Ärende Beteckning Förslag. 1. Val av justerare och tid för justering Maj-Britt Rane Andersson (S), digital justering

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad Förskola & Grundskola arbetsutskott Sammanträde klockan 09:00 Ätran,Vägmästaen Lunch: Åsaskolan Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare och tid för justering Maj-Britt Rane Andersson (S), digital justering Redovisning av inkomna skrivelser Kl 09:00 3. Kvalitetsgranskning på Hedeskolan där Skolinspektionen identifierat utvecklingsområden. Huvudmannen ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits Kl 09:05 Magnus Fogelblad, verksamhetskontroller 4. Avstämning Systematiskt kvalitetsarbete Kl 09:15 Magnus Fogelblad, verksamhetskontroller FG/2017:11 FG/2017:43 FG/2015:425 Informationen antecknas till protokollet Arbetsutskottet beslutar att rektors redovisning med åtgärder lämnas till Skolinspektionen som huvudmannens svar på kvalitetsgranskningen på Hedeskolan Informationen antecknas till protokollet Lars Sundbom Förskola & Grundskola Direkt: Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon:

2 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Ärende Beteckning Förslag 5. Arbetssituationen för elevhälsopersonal. Information Kl. 09:25 Maria Eriksson, enhetschef 6. Internkontroll. Beslut om plan Kl 09:45 Julia Tryggvadottir Tollesson, ekonomichef Paus Avstämning kommunstyrelsens remiss. Ombyggnad av duschar i alla skolor Kl 10:20 Udo Weis, chef planering 8. Lokalplan Kl 10:30 Udo Weis, chef planering 9. Förstudie av skolor i Åsa och Frillesås Kl Udo Weis, chef planering Daniel Oliva Andersson, projektsamordnare 10. Nytt namn på förskolan i Furulid Kl 11:10 Udo Weis, chef planering FG/2017:299 FG/2017:277 FG/2017:285 FG/2017:284 FG/2017:282 Informationen antecknas till protokollet. Arbetsutskottets föreslår att nämnden beslutar att godkänna intern kontrollplan 2018 för nämnden för Förskola & Grundskola Informationen antecknas till protokollet Arbetsutskottets föreslår att nämnden godkänner Lokalplan Arbetsutskottets föreslår att nämnden godkänner genomförd utredning och beslutar om ny inriktning på Åsaskolan 4-9 och Åsa Gårdsskolan F-3 Arbetsutskottets föreslår att nämnden beslutar att den nya förskolan i Furulid ska heta Lyngfjälls förskola.

3 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Ärende Beteckning Förslag 11. Svar på motion att Kungsbacka kommun tar ett större ansvar för asylsökande barn och ungdomar. Kl 11:20 Jens Alderblad, utvecklingsledare 12. Anmälningsärenden Kl 11:35 Förvaltningschef 13. Ändrade sammanträdestider 2018 Kl Information FG/2017:112 FG/2017:15 FG/2017:221 Då nämndens reglemente omfattar utbildning i grundskola och asylsökande barn och ungdomar har rätt att delta i denna upp till arton års ålder, anser inte nämnden att motionen är relevant för nämnden då den faller utanför nämndens ansvarsområde. Informationen antecknas till protokollet. Arbetsutskottet föreslår att nämnden antar ändrade sammanträdestider för 2018 efter ändring av föreslagen tid i november och december till: 25 januari, 22 februari, 22 mars, 19 april, 24 maj, 13 juni, 23 augusti, 20 september, 25 oktober, 22 november och 19 december. Anders Ekström Ordförande Lars Sundbom Sekreterare

4 Inkomna skrivelser Utskrivet: :13 Utskrivet av: Renee Rydberg Beskrivning Inkom Tillhör ärende Ärendemening Nyhetsbrev för enskilda huvudmän FG Regeringskansliet - Enkät inom ramen för utredningen om skolmyndigheterna Skolverket information om ny ansökningsomgång till försöksverksamhet med betyg från årskurs 4, dnr 2016:01777 SRAT och Slof (Svenska logopedförbundet)skrivelse där de framföra sinpostiva syn på att inom skolverksamheten asntällt och anställer logopeder FG FG FG

5 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer FG/2017:43 Åtgärder på Hedeskolan med anledning av Skolinspektionens kvalitetsgranskning Förslag till beslut Rektors redovisning med åtgärder lämnas till Skolinspektionen som huvudmannens svar på kvalitetsgranskningen på Hedeskolan (Dnr :6993) Sammanfattning Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av undervisningens organisation på skolor där det finns obehöriga lärare. Syftet är att granska hur rektor, givet situation med obehöriga lärare, leder och organiserar arbetet för att säkerställa att eleverna får en undervisning med sammanhang och utgångspunkt i nationella mål och riktlinjer. Granskningen genomfördes i 28 skolor, hos enskilda och kommunala huvudmän, och avsåg undervisning i årskurserna 7-9. I Kungsbacka ingick Hedeskolan i granskningen. I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömde Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behövde inledas inom följande område på Hedeskolan: - Rektorn behöver säkerställa att eleverna i samtliga ämnen får en sammanhållen undervisning som utgår från kunskapsmål. I den redogörelse som rektor lämnat på åtgärder i utvecklingsarbetet finns en beskrivning av Hedeskolans vision samt en beskrivning av mål, aktiviteter, förväntade effekter, uppföljning och utvärdering för det aktuella utvecklingsområdet för att säkerställa att eleverna får en sammanhållen undervisning utifrån kunskapskraven. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Rektors redogörelse av åtgärder med anledning av Skolinspektionens kvalitetsgranskning Beslutet skickas till Skolinspektionen Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef Förskola & Grundskola Magnus Fogelblad magnus.fogelblad@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

6 Sida 1/7 Hedeskolans svar till Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningens organisation på skolor där det finns obehöriga lärare Diarienummer: dnr : Hedeskolan 4-9 Rektor Emma Dahl Kontakt:

7 Sida 2/7 Inledning Vid Skolinspektionens granskning av undervisningens organisation på skolor där det finns obehöriga lärare som gjordes läsåret 2016/2017 konstaterades att Hedeskolan behövde inleda ett utvecklingsarbete med inriktning på att rektor behöver säkerställa att eleverna i samtliga ämnen får en sammanhållen undervisning som utgår från kunskapsmål. Hedeskolans vidtagna åtgärder Nedan följer en beskrivning av Hedeskolans vision för utvecklingsarbetet, samt en beskrivning av mål, aktiviteter, förväntade effekter, uppföljning och utvärdering för det aktuella utvecklingsområdet för att säkerställa att eleverna får en sammanhållen undervisning utifrån kunskapskraven. Därefter följer en beskrivning av det arbete som hittills gjorts inom utvecklingsområdet. Vision för utvecklingsarbetet Skolan har inför läsåret 2017/2018 formulerat en vision för utvecklingsarbetet. Visionen formuleras på följande sätt i skolans utvecklingsplan: På Hedeskolan utgår vi från de tre skolutvecklingsdelarna: lärande organisation, reflekterande praktiker och utmanande ledare. Vi strävar efter att vara en lärande organisation som genomsyras av en dela-kultur där alla delar med sig av erfarenheter och hjälps åt att lösa problem. På skolan vågar alla reflektera och argumentera och var och en både utvecklar och utvecklas. Det råder ett tillåtande och öppet diskussionsklimat där meningsskiljaktigheter värdesätts och alla vågar prova sig fram och göra misstag. Undervisning, kunskap och förståelse diskuteras och alla är trygga att lära och vågar se och lyfta misstagen för att lära sig av dem. Lärandet sker i gemensamma grupprocesser där personalen lär tillsammans och lyfter lärdomarna.

8 Sida 3/7 För att utveckla sin praktik måste var och en reflektera över och sätta ord på vad som görs och varför. Det kan leda till nya och ökade insikter som i sin tur påverkar undervisningen. Vi organiserar för att alla lärare varje vecka får diskutera undervisningen och dela kunskaper. Rektor strävar efter att skapa en stimulerande kultur som leder till engagemang för utveckling. Vidare skapar rektor möjligheter för kunskapsutveckling för all personal, för samtal om undervisningen och dess påverkan på elevernas lärande, samt utmanar, på ett respektfullt sätt, lärarnas tankesätt kring resultat och metoder. Utvecklingsarbete för sammanhållen undervisning utifrån kunskapsmålen I samband med läsårsstarten påbörjade skolan ett utvecklingsarbete med inriktning på dokumentationen i Unikum, samsyn kring röda tråden F- 9, samt bedömning. I skolans utvecklingsplan för läsåret 2017/2018 beskrivs arbetet inom detta utvecklingsområde på följande sätt: Mål Utvecklingsområde 1: Sammanhållen undervisning som utgår från kunskapsmålen med fokus på ämnesinnehållet, den röda tråden, bedömningen och kunskapsdokumentationen: Vi strävar efter att få en samsyn på skolan kring vilket centralt innehåll som ska behandlas i de olika årskurserna, både för att underlätta vid ev. lärarbyten/skolbyten/överlämningar och för att göra det möjligt att följa elevernas kunskapsutveckling och progression i större utsträckning.

9 Sida 4/7 Ytterligare ett mål med arbetet är att nå en likvärdig bedömning i samtliga ämnen, genom att skapa en samsyn i ämneskollegiet kring utveckling och bedömning av de olika förmågorna, samt konkretisera vilka kvaliteter som krävs för de olika betygsnivåerna. Arbetet med formativ bedömning behöver också fortsätta att utvecklas. Vi strävar också efter att höja kvaliteten på dokumentationen i Unikum över kunskapsutvecklingen och progressionen i lärandet, så att det blir ännu tydligare för både elever, vårdnadshavare, rektor och ev. mottagande lärare vid skol-/lärarbyten. Åtgärder och aktiviteter Varje vecka träffas lärarna på KL-träffar (Kollegialt Lärandeträffar). Vid dessa träffar är det fokus på pedagogiska frågor och det gemensamma lärandet kring utveckling av undervisningen. Skolan har startat en utvecklingsgrupp, bestående av rektor(er) och utvecklingsintresserade lärare som träffas varje vecka för att planera för innehållet på KL-träffarna, samt för att reflektera över nästa steg inom utvecklingsområdet. Lärarna som är med i utvecklingsgruppen är samtalsledare vid KL-träffarna. För att skapa samsyn i kollegiet, samt för att lära och utmanas av varandra diskuteras på KL-träffarna ämnesinnehåll, den röda tråden i de olika ämnena, kunskapsmål, bedömning och digital undervisning. Förväntade effekter Hur syns det i varje klassrum att målen har nåtts? Varje lärare vet vilka moment och vilket centralt innehåll som bör bearbetas i de olika årskurserna. Varje elev får chans att träna på och visa sina förmågor vid flera olika tillfällen.

10 Sida 5/7 Det råder en samsyn i kollegiet kring kunskapskvaliteter och vad som krävs för de olika betygsstegen. Varje elev har förstått vad som förväntas för de olika betygsstegen, bl.a. genom tydliga och konkreta elevexempel på de olika nivåerna. Förmågor och kvaliteter bedöms på ett likvärdigt sätt, oavsett vilken lärare som gör bedömningen. Varje lärare har utvecklat det formativa förhållningssättet och flera av nyckelstrategierna inom Bedömning för lärande är synliga i varje klassrum. Tydligheten över progressionen och kunskapsutvecklingen har ökat i Unikum, vilket syns genom att det är tydligt vilka kriterier som uppnåtts, vilka förmågor som visats och/eller inte visats, samt vad som krävs för att komma vidare till nästa steg i kunskapsutvecklingen. Uppföljning Utvecklingsarbetet med sammanhållen undervisning som utgår från kunskapsmålen dokumenteras i samband med KL-träffarna och vid utvecklingsgruppens träffar. Målen och de förväntade effekterna följs regelbundet upp i utvecklingsgruppen för att stämma av om vi är på väg åt rätt håll. Utvärdering Resultatet av arbetet med utvecklingsområdet utvärderas och analyseras i slutet på läsåret. Analysen ligger sedan till grund för kommande utvecklingsområden. (Ur: Utvecklingsplan Hedeskolan 4-9).

11 Sida 6/7 Arbete som hittills utförts under terminens första månader Gemensamma rutiner för dokumentation av kunskapsutvecklingen En arbetsgrupp bestående av lärare i olika årskurser och ämnen har haft i särskilt uppdrag att skapa gemensamma rutiner för att skapa samsyn kring, samt höja kvaliteten på, dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling och progression i Unikum, med syftet att öka tydligheten för elever, vårdnadshavare, rektor och mottagande lärare vid ev. skol-/lärarbyten. De gemensamma rutinerna har presenterats för samtliga lärare i samband med en KL-träff (träff för Kollegialt Lärande). Dessutom har varje lärare fått en så kallad lathund med tydlig information om vad som gäller för dokumentationen i Unikum. Där framgår bl.a. att Unikum ska vara vår primära kommunikationskanal mellan personal och elever/vårdnadshavare. Enligt lathunden ska alla lärare skriva sina planeringar i Unikum och dela dem med eleverna. Kunskapsbedömningarna ska också göras i Unikum och i lathunden finns information om när och hur de ska göras. I de gemensamma rutinerna finns även direktiv för hur dokumentationen i samband med utvecklingssamtalen ska göras, samt dokumentationen för extra anpassningar och särskilt stöd. Röda tråden F-9 Lärarna från hela spannet F-9 har vid flera tillfällen, på studiedagar och på tid för kollegialt lärande, träffats i ämnesgrupper för att skapa samsyn kring vilka moment och vilket centralt innehåll som bör bearbetas i de olika årskurserna. Det har lett till tydliga gemensamma dokument för progressionen i de olika ämnena. Lärarna har uttryckt att träffarna varit mycket givande för helhetssynen på elevernas kunskapsutveckling under hela grundskoletiden, ända från förskoleklass till årskurs 9. Dessutom har diskussionerna lett till en ökad samsyn kring vilka förmågor eleverna tränar på i samband med de olika delarna i ämnesinnehållet, samt kring bedömningen av kunskapskvaliteter i olika åldrar.

12 Sida 7/7 Överlämningar Samtliga undervisande lärare deltar i överlämningskonferenser i samband med terminsstart för att säkerställa att alla får ta del av samma information om elevernas kunskaper, extra anpassningar och behov av stöd i samband med lärarbyten. I mitten och slutet av terminen hålls extra klasskonferenser för att följa upp hur det går för var och en av eleverna. Emma Dahl, rektor Hedeskolan 4-9

13 r" Skolinspektionen Beslut Huvudman Rektor Dnr :6993 *Rättelse av beslut enligt 26 förvaltningslagen (FL 1986:223) den 21.juni 2017 ~?~ /~A-1 Thomas Nilsson / Beslut för Hedeskolan i efter kvalitetsgranskning av undervisningens organisation på skolor där det finns obehöriga lärare

14 Skolinspektionen 2 (7) Inledning Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av undervisningens organisation på skolor där det finns obehöriga lärare. Som obehörig lärare räknas lärare som undervisar i ämne/ämnen de saknar legitimation för. Syftet är att granska hur rektor, givet situation med obehöriga lärare, leder och organiserar arbetet för att säkerställa att eleverna får en undervisning med sammanhang och utgångspunkt i nationella mål och riktlinjer. Granskningen genomförs i 28 skolor och avser undervisning i årskurserna 7-9. I urvalet ingår såväl enskilda som kommunala huvudmän. Hedeskolan ingår i nämnda granskning. Skolinspektionen besökte Hedeskolan den 16 maj Besöket genomfördes av undervisningsråden Thomas Nilsson och Anna Wide. Intervjuer med lärare, rektor och elever har genomförts. Hedeskolan är en kommunal skola i. Hedeskolan har 143 elever i årskurserna 7-9. Enligt inkomna uppgifter från skolans rektor har skolan 15 undervisande lärare i de aktuella årskurserna. Rektors uppgifter visar att 4 av de undervisande lärarna saknar behörighet i något eller några av de ämnen de undervisar i. Det framkommer att lärarna är organiserade i ett arbetslag. Det har enligt uppgifter från rektorn varit ett antal rektorsbyten de senaste läsåren. Nuvarande rektor har haft sin tjänst vid Hedeskolan sedan vecka 7 innevarande läsår (2016/17). I detta beslut ger Skolinspektionen sin bedömning av det granskade området. Därefter redovisas det utvecklingsområde som Skolinspektionen identifierat inom ramen för granskningen följt av en motivering. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att rektors ledning och organisering avseende granskningens syfte fungerar väl i vissa avseenden, men behöver utvecklas. Granskningen visar att rektorn har en bild av lärarbehörigheten och behov av nyrekrytering av lärare till skolan inför kommande läsår. I rekryteringsprocessen inför det kommande läsåret försöker rektorn komplettera den lärarbehörighet som redan finns vid skolan. Det framkommer att rektorn, och tidigare rektorer, förutom traditionell annonsering också vidtagit andra åtgärder för att öka tillgången till behöriga lärare. Exempel på detta är ta emot studerande vid lärarutbildningar i deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU) bland annat i syfte att de ska kunna erbjudas anställning på skolan efter fullföljd utbildning.

15 Skolinspektionen 3 (7) Ett annat exempel är att skolan vid en teknisk högskola i regionen gjort försök att tidsbegränsat anställa obehörig lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Det framkommer dessutom i granskningen att huvudmannen i sina skolor kartlagt vilka lärare som "nästan" fullföljt sin lärarutbildning. Det har upprättats en handlingsplan för var och en av dessa lärare, och rektorn har i uppdrag att ge de obehöriga lärarna möjligheter att fullfölja sin lärarutbildning enligt plan. Det har exempelvis handlat om obehöriga lärare fått ledigt ett antal dagar för att slutföra sina studier och/eller att kurslitteratur bekostats av skolan. Rektorn ser till att obehöriga lärare på skolan får stöttning av en behörig och legitimerad lärare i såväl planering som genomförande av undervisningen. Granskningen visar att rektorn skapat organiserade förutsättningar för att ge eleverna en undervisning som utgår från nationella kunskapsmål. Det handlar om formella former för samverkan på skolan kring undervisningens innehåll och arbetssätt i arbetslag, ämneslag och lärares placering i arbetsrum. I dessa sammanhang ingår obehöriga lärare. Det framkommer att tid för samverkan under en period ägnats åt kompetensutvecklingsinsatser i form av Läslyftet och Mattelyftet. Detta på bekostnad av exempelvis lärares möjligheter till samverkan för att planera och genomföra en sammanhållen undervisning. Rektorn (och tidigare rektorer) har under denna period inte säkerställt att lärare i alla ämnen planerar och genomför undervisningen kort- och långsiktigt så att elever får en sammanhållen undervisning vid byten av lärare. Det framkommer i granskningen att det på skolan finns former för samverkan kring bedömning för att utvärdera elevernas kunskaper. Lärarna på skolan diskuterar och bedömer elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskrav företrädesvis i möten med ämnes- eller ämnesområdeskolleger. Detta inkluderar sambedömning av nationella ämnesprov. Några ämneslärare diskuterar gemensamt elevarbeten eller elevers filmade och uppvisade kunskaper under lektionstillfällen, för att utifrån detta föra bedömningsdiskussioner. Det finns också på skolan några lärare som digitalt dokumenterar elevers kunskapsutveckling i så kallade bedömningsmatriser. Det framkommer dock att det på skolan inte finns gemensamma och etablerade rutiner för att dokumentera och överföra information om elevers kunskaper vid byten av lärare. När det gäller enskilda obehöriga lärares behov av stöd i arbetet med att bedöma och betygssätta elevernas kunskaper, ser rektorn till att ge sådant stöd ges. Även om det framkommer att rektorn skapat förutsättningar för en sammanhållen undervisning och att lärarna bedömer elevernas kunskaper och kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven, så visar granskningen att de delarna i verksamheten inte fungerar fullt ut. Här följer en närmare redogörelse av identifierat utvecklingsområde.

16 Skolinspektionen 4 (7) Identifierat utvecklingsområde I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande område: Rektorn behöver säkerställa att eleverna i samtliga ämnen får en sammanhållen undervisning som utgår från kunskapsmål. Motivering till bedömning av identifierat utvecklingsområde Det framkommer i granskningen att det på skolan inte skapats gemensamma rutiner för att, oavsett lärare och ämne, ge eleverna en sammanhållen undervisning med utgångspunkt i kunskapsmål. Med sammanhållen undervisning avses undervisning som på såväl kort som lång sikt planeras och genomförs med genomtänkt progression och vars innehåll löpande relaterar till tidigare moment. Som en följd av detta har det förekommit att elever vid byten av lärare inte fått en sammanhållen undervisning. Delar av det centrala innehållet i kursplaner har upprepats i undervisningen. Detta har påverkat elevers möjligheter att komma vidare i sin kunskapsutveckling. Det framkommer vidare att information om elevers kunskaper och förmågor inte överförts vid byten av lärare i några ämnen. Elever ger exempel på att detta inneburit att deras betyg i samband med lärarbyte sänkts två steg utan att berörda elever förstått varför. Granskningen visar dessutom att det på skolan inte finns vedertagna rutiner för att dokumentera elevers kunskapsutveckling. Uppföljning Huvudmannen ska senast den *xx )Oooc 22 december 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. *Rättelse av beslut enligt 26 förvaltningslagen (FL 1986:223) den 21 juni Redogörelsen skickas via e-post till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se, eller per post tilt Skolinspektionen, Box 2320, SE Göteborg. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen ( dnr :6993) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har projektledare Malin Salemyr deltagit.

17 Skolinspektionen 5 (7) På Skolinspektionens vägnar ~ J ~ V Lena Dahlquist Enhetschef ~:on~/ Undervisningsråd/Föredragande Mer information om kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens hemsida: /Tillsyn--granskning/K valitetsgranskning/skolinspektionen-granskar-kvaliteten/obehoriga-larare/

18 Skolinspektionen 6 (7) Bilaga: Författningsstöd Behörig för undervisning 2 kap. 13 skollagen Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. Enligt 2 kap. 18 kan dock undantag från 13 göras om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller kraven eller om det finns något annat skäl med hänsyn till eleverna. I 19 framgår dock att om en person som avses i 18 ska användas för att bedriva undervisning under längre tid än sex månader, ska huvud-mannen först fatta beslut om detta. Enligt 21 framgår också att i fråga om tidsbegränsning av en anställning som lärare eller förskollärare i skolväsendet gäller att den som ska bedriva undervisning enligt 18 får anställas högst ett år i sänder. SFS 2011 :326 I behörighetsförordningen preciseras vilken utbildning olika kategorier av lärare ska ha för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet samt andra bestämmelser om behörighet för lärare. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165) framhålls vikten av att lärare förutom generell lärarkompetens även besitter specifik kompetens. Med specifik kompetens avses att de lärare som används i undervisningen utöver generell lärarkompetens även har specifik kompetens för olika skolformer, verksamheter, årskurser och ämnen (s. 262). Vidare framkommer i propositionen att för att utbildning och undervisning ska hålla hög kvalitet skall huvudmannen använda lärares kompetens på rätt sätt i undervisningen. Det är rektor som leder och samordnar arbetet inom sitt verksamhetsområde och har ansvar för att planera så att läraren används för sådan undervisning som läraren har utbildning för. I regeringens proposition (2010/11:20) framgår att ett legitimationssystem är en viktig kvalitetssäkring av lärare och förskollärare och kan därmed höja kvaliteten på den samlade lärarkåren. Ledning och utveckling av undervisning 2 kap 9 skollagen Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Rektor ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. 2 kap 1 O skollagen Rektor beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. 4 kap. 4 skollagen

19 Skolinspektionen 7 (7) Rektor är ansvarig för planering, uppföljning och utveckling av utbildningen på skolenheten. Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Lgr11 avsnitt 2.8 Rektor i egenskap av pedagogisk ledare har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen Allmänna råd för bland annat grundskolan för att stödja lärare, rektorer och huvudmän i arbetet med hur skolförfattningarna bör hanteras i den pedagogiska praktiken avseende planering och genomförande av undervisningen. SKOLFS 2014:44 Rektor ska ansvara för att en nyanställd lärares introduktionsperiod planeras på ett sådant sätt att läraren ges tillräckligt stöd utifrån sina tidigare kunskaper, erfarenheter och förmåga att fungera självständigt i sin yrkesroll. En mentor utses av rektorn till den lärare som genomför introduktionsperioden och mentorn ska så långt det är möjligt ha samma behörighet som läraren. Mentorn ska ges förutsättningar och tillräckligt stöd för att kunna fullgöra sin uppgift. Skolverkets stödmaterial om introduktionsperiod för nyanställda lärare och förskollärare (2015) Betyg och bedömning 3 kap. 14 skollagen Rektor ansvarar för att betyg sätts i enlighet med skollagen och andra författningar.

20 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer FG/2017:299 Intern kontrollplan 2018 Förslag till beslut Nämnden beslutar att godkänna intern kontrollplan 2018 för nämnden för Förskola & Grundskola Sammanfattning Enligt kommunens process för intern styrning och kontroll ska nämnderna varje år senast i november anta en intern kontrollplan för kommande år som är baserad på riskanalys. I planen ingår också ett antal kommungemensamma granskningsaktiviteter som tagits fram av arbetsgrupper ledda av respektive processägare (HR, ekonomi med flera). Denna plan och resultatet av granskningen ska följas upp och återrapporteras till nämnderna och kommunstyrelsen samtidigt som årsrapporteringen för Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Intern kontrollplan 2018 daterad Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef Förskola & Grundskola Julia Tryggvadottir Tollesson julia.tryggvadottir-tollesson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

21 Lokalplan Lokalplan Nämnden för Förskola & Grundskola

22 Nämnden för Förskola & Grundskola Innehållsförteckning 1 Allmänt om kommunens övergripande lokalplanering Lokalplan Nämndens lokalbehov... 5 Lokalplan

23 Nämnden för Förskola & Grundskola 1 Allmänt om kommunens övergripande lokalplanering är en attraktiv tillväxtkommun, geografiskt placerad i en av Sveriges starkaste tillväxt- och arbetsmarknadsregioner. Antalet invånare ökar med i genomsnitt per år. Kommunen har en omfattande verksamhet som bedrivs i olika lokaler. Dessutom förmedlar kommunen olika slags boenden för grupper i samhället som har svårt att få bostad på vanligt sätt. Det kan handla om boenden för äldre, funktionsnedsättning, nyanlända familjer, ensamkommande barn samt socialt utsatta personer. Kommunen både äger och hyr in lokaler och boenden. Varje år beslutar nämnderna om bedömt lokalbehov de kommande fem åren. Dessa behov sammanställs i en så kallad lokalplan som utgör del av kommunens flerårsbudget. Lokalbehovens omsätts i olika lösningsalternativ som utgår från kommunens lokalpolicy: "Kommunen ska genom aktiv lokalförsörjning tillhandahålla och bibehålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler över tiden". Varje lokalbehov ska beskrivas och motiveras för att beslutsunderlaget för nämnderna, lokalgruppen och budgetberedningen ska bli så fullständigt som möjligt. Ett komplett beslutsunderlag behövs dels för att lokalbehovet ska kunna tillgodoses så bra som möjligt, dels för att en eventuell nödvändig prioritering av lokalbehovet i ett senare skede av budgetprocessen ska bli så rätt som möjligt. För att underlaget ska bli så komplett som möjligt ombeds nämnderna därför göra följande tre moment; Kategorisera, konsekvensbeskriva samt prioritera sina angivna lokalbehov. Beskrivning och motivering görs dels genom att fylla i tabellerna och dels genom att fylla i behovsbeskrivningar. Kategorisering Nämnderna beskriver till vilken kategori varje lokalbehov hör enligt triangeln nedan. Prioriteringsprincipen är att de gröna behoven i triangelns bas kommer prioriteras före de röda i toppen. Detta görs i tabellerna tillsammans med en prioriteringsordning av förslagen. Lokalplan

24 Nämnden för Förskola & Grundskola Konsekvensbeskriva genom Fyrstegsmodellen Ytterligare en prioriteringsprincip är tillämpningen av fyrstegsmodellen. Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. Lösningsalternativen baseras på en så kallad fyrstegsmodell som i prioritetsordning innebär antingen: 1. Inga åtgärder 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering 3. Ombyggnation 4. Nybyggnation Beredning av lokalbehoven Det är Serviceområde Fastigheter i samråd med den kommungemensamma lokalgruppen som ansvarar för sammanställningen och förslag till prioriteringen av lokalbehoven vilket sammanställs i ett förslag till en lokalplan. Lokalplanen blir sedan en del av kommunbudgeten som Kommunfullmäktige årligen fattar beslut om. Lokalplaneraren kommer stämma av lösningsalternativen med lokalansvariga under budgetprocessen. Lokalplan

25 Nämnden för Förskola & Grundskola 2 Lokalplan Nämndens lokalbehov Förskolor Nämnden för Förskola & Grundskola ansvarar för att det i alla stadsdelar finns erfoderligt antal förskolor och förskoleplatser för kommunens barn 0-5 år. Kommunen har en efterfråga av ungefär 93% av alla barn i berörda åldersgrupper. Närhetsprincipen som innebär att erbjudande av plats ska ske i närhet av barnets bostad är viktig och innebär begränsningar om var barnen kan erbjudas plats på förskola. Beroende på hur den demografiska utvecklingen ser ut i olika stadsdelar varierar platsbehoven över tid. Det vill säga att i områden där det inte sker så mycket nyproduktion av bostäder och omsättningen av boende är låg så minskar efterfrågan av förskoleplatser. På samma sätt är behovet stort i nyproducerade bostadsområden. Ett överskott av platser finns i kommunens västra delar medan det framförallt i södra stadsdelarna saknas plarser. I de nybyggda områdena i centrum Kolla och Björkris saknas platser. Kommunens planerade bostadsutbyggnad i de centrala delarna kommer att medföra stora behov av förskoleplatser. Det är viktigt att uteytor på föreskolor får tillräcklig storlek när mark avsätts för förskolor.. Lokalbehov förskolor Löpnr Beskrivning Kategoriser a enl triangel Prioritet Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Plan Förskola Åsa Volymökni ngar befintlig plats 6 Förskola Åsa ersätter Lilla Loket Förskola Åsa Lilla Loket till skola Strukturom vandlingar, besparings möjligheter Förskola centrum, Sommarlust, Ev Varlaberg Volymökni ngar befintlig plats Kolla Parkstad förskola II Expansion nya områden 4 Lokalplan

26 Nämnden för Förskola & Grundskola Löpnr Beskrivning Kategoriser a enl triangel Prioritet Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Plan Förskola centrala Kungsbacka Ängen Strukturom vandlingar, besparings möjligheter Fjärås förskola 1, Måå Expansion nya områden Fjärås förskola 2 Expansion nya områden Frillesås förskola Strukturom vandlingar, besparings möjligheter Förskola Kungsbacka centrum, Klarinetten Strukturom vandlingar, besparings möjligheter 2 Förskola kungsbacka Centrum Ersättning Liljan Gårdskulla Förskola Centrum Avveckling Liljan, Gårdskulla Strukturom vandlingar, besparings möjligheter Björkris/skola tillfällig lokal Volymökni ngar befintlig plats 6 Förskola Björkris Expansion nya områden 10 Förskola Voxlöv, Tölö Expansion nya områden Holken förskola Strukturom vandlingar, besparings möjligheter 3 Lokalplan

27 Nämnden för Förskola & Grundskola Löpnr Beskrivning Kategoriser a enl triangel Prioritet Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Plan Frillesås förskolor, klockaregården Vinden Strukturom vandlingar, besparings möjligheter -6 Förskola Gällinge Volymökni ngar befintlig plats 2 Förskola Särö Expansion nya områden Summering: Grundskolor Nämnden för Förskola & Grundskola ansvarar för att det finns erforderligt antal skolplatser för elever i åldern 6-15 år. Skolorna ska vara väl anpassade för verksamheten. Närhetsprincipen är viktig för att elever inte ska behöva åka långa sträckor till skolan. Möjligheten för föräldrarna att göra val av önskad skola för sina barn har ökat i betydelse och är en starkt styrande faktor. Beroende på hur den demografiska utvecklingen ser ut i olika stadsdelar varierar platsbehoven över tid. Det vill säga att i områden där det inte sker så mycket nyproduktion av bostäder och omsättningen av boende är låg så minskar efterfrågan av skolplatser. Inför kommande år finns det ett stort behov av ytterligare skolor i hela centrala Kungsbacka mot bakgrund av det stora bostadsbyggandet. Redan nu är ett antal skolor fullbelagda och särskilda åtgärder krävs. Skolgårdar ska ha tillräcklig storlek där de yngre eleverna kräver större ytor än de äldre. Lokalbehov grundskolor 2 Löpnr Beskrivning Kategoriser a enl triangel Prioritet Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Plan Furulidskolan Strukturom vandlingar, besparings möjligheter Furulidskolan tillfälliga lokaler på Ekenäs Strukturom vandlingar, besparings möjligheter -300 Lokalplan

28 Nämnden för Förskola & Grundskola Löpnr Beskrivning Kategoriser a enl triangel Prioritet Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Plan a Fjärås Bräckaskolan Strukturom vandlingar, besparings möjligheter b Smedingeskolan (ombyggnad bef) Strukturom vandlingar, besparings möjligheter Bräckaskolan tillfälliga lokaler på Ögärdet Strukturom vandlingar, besparings möjligheter Åsa/Frillesås skolor och kulturlokaler Strukturom vandlingar, besparings möjligheter Åsa/Frillesås skolor och kulturlokaler Strukturom vandlingar, besparings möjligheter Tölö/Voxlöv skolor Tölö skola Expansion nya områden Expansion nya områden Tillbyggnad Björkris skola Expansion nya områden 100 Utbyggnad Varlaskolan Volymökni ngar befintlig plats 200 Ombyggnation Hålabäcksskolan Strukturom vandlingar, besparings möjligheter 200 Lokalplan

29 Nämnden för Förskola & Grundskola Löpnr Beskrivning Kategoriser a enl triangel Prioritet Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Plan 2023 Utbyggnad Idrottshall Hede Strukturom vandlingar, besparings möjligheter X 318 Matsal, kök, Tingbergsskolan Volymökni ngar befintlig plats Matsal Åsaskolan Strukturom vandlingar, besparings möjligheter Matsal Åsa Gårdskola Strukturom vandlingar, besparings möjligheter Tingbergsskolan tillfälliga lokaler avgår -100 Skola i Vallda Heberg Strukturom vandlingar, besparings möjligheter Övrigt Tillfällig äldreårs skola i Centrum Expansion nya områden Summering: Lokalbehov övrigt 400 Löpnr Beskrivning Kategoriser a enl triangel Prioritet Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Plan 2023 Summering: Lokalplan

30 BEHOVSBESKRIVNING 1 (2) Datum Benämning Björkris förskola - skola, tillfälliga lokaler Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Utbyggnaden av Björkris stadsdel fortsätter och fler bostäder kommer att byggas. Hittills har det inneburit många små barn i området och prognoserna pekar på en fortsatt ökning av barnantalet. Björkris skola och förskola måste kunna ta emot fler elever eller barn. En utbyggnad som kan användas flexibelt som skola eller förskola bör etableras. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Barnen kan få förskole- och skolplats i sitt boendeområde och föräldrar behöver inte skjutsa barnen till andra delar av staden. Skolbarnen kan gå i skolan i sitt närområde längre tid BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Avsaknad av förskoleplatser innebär att barnen måste hänvisas till eventuella lediga platser i andra stadsdelar. Barnen ska erbjudas plats i sitt närområde vilket innebär att plats inte kan erbjudas överallt i kommunen, tex kan inte plats erbjudas i Onsala för barn från Björkris. Skolbarnen får slussas till andra skolor. Det finns inte platser i andra stadsdelar i tillräcklig omfattning för att lösa behoven i Björkris. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Det finns inga vakanta eller lokaler som kan omdisponeras. 3. Ombyggnation Det finns inga lokaler som kan byggas om för ändamålet inom förvaltningen. 4. Nybyggnation Tomtmark för etablering måste finnas. SAMORDNINGSBEHOV uniform KUB671 v 2.0, INVESTERINGSSVOLYM 6 avdelningar/lokaler för cirka barn Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Björkris förskola-skola, tillfälliga lokaler.doc :06:59

31 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) TIDPLAN 2019

32 BEHOVSBESKRIVNING 1 (2) Datum Benämning Björkris skola utbyggnad Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Utbyggnaden av Björkris stadsdel fortsätter och fler bostäder kommer att byggas. Hittills har det inneburit många små barn i området och prognoserna pekar på en fortsatt ökning av barnantalet. Björkris skola och förskola måste kunna ta emot fler elever eller barn. En fast utbyggnad i befintlig byggnad som kan användas flexibelt som skola eller förskola bör etableras. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Barnen kan få förskole- och skolplats i sitt boendeområde och föräldrar behöver inte skjutsa barnen till andra delar av staden. BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Avsaknad av förskole- och skolplatser innebär att barnen måste hänvisas till eventuella lediga platser i andra stadsdelar. Barnen ska erbjudas plats i sitt närområde vilket innebär att plats inte kan erbjudas överallt i kommunen. Det finns inte platser i andra stadsdelar i tillräcklig omfattning för att lösa behoven i Björkris. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Det finns inga vakanta eller lokaler som kan omdisponeras. 3. Ombyggnation Det finns inga lokaler som kan byggas om för ändamålet inom förvaltningen. 4. Nybyggnation Tomtmark för etablering finnas. SAMORDNINGSBEHOV uniform KUB671 v 2.0, INVESTERINGSSVOLYM 100 barn TIDPLAN 2020 Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Björkris skola utbyggnad.doc :07:27

33 BEHOVSBESKRIVNING 1 (1) Datum Benämning Smedingeskolan Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Smedingeskolan är i behov av renovering och anpassning till ett modernt lärande. Elevtalen i Fjärås ökar. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Skolplats i sitt boendeområde med en lärmiljö anpassad för ett modernt studiesätt. BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Dåliga lokaler som inte är anpassade för ett modernt lärande. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Finns inga andra lokaler 3. Ombyggnation Ombyggnation av befintliga lokaler 4.Nybyggnation SAMORDNINGSBEHOV INVESTERINGSSVOLYM Totalt 90 elever TIDPLAN 2019 uniform KUB671 v 2.0, Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Fjärås Bräckaskolan.doc :07:55

34 BEHOVSBESKRIVNING 1 (1) Datum Benämning Furulidsskolan Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Furulidsskolan byggs om färdigställande VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Skolplats i sitt boendeområde och föräldrar behöver inte skjutsa barnen till andra delar av staden. Effektivare resursanvändning BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering 2. Ombyggnation Nyggnation SAMORDNINGSBEHOV INVESTERINGSSVOLYM 300 elever TIDPLAN 2018 uniform KUB671 v 2.0, Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Furulidsskolan.doc :08:23

35 BEHOVSBESKRIVNING 1 (2) Datum Benämning Förskola i Furulid, Holken Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Tidigare lokalen vid Furulidsskolan Holken kommer att byggas om till förskola med färdigställadnde Två andra förskolor kan lämnas. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Barnen kan få förskole- och skolplats i sitt boendeområde och föräldrar behöver inte skjutsa barnen till andra delar av staden. Effektivare resursanvändning BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Avsaknad av förskoleplatser innebär att barnen måste hänvisas till eventuella lediga platser i andra stadsdelar. Barnen ska erbjudas plats i sitt närområde vilket innebär att plats inte kan erbjudas överallt i kommunen, tex kan inte plats erbjudas i Onsala för barn från Björkris. Det finns inte platser i andra stadsdelar i tillräcklig omfattning för att lösa kommande behov. De sämre lokalerna som lämnas måste nyttjas. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Detta är en tidigare använd byggnad. 2. Ombyggnation Holken byggs om Nybyggnation Tomtmark för etablering måste finnas. SAMORDNINGSBEHOV uniform KUB671 v 2.0, INVESTERINGSSVOLYM 3 avdelningar TIDPLAN 2018 Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Förskola Furulid.doc :08:51

36 BEHOVSBESKRIVNING 1 (2) Datum u Benämning Förskola i Björkris Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen Udo Weis FG do.weis@kungsbacka.se VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Utbyggnaden av Björkris stadsdel fortsätter och fler bostäder kommer att byggas. Hittills har det inneburit många små barn i området och prognoserna pekar på en fortsatt ökning av barnantalet. Enligt prognos borde behovet ligga på närmare 15 avdelningar. Beroende på om nuvarande Björkris förskola och skola måste omvandlas till en skola kan behovet öka till 15 avdelningar. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Barnen kan få förskoleplats i sitt boendeområde och föräldrar behöver inte skjutsa barnen till andra delar av staden. BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Avsaknad av förskoleplatser innebär att barnen måste hänvisas till eventuella lediga platser i andra stadsdelar. Barnen ska erbjudas plats i sitt närområde vilket innebär att plats inte kan erbjudas överallt i kommunen, tex kan inte plats erbjudas i Onsala för barn från Björkris. Det finns inte platser i andra stadsdelar i tillräcklig omfattning för att lösa behovet i Björkris. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Det finns inga vakanta eller lokaler som kan omdisponeras. 3. Ombyggnation Det finns inga lokaler som kan byggas om för förskole ändamål inom förvaltningen. 4. Nybyggnation Tomtmark för nyetablering måste finnas. SAMORDNINGSBEHOV uniform KUB671 v 2.0, INVESTERINGSSVOLYM 10 avdelningar cirka 200 barn TIDPLAN 2021 Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Förskola i Björkris.doc :09:19

37 BEHOVSBESKRIVNING 1 (1) Datum Benämning Förskola för ersättning av Liljan och Gårdskulla förskolor Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen Udo Weis FG do.weis@kungsbacka.se VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Utbyggnad av bostäder i centrum fortsätter och medför ökat behov av förskoleplatser. Liljans förskola har temporärt bygglov som inte kommer att förlängas. Gårdskulla förskola är i dåligt skick och bör avvecklas. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Barnen kan få förskoleplats i sitt boendeområde och föräldrar behöver inte skjutsa barnen till andra delar av staden. BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder 4 avdelningar förskola försvinner och inga omplaceringsmöjligheter finns då för de barn som gått på Liljan och Gårdskulla förskolor. Barnen ska erbjudas plats i sitt närområde vilket inte är möjligt om inte ersättningslokaler etableras. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Det finns inga vakanta eller lokaler som kan omdisponeras. 3. Ombyggnation Det finns inga lokaler som kan byggas om för förskole ändamål inom förvaltningen. 4. Nybyggnation Mark måste för etablering måste finnas. SAMORDNINGSBEHOV INVESTERINGSSVOLYM 4 avdelningar cirka 80 barn uniform KUB671 v 2.0, TIDPLAN 2022 Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Förskola i Centrum, ersättning Liljan och Gårdskulla förskolor.doc :09:48

38 BEHOVSBESKRIVNING 1 (1) Datum Benämning Förskola i Centrum, Klarinettens förskolor Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Utbyggnad av bostäder i centrum fortsätter och medför ökat behov av förskoleplatser. Klarinetten var tidigare förskola men har under ett antal år inte använts till det. Den renoveras för närvarande och tas åter i bruk som förskolan under VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Barnen kan få förskoleplats närmare sitt boendeområde. BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Färre förskolor medför längre köer för plats i barnomsorgen. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Klarinetten är en tidigare förskola som ställs iordning efter att en tid inte använts för något. 3. Ombyggnation S Klarinetten är en tidigare förskola som ställs iordning. 4. Nybyggnation Inte aktuellt. SAMORDNINGSBEHOV INVESTERINGSSVOLYM 2 avdelningar cirka 40 barn TIDPLAN 2018 uniform KUB671 v 2.0, Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Förskola i Centrum, Klarinetten.doc :10:15

39 BEHOVSBESKRIVNING 1 (1) Datum Benämning Förskola i Centrum, Kolla Backe förskola Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Utbyggnad av bostäder i centrum fortsätter och medför ökat behov av förskoleplatser i Kolla. Byggnation av Kolla Backe förskola pågår och förskolan beräknas kunna tas i bruk 2018 VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Barnen kan få förskoleplats närmare sitt boendeområde och föräldrar behöver inte skjutsa barnen till andra delar av staden. BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Byggnation pågår. Barnen ska erbjudas plats i sitt närområde vilket inte är möjligt om inte nya lokaler etableras. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Finns inga lokaler som kan omdisponeras. 3. Ombyggnation Finns inga lokaler som kan byggas om. 4. Nybyggnation Mark finns SAMORDNINGSBEHOV INVESTERINGSSVOLYM 4 avdelningar cirka 80 barn uniform KUB671 v 2.0, TIDPLAN 2018 Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Förskola i Centrum, Kolla Backe förskola.doc :10:43

40 BEHOVSBESKRIVNING 1 (2) Datum Benämning Förskola i Centrum, Sommarlusthuset samt ev Varlaberg förskolor Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Utbyggnad av bostäder i centrum fortsätter och medför ökat behov av förskoleplatser. Förskolan Villa Emilia är i dag lokaliserad till den tidigare förskolan Pallettens lokaler. Dessa lokaler är endast temporära och Villa Emilia måste flytta till nya lokaler. Dessutom behöver ytterligare förskolelokaler tillskapas i centrum.. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Barnen kan få förskoleplats närmare sitt boendeområde och föräldrar behöver inte skjutsa barnen till andra delar av staden. BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Villa Emilias barn måste fortsätta gå i små lokaler. Barnen ska erbjudas plats i sitt närområde vilket inte är möjligt om inte nya lokaler etableras. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Sommarlusthuset kan omdisponeras till förskola. I övrigt finns inga vakanta eller lokaler som kan omdisponeras. 3. Ombyggnation Sommarlusthuset kan byggas om till förskola. I övrigt finns inga lokaler som kan byggas om för förskole ändamål inom förvaltningen. 4. Nybyggnation Mark måste för etablering måste finnas. SAMORDNINGSBEHOV uniform KUB671 v 2.0, INVESTERINGSSVOLYM 8 avdelningar cirka 160 barn Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Förskola i Centrum, Sommarlusthuset, ev Varlaberg.doc :11:11

41 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) TIDPLAN 2019

42 BEHOVSBESKRIVNING 1 (1) Datum Benämning Förskola i Centrum, Ängens förskola Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Utbyggnad av bostäder i centrum fortsätter och medför ökat behov av förskoleplatser. Om skolorna i Hålabäck omstruktureras vad avser vilka årskurser de har medför det en möjlighet att frigöra lokaler som idag används av Gullregnsskolan till förskola. Vad är den förväntande nyttan? Effektivare lokalanvändning BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Gullregnsskolan kommer ha svårt att ta emot det antal elever som ska gå där. Inga ytterligare förskolelokaler tillskapas. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Grunden för projektet är omdisponering. 3. Ombyggnation Mindre ombyggnationer på Ängen. Ombyggnationer på Hålabäcksskolan och Gullregnsskolan. 4. Nybyggnation Mark finns SAMORDNINGSBEHOV INVESTERINGSSVOLYM 4 avdelningar cirka 80 barn uniform KUB671 v 2.0, TIDPLAN 2020 Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Förskola i Centrum, Ängens förskola.doc :11:38

43 BEHOVSBESKRIVNING 1 (1) Datum Benämning Förskola i Fjärås 1 Måå Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Utbyggnad av området Måå i Fjärås innebär att behovet av förskoleplatser ökar. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Barnen kan få förskoleplats i sitt boendeområde och föräldrar behöver inte skjutsa barnen till andra delar av staden. BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Avsaknad av förskoleplatser innebär att barnen måste hänvisas till eventuella lediga platser i andra stadsdelar. Barnen ska erbjudas plats i sitt närområde vilket innebär att plats inte kan erbjudas överallt i kommunen, tex kan inte plats erbjudas i Onsala för barn från Fjärås. Det finns inte platser i andra stadsdelar i tillräcklig omfattning för att lösa behovet i Fjärås. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Det finns inga vakanta eller lokaler som kan omdisponeras. 3. Ombyggnation Det finns inga lokaler som kan byggas om för förskole ändamål inom förvaltningen. 4. Nybyggnation Tomtmark för nyetablering finns. SAMORDNINGSBEHOV INVESTERINGSSVOLYM 6 avdelningar cirka 120 barn uniform KUB671 v 2.0, TIDPLAN 2021 Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Förskola i Fjärås 1 Måå.doc :12:06

44 BEHOVSBESKRIVNING 1 (1) Datum Benämning Förskola i Fjärås 2 Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Det råder sedan lång tid platsbrist i Fjärås. Tillfälliga lösningar har funnits men behöver ersättas. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Barnen kan få förskoleplats i sitt boendeområde och föräldrar behöver inte skjutsa barnen till andra delar av staden. BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Avsaknad av förskoleplatser innebär att barnen måste hänvisas till eventuella lediga platser i andra stadsdelar. Barnen ska erbjudas plats i sitt närområde vilket innebär att plats inte kan erbjudas överallt i kommunen, tex kan inte plats erbjudas i Onsala för barn från Fjärås. Det finns inte platser i andra stadsdelar i tillräcklig omfattning för att lösa behovet i Fjärås. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Det finns inga vakanta eller lokaler som kan omdisponeras. 3. Ombyggnation Det finns inga lokaler som kan byggas om för förskole ändamål inom förvaltningen. 4. Nybyggnation SAMORDNINGSBEHOV INVESTERINGSSVOLYM 6 avdelningar cirka 120 barn uniform KUB671 v 2.0, TIDPLAN 2020 Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Förskola i Fjärås 2.doc :12:34

45 BEHOVSBESKRIVNING 1 (2) Datum Benämning Förskola i Frillesås Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Utbyggnad av Frillesås stadsdel samt avetablering av paviljonger som idag finns på Frillesåsskolans tomt och vid Bostället innebär att behovet av förskoleplatser ökar. En avetablering av förskolelokaler på Frillesåsskolan är en VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Barnen kan få förskoleplats i sitt boendeområde och föräldrar behöver inte skjutsa barnen till andra delar av staden. BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Avsaknad av förskoleplatser innebär att barnen måste hänvisas till eventuella lediga platser i andra stadsdelar. Barnen ska erbjudas plats i sitt närområde vilket innebär att plats inte kan erbjudas överallt i kommunen, tex kan inte plats erbjudas i Onsala för barn från Frillesås. Det finns inte platser i andra stadsdelar i tillräcklig omfattning för att lösa behovet i Frillesås. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Det finns inga vakanta eller lokaler som kan omdisponeras. 3. Ombyggnation Det finns inga lokaler som kan byggas om för förskole ändamål inom förvaltningen. 4. Nybyggnation Tomtmark för nyetablering måste finnas. SAMORDNINGSBEHOV uniform KUB671 v 2.0, INVESTERINGSSVOLYM 8 avdelningar cirka 160 barn TIDPLAN 2021 Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Förskola i Frillesås.doc :13:02

46 BEHOVSBESKRIVNING 1 (1) Datum Benämning Förskola i Gällinge Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp i Gällinge medför att fler bostäder byggs i Gällinge. Befolkningsprognosen visa på en ökning av barnen i förskoleåldern. Vad är den förväntande nyttan? Barnen kan få förskole- och skolplats i sitt boendeområde och föräldrar behöver inte skjutsa barnen till andra delar av staden. BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Avsaknad av förskoleplatser innebär att barnen måste hänvisas till eventuella lediga platser i andra stadsdelar. Barnen ska erbjudas plats i sitt närområde vilket innebär att plats inte kan erbjudas överallt i kommunen, tex kan inte plats erbjudas i Onsala för barn från Björkris. Det finns inte platser i andra stadsdelar i tillräcklig omfattning för att lösa behoven. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Det finns inga vakanta eller lokaler som kan omdisponeras. 3. Ombyggnation Det finns inga lokaler som kan byggas om för ändamålet inom förvaltningen. 4. Nybyggnation Tomtmark för etablering måste finnas. SAMORDNINGSBEHOV INVESTERINGSSVOLYM 2 avdelningar cirka 40 barn 2019 uniform KUB671 v 2.0, TIDPLAN 2019 Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Förskola i Gällinge.doc :13:30

47 BEHOVSBESKRIVNING 1 (1) Datum Benämning Förskola i Särö Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Utbyggnaden av Särö centrum medför att fler bostäder byggs i Särö centrum. Befolkningsprognosen visa på en ökning av barnen i förskoleåldern. Vad är den förväntande nyttan? Barnen kan få förskole- och skolplats i sitt boendeområde och föräldrar behöver inte skjutsa barnen till andra delar av staden. BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Avsaknad av förskoleplatser innebär att barnen måste hänvisas till eventuella lediga platser i andra stadsdelar. Barnen ska erbjudas plats i sitt närområde vilket innebär att plats inte kan erbjudas överallt i kommunen, tex kan inte plats erbjudas i Onsala för barn från Björkris. Det finns inte platser i andra stadsdelar i tillräcklig omfattning för att lösa behoven. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Det finns inga vakanta eller lokaler som kan omdisponeras. 3. Ombyggnation Det finns inga lokaler som kan byggas om för ändamålet inom förvaltningen. 4. Nybyggnation Tomtmark för etablering måste finnas. SAMORDNINGSBEHOV INVESTERINGSSVOLYM 2 avdelningar cirka 40 barn uniform KUB671 v 2.0, TIDPLAN 2022 Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Förskola i Särö.doc :13:58

48 BEHOVSBESKRIVNING 1 (1) Datum Benämning Förskola i Voxlöv Tölö Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Utbyggnaden av Voxlöv och Tölö stadsdel startar och fler bostäder kommer att byggas. Det innebär många små barn i området och prognoserna pekar på en fortsatt ökning av barnantalet. Vad är den förväntande nyttan? Barnen kan få förskole- och skolplats i sitt boendeområde och föräldrar behöver inte skjutsa barnen till andra delar av staden. BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Avsaknad av förskoleplatser innebär att barnen måste hänvisas till eventuella lediga platser i andra stadsdelar. Barnen ska erbjudas plats i sitt närområde vilket innebär att plats inte kan erbjudas överallt i kommunen, tex kan inte plats erbjudas i Onsala för barn från Björkris. Det finns inte platser i andra stadsdelar i tillräcklig omfattning för att lösa behoven. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Det finns inga vakanta eller lokaler som kan omdisponeras. 3. Ombyggnation Det finns inga lokaler som kan byggas om för ändamålet inom förvaltningen. 4. Nybyggnation Tomtmark för etablering måste finnas. SAMORDNINGSBEHOV INVESTERINGSSVOLYM 10 avdelningar cirka 200 barn 2022 och 10 avdelningar cirka 200 barn 2023 uniform KUB671 v 2.0, TIDPLAN Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Förskola i Voxlöv Tölö.doc :14:26

49 BEHOVSBESKRIVNING 1 (2) Datum Benämning Förskola i Åsa ersätter Lilla Loket Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Utbyggnad av bostäder i Åsa medför ökat behov av skolplatser. För att kunna förändra skolans utveckling i Åsa måste nuvarande Lilla Lokets lokaler tas i anspråk för skoländamål. Detta oavsett hur förändringar av elevsammansättning på de båda skolorna i Åsa kommer att utvecklas. Nuvarande Lilla Lokets förskola måste därför etableras på annan plats. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Åsa skolors kapacitet kan förändras och ökas utan att större ombyggnationer måste ske. Detta blir en bättre ekonomisk lösning att använda nuvarande befintliga lokaler på Lilla Lokets förskola. BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Åsa skolor måste byggas ut och om. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Detta projekt innebär en omdisponering av befintlig lokaler från förskola till skola. Omdisponering kräver dock en nyetablering en förskola i området som ersättning för de lokaler som lämnas. 3. Ombyggnation Det finns inga lokaler som kan byggas om för förskole ändamål inom förvaltningen. 4. Nybyggnation Mark måste för etablering måste finnas. SAMORDNINGSBEHOV uniform KUB671 v 2.0, INVESTERINGSSVOLYM 4 avdelningar cirka 80 barn TIDPLAN 2020 Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Förskola i Åsa ersätter Lilla Loket.doc :14:54

50 BEHOVSBESKRIVNING 1 (1) Datum Benämning Förskola i Åsa Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Utbyggnad av bostäder i Åsa medför ökat behov av förskoleplatser. Sedan tidigare har området ett större behov av platser än vad som kunnat tillgodoses. Barnen har därför erbjudits plats i andra stadsdelar. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Barnen kan få förskoleplats i sitt boendeområde och föräldrar behöver inte skjutsa barnen till andra delar av staden. BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Avsaknad av förskoleplatser innebär att barnen måste hänvisas till eventuella lediga platser i andra stadsdelar. Barnen ska erbjudas plats i sitt närområde vilket innebär att plats inte kan erbjudas överallt i kommunen, tex kan inte plats erbjudas i Onsala för barn från Åsa. Det finns inte platser i andra stadsdelar i tillräcklig omfattning för att lösa behovet i Åsa. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Det finns inga vakanta eller lokaler som kan omdisponeras. 3. Ombyggnation Det finns inga lokaler som kan byggas om för förskole ändamål inom förvaltningen. 4. Nybyggnation Mark måste för etablering måste finnas. SAMORDNINGSBEHOV INVESTERINGSSVOLYM 6 avdelningar cirka 120 barn uniform KUB671 v 2.0, TIDPLAN 2020 Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Förskola i Åsa.doc :15:22

51 BEHOVSBESKRIVNING 1 (1) Datum Benämning Hedeskolan utbyggnad idrottshall Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Hedeskolans idrottshall är för liten för det antal elever som skolan har. Idag måste elever transporteras till Björkris gymnastiksal för idrottsundervisning. I och med att Björkris växer kan inte Hedeskolans elever få tillgång till gymnastiksalen framöver. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Eleverna kan få sin undervisning på en skola. BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Fortsatt transport av eleverna till andra lokaler för idrottsundervisning. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Det finns inga vakanta eller lokaler som kan omdisponeras. 3. Ombyggnation Det finns inga lokaler som kan byggas om för ändamålet inom förvaltningen. 4. Nybyggnation Tomtmark för etablering finnas. SAMORDNINGSBEHOV INVESTERINGSSVOLYM TIDPLAN 2020 uniform KUB671 v 2.0, Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Hedeskolan idrottshall utbyggnad.doc :15:50

52 BEHOVSBESKRIVNING 1 (2) Datum Benämning Hålabäcksskolan ombyggnad Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Hålabäcksskolan är sliten. Skolan har begränsningar i sin elevkapacitet på grund av att skolans kök och matsal inte tillåter en större ökning av antalet elever. Ventilationen måste förbättras. Skolan måste också handikappanpassas bättre tillsammans med en bättre entré. Eftersom Gullregnsskolan är full så skulle en ändring av Hålabäcksskolans årskursstruktur ge en bättre skolsituation på Gullregnsskolan. Hålabäcksskolan skulle kunna bli en 4-9-skola och Gullregnsskolan en F-3 skola. Oaktat framtida inriktning måste Hålabäcksskolan fräschas upp för att kunna fungera som skolan de närmaste åren. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? En populär skola som skulle vara attraktiv för elever från olika håll samtidigt som Gullregnsskolan skulle få en bättre situation. BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Fortsatt en tråkig och dålig miljö för eleverna. Behov att göra anpassningar och utbyggnad på Gullregnsskolan. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Det finns inga vakanta eller lokaler som kan omdisponeras. 3. Ombyggnation Det finns inga lokaler som kan byggas om för ändamålet inom förvaltningen. 4. Nybyggnation Tomtmark för etablering finnas. SAMORDNINGSBEHOV uniform KUB671 v 2.0, INVESTERINGSSVOLYM 200 elever Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Hålabäcksskolan ombyggnad.doc :16:17

53 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) TIDPLAN 2019

54 BEHOVSBESKRIVNING 1 (1) Datum Benämning Matsal Tingbergsskolan Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Elevtalen i Tingbergsskolans upptagningsområde har under ett flertal år ökat. Skolan har kunnat ta emot det ökade elevtalet genom att bygga om och omdisponera lokaler samt fått en ny paviljong under Matsalen har dock så här långt inte kunnat förändras och räcker inte till för antalet elever. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Matsalen är för liten och matlagen får starta tidigt. Årskurs 6 får äta i sina klassrum. BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder För liten matsal, Stress för elever och personal. Konflikter mellan eleverna. Svårt att ta emot ökat antal elever när stadsdelen växer. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Det finns inga vakanta eller lokaler som kan omdisponeras. 3. Ombyggnation Det finns inga lokaler som kan byggas om inom förvaltningen. 4. Nybyggnation SAMORDNINGSBEHOV INVESTERINGSSVOLYM 75 elever TIDPLAN 2018 uniform KUB671 v 2.0, Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Matsal Tingbergsskolan.doc :16:45

55 BEHOVSBESKRIVNING 1 (1) Datum Benämning Matsal Åsa Gårdsskolan Initiativtagare Udo Weis FG udo.weis@kungsbacka.se Kontaktperson för behovsbeskrivningen Udo Weis FG udo.weis@kungsbacka.se VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Åsa Gårdsskolan har visat sig vara för liten när alla barn äter i den. Det har blivit fler barn i matsalen sedan förskolan i byggnaden används som skolan. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Få en lugnare måltidssituation för eleverna BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder För lite matsal, eleverna får äta tidigt 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Möjligt 3. Ombyggnation Sannolik åtgärd 4. Nybyggnation Om möjligheten med ombyggnation i befintlig byggnad inte går att genomföra.samordningsbehov INVESTERINGSSVOLYM Ca 100 elever TIDPLAN uniform KUB671 v 2.0, Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Matsal Åsa Gårdsskolan.doc :17:14

56 BEHOVSBESKRIVNING 1 (1) Datum Benämning Matsal Åsaskolan Initiativtagare Udo Weis FG udo.weis@kungsbacka.se Kontaktperson för behovsbeskrivningen Udo Weis FG udo.weis@kungsbacka.se VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? När Åsaskolan byggdes dimensionerades matsalen med förutsättningen att ett antal elever skulle äta i respektive hemvist. Detta har sedan länge upphört och trycket på matsalen är väldigt hög VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Få en lugnare måltidssituation för eleverna BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder För lite matsal, eleverna får äta tidigt 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Möjligt 3. Ombyggnation Sannolik åtgärd 4. Nybyggnation Om möjligheten med ombyggnation i befintlig byggnad inte går att genomföra.samordningsbehov INVESTERINGSSVOLYM Ca 125 elever TIDPLAN uniform KUB671 v 2.0, Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Matsal Åsaskolan.doc :17:42

57 BEHOVSBESKRIVNING 1 (1) Datum Benämning Ny skola i Vallda Heberg Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Toråsskolan har nått sitt maximala antal elever samtidigt som befolkningsprognosen visar på ett fortsatt ökat elevantal. De elever från Furulidsskolan som för närvarande går sin högstadietid på Varlaskolan kommer inte att få plats där inom snar framtid. De måste därför beredas plats på Toråsskolan. De paviljonger som finns på Toråsskolan kommer inte, enligt uppgift, få förlängt bygglov. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Eleverna får sin skolgång i närheten av sitt boende BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Stora svårigheter att placera kommande elever på andra skolor i kommunen eftersom alla skolor i centrum är fulla. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Det finns inga vakanta eller lokaler som kan omdisponeras. 3. Ombyggnation Det finns inga lokaler som kan byggas om inom förvaltningen. 4. Nybyggnation Mark måste finnas SAMORDNINGSBEHOV INVESTERINGSSVOLYM 350 elever uniform KUB671 v 2.0, TIDPLAN 2020 Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Ny skola i Vallda Heberg.doc :18:10

58 BEHOVSBESKRIVNING 1 (2) Datum Benämning Tillfällig äldreårs-skola i centrum Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Nya områden ska byggas där prognoserna visar stora kommande elevtal. Flera nya skolor behövs i dessa områden. Viktigt är att skolorna finns när bostäderna blir klara så inte glapp uppstår och eleverna måste hänvisas någon annanstans i kommunen. Då vi redan idag står i situationen att vissa skolor i centrum är fullbelagda måste elevtalen på dessa minska. Ett sätt att göra det är att etablera en central skola för de äldsta barnen i berörda skolor. På så sätt kan plats för de minsta barnen skapas i deras närområde och de äldre får röra sig längre sträckor. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? De minsta eleverna får sin skolgång i närheten av sitt boende. Det finns inga skolor i centrala Kungsbacka som kan ta emot det antal elever som skulle behöva flyttas från sin nuvarande F-9 skola. BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Stora svårigheter att placera kommande elever på andra skolor i kommunen eftersom alla skolor i centrum är fulla. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Det finns inga vakanta eller lokaler som kan omdisponeras. 3. Ombyggnation Det finns inga lokaler som kan byggas om inom förvaltningen. 4. Nybyggnation Mark måste finnas SAMORDNINGSBEHOV uniform KUB671 v 2.0, INVESTERINGSSVOLYM elever TIDPLAN 2019 Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Tillfällig äldreårs skola i Centrum.doc :18:38

59 BEHOVSBESKRIVNING 1 (1) Datum Benämning Tölö skola Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Nya områden ska byggas där prognoserna visar stora kommande elevtal. Flera nya skolor behövs i dessa områden. Viktigt är att skolorna finns när bostäderna blir klara så inte glapp uppstår och eleverna måste hänvisas någon annanstans i kommunen. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? De minsta eleverna får sin skolgång i närheten av sitt boende. BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Stora svårigheter att placera kommande elever på andra skolor i kommunen eftersom alla skolor i centrum är fulla. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Det finns inga vakanta eller lokaler som kan omdisponeras. 3. Ombyggnation Det finns inga lokaler som kan byggas om inom förvaltningen. 4. Nybyggnation Mark måste finnas SAMORDNINGSBEHOV INVESTERINGSSVOLYM 400 elever uniform KUB671 v 2.0, TIDPLAN 2021 Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Tölö skola.doc :19:08

60 BEHOVSBESKRIVNING 1 (1) Datum Benämning Tölö/Voxlöv skola Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Nya områden ska byggas där prognoserna visar stora kommande elevtal. Flera nya skolor behövs i dessa områden. Viktigt är att skolorna finns när bostäderna blir klara så inte glapp uppstår och eleverna måste hänvisas någon annanstans i kommunen. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Eleverna får sin skolgång i närheten av sitt boende BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Stora svårigheter att placera kommande elever på andra skolor i kommunen eftersom alla skolor i centrum är fulla. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Det finns inga vakanta eller lokaler som kan omdisponeras. 3. Ombyggnation Det finns inga lokaler som kan byggas om inom förvaltningen. 4. Nybyggnation Mark måste finnas SAMORDNINGSBEHOV INVESTERINGSSVOLYM 740 elever uniform KUB671 v 2.0, TIDPLAN 2021 Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Tölö Voxlöv skola.doc :19:36

61 BEHOVSBESKRIVNING 1 (1) Datum Benämning Varlaskolan utbyggnad Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Utbyggnaden av Centrum fortsätter och fler bostäder kommer att byggas. Varlaskolan byggdes om men estetisk-praktiska delarna behölls. De är idag för få och för dåliga. Varlaskolan avlastar flera andra skolor som i annat fall skulle bli överfulla. Varlaskolans läge gör att det är lätt för eleverna att komma till skolan. En utbyggd Varlaskola kan avlasta också de centrala skolorna. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Minska behoven av utbyggnad av äldre års skolor i andra stadsdelar. BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder Fortsatt väldigt trångt på ett antal skolor. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Det finns inga vakanta eller lokaler som kan omdisponeras. 3. Ombyggnation Det finns inga lokaler som kan byggas om för ändamålet inom förvaltningen. 4. Nybyggnation Tomtmark för etablering finnas. SAMORDNINGSBEHOV INVESTERINGSSVOLYM elever uniform KUB671 v 2.0, TIDPLAN 2021 Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Varlaskolan utbyggnad.doc :20:04

62 BEHOVSBESKRIVNING 1 (2) Datum Benämning Åsa/Frillesås skolor och kulturlokaler, Frillesås Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Befolkningsutvecklingen i Frillesås ökar under kommande år. Skolan har idag ett antal paviljonger som är gamla och som inte fungerar optimalt för skolan. Trots dessa paviljonger kommer skolan inte att räcka till för det antal elever som kommer att finnas i Frillesås på sikt. Ett antal av paviljongerna bör ersättas med permanenta lokaler. Större och bättre lokaler måste etableras. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? En väl fungerande skola som kan ta emot eleverna i sitt upptagningsområde på ett bra sätt. Kopplingen till kommunens vision avseende en skola i framkant gynnas BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder För liten matsal, för små och dåliga lokaler för bland annat hemkunskap. Fortsatt nyttjsnfr av gamla paviljonger. Svårt att ta emot ökat antal elever när stadsdelen växer. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Det finns inga vakanta eller lokaler som kan omdisponeras. 3. Ombyggnation Det finns inga lokaler som kan byggas om inom förvaltningen. 4. Nybyggnation Tomtmark för måste finnas. SAMORDNINGSBEHOV Fritid och Kultur avseende idrottshall. Gymnasie och vuxenbildning avseende kulturskolans verksamhet uniform KUB671 v 2.0, INVESTERINGSSVOLYM 100 elever TIDPLAN 2020 Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Åsa Frillesås skolor och kulturlokaler, Frillesås.doc :20:33

63 BEHOVSBESKRIVNING 1 (2) Datum Benämning Åsa/Frillesås skolor och kulturlokaler, Åsa Initiativtagare Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Prognoserna för barn i åldern 6-15 år visar en ökning inför kommande år. Åsa Gårdsskolan kan inte ta emot fler elever. Åsaskolan är idag trång. Ökningen motsvarar cirka cirka 125 elever men kommer på lång sikt att öka med cirka 250 elever när Åsa byggts ut. Matsalarna i båda skolorna är för små. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? En väl fungerande skola som kan ta emot eleverna i sitt upptagningsområde på ett bra sätt. Kopplingen till kommunens vision avseende en skola i framkant gynnas BESKRIV KONSEKVENSERNA ENLIGT 4-STEGS MODELLEN Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. 1. Inga åtgärder För små matsalar, för små lokaler. Svårt att ta emot ökat antal elever när stadsdelen växer. 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Möjlighet att omvandla förskolan Lilla Loket för skoländamål. Medför dock behov av en ny förskola. 3. Ombyggnation Det finns inga lokaler som kan byggas om inom förvaltningen. 4. Nybyggnation Invändiga ombyggnationer krävs SAMORDNINGSBEHOV Fritid och Kultur avseende idrottshall. Gymnasie och vuxenbildning avseende kulturskolans verksamhet INVESTERINGSSVOLYM 125 elever uniform KUB671 v 2.0, TIDPLAN 2020 Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx Filnamn och sökväg C:\Users\kerstin.fredberg\Desktop\lokalplan\Behovsbeskrivning Åsa Frillesås skolor och kulturlokaler, Åsa.doc :21:01

64 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer FG/2017:284 Beslutsunderlag inriktning Åsa och Frillesås skolor Förslag till beslut Nämnden för Förskola & Grundskola godkänner genomförd utredning och beslutar om ny inriktning på Åsaskolan 4-9 och Åsa Gårdsskolan F-3 Sammanfattning Skolorna i Åsa och Frillesås får fler elever kommande år. Skolornas nuvarande kapacitet begränsas delvis av att matsalar och kök är för små. Syftet med förstudien är att ge förslag för att tillgodose lokalbehovet för Åsa Gårdsskolan, Åsaskolan och Frillesåsskolan samt tillgodose ändamålsenliga lokaler för verksamheten på ett lokal- och kostnadseffektivt sätt. Identifierad inriktning som uppfyller detta innebär en förändrad årskursindelning. För Frillesåsskolan föreslår förstudien en fortsatt befintlig verksamhet men där samtliga paviljonger avvecklas och ersätts med en nybyggnation. Förslaget är en förändrad årskursindelning på Åsa Gårdskolan från F-9 till F-3 samt på Åsaskolan från F-9 till 4-9. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, , Beslutsunderlag inriktning för skolorna i Åsa och Frillesås Beslutet skickas till Service Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef Förskola & Grundskola Udo Weis udo.weis@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

65 Beslutsunderlag för inriktning skolor i Åsa och Frillesås Daniel Oliva Andersson och Yvonne Ohlsson, Service Lokalförsörjning

66 Innehåll Sammanfattning 1 1 Bakgrund till förstudien Förutsättningar Metodik förstudie Prognoser och elevunderlag Kapacitet Åsaskolan Åsa Gårdsskola Frillesåsskolan Kök och måltider Behov Elevprognos Lokalbehov Inriktningar Inriktning 1: Fortsatt befintlig årskursindelning i Åsa Åsaskolan Åsa Gårdsskola Inriktning 2: Förändrad årskursindelning i Åsa Åsa Gårdsskolan F Åsaskolan Inriktning Frillesåsskolan Kök och måltider Tidplan Slutsats 11

67 Sammanfattning I denna rapport sammanfattas de verksamhets- och lokalförändringar som förstudien gällande skolorna i Åsa och Frillesås utreder. Syftet med förstudien är att ge förslag för att tillgodose lokalbehovet för Åsa Gårdsskolan, Åsaskolan och Frillesåsskolan samt tillgodose ändamålsenliga lokaler för verksamheten på ett lokal- och kostnadseffektivt sätt. Identifierad inriktning som uppfyller detta innebär en förändrad årskursindelning för Åsaskolan och Åsa Gårdsskolan. För Frillesåsskolan föreslår förstudien en fortsatt befintlig verksamhet men där samtliga paviljonger avvecklas och ersätts med en nybyggnation. Förslaget är en förändrad årskursindelning på Åsa Gårdskolan från F-9 till F-3 samt på Åsaskolan från F-9 till 4-9. Genom en ändrad årskursindelning kan skolorna nyttja Åsaskolans specialsalar mer effektivt och öka kapaciteten inom befintliga lokaler. På Åsa Gårdsskola kan lokalbehovet tillgodoses utan nybyggnation genom att nyttja specialsalar som inte årskurs F-3 behöver samt nyttja förskolan Lilla Lokets lokaler. Förslaget jämförs med alternativet att fortsätta med befintlig verksamhet på samtliga skolor. Fortsatt F-9 på samtliga skolor innebär att både Åsa Gårdsskolan och Åsaskolan behöver utöka lokaler. Åsa Gårdsskolan genom att nyttja Lilla Lokets lokaler och Åsaskolan genom att bygga ut skolan. Denna rapport baseras på en pågående förstudie som beräknas avslutas till årsskiftet med ytterligare information om ekonomi och tider. Rapporten utgör underlag för beslut om förändrade årskursindelningar på Åsa Gårdsskolan och Åsaskolan. 1

68 1 Bakgrund till förstudien står inför en fortsatt befolkningsökning och under 2016 framgick att samtliga skolor i Åsa och Frillesås; Åsaskolan, Åsa Gårdsskola och Frillesåsskolan nått sin maxkapacitet. En kapacitetsutredning genomfördes och redogjorde för skolornas kapacitet och begränsningar. Kapaciteten påvisade att skolorna hade ett befintligt underskott av elevplatser och gav som förslag att starta en fördjupad utredning. Utredningens syfte var att ge beslutsunderlag för en ändamålsenlig, långsiktig, lokal- och kostnadseffektiv inriktning för de tre skolorna. Utredningens resultat och förslag till inriktning presenterades och stämdes av med utredningens styrgrupp (Fastigheter och Lokalförsörjning), verksamhetsgrupp (Föroch Grundskola) och slutligen FGAU under sommaren 2017 innan förstudien startades. FGAU godkännande att fortsätta med en förstudie för den presenterade inriktningen för beslut i FG nämnd i december Förutsättningar Utredningen utgick från den så kallade fyrstegsmodellen, beslutad av Service nämnd, som beskriver i vilken prioritetsordning lokalbehov ska lösas för att nyttja kommunens resurser mer effektivt: Effektivisera i befintliga lokaler Organisatoriska åtgärder Om- eller tillbyggnationer Förslag på nybyggnation Dessutom från följande styrparametrar: Kvalitet Inriktning ska baseras på uppdaterade och långsiktiga prognoser Paviljonger ska behållas endast om god kvalitet, annars avvecklas Behov av lokaler, ytor och samband ska baseras på kommunens Lokalprogram och koncept för utbildningslokaler Tid Inriktning ska ta hänsyn till ett utökat antal platser till hösten 2019 men inte begränsas till att vara driftklar vid denna tidpunkt Ekonomi Inriktning ska inte begränsas till politiskt beslutad budgetram Ekonomisk analys ska upprättas utifrån att paviljonger avvecklas eller eventuellt köps loss och/eller behålls om de håller god kvalitet 2

69 Förstudien tar även upp måltidsförsörjningen, utökning av idrottssalen på Åsa Gårdsskolan samt biblioteket i Frillesås i beaktning. 1.2 Metodik förstudie Både utredningen och förstudien har genomförts av Service Lokalförsörjning (Lokalförsörjning) på beställning av Service Fastigheter (Fastigheter). Underlag har levererats från och i dialog med sakkunniga och referensgrupp från Service Fastigheter, För- & Grundskola, Plan & Bygg, Plan & Exploatering, Kommunledningskontoret, Service Måltider och Teknik Trafik och Park. En verksamhetsgrupp från För- och Grundskolan har bedömt inriktningarna under utredningens genomförande och förstudien utifrån nytta och effektivitet för verksamheten. Verksamhetsgruppen har bestått av Verksamhetschef planering, Verksamhetschef pedagogiskt område söder, Enhetschef för Åsaskolan och Åsa Gårdsskola samt Enhetschef för Frillesåsskolan. Under utredningen presenterades olika förslag gällande verksamhets- och organisationsförändringar för verksamhetsgruppen i syfte att öka lokal- och kostnadseffektiviteten. Inriktningen som presenteras och föreslås är det förslag som enligt verksamhetsgruppen: Stämmer överens med lärarutbildningen och läroplanen Skapar möjligheter för en attraktiv arbetsplats Skapar måluppfyllelse och trygghet hos eleverna genom att brytningen mellan årskursindelningen sker med minsta möjliga påverkan Prognoser och elevunderlag Förstudien baseras på befolkningsprognosen från maj 2017, med 2016 års befolkningsantal och prognos som sträcker sig till och med år Prognosen har levererats av Kommunledningskontoret (KLK). Utredningen har även analyserats utifrån kommunens bostadsplanering med underlag från KLK och i dialog med Plan & Bygg. Befintligt elevantal som anges i denna rapport är daterade

70 2 Kapacitet Kapaciteten beskriver hur många elevplatser som skolorna har plats för, begränsningar för verksamheten samt potential för bättre lokalanvändning. Elevantal och verksamhet utgår från befintlig verksamhet våren Åsaskolan Åsaskolan har årskurs F-9 med i genomsnitt tre paralleller, totalt 32 grupper och 686 elever, mellan elever/grupp. Figur 1. Situationsplan Åsaskolan. Åsaskolans kapacitet uppgår till 510 elevplatser där matsalen begränsar. Utifrån resterande lokaler har skolan en kapacitet för 830 elevplatser för åk F-9 vid fullt nyttjande av undervisningssalar, med elever per grupp. Skolans utemiljö och friyta är tillräcklig för upp till 950 elever. För att tillgodose behovet av matsal behöver skolan med befintlig matsal 4 matlag, jämfört med kommunens riktvärde på tre, eller nyttja andra lokaler som matsal, som inte är ändamålsenliga. På grund av att skolan har fler grupper än vad det finns kapacitet för har exempelvis skolans f.d. personalrum och andra utrymmen gjorts om till lärosalar. 4

71 2.2 Åsa Gårdsskola Åsa Gårdsskola har årskurs F-9 med motsvarande 1,5 paralleller om elever/grupp och totalt 364 elever. Skolan är byggd och dimensionerad för grupper om 15 elever men har grupper med upp till 19 elever/grupp. Figur 2. Situationsplan Åsa Gårdsskola. Därutöver nyttjar skolan en extern lokal utanför skolans fastighet för fritidsverksamhet. Åsa Gårdsskolas kapacitet uppgår till 250 elevplatser där matsalen begränsar. Utifrån resterande lokaler har skolan en kapacitet för 22 grupper om 15 elever, plats för 330 elevplatser i åk F-9. Skolans utemiljö och friyta är tillräcklig för upp till 500 elever. För att tillgodose behovet av matsal behöver skolan 4,5 matlag, jämfört med kommunens riktvärde på tre, eller nyttja andra lokaler som matsal. På grund av att skolan har fler elever än vad det finns kapacitet för har skolan fler elever per grupp än vad lokalerna är dimensionerade för. 2.3 Frillesåsskolan Frillesåsskolan har årskurs F-9 med i genomsnitt två till tre paralleller. Skolan har 24 grupper och 536 elever. 5

72 Figur 3. Situationsplan Frillesåsskolan. Förutom ovanstående byggnader nyttjar skolan ytterligare ett hus utanför skolans fastighet för fritidsklubb, Bostället. Frillesåsskolans kapacitet uppgår till 500 elevplatser där matsalen begränsar. Utifrån resterande lokaler har skolan en kapacitet för 24 grupper och 660 elevplatser för åk F-9 vid fullt nyttjande av lärosalar med elever per grupp. Skolans utemiljö och friyta är tillräckligt stor för upp till 850 elever. 2.4 Kök och måltider På Åsaskolan finns ett tillagningskök som levererar varm mat till både Åsa Gårdsskola och Frillesåsskolan som har mottagningskök. Totalt producerar Åsaskolans tillagningskök ca portioner varav 720 skickas till Åsaskolan, 380 till Åsa Gårdsskolan och 600 till Frillesåsskolan. Tillagningsköket är underdimensionerat och har enligt Måltider kapacitet för portioner. Den ytmässiga dimensioneringen för köket är endast ändamålsenlig för ca 1200 portioner. Åsa Gårdsskolans mottagningskök är dimensionerat för max 450 portioner och Frillesåsskolan 600 portioner. Samtliga kök har därmed nått sin maxkapacitet, endast Åsa Gårdsskolan kan ta höjd för en mindre ökning. 6