat under slutet av året. På helår har antalet årsarbetare minskat med 101 från till årsarbetare. Karlskoga lasarett står för den största orsaken till minskningen, då lasarettets sjukhem har gått över till kommunal regi från oktober månad, vilket gett effekt med 95 årsarbetares minskning. Landstinget har satsat 45 mnkr på vårdgarantin under 2008, vilket är 30 mnkr mer än det ursprungliga statsbidraget för vårdgarantisatsningar. Läkemedelskostnaden har ökat med 53 mnkr (7,7 procent) från 2007, och uppgår för 2008 till 746 mnkr. Av kostnaden svarar läkemedel inom läkemedelsförmånen för 561 mnkr (ökning med 34 mnkr eller 6,4 procent). Kostnaden för läkemedelsförmånen ökade på riksnivå med 3,8 procent under året. Landstingets ökning var landets tredje högsta, samtidigt som länet fortfarande har landets näst lägsta kostnad per invånare. Kostnaden för läkemedel i slutenvården utgör 185 mnkr och har ökat med 20 mnkr, eller 11,8 procent. Kostnaderna för köpt somatisk vård är 261 mnkr 2008, vilket innebär en ökning jämfört med 2007 på 12,9 procent. Kostnaden för köpt vård inom ramen för vårdgarantin uppgick till 13 mnkr (15 mnkr för 2007). Det avser i huvudsak ortopedi. Den köpta psykiatriska vården kostade 46 mnkr, och ökade därmed med 24,7 procent jämfört med föregående år. Skatter och statsbidrag Genom en stark sysselsättningstillväxt, senare delen av 2007 och första halvåret 2008, samt en stark timlöneökning har skatteunderlaget ökat jämfört med Landstingets skatteintäkter uppgick till mnkr, vilket är en ökning mot föregående år med 217 mnkr. Ökningen motsvarar 4,7 procent jämfört med De skatteintäkterna överstiger budget med 19 mnkr. Skatteintäkter 2008 (mnkr) Budget Utfall Avvikelse Preliminär skatteinbetalning Prognos slutavräkning Justeringspost skatteintäkter Summa skatter

48 Den slutliga justeringsposten för avräkningen av 2007 års skatteintäkter blev -7 mnkr. Sveriges Kommuner och Landstings bedömning är att skatteunderlaget för 2008 ökade med 5,3 procent. Bedömningen innebär en justering av de preliminära skatteinbetalningarna med -29 mnkr. De generella statsbidragen har ökat med 37 mnkr jämfört med Förändringen avser inkomstutjämningsbidrag och kostnadsutjämningsavgift. Statsbidraget för läkemedel i öppenvård, och bidraget för minskad sjukfrånvaro, är oförändrade jämfört med 2007 (660 mnkr). För en sund ekonomisk utveckling krävs följsamhet mellan utvecklingen av skatteintäkter och statsbidrag jämfört med utvecklingen av nettokostnaden. Landstingets nettokostnader ökade 6,0 procent under 2008 (exklusive jämförelsestörande poster) samtidigt som skatteintäkter och generella bidrag ökat med endast 4,2 procent jämfört med Det är nu tredje året i rad som nettokostnaderna ökar snabbare än landstingets skatteintäkter och statsbidrag. Det är viktigt att nettokostnaderna på sikt inte ökar mer än skatter och statsbidrag om landstinget ska kunna uppfylla en god ekonomisk hushållning. Diagram 2. Nettokostnadsutveckling jämfört med utveckling av skattetintäkter och generella statsbidrag. % ,4% 1,2% 5,7% 2,5% 6,0% Skatteintäkter och bidrag 4,9% Verksamhetens nettokostnad (exkl jämförelsestörande poster) 3,9% 5,3% 4,2% 6,0% 2008 Finansiella intäkter och kostnader Årets finansiella intäkter uppgår till 37 mnkr och består huvudsakligen av ränteintäkter på banktillgodohavanden och penningmarknadsinstrument, 23 mnkr. Utlåningen till Örebro läns landstings förvaltnings AB har gett ränteintäkter på 7 mnkr, och pensionsmedelsförvaltningen har gett 4 mnkr i ränteintäkter Budgeterade finansiella intäkter var 19 mnkr. De finansiella kostnaderna uppgår till 49 mnkr för året och utgörs till övervägande delen av räntedelen i årets pensionskostnad, 41 mnkr. En nedskrivning av kapitaltillskottet i Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF, har kostnadsförts med 3 mnkr. Årsbudget för finansiella kostnader var 41 mnkr. 48 Förvaltningsberättelse

49 Landstingets intäkter, mnkr Såld hälso- och sjukvård inkl tandvård m m, 639 Generella statsbidrag och utjämning, Övrigt, 439 Patientavgifter, 221 Landstingets kostnader, mnkr Landstingsskatt, Driftsredovisning Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna redovisar 2008 ett underskott på 125 mnkr (-57 mnkr 2007). Förvaltningarna totalt har ett underskott på 104 mnkr (-29 mnkr 2007). Landstingsgemensamma poster ger ett överskott på 180 mnkr (180 mnkr 2007). De olika förvaltningarnas resultat, samt intäkter och kostnader, framgår av driftredovisningen. Förvaltningarna kommenterar det ekonomiska utfallet i respektive verksamhetsberättelse. Övrigt, 542 Avskrivningar, 201 Fastighet- och underhåll, 239 Lämnade bidrag, 292 Material och varor, 478 Personal, Underskottet inom hälso- och sjukvården beror till största delen av tre större kostnadsposter, nämligen lönekostnader, köpt vård samt läkemedel, som är starkt bidragande orsak till resultatet. Köpt verksamhet, 597 Läkemedel, 746 Pensioner, 506 Känslighetsanalys En känslighetsanalys visar på hur mycket en procentuell förändring innebär i kronor. I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser påverkar landstingets ekonomi: Känslighetsanalys Kostnader/intäkter (mnkr) Löneförändring 1 % ± 41 Förändring av övriga driftskostnader 1 % ± 29 Förändring utjämningsbidrag 100 kr per invånare ± 28 Förändring av skatteunderlaget med 1 % ± öre förändrad utdebitering ± 46 Lönekostnaderna för landstinget har ökat med 6,6 procent mellan 2007 och Verksamheterna fick i kompensation 5,4 procent för lönerevision. Lönekostnaderna ökade utöver fastställd uppräkning med 1,2 procentenheter. En orsak till ökningen är helårseffekt av övertagande av tolkförmedling från Örebro kommun, samt förändrad jour och beredskapsavtal för läkarna. Dessutom har antalet extra timmar ökat inom hälso- och sjukvårdsverksamheterna. De förvaltningar som redovisar den största ökningen är Universitetssjukhuset Örebro, Lindesbergs lasarett, Folktandvården och Tolkförmedling. Landstingets läkemedelskostnader uppgick under 2008 till 746 mnkr vilket är 7,7 procent högre än Verksamheterna fick en priskompensation motsvarande 5,5 procent. Av landstingets läke- 49

50 medelskostnad utgör läkemedel inom läkemedelsförmånen cirka 75 procent till en kostnad av 561 mkr. Läkemedelsförmånen ökade med 6,3 procent mellan 2007 och Kostnaderna för läkemedel inom slutenvård uppgick till 185 mkr eller (11,8 procent). Kostnaden för läkemedelsförmånen ökade på riksnivå med 3,8 procent under året. Landstingets ökning var landets tredje högsta, samtidigt som länet fortfarande har landets näst lägsta kostnad per invånare. Universitetssjukhuset Örebro redovisar den kraftigaste kostnadsökningen. Kostnaderna för köpt somatisk vård är 261 mnkr 2008, vilket innebär en ökning jämfört med 2007 på 12,9 procent. Ökningen är kraftig och ligger långt över normal prisökning och budgetkompensationen. Kompensationen uppgick till 3,9 procent för Kostnadsökningen finns framför allt på köp hos Akademiska sjukhuset i Uppsala och där inom neurokirurgi. Samtliga kostnader belastar Universitetssjukhuset Örebro för köpt somatisk vård. Den köpta psykiatriska vården kostade 46 mnkr och ökade med 24,7 procent jämfört med föregående år. Kostnadsökningen beror på ökad volym. 50 Förvaltningsberättelse

51 Finansiell ställning Investeringsredovisning Årets totala materiella investeringar uppgick till 244 mnkr, varav byggnader 127 mnkr och inventarier 117 mnkr. Budget för 2008 (inklusive från tidigare år överförda anslag) uppgick till 404 mnkr. Bland de större investeringsobjekten märks: inköp av fastigheten Museet 1 från Örebro läns museum till ett pris av 11 mnkr reservkraftanläggning vid Universitetssjukhuset Örebro, total investering 42 mnkr (varav mnkr) ventilationsanläggning vid Karlskoga lasarett, total investering 30 mnkr (varav mnkr) ny badanläggning vid Lindesbergs lasarett, total investering 25 mnkr (varav mnkr) reservkraftanläggning vid Karlskoga lasarett, total investering 10 mnkr (varav mnkr) ombyggnad för MR- och CT-kamera vid röntgenkliniken, O-huset, Universitetssjukhuset Örebro, total investering 9 mnkr (varav mnkr) ombyggnad för MR-kamera vid Lindesbergs lasarett, total investering 4 mnkr (varav mnkr) Pilgårdens vårdcentral, Degerfors, ombyggnad för förskola, total investering 4 mnkr (varav mnkr). Investeringar i inventarier uppgick till 117 mnkr, varav medicinteknisk utrustning 91 mnkr, IT-utrustning 14 mnkr och övriga inventarier 12 mnkr. De största medicintekniska investeringarna som pågått eller avslutats 2008 har varit magnetkamera, datortomografi samt injektorer med mera vid Universitetssjukhuset Örebro (total utrustningsinvestering 35 mnkr), angiografilab vid Universitetssjukhuset Örebro, slutförs 2009 (total utrustningsinvestering 24 mnkr) samt mammografiutrustning som invigdes våren 2008 vid Universitetssjukhuset Örebro (total utrustningsinvestering 16 mnkr). De stora ITinvesteringarna har varit teknik för datakommunikation och nytt lagrings- och backupsystem. Finansiella investeringar uppgick till 203 mnkr, varav 200 mnkr avser medel för pensionsåtaganden, samt 3 mnkr i ovillkorat kapitaltillskott till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF. Likvida medel och låneskulder Per december uppgick landstingets likvida medel till 581 mnkr, varav 381 mnkr avsåg kortfristiga placeringar. Likvida medel har därmed ökat med 53 mnkr sedan förra årsskiftet. Landstinget har sedan 2007 inga låneskulder. Därtill har landstinget en outnyttjad checkräkningskredit om 300 mnkr. Betalningsberedskapen, som är ett mått på likviditeten, är oförändrad jämfört med föregående år, 27 dagar. Pensionsåtaganden Landstingets samlade pensionsåtagande ökade under 2008 med 193 mnkr ( mnkr). 51

52 Belopp i mnkr Förändring Avsättning för pensioner inkl särskild löneskatt Ansvarsförbindelse inkl särskild löneskatt Totala pensionsförpliktelser Finansiella placeringar, marknadsvärde -207 Återlånade medel Landstinget beslutade i november 2006 om en plan för avsättning till framtida pensionsåtaganden samt placeringsreglemente för förvaltning av pensionsmedel. Syftet med planen är att kapa den översta delen av utbetalningsökningarna under åren Landstinget har i enlighet med planen för 2008 avsatt 200 mnkr för pensionsändamål. Placering av pensionsmedlen ska ske så att de värdemässigt matchar pensionsåtagandets utveckling. Portföljen för landstingets pensionsmedelsförvaltning är fortfarande under uppbyggnad och fördelar sig enligt nedan. Belopp i mnkr Bokfört värde Marknadsvärde Realränteobligationer Aktieindexobligationer 6 6 Banktillgodohavande Totala placeringar Soliditet Soliditet är ett mått på landstingets långsiktiga betalningsförmåga. Soliditet beräknas som eget kapital dividerat med värdet av tillgångarna enligt balansräkningen. Ju högre soliditet, desto starkare är den långsiktiga finansiella handlingsberedskapen. Landstingets soliditet uppgick vid årsskiftet till 30 procent, vilken är oförändrad jämfört med föregående årsskifte. Om hänsyn tas till ansvarsförbindelsen för pensioner som tjänats in före 1998, blir värdet -97 procent vid utgången av Det är en förbättring med 9 procentenheter jämfört med föregående år. Se diagram 3. Diagram 3. Soliditet % Exkl ansvarsförbindelse Inkl ansvarsförbindelse Balansomslutning Den totala balansomslutningen har ökat med 335 mnkr mellan sista december 2007 och Ökningen förklaras på tillgångssidan främst av finansiella anläggningstillgångar, där placeringar gjorts för pensionsmedelsförvaltning med 200 mnkr. Även likvida medel har ökat med 53 mnkr mellan åren. På skuldsidan har ökningen skett, förutom i det egna kapitalet, bland avsättningarna med 199 mnkr. 52 Förvaltningsberättelse

53 Borgensåtagande Landstingets totala borgensåtaganden uppgår till 655 mnkr i bokslutet 2008, vilket är en minskning med 42 mnkr jämfört med föregående år. Borgensåtaganden uppgår för Länsgården AB till 450 mnkr och Örebro läns flygplats till 36 mnkr. Det föreligger för närvarande inga kända förlustrisker för dessa bolag. Borgensåtagande för Transitio AB uppgår till 230 mnkr. Finanskrisen har inneburit att lämnade säkerheter för Transitio AB i US-leasar har nedgraderats. Landstingets del av US-leasarna uppgår till 51 mnkr. Kompletterande säkerhet i form av bankgaranti har därför lämnats i början av De majoritetsägda bolagen redovisas vidare i avsnittet sammanställd redovisning. Intern kontroll Landstingsfullmäktige har i juni 2008 fastställt ett reglemente för internkontroll avseende ekonomiska rutiner. Enligt kommunallagen ska fullmäktige utfärda reglementen med närmare föreskrifter om nämndernas verksamhet och arbetsformer. Huvudsyftet med reglementet för internkontroll är att säkerställa: - ändamålsenliga och väl dokumenterade system och rutiner för styrning, - en rättvisande och tillförlitlig redovisning och övrig information om verksamheten, - att lagar, policies och reglementen efterlevs, - skydd mot förluster eller förstörelse av landstingets tillgångar samt - eliminering eller upptäckt av allvarliga fel. Reglementet anger att varje styrelse/nämnd årligen ska anta en internkontrollplan med särskilda aktiviteter för uppföljning av den interna kontrollen. En sådan interkontrollplan kommer för första gången att beslutas av landstingsstyrelsen under Under 2008 har ett antal internkontrollaktiviteter utifrån bedömning av väsentlighet och risk gjorts inom respektive förvaltning. Erfarenheter från detta arbete har lett till förbättringar i form av nya rutiner och instruktioner. 53

54 Resultaträkning (mnkr) Budget Redovisning Avvikelse Redovisning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT Förvaltningsberättelse

55 Driftredovisning (mnkr) Verksamheter Landstings- Övriga Personal- Övriga Resultat Resultat bidrag intäkter kostnader kostnader Universitetssjukhuset Örebro 2 437,8 623, , ,4-114,8-47,1 Karlskoga lasarett 498,3 104,5-401,7-209,0-7,9-14,1 Lindesbergs lasarett 375,8 56,5-297,8-144,9-10,4-9,4 Psykiatri och habilitering 850,9 137,4-613,8-380,6-6,1-4,6 Primärvård 790,7 108,4-445,7-442,3 11,1 10,4 Folktandvård 1) -0,3 301,8-198,7-108,8-6,0-6,2 Hälso- och sjukvårdsnämnden 560,2 19,6-28,9-542,2 8,7 14,1 Eliminering av interna poster 0,0-335,5 1,0 334,5 0,0 0,0 SUMMA HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 5 513, , , ,7-125,4-56,9 ForskningSNÄMNDEN 2) 12,8 6,5-3,0-14,3 2,0 0,9 GEMENSAMMA NÄMNDEN FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRD SAMT TOLKFÖRMEDLING 15,7 35,2-39,8-10,2 0,9 0,9 LandstingsIT 11,3 153,6-64,3-100,3 0,3 0,0 Landstingsservice -9,5 700,0-193,0-495,2 2,3 4,5 Medicinsk Teknik 0,7 42,7-24,6-17,8 1,0 1,0 Eliminering av interna poster 0,0-22,6 0,1 22,5 0,0 0,0 SUMMA SERVICEFÖRVALTNINGAR 2,5 873,7-281,8-590,8 3,6 5,5 LS:s och LTF:s egna verksamheter 407,2 155,7-119,3-428,3 15,3 20,8 SUMMA VERKSAMHETER 5 951, , , ,3-103,6-28,8 LANDSTINGSGEMENSAMT 3) , ,1-213,5-102,3 179,7 179,8 SUMMA 0, , , ,6 76,1 151,0 Eliminering av interna poster 0,0-985,7 9,2 976,5 0,0 0,0 TOTAL 0, , , ,1 76,1 151,0 1) I kolumnen övriga intäkter ingår avtalsreglerad ersättning med 147,4 mnkr från Hälso- och sjukvårdsnämnden. 2) Dessutom tillkommer forskning med 63,9 mnkr som redovisas under respektive hälso- och sjukvårdsförvaltning. 3) I landstingsgemensamt ingår pensioner, internräntor, skatteintäkter samt centralt redovisade statsbidrag och finansiella poster. 55

56 Investeringsredovisning (mnkr) Budget Redovisning Avvikelse Redovisning BYGGNADSINVESTERINGAR 180,3 127,4 52,9 132,4 INVENTARIER Universitetssjukhuset Örebro 146,1 64,6 81,5 55,0 Karlskoga lasarett 15,6 10,4 5,2 6,2 Lindesbergs lasarett 26,1 17,7 8,4 4,9 Psykiatri och habilitering 2,8 1,9 0,9 3,8 Primärvård 5,1 3,2 1,9 1,7 Folktandvård 6,6 3,8 2,8 4,5 Hälso- och sjukvårdsnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 LandstingsIT 15,3 12,5 2,8 4,9 Landstingsservice 2,4 1,6 0,8 1,5 Gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolkförmedling 0,0 0,0 0,0 0,0 Medicinsk Teknik 0,0 0,4-0,4 0,0 Forskningsnämnden 2,6 0,5 2,1 0,2 Landstingsstyrelsens och Landstingsfullmäktiges egen verksamhet 0,2 0,4-0,2 0,3 Oförutsedda investeringar 0,5 0,5 0,0 SUMMA INVENTARIER 223,3 117,0 106,3 83,0 FINANSIERINGSINVESTERINGAR Aktier i dotterbolag 0,0 0,0 0,0 16,7 Andelar, LÖF 0,0 3,0-3,0 3,0 Medel för pensionsåtaganden 200,0 200,0 0,0 SUMMA FINANSIERINGSINVESTERINGAR 200,0 203,0-3,0 19,7 SUMMA INVESTERINGAR 603,6 447,4 156,2 235,1 56 Förvaltningsberättelse

57 57

58 Sammanställd redovisning Syftet med den sammanställda redovisningen är att redovisa den totala ekonomiska verksamheten i Örebro läns landsting oavsett i vilken juridisk form den bedrivs. I landstingets sammanställda redovisning för 2008 ingår helägda företag samt samägda företag där landstinget har ett betydande inflytande, d v s när landstingets ägarandel uppgår till minst 20 procent. Helägt bolag Örebro läns förvaltnings AB Bolaget har till syfte att förvärva, äga och förvalta aktier i bolag som landstinget använder för sin verksamhet. Inga förvärv eller försäljningar av aktier har skett under året. Bolaget uppfyller ägardirektivets intentioner. Örebro läns förvaltnings AB (mnkr) (1,5 mån) Omsättning 0 0 Resultat 0-0,2 Eget kapital 9,8 9,8 Balansomslutning 168,0 160,1 Soliditet 6 procent 6 procent Länsgården AB är helägt dotterbolag till förvaltningsbolaget. Länsgården utvecklar och förvaltar egna fastigheter. Under året har bolaget investerat i byggnader och inventarier för cirka 19 mnkr. Fylsta vårdcentral i Kumla har köpts in och en tillbyggnad för John Bauer-gymnasiet, beläget i Bettorpsområdet i Örebro, har gjorts under året. Bolaget har av landstinget fått i uppdrag att i området Ladugårdsängen i Örebro uppföra en byggnad som ska vara färdigställd hösten 2010 och som ska innehålla bland annat vårdcentral, särskilt boende och seniorbostäder. En intern värdering av bolagets fastighetsbestånd uppgår till 786 mnkr per Bolaget uppfyller ägardirektivets intentioner. Länsgården Fastigheter AB (mnkr) Omsättning 108,4 107,3 Resultat 3,4 6,5 Eget kapital 80,1 76,7 Balansomslutning 501,9 498,1 Soliditet 16 procent 15 procent Länsteatern i Örebro AB ägs till 91 procent av landstinget och till resterande delen av Örebro kommun. Länsteaterns uppdrag är att tillgodose länets invånare med teater av hög konstnärlig kvalitet och medverka till att utveckla och främja intresset för och delaktighet i teaterkonst och verksamhet. Under 2008 har Länsteatern gjort en stor satsning på den turnerande och den länsförankrade verksamheten med bland annat fem turnerande produktioner samt en föreställning (Arns Cecilia) förlagd i Lekebergs kommun. Bolaget uppfyller ägardirektivets intentioner. 58 Förvaltningsberättelse

59 Länsteatern i Örebro AB (mnkr) (4 mån) Omsättning 32,9 10,5 Resultat -0,7-2,1 Eget kapital 5,3 4,9 Balansomslutning 10,2 10,5 Soliditet 52 procent 47 procent Delägda bolag Länstrafiken Örebro AB Länstrafiken ägs av landstinget till 50 procent och till resterande del av länets kommuner. Moderbolaget verkar som huvudman för länets kollektivtrafik. Antalet bussresor i länet ökade med 2,9 procent jämfört med 2007 och antalet inomläns tågresor med länstrafikens färdbevis ökade med 6 procent. Samtidigt minskade antalet resenärer på Örebro läns flygplats under året. Koncernen (mnkr) Omsättning 662,8 611,6 Resultat -4,0-15,3 Eget kapital 52,4 56,4 Balansomslutning 229,2 227,0 Soliditet 23 procent 25 procent Dotterbolag (mnkr) Resultat före dispositioner och skatt Scantec AB 1,2-0,2 Örebro läns flygplats AB -2,6-1,3 Transam AB 1,2 0,5 Länstrafiken i T-län Förvaltning AB -0,3-0,9 Regionförbundet Örebro Regionförbundets uppdrag är primärt att kraftfullt arbeta för hållbar tillväxt och god livskvalitet i hela regionen. Det är ett samverkansorgan för landstinget, vars inflytande är 33 procent, och de tolv länskommunerna. Verksamheten bedrivs i fem prioriterade områden; Den företagsamma regionen, Den tillgängliga regionen, Den attraktiva regionen, Den synliga regionen och Regionalt utvecklingsarbete. Efter två år som fullvärdigt regionförbund är Regionförbundet Örebro en ledande aktör i många regionala utvecklingsfrågor. Regionförbundet har under 2008 bland annat påbörjat arbetet med att ta fram en regional utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Ett regionalt tillväxtprogram har också utarbetats och fastställts av regionfullmäktige. Koncernen (mnkr) Omsättning 104,7 103,7 Resultat -4,3-3,9 Eget kapital 7,5 11,9 Balansomslutning 73,3 83,3 Soliditet 10 procent 14 procent Inkubera AB Inkubera AB, som ägs av landstinget till 20 procent, bedriver affärsstödjande verksamhet och utvecklingsprogram för kunskaps- och teknikbaserade företag. Inkubera ska bidra till att Örebroregionen är nationellt framgångsrik när det gäller att utveckla tillväxtföretag. Företagen ska företrädesvis befinna sig i ett tidigt utvecklingsskede och ha Örebroregionen som bas. 59

60 Bolaget (mnkr) Omsättning 4,4 4,6 Resultat 0 0,1 Eget kapital 0,2 0,2 Balansomslutning 1,1 1,6 Soliditet 21 procent 15 procent Resultat Av resultaträkningen framgår att det sammanställda överskottet är 75 mnkr (landstinges resultat är 76 mnkr). Omslutningen för den sammanställda redovisningens balansräkning är mnkr, vilket är 426 mnkr större än landstingets. Det egna kapitalet är mnkr, d v s 37 mnkr lägre än landstingets egna kapital. Övriga bolag, kommunalförbund och stiftelser Landstinget är även engagerat genom ägarandelar eller driftbidrag i följande juridiska personer; Finsamförbunden i Örebro län, Capio Läkargruppen AB, Information for Medical Purpose i Stockholm AB, Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling, Stiftelsen Länsmuseet i Örebro, Stiftelsen för medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset Örebro, Stiftelsen Activa i Örebro län, Stiftelsen Nora Järnvägsmuseum och veteranjärnväg, Stiftelsen Svenska Skoindustrimuseet i Kumla, Stiftelsen Frövifors Pappersbruksmuseum, Gammelkroppa Skogsskola, Kommuninvest ekonomisk förening, Stiftelsen Kungliga Gyttjebad och Brunnsanstalten Loka. Landstinget har som en stiftare i Stiftelsen Örebro läns museum utfärdat en kapitaltäckningsgaranti på 2 mnkr till stiftelsen. Under 2008 har åtgärder vidtagits för att stabilisera ekonomin, och tack vare detta, samt att stiftelsen sålt fastigheten museet till landstinget redovisas för året en vinst på 6 mnkr. Detta innebär att stiftelsen har ett positivt eget kapital om 3 mnkr och att kapitaltäckningsgarantin inte behöver utnyttjas i bokslutet. 60 Förvaltningsberättelse

61 Sammanfattande bedömningar och framtida utmaningar 61

62 Sammanfattande bedömningar och framtida utmaningar Den största finansiella utmaningen de kommande åren blir att hantera den samhällsekonomiska krisen och dess effekter på landstingets finansiella förutsättningar. De sämre ekonomiska tiderna påverkar såväl landstingets intäkter som kostnader. Den mest påtagliga effekten är dess påverkan på skatteunderlaget. I förhållande till beslut för budget och plan har prognosen för skatteintäkterna försämrats med 189 mnkr för 2009, 338 mnkr för 2010 och 414 mnkr för Även landstingets kostnader kommer att påverkas negativt till exempel genom ökad ohälsa hos länets invånare. Det svagare makroekonomiska läget kommer också ha en positiv effekt på landstingets kostnader genom att det generella pris- och löneläget faller tillbaka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas ekonomi försämrades under 2008 och underskottet ökade från 56 mnkr 2007 till 125 mnkr Under året fick förvaltningarna direktiv att vidta åtgärder för att uppnå ekonomisk balans. När omvärldsförutsättningarna för landstingets viktigaste intäktskälla, skatteintäkter, nu försämras är det av yttersta vikt att förvaltningars arbete med ekonomisk balans blir lyckosamt. Över tid är det viktigt att landstingets nettokostnader inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. Under de två senaste åren har nettokostnaderna ökat mer än skatter och statbidrag. Denna utveckling måste brytas annars kommer landstinget inte nå sin finansiella målsättning för god ekonomisk hushållning. Inom landstingets verksamhetsområden pågår en snabb utveckling, inte minst inom behandlingsmetoder. Goda resultat innebär att åtgärder kan ges till allt äldre patienter. Inom läkemedelsområdet har nya och effektiva behandlingsalternativ tillkommit. Inom den läkemedelsgrupp som påverkar immunsystemet, exempelvis cytostatika och läkemedel vid reumatiska sjukdomar, sker en snabb positiv utveckling vilket resulterar i en kraftig kostnadsökning. Folkhälsan i länet är relativt god, men ojämnt fördelad. Växande folkhälsoproblem är bland annat utvecklingen av övervikt/fetma, riskkonsumtion av alkohol samt unga kvinnors hälsa. Parallellt med all denna utveckling blir medborgarna också allt mer medvetna om sjukvårdens möjligheter och förväntningarna ökar. Under 2008 genomfördes utredningar för att utveckla primärvården, psykiatrin och folktandvården. 62 Förvaltningsberättelse

63 63

64 Resurser är avsatta för att fullfölja dessa. Den nya lagen om fritt vårdval inom primärvården kommer också att påverka landstingets förutsättningar. Samverkan inom hälso- och sjukvårdens verksamhetsområden kommer att öka inom flera områden, bland annat ortopedin, kirurgin och medicinsk service. Också samverkan med länets kommuner omkring vård, omsorg och service bedöms öka i framtiden. 64 Förvaltningsberättelse

65 Bilagor Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Landstinget i siffror Redovisningsprinciper Begreppsförklaringar Sammanställd resultaträkning Sammanställd balansräkning Uppföljning av uppdrag i verksamhetsplan med budget 2008 Mätetal 65

66 Resultaträkning (mnkr) Verksamhetens intäkter (Not 1) Verksamhetens kostnader (Not 2) Avskrivningar (Not 3) VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter (Not 4) Generella statsbidrag och utjämning (Not 5) Finansiella intäkter (Not 6) Finansiella kostnader (Not 7) ÅRETS RESULTAT (Not 8) Förvaltningsberättelse

67 Kassaflödesanalys (mnkr) Den löpande verksamheten Årets resultat (Not 9) Justering för ej likviditetspåverkande poster (Not 10) Minskning av avsättningar p g a utbetalningar -2 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och lager 10 3 Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i materiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag byggnader 1 2 Försäljning av materiella anläggningstillgångar (Not 11) 16 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar (Not 12) Försäljning av finansiella anläggningstillgångar (Not 13) 13 Justering för ej likviditetspåverkande poster (Not 14) -3 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering av långfristiga skulder (Not 15) -236 Ökning av långfristiga fordringar (Not 16) -172 Minskning av långfristiga fordringar (Not 17) 1 38 Justering för ej likviditetspåverkande poster (Not 18) 4-1 Kassaflöde från finanseringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

68 Balansräkning (mnkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (Not 19) Maskiner och inventarier (Not 20) Finansiella anläggningstillgångar (Not 21) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd/lager (Not 22) Fordringar (Not 23) Kortfristiga placeringar (Not 24) Kassa och bank (Not 25) Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser (Not 26) Andra avsättningar (Not 27) Summa avsättningar Skulder Kortfristiga skulder (Not 28) Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (Not 29) Övriga ansvarsförbindelser (Not 30) Förvaltningsberättelse

69 Noter till resultaträkning (mnkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Patientavgifter och andra avgifter 220,5 208,3 Intäkter i landstingets huvudverksamhet 581,0 578,6 Försäljning av övriga tjänster 123,6 113,7 Försäljning av material och varor 60,6 63,9 Erhållna bidrag 155,5 137,0 varav specialdestinerade statsbidrag 97,2 79,5 Övriga intäkter 120,3 65, , ,7 Varav jämförelsestörande poster Vinst vid avyttring av byggnader och mark 11,5 9,9 Projekt USÖ -27,2 Summa jämförelsestörande poster 11,5-17,3 Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader , ,7 varav löner , ,4 varav pensionskostnader inkl löneskatt -464,9-456,8 därav förändring avsättning pensioner inkl löneskatt -77,7-113,8 därav förändrat livslängdsantagande inkl löneskatt -7,4 Köp av verksamhet -479,9-431,1 Köp av verksamhetsanknutna tjänster -117,3-107,2 Material och varor , ,0 varav läkemedel inom läkemedelsförmånen -560,8-527,2 Lämnade bidrag -292,1-350,9 Lokal- och fastighetskostnader -167,7-170,8 Övriga verksamhetskostnader *) -605,3-559, , , Varav jämförelsestörande poster Avsättningar Omstruktureringskostnader Avsättning för effektivisering och utveckling av administrationen Löner inkl sociala avgifter -15,2 Pensionskostnader inkl löneskatt -55,0-21,6 Omställningsprogram -1,1 Konsultkostnader -1,7-55,0-39,6 Pensioner Förändrat livslängdsantagande inkl löneskatt -7,4 Pensioner ÄDEL-reformen inkl löneskatt -8,4-15,8 Material och varor Ändrad värdering av förråd -14,3 Bidrag till Citybanan -92,7 Summa jämförelsestörande poster -69,3-148,1 Not 3 Avskrivningar Fastigheter -121,1-200,1 Inventarier -79,8-83,0-200,8-283,1 Varav jämförelsestörande poster Nedskrivning av byggnader och markanläggningar -75,0 *) I detta belopp ingår årets leasingavgifter. Leasingavgifterna fördelar sig på belopp och förfallotidpunkter enligt följande: Betalt 2008 inom ett år inom 2-5 år 5 år och framåt Hyresavtal lokaler Röntgenutrustning USÖ, SEB Finans ** Övriga leasingkontrakt ** Finansiell leasing, avtal tecknade före , klassas som operationell leasing enligt rekommendation 13.1 från Rådet för kommunal redovisning. 69

70 Not 4 SKATTEINTÄKTER Preliminära medel 4 886, ,9 Prognos avräkningslikvid -29,0 87,0 Slutavräkning föregående år -7,2-13, , ,9 Not 5 GENERELLA Statsbidrag OCH UTJÄMNING Inkomstutjämningsbidrag 725,8 676,9 Regleringsbidrag 26,1 28,3 Bidrag för läkemedelsförmånen 660,3 659,9 Bidrag minskad sjukfrånvaro 26,0 21,2 Kostnadsutjämningsavgift -37,5-22, , ,8 Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter 34,8 15,3 varav pensionsmedelsförvaltning 3,6 Utdelning på aktier/andelar 1,2 7,7 varav Länsgården Fastigheter AB 4,0 Stiftelsen Länsteatern i Örebro län 0,6 3,7 Stiftelsen Musik för Örebro län 0,4 Stiftelsen Teckenspråkscentrum 0,2 Räntebidrag 0,1 0,1 Vinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar, aktier i Länsgården Fastigheter AB 140,0 Återföring nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar, lån till Stift. Kungl. Gyttjebad och Brunnsanst. Loka 23,8 Återföring avsättning borgensåtagande Stift. Kungl. Gyttjebad och Brunnsanst. Loka 16,5 Övrigt 0,6 0,4 36,7 203, Varav jämförelsestörande poster Finansiella intäkter Vinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar 140,0 Återföring nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 23,8 Återföring avsättning borgensåtagande Stift. Kungl. Gyttjebad och Brunnsanst. Loka 16,5 Summa jämförelsestörande poster 180,3 Not 7 Finansiella kostnader Räntor på kortfristig upplåning -0,5-4,1 Förlust vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar -1,0 Nedskrivning finansiella anläggningstillgångar -3,2-12,5 varav aktier i Jernhusen Stockholm B AB -5,8 Länsteatern i Örebro AB -3,7 varav Ovillkorat kapitaltillskott Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag -3,0-3,0 varav pensionsmedelsförvaltning -0,2 Finansiell kostnad pensionsskuld -41,3-32,1 Övrigt -2,4-2,1-48,4-50,8 Varav jämförelsestörande poster Finansiella kostnader Nedskrivning finansiella anläggningstillgångar, aktier i Jernhusen Stockholm B AB -5,8 Länsteatern i Örebro AB -3,7 Summa jämförelsestörande poster -9,5 70 Förvaltningsberättelse

71 NOT 8 ÅRETS RESULTAT Årets resultat 76,1 151,0 Jämförelsestörande poster Vinst vid avyttring av byggnader och mark -11,5-9,9 Projekt USÖ 27,2 Avsättning för effektivisering och utveckling av administrationen 55,0 39,6 Pensioner, förändrat livslängdsantagande inkl löneskatt 7,4 Pensioner ÄDEL-reformen 8,4 Ändrad värdering av förråd 14,3 Avsättning för Citybanan 92,7 Nedskrivning av byggnader och markanläggningar 75,0 Vinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar -140,0 Återföring nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar -23,8 Återföring avsättning borgensåtagande Stift. Kungl. Gyttjebad och Brunnsanst. Loka -16,5 Nedskrivning finansiella anläggningstillgångar, aktier i Jernhusen Stockholm B AB 5,8 Länsteatern i Örebro AB 3,7 Justerat resultat 133,9 220,6 71

72 Noter till kassaflödesanalys (mnkr) Not 9 ÅRETS RESULTAT Årets resultat enl resultaträkningen 76,1 151,0 Justering för reavinst vid försäljning av fastighet och inventarier -11,5-9,9 Justering för förlust vid utrangering av inventarier 0,1 0,5 64,7 141,6 Not 10 Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar 200,8 283,1 Justering för gjorda avsättningar 200,6 308,5 Justering för återförda avsättningar -24,5 401,4 567,1 Not 11 FÖRSÄLJNING AV MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Försäljning av fastigheterna, för barn- och ungdomsboende i Halltorp, Gräshoppan 5 och 8 11,0 Kumla Ängen 1, Kumla 4,8 15,8 NOT 12 INVESTERINGAR I FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Inköp av aktier i dotterbolag: Örebro läns landstings förvaltnings AB -10,0 Länsteatern i Örebro AB -6,4 Länsmusiken i Örebro AB -0,3 Inköp av andelar: Ovillkorat kapitaltillskott Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag -3,0-3,0 Pensionsmedelsförvaltning -200,0-203,0-19, Not 13 FÖRSÄLJNING AV FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier i dotterbolag: Länsgården Fastigheter AB 10,0 Länsteatern i Örebro AB 2,7 Länsmusiken i Örebro AB 0,3 13,0 NOT 14 JUSTERING FÖR EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER Kapitaliserade ränteintäkter pensionsmedelsförvaltning -3,4 Not 15 AMORTERING AV långfristiga skulder Amortering av lån till Kommuninvest -236,0 Not 16 ÖKNING AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Lån till föreningen L&SEK -0,2 Lån till Stiftelsen Örebro läns museum -4,9 Lån till Stift. Kungl. Gyttjebad och Brunnsanst. Loka -17,0 Lån till Örebro läns landstings förvaltnings AB -150,0-172,1 Not 17 Minskning av långfristiga fordringar Amortering från föreningen L&SEK 0,4 1,5 Lån till vårdcentraler, ombokning till kortfristig fordran av den del som ska amorteras under kommande året 0,4 0,4 Amortering från Stift. Kungl. Gyttjebad och Brunnsanst. Loka 32,8 Amortering från Stiftelsen Musik för Örebro län 3,0 0,8 37,7 72 Förvaltningsberättelse

73 Not 18 JUSTERING FÖR EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER Värdereglering Ovillkorat kapitaltillskott Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 3,0 3,0 Pensionsmedelsförvaltning 0,2 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar Nedskrivning av lån till Stiftelsen Örebro läns museum 1,0 Aktier i Jernhusen Stockholm B AB 5,8 Aktier i Länsteatern i Örebro AB 3,7 Ovillkorat kapitaltillskott Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 3,0 Återföring av nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar Återföring av värdereglering av lån till Stift. Kungl. Gyttjebad och Brunnsanst. Loka -15,8 4,2-0,3 73

74 Noter till balansräkning (mnkr) Not 19 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Redovisat värde vid årets början 2 089, ,6 Investeringar 127,4 132,4 Avskrivningar -121,1-125,1 Nedskrivningar -75,0 Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar -4,3-0,5 Redovisat värde vid årets slut 2 091, ,4 Anskaffningsvärde 4 681, ,4 Ackumulerade avskrivningar/ nedskrivningar , ,0 Bokfört restvärde 2 091, ,4 varav byggnader 1 716, ,6 mark 209,8 206,6 pågående till- och ombyggnad 164,9 110,2 Landstingets fastigheter är skattefria verksamhetsfastigheter och är därmed ej åsatta taxeringsvärde. Not 20 MASKINER OCH Inventarier Redovisat värde vid årets början 309,3 309,8 Investeringar 117,0 83,0 Avskrivningar -79,2-75,7 Nedskrivningar -0,6-7,3 Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar -0,1-0,5 Redovisat värde vid årets slut 346,4 309,3 Anskaffningsvärde 1 321, ,7 Ackumulerade avskrivningar/ nedskrivningar -975,0-918,4 Bokfört restvärde 346,4 309, varav IT-utrustning 18,1 10,3 medicinteknisk apparatur 249,8 210,5 bilar och andra transportmedel 12,5 13,4 övriga maskiner och inventarier 66,0 75,1 Not 21 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Länstrafiken Örebro AB 10,5 10,5 Örebro läns landstings förvaltnings AB 10,0 10,0 Information for Medical Purpose i Stockholm AB 0,2 0,2 20,7 20,7 Andelskapital Inbetalt andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening 3,5 3,5 Kommuninvest har därefter beslutat om insatsemission om 1,0 mnkr för landstinget. Landstingets totala andelskapital i Kommuninvest uppgår till 4,5 mnkr. Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag 6,1 3,0 9,6 6,5 Andelar i bostadsrättsföreningar 0,2 0,2 Pensionsmedelsförvaltning Ränteobligationer 74,0 Aktieindexobligationer 6,0 Banktillgodohavande 123,4 203,4 74 Förvaltningsberättelse

75 Långfristiga fordringar Örebro läns landstings förvaltnings AB 150,0 150,0 Stiftelsen Örebro läns museum 4,9 5,9 Örebro kommun 4,0 4,0 Föreningen L&SEK 0,4 Lån till vårdcentraler vid övergång till privat regi 0,3 0,7 159,2 161,0 Värdereglering av finansiella anläggningstillgångar Ovillkorat kapitaltillskott Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag -6,1-3,0 Lån till Örebro kommun -4,0-4,0 Pensionsmedelsförvaltning -0,2-10,3-7,0 Summa finansiella anläggningstillgångar 382,8 181,4 Not 22 FÖRRÅD/LAGER Hjälpmedel 67,9 67,4 Sjukvårdsmaterial i lokala förråd 46,6 54,5 Tandvårdsprodukter 2,6 4,9 Landstingsservice 2,9 3,5 Övrigt 2,3 2,5 122,3 132,8 Not 23 Fordringar Kundfordringar 172,5 161,5 Fordringar hos staten 147,6 136,6 Övriga kortfristiga fordringar 42,2 14,9 Mervärdesskatt, skattefri verksamhet 42,0 41,1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 181,5 180,3 - varav skatteintäkter 79,8 107,0 585,8 534, Not 24 KORTFRISTIGA PLACERINGAR Statens Bostadsfinansiering AB, certifikat 99,4 Stadshypotek, certifikat 79,5 19,9 Swedbank Hypotek AB, certifikat 44,8 Nordea, fastränteplacering 130,0 Västerås stad, certifikat 27,8 Kaupthing Bank, fast placering 141,2 Svenska Handelsbanken, certifikat 89,4 381,5 250,5 Not 25 Kassa och bank Handkassor 0,9 0,9 Plusgiro/bank 198,6 276,4 199,5 277,3 Dessutom finns en outnyttjad checkräkningskredit på 300,0 mnkr. Not 26 Avsättning FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER Enligt beräkning KPA AB Ingående avsättning 1 054,6 888,0 Pensionsutbetalningar -15,5-14,6 Nyintjänad pension 73,0 102,9 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 41,3 32,1 Förändring av löneskatt 23,5 31,1 Övrigt -1,7 7,8 Ändringar av försäkringstekniska grunder 7,3 Utgående avsättning 1 175, ,6 varav Särskild avtalspension 19,5 24,8 Övriga 926,3 818,0 Särskild löneskatt 229,4 204,5 Förändrat livslängdsantagande inkl löneskatt 7,3 Aktualiseringsgrad % 78,4 74,2 75

76 Ej registrerade hos KPA AB Överenskommelse särskild avtalspension enligt beslut 14,7 Löneskatt 3,6 18,3 Summa avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 1 193, ,6 NOT 27 ANDRA AVSÄTTNINGAR Ersättningsreserv patientförsäkring Ingående värde 159,5 150,0 Avsättning 11,9 9,5 Utgående värde 171,4 159,5 Omstruktureringskostnader Ingående värde 39,6 Avsättning 55,0 39,6 Utnyttjad avsättning -11,8 Utgående värde 82,8 39,6 Citybanan Ingående värde 92,7 Avsättning 4,8 92,7 Utgående värde 97,5 92,7 Summa avsättningar 351,7 291,8 Not 28 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 426,6 428,4 Mervärdesskatt, skattepliktig verksamhet 7,7 4,9 Personalens skatter 71,9 72,0 Inlåning från närstående företag 33,8 12,3 Skulder till staten 97,1 53,6 - varav förutbetalda skatteintäkter 29,0 Övriga kortfristiga skulder 4,7 4, Semesterlöneskuld, okomp övertid m m inkl sociala avgifter 365,4 350,3 Upplupna sociala avgifter 110,3 143,2 Upplupna pensionskostnader, avgiftsbestämd del 122,2 109,9 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 110,2 110, , ,4 NOT 29 Pensionsförpliktelser SOM INTE HAR UPPTAGITS BLAND SKULDERNA ELLER AVSÄTTNINGARNA Ingående ansvarsförbindelser inkl löneskatt 5 126, ,1 Pensionsutbetalningar -122,7-117,0 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 190,0 143,5 Förändring av löneskatt 11,0 13,3 Övrigt -22,0 28,4 Ändringar av försäkringstekniska grunder 254,0 Utgående ansvarsförbindelse inkl löneskatt 5 182, ,3 Visstidspensioner inkl löneskatt *) 21,1 23,5 Summa 5 203, ,8 *) I landstinget fanns fyra (fem) förtroendevalda med särskilda pensionsutfästelser. Maximal pensionskostnad om visstidsförordnandena respektive uppdragen ej förlängs. 76 Förvaltningsberättelse

77 Not 30 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensförbindelser Länsgården Fastigheter AB 363,0 360,9 Transitio AB *) 230,2 227,4 Örebro läns flygplats AB 36,1 70,0 Länstrafiken Örebro AB 9,3 21,3 Stiftelsen Örebro läns museum 9,1 9,4 Stiftelsen Activa 4,0 4,0 Scantec AB 3,7 3,7 655,4 696,7 *) Landstinget har , LF 156, tecknat en solidarisk borgen såsom för egen skuld för AB Transitio avseende finansiering av spårfordon. Ett avtal om regressrätt har träffats mellan samtliga landsting, vilka har ett direkt eller indirekt ägande i AB Transitio, vilket begränsar landstinget åtagande till att borga för de fordon Tåg i Bergslagen har beställt genom Transitio. Landstinget har , LF 14, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Detta borgensåtagande är i ett underavtal begränsat till den låneskuld som landstinget har i Kommuninvest. Landstinget slutamorterade sin låneskuld i början av 2007 och har inga låneskulder. Kapitaltäckningsgarantier Stiftelsen Örebro läns museum 2,0 Summa övriga ansvarsförbindelser 655,4 698,7 77

78 Landstinget i siffror Landstingsskattesats, kr 10:68 10:68 10:68 10:68 10:68 Årets resultat, mnkr Årets resultats andel av verksamhetens nettokostnader % 0,3 3,0 2,4 2,5 1,2 Eget kapital, mnkr Soliditet (exkl ansvarsförbindelse) % Soliditet (inkl ansvarsförbindelse) % Likvida medel, mnkr varav kassa och bank varav kortfristiga placeringar Kassalikviditet 0,6 0,6 0,6 0,8 0,9 Betalningsberedskap i dagar Skatteintäkter, mnkr Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, mnkr 1) Verksamhetens nettokostnader, mnkr 1) Bruttointäkter, mnkr Bruttokostnader, mnkr Bruttoinvesteringar, mnkr Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag % 1) 98,7 95,8 97,0 100,0 98,6 Finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag % 1) -1,0-1,3-0,7 2,6-0,2 Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag % 1) 99,7 97,1 97,7 97,5 98,8 Långfristig låneskulds andel av anläggningstillgångar % 24 9 Antal invånare Antal anställda (exkl timanställda) per 31 dec andel kvinnor % andel män % Antal årsarbetare per 31 dec Antal fastställda vårdplatser Antal vårddagar 2) Antal läkarbesök 3) ) Fr o m 2005 redovisas statsbidraget för läkemedel som generellt statsbidrag, tidigare bland verksamhetens intäkter. Justering har skett i tidigare år för att få jämförbarhet mellan åren. 2) Egenproducerad inkl såld vård, exkl köpt utomlänsvård. 3) Landstingsdrivna enheter inkl vårdcentraler på entreprenad. 78 Förvaltningsberättelse

79 79

80 Redovisningsprinciper Redovisningen har skett i enlighet med Kommunal redovisningslag samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Med utgångspunkt från detta har redovisningen skett enligt god redovisningssed. De redovisningsprinciper som ligger till grund för denna är fortlevnad, konsekvens, försiktighet, kontinuitet, periodisering och öppenhet. Lönekostnader för timanställd personal bokförs enligt kontantprincipen, d v s vid utbetalningstillfället. Landstinget har bedömt att storleken i allt väsentligt är densamma från månad till månad. Skatteintäkter periodiseras fullständigt vilket innebär att skatteintäkten hänförs till det aktuella inkomståret utifrån SKL:s prognos för slutavräkningen. Immateriella anläggningstillgångar kostnadsbokförs under året och finns därmed inte upptagna i balansräkningen. Landstinget tillämpar härmed en restriktivare hållning än RKR:s rekommendation nr 12.1 avseende Immateriella anläggningstillgångar. Materiella anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella investeringsbidrag och avskrivningar. Lånekostnader under uppförande av byggnad räknas in i anskaffningskostnaden för fastigheter. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk utom för fastigheter där avskrivning påbörjas året efter slutbesiktning. Investeringar understigande ett basbelopp eller avseende kontorsdatorer (pc) tas inte upp som anläggningstillgång, utan redovisas som kostnader. Avskrivningstiden är för fastigheter 30 år och för inventarier 3 10 år. Redovisning av pensionsmedelsförvaltning Pensionsmedelsförvaltningen klassificeras i sin helhet som anläggningstillgång utifrån kommunala redovisningslagens 6:e kapitel 1 samt RKR:s rekommendation nr 9 där det framgår att det är syftet med innehavet som är avgörande för huruvida en finansiell tillgång är att betrakta som omsättningstillgång respektive anläggningstillgång. Landstingsfullmäktige har beslutat att värdepappersportföljen ska behållas under längre tid och användas först fr o m år 2016 för att kapa den översta delen av utbetalningsökningen av pensioner. Beträffande värderingen har landstingsfullmäktige i Placeringsreglemente för förvaltning av pensionsmedel beslutat att följa den kommunala redovisningslagens 6:e kapitel 5, som anger att en anläggningstillgång ska skrivas ned om värdenedgången kan antas vara bestående. Utifrån placeringsreglementet kommer landstinget att placera en stor del av pensionsportföljen i realränteobligationer för att matcha ansvarsförbindelsen. Avsikten är att behålla innehavet till förfall. Obligationernas nominella värde samt indexuppräkning är garanterade på förfallodagen. Detta innebär att landstinget inte skriver ned det bokförda värdet i de fall då obligationsinnehavets marknadsvärde understiger anskaffningsvärdet. Ränte- och aktierelaterade instrument i övrigt tas alltid upp till lägsta värdets princip. Omsättningstillgångarna tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet. Pensionsavsättningen har beräknats av Kom- 80 Förvaltningsberättelse

81 munernas Pensionsanstalt (KPA). Nyintjänade pensionsförmåner fr o m 1998 redovisas som avsättning och intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Löneskatt på pensionsskulden redovisas som en post bland avsättningar. Inomlinjenposten pensionsförpliktelser innehåller även löneskatt. Fr o m 2006 har nytt pensionsavtal KAP-KL tecknats. Pensionsförmånerna är beräknade utifrån detta avtal. Fr o m 2007 har nya riktlinjer för beräkning av pensionsskuld i kommuner och landsting, RIPS07, tagits fram. De största förändringarna avser ändring av kalkylräntan från 3,0 procent till 2,5 procent på avsättningen och från 3,0 procent till 0 procent på ansvarsförbindelsen samt ändring av livslängdsantagandet där den förväntade livslängden har höjts. Ersättningsreserv patientförsäkring, landstingets premieskuld till Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) avseende framtida utbetalningar av skadeersättningar till patienter. Redovisas som en avsättning och har beräknats av LÖF. Avsättning Citybanan, räknas enligt avtalet upp med en indexkorg utifrån SCB:s entreprenadindex E84. Landstingets skuld till personalen för sparade semesterdagar och outtagen övertid, har värderats i löneläge på bokslutsdagen och redovisas som en kortfristig skuld. Redovisningsmodellens delar Driftredovisning Resultaträkning Verksamhetens nettokostnader Årets resultat Balansräkning Tillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder Investeringsredovisning Kassaflödesanalys Löpande verksamheten Investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Resultaträkningen redovisar i sammandrag samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret samt årets resultat. Kassaflödesanalysen redovisar betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Analysen mynnar ut i årets kassaflöde. Balansräkningen redovisar samtliga tillgångar samt eget kapital, avsättningar och skulder. Driftredovisningen redovisar resultat per verksamhet. Investeringsredovisningen redovisar årets nettoinvesteringar per förvaltning/nämnd. 81

82 Begreppsförklaringar Anläggningstillgångar: egendom avsedd för stadigvarande innehav såsom fastigheter och inventarier. Avskrivning: planmässig värdenedskrivning av anläggningstillgångar. Avsättning: en ekonomisk förpliktelse där storlek och förfallotidpunkt inte är helt bestämd. Eget kapital: skillnaden mellan tillgångar och avsättningar/ skulder enligt balansräkningen. Externa utgifter: summa bruttokostnader och bruttoinvesteringar. Kassalikviditet: omsättningstillgångar exklusive varulager i förhållande till kortfristiga skulder. Kortfristiga skulder: skulder med förfallotid om ett år eller mindre. Landstingsskattesats: antal skattekronor av varje intjänad hundralapp som går till landstinget. Långfristiga skulder: skulder som planeras överstiga ett år. Nettoinvestering: bruttoinvestering med avdrag för investeringsbidrag. Omsättningstillgångar: tillgång som ej är anläggningstillgång, t ex bank, fordringar och förråd. Skatteintäkter: den första delen utgörs av de preliminära månatliga skatteinbetalningar som löpande kommer landstinget tillgodo under inkomståret. Den andra delen utgörs av en prognos för avräkningslikviden. Prognosen av den slutgiltiga skatten som ligger till grund för avräkningslikvidens storlek baseras på det slutliga taxeringsutfallet för föregående år multiplicerat med den av SKL i december innevarande år fastställda uppräkningsfaktorn. Detta innebär för varje år att en upplupen eller förutbetald intäkt redovisas beroende på prognosens utfall. Dessa poster klassificeras som en omsättningstillgång respektive en kortfristig skuld beroende på utfallet. Differenser mellan den slutliga taxeringen (som fastställs i december månad) och den redovisade skatteintäkten för föregående inkomstår innebär att justeringar måste göras i redovisningen året efter inkomståret. För varje inkomstår redovisas således en justeringspost i anslutning till skatteintäkterna som egentligen är hänförbar till föregående inkomstår. Soliditet: anger hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. 82 Förvaltningsberättelse

83 Sammanställd resultaträkning (mnkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 75 5 ÅRETS RESULTAT

84 Sammanställd balansräkning (mnkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat 75 5 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser Förvaltningsberättelse

85 Redovisningsprinciper Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering utifrån respektive bolags års- eller koncernredovisning. Med förvärvsmetoden avses att det av landstinget vid förvärvstillfället förvärvade egna kapitalet i dotterföretaget har eliminerats mot posten aktier och andra andelar. Med proportionell konsolidering avses att för de företag som ej är helägda tas endast ägda andelar av räkenskaperna in i den sammanställda redovisningen. I landstingets sammanställda redovisning ingår respektive bolags års-/koncernredovisning, som har upprättats enligt årsredovisningslagen, bokföringsnämndens allmänna råd med beaktande av Redovisningsrådets rekommendationer. Den del av obeskattade reserver som utgör uppskjuten skatt redovisas som avsättning. Resterande del av obeskattade redovisas som eget kapital. Den sammanställda redovisningen har upprättats utifrån resultat- och balansräkningarna för landstinget och dess dotterbolag. Alla interna mellanhavanden mellan de ingående enheterna har därefter eliminerats. Kassaflödesanalys har inte upprättats beroende på att samtliga bolag som ingår ej upprättar kassaflödesanalys i bokslutet. Vid upprättandet av den sammanställda redovisningen har den kommunala redovisningslagen varit vägledande. Eventuella olikheter i avskrivningsprinciper har inte justerats, utan respektive bolags principer är i detta sammanhang gällande. Räkenskapsår har varit kalenderår för alla bolagen. 85

86 Uppföljning av uppdrag i verksamhetsplan med budget 2008 Uppdrag Hälso- och sjukvård För det fortsatta genomförandet av vårdgarantisatsningen avsätts 45 mnkr för Projekt för finansiell samordning. Landstinget är en aktiv part i att utöka den finansiella samordningen till att omfatta hela länet. För att möta den ökade ohälsan bland befolkningen har man tidigare avsatt pengar till att utöka det psykosociala stödet i primärvården med fler kuratorer och psykologer. Nu utökas ramen med 2 mnkr. För att bygga ut landstingets arbete med att motverka och komma till rätta med fetma/överviktsproblematiken bland befolkningen, tas nu ytterligare steg genom att förstärka den redan påbörjade satsningen på en överviktsenhet. Medel upp till 4 mnkr tas ur hälso- och sjukvårdsnämndens befintliga ram. 1,5 mnkr avsätts också för att utöka det förebyggande arbetet i primärvården. Utförd aktivitet Samtliga budgetmedel har anvisats för att öka tillgängligheten. Finsam är etablerat i samtliga länsdelar. Handlingsplan för utökat psykosocialt stöd finns för barn- och mödrahälsovården och rekrytering av psykologer pågår. Medel har rekvirerats för 2008 från primärvården för utökat psykosocialt stöd. Arbetet med att lösa lokalfrågan inom USÖ är nu löst och arbetet med att starta verksamheten kommer att pågå under början av Primärvården har valt att prioritera tidiga insatser. En förstärkning vid BVC i syfte att ge utökat stöd till föräldrar pågår, bland annat genom motiverande samtal om mat, fysisk aktivitet och övervikt = Genomfört = Pågår X = Ej genomfört 86 Förvaltningsberättelse

87 Uppdrag Vaccination mot livmoderhalscancer. Landstingen inväntar socialstyrelsens rekommendationer. Landstinget kommer att delta aktivt i diskussionerna om hur vaccinationerna ska finansieras. Nytt handikappolitiskt program. Under 2008 ska det handikappolitiska programmet utvärderas och revideras. Utöver de direktiv som redan antagits gällande utredning av primärvården och psykiatrin ges nu uppdrag att utreda möjligheten att utöka mobil distriktssköterskeverksamhet i Örebro län. Väntetiderna för utredning av barn med särskilda behov i skolan tenderar att bli längre. Det gäller bland annat för barn som behöver träffa logoped. Mot den bakgrunden ges landstingsstyrelsen ett uppdrag att undersöka behoven och att återkomma med eventuella förslag till åtgärder. Utförd aktivitet Vaccination mot livmoderhalscancer, HPVvaccination, ska ingå i barnvaccinationsprogrammet från och med 1 januari Finansieringen är ännu oklar. Förslag till nytt handikappolitiskt program har utarbetats på hälsokansliet under Förslaget ska behandlas i landstingsstyrelsen under våren Enligt överenskommelsen om ansvar för sjukvårdsinsatser i hemmet mellan länets kommuner från , ansvarar kommunen för alla sjuksköterskeinsatser utanför vårdcentralen. Primärvården ersätter årligen kommunerna ekonomiskt för detta. Ett väl fungerande samarbete finns mellan patientansvarig läkare vid respektive vårdcentral och kommunens sjuksköterskor. Patienter med behov av sjukvårdsinsatser i hemmet från sjuksköterska garanteras detta dygnet runt både vardagar och helger oavsett var i länet man bor. Frågan har utretts under 2008 på hälsokansliet. Resultatet kommer att behandlas av hälso- och sjukvårdsnämnden under våren

88 Uppdrag För att förbättra tillgängligheten till primärvården och möjligheterna för råd till egenvård satsas ytterligare 1,5 mnkr på sjukvårdsrådgivningen. Landstinget har erhållit ansökta medel för utbyggd hemrehabilitering för hela länet med för fyra ytterligare sjukgymnasttjänster För att förbättra omhändertagandet av äldre och multisjuka patienter fullföljs satsningen på nya allvårdsavdelningar på Universitetssjukhuset Örebro med ytterligare 3 mnkr. I budgeten för 2008 avsätts 700 tkr till ett projekt för jämställdhetsanalys av vården. Utförd aktivitet Sedan 15 april 2008 används ett nytt rådgivningsstöd och telefonisystem som tillhandahålls av Sjukvårdsrådgivning AB. Anslutning till 1177 sker första kvartalet Samtliga tjänster är bemannade. Verksamhet med hemrehabilitering är etablerad i samtliga länsdelar. Ett intensivt arbete för att förbättra omhändertagandet av multisjuka äldre, oavsett på vilken klinik de vårdas på USÖ, har drivits under året. Vårdplatskoordinatorerna utgör en resurs för att bidra till bedömningar av multisjuka patienter som inkommer till akutmottagningen. En distriktsläkare har anställts i teamet på deltid sedan hösten 2008 för att sprida ett ändamålsenligt arbetssätt med denna patientgrupp. Dessutom deltar representanter från USÖ i Hilmaprojektet. Kartläggningen av i vilken grad vården bedrivs jämställt pågår rörande strokepatienter, hjärtsjuka och diabetiker. De aspekter som granskas är tillgänglighet, förskrivning av läkemedel, patientbemötande och sjukskrivningsmönster. Avrapportering sker under hösten Förvaltningsberättelse

89 Uppdrag I budgeten reserveras 1,9 mnkr för att i ett första steg möta de förslag som utredningarna om smärta, rehabilitering och graviditetsscreening kan innebära. Ett extra tillskott i syfte att möta ökade läkemedelskostnader 15 mnkr avsätts. En översyn av Folktandvården ska genomföras där syfte och mål, liksom arbetsformer och organisation fastställs för såväl allmän- som specialisttandvård. Möjligheten att införa mobil tandvårdsklinik ska noga analyseras. Utförd aktivitet Det medicinska programarbetet om smärta är avslutat. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i november 2008 att godkänna den plan som framlagts gemensamt av USÖ och Lindebergs lasarett. I beslutet ingår en fördelning av de medel som avsatts i budgeten för 2008 och Genomlysning av rehabiliteringsverksamheten i länet har presenterats på hälso- och sjukvårdsnämnden i juni Landstingsstyrelsen beslutade i februari 2008 att tilldela USÖ 1 mnkr för att införa en ny metod för tidig fosterdiagnostik. Medel är överförda till USÖ. Landstingsstyrelsen har beslutat i december 2008 att anta folktandvårdsöversynens förslag samt att uppdra till förvaltningsledningen att börja förbättringsarbetet. 4 4 Idealt Genombrott genomför ett projekt för att stoppa vårdrelaterade infektioner (VRISS). Landstingets hygienorganisation förstärks med 1 mnkr. Landstinget har under 2008 deltagit i den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet, med mål att halvera antalet vårdrelaterade infektioner. Arbetet med att förebygga olika typer av infektioner har bedrivits i Genombrottsprojektet VRISS. Anskaffning av ett landstingsgemensamt infektionsregistreringssystem har också påbörjats under Avsatta medel har gått till 0,5 hygienläkartjänst samt 1,0 hygiensjuksköterska för länet. 4 89

90 Uppdrag Utförd aktivitet Forskning Förhoppning är att högskoleverket ska göra sin bedömning av ansökan om examinationsrätt för läkarexamen innan årsskiftet och att regeringen därefter vid ett godkännande ska anvisa medel för läkarutbildning. Därför avsätts 8 mnkr i budgeten som möjliggör en start redan hösten Genom Högskoleverkets avslag på universitetets ansökan har arbetet med förnyad ansökan påbörjats för att vara klar under Insyn och demokrati Hälso- och sjukvården ska ges efter behov. Medborgarmodellen behöver fördjupas för att nå underrepresenterade grupper. Deras delaktighet och inflytande är avgörande för en rättvis fördelning. Ett uppdrag ges att nå dessa grupper. Övrigt Investeringsutrymmet för 2008 utökas med 50 mnkr till 270 mnkr. Uppdrag till landstingsdirektören att ge förslag på kostnadssänkningar på minst 60 mnkr inom administrationen för att uppnå fullårseffekt Demokratigruppen för samtal med företrädare för länets kommuner och med de politiska ungdomsförbunden för att finna former för ungdomars inflytande över politiska beslut i kommuner och landsting. Arbetet med projektet Medborgarpaneler har påbörjats. Arbetet med att utveckla landstingets webbsidor för ökad insyn och medborgardialog fortgår. Investeringsramen är utökad enligt beslut. Landstingsstyrelsen beslutade den 8 oktober 2008 att ett processorienterat arbetssätt och en ny organisation för stödprocesserna ska införas. Hälsooch sjukvården organiseras i fem förvaltningar. De styrande processerna organiseras i tre kanslier Förvaltningsberättelse

91 91

92 Mätetal Sveriges Kommuner och Landsting driver sedan 2007 ett nationellt ledningsprogram, Mäta för att leda, med utgångspunkt från arbetet med Öppna Jämförelser och Strategier för effektivisering. Fokus är mätningens roll i lednings- och förbättringsarbetet. Det övergripande målet är en ökad effektivitet och kvalitet i verksamheten. I Örebro läns landsting pågår ett arbete med att utveckla mätetal för landstingets verksamhet, så kallade systemmått. För närvarande byggs en portal för mätetal som ska bli en resultattavla där chefer och medarbetare på olika nivåer kan avläsa produktivitet, effektivitet och kvalitet i arbetet. Mätetalen presenteras på övergripande nivå som hastighetsmätare, och preciseras sedan i diagramform på såväl förvaltnings- som verksamhetsnivå. Syftet är att mäta för att leda verksamheten. Nedan återges viktiga mätetal som är under utveckling. Samtliga värden avser om annat inte anges. Väntelista Kostnadsavvikelse läkemedel ack 5.0 % Mäter: Andel patienter 30 Läkemedel ARB som väntat mer än 90 dagar. Förändring i extratid ack % , , Mål: Ingen vårdsökande Sjukfrånvaro/Placerade 4.00timmar % ska behöva vänta längre på Andel Följsamhetsindex pat. som väntat enl. mer 0.00 läk. än kommite 90 dgr % 0. vård än vårdgarantins Förändring i producerad 0.00tid ack % dagar. Diagram... Ett acceptabelt resultat är att 20 procent tvingas vänta längre. De landsting som klarar den gränsen får ta del av den miljard kronor Andel pat. som väntat mer än 90 dgr % Producerade DRG poäng diff. i % ack. (kömiljarden) som regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting kommit överens om; gult fält. Fler än 20 procent är inte acceptabelt; rött fält. Utfall: 29,5 procent. Kommentar: Delmålet 20 procent kommer att klaras under DRG Förändring -2 0 i nettokostnad ack i % Mäter: DRG-poäng är ett -4-4,461,457,87 4 relativt mått på vård- och -6Förändring i lönekostnad 5.40 ack 6 % -2,070,379, behandlingskostnad och <ERR används för att beskriva Producerade DRG poäng diff. i % ack. hur mycket sjukvård som har producerats. Mätetalet visar årets procentuella förändring av antal producerade DRG-poäng inom sjukhusens slutna vård. Mål: Ej preciserat. Grönt innebär en ökning jämfört med samma period föregående år, rött innebär en minskning. Utfall: För årets första nio månader en ökning med 0,8 procent. Kommentar: Mätetalet är under utveckling. Kvaliteten på rapportering ska säkerställas och förbättras under Följsamhet till läkemedelskommittens mål om ARB 1,492,632, ,386,045,975 Mäter: ACE-hämmare och ARB är alternativa läkemedel vid behandling av högt blodtryck och Läkemedel ARB hjärtsvikt. Mätetalet visar ,601, ,891,273 hur stor andel av förbrukningen Diagram i antal dygnsdoser 92 Förvaltningsberättelse

93 som har kommit från det dyrare alternativet ARB. Mål: Läkemedelskommitténs mål är att användningen av ARB ska vara lägre än 20 procent inom gruppen. Utfall: 29,5 procent. Kommentar: Landstinget har i jämförelse med övriga landet ett lågt utfall, vilket är positivt. Det finns en besparingspotential i att närma sig målet. I överenskommelsen med staten om statsbidraget för 2009 kommer krav att ställas på landstingen att arbeta aktivt kring detta mål. Lönekostnadsutveckling Mäter: Mätetalet visar årets procentuella förändring av landstingets lönekostnad. Förändring i lönekostnad ack % Mål: 5,4 procent. Utfall: 6,6 procent. Kommentar: Lönekostnadsutvecklingen har varit alltför hög. Inför 2009 ska förvaltningarna hålla den inom den budgeterade kompensationen (genomsnittligt 4,0 procent). Sjukfrånvaro ,818, ,998,679, , ,381, <ERROR> 0 20 Sjukfrånvaro/Placerade timmar % Mäter: Sjukfrånvaro beräknas som andel sjuktimmar av placerade timmar (schemalagda timmar) i procent. I sjukfrånvaro ingår även sjukbidrag, Diag rehabiliteringsersättning, aktivitetsersättning m m. Mål: Mål är att landstinget ska ha låga sjuktal. 4 procent bedöms vara ett realistiskt mått på längre sikt, vilket ligger inom det område som en arbetsgivare kan påverka. Utfall: 5,5 procent. Kommentar: Sjuktalen har successivt sänkts och speglar nu en låg sjukfrånvaro. Läkemedelskostnadsutveckling Mäter: Mätetalet visar 3 7 årets procentuella förändring av landstingets kost nad för läkemedel i öppen 0 10 Förändring i läkemedelskostnad ack % och sluten vård. Mål: 5,5 procent. Utfall: 7,7 procent. Kommentar: Landstingets kostnadsutveckling var under året hög i jämförelse med övriga landet. Socialstyrelsens prognos för 2009 pekar på en lägre kostnadsökning för läkemedel, bland annat till följd av större effekt av patentutgångar och de läkemedelsgenomgångar som är planerade av Tand- och läkemedelsförmånsverket (TLV). 93

94 Med hänvisning till innehållet i denna årsredovisning får landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige att årsredovisningen för 2008 godkänns. Örebro 1 april 2009 För landstingsstyrelsen Marie-Louise Forsberg-Fransson Landstingsstyrelsens ordförande Bo Anderson Landstingsdirektör 94 Förvaltningsberättelse

95 Revisionsberättelse 95

96 Revisionsberättelse Vi av fullmäktige valda revisorer i Örebro läns landsting Ulf Wilén, Birgitta Rajkovic, Britta Bjelle, Gunilla Carlsson, Lena Jansson, Pelle Klasson, Anders Larsson, Kerstin Nilsson och Arild Wanche har granskat landstingets styrelsers och nämnders verksamhet och genom utsedd lekmannarevisor i Örebro läns landstings förvaltningsbolag AB, Länsgården Fastigheter AB och Länstrafiken Örebro AB med dotterbolag även verksamheten i dessa företag under år Granskningen har såvitt avser landstinget utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och landstingets revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan Revisorernas redogörelse och därtill fogad bilaga De sakkunnigas rapporter i sammandrag. Vi har i vår granskning av landstingets räkenskaper och förvaltning biträtts av dem av oss anlitade sakkunniga Komrev som till oss fortlöpande redovisat granskningens omfattning och resultat. Vår bedömning är att de finansiella mål som framgår av budgeten kan kopplas till en god ekonomisk hushållning. Vi instämmer i styrelsens bedömning att tre av fem finansiella mål är uppfyllda. I årsredovisningen görs en uppföljning från fyra målområden som särskilt kopplas till god ekonomisk hushållning. Vi bedömer att landstinget under 2008 på ett tydligare sätt än tidigare ger uttryck för verksamhetsmål utifrån en god ekonomisk hushållning. Vi bedömer dock att styrelsens utvärdering av verksamhetsmålen utifrån en god ekonomisk hushållning kan tydliggöras. Årsredovisningen är upprättad enligt lagen om kommunal redovisning och landstingets redovisningsreglemente. Vi tillstyrker att landstingsfullmäktige godkänner årsredovisningen samt beviljar landstingsstyrelsens och övriga nämnders ledamöter ansvarsfrihet för verksamheten under året Förvaltningsberättelse

97 Örebro den 6 april 2009 Ulf Wilén Birgitta Rajkovic Britta Bjelle Gunilla Carlsson Lena Jansson Pelle Klasson Anders Larsson Kerstin Nilsson Arild Wanche Till revisionsberättelsen hör följande bilagor vilka bifogas landstingstrycket: Revisorernas redogörelse, Revisorernas verksamhetsberättelse samt De sakkunnigas rapporter i sammandrag. Granskningsrapporter från lekmannarevisorn/-erna i Örebro läns landstings förvaltningsbolag AB, Länsgården Fastigheter AB och Länstrafiken Örebro AB med dotterbolag. 97