Utkast till budgetplan för Finansministeriets publikationer 28b/2018. Finanspolitiken

Transkript

1 Utkast till budgetplan för 2019 Finansministeriets publikationer 28b/2018 Finanspolitiken

2

3 Finansministeriets publikationer 28b/2018 Utkast till budgetplan 2019 Finansministeriet, Helsingfors 2018

4 Finansministeriet ISBN PDF: Layout: Statsrådets förvaltningsenhet, publikationsverksamheten Helsingfors 2018

5 Presentationsblad Utgivare Finansministeriet Författare Ekonomiska avdelningen Publikationens titel Utkast till budgetplan 2019 Publikationsseriens namn och nummer Tema Finansministeriets publikationer 28b/2018 Finanspolitiken ISBN PDF ISSN PDF URN-adress Sidantal 20 Språk svenska Nyckelord Referat Euroländerna tillställer i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) Nr 473/2013 (förordningen om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet) kommissionen sina utkast till budgetplaner för det kommande året (Draft Budgetary Plan, DBP) före den 15 oktober. Utkasten till budgetplaner ingår i EU:s samordnade tillsynsförfarande som genomförs varje höst. Eventuella avvikelser från den strategi för den offentliga ekonomin som presenterats i det senaste stabilitetsprogrammet borde kunna konstateras på basis av utkastet till budgetplanen. Utkastet till budgetplanen inkluderar uppgifter om makroekonomiska prognoser och antaganden, målen för den offentliga ekonomin, inkomst- och utgiftsprognoserna då politiken förblir oförändrad, inkomst- och utgiftsmålsättningarna, beslutsbaserade åtgärder som ingår i budgetpropositionen, målen i unionens tillväxt- och sysselsättningsstrategi och de landspecifika rekommendationerna, en jämförelse av det senaste stabilitetsprogrammet och utkastet till budgetplanen samt en bilaga om metoder och medel. Utkastet till budgetplanen för 2019 baserar sig på regeringens budgetproposition för 2019 som överlämnades till riksdagen den 17 september 2018, och som till stora delar grundar sig på rambeslutet från våren 2018, tilläggsbudgeten för 2018 samt kommunekonomiprogrammet för Förläggare Beställningar/ distribution Finansministeriet Elektronisk version: julkaisut.valtioneuvosto.fi Beställningar: julkaisutilaukset.valtioneuvosto.fi

6 Kuvailulehti Julkaisija Valtiovarainministeriö Tekijät Julkaisun nimi Julkaisusarjan nimi ja numero Teema Kansantalousosasto Utkast till budgetplan 2019 (Vuoden 2019 alustava talousarviosuunnitelma) Valtiovarainministeriön julkaisuja 28b/2018 Talouspolitiikka ISBN PDF ISSN PDF URN-osoite Sivumäärä 22 Kieli Ruotsi Asiasanat Finanssipolitiikka, talousarviot, vakaus- ja kasvusopimus Tiivistelmä Euroopan parlamentin ja neuvoston asetuksen (EU) N:o 473/2013 (asetus alustavien talousarviosuunnitelmien seurantaa ja arviointia sekä euroalueen jäsenvaltioiden liiallisen alijäämän tilanteen korjaamisen varmistamista koskevista yhteisistä säännöksistä) mukaisesti euroalueen jäsenvaltiot toimittavat 15. lokakuuta mennessä tulevaa vuotta koskevat alustavat talousarviosuunnitelmansa (draft budgetary plan, DBP) komissiolle. Alustavat talousarviosuunnitelmat kuuluvat syksyisin toteutettavaan koordinoituun valvontamenettelyyn. Alustavan talousarviosuunnitelman perusteella pitäisi pystyä toteamaan mahdolliset poikkeamat viimeisimmässä vakausohjelmassa esitetystä julkisen talouden strategiasta. Alustava talousarviosuunnitelma pitää sisällään tiedot makrotalouden ennusteista ja oletuksista, julkisen talouden tavoitteista, tulo- ja menoennusteista politiikan pysyessä muuttumattomana, tulo- ja menotavoitteista, talousarvioesitykseen sisältyvistä päätösperäisistä toimenpiteistä, unionin kasvu- ja työllisyysstrategian tavoitteista ja maakohtaisista suosituksista ja viimeisimmän vakausohjelman ja alustavan talousarviosuunnitelman vertailusta sekä menetelmiä koskevan liitteen. Vuoden 2019 alustavan talousarviosuunnitelman pohjana toimii hallituksen eduskunnalle antama vuoden 2019 talousarvioesitys, joka perustuu pitkälti kevään 2018 kehyspäätökseen, vuoden 2018 lisätalousarvioon sekä kuntatalousohjelmaan vuodelle Kustantaja Julkaisun myynti/ jakaja Valtiovarainministeriö Sähköinen versio: julkaisut.valtioneuvosto.fi Julkaisumyynti: julkaisutilaukset.valtioneuvosto.fi

7 Description sheet Published by Ministry of Finance Authors Title of publication Series and publication number Subject Economics Department Utkast till budgetplan 2019 (Vuoden 2019 alustava talousarviosuunnitelma) Ministry of Finance publications 28b/2018 Economic Policy ISBN PDF ISSN (PDF) Website address (URN) Pages 22 Language Swedish Keywords Financial policy, budgets, Stability and Growth Pact Abstract Under Regulation (EU) No 473/2013 of the European Parliament and of the Council (Regulation on common provisions for monitoring and assessing draft budgetary plans and ensuring the correction of excessive deficit of the Member States in the euro area), euro area Member States are required to submit their draft budgetary plans (DBPs) for the forthcoming year to the Commission by 15 October. The DBPs are part of the coordinated surveillance exercise that takes place in the autumn. The DBP should allow the identification of any deviations from the general government finances strategy presented in the most recent Stability Programme. The DBP contains information on macroeconomic forecasts and assumptions, targets for general government finances, expenditure and revenue projections under the no-policy-change scenario, expenditure and revenue targets, discretionary measures included in the budget proposal, the goals of the European Union s strategy for growth and jobs and Country Specific Recommendations, a comparison between the DBP and the most recent Stability Programme, and an appendix on methods. Finland s 2019 Draft Budgetary Plan is based on the Government s budget proposal for 2019 submitted to Parliament on 17 September 2018, which for the most part is based on the spring 2018 spending limits decision, the 2018 supplementary budget and the 2019 programme for local government finances. Publisher Publication sales/ Distributed by Ministry of Finance Online version: julkaisut.valtioneuvosto.fi Publication sales: julkaisutilaukset.valtioneuvosto.fi

8 Innehåll Uppfyllelsen av underskotts- och skuldkriterierna... 7 Efterlevnaden av kraven i stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del... 7 Statsrådets bedömning av framstegen i fråga om det medelfristiga målet Tabellen 1 Makroekonomiska prognoser Målen för de offentliga finanserna Inkomst- och utgiftsmål Diskretionära åtgärder som ingår i budgetförslaget Eventuella samband mellan utkastet till budgetplan och målen och de landsspecifika rekommendationerna i EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning Avvikelser från senaste stabilitetsprogrammet Bilaga 1: Uppgifter om metoder

9 UTKAST TILL BUDGETPLAN 2019 I utkastet till budgetplanen för 2019 ingår en uppskattning av utvecklingen av Finlands offentliga finanser åren 2018 och 2019 samt, i enlighet med den s.k. finanspolitiska lagen (869/2012), statsrådets bedömning av framstegen mot det medelfristiga målet. Uppfyllelsen av underskotts- och skuldkriterierna Enligt finansministeriets oberoende prognos var saldot i de offentliga finanserna i förhållande till BNP -0,7 % av BNP år 2017 och kommer att vara -0,7 % år 2018 och -0,1 % år Sålunda uppfyller Finland kriteriet för underskott enligt EU:s grundfördrag. Skuldkvoten beräknas nu utveckla sig positivare än vad som bedömdes i våras. Enligt finansministeriets oberoende prognos väntas skuldkvoten inom den offentliga ekonomin minska under referensvärdet på 60 procent redan 2018 och den fortsätter att sjunka ytterligare 2019, vilket framgår av tabellen nedan. Enligt finansministeriets bedömning uppfylls grundfördragets skuldkriterium, vilket man bedömde redan i våras. Kommissionen gjorde inte heller längre våren 2018 någon separat bedömning för Finlands del av om skuldkriteriet uppfyllts. 1 Från och med 2018 och framåt understiger skuldkvoten referensvärdet på 60 procent. Sålunda uppfyller Finland skuldkriteriet enligt EU:s grundfördrag. Efterlevnaden av kraven i stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del Finland omfattas av den förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten och av de krav i den förebyggande delen som gäller framstegen mot det medelfristiga målet (medium term objective, MTO). Uppnåendet av det medelfristiga målet eller framsteg i den riktningen bedöms med hjälp av två pelare, det strukturella underskottet och utgiftsregeln. 1 Enligt en bedömning i stabilitetsprogrammet våren 2018 uppfyllde Finland det s.k. framåtblickande skuldkrite-riet år 2017 och det s.k. bakåtblickande skuldkriteriet år 2018, en bedömning som kommissionen instämde i, och utarbetade inte heller någon rapport i enlighet med artikel i grundfördraget. 7

10 FINANSMINISTERIETS PUBLIKATIONER 28B/2018 Finlands medelfristiga mål för det strukturella saldot är -0,5 % i relation till BNP, och regeringen vill nå det målet senast år Finland uppnådde det medelfristiga målet redan 2016 och överträffade det Enligt de landspecifika rekommendationer som antogs av rådet i juli 2017 ska Finland uppnå det medelfristiga budgetmålet 2018, med beaktande av tillåtna avvikelser enligt regeln om ovanliga händelser, genomförandet av strukturreformer och investeringar för vilka en tillfällig avvikelse har beviljats. 2 Enligt den oberoende prognos som gjorts av finansministeriet minskar det strukturella saldot år Detta beror på att 2017 gick bättre än väntat, vilket var en följd av tillfälliga skatteinkomster, 0,4 % av BNP, som dock enligt kommissionens bedömning inte var sådana tillfälliga eller temporära faktorer som ska beaktas i beräkningen av det strukturella saldot. Det beror också på att 2017 års skatteåterbäringar som var större än vanligt kommer att registreras för Därför försvagas det strukturella saldot mer än väntat Det strukturella saldot håller sig dock inom ramen för handlingsutrymmet, -1,1 % av BNP, som tillåts enligt den flexibilitet som beviljats till följd av de strukturella reformerna och investeringarna. 3 Enligt finansministeriets bedömning följs kraven i fråga om det strukturella saldot 2018 och kumulativt Finansministeriets bedömning av den pelare som gäller det strukturella saldot strävar efter att uppskatta den utvärdering i efterskott som ska göras våren 2019, 4 och kan därmed avvika från den s.k. upp-skattning för det innevarande året som kommissionen publicerar i november Skillna-derna beror i synnerhet på de under olika prognosrundor ändrade bedömningar av det strukturella saldot som presenteras i bilden nedan. 2 Finland beviljades våren 2017 flexibilitet på sammanlagt 0,6 % i förhållande till BNP i enlighet med strukturreforms- och investeringsklausulerna i stabilitets- och tillväxtpakten. Syftet med detta var att genomföra reformer som bidrar till hållbara offentliga finanser och EU:s samfinansierade investeringsprojekt. Flexibiliteten beviljades för tre år, Med avvikelser enligt regeln om ovanliga händelser hänvisas till den avvikelse som med anledning av förhöjda flyktingkostnader beviljades och som kommissionen beaktar i sina kalkyler. 3 I finansministeriets bedömning har för enkelhetens skull bara de flexibiliteter Finland har bett om, m.a.o. strukturreforms- och investeringsklausulerna, tagits i beaktande. Med avseende på investeringsklausulerna bedömde kommissionen i våras utifrån förhandsuppgifter att de offentliga investeringarna hade minskat med 0,6 % år 2017, och ansåg att investeringsklausuler inte heller längre kan utnyttjas åren Preciseringen av uppgifter under sommaren 2018 visade dock att de offentliga investeringarna har ökat år 2017 med 3,3 %. Sålunda uppfyller Finland villkoren för investeringsklausulen och den har beaktats i finansministeriets be-dömning. 4 Bara en utvärdering i efterhand (en s.k. ex post bedömning), som för 2018 års del görs på våren 2019 kan leda till att ett förfarande med en s.k. betydande avvikelse inleds. 5 Kommissionens bedömning i november 2018 kommer att använda s.k. frysta bedömningar och beaktar med andra ord inte 2017 års förbättrade utgångsnivå. Därför kan kommissionens novemberbedömning vara att en betydande avvikelse hotar Finland Såsom det konstateras i de landsspecifika rekommendationerna som godkändes i juli 2018 tas den förbättrade utgångsnivån, om den besannas, i beaktande i efterhandsutvärderingen på våren

11 UTKAST TILL BUDGETPLAN ,0-0,2-0,4-0,6-0,8-1,0-1,2-1,4-1,6 Strukturell saldo hos den offentliga sektorn i förhållande till BNP, % -1, Kommission hösten 2016 Kommission hösten 2017 Kommission våren 2018 FM hösten 2018 MTO MTO inkl. flexibiliteten Källa: EU-kommissionen, FM 6 Enligt finansministeriets bedömning följs utgiftsregeln 2018 och kumulativt Därmed borde enligt finansministeriets bedömning utvärderingen i efterskott av kraven i den förebyggande delen ge som resultat att Finland har iakttagit de rekommendationer som getts Enligt de landspecifika rekommendationer som antogs av rådet i juli 2018 ska Finland uppnå det medelfristiga budgetmålet 2019, med beaktande av temporärt tillåtna avvikelser med anledning av genomförandet av strukturreformerna. Enligt en oberoende prognos som gjorts av finansministeriet är det strukturella saldot år ,7 % av BNP. Därmed ligger det strukturella saldot enligt finansministeriets bedömning så nära det medelfristiga målet, -0,5 % av BNP, att man kan betrakta det medelfristiga målet som uppnått på det sätt som regeringen eftersträvat. 6 Även kumulativt följs kraven på det strukturella saldot. Det finns en liten avvikelse i utgiftsregeln både 2019 och kumulativt åren Avvikelsen är dock inte betydande. 6 Enligt kommissionens s.k. vade mecum publikation kan det medelfristiga målet anses uppfyllt (Vade Mecum 2018, s. 36) om det strukturella saldot ligger högst 0,25 procentenheter från det medelfristiga målet. 9

12 FINANSMINISTERIETS PUBLIKATIONER 28B/2018 Enligt finansministeriets bedömning kommer Finland således att nå det medelfristiga målet och uppfyller kraven i den förebyggande delen även år Det kan särskilt konstateras att Finland har följt den plan som landet presenterade i utkastet till budgetplan för 2017 i samband med att man ansökte om att få använda struktur- och investeringsflexibilitetsklausuler. Statsrådets bedömning av framstegen i fråga om det medelfristiga målet Statsrådet instämmer i den ovan beskrivna bedömningen av framstegen i fråga om det medel-fristiga målet. Det medelfristiga målet uppnåddes redan 2016, och det stod fast År 2018 följer Finland fortfarande det medelfristiga målet med beaktande av den flexibilitet som beviljats Finland. Det medelfristiga målet uppnås 2019 på det sätt som eftersträvas av regeringen. Enligt 3 1 mom. i den finanspolitiska lagen (869/2012) ska statsrådet vidta de åtgärder som statsrådet anser behövliga för att korrigera de offentliga finansernas stabilitet och hållbarhet, om det enligt statsrådets bedömning finns en sådan betydande avvikelse i det strukturella saldot i de offentliga finanserna som kan äventyra uppnåendet av det medelfristiga målet. 10

13 UTKAST TILL BUDGETPLAN Makroekonomiska prognoser 1 Tabell 0.i). Grundläggande antaganden mån. EURIBOR-ränta -0,3-0,3 0,0 Obligationsränta 10 år 0,6 0,8 1,2 USD/EUR-växelkurs 1,2 1,2 1,1 Nominell effektiv växelkurs 0,3 3,8 0,2 Global BNP-tillväxt (exklusive EU) 3,7 3,9 3,9 BNP-tillväxten i EU-27 2,4 2,3 2,0 BNP-tillväxten på de viktigaste exportmarknaderna 4,1 3,7 3,7 Världshandelns tillväxt 4,8 4,8 4,6 Råolja (USD/fat) 54,8 72,8 79,6 Tabell 1a. Makroekonomiska utsikter 2017 nivå md euro volym, % 1. Real BNP 196,787 2,8 3,0 1,7 Varav 1.1. Som hänför sig till de offentliga finansernas inverkan på den ekonomiska tillväxten 2. Potentiell BNP 198,1 1,2 1,6 1,6 bidrag: - arbete - kapital - total faktorproduktivitet 3. Nominell BNP 223,8 3,6 4,6 3,5 Komponenter av real BNP 4. Privata slutliga konsumtionsutgifter 121,9 1,3 2,1 1,6 5. Offentliga slutliga konsumtionsutgifter 51,2-0,5 0,6 0,5 6. Fast bruttoinvestering 49,6 4,0 4,1 1,5 7. Lagerinvestering (i % av BNP) 1,0 0,4 0,6 0,6 8. Export av varor och tjänster 86,3 7,5 4,9 3,9 9. Import av varor och tjänster 85,4 3,5 3,5 3,0 Bidrag till BNP-tillväxten, %-enheter 10. Inhemsk efterfrågan på slutprodukter 222,7 1,5 2,2 1,3 11. Lagerinvestering ,1 0,3 0,0 12. Nettoexport 0,8 1,4 0,6 0,3 1 Prognosen i utkastet till budgetplan, vilken också ligger till grund när statens budgetförslag utarbetas, har tagits fram av finansministeriets ekonomiska avdelning. Prognosen är oberoende och dess formella oberoende bygger på den s.k. fipo-lagen (lagen om ändring av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen och om tillämpning av fördraget samt om kraven på de fleråriga ramarna för de offentliga finanserna, 79/2015). Budgetplanen baserar sig på de uppgifter som fanns tillgängliga och på regeringens statsbudgetsproposition för 2019 som överlämnades till riksdagen den 14 september

14 FINANSMINISTERIETS PUBLIKATIONER 28B/2018 Tabell 1b. Prisutveckling förändring, % 1. BNP-deflator 0,8 1,6 1,8 2. Deflator för privat konsumtion 1,1 1,2 1,5 3. Harmoniserat konsumentprisindex 0,8 1,1 1,4 4. Offentlig konsumtionsdeflator -0,1 1,8 2,6 5. Investeringsdeflator 1,7 2,3 1,9 6. Exportprisdeflator 3,1 2,4 1,9 7. Importprisdeflator 3,5 3,0 2,4 Tabell 1c. Utvecklingen på arbetsmarknaden 2017 nivå förändring, % 1. Sysselsättning, personer ,0 2,6 0,9 2. Sysselsättning, arbetade timmar ,7 2,0 0,8 3. Arbetslöshetsgrad (%) 234 8,6 7,4 6,9 4. Arbetsproduktivitet, personer 79,6 1,8 0,4 0,7 5. Arbetsproduktivitet, antal arbetade timmar 47,6 2,1 1,0 0,9 6. Löntagarersättningar 104,9 0,7 3,4 2,8 7. Ersättning per anställd 42,4-0,3 0,8 1,8 Tabell 1d. Sektorsspecifika saldon % av BNP 1. Finlands nettoutlåning till utlandet 0,7 0,5 0,7 varav: - Saldo för varor och tjänster 0,4 0,7 0,8 - Saldo för produktionsfaktorsersättningar och inkomstöverföringar 0,3-0,2-0,2 - Kapitalöverföringar, netto 0,0-0,1-0,1 2. Den privata sektorns nettoutlåning 1,0 0,9 0,5 3. Den offentliga sektorns nettoutlåning -0,7-0,7-0,1 4. Statistisk avvikelse -0,3-0,3-0,3 12

15 UTKAST TILL BUDGETPLAN Målen för de offentliga finanserna Tabell 2a. De allmänna målen för de offentliga finanserna uppdelade efter delsektor Nettoutlåning per delsektor % av BNP 1. Den offentliga sektorn sammanlagt -0,7-0,1 2. Staten -1,5-0, Lokalförvaltningen -0,5-0,3 5. Socialskyddsfonderna 1,3 1,0 6. Ränteutgifter 0,9 0,8 7. Primärsaldo 0,2 0,7 8. Engångsåtgärder -0,1 0,1 9. Real BNP-tillväxt, %-förändring 3,0 1,7 10. Potentiell BNP, %-förändring 1,6 1,6 bidrag - arbete - kapital - total faktorproduktivitet 11. Produktionsgap 0,7 0,8 12. Konjunkturrelaterad komponent i det finansiella sparandet 0,4 0,5 13. Konjunkturrensat finansiellt sparande -1,1-0,6 14. Konjunkturrensat primärsaldo -0,3 0,3 15. Strukturell balans -1,1-0,7 13

16 FINANSMINISTERIETS PUBLIKATIONER 28B/2018 Tabell 2b. Utveckling av den offentliga sektorns skuldsättning % av BNP 1. Bruttoskuld 59,9 59,1 2. Förändring i bruttoskulden -1,4-0,9 Bidrag till förändringar i bruttoskulden 3. Primärsaldo -0,2-0,7 4. Räntekostnader 0,9 0,8 5. Flödes-/stockjustering -2,1-0,9 varav: - Differenser mellan statistikföring enligt kassa- och prestationsprincipen 0,1 0,2 - Finansiella tillgångars nettoökning 0,5 0,6 - varav - privatiseringsintäkter -0,4-0,2 - värderingseffekter och övrigt -2,6-1,7 Implicit räntesats på skuld 1,5 1,4 Andra relevanta variabler 6. Likvida finansiella tillgångar 7. Finansiella nettoskulder 8. Amortering av statens skulder (befintliga skuldebrev) 9. Andel av valutaskulden 10. Genomsnittlig maturitet för statens skulder 14

17 UTKAST TILL BUDGETPLAN Inkomst- och utgiftsprognoser vid oförändrad politik Tabell 3. Offentliga utgifts- och inkomstberäkningar vid oförändrad politik uppdelade enligt huvudkomponenter Offentlig sektor % av BNP 1. Totala inkomster vid oförändrad politik 51,9 51,8 varav: 1.1. Skatter på produktion och import 13,9 13, Inkomstskatter 16,0 16, Kapitalskatter 0,3 0, Socialskyddsavgifter 12,0 11, Förmögenhetsinkomst 2,9 2, Övriga inkomster 6,8 6,7 varav: skattesats 42,3 42,2 2. Totala utgifter vid oförändrad politik 52,6 51,8 varav: 2.1. Löntagarersättningar (dvs. löner + arbetsgivares socialskyddsavgifter) 12,1 11, Insatsförbrukning 10,5 10, Sociala inkomstöverföringar 21,3 21,1 varav arbetslöshetsersättningar 2,1 1, Ränteutgifter 0,9 0, Subventioner 1,2 1, Fast bruttoinvestering 4,0 3, Kapitaltransfereringar 0,3 0, Övriga utgifter 2,3 2,3 15

18 FINANSMINISTERIETS PUBLIKATIONER 28B/ Inkomst- och utgiftsmål Tabell 4a. Offentliga inkomster och utgifter, uppdelade efter huvudkomponenter Offentlig sektor % av BNP 1. Totala inkomster 51,9 51,8 varav: 1.1. Skatter på produktion och import 13,9 13, Inkomstskatter 16,0 16, Kapitalskatter 0,3 0, Socialskyddsavgifter 12,0 11, Förmögenhetsinkomst 2,9 2, Övriga inkomster 6,8 6,7 varav: skattesats 42,3 42,2 2. Totala utgifter 52,6 51,9 varav: 2.1. Löntagarersättningar 12,1 11, Insatsförbrukning 10,5 10, Sociala inkomstöverföringar 21,3 21,1 varav arbetslöshetsersättningar 2,1 1, Ränteutgifter 0,9 0, Subventioner 1,2 1, Fast bruttoinvestering 4,0 3, Kapitaltransfereringar 0,3 0, Övriga utgifter 2,3 2,3 Tabell 4b. Utgifter utanför utgiftsregeln 2017 miljoner euro % av BNP 1. Utgifter för EU-program som motsvaras fullt av inkomster från EU-medel 450 0,2 0,2 0,2 1.a varav investeringar 127 0,1 0,1 0,1 2. Konjunkturbetingade ändringar i arbetslöshetsutgifterna 950 0,4 0,2 0,1 3. Effekten av diskretionära åtgärder på inkomsterna ,8-0,4-0,3 4. Utgifter finansierade med öronmärkta inkomster 80 0,0 0,0 0,0 16

19 UTKAST TILL BUDGETPLAN Diskretionära åtgärder som ingår i budgetförslaget Tabell 5a. Diskretionära åtgärder som vidtagits av den offentliga sektorn Detaljerad beskrivning Mål Redovisningsprincip Förteckning över åtgärder* Godkännandestatus Budgetkonsekvenser % av BNP Hushållens inkomstskatter Hushållens inkomstskatter prestationsprincipen Samfundsskatter Samfundsskatter prestationsprincipen Indirekta skatter Indirekta skatter prestationsprincipen Socialskyddsavgifter Socialskyddsavgifter prestationsprincipen Utgiftsåtgärder Utgiftsåtgärder prestations/kassaprincipen största delen godkänd** -0,2-0,1-0,2 största delen godkänd** 0,0 0,0 0,0 största delen godkänd** 0,0 0,1 0,0 föreslagen*** -0,2-0,3 0,2 största delen godkänd** -0,3-0,3-0,1 * Många åtgärder uppfyller inte storlekskriteriet (0,05 % av BNP), så åtgärderna har summerats samt delats i större kategorier. En del av åtgärderna är temporära, men största delen är permanenta. ** Riksdagen beslutar under hösten 2018 *** Social- och hälsovårdsministeriet fastställer under hösten 2018 Tabell 5b. Diskretionära åtgärder som vidtagits av staten Förteckning över åtgärder* Detaljerad beskrivning Mål Redovisningsprincip Godkännandestatus Budgetkonsekvenser % av BNP Hushållens inkomstskatter Hushållens inkomstskatter prestationsprincipen Samfundsskatter Samfundsskatter prestationsprincipen Indirekta skatter Indirekta skatter prestationsprincipen Utgiftsåtgärder Utgiftsåtgärder prestationsprincipen största delen godkänd** -0,2-0,1-0,2 största delen godkänd** 0,0 0,0 0,0 största delen godkänd** 0,0 0,1 0,0 största delen godkänd** -0,3-0,3-0,1 * Många åtgärder uppfyller inte storlekskriteriet (0,05 % av BNP), så åtgärderna har summerats samt delats i större kategorier. En del av åtgärderna är temporära, men största delen är permanenta. ** Riksdagen beslutar under hösten

20 FINANSMINISTERIETS PUBLIKATIONER 28B/ Eventuella samband mellan utkastet till budgetplan och målen och de landsspecifika rekommendationerna i EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning Tabell 6a. Landsspecifika rekommendationer Rekommendationens nummer Förteckning över åtgärder Beskrivning av direkta effekter Den första landsspecifika rekommendationen: uppnå det medelfristiga budgetmålet 2019, med beaktande av avvikelser som tillåts temporärt med anledning av genomförandet av strukturreformen; säkerställa att förvaltningsreformen för att förbättra socialoch hälsovårdstjänsternas kostnadseffektivitet och en jämlik tillgång godkänns och genomförs; Den andra landsspecifika rekommendationen: förbättra incitament för att ta emot arbete och trygga ändamålsenlig och välintegrerad service för arbetssökande och personer som står utanför arbetsmarknaden; Den tredje landsspecifika rekommendationen: stärka uppföljningen av hushållens skuldsättning bland annat genom att inrätta ett kreditregistersystem. Syftet är att beslut om social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen ska fattas i riksdagen under höstsessionen Reformen avses träda i kraft vid ingången av I regeringens budgetproposition beslutade man att öka och underlätta användningen av lönesubvention i företag i syfte att främja sysselsättning av personer som länge varit arbetslösa och partiellt arbetsföra. Konkreta åtgärder: -Företag ska betalas en slags sysselsättningsbonus, om de ändrar en visstidsanställning till en tillsvidareanställning eller om de med hjälp av lönesubvention anställer en arbetslös som tillsvidareanställd. Vid arbets- och näringsbyråerna införs för viss tid en resultatbonus för personalen för att främja sysselsättningen av sådana som varit arbetslösa länge. - För att främja mottagande av kortvarigt arbete övergår man vid jämkning av arbetslöshetsförmån från den nuvarande jämkningen enligt tidpunkten för intjänandet av inkomsten till jämkning enligt tidpunkten för utbetalningen av inkomsten. Dessutom ska det inledas ett riksomfattande program för arbetsförmåga i syfte att utveckla långtidsarbetslösas arbetsoch funktionsförmåga och den individuella identifieringen av rehabiliteringsbehovet hos dem. I en utredning som gjorts på uppdrag av justitieministeriet föreslås att det inrättas ett centraliserat register över positiva kreditupplysningar. Utredningen remissbehandlas, varefter det stakas ut mer detaljerade riktlinjer om frågan. År 2018 har det treåriga försöksprojektet Förebyggande av ekonomiska problem bland hyresgäster inletts. I projektet organiseras boenderådgivning, ekonomisk rådgivning, handgriplig ekonomisk styrning, betalningsplaner, beviljande av små lån och rehabilitering på ett enhetligt och flexibelt sätt till en fungerande helhet när det gäller klientarbetet. Åtgärderna motsvarar rekommendationen gällande förvaltningsreformen av sociala och hälsovårdstjänsterrekommendationen. Åtgärderna motsvarar rekommendationen direkt. Åtgärderna motsvarar rekommendationen direkt. 18

21 UTKAST TILL BUDGETPLAN 2019 Tabell 6b. EU:s mål för tillväxt och sysselsättning Inga betydande förändringar sedan våren 2018, se: 7 Avvikelser från senaste stabilitetsprogrammet Tabell 7. Avvikelser från senaste stabilitetsprogrammet % av BNP Offentliga sektorns nettoutlåning Stabilitetsprogram -0,6-0,6-0,2 Utkast till budgetplan -0,7-0,7-0,1 Skillnad, %-enheter -0,1-0,1 0,1 Offentliga sektorns nettoutlåning vid oförändrad politik Stabilitetsprogram -0,6-0,6-0,2 Utkast till budgetplan -0,7-0,7 0,0 Skillnad, %-enheter -0,1-0,1 0,2 Budgetpropositionens inverkan på inkomstfördelning har uppskattat i en separat promemoria: Talousarvioesityksen+tulonjako+BO.pdf Tabell 8. Jämforelse med kommissionens föregående prognos EU-kommissionens prognos, våren 2018 FM hösten BNP, förändring, % 2,6 2,5 2,3 2,8 3,0 1,7 Arbetslöshetsgrad, % 8,6 8,4 8,3 8,6 7,4 6,9 Balansen för de offentliga samfunden, % av BNP -0,6-0,7-0,2-0,7-0,7-0,1 Strukturella balansen, % av BNP -0,1-0,8-0,9-0,3-1,1-0,7 De offentliga samfundens skuld, % av 61,4 60,4 59,6 61,3 59,9 59,1 19

22 FINANSMINISTERIETS PUBLIKATIONER 28B/2018 BILAGA 1: Uppgifter om metoder Makroprognosen baserar sig på expertåsikter, finansministeriets DSGE-modell (se t.ex. Ekonomisk översikt, hösten 2017, s.17), en faktormodell på kort sikt samt partialmodeller. Prognosen för de offentliga finanserna baserar sig på bl.a. makroprognosen på kort sikt samt kalkyler på medellång sikt, budgetpropositionerna, rambesluten, prognoserna om skatteunderlag och ändringarna i beskattningsgrunderna samt de detaljerade uppskattningarna av skatteinkomsterna som härletts från dem, kommunekonomiprogrammet samt besluten om socialskyddsavgifter och sociala förmåner. 20

23

24 FINANSMINISTERIET Snellmansgatan 1 A PB 28, STATSRÅDET Telefon Telefax ISSN (pdf) ISBN (pdf) Oktober 2018