BILAGA 7 PÅVERKANSUNDERLAG BAREMOSSE NATURA 2000-OMRÅDE

Transkript

1 BILAGA 7 PÅVERKANSUNDERLAG BAREMOSSE NATURA 2000-OMRÅDE

2

3 Påverkansunderlag Bare mosse Natura område Sekretess: Detta dokument saknar information som faller under offentlighets- och sekretesslagens (2009:400) 20 kapitel, 1. Bakgrund Om en verksamhet eller åtgärd på ett betydande sätt kan påverka miljön inom ett Natura 2000-område krävs ett tillstånd enligt 7 kap 28a miljöbalken. Verksamheten i det aktuella fallet utgörs av den planerade vindkraftparken vid Hornamossen. Vindkraftparken planeras söder och sydost om Natura 2000-området Bare mosse (SE , SE ). Väster och söder om Bare mosse är avståndet som närmast 1300 m respektive 1000 m mellan Natura 2000-området och den planerade vindkraftparken. Vindkraftverken sydost om Bare mosse är som närmast belägna 225 m från Natura 2000-områdets gräns. Bare mosse består av två Natura 2000-områden: Bare mosse (SE ) som är beläget i Västra Götalands län och Bare mosse (Västra) (SE ) som är beläget i Jönköpings län. Den totala arean är 471,4 ha. I detta dokument kommer Bare mosse behandlas som ett Natura 2000-område. Vid samrådsmötet den 2 juni 2010 framkom att Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att det behövs tillstånd enligt Natura Det betonades att påverkan på fågellivet i Natura 2000-området bör utredas. Bild 1. Tuvull är en karaktärsart på Baremosse. ECOCOM Storgatan Kalmar Växel: info@ecocom.se

4 Begreppet gynnsam bevarandestatus Det viktigaste begreppet i Natura 2000 är gynnsam bevarandestatus. I Förordningen om Områdesskydd 16 MB, definieras gynnsam bevarandestatus enligt följande: Med bevarandestatus för en livsmiljö avses summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. En livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam när: Dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande. Den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den skall kunna bibehållas på lång sikt finns och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, Bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam. Med bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses gynnsam när: Uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö. Artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid. Det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sikt. Bare mosse Natura 2000-område (SE , SE ) Bare mosse och Möjamossen bildar ett stort myrkomplex dominerat av en platåmosse och sluttande mossar med fastmarkspartier. Myrområdet berör de tre kommunerna Habo och Mullsjö i Jönköpings län, och Tidaholm i Västra Götalands län. Mossen är av högmossekaraktär med tuvsträngar, höljor och välutvecklade gölkomplex. Mossens kraftiga lutning i randområdena medför tidvis stora vattenrörelser. Dessa är sannolikt förklaringen till de erosionsfenomen i torven som särskilt finns i östra delen. I östra delen av mossen finns också det mycket stora avvattningsdråget Hulebäcksmaden. Kärr förekommer i form av laggar omkring mosseytorna. I anslutning till kärren finns sumpskogar. Områdets växlande uppbyggnad och hydrologi ger den stort geovetenskapligt, botaniskt och hydrologiskt värde. Det välutvecklade gölkomplexet ute på mosseplanet har stor betydelse för fågelfaunan.här trivs t ex grönbena, ljungpipare och smålom. På mossen finns flera arter som annars har i huvudsak nordligt utbredningsområde, t.ex. dvärgtranbär, klotstarr, vitmosslav (Icmadophilia ericetorum) och mossebägarlav (Cladonia subfurcata). Mossen är förhållandevis oskadad av dikningar och andra ingrepp (det finns dock några diken). Normalt skogsbruk bedrivs på större delen av fastmarksområdena. En torvtäkt gränsar till området i nordvästra delen av mossen (Bevarandeplan för Natura 2000-område Bare mosse, 2005). En tillståndsgiven bergtäkt är belägen cirka 100 m väster om Natura 2000-området. Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 2 / 16

5 Bevarandevärden I Baremosse Natura 2000-område Området har mycket höga naturvärden knutna till förekommande naturtyper och arter. Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet: 7110 *Högmossar (240,1 ha) 91D0 *Skogbevuxen myr (25 ha) 9010 *Västlig taiga (7,8 ha) 7140 Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn (25,2 ha) Ingående arter enligt fågeldirektivets bilaga 1: A166 Grönbena A104 Järpe A140 Ljungpipare A409 Orre A001 Smålom A108 Tjäder A127 Trana Övriga arter som utgjort grund för Natura 2000 utpekandet: A260 Gulärla A160 Storspov Övriga arter: A091 Kungsörn Syftet med bevarandet av området är att bidra till att upprätthålla dessa naturtyper och arter i en gynnsam bevarandestatus i den boreala regionen. Det främsta syftet är att bevara naturtypen 7110 *Högmossar. Vid eventuella målkonflikter ska bevarandet av 7110 *Högmossar prioriteras framför bevarandet av 91D0 *Skogbevuxen myr. Bevarandet av de fågelarter som är beroende av den öppna myren (grönbena, ljungpipare, smålom) är prioriterade framför övriga. Utbredningen av de naturtyper som ingår i habitatdirektivet finns kartlagda i Bilaga 1 till Bevarandeplanen för Natura 2000-område Bare mosse. Beskrivning av naturtyperna och förutsättningar för gynnsam bevarandestatus presenteras i Bevarandeplanen för Natura 2000-område Bare mosse. Beskrivning av arter ingående i fågeldirektivets bilaga 1och deras ekologiska krav presenteras i Bevarandeplanen för Natura 2000-område Bare mosse. Bevarandestatus Bevarandestatusen för de identifierade värdena i Bare mosse är inte klarlagd, men bedöms som relativt god. I Bevarandeplanen står följande: Bevarandestatusen för naturtyperna i området är sannolikt överlag god idag (2005) men dåligt undersökt. Vissa områden har säkerligen bättre respektive sämre status än andra. Ytterligare fältbesök behövs för att göra en säkrare bedömning. Bevarandestatusen för de förekommande arterna är osäker, men sannolikt god. Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 3 / 16

6 Verksamhet i och i anslutning till Natura 2000-området Skogsbruk bedrivs i Natura 2000-området. I bevarandeplanen står följande om skogsbruket: Inom naturvårdsområdet är skogsbruk tillåtet på större delen av fastmarken, med önskemål om att minst en tredjedel av arealen inom varje fastighet bör vara kontinuerligt täckt av skog som är 60 år eller äldre. Skogsbruket i skogsbruksområdena ska så långt som möjligt bedrivas så att myrarnas och sumpskogarnas orörda karaktär samt områdets naturvärden i övrigt inte går förlorade. Pågående markanvändning får inte avsevärt försvåras. Skulle det visa sig att det behövs ytterligare begränsningar av produktivt skogsbruk för att inte hota bevarandet av mossemiljön får behov av områdesskydd, exempelvis naturreservat (där intrångsersättning för skogen kan bli aktuell), ses över. Alternativt skulle ett naturvårdsavtal eller biotopskydd genom skogsvårdsstyrelsen kunna vara en lämplig skyddsform. Täktverksamhet förekommer på två platser i direkt anslutning till Natura området. Vid Skarpemoen, 100 m väster om Natura 2000-området, finns en aktiv bergtäkt som erhöll beslut för fortsatt brytning I direkt anslutning till den norra gränsen av Bare mosse Natura 2000-område förekommer en relativt omfattande torvtäkt. I anslutning till torvtäkten finns uppställningsplats för maskiner som används i samband med brytning av torv. Miljön där vindkraftparken planeras En inventering av markbundna naturvärden har genomförts inom hela det område där etablering av vindkraft planeras. I rapporten från inventeringen (Inventering av naturvärden vid Hornamossen i Jönköpings län 2010) står följande om området: Resultatet av fältinventeringen av markbundna naturvärden tyder på att befintliga värden är fåtaliga. En orsak till att få värden påträffats är att storskalig skogsproduktion dominerar området. Detta har bidragit till att flera sumpskogar har torrlagts. Alla våtmarker är påverkade av dikning och vattenflödena genom området är koncentrerade till utgrävda diken. Ett väl utbyggt nät med skogsbilvägar och trummor över diken finns redan. Denna beskrivning stämmer väl på delar av etableringsområdet som gränsar mot Natura 2000-området. Närmast Natura 2000-området är marken bevuxen av tall- eller granplanteringar i varierande ålder. Mindre partier består av avverkningsmogen granskog. Sydöst om Bare mosse finns områden med kalhyggen. Dessa sträcker sig dock inte fram till mossen. Gran- och tallplanteringarna fortsätter in i Natura 2000-området. Närmast den öppna mossen består trädskiktet oftast av naturligt uppkommen och delvis senvuxen tallskog. I söder har Bare mosse flera utlopp som rinner genom etableringsområdet. Dessa vattendrag är utgrävda och rätade. Trummor finns lagda där de passerar skogsbilvägar. Några inlopp till Bare mosse från etableringsområdet har inte påträffats. Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 4 / 16

7 Bild 2. Skogsbilväg söder om Baremosse. Bild 3. Kalhygge sydost om Bare mosse. Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 5 / 16

8 Påverkan på Natura 2000-området Ingående naturtyper Vid bedömning av påverkan på de fyra ingående naturtyperna (7110, 91D0, 9010 och 7140) har utgångspunkten varit bevarandeplanens beskrivningar, bevarandemål och hot för dessa naturtyper. Viktigt för bevarandet av högmossar* (7110 ) och öppen myr (7140) är: Ostörd hydrologi, ingen onaturlig förändring av vattenkemin, oförändrad täckningsgrad av botten-, fält-, busk- och trädskikt, ingen påtaglig minskning av typiska arter samt att det finns strukturer som tuvor, strängar, höljor, gölar, kärrfönster, slukhål, dråg, lagg, randskog. Viktigt för bevarandet av skogbevuxen myr* (91D0 ) är: Myrmark med skoglig kontinuitet och träd i olika åldrar, rätt växtbetingelser och ph för vitmossor, förekomst av substrat för främst mossor och kärlväxter som död samt gamla och grova träd, naturlig dynamik, opåverkad hydrologi och hydrokemi, ingen påtaglig minskning av populationerna hos de typiska arterna. Viktigt för bevarandet av västlig taiga* (9110 ) är: Fri utveckling och orördhet där naturliga störningar får råda, gammal skog med bland annat grova och olikåldriga träd av flera arter, förekomst av livsmiljöer (substrat) för lavar, svampar, mossor och insekter, lövträd särskilt gamla och grova, ingen påtaglig minskning av populationerna hos de typiska arterna. Påverkan på naturtyperna Etableringen av vindkraft kommer att ske utanför Natura 2000-områdets gränser. Verksamheten kommer därav inte ta någon yta av Natura 2000-området i anspråk. Den påverkan som etableringen eventuellt kan ha på naturtyperna är mer indirekt dvs att åtgärder utanför Natura 2000-området förändrar förhållandena i Natura 2000-området. Av de faktorer som är viktiga för bevarandet av naturtyperna är det främst Natura områdets hydrologi och hydrokemi som skulle kunna påverkas av vad som sker i omgivningen. I bevarandeplanen listas olika hot mot Natura 2000-området. Vindkraft finns inte upptaget. Några av de hot som skogbruket utgör skulle emellertid även kunna gälla vindkraftsetablering, t ex avverkning utan skyddszon mot fuktiga områden. Hydrokemin i Natura 2000-området påverkas troligen i ringa utsträckning av vad som sker i omgivande marker i söder och sydöst. Orsaken till detta är att det tycks saknas vattendrag som rinner till mossen i detta område. Hydrologin i Natura 2000-området kan påverkas av en etablering av vindkraft. Troligen är risken för ökad avrinning det allvarligaste hotet. Mosseplanet höjer sig tydligt över fastmarken söder om Bare mosse. De delar där mossens avrinning är som mest påverkbar är de som ligger närmast mossen. Dessa delar ligger inom Natura områdets gränser och kommer inte att utsättas för någon verksamhet. Tyvärr är alla Bare mosses utlopp i söder redan påverkade av rensning och uträtning. Vattenflödena består av distinkta diken, vilket förenklar en påverkansbedömning av hydrologin. Söder om Bare mosse går väl uppbyggda skogsbilvägar som har trummor där vattendrag passerar. Med tanke på den påverkan som redan skett på de diken som leder vatten från Bare mosse bedöms risken som liten att en etablering av vindkraft skulle komma att påverka Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 6 / 16

9 hydrologin i Natura 2000-området. I de fall byggnation eller liknande kommer att ske i närheten av diken som leder vatten från Natura 2000-området kommer försiktighetsåtgärder att vidtas, se föreslagna rekommendationer i Inventering av naturvärden vid Hornamossen i Jönköpings län I huvudsak kommer dock de redan anlagda vägarna och trummorna att användas. Avverkning som leder till att förhållandena förändras i Natura 2000-området bedöms utgöra en liten risk. De delar av Natura 2000-området som gränsar mot etableringsområdet utgörs, som tidigare nämnts, till stor del av planterad barrskog. Åtgärder i etableringsområdet kommer alltså i första hand att påverka dessa områden, vilket inte bedöms påverka några naturtyper. En skyddszon runt Natura 2000-området är föreslagen (se Särskilda åtgärder). Detta kommer ytterligare säkra att naturtyperna i natura 2000-området inte påverkas. Bild 4. Baremosse är inte ett helt ostört område. Vid Natura 2000-områdets norra gräns finns en torvtäkt samt uppställningsplats för maskiner. Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 7 / 16

10 Bild 5. Kalhygget som upptar en stor del av Storö är ett exempel på det moderna skogsbruk som bedrivs inom Natura 2000-området. Ingående arter enligt fågeldirektivets bilaga 1 En inventering av fågelfaunan genomfördes under 2010 i södra Bare mosse samt inom hela det område där etablering av vindkraft planeras. Under 2011 genomfördes en riktad inventering av smålom på Baremosse. För mer information se Inventering av naturvärden vid Hornamossen i Jönköpings län 2010 samt Inventering av smålom på Bare mosse vid Hornamossens vindkraftspark genomförde Länsstyrelsen i Jönköping en inventering på Baremosse som ingår i rapporten Fågellivet på skyddade myrmarker i Jönköpings län Bedömningen av fågelarter utgörs av de i bevarandeplanen upptagna. Någon påverkansbedömning görs dock inte för gulärla och storspov. Dessa arter bedöms inte häcka i Natura 2000-området, men använder det eventuellt som rastplats. De skyddsåtgärder som föreslås för de häckade arterna kommer även att gynna rastande arter som gulärla och storspov. Nedan följer en redogörelse för ingående fågelarters miljökrav och för deras status på mossen. A 166 Grönbena Inventeringar år 2003 visade att 1-2 par häckade på mossen häckade minst 1 par på mossen. Generell beskrivning: Fuktiga gräs- eller starrbevuxna myrar utgör en viktig häckningsmiljö. Arten häckar framför allt på stora sammanhängande våtmarkspartier. Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 8 / 16

11 A 140 Ljungpipare Inventeringar år 2003 visade att 9 par häckade på mossen häckade minst 5 par på den södra delen av mossen. Generell beskrivning: För sin häckning är ljungpiparen beroende av stora öppna områden, med låg och gärna gles växtlighet. I södra Sverige utgör därför trädlösa högmossar en viktig häckningsmiljö. Arten kräver en minst 90 ha stor sammanhängande areal av öppen mark för att den ska trivas riktigt bra. A 001 Smålom Inventeringar år 2003 visade att endast 1 par häckade på mossen häckade smålom sannolikt inte på Bare mosse. Vid fältbesök 2011 observerades ett par i en mindre göl i södra delen av Baremosse. Ett tomt bo och avsaknad av ungar tyder på att häckningen misslyckades under Vid ett tillfälle lämnade smålommarna gölen, de cirkulerade då över Baremosse och efter att tagit höjd försvann de rakt åt söder på hög höjd. Information om inventeringen 2011 finns i rapporten Inventering av smålom på Bare mosse vid Hornamossens vindkraftspark. Generell beskrivning: Lämpliga häckningsplatser utgörs i allmänhet av små och fisktomma myrgölar med flacka gungflyartade stränder och med små gungflyholmar. Tillgång till områden med minimal störning av människor är viktigt. Smålommen vill ha tillgång till lämpliga bytesdjur såsom småvuxen mört- eller laxartad fisk eller vatten med goda bestånd av siklöja. A 409 Orre Inventeringar år 2003 registrerade totalt 7 revir på mossen. Inventeringen 2010 har inte kunnat fastställa några revir på mossen. I västra delen av mossen finns en större spelplats. Denna har grovt lokaliserats genom besök på platsen samt med hjälp av muntliga uppgifter från Tore Landh, som regelbundet guidar grupper på Bare mosse. Generell beskrivning: Öppna marker som hedar och mossar samt tidiga successionsstadier efter kalhyggen och skogsbränder utgör viktiga häckningsområden. God tillgång på insekter är mycket viktig för kycklingarnas överlevnad. Tillgången på björkknoppar är viktigt under vinterhalvåret då de utgör en stor del av dieten. Under sommaren är bl a blåbärsblom en viktig födokomponent. A108 Tjäder Tjäder har rapporterats från området, men kunskapen om deras antal eller spelplatser är dålig. Under inventeringen 2010 observerades inte någon tjäder vid Bare mosse. Söder om Natura 2000-området observerades relativt mycket tjäder. Inom Natura 2000-området har två potentiella tjäderspelplatser lokaliserats. Spår av tjäder, som spillning, fjädrar och sovtallar, har påträffats på båda lokalerna. Omgivningarna är dock påverkade av skogsbruk och de potentiella spelplatserna bedöms inte vara optimala. Om det förekommer tjäderspel på dessa platser omfattar det troligtvis endast ett fåtal tuppar. Generell beskrivning: Tjädern kräver stora sammanhängande skogsområden med en variationsrik sammansättning av olika miljöer. Däribland finns våtmarker och talldominerade skogar. Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 9 / 16

12 De olika miljöerna utnyttjas under olika delar av året beroende på den föda de kan erbjuda. Vintertid är tjädern beroende av tallbarr och tallskott. Sommartid är förekomsten av blåbärsris, späda skott av tuvull, proteinrika blad, blommor och frön viktigt. Våtmarkerna är också viktiga för kycklingarna där de kan livnära sig på insekter. A104 Järpe Järpe har rapporterats från området, men kunskapen om deras antal eller häckningar är dålig har ingen järpe observerats vid Natura 2000-området. Cirka 1,5 km söder om Bare mosse, i en tallplantering, påträffades en hona med 3-4 ungar. Generell beskrivning: Föredrar fuktig, tät skog med föryngring av gran och med inblandning av al, björk och asp. Lövträdsandelen i reviret (25-50 ha) bör överstiga10 %. God tillgång på insekter är mycket viktigt för kycklingarnas överlevnad. A127 Trana Inventeringar år 2003 visade att 2-3 par häckade på mossen. I inventeringen 2010 observerades en trana i södra delen av mossen. Muntliga uppgifter från Tore Landh (guide på Bare mosse) indikerar att det häckat 2-4 par tranor på mossen Generell beskrivning: Häckningsmiljöer som är omgivna av vatten för att hindra marklevande rovdjur att nå boet. Miljöerna kan t ex vara slättsjöar, öppna kärr, sänkta sjöar eller på våta myrmarker. Viktig föda under häckningstiden är rötter, skott och andra vegetabilier samt insekter, blötdjur, grodor, småfisk mm. A091 Kungsörn Observerades i området vid norra Bare mosse under inventeringen i mars Observationerna tyder på att kungsörn uppehåller sig i området vintertid, men inte häckar här. För utförligare information se Inventering av naturvärden vid Hornamossen i Jönköpings län Påverkan på arter i Baremosse Vindkraftens påverkan på fåglar brukar delas in i barriäreffekt, habitatförlust, störning och kollision. Barriäreffekt Studier har visat att flera arter påverkas av barriäreffekt, eftersom de flesta fåglar undviker vindkraftverk. Den extra flygsträcka och energiförbrukning som det undvikande beteendet medför har visat sig vara försumbar när det gäller enskilda vindkraftsanläggningar (Rydell m fl. 2011). Barriäreffekten bedöms inte ha någon märkbar negativ påverkan på de arter som förekommer vid Bare mosse. Habitatförlust Arter som häckar, födosöker eller rastar vid Bare mosse är beroende av det habitat (livsmiljö) som de olika naturtyperna inom området erbjuder. Risken för habitatförlust inom Natura 2000-området är beroende av risken för påverkan på de ingående naturtyperna, vilket behandlas under rubriken Påverkan på naturtyperna. Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 10 / 16

13 För framförallt skoghöns är även Natura 2000-områdets omgivande miljöer mycket viktiga. Riskerna för att en etablering av vindkraft skulle komma att påverka skogshöns i området negativt bedöms dock som små. De ingrepp som sker vid vindkraftsetablering torde ge en liten påverkan jämfört med den storskaliga påverkan som regelbundet sker genom modernt skogsbruk i området. I fältinventeringen av etableringsområdet har känsliga miljöer identifierats. Även potentiella tjäderspelplatser har lokaliserats. Vid de identifierade naturvärdena rekommenderas att utökad hänsyn tas. För utförligare information se Inventering av naturvärden vid Hornamossen i Jönköpings län Kollision och störning Vadare anses inte vara en riskgrupp för kollision med vindkraftverk. Däremot kan både häckande och rastande vadare utsättas för störning av vindkraftverk (Rydell m fl. 2011). På Baremosse häckar ljungpipare och grönbena. Dessa arter lever i den öppna miljön på mossen. Omgivningarna till Baremosse består av sammanhängande barrskog, vilket är en miljö som ljungpipare och grönbena normalt inte använder. Vid inventeringen av Baremosse rörde sig vadare aldrig utanför det öppna mosseplanet. För att undvika störning bör dock vindkraftverk inte planeras i anslutning till den öppna mossen. Orre använder den västra delen av Bare mosse som stor spelplats. Det är osäkert hur orre påverkas av vindkraft. Skogshöns är generellt dåliga flygare och riskerar att kollidera med många olika konstruktioner t ex kraftledningar och vindkraftverk (Rydell m fl. 2011). Skogshöns flyger dock nästan alltid lågt, på höjder under rotorbladen, vilket minskar kollisionsrisken med vindkraftverk. Det är osäkert i vilken omfattning vindkraft har en störande effekt på skogshöns. För att undvika negativa effekter vid spelplatsen på Baremosse bör inte verk placeras i närheten av denna. Tjäder finns i området runt Bare mosse. Två potentiella tjäderspelplatser har identifierats i Natura 2000-området. Omgivningarna är dock påverkade av skogsbruk och de potentiella spelplatserna bedöms inte vara optimala. Om det förekommer tjäderspel på dessa platser omfattar det troligtvis endast ett fåtal tuppar. Skogshöns är generellt dåliga flygare och riskerar att kollidera med många olika konstruktioner t ex kraftledningar och vindkraftverk (Rydell m fl. 2011). Skogshöns flyger dock nästan alltid lågt, på höjder under rotorbladen, vilket minskar kollisionsrisken med vindkraftverk. Det är osäkert i vilken omfattning vindkraft har en störande effekt på skogshöns. För att undvika negativa effekter bör inte vindkraftverk placeras i anslutning till de potentiella tjäderspelplatserna. Järpe observerades i slutet av juni i form av en hona med ungar strax norr om Krubbemaden. Liksom för övriga skogshöns kan vindkraft utgöra en viss kollisionsrisk. Inventeringen har inte givit något underlag för att peka på några speciellt störningskänsliga lokaler för järpe. Till skillnad från orre och tjäder ansamlas inte järpe på samma sätt under spelperioder, det finns därför inte samma behov av att skydda spellokaler som för orre och tjäder. Trana häckar med största sannolikhet på Baremosse. Tranor utnyttjar termik för att ta höjd och är stora fåglar med begränsad förmåga till manövrering. De bedöms dock inte tillhöra någon riskgrupp för varken kollision med vindkraft eller för att bli störningspåverkad (Rydell m fl. 2011). Arten har det senaste decenniet haft en positiv utveckling i södra Sverige. Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 11 / 16

14 Kungsörn häckar med stor sannolikhet inte i området. Kungsörn riskerar att kollidera med vindkraftverk. I SOFs vindkraftspolicy från 2009 står att vindkraftverk inte ska placeras närmare än 3 km från boplatsen. Ljud En form av störning är ljud från vindkraftverk. Sydöstra delen av Bare mosse kommer att påverkas av ljud från vindkraftverken med en styrka av db(a), enligt ljudberäkningar som O2 Vindkompaniet AB utfört i december I större delen av mossen blir ljudpåverkan dock lägre, db(a), och det är inom dessa delar som spelplatsen för orre och häckningsgölen för smålom har observerats. Beräkningarna är gjorda med standardprogramvaran WindPRO. I beräkningarna har hänsyn tagits till kumulativa effekter från två närliggande vindkraftsprojekt. Bullervärdena är beräknade utifrån ett värsta fall, dvs vid en vindstyrka där vindkraftverken låter som mest. Vid övriga vindförhållanden uppfattas ljudet från vindkraftverken svagare. Hur detta påverkar de fågelarter som uppehåller sig på Hornamossen är inte helt uppenbart. Några studier som visar hur fåglar påverkas av ljud från vindkraftverk har inte påträffats. Martin Green, som anställd vid Lunds Universitet och forskar om hur vindkraft påverkar fåglar, menar att ljud från vindkraftverk generellt inte är något stort problem när det gäller störningseffekter. Ljudnivån på de öppna delarna av Bare mosse beräknas inte överstiga 45 db(a). Holländska studier (Reijnen mfl 1996, Reijnen & Foppen 1995) tyder på att häckande fågel nära vägar i de flesta fall inte påvisar någon minskning förrän ljudet överstiger 45 db(a). Dessa studier är dock inte jämförbara med den påverkan som ljudet från vindkraftverk ger. Störningen som en väg ger är sannolikt mer komplex med t ex avgaser samt oregelbunden visuell och audiell störning. Utifrån resultatet av de Holländska studierna argumenterar Helldin (2009) för att ljudmiljökvaliten ska ligga på minst 80 % av det bästa (ostörda) värdet, vilket ger ett kritiskt värde på 50 db(a) för gräsmarksfåglar och 48 db(a) för fåglar i skogsmark. För tågtrafikbuller erhålls enligt samma resonemang, med kritiska värden på 51 och 52 db(a) för gräsmarks och strandfåglar (Helldin 2009). Vid Kastlösa, på Öland, uppfördes 1998 en kustnära vindkraftpark med 16 verk. Häckfågelfaunan på Ölands sjömarker har under inventerats av Länsstyrelsen Kalmar län. I inventeringen ingår sjömarken Eckelsudde - Bjärby, av många betraktat som en av västra Ölands värdefullaste fågellokaler. Vindkraftparkens fem västligaste verk ligger på eller gränsar till den inventerade sjömarken. I rapporten från inventeringen går det att utläsa att fågelfaunan på sjömarken med uppförda vindkraftverk utvecklats likt övriga sjömarker på Öland (Wallin mfl 2009). Detta trots att den nuvarande vindkraftparken om 16 verk uppfördes Enligt en ornitolog som inventerat de aktuella sjömarkerna finns det häckande vadarfåglar i direkt anslutning till vindkraftverken (Kalle Löfberg, muntligen). Det beskrivna exemplet i Kastlösa indikerar att buller från vindkraftverk har en låg påverkan på häckfågelfaunan i fuktiga öppna marker. Med stöd av ovanstående resonemang och uttalanden bedöms riskerna för att fågelfaunan i Bare mosse ska påverkas negativt av ljudet från vindkraftverken som små. Det bör också nämnas att de pågående täktverksamheter som gränsar till Bare mosse medför att området inte utgör är en helt ostörd miljö. Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 12 / 16

15 Bild 6. Västra delen av Baremosse, med Storö i bakgrunden. Särskilda åtgärder för bevarandet av Natura områdets värden För att säkra att bevarandestatusen för Natura 2000-områdets arter även på sikt ska ha möjlighet att vara god rekommenderas artanpassade skyddsavstånd att användas vid lokaliseringen av vindkraftverk. Bilaga 1 visar en karta med markerade skyddsavstånd. För information om bakgrunden till skyddsavstånden hänvisas till rapporterna Inventering av naturvärden vid Hornamossen i Jönköpings län 2010 samt Inventering av smålom på Bare mosse vid Hornamossens vindkraftspark Ljungpipare och grönbena skyddsavstånd: 400 m från det öppna mosseplanet Huvuddelen av de studier som finns på hur tätheten av fåglar påverkas vid vindkraftparker är utförda i öppna miljöer. Resultaten om hur fåglars tätheter påverkas av vindkraft är inte entydiga, men det finns ett mönster som tyder på att häckande och rastande vadare påverkas av störning (Rydell m fl. 2011). Hötker m fl, 2006, har jämfört flera studier och tagit fram medelvärde av störningsavståndet för vadare under häckningstid på 203 m och motsvarande under icke häckningstid på 221 m. Rydell m fl, 2011, föreslår ett skyddsavstånd på 500 m från myrar och våtmarker som är värdefulla för vadare. Mellan den öppna mossen (Bare mosse) och de planerade vindkraftverken finns uppvuxen barrskog. Även om det tidvis kan finnas hyggen på vissa delar utgör den uppvuxna barrskogen en form av störningsskydd mellan mossen och vindkraftverken. Av denna anledning rekommenderas ett skyddsavstånd på minst 400 m mellan vindkraftverk och den öppna mossen, vilket bedöms vara tillräckligt för att undvika negativa störningseffekter på Bare mosses vadare. Dessutom finns ett rekommenderat skyddsavstånd för ljungpipare, som är den vanligaste vadaren på Bare mosse, på endast 200 m från vindkraftverk (Pearce-Higgins 2008). Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 13 / 16

16 Orre skyddsavstånd: 1000 m från den stora spelplatsen i västra delen av mossen Rydell m fl, 2011, föreslår ett skyddsavstånd på 1000 m från spelplatser med fler än 10 tuppar. Tjäder skyddsavstånd: 200 m från de potentiella spelplatserna Rydell m fl, 2011, föreslår ett skyddsavstånd på 1000 m från spelplatser med fler än 5 tuppar. Spelande tjäder är dock inte bekräftad på de potentiella spelplatserna vid Bare mosse. Omgivningarna är påverkade av skogsbruk och de potentiella spelplatserna bedöms inte vara optimala. Om det förekommer tjäderspel på dessa platser omfattar det troligtvis endast ett fåtal tuppar. De potentiella spelplatserna bör bevaras och för detta bedöms ett skyddsavstånd på 200 m vara tillräckligt. Järpe, trana och kungsörn: bedöms bli gynnade av skyddsavstånd för övriga arter Natura 2000-området: 100 m Redogörelse av risker för påverkan på Natura 2000-områdets naturvärden finns i avsnittet; Påverkan på naturtyperna. Eftersom de delar av Natura 2000-området som gränsar mot etableringsområdet till stor del utgörs av planterad barrskog bedöms risken för negativ påverkan på naturvärden som begränsad. Detta förutsätter dock att hänsyn tas så att hydrologin i Natura 2000-området förblir oförändrad, vilket exempelvis innebär att vattenflöden inte förändras där vägar korsar vattendrag eller fuktiga områden. Det är också viktigt att djupa spår som kan ha avvattnande eller dämmande effekt på våtmarker och sumpskogar undviks, mer information finns i rapporten Inventering av naturvärden vid Hornamossen i Jönköpings län Av försiktighetsskäl föreslås ett skyddsavstånd på 100 m runt Natura 2000-området. Inom detta område bör inte någon helt ny exploatering ske. Slutsats Vindkraftsetableringen vid Hornamossen kommer ske i brukad produktionsskog och bedöms därför inte ha någon direkt negativ påverkan på naturvärden. Väster och söder om Bare mosse är avståndet som närmast 1300 m respektive 1000 m mellan Natura området och den planerade vindkraftparken. Vindkraftverken sydost om Bare mosse är som närmast belägna 225 m från Natura 2000-områdets gräns. Natura 2000-området berörs alltså inte direkt av den planerade vindkraftsparken. För etableringen har skyddsavstånd och rekommendationer föreslagits, om dessa följs bedöms vindkraftsetableringen inte ha någon negativ påverkan på bevarandestatus av arter eller naturtyper i Natura 2000-området. Om ny information framkommer under utredningsarbete eller under anläggningsarbetet bör hänsyn tas till detta. Energimyndighetens planeringsmål för vindkraft till 2020 ligger på 30 TWh. Detta innebär en tiofaldig ökning från dagens 3 TWh (Energimyndigheten 2011). Vindkraftparken vid Hornamossen är en del i detta planeringsmål. Utbyggnaden av vindkraft är ett allmänt intresse som gynnar människors hälsa, säkerhet och miljö i ett långsiktigt perspektiv. Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 14 / 16

17 Litteratur Bevanger, K., Berntsen, F., Clausen, S., Dahl, E. L., Flagstad, Ö., Follestad, A., Halley, H., Hanssen, F., Hoel, P. H., Johnsen, L., Kvaløy, P., May, R., Nygård, T., Pedersen, H. C., Reitan, O., Steinheim, Y. & Vang, R Pre- and post-construction studies of conflicts between birds and wind turbines in coastal Norway (Bird-Wind). Progress Report NNA Report 505. Bright, J.A., Langston, R.W., Bullman, R., Evans, R.J., Gardner, S., Pearce-Higgins, J. & Wilson, E Bird sensitivity map to provide locational guidance for onshore wind farms in Scotland. RSPB Research Report No 20. Ecocom Inventering av naturvärden vid Hornamossen i Jönköpings län Ecocom Inventering av smålom på Bare mosse vid Hornamossens vindkraftspark Energimyndigheten Helldin, J. O Riktvärden för bullerpåverkan på människor och djur. Centrum för biologisk mångfald/slu. Hötker, H., Thomsen, K.-M. & H. Jeromin Impacts on biodiversity of exploitation of renewable energy sources: the example of birds and bats - facts, gaps in knowledge, demands for further research, and ornithological guidelines for the development of renewable energy exploitation. Michael-Otto-Institut im NABU, Bergenhusen. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Bevarandeplan för Natura 2000-område Bare mosse Länsstyrelsen i Jönköpings län Fågellivet på myrmarker i Jönköpingslän. Meddelande 2004:17. Länsstyrelsen i Jönköpings län Beslut Tillstånd till miljöfarlig verksamhet avseende bergtäkt på fastigheterna Skarpemon 1:9 och Stora Klämmestorp 1:3 i Mullsjö kommun. Naturvårdsverket 2008 VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN Resultat från forskning inom kunskapsprogrammet Vindval CM Gruppen. O2 Vindkompaniet AB Miljökonsekvensbeskrivning Samrådsversion Hornamossen vindkraftanläggning juni Pearce-Higgins, J.W., Stephen, L., Langston, R.H.W. & Bright, J.A Assessing the cumulative impact of wind farms on peatland birds: a case study of golden plover Pluvialis acricaria in Scotland, Mires and Peat 4, 2008/9:1-13. Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 15 / 16

18 Reijnen, R., Foppen, R., Braak, C. och Thissen, J The effects of car traffic on breeding bird populations in woodland. III. Reduction of density in relation to the proximity of main roads. J.Appl.Ecol., 32: Reijnen, R. och Foppen, R The effects of car traffic on breeding bird populations in woodland. IV. Influence of population size on the reduction of density close to a highway. J.Appl.Ecol., 32: Reijnen, R., Foppen, R. och Meeuwsen, H The effects of traffic on the density of breeding birds in Dutch agricultural grassland. Biological Conservation 75: Rydell, J., Engström. H., Hedenström. A., Kyed Larsen, J., Pettersson. J., Green. M Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar syntesrapport. Vindval. Wallin, M., Wallin, K. & Truvé, J Fågelfaunan på Ölands sjömarker -- inventeringar Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:08. Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 16 / 16

19

20 Påverkansunderlag Bare mosse Natura område Sekretess: Detta dokument saknar information som faller under offentlighets- och sekretesslagens (2009:400) 20 kapitel, 1. Bakgrund Om en verksamhet eller åtgärd på ett betydande sätt kan påverka miljön inom ett Natura 2000-område krävs ett tillstånd enligt 7 kap 28a miljöbalken. Verksamheten i det aktuella fallet utgörs av den planerade vindkraftparken vid Hornamossen. Vindkraftparken planeras söder och sydost om Natura 2000-området Bare mosse (SE , SE ). Väster och söder om Bare mosse är avståndet som närmast 1300 m respektive 1000 m mellan Natura 2000-området och den planerade vindkraftparken. Vindkraftverken sydost om Bare mosse är som närmast belägna 225 m från Natura 2000-områdets gräns. Bare mosse består av två Natura 2000-områden: Bare mosse (SE ) som är beläget i Västra Götalands län och Bare mosse (Västra) (SE ) som är beläget i Jönköpings län. Den totala arean är 471,4 ha. I detta dokument kommer Bare mosse behandlas som ett Natura 2000-område. Vid samrådsmötet den 2 juni 2010 framkom att Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att det behövs tillstånd enligt Natura Det betonades att påverkan på fågellivet i Natura 2000-området bör utredas. Bild 1. Tuvull är en karaktärsart på Baremosse. ECOCOM Storgatan Kalmar Växel: info@ecocom.se

21 Begreppet gynnsam bevarandestatus Det viktigaste begreppet i Natura 2000 är gynnsam bevarandestatus. I Förordningen om Områdesskydd 16 MB, definieras gynnsam bevarandestatus enligt följande: Med bevarandestatus för en livsmiljö avses summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. En livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam när: Dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande. Den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den skall kunna bibehållas på lång sikt finns och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, Bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam. Med bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses gynnsam när: Uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö. Artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid. Det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sikt. Bare mosse Natura 2000-område (SE , SE ) Bare mosse och Möjamossen bildar ett stort myrkomplex dominerat av en platåmosse och sluttande mossar med fastmarkspartier. Myrområdet berör de tre kommunerna Habo och Mullsjö i Jönköpings län, och Tidaholm i Västra Götalands län. Mossen är av högmossekaraktär med tuvsträngar, höljor och välutvecklade gölkomplex. Mossens kraftiga lutning i randområdena medför tidvis stora vattenrörelser. Dessa är sannolikt förklaringen till de erosionsfenomen i torven som särskilt finns i östra delen. I östra delen av mossen finns också det mycket stora avvattningsdråget Hulebäcksmaden. Kärr förekommer i form av laggar omkring mosseytorna. I anslutning till kärren finns sumpskogar. Områdets växlande uppbyggnad och hydrologi ger den stort geovetenskapligt, botaniskt och hydrologiskt värde. Det välutvecklade gölkomplexet ute på mosseplanet har stor betydelse för fågelfaunan.här trivs t ex grönbena, ljungpipare och smålom. På mossen finns flera arter som annars har i huvudsak nordligt utbredningsområde, t.ex. dvärgtranbär, klotstarr, vitmosslav (Icmadophilia ericetorum) och mossebägarlav (Cladonia subfurcata). Mossen är förhållandevis oskadad av dikningar och andra ingrepp (det finns dock några diken). Normalt skogsbruk bedrivs på större delen av fastmarksområdena. En torvtäkt gränsar till området i nordvästra delen av mossen (Bevarandeplan för Natura 2000-område Bare mosse, 2005). En tillståndsgiven bergtäkt är belägen cirka 100 m väster om Natura 2000-området. Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 2 / 16

22 Bevarandevärden I Baremosse Natura 2000-område Området har mycket höga naturvärden knutna till förekommande naturtyper och arter. Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet: 7110 *Högmossar (240,1 ha) 91D0 *Skogbevuxen myr (25 ha) 9010 *Västlig taiga (7,8 ha) 7140 Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn (25,2 ha) Ingående arter enligt fågeldirektivets bilaga 1: A166 Grönbena A104 Järpe A140 Ljungpipare A409 Orre A001 Smålom A108 Tjäder A127 Trana Övriga arter som utgjort grund för Natura 2000 utpekandet: A260 Gulärla A160 Storspov Övriga arter: A091 Kungsörn Syftet med bevarandet av området är att bidra till att upprätthålla dessa naturtyper och arter i en gynnsam bevarandestatus i den boreala regionen. Det främsta syftet är att bevara naturtypen 7110 *Högmossar. Vid eventuella målkonflikter ska bevarandet av 7110 *Högmossar prioriteras framför bevarandet av 91D0 *Skogbevuxen myr. Bevarandet av de fågelarter som är beroende av den öppna myren (grönbena, ljungpipare, smålom) är prioriterade framför övriga. Utbredningen av de naturtyper som ingår i habitatdirektivet finns kartlagda i Bilaga 1 till Bevarandeplanen för Natura 2000-område Bare mosse. Beskrivning av naturtyperna och förutsättningar för gynnsam bevarandestatus presenteras i Bevarandeplanen för Natura 2000-område Bare mosse. Beskrivning av arter ingående i fågeldirektivets bilaga 1och deras ekologiska krav presenteras i Bevarandeplanen för Natura 2000-område Bare mosse. Bevarandestatus Bevarandestatusen för de identifierade värdena i Bare mosse är inte klarlagd, men bedöms som relativt god. I Bevarandeplanen står följande: Bevarandestatusen för naturtyperna i området är sannolikt överlag god idag (2005) men dåligt undersökt. Vissa områden har säkerligen bättre respektive sämre status än andra. Ytterligare fältbesök behövs för att göra en säkrare bedömning. Bevarandestatusen för de förekommande arterna är osäker, men sannolikt god. Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 3 / 16

23 Verksamhet i och i anslutning till Natura 2000-området Skogsbruk bedrivs i Natura 2000-området. I bevarandeplanen står följande om skogsbruket: Inom naturvårdsområdet är skogsbruk tillåtet på större delen av fastmarken, med önskemål om att minst en tredjedel av arealen inom varje fastighet bör vara kontinuerligt täckt av skog som är 60 år eller äldre. Skogsbruket i skogsbruksområdena ska så långt som möjligt bedrivas så att myrarnas och sumpskogarnas orörda karaktär samt områdets naturvärden i övrigt inte går förlorade. Pågående markanvändning får inte avsevärt försvåras. Skulle det visa sig att det behövs ytterligare begränsningar av produktivt skogsbruk för att inte hota bevarandet av mossemiljön får behov av områdesskydd, exempelvis naturreservat (där intrångsersättning för skogen kan bli aktuell), ses över. Alternativt skulle ett naturvårdsavtal eller biotopskydd genom skogsvårdsstyrelsen kunna vara en lämplig skyddsform. Täktverksamhet förekommer på två platser i direkt anslutning till Natura området. Vid Skarpemoen, 100 m väster om Natura 2000-området, finns en aktiv bergtäkt som erhöll beslut för fortsatt brytning I direkt anslutning till den norra gränsen av Bare mosse Natura 2000-område förekommer en relativt omfattande torvtäkt. I anslutning till torvtäkten finns uppställningsplats för maskiner som används i samband med brytning av torv. Miljön där vindkraftparken planeras En inventering av markbundna naturvärden har genomförts inom hela det område där etablering av vindkraft planeras. I rapporten från inventeringen (Inventering av naturvärden vid Hornamossen i Jönköpings län 2010) står följande om området: Resultatet av fältinventeringen av markbundna naturvärden tyder på att befintliga värden är fåtaliga. En orsak till att få värden påträffats är att storskalig skogsproduktion dominerar området. Detta har bidragit till att flera sumpskogar har torrlagts. Alla våtmarker är påverkade av dikning och vattenflödena genom området är koncentrerade till utgrävda diken. Ett väl utbyggt nät med skogsbilvägar och trummor över diken finns redan. Denna beskrivning stämmer väl på delar av etableringsområdet som gränsar mot Natura 2000-området. Närmast Natura 2000-området är marken bevuxen av tall- eller granplanteringar i varierande ålder. Mindre partier består av avverkningsmogen granskog. Sydöst om Bare mosse finns områden med kalhyggen. Dessa sträcker sig dock inte fram till mossen. Gran- och tallplanteringarna fortsätter in i Natura 2000-området. Närmast den öppna mossen består trädskiktet oftast av naturligt uppkommen och delvis senvuxen tallskog. I söder har Bare mosse flera utlopp som rinner genom etableringsområdet. Dessa vattendrag är utgrävda och rätade. Trummor finns lagda där de passerar skogsbilvägar. Några inlopp till Bare mosse från etableringsområdet har inte påträffats. Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 4 / 16

24 Bild 2. Skogsbilväg söder om Baremosse. Bild 3. Kalhygge sydost om Bare mosse. Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 5 / 16

25 Påverkan på Natura 2000-området Ingående naturtyper Vid bedömning av påverkan på de fyra ingående naturtyperna (7110, 91D0, 9010 och 7140) har utgångspunkten varit bevarandeplanens beskrivningar, bevarandemål och hot för dessa naturtyper. Viktigt för bevarandet av högmossar* (7110 ) och öppen myr (7140) är: Ostörd hydrologi, ingen onaturlig förändring av vattenkemin, oförändrad täckningsgrad av botten-, fält-, busk- och trädskikt, ingen påtaglig minskning av typiska arter samt att det finns strukturer som tuvor, strängar, höljor, gölar, kärrfönster, slukhål, dråg, lagg, randskog. Viktigt för bevarandet av skogbevuxen myr* (91D0 ) är: Myrmark med skoglig kontinuitet och träd i olika åldrar, rätt växtbetingelser och ph för vitmossor, förekomst av substrat för främst mossor och kärlväxter som död samt gamla och grova träd, naturlig dynamik, opåverkad hydrologi och hydrokemi, ingen påtaglig minskning av populationerna hos de typiska arterna. Viktigt för bevarandet av västlig taiga* (9110 ) är: Fri utveckling och orördhet där naturliga störningar får råda, gammal skog med bland annat grova och olikåldriga träd av flera arter, förekomst av livsmiljöer (substrat) för lavar, svampar, mossor och insekter, lövträd särskilt gamla och grova, ingen påtaglig minskning av populationerna hos de typiska arterna. Påverkan på naturtyperna Etableringen av vindkraft kommer att ske utanför Natura 2000-områdets gränser. Verksamheten kommer därav inte ta någon yta av Natura 2000-området i anspråk. Den påverkan som etableringen eventuellt kan ha på naturtyperna är mer indirekt dvs att åtgärder utanför Natura 2000-området förändrar förhållandena i Natura 2000-området. Av de faktorer som är viktiga för bevarandet av naturtyperna är det främst Natura områdets hydrologi och hydrokemi som skulle kunna påverkas av vad som sker i omgivningen. I bevarandeplanen listas olika hot mot Natura 2000-området. Vindkraft finns inte upptaget. Några av de hot som skogbruket utgör skulle emellertid även kunna gälla vindkraftsetablering, t ex avverkning utan skyddszon mot fuktiga områden. Hydrokemin i Natura 2000-området påverkas troligen i ringa utsträckning av vad som sker i omgivande marker i söder och sydöst. Orsaken till detta är att det tycks saknas vattendrag som rinner till mossen i detta område. Hydrologin i Natura 2000-området kan påverkas av en etablering av vindkraft. Troligen är risken för ökad avrinning det allvarligaste hotet. Mosseplanet höjer sig tydligt över fastmarken söder om Bare mosse. De delar där mossens avrinning är som mest påverkbar är de som ligger närmast mossen. Dessa delar ligger inom Natura områdets gränser och kommer inte att utsättas för någon verksamhet. Tyvärr är alla Bare mosses utlopp i söder redan påverkade av rensning och uträtning. Vattenflödena består av distinkta diken, vilket förenklar en påverkansbedömning av hydrologin. Söder om Bare mosse går väl uppbyggda skogsbilvägar som har trummor där vattendrag passerar. Med tanke på den påverkan som redan skett på de diken som leder vatten från Bare mosse bedöms risken som liten att en etablering av vindkraft skulle komma att påverka Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 6 / 16

26 hydrologin i Natura 2000-området. I de fall byggnation eller liknande kommer att ske i närheten av diken som leder vatten från Natura 2000-området kommer försiktighetsåtgärder att vidtas, se föreslagna rekommendationer i Inventering av naturvärden vid Hornamossen i Jönköpings län I huvudsak kommer dock de redan anlagda vägarna och trummorna att användas. Avverkning som leder till att förhållandena förändras i Natura 2000-området bedöms utgöra en liten risk. De delar av Natura 2000-området som gränsar mot etableringsområdet utgörs, som tidigare nämnts, till stor del av planterad barrskog. Åtgärder i etableringsområdet kommer alltså i första hand att påverka dessa områden, vilket inte bedöms påverka några naturtyper. En skyddszon runt Natura 2000-området är föreslagen (se Särskilda åtgärder). Detta kommer ytterligare säkra att naturtyperna i natura 2000-området inte påverkas. Bild 4. Baremosse är inte ett helt ostört område. Vid Natura 2000-områdets norra gräns finns en torvtäkt samt uppställningsplats för maskiner. Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 7 / 16

27 Bild 5. Kalhygget som upptar en stor del av Storö är ett exempel på det moderna skogsbruk som bedrivs inom Natura 2000-området. Ingående arter enligt fågeldirektivets bilaga 1 En inventering av fågelfaunan genomfördes under 2010 i södra Bare mosse samt inom hela det område där etablering av vindkraft planeras. Under 2011 genomfördes en riktad inventering av smålom på Baremosse. För mer information se Inventering av naturvärden vid Hornamossen i Jönköpings län 2010 samt Inventering av smålom på Bare mosse vid Hornamossens vindkraftspark genomförde Länsstyrelsen i Jönköping en inventering på Baremosse som ingår i rapporten Fågellivet på skyddade myrmarker i Jönköpings län Bedömningen av fågelarter utgörs av de i bevarandeplanen upptagna. Någon påverkansbedömning görs dock inte för gulärla och storspov. Dessa arter bedöms inte häcka i Natura 2000-området, men använder det eventuellt som rastplats. De skyddsåtgärder som föreslås för de häckade arterna kommer även att gynna rastande arter som gulärla och storspov. Nedan följer en redogörelse för ingående fågelarters miljökrav och för deras status på mossen. A 166 Grönbena Inventeringar år 2003 visade att 1-2 par häckade på mossen häckade minst 1 par på mossen. Generell beskrivning: Fuktiga gräs- eller starrbevuxna myrar utgör en viktig häckningsmiljö. Arten häckar framför allt på stora sammanhängande våtmarkspartier. Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 8 / 16

28 A 140 Ljungpipare Inventeringar år 2003 visade att 9 par häckade på mossen häckade minst 5 par på den södra delen av mossen. Generell beskrivning: För sin häckning är ljungpiparen beroende av stora öppna områden, med låg och gärna gles växtlighet. I södra Sverige utgör därför trädlösa högmossar en viktig häckningsmiljö. Arten kräver en minst 90 ha stor sammanhängande areal av öppen mark för att den ska trivas riktigt bra. A 001 Smålom Inventeringar år 2003 visade att endast 1 par häckade på mossen häckade smålom sannolikt inte på Bare mosse. Vid fältbesök 2011 observerades ett par i en mindre göl i södra delen av Baremosse. Ett tomt bo och avsaknad av ungar tyder på att häckningen misslyckades under Vid ett tillfälle lämnade smålommarna gölen, de cirkulerade då över Baremosse och efter att tagit höjd försvann de rakt åt söder på hög höjd. Information om inventeringen 2011 finns i rapporten Inventering av smålom på Bare mosse vid Hornamossens vindkraftspark. Generell beskrivning: Lämpliga häckningsplatser utgörs i allmänhet av små och fisktomma myrgölar med flacka gungflyartade stränder och med små gungflyholmar. Tillgång till områden med minimal störning av människor är viktigt. Smålommen vill ha tillgång till lämpliga bytesdjur såsom småvuxen mört- eller laxartad fisk eller vatten med goda bestånd av siklöja. A 409 Orre Inventeringar år 2003 registrerade totalt 7 revir på mossen. Inventeringen 2010 har inte kunnat fastställa några revir på mossen. I västra delen av mossen finns en större spelplats. Denna har grovt lokaliserats genom besök på platsen samt med hjälp av muntliga uppgifter från Tore Landh, som regelbundet guidar grupper på Bare mosse. Generell beskrivning: Öppna marker som hedar och mossar samt tidiga successionsstadier efter kalhyggen och skogsbränder utgör viktiga häckningsområden. God tillgång på insekter är mycket viktig för kycklingarnas överlevnad. Tillgången på björkknoppar är viktigt under vinterhalvåret då de utgör en stor del av dieten. Under sommaren är bl a blåbärsblom en viktig födokomponent. A108 Tjäder Tjäder har rapporterats från området, men kunskapen om deras antal eller spelplatser är dålig. Under inventeringen 2010 observerades inte någon tjäder vid Bare mosse. Söder om Natura 2000-området observerades relativt mycket tjäder. Inom Natura 2000-området har två potentiella tjäderspelplatser lokaliserats. Spår av tjäder, som spillning, fjädrar och sovtallar, har påträffats på båda lokalerna. Omgivningarna är dock påverkade av skogsbruk och de potentiella spelplatserna bedöms inte vara optimala. Om det förekommer tjäderspel på dessa platser omfattar det troligtvis endast ett fåtal tuppar. Generell beskrivning: Tjädern kräver stora sammanhängande skogsområden med en variationsrik sammansättning av olika miljöer. Däribland finns våtmarker och talldominerade skogar. Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 9 / 16

29 De olika miljöerna utnyttjas under olika delar av året beroende på den föda de kan erbjuda. Vintertid är tjädern beroende av tallbarr och tallskott. Sommartid är förekomsten av blåbärsris, späda skott av tuvull, proteinrika blad, blommor och frön viktigt. Våtmarkerna är också viktiga för kycklingarna där de kan livnära sig på insekter. A104 Järpe Järpe har rapporterats från området, men kunskapen om deras antal eller häckningar är dålig har ingen järpe observerats vid Natura 2000-området. Cirka 1,5 km söder om Bare mosse, i en tallplantering, påträffades en hona med 3-4 ungar. Generell beskrivning: Föredrar fuktig, tät skog med föryngring av gran och med inblandning av al, björk och asp. Lövträdsandelen i reviret (25-50 ha) bör överstiga10 %. God tillgång på insekter är mycket viktigt för kycklingarnas överlevnad. A127 Trana Inventeringar år 2003 visade att 2-3 par häckade på mossen. I inventeringen 2010 observerades en trana i södra delen av mossen. Muntliga uppgifter från Tore Landh (guide på Bare mosse) indikerar att det häckat 2-4 par tranor på mossen Generell beskrivning: Häckningsmiljöer som är omgivna av vatten för att hindra marklevande rovdjur att nå boet. Miljöerna kan t ex vara slättsjöar, öppna kärr, sänkta sjöar eller på våta myrmarker. Viktig föda under häckningstiden är rötter, skott och andra vegetabilier samt insekter, blötdjur, grodor, småfisk mm. A091 Kungsörn Observerades i området vid norra Bare mosse under inventeringen i mars Observationerna tyder på att kungsörn uppehåller sig i området vintertid, men inte häckar här. För utförligare information se Inventering av naturvärden vid Hornamossen i Jönköpings län Påverkan på arter i Baremosse Vindkraftens påverkan på fåglar brukar delas in i barriäreffekt, habitatförlust, störning och kollision. Barriäreffekt Studier har visat att flera arter påverkas av barriäreffekt, eftersom de flesta fåglar undviker vindkraftverk. Den extra flygsträcka och energiförbrukning som det undvikande beteendet medför har visat sig vara försumbar när det gäller enskilda vindkraftsanläggningar (Rydell m fl. 2011). Barriäreffekten bedöms inte ha någon märkbar negativ påverkan på de arter som förekommer vid Bare mosse. Habitatförlust Arter som häckar, födosöker eller rastar vid Bare mosse är beroende av det habitat (livsmiljö) som de olika naturtyperna inom området erbjuder. Risken för habitatförlust inom Natura 2000-området är beroende av risken för påverkan på de ingående naturtyperna, vilket behandlas under rubriken Påverkan på naturtyperna. Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 10 / 16

30 För framförallt skoghöns är även Natura 2000-områdets omgivande miljöer mycket viktiga. Riskerna för att en etablering av vindkraft skulle komma att påverka skogshöns i området negativt bedöms dock som små. De ingrepp som sker vid vindkraftsetablering torde ge en liten påverkan jämfört med den storskaliga påverkan som regelbundet sker genom modernt skogsbruk i området. I fältinventeringen av etableringsområdet har känsliga miljöer identifierats. Även potentiella tjäderspelplatser har lokaliserats. Vid de identifierade naturvärdena rekommenderas att utökad hänsyn tas. För utförligare information se Inventering av naturvärden vid Hornamossen i Jönköpings län Kollision och störning Vadare anses inte vara en riskgrupp för kollision med vindkraftverk. Däremot kan både häckande och rastande vadare utsättas för störning av vindkraftverk (Rydell m fl. 2011). På Baremosse häckar ljungpipare och grönbena. Dessa arter lever i den öppna miljön på mossen. Omgivningarna till Baremosse består av sammanhängande barrskog, vilket är en miljö som ljungpipare och grönbena normalt inte använder. Vid inventeringen av Baremosse rörde sig vadare aldrig utanför det öppna mosseplanet. För att undvika störning bör dock vindkraftverk inte planeras i anslutning till den öppna mossen. Orre använder den västra delen av Bare mosse som stor spelplats. Det är osäkert hur orre påverkas av vindkraft. Skogshöns är generellt dåliga flygare och riskerar att kollidera med många olika konstruktioner t ex kraftledningar och vindkraftverk (Rydell m fl. 2011). Skogshöns flyger dock nästan alltid lågt, på höjder under rotorbladen, vilket minskar kollisionsrisken med vindkraftverk. Det är osäkert i vilken omfattning vindkraft har en störande effekt på skogshöns. För att undvika negativa effekter vid spelplatsen på Baremosse bör inte verk placeras i närheten av denna. Tjäder finns i området runt Bare mosse. Två potentiella tjäderspelplatser har identifierats i Natura 2000-området. Omgivningarna är dock påverkade av skogsbruk och de potentiella spelplatserna bedöms inte vara optimala. Om det förekommer tjäderspel på dessa platser omfattar det troligtvis endast ett fåtal tuppar. Skogshöns är generellt dåliga flygare och riskerar att kollidera med många olika konstruktioner t ex kraftledningar och vindkraftverk (Rydell m fl. 2011). Skogshöns flyger dock nästan alltid lågt, på höjder under rotorbladen, vilket minskar kollisionsrisken med vindkraftverk. Det är osäkert i vilken omfattning vindkraft har en störande effekt på skogshöns. För att undvika negativa effekter bör inte vindkraftverk placeras i anslutning till de potentiella tjäderspelplatserna. Järpe observerades i slutet av juni i form av en hona med ungar strax norr om Krubbemaden. Liksom för övriga skogshöns kan vindkraft utgöra en viss kollisionsrisk. Inventeringen har inte givit något underlag för att peka på några speciellt störningskänsliga lokaler för järpe. Till skillnad från orre och tjäder ansamlas inte järpe på samma sätt under spelperioder, det finns därför inte samma behov av att skydda spellokaler som för orre och tjäder. Trana häckar med största sannolikhet på Baremosse. Tranor utnyttjar termik för att ta höjd och är stora fåglar med begränsad förmåga till manövrering. De bedöms dock inte tillhöra någon riskgrupp för varken kollision med vindkraft eller för att bli störningspåverkad (Rydell m fl. 2011). Arten har det senaste decenniet haft en positiv utveckling i södra Sverige. Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 11 / 16

31 Kungsörn häckar med stor sannolikhet inte i området. Kungsörn riskerar att kollidera med vindkraftverk. I SOFs vindkraftspolicy från 2009 står att vindkraftverk inte ska placeras närmare än 3 km från boplatsen. Ljud En form av störning är ljud från vindkraftverk. Sydöstra delen av Bare mosse kommer att påverkas av ljud från vindkraftverken med en styrka av db(a), enligt ljudberäkningar som O2 Vindkompaniet AB utfört i december I större delen av mossen blir ljudpåverkan dock lägre, db(a), och det är inom dessa delar som spelplatsen för orre och häckningsgölen för smålom har observerats. Beräkningarna är gjorda med standardprogramvaran WindPRO. I beräkningarna har hänsyn tagits till kumulativa effekter från två närliggande vindkraftsprojekt. Bullervärdena är beräknade utifrån ett värsta fall, dvs vid en vindstyrka där vindkraftverken låter som mest. Vid övriga vindförhållanden uppfattas ljudet från vindkraftverken svagare. Hur detta påverkar de fågelarter som uppehåller sig på Hornamossen är inte helt uppenbart. Några studier som visar hur fåglar påverkas av ljud från vindkraftverk har inte påträffats. Martin Green, som anställd vid Lunds Universitet och forskar om hur vindkraft påverkar fåglar, menar att ljud från vindkraftverk generellt inte är något stort problem när det gäller störningseffekter. Ljudnivån på de öppna delarna av Bare mosse beräknas inte överstiga 45 db(a). Holländska studier (Reijnen mfl 1996, Reijnen & Foppen 1995) tyder på att häckande fågel nära vägar i de flesta fall inte påvisar någon minskning förrän ljudet överstiger 45 db(a). Dessa studier är dock inte jämförbara med den påverkan som ljudet från vindkraftverk ger. Störningen som en väg ger är sannolikt mer komplex med t ex avgaser samt oregelbunden visuell och audiell störning. Utifrån resultatet av de Holländska studierna argumenterar Helldin (2009) för att ljudmiljökvaliten ska ligga på minst 80 % av det bästa (ostörda) värdet, vilket ger ett kritiskt värde på 50 db(a) för gräsmarksfåglar och 48 db(a) för fåglar i skogsmark. För tågtrafikbuller erhålls enligt samma resonemang, med kritiska värden på 51 och 52 db(a) för gräsmarks och strandfåglar (Helldin 2009). Vid Kastlösa, på Öland, uppfördes 1998 en kustnära vindkraftpark med 16 verk. Häckfågelfaunan på Ölands sjömarker har under inventerats av Länsstyrelsen Kalmar län. I inventeringen ingår sjömarken Eckelsudde - Bjärby, av många betraktat som en av västra Ölands värdefullaste fågellokaler. Vindkraftparkens fem västligaste verk ligger på eller gränsar till den inventerade sjömarken. I rapporten från inventeringen går det att utläsa att fågelfaunan på sjömarken med uppförda vindkraftverk utvecklats likt övriga sjömarker på Öland (Wallin mfl 2009). Detta trots att den nuvarande vindkraftparken om 16 verk uppfördes Enligt en ornitolog som inventerat de aktuella sjömarkerna finns det häckande vadarfåglar i direkt anslutning till vindkraftverken (Kalle Löfberg, muntligen). Det beskrivna exemplet i Kastlösa indikerar att buller från vindkraftverk har en låg påverkan på häckfågelfaunan i fuktiga öppna marker. Med stöd av ovanstående resonemang och uttalanden bedöms riskerna för att fågelfaunan i Bare mosse ska påverkas negativt av ljudet från vindkraftverken som små. Det bör också nämnas att de pågående täktverksamheter som gränsar till Bare mosse medför att området inte utgör är en helt ostörd miljö. Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 12 / 16

32 Bild 6. Västra delen av Baremosse, med Storö i bakgrunden. Särskilda åtgärder för bevarandet av Natura områdets värden För att säkra att bevarandestatusen för Natura 2000-områdets arter även på sikt ska ha möjlighet att vara god rekommenderas artanpassade skyddsavstånd att användas vid lokaliseringen av vindkraftverk. Bilaga 1 visar en karta med markerade skyddsavstånd. För information om bakgrunden till skyddsavstånden hänvisas till rapporterna Inventering av naturvärden vid Hornamossen i Jönköpings län 2010 samt Inventering av smålom på Bare mosse vid Hornamossens vindkraftspark Ljungpipare och grönbena skyddsavstånd: 400 m från det öppna mosseplanet Huvuddelen av de studier som finns på hur tätheten av fåglar påverkas vid vindkraftparker är utförda i öppna miljöer. Resultaten om hur fåglars tätheter påverkas av vindkraft är inte entydiga, men det finns ett mönster som tyder på att häckande och rastande vadare påverkas av störning (Rydell m fl. 2011). Hötker m fl, 2006, har jämfört flera studier och tagit fram medelvärde av störningsavståndet för vadare under häckningstid på 203 m och motsvarande under icke häckningstid på 221 m. Rydell m fl, 2011, föreslår ett skyddsavstånd på 500 m från myrar och våtmarker som är värdefulla för vadare. Mellan den öppna mossen (Bare mosse) och de planerade vindkraftverken finns uppvuxen barrskog. Även om det tidvis kan finnas hyggen på vissa delar utgör den uppvuxna barrskogen en form av störningsskydd mellan mossen och vindkraftverken. Av denna anledning rekommenderas ett skyddsavstånd på minst 400 m mellan vindkraftverk och den öppna mossen, vilket bedöms vara tillräckligt för att undvika negativa störningseffekter på Bare mosses vadare. Dessutom finns ett rekommenderat skyddsavstånd för ljungpipare, som är den vanligaste vadaren på Bare mosse, på endast 200 m från vindkraftverk (Pearce-Higgins 2008). Tillståndsprövning Natura 2000 projekt Hornamossen Sida 13 / 16