Kinnarumma. Sälgskimmerfjäril. Naturskyddsförening. Medlemsblad januari Nr

Transkript

1 Kinnarumma Naturskyddsförening Medlemsblad januari 2017 Nr Sälgskimmerfjäril Flera fjärilsarter expanderar norrut. En av dessa är den mycket vackra sälgskimmerfjärilen. På stora bilden på väg nerför en rönnstam i slutet av juli Sedan 2015 finns observationer inrapporterade från Hungern i Seglora, Karlagården och Kinnarumma.

2 2 Årsmöte Årsmöte Söndag 26 februari 2017 kl RSK:s sportstuga Storsjögården Årsmötesförhandlingar Aktiviteter i form av frågor med naturanknytning Bilder från året som gått Fika Diskussion om föreningens verksamhet Motioner Motioner till årsmötet ska vara styrelsen tillhanda en månad före mötet. Adress finns på sista sidan. Valberedning Kom gärna med förslag till personer som kan väljas till uppdrag i föreningen. Lämna förslagen till valberedningens ordförande: Lars Karlsson, tel Handlingar Styrelsens verksamhetsberättelse finns som bilaga med medlemsutskick i januari Handlingar finns också för nerladdning från föreningens webbplats Bilder Har du egna bilder som du tycker kan vara av intresse under bildvisningen? Ta med bilderna på ett USB minne eller maila dem till Lars@Larsaspholmer.se Kinnarumma Naturskyddsförening finns på internet!

3 3 Naturvård Ingen succé för skyltar om artrik vägkant I förra numret av medlemsbladet skrev vi om att vi tagit fram skyltar om Artrik vägkant. Främsta orsaken var att vi skulle märka ut växtplatsen för kattfot vid Storsjövägen strax före RSK:s klubbstuga. När vi gjorde det såg det riktigt bra ut och skyltarna uppmärksammades av allmänheten. Tyvärr hjälpte det dock föga. Lennart Munter uppmärksammade oss i styrelsen om att vägkanten var uppgrävd för ledningsdragning. Våra skyltar var borta och med största sannolikhet finns ingen kattfot kvar. Vi var många som var rejält besvikna och någon markering måste göras för att liknande saker inte skulle upprepas. Det blev en insändare i Borås Tidning som många verkar ha läst och, trots det negativa innehållet, uppskattat. Vi har inte fått några reaktioner på vårt agerande från de skyldiga. Markägare och entreprenörer. Vårt initiativ blev dock omskrivet i Sveriges Natur Naturskyddsföreningens tidning. Tyvärr fortsatte eländet. I Rydboholm satte banverket upp staket utmed järnvägen och då grävde man i mark som av trafikverket var tydligt markerad som artrik. Foto Lars Aspholmer Foto Lars Berglund

4 4 Fåglar Länsförbundet inbjuder till föredrag om skötsel av ängsmark Hur kan vi rädda floran i ängs- och betesmarker! Den biologiska mångfalden i odlingslandskapet har minskat de senaste decennierna och fortsätter att minska. Hur kan miljömålen för odlingslandskapet och den biologiska mångfalden uppfyllas? Ingvar Claesson från Länsstyrelsen berättar om utvecklingen och om de åtgärder som krävs för att stoppa utarmningen av flora och fauna i odlingslandskapet. Onsdag 8 februari kl Studiefrämjandets lokal Yxhammarsgatan 8-10 Borås Karlagården 2016 Arrangör är Naturskyddsföreningen i Södra Älvsborg i samarbete med Studiefrämjandet. Arrangemanget stöds av länsstyrelsen och EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling

5 Fåglar 5 Sparvuggla samlar förråd i holk Sparvugglan är en liten uggla som samlar förråd för att klara vintern. Den tar smågnagare och om tillgången på byte är god passar den på att samla mat för sämre tider. Inte sällan använder ugglan vanliga fågelholkar som förråd. Om ni inspekterar era holkar och hittar möss och andra smådjur så låt dem ligga. Belöningen kan komma på vårvintern i form av att ni får höra sparvugglans rätt skarpa vissling. En regelbundet upprepad rätt kort vissling som den låter höra från toppen av ett högt träd. Foton Lars Aspholmer Kungsfiskare I början av januari 2017 såg Lennart Munter en kungsfiskare vid järnvägsbron i Viskafors. På artportalen finns två observationer av kungsfiskare utöver Lennarts. Vid Krokstorp, Häggån nedströms Kinnarumma, sågs en kungsfiskare flyga förbi i april Under 2014 finns flera observationer av kungsfiskare i Viskan uppströms Rydboholm.

6 6 Fåglar Fåglar på vintern Sidensvans I början på vintern var det ovanligt gott om sidensvans. Välkänd både för sitt utseende och det speciella lätet som brukar liknas vid klangen av silverklockor (hur de nu låter?) Lätet hörs när flockar av sidensvans flyger förbi. Välkänt är att sidensvans gillar rönnbär. På sommaren finns sidensvansar i Norrlands skogsområden. Tofsmes Alla arter som föredrar storskogen har gått tillbaka. En av dessa är den lilla tuffa tofsmesen. Eftersom den uppehåller sig i riktig skog så är den inte en vanlig gäst vid fågelborden i våra trakter. Är matplatsen nära skogen finns dock chansen. Har den väl fått smak för solrosfrön så brukar den dock vara matplatsen rätt trogen. man tur finns även den nära släktingen snösiska. Gråsiska och snösiska passerar oss på väg till häckningsplatser i norr. En siska som stannar kvar i våra trakter är grönsiska. En art som också gillar solrosfrön och brukar dyka upp på vårvintern. Stjärtmes Stjärtmes har ökat snabbt i bygden. För något tiotal år sedan var varje observation av stjärtmes rätt ovanlig även om arten hela tiden funnits här. Numera är det helt normalt att se stjärtmes dra omkring i mindre flockar. Vid fågelbordet är det talgbollar och liknande som gäller. Frön är inget för en stjärtmes. Siskor Efter nyår och framförallt i februari och mars kan matplatser med solrosfrö besökas av stora flockar med gråsiskor. Har

7 Fåglar 7 Studiecirkel Fåglar i vår närhet Nybörjarcirkel i att lära känna igen de fåglar vi har i vår trakt. Studiecirkeln är på sex gånger varav minst en gång ute. Start i mitten av februari. Frågor, anmälan till ronny.fallberg@gmail.com eller Anmäl dig senast 20 januari Blåmes unge Foto Ronny Fallberg Forsärla häckar vid Bålån I år har forsärlan häckat vid Bålån igen efter många års uppehåll. Förra gången misslyckades den med sin häckning. KNF har satt upp en speciell holk för forsärlan vilket den också använde. Holken sattes upp för ett år sedan på en bra plats så inte mink eller någon annan kom åt holken. I år lyckades forsärlan med sin häckning och nu hoppas vi att den återkommer i mars till Bålån. Foton Ronny Fallberg

8 8 Karlagården Vad är ovanligt med den här bilden? Foto Lars Aspholmer Några kor som betar. Vad kan vara konstigt med en sådan bild? Inget om det var en gammal bild. Nu är bilden inte gammal utan tagen 2015 i Karlagården. Korna är av rasen rödkullor. Lite mindre än de köttraser vi numera oftast ser i bygden. Riktiga naturvårdare och inte framavlade för att vara köttdjur eller mjölkkor. Underbara djur egentligen. Under två år har föreningen hyrt in betesdjur. Kostnaden har i huvudsak täckts av ett bidrag på kr per år från en fond i naturskyddsföreningens länsförbund. Nästa år finns inte det bidraget längre. Föreningens styrelse har ändå beslutat att Karlagården ska betas även Föreningen har god ekonomi och ändamålet är naturvård av bästa märke. Lägg därtill en rejäl dos av nostalgi över det som en gång fanns. Föreningens syfte är att stå upp för naturen. Möjligheten att visa upp en bit natur som Karlagården är därför ett bra sätt att skapa naturintresse. Rödkullor i ett behagligt landskap kan vara något som drar. Hjälp till att sprida information om att Karlagården finns! Arbetsdag i Karlagården Fagning i Karlagården, om vädret är vackert! Lördag 1 april 2017 kl 9.30 till Kontaktperson Lars Aspholmer Wikipedia om ordet FAGNING. Fagning innebär att man på våren, strax efter det tjälen gått ut jorden, på ängar och inägor räfsar undan fjolårsgräs, och röjer undan löv, nedfallna kvistar och annat skräp.

9 Karlagården 9 Ask i Karlagården Askskottsjukan fortsätter att härja i Karlagården. De flesta askarna visar tecken på att vara angripna. Nu har också en av de äldsta hamlade askarna tagit rejält stryk. En grov gren har fallit och blottar nu en rejäl hålighet. Asken stod i övre delen av det blomrika partiet. I området finns nu riktigt gott om död ved som säkert kommer att uppskattas av många arter. Inte minst insekter som skalbaggar. Vad händer i Karlagården 2017 Lär känna naturen i Karlagården Besök Karlagården tillsammans med guider från Kinnarumma Naturskyddsförening. Om vädret är dåligt kan aktiviteterna ställas in. Torsdag 4 maj 2017 Våren i Karlagården Vi strövar i området och berättar om de arter vi ser. På vårens finns gott om blommor och fåglarna sjunger. Tisdag 20 juni 2017 Högsommar i Karlagården Jungfrulin, svinrot, slåttergubbe och flera andra ängsväxter bör finnas runt midsommar. Nu visar sig också försommarens fjärilar. Onsdag 27 september 2017 Hösten i Karlagården Hösten är också full av liv i Karlagården. När hasselnötterna är mogna kommer nötkråkan. På marken visar sig rödlistade ängssvampar om september gett tillräckligt med nederbörd. Kontaktperson är Lars Aspholmer. Vid dåligt väder, kontrollera om aktiviteterna genomförs på föreningens webbsida eller facebooksida.

10 10 Däggdjur Spännande däggdjur i vår kommundel Utter Den 19:e juli 2016 var föreningens Lars Aspholmer och Lena Åsegård på en sen kvällspromenad för att bekämpa mördarsniglar vid Storagårdsbro i Kinnarumma. Det var rätt mörkt och Lena hade en ficklampa. Vid badplatsen var det något bara två meter framför Lars som rörde sig och gled ner i vattnet. Ett stort djur. När Lena lyste ut i vattnet såg man ett ansikte sticka upp för en kort stund. Präktiga morrhår, ett lite platt huvud med ett ljust band. Uttern kastade sig därefter uppåt och bakåt och skapade ett rejält plask. Som en människa som gör ett rejält magplask när an dyker från en brygga. Det här är förmodligen den första observationen av en levande utter i kommunen. Inte helt oväntat. Tidigare har länsstyrelsen säkrat utterspår i Kovraån längre upp i Häggåns vattensystem. Bild hämtad från Wikipedia Wikipedia om utter Uttern är huvudsakligen nattaktiv, men kan även vara i rörelse under dagen i ostörda områden. Den är en skicklig simmare och kan dyka upptill 5 minuter. Vanligtvis är den dock inte under vatten mer än 30 sekunder. På land rör sig uttern skuttande. Uttern är revirhävdande. Hanens revir kan omfatta upp till 20 kilometer längs en flod eller strand. Honornas revir är mindre, och ligger vanligtvis inom en hanes revir. Reviret markeras genom att uttern på upphöjda föremål i terrängen avsätter spillning, bemängd med sekret från analkörtlarna. Detta har en karakteristisk, tranliknande, lukt. På vintern slår uttern gärna kana i snön. Detta har tidigare tolkats som lek, men man misstänker att även detta kan vara en form av doftmarkering. Den trivs i långsamrinnande vattendrag med låg vattennivå, god födotillgång och med tät växtlighet längs strandlinjen, längs havsstränder och i sjöar och dammar. Uttern håller sig vanligtvis nära sitt vattenområde. Uttern lever främst av fisk. Under vintern utgör fisk en mycket mindre del av födan. Den äter då fåglar, exempelvis sjöfågelungar, grodor, insekter, kräftdjur och ibland mindre däggdjur. Det dagliga behovet av föda för vuxna individer ligger vid 1 kg. Den drar i regel upp bytena på land, men stora byten kan den äta direkt i vattnet.

11 Däggdjur och musslor 11 LO Rapporter om Lo i vår kommundel hörs i stort sett varje år. Inte märkligt för Lo har funnits i bygden i många år och djuren kan gå på långa vandringar. Under 2016 har fler observationer gjorts och säkert har lodjur mer eller mindre varaktigt funnits i kommundelen. Flest observationer verkar vi ha från Seglora och Svaneholm. Även i Kinnarumma görs observationer. Länsstyrelsen har säkrat spår av lo som tog ett får för Lasse och Inger Karlsson på Krok i Kinnarumma. Spåra lo Kommer snön så finns chansen att kunna se spår av lodjur. Avtrycket liknar tamkattens men är givetvis större. Ett säkert tecken är också att lodjur hoppar över hinder där en mindre katt kryper under. Stora kattspår med rejäla språnglängder är alltså ett rätt säkert tecken på lodjur. Dammussla När Frisjön får en låg vattennivå som 2016 kan man se många musslor som ligger på botten som har blivit blottlagd. Det är dammusslor som är vanliga i sjöar. Alla musslor har en muskelfot som de kan förflytta sig om det av någon anledning hamnar i problem som låg vattennivå. Det går inte fort att hasa sig fram med foten så när de är på plan botten så har de svårt att komma undan när nivån på sjön blir lägre. De har också en möjlighet att gräva ned sig i botten om den är lös och förblir fuktig. Det finns flera djur som passar på att få lite extra mat när musslorna visar sig. Kråkan kan ta musslan och flyga upp i luften för att sedan släppa musslan från hög höjd mot ett hårt underlag så musslan krossas och kråkan kan äta upp musselköttet.

12 12 Medlemsavgift 2017 Nytt år och därmed dags att betala medlemsavgift. Avgiften är 50 kr per person. Ni kan betala avgiften till föreningens bankgiro Glöm inte att skriva namn när ni betalar. Det går också bra att betala avgiften direkt vid föreningens årsmöte den 26 februari i RSK:s sportstuga. Vi behöver bli fler! Föreningen behöver fler medlemmar. Aktiviteten i föreningen har sjunkit och vi behöver nya medlemmar som vill delta i vår verksamhet. Vill du hjälpa till att värva medlemmar. Hör av dig till föreningens kassör Lena Åsegård så får du en del material att ge till tänkbara nya medlemmar. Det är några nummer av detta medlemsblad samt information om avgiften och lite om vårt arbete på Karlagården. Foto Lars Aspholmer Kontaktlista Föreningens adress: Kinnarumma Naturskyddsförening, Lisegärde Högsbo, Kinnarumma Styrelse: Ordförande Lars Aspholmer Lars@Larsaspholmer.se Vice ordförande Britt-Marie Bertilsson nashult@hotmail.com ledamot Gunnar Gustavsson kassör Lena Åsegård Lena@Larsaspholmer.se ledamot Inger Karlsson Karlsson.kroken@telia.com suppleant Ronny Fallberg Ronny.fallberg@gmail.com suppleant Göran Hägnestig suppleant Bo Persson