Tillsyn av båtklubbar 2015
|
|
- Kurt Sandström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1 (11) Tillsyn av båtklubbar 2015 stockholm.se Tillsyn av båtklubbar 2015 Dnr: Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Pendar Behnood
2 Sida 2 (11) Sammanfattning Miljöförvaltningen besöker årligen båtklubbar i Stockholms stad. Under inspektionen kontrolleras verksamheternas egenkontroll med avseende på båtbottenfärger, farligt avfall, kemikalier, tvätt av båtar, cisterner, enskilda avlopp och oljeavskiljare. Under 2015 besöktes 23 båtklubbar. Samtliga besökta båtklubbar fick anmärkningar på framförallt förekomst av båtbottenfärger innehållande biocider, kemikalieanvändning samt tvätt av båtar över mark och vatten där tvättvatten obehindrat kunde läcka ut till miljön. Efter förvaltningens inspektioner och utskick av inspektionsrapporter har majoriteten av båtklubbarna i Mälaren infört någon form av utfasningsplan av båtbottenfärger som innehåller bekämpningsmedel (biocider). Miljöförvaltningens bedömning är att kemikalier och båtbottenfärger innehållande biocider och andra gifter används i stor okontrollerad utsträckning på båtklubbarna. En anledning till detta kan vara kunskapsbrist hos båtägare om de negativa konsekvenser som medföljer vid användning av kemikalier i omedelbar anslutning till vatten- och markområden. Utöver levande organismer som kan skadas av kemikalier kan även människor som kommer i kontakt med kemikalierna skadas av dessa. Kemikalierna innebär bl.a. en risk för människors hälsa om inte rätt skyddsutrustning används vid underhållsarbeten. Förvaltningen bedömer att båtklubbarna har bristande rutiner gällande vilka försiktighetsåtgärder som medlemmarna ska vidta vid exempelvis underhållsarbeten för att förhindra spridning av farliga ämnen. Miljöförvaltningen eftersträvar att genom kunskapshöjande insatser gentemot båtklubbar och båtägare och en förbättrad egenkontroll minska och fasa ut hälso- och miljöfarliga båtbottenfärger och kemikalier. Hos en del båtägare finns ett motstånd mot utfasning av kemikalierna. Detta bedöms till viss del bero på kunskapsbrist om kemikaliers skadeverkan och om hur det kemiska kretsloppet fungerar vid läckage av kemikalier. Generellt inom båtbranschen pågår dock en positiv förändring i synsätt med frivilliga omställningsprocesser som följd. Det är viktigt att tillsynsmyndigheterna kan möta den utvecklingen och vara ett stöd i den processen. Bakgrund Stockholms stad eftersträvar ett levande fritidsbåtsliv. Idag finns det inom staden, cirka 80 båtklubbar för fritidsbåtar. Det finns även fem varvsföreningar till vilka båtägare kan ansluta sig till. Cirka 50 klubbar har en egen båtuppläggningsplats i anslutning till hamnen. De flesta båtklubbar arrenderar marken av Stockholms stad genom Idrottsnämnden med undantag för de klubbar som arrenderar mark från Kungliga Djurgårdens Förvaltning. Det förekommer även båtägare som inte är med i någon båtklubb utan tar hem båten på en båttrailer, så kallade trailerbåtar. Miljöförvaltningen utövar regelbunden tillsyn på båtklubbar med uppläggningsplats. Miljöförvaltningen saknar således information om den miljöfarliga verksamhet bedrivs på båtklubbar som inte har någon uppläggningsplats. Det finns inte heller någon information om huruvida båtägare som tar hem sin båt underhåller den och om några utsläpp finns förknippade med detta. Båtlivet är förenat med många olika hälso- och miljöfarliga produkter så som båtbottenfärger innehållande biocider, olika tvättmedel, vax, polermedel, glykol, farligt avfall och dylikt. Verksamheten rörande båtar kan således påverka människors hälsa och miljön på ett negativt sätt genom utsläpp till luft samt utsläpp av kemikalier och båtbottenfärger direkt till mark och
3 Sida 3 (11) vatten på de platser där båtarna underhålls och förvaras. Läckage förekommer också då båtar sjösätts och nyttjas i vattnet. Den enskilt största och mest allvarliga miljörisken kopplad till båtklubbars verksamhet är läckage av metaller och andra miljögifter från båtbottenfärger till mark, vatten och bottensediment. Många båtbottenfärger innehåller olika bekämpningsmedel (biocider) för att motverka påväxt på skrovet. Dessa kemikalier är i många fall giftiga för vattenlevande organismer och för människor. Människor och andra levande arter kan komma i kontakt med dessa ämnen genom att de vistas på förorenade platser, badar i kontaminerat vatten samt får i sig dessa ämnen genom att äta fisk och skaldjur som kommer från dessa vatten. Många båtar med biocidfärger är hamnlagda och rör sig inom Stockholms dricksvattentäkt, Mälaren. Mycket höga halter av metaller har uppmätts i sedimentet i småbåtshamnar och på båtuppläggningsplatser runt om i landet. Höga och förhöjda halter av metaller i vatten och sediment kan leda till omfattande negativ påverkan på vattenlevande organismer i hav och sjöar. Stockholms stad har tidigare antagit en policy om att båtuppläggningsplatserna ska vara öppna för allmänheten och att rekreation ska bedrivas på dessa platser under sommarsäsonger när båtarna är sjösatta. Med anledning av policyn och det pågående läckaget av metaller och kemikalier till mark och vatten bör arbetet med att fasa ut dessa i så stor utsträckning som möjligt prioriteras. Det är dessutom ofta ett lagkrav för miljöförvaltningen att tillse att miljöbalkens regler och dessföljd lagstiftning följs. Tillämpliga bestämmelser som reglerar verksamheten vid båtklubbar är utöver miljöbalken, förordningen (2000:338) om biocidprodukter, Havs- och vattenmyndighetens riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar (rapport 2012:10), Sjöfartsverkets föreskrifter om mottagning av avfall från fritidsbåtar (SJÖFS 2001:13), avfallsförordningen (2011:927) samt lokala hälsoskyddsförskrifter för Stockholms stad med avseende på enskilda avlopp. Båtbottenfärger Dagens båtbottenfärger delas in i två olika kategorier som består av kemiska och fysikaliska båtbottenfärger. De fysikaliska färgerna bekämpar påväxt genom att exempelvis ett färglager flagnar i vattnet och på så sätt tar med sig påväxten. Även fysikaliska färger och färger som påstås vara miljövänliga och giftfria kan innehålla skadliga kemikalier som i vissa fall är cancerframkallande. De kemiskt verkande färgerna är biocidprodukter innehållande bekämpningsmedel som även kallas för antifoulingfärger. En biocidprodukt definieras i miljöbalken (1998:808) som ett kemiskt eller biologiskt bekämpningsmedel som är avsett att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer orsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. En biverkning av dessa biocider vid användandet i båtbottenfärger är att även andra levande varelser som inte växer på båtar tar skada av kemikalierna. Även människors hälsa kan komma att skadas av biocider. Biocidhaltiga båtbottenfärger som innehåller bekämpningsmedel måste granskas och godkännas av Kemikalieinspektionen enligt förordning (2000:338) om biocidprodukter. Kemikalieinspektionen tar vid sin bedömning av båtbottenfärger särskild hänsyn till användning i Östersjön eftersom detta brackvatten har låg artdiversitet. Därför finns det olika regler för användning av båtbottenfärger på östkusten och västkusten. Hur färgen får användas framgår av etiketten på färgburken. För båtar som används i insjöar och Mälaren får endast
4 Sida 4 (11) alternativa metoder eller biocidfria färger användas. Sådana färger är vanligen märkta med exempelvis texten för insjöar. Det finns inte några godkända biocidfärger för Mälaren. Exempel på ämnen som förekommer i biocidfärger: Tributyltenn (TBT): Är förbjudet sedan 1989 i Sverige för alla fritidsbåtar, mycket giftigt och hormonstörande ämne. Redan i mycket små mängder (nanogram) är ämnet mycket giftigt. Ämnet rubbar de hormoner som styr tillväxten och fortplantningen hos djur och människor. Bland annat har honsnäckor som utsatts för TBT utvecklat hanliga könsorgan och därmed inte kunnat fortplanta sig. Höga halter tenn har uppmätts (härrörande från TBT) på båtskrov, vilket tyder på att gamla underliggande lager färg finns kvar på båtarna. Båtar som någon gång har målats med dessa färger måste därför saneras då underliggande gamla lager färg kan läcka TBT. Koppar, kopparoxid eller andra kopparföreningar: Är i högre koncentrationer giftiga för främst mark- och vattenlevande organismer. Zink, zinkoxid och andra zinkföreningar: Är i högre koncentrationer giftiga för markoch vattenlevande organismer. Det finns även andra skadliga ämnen som förekommer i såväl biocidfärger som färger utan biocider. Exempel på sådana ämnen är olika lösningsmedel, petroleumprodukter samt andra kemikalier som kan vara giftiga för organismer och människor. En del är cancerframkallande. Vissa båtar är påmålade med blymönja. Det finns en kunskapsbrist hos båtklubbar och båtägare angående vilka färger båtarna har påmålats med tidigare vilket kan vara en orsak till att det fortfarande förekommer TBT på båtar trots förbudet Mälaren är en insjö och även dricksvattentäkt. Trots detta har förvaltningen noterat att även båtar i Mälaren kan vara påmålade med biocidfärger och till och med färger innehållande Tributyltenn (TBT). Idag finns det många olika alternativa metoder till båtbottenfärger i syfte att avlägsna påväxt. Dessa består av bland annat manuella borstar, mekanisk borsttvätt, skrovduk, undervattendammsugare, båtlyft och dylikt. Dessa alternativ utgör i de allra flesta fall en fullgod ersättning till båtbottenfärger. Båttvätt Tvätt av båtar kan leda till utsläpp av båtbottenfärger och andra skadliga kemikalier till mark och vatten om tvätten inte utförs på ett tillfredställande sätt. Många gånger förekommer det att båtar högtryckstvättas över vatten eller mark och därmed sker ett läckage av båtbottenfärger om tvättvattnet inte omhändertas eller renas. Även marken vid båtuppläggningsplatsen kan skadas av läckage vid exempelvis underhållsarbeten. Läckage från båtbottenfärger och kemikalier sker även i vattnet när båten åker runt och färgen nöts av.
5 Sida 5 (11) På Långholmen i Stockholm finns det sedan några år tillbaka en spolplatta för båttvätt belägen. Spolplattans reningsfunktion har vid provtagningar visat sig vara bristfällig varför flera möten genomförts på plats med alla inblandade aktörer. Efter mötena har flera åtgärder vidtagits i syfte att förbättra spolplattans reningsfunktion. Arbetet fortgår och från och med sommaren 2016 kommer ännu en spolplatta, belägen vid Sätra varv, att tas i drift. I dagsläget finns det ingen borsttvättanläggning i Stockholms stad. Förvaltningen har under åren noterat många positiva erfarenheter från båtägare i kranskommuner som har anlagt en borsttvättanläggning varför arbetet med att uppföra en sådan anläggning i Stockholm bör prioriteras. Det är även ett önskemål som har framförts till förvaltningen av många båtägare och båtklubbar i Stockholms stad. Det är dock viktigt att i sammanhanget påtala att bottenmålade båtar som borsttvättas bör kopplas till en tillfredställande teknisk lösning som fångar upp färgresterna.
6 Sida 6 (11) Tillsyn Under 2015 inspekterade miljöförvaltningen 23 båtklubbar och varvsföreningar med uppläggningsplatser inom staden, varav 20 st var båtklubbar i Mälaren och tre st båtklubbar i Östersjön. En majoritet av dessa klubbar hade någon form av miljödokument och miljöstyrning, dock i varierande grad. Vid inspektionerna granskades båtklubbarnas hantering av farligt avfall inklusive avfallshanteringsplan. Vidare kontrollerades om båtklubbarna hade rutiner för tillbud och olyckor, utfasningsplan för biocidfärger (gäller båtklubbar i Mälaren), inventering av förekomna båtbottenfärger, rutiner för tvätt av båtar, policy för båtbottenfärger, etc. Resultat Resultatet från inspektionerna sammanställs i en tabell och en figur under detta avsnitt. Majoriteten (18 st) av båtklubbarna i Mälaren saknade utfasningsplan för biocidfärger och 13 st av samtliga båtklubbar saknade rutiner för tvätt av båtar där målade båtar tvättades över mark utan någon reningsanordning varför vattnet från högtryckstvätten obehindrat kunde läcka ut till omkringliggande mark och vatten. Inspektionerna visade att en majoritet av båtklubbarna saknar kunskap om vilka båtbottenfärger som förekommer på båtarna. Det noterades även att användningen av biocidfärger var fortsatt stort.
7 Sida 7 (11) Utöver brister i fråga om användandet av båtbottenfärger och hantering av tvättvatten saknade flertalet båtklubbar lämpliga rutiner gällande försiktighetsåtgärder som ska vidtas vid tvätt, målning, slipning, skrapning, byte av olja, oljefilter, samt konserveringsvätskor för att förebygga spridning av kemikalier till vatten och mark. Miljöförvaltningen granskade även båtklubbarna huruvida de hade en avfallshanteringsplan. En avfallshanteringsplan är en inventering som bland annat visar vilka fraktioner medlemmarna har behov av att kunna lämna, hur stor mängd avfall klubben tar emot varje år samt hur avfallet hanteras inom klubben. Många klubbar som inspekterades saknade eller hade en bristfällig avfallshanteringsplan enligt Sjöfartsverkets föreskrifter om mottagning av avfall från fritidsbåtar (SJÖFS 2001:13). I många fall kände verksamheten inte till gällande lagkrav. Resultatet för 2015 års tillsyn fördelar sig enligt nedanstående tabell: Tabell 1 anmärkningsfördelning för 2015 års tillsyn Anmärkning Antal (av 23) Avfallshanteringsplan saknades/var bristfällig Avsaknad/Brist i mottagning av farligt avfall Avsaknad/bristfällig invallning av farligt avfall Avsaknad/bristfällig Rutin för att förhindra spill och läckage Avsaknad/bristfällig rutin och verktyg för tillbud och olyckor Avsaknad av tidssatt skriftlig utfasningsplan av biocidfärger för båtklubbar i Mälaren Avsaknad av inventering av förekomna båtbottenfärger Avsaknad/bristfällig rutin angående tvätt av båtar Avsaknad av policy för kemikalieanvändning gällande tvätt av båtdäck och båtarnas ovansida Avsaknad av policy om båtbottenfärger Bristfällig kontroll av cistern 11 st. 10 st. 11 st. 11 st. 8 st. 18* st. 16 st. 13 st. 6 st. 7 st. 2 st.
8 Sida 8 (11) *) Siffran ska jämföras med 20 st båtklubbar i Mälaren Utan anmärkning Med anmärkning Figur 1 Anmärkningsfördelning för 2015 års tillsyn Sanering av båtbottnar (från giftiga färger) Efter förvaltningens inspektioner och kommunicerade inspektionsrapporter har majoriteten av båtklubbarna i Mälaren infört någon form av utfasningsplan av biocidfärger. Det har framkommit att båtklubbarna många gånger har svårt att veta vad medlemmarnas båtar har målats med. Två båtklubbar, Årstavikens segelsällskap och Heleneborgs båtklubb, har dock utmärkt sig med genom sitt miljöarbete med frivillig utfasning och sanering av giftiga båtbottenfärger. En av dessa klubbar har under år 2014 sanerat cirka 20 båtar från gamla
9 Sida 9 (11) otillåtna färgrester och planerar att sanera fler. Den andra har ett långsiktigt utfasningsarbete för att minska antal båtar med biocidfärger. Under vintern 2015 har två båtklubbar sökt LOVA-bidrag från Länsstyrelsen för att sanera båtar från biocidfärger. Båda båtklubbarna har beviljats medel för att sanera båtar inom klubben från giftiga båtbottenfärger. LOVA, som är en del av regeringens havsmiljöanslag, står för Lokala Vattenvårdsprojekt. Dess syfte är att stödja lokala åtgärder som förbättrar havsmiljön. Främst vill man minska belastningen av näringsämnen i kusten, men även investering i båtbottentvättar kan stödjas för att minska belastningen av miljögifter. Stödet får maximalt uppgå till 50 procent av de bidragsberättigade kostnaderna inom projektet. LOVAbidrag kan endast sökas av kommuner eller ideella sammanslutningar eller kombinationer av dessa. Samarbete Sedan slutet av 2013 deltar förvaltningen i regelbundna möten med Saltsjön - Mälarens båtförbund och Idrottsförvaltningen. Detta samarbete har efterfrågats och är en viktig informationskanal för att nå ut med förvaltningens tillsynsarbete och bedömningsgrunder till klubbarna och dess medlemmar. Utöver detta finns det ett samarbete mellan kommuner med båtklubbar i Mälaren som syftar till att skapa en enhetlig bedömning avseende användande av båtbottenfärg i Mälaren. Inom detta samarbete har utöver diskussioner om samsyn en checklista, mall för inspektionsrapport samt handledning tagits fram. Miljöförvaltningen välkomnar dessa samarbeten. Sedan år 2015 medverkar miljöförvaltningen i det s.k. båtmiljörådet på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt miljösamverkan i Stockholms län. Båtmiljörådet är en sammanslutning av myndigheter och organisationer som arbetar med båtlivets miljöfrågor. I båtmiljörådet ingår Transportstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Sjöfartsverket, Sweboat, Svenska båtunionen, Föreningen gästhamnar Sverige, Göteborgs stad, miljöförvaltningen Stockholms stad, Länsstyrelsen i Stockholms län, Naturskyddsföreningen, Sjösportens samarbetsdelegation, Skärgårdsstiftelsen, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Stiftelsen Håll Sverige Rent, Svenska Kryssarklubben, Svenska petroleum och biodrivmedelinstitutet, Svenskt Marintekniskt Forum och Västkuststiftelsen. Under 2015 fick naturskyddsföreningen särskilda medel från Havs- och vattenmyndigheten med uppdraget att sprida information om båtbottenfärger, dess skadeverkan samt alternativ till båtbottenmålning till båtklubbar, båtägare samt kommuner runtom i Sverige. Förvaltningen deltar i detta projekt. Det är dock än så länge oklart hur förvaltningen ska bidra till detta projekt då någon planering ännu inte skett. Informationsinsats Miljöförvaltningen har medverkat vid två båtklubbars styrelsemöten för att bland annat diskutera alternativa åtgärder för utfasning av båtbottenfärger. Förvaltningen bistod båtklubbarna med information vid mötena. Information om miljöfarliga ämnen, kemikalier, rutiner och egenkontroll lämnas också kontinuerligt vid tillsynsbesöken.
10 Sida 10 (11) Under hösten 2015 anordnades en informationskväll för Stockholms läns båtklubbar och båtägare med över 100 deltagare på Tekniska nämndhuset. Anordnaren var miljösamverkan i Stockholms län. Miljöförvaltningen i Stockholms stad höll ett föredrag med huvudsaklig fokus på giftiga kemikalier beträffande båtlivet. Informationskvällen uppskattades av många båtägare som samtidigt fick ställa frågor. Under hösten 2015 initierade förvaltningen ett arbete med att upprätta en samlad informationsbroschyr om gällande regler som är bra att veta för båtklubbar och båtägare samt praktiska tips på ett hållbart båtliv. Broschyren ett hållbart båtliv för alla färdigställdes under 2016 och finns att hämta på Förvaltningens plan för tillsyn 2016 Under 2016 planerar förvaltningen att inspektera ytterligare19 båtklubbar med båtuppläggningsplatser och en varvsförening. Urvalet utgörs framförallt av de båtklubbar och varvsföreningar som inspekterades under åren Vid inspektionerna kommer stor uppmärksamhet riktas mot utfasningen av giftiga kemikalier. Vidare fokuserar förvaltningen vid sina inspektioner på en förbättrad egenkontroll, framtagande av rutiner som förhindrar läckage av hälso- och miljöfarliga ämnen till omgivningen samt att öka kunskapen hos båtklubbarna som kan förmedla kunskapen till båtägare. Miljöförvaltningen har under 2016 haft ett möte tillsammans med Saltsjö-Mälarens båtförbund där förvaltningens riktlinjer för tillsynen diskuterades, däribland hur utfasning av otillåtna färger ska genomföras. Mötet genomfördes i god anda där alla parter var överens om vikten av utfasning av otillåtna färger i Mälaren. Slutsats Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier och båtbottenfärger förekommer än i dag i stor utsträckning på båtklubbarna i Stockholms stad. Det läckage som sker från båtarna och underhållsplatserna påverkar marken och vattnet i berörda områden negativt. Dock har förvaltningen uppmärksammat ett trendbrott med fler och fler båtägare och båtklubbar som inser problematiken med att använda kemikalier i omedelbar anslutning till vattenområden (inklusive dricksvattentäkten Mälaren) och båtuppläggningsplatser där allmänheten har tillträde. För båtar som används i insjöar, och således i Mälaren, får endast alternativa metoder eller biocidfria färger användas. Sådana färger är vanligen märkta med exempelvis texten för insjöar. Många av dessa färger innehåller dock andra farliga ämnen. Miljöförvaltningen rekommenderar därför alltid att de olika mekaniskt (t.ex. borsttvätt) och fysiskt (t.ex. skrovduk) verkande tekniker som finns för att hålla båten fri från påväxt används istället för påmålning av bottenfärg. Detta på grund av att det idag inte finns några färger utan miljö- och hälsorisker. Miljöförvaltningen bedömer att de besökta båtklubbarna har goda förutsättningar att uppnå en fungerande egenkontroll. Dock har flera båtklubbar uppgett att det finns ett visst motstånd hos några båtägare mot att sluta bottenmåla samt använda kemiska substanser och att klubbarna därför upplever svårighet med att utföra utfasningsarbetet. Förvaltningen eftersträvar att
11 Sida 11 (11) motverka detta motstånd genom informationsspridning om de negativa konsekvenser som användning av båtbottenfärger och kemikalier innebär. En annan fråga som har diskuterats är kostnaden för sanering av båtbottnar. Förvaltningen har informerat båtklubbarna om möjligheten att söka bidrag (LOVA-bidrag) för detta ändamål hos Länsstyrelsen i Stockholms län där Länsstyrelsen utdelar bidrag som täcker upp till 50 procent av kostnaden för sanering och efterbehandling av båtarna. För att uppnå godtagbara resultat för båtklubbarna i Mälaren måste staden vara beredd att bistå klubbarna och deras medlemmar. När så stor andel av båtarna är bottenmålade med förbjudna färger och därför kräver renskrapning eller blästring behöver staden medverka på olika sätt. Idrottsförvaltningen bör tillsammans med klubbarna utarbeta ett lämpligt stödprogram så att saneringen av berörda båtar underlättas. När det gäller båtklubbarna med verksamheter i Östersjön finns en inneboende problematik i att det finns biocidfärger som Kemikalieinspektionen har godkänt för användning i Östersjön. Många båtklubbar är stora och många båtar ligger på en mindre yta på land eller i ett mindre vattenområde under lång tid. Mycket höga halter av metaller har uppmätts i sedimentet i småbåtshamnar och på båtuppläggningsplatser runt om i landet. Fortsatt användning av biocidfärg bidrar till ytterligare förorening av mark- och vattenområden kopplade till fritidsbåtsverksamhet. Att miljöförvaltningen i Stockholms stad skulle kräva utfasning av biocidfärger i Östersjön är rättsligt problematiskt trots att det kan ge upphov till lokal miljöskada vid båtklubben. Om däremot TBT påträffas på båtskrovet kan sanering krävas. Stockholms miljöförvaltning kommer att fortsätta arbetet med att informera Östersjöklubbarna för att få till stånd en frivillig övergång till den teknik som redan finns tillgänglig för att hantera påväxt på båtskrov och utfasning av biocidfärger. Utmaningarna som finns på vägen anses vara stora. För att få båtägare att sluta/minska användningen av kemikalier krävs en attitydförändring, krav på bättre egenkontroll och informationsspridning. Förvaltningen har för avsikt att fortsättningsvis arbeta förebyggande genom informationssatsningar men även säkerställa att båtklubbarnas egenkontroll håller en hög nivå och tillämpas i högre utsträckning. Slut
Tillsyn av båtklubbar 2016
Sida 1 (12) Tillsyn av båtklubbar 2016 stockholm.se Tillsyn av båtklubbar 2016 Dnr: Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Pendar Behnood Sida 2 (12) Sammanfattning Miljöförvaltningen inspekterar
Tillsyn av båtklubbar 2014
Sida 1 (7) Bild: Blästring av båtbottenfärg med kolsyreis Tillsyn av båtklubbar 2014 stockholm.se Tillsyn av båtklubbar 2014 Dnr: Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Pendar Behnood Sida 2 (7) Bakgrund
Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor
Inspektionsrapport Dnr: 2015 4075 Sida 1 (5) 2015-06-26 Handläggare Charlotte Larsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 288 71 E-post: charlotte.larsson@stockholm.se Örnsbergs båtklubb Inspektionsrapport,
Tillsyn av båtklubbar 2017
Sida 1 (11) Tillsyn av båtklubbar 2017 stockholm.se Tillsyn av båtklubbar 2017 Dnr: Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Carl Rönnow Sida 2 (11) Sammanfattning Miljöförvaltningen besöker årligen
Miljöförvaltningens rådgivande referensvärden för utfasning av biocider på båtskrov
s rådgivande referensvärden för utfasning av biocider på båtskrov Det finns idag inga nationella riktvärden för vad som ska anses vara höga eller låga halter av olika metaller på båtskrov. Skrovmålet,
Båtbottenfärger ett miljöproblem
Båtbottenfärger ett miljöproblem Användning sedan mycket lång tid tillbaka för att skydda båtskrov från påväxt av vattenlevande organismer Olika aktiva giftiga ämnen har använts: Bly TBT (tributyltenn)
TILLSYN ÖVER BÅTKLUBBAR I STOCKHOLMS LÄN CHECKLISTA VID INSPEKTION
TILLSYN ÖVER BÅTKLUBBAR I STOCKHOLMS LÄN CHECKLISTA VID INSPEKTION Inspektionsdatum Båtklubb/Varvsförening Representant/representanter Verksamhetsutövare Organisationsnummer Postadress E-post Telefon Besöksadress
Regelverk rörande båtbottenfärger
Miljöförvaltningen Avdelningen för hälsoskydd PM Sida 1 (5) 2017-05-10 Användning av båtbottenfärger som innehåller biocider regleras både genom miljöbalken och EU:s biocidförordning. Dessa lagstiftningar
Bottenfärg (biocidfärg) miljökonsekvenser och tillsynsplan. Maria Svanholm, enhetschef Miljöanalys, Stockholms miljöförvaltning
Bottenfärg (biocidfärg) miljökonsekvenser och tillsynsplan Maria Svanholm, enhetschef Miljöanalys, Stockholms miljöförvaltning Föroreningsproblematik, mark, vatten och sediment Småbåtshamnar, marinor i
Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor
Inspektionsrapport Dnr: 2016 005942 Sida 1 (8) 2016-05-20 Handläggare Yohanna Fissihaie 08-508 289 999 yohanna.fissihaie@stockholm.se cajsa.bartusch@gmail.com Inspektionsrapport, egenkontroll gällande
Tillsyn av båtklubbar 2013
Tillsyn av båtklubbar 2013 stockholm.se Februari 2014 Dnr:2013-881 Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Monika Weiss 3 (6) Bakgrund Stockholm har alltid varit präglad av ett levande båtliv. I Stockholms
Miljöförvaltningen. Båtklubbar. Ett hållbart båtliv för alla. Utgåva
Miljöförvaltningen Båtklubbar Ett hållbart båtliv för alla Utgåva 02. 2019 02 Ett hållbart båtliv för alla Denna broschyr innehåller information om de krav och regler som gäller för underhåll och skötsel
Vad tittar vi på vid tillsyn på båtklubbar?
Solna Båtsällskap Linda Svensson, limnolog Magnus Johansson, miljöinspektör Disa Lanner, miljöinspektör 11 april 2018 Vad tittar vi på vid tillsyn på båtklubbar? Kemikalier och farligt avfall Uppmärkt
Skrovmålet 2018/ oktober 2016 Tekniska nämndhuset, Stockholm Lina Petersson, Transportstyrelsen
Skrovmålet 2018/20 Nationell Båtmiljökonferens 19 oktober 2016 Tekniska nämndhuset, Stockholm Lina Petersson, Transportstyrelsen Båtlivets miljöfrågor Toalettavfall Ren båtbotten Båtmiljörådet Båtmotorer/Alkylat
Tillsyn av underhåll av fritidsbåtar
Handläggarstöd Tillsyn av underhåll av fritidsbåtar Reviderat 2016-12-06. Miljösamverkan Stockholms län. Telefon 08 508 28 929. E-post: miljosamverkan@stockholm.se. www.miljosamverkanstockholm.se. Innehåll
Miljötillsyn i småbåtshamnar. Göran Tobiasson Miljö & Hälsoskydd
Miljötillsyn i småbåtshamnar Göran Tobiasson Miljö & Hälsoskydd Miljöfarlig verksamhet?? Stockholms universitet Förorening av båtuppläggningsplatser en sammanställning av utförda undersökningar i svenska
Lägesrapport utredning borsttvätt för båtar
Miljöförvaltningen Idrottsförvaltningen Dnr 2018-007685 Dnr 09.02/447/2018 Sida 1 (10) 2018 05-15 Handläggare Miljöförvaltningen, Maria Svanholm Tel 08-508 289 36 Idrottsförvaltningen, Yassine Kazi- Tani
Det går inte att visa bilden. Risker vid sanering av båtbottenfärg
Det går inte att visa bilden. Risker vid sanering av båtbottenfärg 1 (4) Datum Information om risker vid sanering av båtbottenfärg Det har kommit till Transportstyrelsens kännedom att kunskapen varierar
SMBF:s miljökonferens 2011-10-13
SMBF:s miljökonferens 2011-10-13 1991-1994: Projekt tillsammans med fritidsförvaltningen och SMBF. Projektet utmynnade i skriften Råd enligt miljöskyddslagen om avfallshantering vid småbåtshamnar. 1996:
LOVA och sanering av fritidsbåtar 5 juni, kl 09:00 11:30.
LOVA och sanering av fritidsbåtar 5 juni, kl 09:00 11:30. Dagordning (ungefärliga tider): 9:00 ca 9:45 Information om nya villkor LOVA, övrig information angående sanering 9:45 10:00 Fika 10:00 10: 10
Skrovmålet Konferens båtbotten
Skrovmålet Konferens båtbotten 20171204 Lina Petersson Sakkunnig båtlivets miljöfrågor Sjö- och luftfartsavdelningen Sektionen för miljö Ren båtbotten Toalettavfall Båtmiljörådet Båtmotorer Sedan 2008
Tillsyn av båtbottentvättning i Stockholms län
Handläggarstöd Tillsyn av båtbottentvättning i Stockholms län Miljösamverkan Stockholms län. Telefon 08 508 28 929. E-post: miljosamverkan@stockholm.se. www.miljosamverkanstockholm.se. Innehåll Bakgrund...
Solna båtsällskap. Solna Båtsällskap. Alnäsvägen. Miljöskyddstillsyn MHN/
1 (5) 2018-04-06 Disa Lanner 08-746 35 36 disa.lanner@solna.se Solna båtsällskap Björnstigen 101 170 72 Solna Tillsynsrapport Verksamhetsutövare Solna båtsällskap Organisationsnummer 802417-6748 Anläggningens
ÅRSRAPPORT Riktad tillsyn båtklubbar
SHMF100 v 1.0 2007-03-14 MILJÖFÖRVALTNINGEN HÄLSOSKYDD BILAGA 1 PROJEKTRAPPORT 2011 Dnr 2012-1306 MHN 2012-03-06 p 7 SID 1 (9) Upprättad av: Susanna Karlsson 2012-01-26 ÅRSRAPPORT 2011 Riktad tillsyn båtklubbar
Ett samarbetsprojekt mellan: Finansieras av:
Ett samarbetsprojekt mellan: Finansieras av: Miljömål för båtklubbar Att öka antalet båtägare som slutar måla sin båtar med biocidfärger i syfte att minska påväxt och istället använder sig av metoder som
Miljöpolicy. Skogsviks båtklubb
Miljöpolicy Skogsviks båtklubb Det är förbjudet att tvätta båtbotten målad med giftfärg på hamnplan! Förbjudet att använda högtryckstvätt! Måla med hårda giftfria färger och tvätta manuellt eller i båtborsttvätt
Miljöplan Dianelunds Båtklubb. rev:
1 Miljöplan Dianelunds Båtklubb rev:1.3 2017 2 Den verksamhet som bedrivs inom båtklubben ska inte åstadkomma skada på miljö, Miljöplanen ska bidra till att dessa mål uppfylls. Miljöplanen har fler uppgifter,
Miljo plan Sticklinge Udde Ba tklubb
Miljo plan Sticklinge Udde Ba tklubb Version: -10-23 Miljöplanens syfte Sticklinge Udde Båtklubb (SUB) är en allmännyttig ideell förening. Av klubbens stadgar framgår att klubben bland annat ska stödja
Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012
Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Havs- och vattenmyndigheten Bildades 1 juli 2011 Frågor från
Miljöpolicy och rekommendationer
Stora Hunduddens Varvsförening Version 3, 2017-01-01 Miljöpolicy och rekommendationer Den enskilt största och mest allvarliga miljörisken kopplad till varvsföreningens verksamhet är läckage av metaller
Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser
SIDAN 1 Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser Maria Pettersson, Miljöförvaltningen i Stockholm Ca 1 miljon fritidsbåtar i Sverige SIDAN 2 Östersjön Få arter för varje funktion
Samsyn - båtbottentvättning. Borsttvätt och spolplattor
Samsyn - båtbottentvättning Borsttvätt och spolplattor Varför detta möte? Information Utbildning Samsyn? Båtar Problem: Påväxt av alger, havstulpaner etc. på båtbotten som ökar friktionen Ju mer friktion
Ett samarbetsprojekt mellan: Finansieras av:
Ett samarbetsprojekt mellan: Finansieras av: Miljömål för båtklubbar Att öka antalet båtägare som slutar måla sin båtar med biocidfärger i syfte att minska påväxt och istället använder sig av metoder som
Miljöplan Dianelunds Båtklubb. rev:1.1
1 Miljöplan Dianelunds Båtklubb rev:1.1 2 Den verksamhet som bedrivs inom båtklubben ska inte åstadkomma skada på miljö, Miljöplanen ska bidra till att dessa mål uppfylls. Miljöplanen har fler uppgifter,
Båtbottentvättning av fritidsbåtar
Båtbottentvättning av fritidsbåtar Riktlinjer augusti 2012 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:10 Båtbottentvättning av fritidsbåtar Riktlinjer augusti 2012 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:10
Miljöplan för Kolbryggans båtklubb
1 Miljöplan för Kolbryggans båtklubb Revision: 2018-03-11 1 - Miljöplanens syfte Kolbryggans Båtklubb (KBK) är en allmännyttig ideell förening. Av klubbens stadgar framgår att klubben bland annat ska stödja
September 2015 Varvsföreningen Tanto Sjögård
September 2015 Varvsföreningen Tanto Sjögård Varvets miljöregler och miljöarbete - Handlingsplan - Miljöpolicy - Miljöregler - Avfallsplan - Bottenmålning och tvätt Handlingsplan för VTS (Varvsföreningen
PM 3/03. Båtbottenfärger till fritidsbåtar. Ett inspektionsprojekt
PM 3/03 Båtbottenfärger till fritidsbåtar Ett inspektionsprojekt Båtbottenfärger till fritidsbåtar Ett inspektionsprojekt Sundbyberg i juni 2005 Utgivare: Kemikalieinspektionen E-post: kemi@cm.se www.kemi.se
Miljöplan för Oxnö båtförening
Miljöplan för Oxnö båtförening Version 2: 2014-10-30 Miljöplanens syfte Oxnö båtförening (OBF) är en allmännyttig ideell förening. Av klubbens stadgar framgår att klubben bland annat ska stödja sjösportens
Ren Båtbotten Utan Gift. Skrovmålet 2018/20
Ren Båtbotten Utan Gift Skrovmålet 2018/20 Ren båtbotten utan gift Ett samarbetsprojekt mellan Skrovmålet 2018/20 Transportstyrelsen Naturvårdsverket Kemikalieinspektionen Havs- och vattenmyndigheten Sjöfartsverket
Båtbottentvättning av fritidsbåtar
Båtbottentvättning av fritidsbåtar Riktlinjer, reviderad upplaga december 2014 Havs- och vattenmyndighetens rapport (ursprungsrapport 2012:10) Båtbottentvättning av fritidsbåtar Riktlinjer, reviderad upplaga
Miljöpolicy. Skogsviks båtklubb
Miljöpolicy Skogsviks båtklubb Fr.o.m. i år är det förbjudet att tvätta båtbotten målad med giftfärg på hamnplan! Måla med hårda färger och tvätta under säsongen! Se sid 6 under Miljöregler Beslutad vid
HAGA BÅTKLUBB. Klubbens miljöregler och miljöarbete. Handlingsplan. Miljöpolicy. Miljöregler. Avfallsplan. Bottenmålning och tvätt
HAGA BÅTKLUBB Klubbens miljöregler och miljöarbete Handlingsplan Miljöpolicy Miljöregler Avfallsplan Bottenmålning och tvätt Båtklubbens unika och attraktiva läge vid Brunnsvikens västra sida gör att Haga
ÅDBK:s medlemmar förbinder sig i och med medlemskapet att följa klubbens miljöpolicy och specifika miljöregler.
Miljöpolicy ÅDBK:s verksamhet syftar till att ge dess medlemmar en meningsfull och stimulerande fritid med minsta möjliga miljöpåverkan. Båtklubben skall genom engagemang och intresse påverka kommande
Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.
Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998
Båtbottentvätt. Tips och idéer för alla som vill anlägga en båttvätt
Båtbottentvätt Tips och idéer för alla som vill anlägga en båttvätt Varför investera i en båtbottentvätt? 2 Lite fakta om båtbottenfärger Flera av ämnena i båtbottenfärgerna är mycket skadliga för vattenlevande
Information om miljöförvaltningen Göteborgs arbete med tillsyn av fritidsbåtshamnar
Information om miljöförvaltningen Göteborgs arbete med tillsyn av fritidsbåtshamnar Helena Martinell, enheten för Miljöskydd, Miljöförvaltningen Göteborgs Stad Innehåll Fritidsbåtshamnar i Göteborgs kommun
Utdrag ur protokoll, fört vid sammanträde , 7 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN
MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Utdrag ur protokoll, fört vid sammanträde 2012-03-06, 7 Tid Tisdagen den 6 mars 2012 kl 17.00 19.45 Plats Bolindersalen, Tekniska nämndhuset Justerat Måndagen den 12 mars
Information om miljötillsyn på mindre företag - En broschyr från miljöenheten i Öckerö kommun
Information om miljötillsyn på mindre företag - En broschyr från miljöenheten i Öckerö kommun Information om miljötillsyn I det här materialet har vi försökt sammanfatta hur er verksamhet berörs av miljöbalken
Välkommen. Till en temakväll. där vi försöker reda ut begreppen vad som gäller för båtklubbar, marinor och andra typer av båtverksamheter.
Välkommen Till en temakväll där vi försöker reda ut begreppen vad som gäller för båtklubbar, marinor och andra typer av båtverksamheter. Vad är det som gäller? Båtuppläggningsplatserna är förgiftade, spridningen
Checklista inspektion småbåtshamnar
Diarienummer: Ärende: A. Basuppgifter Checklista inspektion småbåtshamnar Inspektionsdatum Inspektörer Övriga närvarande vid inspektionen Verksamhetsutövare Org.nr. Besöksadress Postadress E-post Tfn Fakturaadress
Vad tycker du är viktigast inom varje kategori för att minska den negativa påverkan från båtbottenfärger?
Vad tycker du är viktigast inom varje kategori för att minska den negativa påverkan från båtbottenfärger? Tillgängliga båtbottenfärger Oklara regelverk Okunskap Höga kostnader Inga effektiva alternativ
Välkomna till GBK s Miljökväll
Välkomna till GBK s Miljökväll 2017-11-14 Kvällens tema Båtbottenfärger & Farligt avfall Tvätta fribord, ruff & däck Teak rengöring, inoljning, försegling Varför är vi här i kväll? Östersjön är i uselt
Bosö Båtklubbs Miljöplan Senast upprättad: 2013-12-02
Bosö Båtklubbs Miljöplan Senast upprättad: 2013-12-02 Bosö Båtklubb (BBK) har en unik hamn- och varvsmiljö. BBK ger medlemmar och deras anhöriga en utomordentlig förutsättning att bedriva ett hälsosamt
NSS miljöarbete. Miljöarbetsgruppens arbete angående bottenfärger Medlemsmöte
NSS miljöarbete Miljöarbetsgruppens arbete angående bottenfärger Medlemsmöte 2018-03-07 Agenda Bakgrund: NSS Miljöplan och Miljöarbetsgrupp Två viktiga frågor angående biocidfärger Vad kräver myndigheterna?
Båtbottentvättning av fritidsbåtar
Båtbottentvättning av fritidsbåtar Riktlinjer, reviderad upplaga 2015 Havs- och vattenmyndighetens rapport (ursprungsrapport 2012:10) Båtbottentvättning av fritidsbåtar Riktlinjer, reviderad upplaga 2015
Miljöpolicy för Hägerstenshamnen
Miljöpolicy för Hägerstenshamnen Allmänt Styrelserna i Hägerstens Båtklubb och Dalbo Båtsällskap beslutade att ta fram och verka för att en gemensam miljöpolicy som ska gälla för Hägerstenshamnen. Det
Miljöpolicy för Hägerstenshamnen
Miljöpolicy för Hägerstenshamnen Allmänt Styrelserna i Hägerstens Båtklubb och Dalbo Båtsällskap beslutade att ta fram och verka för att en gemensam miljöpolicy som ska gälla för Hägerstenshamnen. Det
Magnus Dahlström. Chalmers tekniska högskola
Magnus Dahlström Chalmers tekniska högskola Marin påväxt Minskar farten och ökar bränsleförbrukningen med upp till 40 procent Påverkar manövrerbarheten negativt Ökar slitaget och hotar funktionen på skrov,
Tillsyn av underhåll av fritidsbåtar
Handläggarstöd Tillsyn av underhåll av fritidsbåtar Reviderat april 2015. Miljösamverkan Stockholms län. Telefon 08 508 28 929. E-post: miljosamverkan@stockholm.se. www.miljosamverkanstockholm.se. Innehåll
FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT. Augusti 2007
FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT Augusti 2007 Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon 0520-49 74 75 Fax 0520-49 79 94 miljo@trollhattan.se www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 SAMMANFATTNING Under vinterhalvåret
Aktuella miljöfrågor. 2015-11-07 Roland Örtengren
Aktuella miljöfrågor 2015 Miljöverksamheten inom SBU och VBF Sker i SBU genom miljökommittén I förbunden genom miljöombuden I klubbarna genom styrelsen med ev. miljöansvarig SBU Miljökommittén (MiK) Sammankallande:
Miljöplan för Märsta båtklubb (Senast uppdaterad feb 2017)
Miljöplan för Märsta båtklubb 2016-2020 (Senast uppdaterad feb 2017) INNEHÅLL Miljöplan... 4 Syfte... 4 Bakgrund... 4 Miljövärdegrund... 5 Information... 5 Egenkontroll... 5 Styrelsens ansvar... 6 Medlemmars
Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar.
Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar thomas.johansson@havochvatten.se Riktlinjer båtbottentvätt Bakgrund och syfte Båtbo&enfärg Bo#enmålning är den dominerande metoden för a# minimera påväxt
BKWega Rev 2016_01. Miljöplan BKWEGA MAGNUS SWÄRD
2017 Miljöplan BKWEGA 2017 MAGNUS SWÄRD Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Miljöplanen innehåller... 2 3. Bakgrund... 2 4. Miljöpolicy... 3 5. Miljöregler... 3 Allmänt... 3 Båtupptagning/Vinterförvaring
Båtägare. Tillsammans skapar vi en giftfri miljö.. Miljöregler och tips för miljöanpassat båtliv
Båtägare Tillsammans skapar vi en giftfri miljö. Miljöregler och tips för miljöanpassat båtliv Båtbottenfärger som på kemisk eller biologisk väg förhindrar att havstulpaner, musslor och alger sätter sig
Miljöinformation. Från Harald Mårtensson, SBU / Miljökommitté och Blekinge Båtförbund
Miljöinformation Från Harald Mårtensson, SBU / Miljökommitté och Blekinge Båtförbund Vi måste hjälpas åt med att minimera båtlivets negativa miljöeffekter. Vi måste kräva miljöanpassade produkter! Varför
Utsläppsförbudets 10 i topp Miljökväll SXK
Utsläppsförbudets 10 i topp Miljökväll SXK 2015-12-10 Lina Petersson Sakkunnig båtlivets miljöfrågor Sjö- och luftfartsavdelningen Sektionen för miljö Utsläppsförbudets Tio i topp 1. När, var och vilka
Borsttvätt istället för bottenmålning. Copyright BoatWasher Sweden AB
Borsttvätt istället för bottenmålning 1 2 Giftfritt hav och bekvämt båtliv Vision: Giftfria, snabba, snygga och lättskötta båtskrov. Målgrupper: Båtar som inte längre bottenmålas eller båtar med giftfria
Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv
Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Du som är ute med din båt, du kan göra massor för miljön! Kristianstad kommun har med hjälp av information från Håll Sverige Rent och Sweboat
Varför ska vi vara med i SMBF?
Saltsjön-Mälarens Båtförbund BÅTLIVSFRÄMJANDET Varför ska vi vara med i SMBF? Foto: Kenneth Svensson SMBF har som verksamhet och mål att främja båtlivet och hjälpa medlemmar till förbundet med de frågor
Giftfri båtbotten så här gör du
Giftfri båtbotten så här gör du 1 Innehåll Att ta bort båtbottenfärg 5 Försiktighetsprincipen 5 Metoder 5 Skrapning 5 Blästring 7 Slipning 8 Särskilt om yrkesmässig båtbottenbearbetning 8 Skydda miljön
Giftfri båtbotten så här gör du
Giftfri båtbotten så här gör du 1 Under 2017 såldes drygt 100 ton biocidinnehållande fritidsbåtsbottenfärg i Sverige. Färgen innehåller en mängd olika biocider 1 (t.ex. koppar), vilket å ena sidan skyddar
Miljöpolicy Sättra Varf Intresseförening (SVI), Sätra Båtsällskap och Fiskarfjärdens Båtklubb Beslutad för Sätra Båtsällskap på årsmötet
Miljöpolicy Sättra Varf Intresseförening (SVI), Sätra Båtsällskap och Fiskarfjärdens Båtklubb Beslutad för Sätra Båtsällskap på årsmötet 2016-03-09 Innehåll Miljöpolicy för Sättra Varfs Intresseförening,
Glad påsk önskar Svenska Båtunionen
Nyhetsbrev #3 Glad påsk önskar Svenska Båtunionen Årets Båtriksdag är avklarad och en delvis ny styrelse tillsatt. Många av oss har börjat med vårfixet på båtarna och njuter av att vårsolen äntligen tittat
Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna?
Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna? Så här får båtbottenfärg användas allmänna regler Under 2014 såldes 56 ton bekämpningsmedel/aktiv substans för användning i båtbottenfärger för fritidsbåtar.
Protokoll Skrovmålet 2018/2020
1(5) Sjö- och luftfartsavdelningen Sektionen för Miljö Datum 2017-03-20 Ert datum Dnr/Beteckning Er beteckning Protokoll Skrovmålet 2018/2020 Tid: 9 mars 2017 Plats: Stockholmsmässan, Älvsjö 1. Mötets
Miljöplan för Nynäshamns Segelsällskap
Miljöplan för Nynäshamns Segelsällskap Innehållsförteckning Miljöpolicy Miljöplan Organisation Tidsplan Avfallshantering på varvet Avfallshantering i hamnar Avfallshantering på Lacka Egenkontroll av verksamheten
Bosö Båtklubbs Miljöplan
Bosö Båtklubbs Miljöplan Senast upprättad: 2015-10-31 Bosö Båtklubb (BBK) har en unik hamn- och varvsmiljö. BBK ger medlemmar och deras anhöriga en utomordentlig förutsättning att bedriva ett hälsosamt
Miljöplan för Noretvikens båtklubb (NBK)
Miljöplan för Noretvikens båtklubb (NBK) Den verksamhet som bedrivs inom båtklubben ska inte åstadkomma miljöskador. Miljöplanen ska bidra till att detta mål uppnås. Miljöplanen har flera uppgifter, att
SLUTA MÅLA, BÖRJA TVÄTTA
PROSPEKT BIGWASH SLUTA MÅLA, BÖRJA TVÄTTA - för bekvämare båtliv och renare miljö Fördelar Inget målade Inget slipande Inget skrapande Lägre bränsleförbrukning Högre fart Inte dyrare än att måla Bättre
Miljöpolicy. Skogsviks båtklubb
Miljöpolicy Skogsviks båtklubb Beslutad vid årsmötet 2009 Syfte och mål Skogsviks båtklubb (SBK) är en ideell förening som har som mål att främja båtlivet lokalt samt att verka för ett gott kamrat- och
Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood
Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg Anna Isberg och Pendar Behnood Översiktlig genomgång av miljöbalkens krav och vilka juridiska verktyg tillsynsmyndigheten har för sitt arbete Verksamhetsutövare
Tillsyn båtklubbar 2012
Tillsyn båtklubbar 2012 Anneli Åstebro augusti 2012 2012-08-14 1 (5) 1. SYFTE & METOD Under april månad 2012 inspekterades de 6 båtklubbar som finns i Järfälla kommun. Inspektionerna genomfördes som ett
Minnesanteckningar från möte nr 8 med Båtmiljörådet
Minnesanteckningar från möte nr 8 med Båtmiljörådet Tid 2010-02-23, kl. 13-17 Plats Transportstyrelsens kontor i Rosenvik, Stockholm Mötets ordförande Erik Eklund hälsade välkommen. Förslaget till dagordning
Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007
Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007 Miljöförvaltningens rapport nr 8/2007 Inledning Bakgrund Miljönämnden utövar tillsyn och kontrollerar att miljöbalkens mål följs vid miljöskyddsobjekten
Miljöpolicy Sättra Varf intresseförening (SVI), Sätra Båtsällskap och Fiskarfjärdens Båtklubb
Miljöpolicy Sättra Varf intresseförening (SVI), Sätra Båtsällskap och Fiskarfjärdens Båtklubb Beslutad av Sätra Båtsällskap på årsmötet 2016-03-09. Ett års senareläggning beslutades på Sätra Båtsällskaps
Tillsyn av båtklubbar
MILJÖFÖRVALTNINGEN HÄLSOSKYDD TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) 2011-08-15 Handläggare: Susanna Karlsson Telefon: 08-508 28 855 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-08-30 p. 18 Tillsyn av båtklubbar Svar på
0:00:55 Och så har vi Markus Klar som är inspektör här på Kemikalieinspektionen och dessutom själv båtägare, välkommen du också.
Här kan du lyssna på programmet. 0:00:13 Att måla eller inte måla sin båtbotten, det är frågan som tusentals båtägare i Sverige ställer sig vid den här tiden varje år. Hur kan man göra för att slippa en
Båtmiljörådets lilla miljöguide
Båtmiljörådets lilla miljöguide Toalettavfall Ren båtbotten Skrotning av båtar BÅTMILJÖRÅDET 1 Båtmiljörådet vilka är det? Båtmiljörådet är en sammanslutning där myndigheter och organisationer som arbetar
Askrike SegelSällskap MILJÖPOLICY
1 Askrike SegelSällskap MILJÖPOLICY Askrike Segelsällskap, ASS, är en sammanslutning av båtägare på Lidingö. Vi har vår verksamhet förlagd till Grönstaviken vid Askrikestranden på Lidingös norra sida.
Båtmiljörådets lilla miljöguide
Båtmiljörådets lilla miljöguide Toalettavfall Ren båtbotten Skrotning av båtar BÅTMILJÖRÅDET 1 Miljöprogram för fritidsbåtar: 1 Avgas- och ljudemissioner, nya båtar och båtmotorer 2 Avgas- och ljudemissioner,
Erfarenheter och beteende hos båtägare
Erfarenheter och beteende hos båtägare resultat av två enkätstudier Maria Elfström Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Syftet med undersökningarna Kartlägga båtägares
Bosö Båtklubbs Miljöplan
Bosö Båtklubbs Miljöplan Senast upprättad: 2018-03-05 Bosö Båtklubb (BBK) har en unik hamn- och varvsmiljö. BBK ger medlemmar och deras anhöriga en utomordentlig förutsättning att bedriva ett hälsosamt
Miljöarbete inom SBU HBF Klubbar
Miljöarbete inom SBU HBF Klubbar Svensk Båtunionen ska Vara den naturliga samtalspartnern i alla frågor som rör svenskt båtliv Bedriva ett aktivt miljöarbete med koppling till båtlivet Säkerställa den
Behov av samsyn vid båtklubbstillsyn båtbottenfärg/biocidfärg
Sida 1 (40) 2016-09-27 Till Miljösamverkan Stockholms län Missiv Behov av samsyn vid båtklubbstillsyn båtbottenfärg/biocidfärg Detta dokument har tagits fram av Stockholms miljöförvaltning på uppdrag av
Miljöplan för Edsvikens båtklubb
1 (11) Miljöplan för Edsvikens båtklubb 2015-06-01 2 (11) Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Målsättning... 3 Dokument... 3 Tillämpning och målgrupper... 3 Kontroll och uppdatering av miljöplanen... 4
6sätt att slippa bottenmåla
6 sätt att slippa bottenmåla 6 sätt att slippa bottenmåla Varje år försöker du överlista dem. Algerna och djuren som vill bosätta sig på din båt. Och varje år står du där i snålblåsten, med värkande armar
Bidrag till Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) till projektet Skrovrent
Beslut 1 (6) Enheten för miljöanalys och miljöplanering Annika Lindström Tullinge båtsällskap Vråkstigen 12 144 44 Tullinge Bidrag till Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) till projektet Skrovrent Beslut
Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar
C4 Teknik och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar Innehåll Bakgrund... 3 Vem gör vad?... 4 Definitioner... 4 Generella riktlinjer... 5 Riktlinjer för större