ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-340

Transkript

1 Europaparlamentet Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor /2036(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG Förslag till betänkande József Nagy (PE v01-00) Minimistandarder för minoriteter i EU (2018/2036(INI)) AM\ docx PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 AM_Com_NonLegOpinion PE v /177 AM\ docx

3 1 Bodil Valero, Miroslavs Mitrofanovs Beaktandeled 1 med beaktande av artiklarna 2 och 3.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), med beaktande av artiklarna 2 och 3.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), och artikel 19 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som ger unionen ett politiskt mandat att vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, 2 Branislav Škripek Beaktandeled 2 med beaktande av artiklarna 21 och 22 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, med beaktande av artiklarna 10, 21 och 22 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, 3 Lívia Járóka Beaktandeled 2a (nytt) AM\ docx 3/177 PE v01-00

4 med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung, 4 Csaba Sógor, Pál Csáky Beaktandeled 2a (nytt) med beaktande av Köpenhamnskriterierna och den uppsättning EU-regler som ett kandidatland måste uppfylla om det önskar bli medlem i unionen (EU:s regelverk), 5 Soraya Post, Josef Weidenholzer, Dietmar Köster, Monika Beňová, József Nagy Beaktandeled 3a (nytt) med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som antogs av FN:s generalförsamling 1948, 6 Soraya Post, Josef Weidenholzer, Dietmar Köster, Monika Beňová PE v /177 AM\ docx

5 Beaktandeled 3b (nytt) med beaktande av Förenta nationernas resolution A/70/L.1 som antogs av generalförsamlingen den 25 september 2015, med titeln Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, 7 Soraya Post, Josef Weidenholzer, Dietmar Köster, Monika Beňová Beaktandeled 3c (nytt) med beaktande av Förenta nationernas resolution A/RES/60/7 som antogs av generalförsamlingen den 1 november 2005 om åminnelsen av Förintelsen, 8 Bodil Valero, Miroslavs Mitrofanovs Beaktandeled 4 med beaktande av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och dess protokoll, med beaktande av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och dess protokoll, särskilt protokoll nr 12 om icke-diskriminering, AM\ docx 5/177 PE v01-00

6 9 Lívia Járóka Beaktandeled 4a (nytt) med beaktande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheters (FRA) rapport om grundläggande rättigheter 2018 och Europeiska unionens andra undersökning av minoriteter och diskriminering (EU- Midis II), 10 Soraya Post, Josef Weidenholzer, Dietmar Köster, Monika Beňová, József Nagy Beaktandeled 4a (nytt) med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och tillhörande fakultativt protokoll (A/RES/61/106) som antogs den 13 december 2006, 11 Branislav Škripek Beaktandeled 4a (nytt) PE v /177 AM\ docx

7 med beaktande av artikel 21 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, 12 Soraya Post, Josef Weidenholzer, Dietmar Köster, Monika Beňová Beaktandeled 6a (nytt) med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings resolution 2153 (2017) om främjande av inkluderingen av romer och resandefolk, 13 Csaba Sógor, Pál Csáky Beaktandeled 7a (nytt) med beaktande av Europarådets kommunalkongress resolution 424 (2017) om regionala språk och minoritetsspråk i Europa i dag, 14 Soraya Post, Josef Weidenholzer, Dietmar Köster, Monika Beňová AM\ docx 7/177 PE v01-00

8 Beaktandeled 8a (nytt) med beaktande av den förklaring om den framväxande antiziganismen och det ökande rasistiska våldet mot romer i Europa som Europarådets ministerkommitté antog den 1 februari 2012, 15 Soraya Post, Josef Weidenholzer, Dietmar Köster, Monika Beňová Beaktandeled 8b (nytt) med beaktande av den allmänna policyrekommendationen (nr 13) från Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans om bekämpande av antiziganism och diskriminering av romer, 16 Soraya Post, Josef Weidenholzer, Dietmar Köster, Monika Beňová, József Nagy Beaktandeled 10a (nytt) med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung[1], [1] EGT L 180, , s. 22. PE v /177 AM\ docx

9 17 Csaba Sógor, Pál Csáky Beaktandeled 10a (nytt) med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 7 februari 2018 om skydd och ickediskriminering av minoriteter i EU: s medlemsstater (2017/2937(RSP)), 18 Bodil Valero, Miroslavs Mitrofanovs Beaktandeled 10a (nytt) med beaktande av sin resolution av den 11 oktober 2017 om aspekter som rör de grundläggande rättigheterna i integreringen av romer i EU: kampen mot antiziganism 1a, 1a Antagna texter, P8 TA(2017) Soraya Post, Josef Weidenholzer, Dietmar Köster, Monika Beňová Beaktandeled 10b (nytt) AM\ docx 9/177 PE v01-00

10 med beaktande av rådets rekommendation av den 9 december 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna, av rådets slutsatser av den 8 december 2016 om påskyndande av processen för integrering av romer och av den 13 oktober 2016 om Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 14/2016, 20 Soraya Post, Josef Weidenholzer, Dietmar Köster, Monika Beňová Beaktandeled 10c (nytt) med beaktande av rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen, 21 Soraya Post, Josef Weidenholzer, Dietmar Köster, Monika Beňová Beaktandeled 10d (nytt) med beaktande av kommissionens meddelanden om integreringen av romer (COM(2010)0133, COM(2012)0226, COM(2013)0454, COM(2015)0299, PE v /177 AM\ docx

11 COM(2016)0424), inklusive meddelandet om en EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 (COM(2011)0173), 22 Csaba Sógor, Pál Csáky Beaktandeled 11 med beaktande av sin resolution av den 13 december2016 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen 1, 1 Antagna texter, P8_TA(2016)0485. med beaktande av sina årliga resolutioner om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen, 23 Soraya Post, Josef Weidenholzer, Dietmar Köster, Monika Beňová Beaktandeled 11a (nytt) med beaktande av sina resolutioner om romer[1], [1] EUT C 4E, , s. 7; EUT C 308E, , s. 73; EUT C 199 E, , s. 112; EUT J C 468, , s. 36; EUT C 468, , s AM\ docx 11/177 PE v01-00

12 24 Soraya Post, Josef Weidenholzer, Dietmar Köster, Monika Beňová Beaktandeled 11b (nytt) med beaktande av sin resolution av den 15 april 2015 om romernas internationella dag antiziganism i Europa och EU:s erkännande av minnesdagen för folkmordet på romer under andra världskriget[1], [1] EUT C 328, , s Soraya Post, Josef Weidenholzer, Dietmar Köster, Monika Beňová Beaktandeled 11c (nytt) med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2017 om aspekter som rör de grundläggande rättigheterna i integreringen av romer i EU: kampen mot antiziganism (2017/2038(INI)), 26 Soraya Post, Josef Weidenholzer, Dietmar Köster, Monika Beňová, József Nagy Beaktandeled 11d (nytt) med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 7 PE v /177 AM\ docx

13 februari 2018 om skydd och ickediskriminering av minoriteter i EU: s medlemsstater (2017/2937(RSP)), 27 Soraya Post, Josef Weidenholzer, Dietmar Köster, Monika Beňová Beaktandeled 13a (nytt) med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2014 om EU:s färdplan mot homofobi och diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet (2013/2183(INI)), 28 Csaba Sógor, Pál Csáky Beaktandeled 13a (nytt) med beaktande av sitt betänkande av den 30 november 2017 om rapporten om EU-medborgarskapet 2017: Stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring (2017/2069(INI)), 29 Csaba Sógor, Pál Csáky AM\ docx 13/177 PE v01-00

14 Beaktandeled 13b (nytt) med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter (2015/2254(INL)), 30 Csaba Sógor, Pál Csáky Beaktandeled 14 med beaktande av beslut och rättspraxis från Europeiska unionens domstol, i synnerhet mål T-646/13, med beaktande av beslut och rättspraxis från Europeiska unionens domstol, i synnerhet mål T-646/13, Minority SafePack one million signatures for diversity in Europe mot kommissionen, 31 Bodil Valero, Miroslavs Mitrofanovs Beaktandeled 14 med beaktande av beslut och rättspraxis från Europeiska unionens domstol, i synnerhet mål T-646/13, med beaktande av rättspraxis från Europeiska unionens domstol, i synnerhet mål T-646/13, och rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen), PE v /177 AM\ docx

15 32 Andrejs Mamikins Beaktandeled 14a (nytt) med beaktande av de framställningar som tagits emot av Europaparlamentet och som visar de många fall av diskriminering som baseras på tillhörighet till en minoritetsgrupp, 33 Bodil Valero, Miroslavs Mitrofanovs Beaktandeled 15 med beaktande av de rapporter och undersökningar som offentliggjorts och genomförts av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), exempelvis rapporten Respect for and protection of persons belonging to minorities , med beaktande av de rapporter och undersökningar som offentliggjorts och genomförts av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), exempelvis rapporten Respect for and protection of persons belonging to minorities , liksom andra relevanta rapporter från nationella, europeiska och internationella organisationer och icke-statliga organisationer om ämnet, 34 Andrejs Mamikins AM\ docx 15/177 PE v01-00

16 Beaktandeled 15a (nytt) med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 7 februari 2018 om skydd och ickediskriminering av minoriteter i EU:s medlemsstater (2017/2937(RSP)), 35 Soraya Post, Josef Weidenholzer, Dietmar Köster, Monika Beňová Beaktandeled 15a (nytt) med beaktande av EU-Midis I- och EU-Midis-II-undersökningarna från byrån för grundläggande rättigheter, samt åtskilliga andra undersökningar och rapporter om romer, 36 Andrejs Mamikins Beaktandeled 15b (nytt) med beaktande av betänkandet av den 30 november 2017 från utskottet för framställningar om rapporten om EUmedborgarskapet 2017: Stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring (2017/2069(INI)), i synnerhet bestämmelserna i artikel 14, PE v /177 AM\ docx

17 37 Andrejs Mamikins Beaktandeled 15c (nytt) med beaktande av resultaten av den offentliga utfrågningen av den 4 maj 2017 om kampen mot diskriminering och skydd av minoriteter, 38 Andrejs Mamikins Beaktandeled 15d (nytt) med beaktande av arbetet i och slutsatserna från Europaparlamentets tvärpolitiska grupp Etablerade minoriteter, nationella gemenskaper och språk, 39 Harald Vilimsky, Auke Zijlstra, Nicolas Bay, Gilles Lebreton, Giancarlo Scottà Skäl A A. Rättigheterna för personer som tillhör nationella eller etniska, religiösa och A. Rättigheterna för personer som tillhör traditionellt etablerade europeiska AM\ docx 17/177 PE v01-00

18 språkliga minoriteter är en väsentlig del av de mänskliga rättigheterna, som är allmängiltiga, odelbara och oberoende, och att skydda och främja minoriteters rättigheter är viktigt både för att upprätthålla fred, säkerhet och stabilitet och för att främja tolerans, ömsesidig respekt, förståelse och samarbete bland alla som bor inom samma territorium. nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter är en väsentlig del av de mänskliga rättigheterna, som är allmängiltiga, odelbara och oberoende, och att skydda och främja traditionellt etablerade europeiska minoriteters rättigheter är viktigt både för att upprätthålla fred, säkerhet och stabilitet och för att främja tolerans, ömsesidig respekt, förståelse och samarbete bland alla som bor inom samma territorium. 40 Soraya Post, Josef Weidenholzer, Dietmar Köster, Monika Beňová Skäl A A. Rättigheterna för personer som tillhör nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter är en väsentlig del av de mänskliga rättigheterna, som är allmängiltiga, odelbara och oberoende, och att skydda och främja minoriteters rättigheter är viktigt både för att upprätthålla fred, säkerhet och stabilitet och för att främja tolerans, ömsesidig respekt, förståelse och samarbete bland alla som bor inom samma territorium. A. Rättigheterna för personer som tillhör nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter, hbti-personer och människor med funktionsnedsättning är en väsentlig del av de mänskliga rättigheterna, som är allmängiltiga, odelbara och oberoende, och att skydda och främja minoriteters rättigheter är viktigt både för att upprätthålla fred, säkerhet och stabilitet och för att främja tolerans, ömsesidig respekt, förståelse och samarbete bland alla som bor inom samma territorium. 41 Csaba Sógor, Pál Csáky Skäl Aa (nytt) PE v /177 AM\ docx

19 Aa. Ungefär 8 procent av EUmedborgarna tillhör en nationell minoritet, och ungefär 10 procent talar ett regionalt språk eller ett minoritetsspråk. Deras språk och kultur bidrar till Europas rikedom och utgör en omistlig del av den kulturella och språkliga mångfald som unionen är grundad på. Europas rikedom har under historien hotats av tvångsassimilation, massutvisningar, etnisk rensning, utvandring, förnekande av samhälleliga rättigheter, begränsningar av användningen av modersmål med mera. Europas rikedom ska inte tas för givet och bör i dag skyddas och främjas, eftersom den annars riskerar att försvinna. Trots att många konventioner, resolutioner och rekommendationer antas av internationella organisationer har situationen för minoriteter försämrats i många länder i Europa. Passiv eller aktiv statlig politik, intolerans, ekonomiska och sociala krafter liksom globaliseringen bidrar alla till en allt snabbare assimilering av minoriteter i majoritetsbefolkningen. 42 Filiz Hyusmenova, Angelika Mlinar Skäl Aa (nytt) Aa. EU är en mosaik av kulturer, språk, religioner, traditioner och historia som formar ett samhälle med olikartade medborgare som förenas av sina gemensamma kärnvärderingar. Det är denna mångfald som utgör Europas AM\ docx 19/177 PE v01-00

20 största tillgång. 43 Andrejs Mamikins Skäl Aa (nytt) Aa. Ungefär 8 procent av EUmedborgarna tillhör en nationell minoritet, och ungefär 10 procent talar ett regionalt språk eller ett minoritetsspråk. 44 Soraya Post, Josef Weidenholzer, Dietmar Köster, Monika Beňová, József Nagy Skäl Aa (nytt) Aa. Människor som tillhör minoriteter drabbas ofta av multipel diskriminering på flera grunder. 45 Csaba Sógor, Pál Csáky Skäl Ab (nytt) Ab. Det viktigaste inslaget i skyddet av PE v /177 AM\ docx

21 minoriteters rättigheter är att skydda rätten till identitet mot hotet av assimilation. Infödda nationella minoriteter har utvecklat sina nationella identiteter och institutioner i hundratals år på samma territorium. Rätten till identitet omfattar såväl individuella som kollektiva rättigheter som gynnar både den enskilde och samhället. 46 Andrejs Mamikins Skäl Ab (nytt) Ab. Kvinnor som tillhör minoriteter drabbas oftare av diskriminering och orättvis behandling och har färre chanser att uppnå sina karriärmål. 47 Harald Vilimsky, Auke Zijlstra, Nicolas Bay, Gilles Lebreton, Giancarlo Scottà Skäl B B. Skyddet av rättigheter för personer som tillhör minoriteter kan bidra till att bygga en hållbar framtid för Europa och till att garantera respekt för principerna om människors värde, jämlikhet och ickediskriminering. Vinsterna därav är inte begränsade till minoriteterna, eftersom detta skydd och främjande leder till stabilitet, ekonomisk utveckling och B. Skyddet av rättigheter för personer som tillhör traditionellt etablerade europeiska minoriteter kan bidra till att bygga en hållbar framtid för Europa och till att garantera respekt för principerna om människors värde, jämlikhet och ickediskriminering. Vinsterna därav är inte begränsade till de traditionellt etablerade europeiska minoriteterna, eftersom detta AM\ docx 21/177 PE v01-00

22 välstånd för alla. skydd och främjande leder till stabilitet, ekonomisk utveckling och välstånd för alla. 48 Csaba Sógor, Pál Csáky Skäl C C. I och med Lissabonfördraget har begreppet personer som tillhör minoriteter införts i EU:s primärrätt, vilket är den första uttryckliga hänvisningen någonsin i unionsrätten. I artikel 2 i fördraget tydliggörs att respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter är ett av de värden som unionen ska bygga på. I artikel 2 i fördraget bekräftas att detta värde ska vara gemensamt för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. I de nya EUfördragen definieras inte begreppet minoriteter, i enlighet med internationell rätt i detta hänseende. C. I och med Lissabonfördraget har begreppet personer som tillhör minoriteter införts i EU:s primärrätt, vilket är den första uttryckliga hänvisningen någonsin i unionsrätten. I artikel 2 i fördraget tydliggörs att respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter är ett av de värden som unionen ska bygga på. I artikel 2 i fördraget bekräftas att detta värde ska vara gemensamt för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Dessa rättigheter bör behandlas på samma sätt som övriga rättigheter i fördragen. 49 Bodil Valero, Miroslavs Mitrofanovs Skäl Ca (nytt) PE v /177 AM\ docx

23 Ca. Enligt artikel 2 i EU-fördraget bygger unionen på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, lagens företräde och de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter värden som alla medlemsstater delar och som EU och varje enskild medlemsstat måste respektera och aktivt främja i all sin politik, både internt och externt på ett konsekvent sätt. Enligt artikel 17 i EUfördraget måste kommissionen säkerställa tillämpningen av fördragen. 50 Marek Jurek Skäl Ca (nytt) Ca. Nationella, regionala, språkliga och religiösa minoriteters rättigheter garanteras genom både multilaterala och bilaterala internationella avtal och bekräftas i många länders konstitutionella ordningar, och att de efterlevs är en viktig förutsättning för utvärdering av rättsstatsprincipen. Or. pl 51 Andrejs Mamikins Skäl Ca (nytt) AM\ docx 23/177 PE v01-00

24 Ca. Inom ramen för denna resolution ska termen minoritet inkludera nationella, etniska, religiösa och språkliga minoriteter. 52 Lívia Járóka Skäl D D. I EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna fastställs principen om ickediskriminering. EU:s värden är gemensamma för alla medlemsstater. D. Enligt artikel 21 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna ska all diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning vara förbjuden. Enligt artikel 19 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) kan rådet genom enhälligt beslut i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande och efter Europaparlamentets godkännande vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. 53 Csaba Sógor, Pál Csáky Skäl D PE v /177 AM\ docx

25 D. I EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna fastställs principen om ickediskriminering. EU:s värden är gemensamma för alla medlemsstater. D. Genom att bli rättsligt bindande gjorde EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna begreppet nationella minoriteter till en term i EU-rätten. I artikel 21 i stadgan understryks uttryckligen att diskriminering på grunder som etniskt ursprung, språk, religion eller liknande är förbjuden. I artikel 22 framhålls det att [u]nionen ska respektera den kulturella, religiösa och språkliga mångfalden. 54 Bodil Valero, Miroslavs Mitrofanovs Skäl D D. I EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna fastställs principen om ickediskriminering. EU:s värden är gemensamma för alla medlemsstater. D. I EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna fastställs principen om ickediskriminering. EU:s värden är gemensamma för alla medlemsstater. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt skyddet av de mest utsatta gruppernas grundläggande rättigheter. 55 Lívia Járóka Skäl Da (nytt) Da. Direktivet om likabehandling oavsett ras (2000/43/EG) utgör en AM\ docx 25/177 PE v01-00

26 nyckelåtgärd i kampen mot diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung och dess praktiska genomförande är avgörande för att främja likabehandling, genom att förbjuda alla former av trakasserier och diskriminering, oavsett om den är direkt eller indirekt, på grund av ras eller etniskt ursprung. Flera medlemsstater har fortfarande inte genomfört detta direktiv till fullo, vilket hindrar det från att effektivt skydda minoriteter mot diskriminering. 56 Csaba Sógor, Pál Csáky Skäl Da (nytt) Da. Rätten till lika behandling är en av grundvalarna för Europeiska unionen. Lika behandling är en grundläggande rättighet för alla medborgare, inte ett privilegium. I artikel 9 i EU-fördraget, i vilken unionsmedborgarskapet fastställs, anges uttryckligen att unionen i all sin verksamhet ska respektera principen om jämlikhet mellan sina medborgare, som ska få lika uppmärksamhet från unionens institutioner, organ och byråer. 57 Csaba Sógor, Pál Csáky Skäl E PE v /177 AM\ docx

27 E. Köpenhamnskriterierna ingår i EU:s anslutningskriterier. Ett av de tre kriterierna fastställer tydligt att länderna måste garantera demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter. E. Ett av de tre anslutningskriterierna från Köpenhamn fastställer tydligt att länderna måste garantera demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter. Köpenhamnskriterierna är bara verkställbara innan anslutningen. Det finns ingen ytterligare övervakning av minoriteters rättigheter när väl ett kandidatland blir en medlemsstat. EU saknar fortfarande gemensamma EUstandarder för skydd av minoriteter för EU:s medlemsstater och kan fortfarande inte skydda EU-medborgarna mot de följder som överträdelser av Köpenhamnskriterierna innebär. 58 Csaba Sógor, Pál Csáky Skäl Ea (nytt) Ea. Erfarenheten visar att föranslutningsländer är mer benägna att respektera Köpenhamnskriterierna om demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter och att främja minoriteternas situation. Som en följd av bristen på en lämplig ram för att garantera att dessa kriterier uppfylls efter anslutningen sker en allvarlig tillbakagång i många medlemsstater efter EU-medlemskapet. Medlemsstater har till och med dragit sig ur åtaganden som gjorts under anslutningsförhandlingarna utan att straffas och utan att hållas ansvariga av EU-institutionerna. AM\ docx 27/177 PE v01-00

28 59 Bodil Valero, Miroslavs Mitrofanovs Skäl Ea (nytt) Ea. För närvarande har EU endast verktyg med begränsad verkan för att reagera på systematiska och institutionella uttryck för diskriminering, rasism och främlingsfientlighet riktad mot minoriteter. Det finns skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller erkännande av minoriteter och respekt för deras rättigheter. Trots många uppmaningar till kommissionen har endast begränsade åtgärder vidtagits för att säkerställa ett verkningsfullt skydd för minoriteter. 60 Ana Miranda, Izaskun Bilbao Barandica, Ramon Tremosa i Balcells Skäl Ea (nytt) Ea. Europeiska unionens motto är Förenade i mångfalden och det innebär att man verkligen erkänner detta genom att respektera minoriteters rättigheter och förhindra att kränkningar av dessa orsakar territoriella spänningar som kan ha katastrofala följder för unionens stabilitet. PE v /177 AM\ docx

29 61 Andrejs Mamikins Skäl Ea (nytt) Ea. EU:s motto Förenade i mångfalden antogs 2000 och understryker att respekten för mångfalden är ett av Europeiska unionens grundläggande värden. 62 Bodil Valero, Miroslavs Mitrofanovs Skäl F F. Den senaste utvecklingen har visat att instrument och förfaranden för att garantera fullständig och korrekt tillämpning av fördragens principer och värden i vilka respekt för rättigheter för personer som tillhör minoriteter är en väsentlig del måste ses över och integreras, och att det bör utvecklas en effektiv mekanism för att överbrygga återstående klyftor samt garantera att fördragets principer och värden upprätthålls i hela unionen. Denna mekanism bör vara evidensbaserad, objektiv och icke-diskriminerande samt respektera subsidiaritets-, nödvändighetsoch proportionalitetsprinciperna, gälla både medlemsstaterna och unionens institutioner och bygga på en graderad metod, med både en förebyggande och en korrigerande gren. F. Den senaste utvecklingen har visat att instrument och förfaranden för att garantera fullständig och korrekt tillämpning av fördragens principer och värden i vilka respekt för rättigheter för personer som tillhör minoriteter är en väsentlig del måste ses över och integreras, och att det bör utvecklas en effektiv mekanism för att överbrygga återstående klyftor samt garantera att fördragets principer och värden upprätthålls i hela unionen. Denna mekanism bör vara evidensbaserad, objektiv och icke-diskriminerande samt respektera subsidiaritets-, nödvändighetsoch proportionalitetsprinciperna, gälla både medlemsstaterna och unionens institutioner och bygga på en graderad metod, med både en förebyggande och en korrigerande gren. Europaparlamentet har gett sitt stöd till inrättandet av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och AM\ docx 29/177 PE v01-00

30 grundläggande rättigheter, som skulle kunna vara central för den samordnade EU-strategi för styrning som i dagsläget saknas. 63 Csaba Sógor, Pál Csáky Skäl F F. Den senaste utvecklingen har visat att instrument och förfaranden för att garantera fullständig och korrekt tillämpning av fördragens principer och värden i vilka respekt för rättigheter för personer som tillhör minoriteter är en väsentlig del måste ses över och integreras, och att det bör utvecklas en effektiv mekanism för att överbrygga återstående klyftor samt garantera att fördragets principer och värden upprätthålls i hela unionen. Denna mekanism bör vara evidensbaserad, objektiv och icke-diskriminerande samt respektera subsidiaritets-, nödvändighetsoch proportionalitetsprinciperna, gälla både medlemsstaterna och unionens institutioner och bygga på en graderad metod, med både en förebyggande och en korrigerande gren. F. Kraftfulla rättsliga instrument och förfaranden för att garantera att fördragets principer och värden upprätthålls i hela unionen måste utvecklas. Respekten för rättigheterna för personer som tillhör minoriteter är en grundläggande del av dessa värden. Sådana instrument bör avhjälpa de brister som återstår i skyddet av minoriteter, bör vara evidensbaserade, objektiva och icke-diskriminerande samt respektera subsidiaritets-, nödvändighetsoch proportionalitetsprinciperna, gälla både medlemsstaterna och unionens institutioner och bygga på en graderad metod, med både en förebyggande och en korrigerande gren. 64 Filiz Hyusmenova, Angelika Mlinar Skäl Fa (nytt) PE v /177 AM\ docx

31 Fa. Europaparlamentet erkände i sin resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter (2015/2254(INL)) att [u]ngefär 8 procent av medborgarna i EU:s 28 medlemsstater tillhör en nationell minoritet, och ungefär 10 procent talar ett landsdels- eller minoritetsspråk. Det finns ingen rättslig unionsram för att garantera deras rättigheter som minoritet. Det är av yttersta vikt att inrätta en ändamålsenlig mekanism för att övervaka deras rättigheter i unionen. Skydd av minoriteter är inte detsamma som politiska strategier mot diskriminering. Lika behandling är en grundläggande rättighet för alla medborgare, inte ett privilegium.. 65 Filiz Hyusmenova, Angelika Mlinar Skäl G G. Språk är en väsentlig del av identiteten i Europa och det mest direkta kulturella uttrycket. Respekt för språklig mångfald är ett grundläggande värde i EU, vilket bland annat fastställs i artikel 22 i stadgan och i ingressen till EU-fördraget genom lydelsen som har inspirerats av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv, ur vilket de universella värden har utvecklats som utgörs av människans okränkbara och oförytterliga rättigheter liksom frihet, demokrati, G. Språk är en väsentlig del av identiteten i Europa och det mest direkta kulturella uttrycket. Respekt för språklig mångfald är ett grundläggande värde i EU, vilket bland annat fastställs i artikel 22 i stadgan och i ingressen till EU-fördraget genom lydelsen som har inspirerats av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv, ur vilket de universella värden har utvecklats som utgörs av människans okränkbara och oförytterliga rättigheter liksom frihet, demokrati, AM\ docx 31/177 PE v01-00

32 jämlikhet och rättsstaten. jämlikhet och rättsstaten. Mellan miljoner människor i EU talar ett av dess 60 regionala språk och minoritetsspråk, varav vissa är allvarligt hotade. 66 Csaba Sógor, Pál Csáky Skäl Ga (nytt) Ga. Språklig mångfald utgör en viktig del av en regions kulturella rikedom. Man kan se att minoritetsspråken minskar i hela Europa. Språk som talas av små folkgrupper och saknar officiell status löper ännu större risk att dö ut. 67 Lívia Járóka Skäl Ga (nytt) Ga. I inkluderande samhällen är såväl den individuella identiteten som den nationella identiteten viktig, och den ena utesluter inte den andra. Detta sträcker sig även till språkets betydelse som identitetsmarkör för språkliga minoriteter som folkgrupper. PE v /177 AM\ docx

33 68 Andrejs Mamikins Skäl Ga (nytt) Ga. Medlemsstaternas nationella lagstiftningssystem har stora luckor när det gäller minoriteter, och präglas av bristande harmonisering och symmetri. 69 Branislav Škripek Skäl Ga (nytt) Ga. Det uppskattas att en av tusen personer använder ett nationellt teckenspråk som sitt första språk. Dessa språk bör beviljas officiell status. 70 Artis Pabriks Skäl H H. EU har ett rikt och mångsidigt kulturarv. Kulturarvet berikar de enskilda medborgarnas liv. I artikel 3 i EU-fördraget bekräftas att unionen ska respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas. H. EU har ett rikt och mångsidigt kulturarv. Kulturarvet berikar de enskilda medborgarnas liv. I artikel 3 i EU-fördraget bekräftas att unionen ska respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas. AM\ docx 33/177 PE v01-00

34 Minoriteter som lever tillsammans i Europa bidrar till detta rika, unika och mångsidiga arv och är en väsentlig del av identiteten i Europa. Personer som tillhör minoriteter som lever tillsammans i Europa sedan hundratals år bidrar till detta rika, unika och mångsidiga arv och är en väsentlig del av identiteten i Europa. 71 Harald Vilimsky, Auke Zijlstra, Nicolas Bay, Gilles Lebreton, Giancarlo Scottà Skäl H H. EU har ett rikt och mångsidigt kulturarv. Kulturarvet berikar de enskilda medborgarnas liv. I artikel 3 i EU-fördraget bekräftas att unionen ska respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas. Minoriteter som lever tillsammans i Europa bidrar till detta rika, unika och mångsidiga arv och är en väsentlig del av identiteten i Europa. H. Europa har ett rikt och mångsidigt kulturarv. Kulturarvet berikar de enskilda medborgarnas liv. I artikel 3 i EU-fördraget bekräftas att unionen ska respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas. Traditionellt etablerade europeiska minoriteter som lever tillsammans i Europa bidrar till detta rika, unika och mångsidiga arv och är en väsentlig del av identiteten i Europa. 72 Filiz Hyusmenova, Angelika Mlinar Skäl Ha (nytt) Ha. Internationella överenskommelser och unionsrätten erbjuder visserligen en solid ram för minoriteters rättigheter, men det återstår ändå mycket att förbättra i fråga om hur skyddet av minoriteters PE v /177 AM\ docx

35 rättigheter förverkligas på ett effektivt sätt inom EU. Alla EU-medborgare har rätt att uttrycka sina åsikter och politiska synpunkter med fredliga, lagliga och demokratiska medel, oavsett om det språk som de föredrar att göra detta på är det officiella språket i medlemsstaten. De demokratiska institutionernas legitimitet bygger på att alla samhällsgrupper deltar och finns representerade, även minoriteter. Förbud mot att använda ett språk som inte är det officiella språket under valkampanjer i vissa medlemsstater hindrar främjandet och skyddet av den kulturella och språkliga mångfalden och kränker rätten till yttrandefrihet och informationsfrihet enligt vad som slås fast i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. 73 Csaba Sógor, Pál Csáky Skäl Ha (nytt) Ha. Det finns mycket stora skillnader mellan medlemsstaterna i deras erkännande av sådana minoriteter och respekten för deras rättigheter. EU har hittills inte kunnat bestraffa eller förhindra diskriminerande bruk som har negativ inverkan på språken och kulturen för personer som tillhör nationella minoriteter. Sådana minoriteter inom EU drabbas fortfarande av institutionaliserad diskriminering och stöter på hinder i utövandet av sina grundläggande rättigheter, såsom rätten att använda sitt eget språk och ha tillgång till rättssystem, offentliga tjänster, utbildning samt hälsooch sjukvård, vilket tas upp i flera AM\ docx 35/177 PE v01-00

36 övervakningsrapporter. 74 Lívia Járóka Skäl Ha (nytt) Ha. Enligt Eurostat förväntas befolkningsgruppen i åldern 60 och över växa från 18 procent till 30 procent under samma period, och det finns inte någon forskning som tar upp de komplexa aspekterna av multipel diskriminering på flera grunder som påverkar äldre personer baserat på deras kön, funktionsnedsättning, sexuella läggning eller minoritetsstatus. 75 Andrejs Mamikins Skäl Ha (nytt) Ha. Att neka elever undervisning på deras modersmål leder till språklig och kulturell assimilation, liksom sämre studieresultat och marginalisering. 76 Marina Albiol Guzmán, Barbara Spinelli PE v /177 AM\ docx

37 Skäl Ha (nytt) Ha. I. Principen om demokratiskt självstyre är avgörande för att minoriteter ska kunna utöva sina rättigheter och till fullo gynnas av samhällelig och kulturell utveckling. 77 Lívia Járóka Skäl Hb (nytt) Hb. Enligt FRA drabbas etniska minoriteter i EU av diskriminering på fler grunder än deras etniska ursprung, till exempel kön, religiös övertygelse eller religiöst ursprung, och ihållande trakasserier, diskriminering och våld begränsar möjligheten för människor med minoritetsbakgrund att till fullo åtnjuta sina grundläggande rättigheter och friheter, och undergräver deras deltagande i samhället på lika villkor. 78 Csaba Sógor, Pál Csáky Skäl Hb (nytt) AM\ docx 37/177 PE v01-00

38 Hb. Skydd av minoriteter är inte detsamma som politiska strategier mot diskriminering. Icke-diskriminering räcker inte för att stoppa assimilationen. Faktisk likabehandling sträcker sig längre än att avstå från diskriminering och innebär att man garanterar att minoriteter kan utöva sina rättigheter, såsom rätten till identitet, språkbruk och utbildning på lika villkor som majoritetsbefolkningen. 79 Andrejs Mamikins Skäl Hb (nytt) Hb. I europeiska storstäder är minoriteter inte jämlikt representerade bland de boende, vilket innebär att det bildas bostadsgetton och minoriteternas integration i stadslivet blir bristfällig. 80 Marina Albiol Guzmán, Barbara Spinelli, Martina Anderson, Kostas Chrysogonos, Liadh Ní Riada Skäl Hb (nytt) Hb. J. Framväxten av främlingsfientligt våld och hatpropaganda i EU, som oftast främjas av högerextrema krafter, påverkar och riktar särskilt in sig på människor som tillhör minoriteter. PE v /177 AM\ docx

39 81 Lívia Járóka Skäl Hc (nytt) Hc. Enligt artikel 5 i direktivet om likabehandling oavsett ras får principen om likabehandling inte hindra en medlemsstat från att behålla eller besluta om särskilda åtgärder för att förhindra att personer av en viss ras eller ett visst etniskt ursprung missgynnas eller att kompensera för ett sådant missgynnande, för att säkerställa fullständig likabehandling. 82 Marina Albiol Guzmán, Barbara Spinelli, Martina Anderson Skäl Hc (nytt) Hc. K. Ett könsperspektiv är avgörande för att ta fram och genomföra eventuella policyer som rör minoriteters rättigheter enligt vad som erkänns i mandatet för FN:s särskilda rapportör i minoritetsfrågor. 83 Andrejs Mamikins AM\ docx 39/177 PE v01-00

40 Skäl Hc (nytt) Hc. Klimatförändringen har negativa konsekvenser för vissa etniska minoriteters liv i EU, vilket äventyrar deras kulturella traditioner och traditionella yrken. 84 Andrejs Mamikins Skäl Hd (nytt) Hd. Framställningen Minority Safepack har samlat in underskrifter i EU och visat EUmedborgarnas vilja att stärka den rättsliga ram som styr minoritetspolitiken på EUnivå. 85 Csaba Sógor, Pál Csáky Punkt -1 (ny) -1. Europaparlamentet bekräftar att nationella minoritetsgrupper utgör ett särskilt bidrag till den europeiska mångfalden och kulturen. Parlamentet påminner om att det har ett grundläggande värde och samtidigt är en viktig uppgift för Europeiska unionen att PE v /177 AM\ docx

41 bevara och främja den kulturella och språkliga mångfalden inom och mellan medlemsstaterna. Parlamentet påminner om sina krav på mer samstämmighet inom minoritetsskyddet i EU från tidigare betänkanden och resolutioner, i synnerhet från den senaste resolutionen av den 7 februari 2018 om skydd och ickediskriminering av minoriteter i EU:s medlemsstater. Parlamentet anser att alla medlemsstater liksom kandidatländer bör vara bundna av samma principer och skyldigheter. Parlamentet betonar behovet av ett omfattande skyddssystem för nationella minoriteter i EU, som åtföljs av en robust övervakningsmekanism. 86 Bodil Valero, Miroslavs Mitrofanovs Punkt -1 (ny) -1. Europaparlamentet fördömer all diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Parlamentet konstaterar att det föreslagna direktivet om likabehandling från 2008 fortfarande väntar på att godkännas av rådet. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att anta förslaget så snart som möjligt. AM\ docx 41/177 PE v01-00

42 87 Csaba Sógor, Pál Csáky Punkt -1a (ny) -1a. Europaparlamentet påpekar att det finns motsättningar i EU:s inställning till minoriteter samtidigt som skyddet av minoriteter är en viktig del av Köpenhamnskriterierna finns det ännu inga gemensamma EU-normer för minoriteters rättigheter i EU, och det finns i nuläget därför inte några garantier för att kandidatländer håller fast vid de åtaganden som gjorts enligt Köpenhamnskriterierna när de väl blir medlemsstater. Parlamentet anser att det är oacceptabelt att det nästan 60 år efter EU:s inrättande, och nästan tio år efter antagandet av Lissabonfördraget, fortfarande saknas effektiva verktyg för att övervaka och genomdriva respekten för minoriteters rättigheter. Parlamentet beklagar djupt att EU på området skydd av minoriteter antingen har tagit för givet att dess medlemsstater garanterar minoriteters rättigheter eller har förlitat sig på externa övervakningsinstrument från exempelvis FN, Europarådet och OSSE, som har en ojämn geografisk täckning och omfattning samt begränsningar när det gäller övervakningen och uppföljningen. 88 Bodil Valero, Miroslavs Mitrofanovs Punkt -1a (ny) PE v /177 AM\ docx

43 -1a. Europaparlamentet påminner om att det, även om skydd av minoriteter ingår i Köpenhamnskriterierna både för kandidatländerna och för medlemsstaterna, inte finns någon garanti för att kandidatländerna står fast vid sina åtaganden enligt Köpenhamnskriterierna när de väl har blivit medlemsstater. Parlamentet konstaterar att staternas efterlevnad av Köpenhamnskriterierna före och efter deras anslutning till EU måste bli föremål för löpande övervakning och en ständig dialog inom och mellan parlamentet, kommissionen och rådet. 89 Bodil Valero, Miroslavs Mitrofanovs Punkt -1b (ny) -1b. Europaparlamentet fördömer den diskriminering, den segregering, den hatpropaganda, de hatbrott och det sociala utanförskap som drabbar romerna. Parlamentet upprepar den ståndpunkt som den uttryckte i sin resolution av den 11 oktober 2017 om aspekter som rör de grundläggande rättigheterna i integreringen av romer i EU: kampen mot antiziganism. Parlamentet fördömer den ihållande diskrimineringen av romer när det gäller tillgång till bostäder, hälso- och sjukvård och utbildning samt tillträde till arbetsmarknaden. Parlamentet påminner om att alla EU-medborgare bör få samma stöd och skydd oavsett etniskt eller kulturellt ursprung. AM\ docx 43/177 PE v01-00

44 90 Csaba Sógor, Pál Csáky Punkt -1b (ny) -1b. Europaparlamentet beklagar djupt att nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter som i århundraden har levt tillsammans med, eller jämte, majoritetskulturer i Europa fortfarande inte åtnjuter samma rättigheter och friheter som majoritetsbefolkningarna i EU, att de ständigt drabbas av institutionaliserad diskriminering och blir föremål för nedsättande stereotyper, och att till och med att deras förvärvade rättigheter ofta begränsas eller tillämpas selektivt, beroende på hur strömningarna går hos de politiska myndigheterna för tillfället. 91 Csaba Sógor, Pál Csáky Punkt -1c (ny) -1c. Europaparlamentet framhåller att EU-medborgare som tillhör minoriteter förväntar sig att det görs mer på europeisk nivå för att skydda deras rättigheter, vilket intygas av det stora antalet framställningar till Europaparlamentet i detta hänseende liksom av det europeiska medborgarinitiativet Minority SafePack one million signatures for diversity in PE v /177 AM\ docx

45 Europe. Parlamentet välkomnar det europeiska medborgarinitiativets framgång med att samla in stöd från mer än 1,3 miljoner EU-medborgare för att uppmana EU att anta en uppsättning rättsakter som syftar till att förbättra skyddet för personer som tillhör nationella och språkliga minoriteter och stärka unionens kulturella och språkliga mångfald. Parlamentet uttrycker sitt starka stöd till initiativet under de kommande faserna av det europeiska medborgarinitiativsförfarandet. 92 Bodil Valero, Miroslavs Mitrofanovs Punkt -1c (ny) -1c. Europaparlamentet insisterar på vikten av att föra en likställdhetspolitik som gör det möjligt för alla nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter att åtnjuta sina grundläggande rättigheter utan att ifrågasättas. Parlamentet anser att de rättigheter som berörs är sådana som alla personer kan utöva antingen enskilt eller tillsammans med andra. 93 Bodil Valero, Miroslavs Mitrofanovs Punkt -1d (ny) AM\ docx 45/177 PE v01-00

46 -1d. Europaparlamentet bekräftar på nytt att urbefolkningar, när de utövar sina rättigheter, bör slippa diskriminering oavsett slag och ha rätt till värdigheten och mångfalden i sin kultur, sina traditioner, sin historia och sina önskningar, som ska återspeglas på ett lämpligt sätt i utbildning och information till allmänheten. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör vidta effektiva åtgärder, efter samråd och i samarbete med de urbefolkningar som berörs, för att bekämpa fördomar och undanröja diskriminering och för att främja tolerans, förståelse och goda relationer mellan urbefolkningar och alla andra delar av samhället. Parlamentet uppmuntrar de medlemsstater som ännu inte har gjort det att ratificera konventionen om ursprungsfolk och stamfolk (ILO) nr 169 och genomföra den i god tro. 94 Bodil Valero, Miroslavs Mitrofanovs Punkt -1e (ny) -1e. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa minoritetsgruppers rätt att fritt bestämma om sin politiska status och fritt utvecklas ekonomiskt, socialt och kulturellt, liksom att delta fritt och reellt i det kulturella, sociala och ekonomiska livet och i offentliga frågor, i synnerhet sådana som påverkar dem. PE v /177 AM\ docx

47 95 Bodil Valero, Miroslavs Mitrofanovs Punkt -1f (ny) -1f. Europaparlamentet påminner om att det varken finns en standard för minoriteters rättigheter i unionens politik eller en gemensam uppfattning om vem som kan betraktas som minoritetsmedlem. Parlamentet noterar att varken FN:s förklaring om rättigheter för personer som tillhör nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter eller ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter innehåller någon definition av minoriteter. Parlamentet understryker behovet av att skydda alla nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter, oavsett definition, och att alla definitioner bör tillämpas flexibelt eftersom en faktisk inkludering av människor i skyddet av minoriteters rättigheter är en del av en fortlöpande process som i slutändan kan leda till ett formellt erkännande. 96 Miltiadis Kyrkos, Kostas Chrysogonos, Elissavet Vozemberg-Vrionidi Punkt 1 inledningen 1. Europaparlamentet påminner om att även om skydd av minoriteter ingår i Köpenhamnskriterierna, både för kandidatländerna och för medlemsstaterna, 1. Europaparlamentet påminner om att även om skydd av minoriteter ingår i Köpenhamnskriterierna, både för kandidatländerna och för medlemsstaterna, AM\ docx 47/177 PE v01-00

48 finns det ingen garanti för att kandidatländerna står fast vid sina åtaganden enligt Köpenhamnskriterierna när de väl har blivit medlemsstater. Parlamentet påminner om att det varken finns en standard för minoriteters rättigheter i unionens politik eller en gemensam uppfattning om vem som kan betraktas som minoritetsmedlem. Parlamentet noterar att varken FN:s förklaring om rättigheter för personer som tillhör nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter eller ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter innehåller någon definition av minoriteter. Parlamentet rekommenderar med hänsyn till principerna om subsidiaritet, proportionalitet och ickediskriminering att en sådan definition grundas på definitionen i Europarådets parlamentariska församlings rekommendation 1201 (1993) om ett tilläggsprotokoll om minoriteters rättigheter till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, där nationell minoritet avser grupper av personer i en stat som finns det ingen garanti för att kandidatländerna står fast vid sina åtaganden enligt Köpenhamnskriterierna när de väl har blivit medlemsstater. 97 Bodil Valero, Miroslavs Mitrofanovs Punkt 1 inledningen 1. Europaparlamentet påminner om att även om skydd av minoriteter ingår i Köpenhamnskriterierna, både för kandidatländerna och för medlemsstaterna, finns det ingen garanti för att kandidatländerna står fast vid sina åtaganden enligt Köpenhamnskriterierna när de väl har blivit medlemsstater. 1. Europaparlamentet rekommenderar med hänsyn till principerna om subsidiaritet, proportionalitet och ickediskriminering att, om det skulle finnas behov av att definiera en nationell minoritet, en sådan definition främst bör grundas på definitionen i Europarådets parlamentariska församlings PE v /177 AM\ docx

49 Parlamentet påminner om att det varken finns en standard för minoriteters rättigheter i unionens politik eller en gemensam uppfattning om vem som kan betraktas som minoritetsmedlem. Parlamentet noterar att varken FN:s förklaring om rättigheter för personer som tillhör nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter eller ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter innehåller någon definition av minoriteter. Parlamentet rekommenderar med hänsyn till principerna om subsidiaritet, proportionalitet och ickediskriminering att en sådan definition grundas på definitionen i Europarådets parlamentariska församlings rekommendation 1201 (1993) om ett tilläggsprotokoll om minoriteters rättigheter till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, där nationell minoritet avser grupper av personer i en stat som rekommendation 1201 (1993) om ett tilläggsprotokoll om minoriteters rättigheter till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, såsom grupper av personer i en stat som 98 Marina Albiol Guzmán, Martina Anderson Punkt 1 inledningen 1. Europaparlamentet påminner om att även om skydd av minoriteter ingår i Köpenhamnskriterierna, både för kandidatländerna och för medlemsstaterna, finns det ingen garanti för att kandidatländerna står fast vid sina åtaganden enligt Köpenhamnskriterierna när de väl har blivit medlemsstater. Parlamentet påminner om att det varken finns en standard för minoriteters rättigheter i unionens politik eller en gemensam uppfattning om vem som kan 1. Europaparlamentet påminner om att även om skydd av minoriteter ingår i Köpenhamnskriterierna, både för kandidatländerna och för medlemsstaterna, finns det ingen garanti för att kandidatländerna står fast vid sina åtaganden enligt Köpenhamnskriterierna när de väl har blivit medlemsstater. Parlamentet påminner om att det varken finns en standard för minoriteters rättigheter i unionens politik eller en gemensam uppfattning om vem som kan AM\ docx 49/177 PE v01-00