Samrådsunderlag. Statligt stöd för att stödja små och medelstora företags tillgång till riskkapital

Transkript

1 Samrådsunderlag Statligt stöd för att stödja små och medelstora företags tillgång till riskkapital Syftet med det här samrådet är att ge såväl medlemsstater som andra berörda parter möjlighet att inkomma med synpunkter på tillämpningen av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag och om små och medelstora företags tillgång till finansiering i allmänhet. Dessa synpunkter kommer på ett värdefullt sätt att bidra till den översyn av ovannämnda riktlinjer som ska äga rum Kommissionen uppmanar medlemsstater och berörda parter att sända sina synpunkter till GD Konkurrens senast den Inledning Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag (nedan kallade riskkapitalriktlinjerna 1 ) anger de villkor som medlemsstaterna bör uppfylla när de beviljar statligt stöd för att främja tillgången till riskkapital 2 för små och medelstora företag 3 i de tidiga utvecklingsfaserna, särskilt i syfte att säkerställa att sådant stöd är inriktat på en dokumenterad kapitalbrist och inte tränger ut finansmarknaderna. Riskkapitalriktlinjerna har tillämpats sedan den 18 augusti Sedan den 29 augusti 2008 har vissa bestämmelser i riskkapitalriktlinjerna varit inkluderade i kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 av den 6 augusti 2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmänna gruppundantagsförordningen) 4. Kommissionen gjorde en halvtidsutvärdering av riskkapitalriktlinjerna tre år efter det att de trätt i kraft 5. Genom meddelandet från kommissionen om ändring av riskkapitalriktlinjerna 6 höjdes det högsta tillåtna tröskelvärdet för delinvesteringar till 2,5 miljoner euro per litet eller medelstort målföretag under varje tolvmånadersperiod. Ändringarna gäller från och med den 1 januari Med hänsyn till att riskkapitalriktlinjerna och gruppundantagsförordningen löper ut den 31 december 2013 vill man genom detta samråd uppmana medlemsstater och andra berörda parter, t.ex. investerare, finansinstitut och slutliga stödmottagare, att bidra med information som kan utgöra underlag för översynen av riskkapitalriktlinjerna, särskilt information om marknadsutvecklingen när det gäller tillgången till kapital och skuldfinansiering för små och medelstora företag med god lönsamhet samt återkoppling om tillämpningen av 1 EUT C 194, , s Med riskkapital avses investeringar i eget kapital eller därmed likställt kapital i små och medelstora företag under sådd-, start- och tillväxtfasen. Riskkapitalinvesteringar kan göras av professionella investerare (riskkapitalfonder), informella investerare (företagsänglar) eller investeringar genom alternativa börsmarknader som är specialiserade på små och medelstora företag. 3 Med små och medelstora företag avses företag som har färre än 250 anställda och en årlig omsättning som inte överstiger 50 miljoner euro och/eller en årlig balansräkning på totalt högst 43 miljoner euro och som är självständiga företag enligt definitionen i EU:s lagstiftning. 4 EUT L 214, , s EUT C 329, , s. 4.

2 riskkapitalriktlinjerna och deras effekt när det gäller att underlätta små och medelstora företags tillgång till riskkapital. 2. Hur bidrar man till samrådet? Medlemsstater och andra berörda parter uppmanas att fylla i nedanstående frågeformulär. Svaren kan lämnas på alla officiella EU-språk. Med tanke på att översättningen av synpunkter som har lämnats på vissa språk kan dröja ser kommissionen gärna att svaren finns färdigt översatta till något av kommissionens arbetsspråk (helst engelska) för att den ska kunna handlägga dem snabbare. Vissa frågor riktar sig särskilt till myndigheter medan andra är riktade till alla berörda parter. Därför behöver uppgiftslämnarna inte beakta varje fråga. Svara Ej tillämpligt om ni inte berörs av en viss fråga. Eventuella synpunkter och upplysningar som inte omfattas av frågeformuläret tas tacksamt emot, särskilt andra relevanta dokument, rapporter, studier, informationskällor osv. Svaren ska skickas in senast den Svaren ska skickas till Europeiska kommissionen, GD Konkurrens, State aid registry, 1049 Bryssel, HT.347, helst per e-post till Stateaidgreffe@ec.europa.eu. För att garantera öppenhet och insyn planerar kommissionens avdelningar att göra svaren på detta frågeformulär tillgängliga på sin webbplats Därför ska de som inte vill att deras identitet eller delar av deras svar avslöjas ange detta tydligt och samtidigt lämna in en ickekonfidentiell version. Om det inte anges att vissa delar ska vara konfidentiella kommer GD Konkurrens att förutsätta att svaret inte är sekretessbelagt och att det kan offentliggöras i sin helhet. 2

3 FRÅGEFORMULÄR ER PROFIL Särskilda regler för skyddet av personuppgifter: Era svar och personuppgifter kommer att läggas ut på internet, såvida ni inte motsätter er detta för att det skulle skada era legitima intressen. I så fall kan vi offentliggöra ert bidrag anonymt. Reglerna om skydd av personuppgifter finns på webbplatsen Europa: a. Har ni invändningar mot att er identitet lämnas ut? b. Är något av undantagen i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar 7 relevant för era svar? Ange i detta fall tydligt vilka delar som inte får röjas, motivera behovet av sådan konfidentiell behandling och översänd också en icke-konfidentiell version av ert svar för publicering på vår hemsida. Ange kontaktuppgifter nedan: Namn Organisation som företräds Ort (land) E-postadress Beskriv er organisations huvudsakliga verksamhet: a. Ange om ni kan anses vara verksamma på utbuds- eller efterfrågesidan när det gäller finansiering eller om ni företräder myndigheter eller andra aktörer. b. Ange storleken på ert företag (uttryckt i omsättning och antal anställda) eller er organisation (uttryckt i antal medlemmar). c. Om tillämpligt, ange den NACE-kod 8 som är relevant för den verksamhet som ert företag bedriver. NOT: Avsnitt B och C följer strukturen i riskkapitalriktlinjerna och den allmänna gruppundantagsförordningen. Ni uppmanas besvara frågorna i ordningsföljd, men ni måste inte besvara alla frågor. Ni har också möjlighet att lämna kompletterande upplysningar som ni anser vara relevanta och som inte omfattas av frågorna i formuläret. A. Allmänna frågor faktainsamling Underbygg alla era svar i detta avsnitt så väl som möjligt med relevanta hänvisningar till statistik, rapporter eller undersökningar. 7 EGT L 145, , s NACE är den statistiska näringsgrensindelningen i Europeiska unionen. 3

4 A.1. De små och medelstora företagens finansieringsbehov a. Utifrån era erfarenheter, vilka finansieringsbehov har små och medelstora företag under sådd-, start- och expansionsfasen och den tidiga tillväxtfasen? 9 Söker man finansiering i investeringssyfte och/eller för att skaffa sig rörelsekapital, eller både och? I vilken utsträckning varierar finansieringsbehovet beroende på i) företagets storlek, ii) företagets utvecklingsfas (dvs. sådd-, start-, tidig tillväxt eller expansion) och tillväxtutsikter, iii) vilken sektor företaget är verksamt i och/eller iv) vilken typ av verksamhet man söker finansiering för? b. I vilken utsträckning förlitar sig små och medelstora företag i den tidiga tillväxtfasen och expansionsfasen enligt er erfarenhet på extern finansiering och på vilka typer av finansieringsinstrument, dvs. riskkapitalfinansiering, finansiering med lån eller en blandning av riskkapital- och lånefinansiering? I vilken utsträckning beror typen av finansieringsinstrument på vilken utvecklingsfas de små och medelstora företagen befinner sig i och/eller inom vilken sektor de är verksamma och/eller för vilken typ av verksamhet extern finansiering söks? c. Utifrån era erfarenheter, hur förändras förhållandet mellan instrument för investeringar i form av eget kapital och instrument för skuldfinansiering under ett typiskt litet eller medelstort företags livstid från de tidiga faserna (sådd- och startfasen) till expansions- och tillväxtfasen? Ange om finansieringsstrukturen bestäms av de små och medelstora företagens verksamhetssektor och/eller den verksamhetstyp man söker extern finansiering för. A.2. Råder det brist på finansiering för små och medelstora företag och hur stor är denna brist? A.2.1 Brist på finansiering av eget kapital 10 a. Råder det enligt er erfarenhet brist på finansiering av eget kapital som kan begränsa tillgången till extern finansiering eller finansiering i form av kapital likställt med eget kapital för företag som har värdefulla affärsmodeller och uppfyller alla standardkriterier för investeringar i form av riskvilligt kapital (venture capital) 11? b. Hur stor är enligt er erfarenhet bristen på finansiering av eget kapital (i absoluta tal eller i förhållande till företagets storlek)? c. Utifrån era erfarenheter, på vilket sätt beror kapitalunderskottet på företagets storlek (litet eller medelstort eller stort 12 ), utvecklingsfas (sådd-, start-, expansions- eller tillväxtfasen), ålder (t.ex. antal år sedan starten, första saluföringen av en produkt 9 Punkt 2.2 g och h i riskkapitalriktlinjerna innehåller en definition av expansionsfasen och den tidiga tillväxtfasen. Generellt avses med tillväxtfas när mer etablerade företag utvidgar verksamheten eller går in på nya marknader. 10 Brist på finansiering av eget kapital är ett underskott på extern kapitalfinansiering/finansiering av kapital likställt med eget kapital, som ett företag kan drabbas av i en viss utvecklingsfas och som inte kan tillgodoses av riskkapitalister, företagsänglar, private equity-bolag, banker eller andra icke-offentliga investerare. 11 God företagsledning från företagsteamets sida, patenterad teknik eller andra värdefulla immateriella tillgångar, förekomsten av en nåbar, tillräckligt stor marknad, möjlighet till en attraktiv avkastning (som stöds av en trovärdig affärsplan), även kriterier för venture capital-investeringar fastställda av Europeiska riskkapitalföreningen (EVCA). 12 Som större företag betraktas företag som inte uppfyller definitionen på små och medelstora företag. 4

5 eller tjänst), verksamhetssektor och regionala särdrag (t.ex. att det ligger i ett stödområde) 13? d. Vilken typ av finansieringsinstrument i form av eget kapital eller därmed likställt används enligt er erfarenhet för att åtgärda bristen på finansiering i form av eget kapital, t.ex.: stamaktier, preferensaktier och preferensaktier med kumulativ vinstutdelningsrätt, konvertibla obligationer och andra hybridstrukturer som skiljer sig från en standardskuld (precisera). A.2.2 Brist på skuldfinansiering 14 a. Råder det enligt er erfarenhet en sådan brist på skuldfinansiering som kan begränsa tillgången till extern skuldfinansiering för företag som har värdefulla affärsmodeller och uppfyller alla standardkriterier i en kreditriskbedömning? b. Utifrån era erfarenheter, hur stor är bristen på skuldfinansiering (i absoluta tal eller i förhållande till företagets storlek)? c. På vilket sätt beror bristen på skuldfinansiering enligt er erfarenhet på företagets storlek (små eller medelstora eller stora), utvecklingsfas (sådd-, start-, expansionseller tillväxtfasen), ålder (t.ex. antal år sedan starten eller den första saluföringen av en produkt eller tjänst), verksamhetssektor och regionala särdrag (t.ex. att det ligger i ett stödområde)? d. Vilken typ av skuldfinansieringsinstrument används enligt er erfarenhet för att avhjälpa bristen på skuldfinansiering, t.ex.: standardskuld, efterställda lån, kreditförstärkningsinstrument (t.ex. garantier) eller annat (precisera). A.3. Bakomliggande orsaker till små och medelstora företags brist på finansiering av eget kapital A.3.1 Begränsningar på efterfrågesidan a. I vilken utsträckning kan enligt er erfarenhet bristen på finansiering av eget kapital tillskrivas problem på efterfrågesidan? Vänligen beakta i ert svar följande svårigheter som drabbar företag som söker finansiering av eget kapital: - Företagets förståelse av nyttan och riskerna med extern finansiering - Företagets förmåga att utarbeta sunda affärsplaner, inbegripet företagets förmåga att presentera sig som en investeringsmöjlighet för investerare - Kvaliteten på nyckelpersoner i företagets ledning - Företagets (o)vilja att dela kontrollen med utomstående investerare som vanligen har inflytande över företagets beslutsfattande förutom att de tillhandahåller finansiering - Storleken på den investering som behövs - Rättsliga, lagstiftningsmässiga eller skattemässiga begränsningar för företaget. 13 Med stödområden avses regioner som omfattas av undantagen i artikel a eller c i EUF-fördraget. 14 Brist på skuldfinansiering är ett underskott på extern skuldfinansiering som ett företag kan råka ut för i en viss utvecklingsfas och som inte kan tillgodoses av banker, andra kreditinstitut eller andra icke-offentliga långivare. 5

6 b. Utifrån era erfarenheter, återspeglar dessa begränsningar på efterfrågesidan strukturbetingade eller snarare tillfälliga faktorer (på grund av finanskrisen)? Ange om möjligt parametrar som avgränsar effekterna av de rådande ekonomiska förhållandena och jämför dem med normala (konjunkturbetingade) marknadsförhållanden, för varje utvecklingsfas som är relevant. A.3.2 Begränsningar på utbudssidan a. I vilken utsträckning kan bristen på finansiering av eget kapital enligt er erfarenhet tillskrivas problem på utbudssidan? Vänligen beakta i ert svar följande svårigheter som drabbar investerare som är villiga att tillhandahålla finansiering av eget kapital till små och medelstora företag i tidiga utvecklings- och tillväxtfaser: - Frågan om investeringar i riskkapital är attraktiva eller inte jämfört med andra tillgångsklasser - Investerares intresse (eller brist på intresse) av att göra en investering av en viss storlek eller en viss andel - Begränsningar för gränsöverskridande investeringar - Behovet för investerare att göra en noggrann analys av hela affärsstrategin för att kunna bedöma möjligheterna att göra en vinst på investeringen och de risker denna är förknippad med - Behovet för investerare att kunna kontrollera att företagsledningen genomför företagsstrategin väl - Behovet för investerarna att utforma och genomföra en exitstrategi för att få en riskanpassad avkastning på det investerade kapitalet genom att sälja sin andel i det företag som varit föremål för investeringen. Förklara om det finns begränsningar som hänger samman med frånvaron av en börsintroduktion eller en sekundär marknadspotential. b. Utifrån era erfarenheter, återspeglar dessa begränsningar på utbudssidan strukturbetingade eller snarare tillfälliga faktorer (på grund av finanskrisen)? Ange om möjligt parametrar (t.ex. börsintroduktion inom en viss sektor) som begränsar effekterna av de rådande ekonomiska förhållandena och jämför dem med normala (konjunkturbetingade) marknadsförhållanden, för varje utvecklingsfas som är relevant. c. Vilka anser ni vara de viktigaste egenskaperna hos den europeiska riskkapitalmarknaden (venture capital market), t.ex. storleken på den tillgångsklass som det europeiska riskkapitalet utgör jämfört med de tillgångsklasser som privata kapitalinvesteringar och offentliga kapitalinvesteringar utgör, genomsnittlig fondstorlek, de viktigaste riskkapitalbolagen (privata och offentliga riskkapitalinvesterare) och de viktigaste investerarna som är verksamma på marknaden? d. Vilka resultat har man uppnått i den europeiska riskkapitalbranschen i fråga om lönsamhet jämfört med andra tillgångsklasser, affärstransaktionernas minimi- /genomsnittsvärde och vilka typer av kapitalinvesteringar (tidig fas, expansionsfas eller tillväxtkapital)? 6

7 e. Vilka är de viktigaste egenskaperna hos finansiering som tillhandahålls av företagsänglar i Europa (t.ex. investerartyp och investerarnas geografiska profil, affärstransaktionernas minimi-/genomsnittsvärde, affärstransaktioner baserade på syndikering)? Vilka är de viktigaste hindren för finansiering från företagsänglar? f. Vilka är enligt er erfarenhet de huvudsakliga hindren för små och medelstora företags tillgång till finansiering av eget kapital via alternativa börsmarknader som är specialiserade på små och medelstora företag? g. Vilka är de huvudsakliga hindren för kapitalanskaffning i den europeiska riskkapitalbranschen? Vad gör en riskkapitalfond attraktiv för investerare? Är det viktigt för riskkapitalfonder att sprida sina investeringar på instrument i form av eget kapital och skuldinstrument, på olika sektorer, regioner och/eller länder och på små och medelstora företag och stora företag? A.3.3 Regleringsmässiga hinder a. I vilken utsträckning hindrar befintliga regler investerare (t.ex. på grund av höga kapitalkrav) från att investera i den tillgångsklass som består av europeiskt riskkapital och hur bidrar detta till att det uppstår en brist på finansiering av eget kapital. b. I vilken utsträckning bidrar beskattningen till bristen på finansiering av eget kapital? Är vissa riskkapitalinvesteringar utsatta för skattemässiga hinder som andra typer av investeringar inte belastas av, eller belastas av i mindre utsträckning? c. Finns det enligt er erfarenhet regleringsbetingade begränsningar för teckningsanbud/placeringar på riskkapitalmarknaderna som kan öka bristen på finansiering av eget kapital? A.4. Bakomliggande orsaker till små och medelstora företags brist på skuldfinansiering A.4.1 Begränsningar på efterfrågesidan a. I vilken utsträckning kan en potentiell brist på kapitalfinansiering enligt er erfarenhet tillskrivas problem på efterfrågesidan? Vänligen beakta i ert svar följande potentiella svårigheter som drabbar företag som söker skuldfinansiering: - Den risk som finns inbyggd i företagets affärsmodell, inbegripet brist på säkerheter och tidigare ekonomiska resultat - Företagets förmåga att inse vikten av att utarbeta sunda affärsplaner och dess kapacitet att utarbeta sådana planer, inbegripet företagets förmåga att presentera sig själv som en finansieringsmöjlighet för långivare - Mängden skuldfinansiering som behövs - Rättsliga, regleringsmässiga eller skattemässiga begränsningar som hindrar företaget från att skaffa lämplig skuldfinansiering. b. Återspeglar begränsningar på efterfrågesidan enligt er erfarenhet strukturbetingade eller snarare tillfälliga faktorer (på grund av finanskrisen)? Ange om möjligt parametrar som avgränsar effekterna av de rådande ekonomiska förhållandena och 7

8 jämför dem med normala (konjunkturbetingade) marknadsförhållanden, för varje utvecklingsfas som företaget går igenom. A.4.2 Begränsningar på utbudssidan a. I vilken utsträckning kan en potentiell brist på kapitalfinansiering för små och medelstora företag enligt er erfarenhet tillskrivas problem på utbudssidan? Vänligen beakta i ert svar följande svårigheter som drabbar långivare som vill tillhandahålla extern skuldfinansiering: - Kreditgivares behov av att ta reda på företagets kreditbakgrund - Det attraktiva i att tillhandahålla skuldkapital till små och medelstora företag i deras tidiga utvecklingsfaser jämfört med andra tillgångsklasser - Långivares intresse och kapacitet att tillhandahålla ett lån av en viss storlek - Begränsningar som ålagts gränsöverskridande utlåning - Långivares kostnader för refinansiering. b. Återspeglar begränsningar på utbudssidan enligt er erfarenhet strukturella eller snarare tillfälliga faktorer (på grund av finanskrisen och en minskning av bankernas utlåning)? Ange om möjligt parametrar (t.ex. ränteskillnader på grund av graden av risk för betalningsinställelse eller återvinningsgraden) som begränsar effekten av de rådande ekonomiska förhållandena och jämför dem med normala (konjunkturbetingade) marknadsförhållanden), vid behov för varje utvecklingsfas som företaget går igenom. A.4.3 Regleringsmässiga hinder a. I vilken utsträckning begränsas långivares rätt att inneha skuldinstrument som utfärdats av företag utan rating eller företag utan tidigare kreditupplysningar? Bidrar detta till bristen på skuldfinansiering? b. Ökar skattereglerna bristen på skuldfinansiering? c. Finns det enligt er erfarenhet regleringsbetingade begränsningar för teckningsanbud/placeringar på riskkapitalmarknaderna som kan öka bristen på finansiering av eget kapital? B. Erfarenheterna av riskkapitalriktlinjerna B.1. Allmänna kommentarer Detta avsnitt fokuserar främst på era allmänna erfarenheter av att tillämpa riskkapitalriktlinjerna. a. Anser ni att riskkapitalriktlinjerna i sin nuvarande omfattning på ett lämpligt sätt förbättrar tillgången till riskkapital för små och medelstora företag? b. Har ni haft problem vid tillämpningen av riskkapitalriktlinjerna på olika stödformer, såsom kapitaltillskott, garantier och skatteåtgärder och på olika genomförandemetoder, t.ex. investeringsfonder (dvs. kapital ur offentliga fonder som 8

9 saminvesteras i en riskkapitalfond) eller saminvesteringsfonder (dvs. kapital från offentliga fonder som saminvesteras från fall till fall)? c. Vilka är era allmänna erfarenheter av utvärderingssystemet i två steg (en standardbedömning baserad på redan fastställda kriterier för stödberättigande och investeringskriterier enligt avsnitt 4.3 i riskkapitalriktlinjerna, och en detaljerad effektbaserad utvärdering)? d. Vilka erfarenheter har ni av kumulering av stöd till riskkapital med andra typer av stöd för att täcka samma kostnader? B.2. Förekomst av statligt stöd I detta avsnitt kartläggs era åsikter om den vägledning som ges i riskkapitalriktlinjerna för bedömning av om riskkapitalåtgärder omfattar statligt stöd i den mening som avses i artikel i EUF-fördraget. 15 a. Har ni allmänt sett haft problem med att utforma marknadsmässiga åtgärder som syftar till att underlätta tillgången till riskkapital för små och medelstora företag t.ex. när det gäller förekomsten av stöd på flera nivåer i finansieringsstrukturen, kriterierna för lika villkor och marknadsmässiga arvoden till företagsledningen och deras tillämplighet på olika stödformer (kapitalinvesteringar, garantier, skatteincitament)? b. Anser ni att riskkapitalriktlinjerna (eventuellt tillsammans med andra tolkningsdokument från kommissionen) erbjudit tillräcklig rättslig säkerhet och klarhet när det gäller införandet av olika marknadsmässiga finansieringsinstrument (t.ex. instrument i form av eget kapital, skuldinstrument, hybridinstrument) för att stödja de små och medelstora företagens tillgång till finansiering? c. Har ni erfarit att riskkapitalriktlinjerna erbjudit tillräcklig rättslig säkerhet i fall där det råder en presumtion om att en privat investerare inte fått statligt stöd 16? Har ni upplevt några svårigheter med begreppet oberoende privat investerare, privata investerares oberoende, arten av investeringar baserade på riskdelning och begreppet privata medel? d. När det gäller statligt stöd på investeringsfondsnivå betraktas fonder som inrättats för att samla resurser från investerare och överföra dem till företag som är föremål för investeringar i regel inte som mottagare av statligt stöd i riskkapitalriktlinjerna. Har ni erfarit att detta antagande har erbjudit tillräcklig rättslig säkerhet, som kunnat ligga till grund för att utesluta statligt stöd till icke-transparenta investeringsföretag som beviljats särskild behandling i beskattningshänseende. e. Antagandet om att fondförvaltare inte får statligt stöd anses vara korrekt om fondförvaltare väljs genom ett öppet och transparent anbudsförfarande eller om de inte beviljas några andra statliga förmåner. Finns det enligt er erfarenhet tillräckliga rättsliga garantier för detta? 15 Se avsnitt 3.2 i riskkapitalriktlinjerna 16 Enligt punkt 3.2 i riskkapitalriktlinjerna föreligger det ett antagande om att en privat investerare inte fått stöd om offentliga och privata investerare investerar på samma villkor och i regel när minst 50 % av medlen kommer från oberoende privata investerare, vilket säkerställer att det privata deltagandet är betydande. 9

10 f. Ger riskkapitalriktlinjerna enligt er erfarenhet tillräcklig rättslig säkerhet och tillräckliga rättsliga garantier när det gäller antagandet om att de företag som är föremål för investeringarna inte har fått stöd 17? B.3. Stödform Medlemsstaterna kan själva välja stödform, men riskkapitalriktlinjerna ger vägledning om de olika typer av åtgärder som underlättar riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag. 18 I detta avsnitt ombeds ni redogöra för era erfarenheter av de olika typerna av riskkapitalåtgärder och deras effekt. a. Vad har enligt er erfarenhet varit stödets huvudsyfte - att dela investeringsriskerna med privata investerare och/eller att tillhandahålla likviditet i form av kapitaltillskott? I fall där syftet varit att dela investeringsrisken, har man fokuserat på övervärderingsrisken genom att öka avkastningen för privata investerare eller på att skydda mot undervärderingsrisken och sämre investeringsavkastning än väntat eller på eventuella förluster? b. Vilka typer av statliga stödåtgärder har enligt er erfarenhet använts mest (tillhandahållande av offentligt kapital på olika villkor (non-pari passu), selektiva skattestimulansordningar, garantiordningar och åtgärder som är inriktade på fondförvaltare)? c. Vilka erfarenheter har ni av tillhandahållande av offentligt kapital på olika villkor (non-pari passu)? Hur ofta har den åtgärden tillämpats? Vilken typ av arrangemang för delning av vinst och förlust och vilken typ av förtursrätt har man använt mellan offentliga och privata investeringar? Vilka begränsningar har man infört för att undvika att privata investerare överkompenseras? d. Vilka erfarenheter har ni av selektiva skatteincitament för privata investerare och/eller fonder? Vilket incitament har använts oftast? Vilka skyddsåtgärder har man infört för att begränsa skatteincitamenten till det minimum som krävs för att få igång privata investeringar? e. Vilka erfarenheter har ni av garantiordningar som täcker nedåtrisken vid investeringar? Vilka typer av transaktioner (t.ex. mezzaninfinansiering, finansiering av eget kapital) har man täckt in med dessa ordningar och hur har riskdelningsinstrumenten utformats för att minimera snedvridning? f. Har ni vidtagit några åtgärder som är inriktade på fondförvaltare? Vad har syftet varit med dessa åtgärder (t.ex. att lösa problemet med kostsamma bedömningar av eventuella investeringar och/eller höga kostnader för anskaffning av finansiering) och med deras allmänna utformning (t.ex. stödordningar som omfattar vissa kostnader för investeringsförvaltning)? 17 Enligt punkt 3.2 i riskkapitalriktlinjerna föreligger det ett antagande om att de företag som är föremål för investeringen inte har fått stöd i fall där investeraren eller investeringsfonden/fondförvaltaren normalt sett inte anses ha fått stöd och om investeringen görs på villkor som skulle vara godtagbara för en privat investerare i en marknadsekonomi även utan statliga åtgärder. 18 Se avsnitt 4.2 i riskkapitalriktlinjerna 10

11 g. Hur effektiva har de olika statliga stödåtgärderna varit när det gällt att mobilisera privat finansiering för riskkapitalinvesteringar och åtgärda bristen på finansiering av eget kapital? Motivera om möjligt ert svar med hjälp av oberoende undersökningar. h. Hur har de olika typerna av åtgärder (tillhandahållande av offentligt kapital på olika villkor (non-pari passu), selektiva skattestimulansordningar, garantiordningar och åtgärder inriktade på fondförvaltare) påverkat valet av målföretag, dvs. leder åtgärden fortfarande till att man väljer de mest lovande små och medelstora företagen med beaktande av den information som finns tillgänglig eller är urvalsprocessen snedvriden? B.4. Villkor för förenlighet med den inre marknaden: en standardbedömning I riskkapitalriktlinjerna anges särskilda tröskelvärden som avser stödberättigade mottagare, utvecklingsfaser, investeringsinstrumentets art, en årlig delinvestering och privata 19 investerares deltagande. Dessutom ställs en rad villkor för att se till att investeringsbesluten fattas i vinstsyfte och förvaltas på affärsmässiga grunder. B.4.1 Tröskelvärden för investeringar och villkor för stödberättigande a. Vad har ni för erfarenheter av tillämpningen av riskkapitalriktlinjerna med hänsyn till den konstaterade bristen på finansiering av eget kapital såvitt avser följande aspekter: - De villkor som hänger samman med företagens utvecklingsfas (sådd-, start- och expansionsfasen) och storlek (små och medelstora företag)? - Tröskelvärdet på 2,5 miljoner euro för den årliga delinvesteringen? Vilka erfarenheter har ni av att tillämpa villkoret rörande den årliga delinvesteringen på olika stödformer (skattelättnader, garantier osv.)? - Villkoret att minst 70 % av fondens kapital ska investeras i form av eget kapital eller kapital likställt med eget kapital i små och medelstora företag? Har denna begränsning enligt er erfarenhet tillämpats på hela fondkapitalet eller på vart och ett av investeringsavtalen? b. Riktlinjerna för riskkapital kräver ett minimideltagande från privata investerare enligt den berörda regionens status som stödberättigad eller ej stödberättigad. Har det enligt er erfarenhet varit svårt att få det privata kapital som krävs? Om ja, beskriv problemen och förklara om svårigheten att uppfylla detta krav har haft ett samband med företagets utvecklingsfas och därmed förbundna risker. Har kravet varit tillräckligt tydligt när det gällt att ringa in investerare som agerar enligt den marknadsekonomiska investerarprincipen? c. Vilka erfarenheter har ni av den särskilda behandlingen av stödområden där kravet på privat deltagande är lägre och stöd till medelstora företag i expansionsfasen är tillåtet? B.4.2 Vinstmotiverade investeringsbeslut 19 Se avsnitt 4.3 i riskkapitalriktlinjerna. 11

12 a. Vilka erfarenheter har ni av att tillämpa villkoren för investeringar som görs i vinstsyfte 20, dvs. se till att riskkapitalinvesteringar med statliga medel görs i lönsamma företag och inte snedvrider konkurrensen på den inre marknaden genom att stöd ges till ineffektiva företag? b. Hur anser ni att kravet på vinstsyfte har jämkats samman med förmånsbehandlingen av privata investerare i förhållande till offentliga investeringar? Vilka incitament har man erbjudit privata investerare för att se till att de har ett genuint intresse av att investeringen blir en framgång, dvs. har incitamenten fokuserat på ökad avkastning i stället för att skydda mot förlustrisken? B.4.3 Förvaltning av investeringar på affärsmässiga villkor a. Vilka erfarenheter har ni av att tillämpa villkoren för affärsmässig förvaltning av investeringar för att se till att de förvaltas på affärsmässiga villkor för att maximera avkastningen? Anser ni att bestämmelsen formulerats tillräckligt tydligt så att inga feltolkningar uppstår? b. Har riskkapitalåtgärder enligt er erfarenhet genomförts främst genom direkt förvaltning, dvs. av myndigheterna eller deras genomförandeorgan, som har tillhandahållit finansiering i form av eget kapital direkt till små och medelstora företag eller via finansinstitut? Om ja, vilka åtgärder har man vidtagit för att se till att investeringar förvaltas på affärsmässiga villkor (t.ex. att man förlitar sig på investeringsbeslut som fattas av oberoende investerare som uppfyller villkoren)? c. Utifrån era erfarenheter av indirekt förvaltning, dvs. när genomförandeuppgifter delegerats till offentliga eller privata enheter som verkar på uppdrag av myndigheter och har tillräckligt teknisk sakkunskap för att bedöma investeringar, utarbeta investeringsavtal, övervaka investeringsportföljer och se till att det går att dra sig ur), har genomförandeuppgifterna i huvudsak delegerats till privata aktörer eller till myndigheternas egna organ, som anförtrotts att fungera som offentliga enheter som anförtrotts uppgifter under indirekt förvaltning? Hur har man valt de enheter som anförtrotts uppgifterna? Enligt er erfarenhet, hur effektiva har myndigheternas egna organ varit? d. Vilka ersättningsstrukturer och resultatincitament för företagsledningen (prestationsbaserad ersättning el. dyl.) har enligt er erfarenhet använts för att jämka samman investeringsförvaltares intressen med offentliga och privata investerares intressen för att maximera avkastningen av en investering? e. Har ni haft problem med att tillämpa kriterierna för affärsmässig förvaltning på olika stödformer, t.ex. på inrättande av riskkapitalfonder eller saminvesteringsfonder, skatteåtgärder, garantier? B.5. Villkor för förenlighet med den inre marknaden: en detaljgranskning Riskkapitalåtgärder som inte uppfyller alla allmänna bedömningskriterier kan ändå godkännas efter en detaljgranskning Varje investeringsbeslut måste bygga på en hållbar affärsplan, det ska finnas en tydligt utformad exitstrategi och de privata investeringarna ska nå upp till en viss miniminivå. Se punkt i riskkapitalriktlinjerna. 21 Se avsnitt 5 i riskkapitalriktlinjerna. 12

13 a. Anser ni att riskkapitalriktlinjerna har gett tillräcklig klarhet och förutsägbarhet i fråga om det eventuella resultatet av kommissionens bedömning av åtgärder som är föremål för detaljgranskning? Anser ni att kriterierna för bedömning av stödets positiva och negativa effekter är ändamålsenliga och tillräckligt tydliga? B.5.1 Marknadsmisslyckande och stödets nödvändighet a. Vilka erfarenheter har ni av bevisbördan för att påvisa ett marknadsmisslyckande och lägga fram relevanta bevis? b. Vilka kriterier för stödberättigande och vilka investeringsrestriktioner har införts för att säkerställa att riskkapitalinvesteringar inriktas på en konstaterad kapitalbrist? c. Har ni ålagt finansinstitut avtalsenliga krav för att kontrollera om det finns ett lönsamhetsunderskott (företaget är inte tillräckligt lönsamt för att kunna attrahera finansiering på marknadsvillkor) i fråga om varje enskilt avtal? B.5.2 Stimulanseffekt a. Vilka erfarenheter har ni av att tillämpa kriterierna för stödets stimulanseffekt enligt riskkapitalriktlinjerna? b. Vilka typer av incitament (kapital på olika villkor (non pari-passu) som ökar avkastningen för privata investerare eller delar förlustrisken med privata investerare, skattelättnader, garantier osv.) har enligt er erfarenhet attraherat mest privata investerare, t.ex. stora institutionella investerare, företagsänglar samt icke-traditionella alternativa investerare, såsom nationella placeringsfonder, donationsfonder och välgörenhetsstiftelser? c. När anser ni att man har nått lämplig jämvikt mellan att begränsa incitamenten för privata investerare till ett minimum och att dra till sig ett betydande deltagande från deras sida? B.5.3 Proportionalitet a. Vilka erfarenheter har ni av att tillämpa kriterierna för stödets proportionalitet enligt riskkapitalriktlinjerna? b. Vilka rättssäkerhetsgarantier och riktmärken har enligt er erfarenhet använts för att undvika överkompensation av privata investerare, dvs. genom att begränsa den förväntade avkastningen på investeringen till en marknadsmässig nivå? c. Kräver ni att åtgärder som omfattar återbetalningspliktiga finansieringsinstrument ska vara självfinansierande, dvs. att åtminstone det offentliga kapitalet återbetalas till staten? d. Utöver det årliga taket för investeringar i små och medelstora företag och förhållandet mellan privata och offentliga investeringar, vilka andra säkerhetsåtgärder har man använt för att begränsa stödet till företag som är föremål för investeringar? B.5.4 Metoder och beslutsfattande 13

14 a. Vilket förfarande har man använt för att välja de finansinstitut som ska förvalta investeringarna för myndigheternas räkning? Vilka minimikriterier har man använt vid urvalet (kunnande, tidigare resultat, avgiftsnivå)? b. Har direkt genomförande (där myndigheterna fattar investeringsbesluten själva) enligt er erfarenhet utgjort ett undantag och under vilka omständigheter har det tillämpats? Hur har ni sett till att de myndigheter som tillämpar direkt genomförande har teknisk kapacitet att hantera investeringar på affärsmässiga grunder? c. Vilka resultatbaserade incitament för fondförvaltare har använts för att uppmuntra dem att fatta investeringsbeslut på affärsmässiga grunder för att garantera fondernas självfinansiering? d. Enligt er erfarenhet, hur har privata investerare deltagit i beslutsfattandet vid en offentlig-privat fond eller en offentlig fond som samfinansierar tillsammans med privata investerare på grundval av enskilda avtal? e. Har stödet för sökkostnader enligt er erfarenhet använts ofta? Om inte, varför? Är kriterierna lämpligt utformade med tanke på fondförvaltarnas behov? B.5.5 Att minimera snedvridningen av konkurrensen a. Har skyddsåtgärderna enligt riskkapitalriktlinjerna erbjudit tillräcklig rättslig säkerhet så att man har kunnat minimera den potentiella snedvridningen av handel och konkurrens? C. Erfarenheterna av gruppundantagsförordningen C.1. Allmänna gruppundantagsförordningen: riskkapitalåtgärder Stöd till riskkapitalinvesteringar omfattas delvis av gruppundantagsförordningen, vilket ger medlemsstaterna möjlighet att stödja riskkapitalinvesteringar utan förhandsanmälan till kommissionen. 22 a. I vilken mån anser ni att man har utnyttjat de möjligheter som gruppundantagsförordningen erbjuder? Hur stor andel av stödet till riskkapitalinvesteringar beviljades på grundval av gruppundantagsförordningen jämfört med riskkapitalriktlinjerna? Ange antalet åtgärder som vidtagits på grundval av den allmänna gruppundantagsförordningen och motsvarande stödbelopp i procentandel av det totala riskkapitalstödet. b. Vilka är de viktigaste faktorerna som eventuellt har hindrat ert lands myndigheter från att bevilja en större andel riskkapitalstöd genom gruppundantagna åtgärder? Hänger dessa faktorer samman med typ av åtgärd (tillhandahållande av kapital, skattelättnader, garantier), storleken på den årliga delinvesteringen, finansieringssätt (en offentlig-privat fond, en offentlig fond som saminvesterar tillsammans med privata investerare på avtalsbasis) eller med andra faktorer? c. Har ni haft problem med de åtgärdstyper som för närvarande är undantagna, dvs. inrättandet av offentliga-privata fonder? 22 Se avsnitt 6 i riskkapitalriktlinjerna. 14

15 d. Vilka erfarenheter har ni av att tillämpa de investeringsbegränsningar som föreskrivs i den allmänna gruppundantagsförordningen (stödberättigade mottagare, årlig delinvestering, andelen privata investeringar)? e. Anser ni att kriterierna för vinstmotiverade investeringsbeslut och affärsmässig förvaltning har varit tillräckligt tydliga för att genomföra gruppundantagna åtgärder? D. Diverse D.1. Frågor riktade till samtliga uppgiftslämnare a. Har ni några andra synpunkter på tillämpningen av riskkapitalriktlinjerna och gruppundantagsförordningen (riskkapitalåtgärder) när det gäller sådant som inte omfattas av frågorna ovan? b. Bifoga kopior på handlingar eller undersökningar som kan vara relevanta för bedömningen av tillämpningen av riskkapitalriktlinjerna och den allmänna gruppundantagsförordningen och kan bidra till arbetet inför en framtida översyn. c. Ange om kommissionens avdelningar vid behov får kontakta er för närmare detaljer om den information ni har lämnat. Ja Nej TACK FÖR ERA SVAR! 15