EU-kommissionen bekräftar: Martin Selmayr utnämndes till generalsekreterare enligt alla tillämpliga regler Frågor och svar

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 25 mars 2018 EU-kommissionen bekräftar: Martin Selmayr utnämndes till generalsekreterare enligt alla tillämpliga regler Frågor och svar Efter att dåvarande generalsekreteraren Alexander Italianer sagt sig vilja gå i pension utnämnde den 21 februari kollegiet av kommissionsledamöter, på förslag av kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i samförstånd med personalkommissionär Günther Oettinger och efter samråd med kommissionens vice ordförande Frans Timmermans, enhälligt Martin Selmayr till kommissionens nya generalsekreterare. Kommissionen fattade detta beslut helt i enlighet med EU:s tjänsteföreskrifter och sin egen arbetsordning. Nedan sammanfattas några frågor och svar om utnämningen. 1. Vad gäller för utnämning som generaldirektör och generalsekreterare eller biträdande generaldirektör och biträdande generalsekreterare vid EU-kommissionen? Det finns två formella krav för en sådan tjänst: att man har lönegrad AD14 eller högre (tjänstemän i lönegrad AD14 ska ha haft den graden i minst två år) och minst två års erfarenhet i ledande befattning som direktör eller högre. Den här tabellen bygger på bilaga I till tjänsteföreskrifterna. Krav för att bli (biträdande) generaldirektör Tjänst Generaldirektör/ Biträdande generaldirektör Direktör/ Chefsrådgivare Nuvarande lönegrad AD16 AD15 AD15 Erfarenhet Inga ytterligare krav Två år som högre chef AD14 Två år som högre chef OCH två år i lönegraden Kanslichef AD16 Inga ytterligare krav AD15 Två år som högre chef/kanslichef AD14 Två år som högre chef/kanslichef OCH två år i lönegraden Utöver dessa formella krav behöver sökanden visa sitt engagemang för EU och ha utmärkta kunskaper om kommissionens politik och prioriteringar och dess rutiner och MEMO/16/

2 förfaranden, erfarenhet som chef och kommunikatör med yrkesmässig erfarenhet av att leda och motivera grupper, utpräglad analytisk förmåga samt förmåga att kommunicera effektivt internt och externt. Dessutom måste generalsekreteraren åtnjuta ordförandens och hela kommissionärskollegiets fulla förtroende. 2. Hur utnämns generalsekreteraren? Enligt EU:s tjänsteföreskrifter, som antagits av Europaparlamentet och rådet, finns det två sätt att bli utnämnd till generaldirektör eller biträdande generaldirektör, som bägge är samma slags tjänst (lönegrad AD15 eller AD16 enligt bilaga I till tjänsteföreskrifterna). De två sätten är: 1) posten tillsätts av kommissionärskollegiet sedan posten utlysts och ett urval gjorts enligt artikel 29 i tjänsteföreskrifterna eller 2) posten tillsätts genom omplacering i tjänstens intresse enligt artikel 7 i tjänsteföreskrifterna. 1. Utnämning av kollegiet efter utlysning av tjänsten och urval (artikel 29 i tjänsteföreskrifterna). Processen omfattar en heldag på bedömningscentrumet (sköts av en extern konsultbyrå) och en intervju, en bedömning och ett yttrande av kommissionens rådgivande kommitté för utnämningar. När det gäller Martin Selmayrs utnämning leddes denna kommitté av kommissionens generalsekreterare (som var den generaldirektör som skulle rekrytera) och där satt även generaldirektören för personal och säkerhet, en högt uppsatt tjänsteman vid generaldirektoratet för personal och säkerhet (den ständiga föredraganden) samt en generaldirektör vald från en lista som kommissionen fastställer med jämna mellanrum (föredraganden). Kandidaten intervjuas sedan av den ansvariga kommissionären och av kommissionären med ansvar för budget och personal. Det sista steget är att kollegiet av kommissionsledamöter utnämner en kandidat Omplacering i tjänstens intresse (artikel 7 i tjänsteföreskrifterna). Tjänstemän i lönegraderna AD15 eller AD16 i ledande befattning kan omplaceras i tjänstens intresse till en annan ledande befattning vid kommissionen. Då behöver tjänstemannen inte gå igenom processen i punkt 1, och tjänsten behöver inte utlysas. Martin Selmayr utnämndes till kommissionens generalsekreterare i enlighet med artikel 7 i tjänsteföreskrifterna. Kollegiet fattade beslutet enhälligt, på förslag av ordföranden, i samråd med kommissionären med ansvar för budget och personal och efter samråd med 1 Kommissionens beslut C(2016)1881 av den 4 april 2016 om utövandet av tillsättningsmyndighetens befogenheter enligt tjänsteföreskrifterna. 2

3 den förste vice ordföranden. 3. Hur utnämnde kommissionen Martin Selmayr till generalsekreterare? I enlighet med kommissionens normala rutiner och för att bevara den nödvändiga sekretessen presenteras alltid utnämningar till befattningar som generaldirektör eller biträdande generaldirektör direkt för kommissionen samma dag som beslutet fattas (i det här fallet den 21 februari). Kommissionären med ansvar för budget och personal lade fram en serie förslag om utnämningar av högre chefer efter överenskommelse med ordföranden och i samråd med den rekryterande kommissionären och de berörda vice ordförandena. Ett av dessa var beslutet att utnämna Martin Selmayr till kommissionens biträdande generalsekreterare. Martin Selmayr hade ansökt om tjänsten (som utlystes den 31 januari 2018) och gick igenom förfarandet i artikel 29 i tjänsteföreskrifterna, med en heldag på bedömningscentrumet, en intervju, en bedömning och ett yttrande från rådgivande kommittén för utnämningar en intervju med budget- och personalkommissionär Günther Oettinger samt en intervju med kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Den 20 februari informerade Jean-Claude Juncker Günther Oettinger om att Alexander Italianer beslutat att lämna in sin avskedsansökan nästa förmiddag (21 februari) och att han därför tänkte föreslå att Martin Selmayr skulle omplaceras (enligt artikel 7 i tjänsteföreskrifterna) till tjänsten som generalsekreterare. Günther Oettinger samtyckte fullständigt, och förslaget antogs sedan enhälligt av kommissionärskollegiet den 21 februari. Den 20 februari rådfrågade också Jean-Claude Juncker förste vice ordförande Frans Timmermans, som samtyckte. Ordföranden rådfrågade den förste vice ordföranden på samma sätt som vid alla viktiga beslut av kommissionen, eftersom denne har en särskild funktion i Junckerkommissionen. Dessutom har den förste vice ordföranden ett särskilt förhållande med generalsekreteraren på grund av sina ansvarsområden, särskilt institutionella frågor, bättre lagstiftning och kommissionens arbetsprogram. När Jean-Claude Juncker sedan under kollegiets sammanträde den 21 februari föreslog att Martin Selmayr skulle utnämnas till generalsekreterare enligt artikel 7 i tjänsteföreskrifterna samtyckte alla ledamöter av kollegiet enhälligt. 4. Hur kunde Martin Selmayr befordras två gånger under samma sammanträde? Han befordrades inte. Martin Selmayr var AD15-tjänsteman före kommissionens sammanträde den 21 februari 2018 och är fortfarande AD15-tjänsteman nu. 3

4 5. Hade Martin Selmayr de kvalifikationer som krävdes för att bli biträdande generalsekreterare och generalsekreterare? Har han erfarenhet av ledarskap? Det råder inget tvivel om att Martin Selmayr, som varit AD15-tjänsteman sedan januari 2017 med åtta års erfarenhet i ledande befattning vid kommissionen (som kanslichef till kommissionens förra vice ordförande Viviane Reding, chefsrådgivare vid generaldirektoratet för ekonomi och finans samt kanslichef till kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker), har alla kvalifikationer som krävs för att vara både biträdande generalsekreterare och generalsekreterare (bägge är samma lönegrad, vilket framgår av tabellen på s. 1). Martin Selmayrs karriär på kommissionen Martin Selmayr har genomgått ett flertal urval under sin tid på kommissionen: - Under Prodikommissionen 2002/2003 var han en av sökande i ADuttagningsprovet COM/A/10/01 (juridik). 156 sökande (3,4 % av dem) godkändes i uttagningsprovet, däribland Martin Selmayr. Han valdes ut bland de 156 godkända sökandena, som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (EUT C 54, , s. 5), och började arbeta vid kommissionen i november I april/maj 2014 var Martin Selmayr en av 91 sökande till tjänsten som chefsrådgivare för Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (en post i samma grad som direktör vid GD Ekonomi och finans) och genomgick hela processen med framgång (artikel 29 i tjänsteföreskrifterna) med en heldag på bedömningscentrumet, en intervju, en bedömning och ett yttrande av rådgivande kommittén för utnämningar samt en intervju med Olli Rehn, vice ordförande med ansvar för ekonomiska och monetära frågor och euron. Sedan utnämndes han till chefsrådgivare (samma grad som direktör) av kommissionärskollegiet under Barrosokommissionen. - I februari 2018 sökte Martin Selmayr tjänsten som biträdande generalsekreterare och gick återigen genom processen enligt artikel 29 i tjänsteföreskrifterna, med en heldag på bedömningscentrumet, en intervju, en bedömning och ett yttrande av rådgivande kommittén för utnämningar, en intervju med budget- och personalkommissionär Günther Oettinger samt en intervju med kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Han utnämndes sedan enhälligt av kollegiet av kommissionärer. 6. Kunde Martin Selmayr ha utnämnts till generalsekreterare utan att först ha utnämnts till biträdande generalsekreterare? Ja. I egenskap av tjänsteman i grad AD15 i ledande befattning med åtta års erfarenhet i ledande ställning, kunde Martin Selmayr ha sökt direkt till tjänsten som generalsekreterare och omplacerats av kollegiet enligt artikel 7 i tjänsteföreskrifterna. I så fall hade han inte behövt något besök på bedömningscentrumet eller någon intervju, någon bedömning eller något yttrande av rådgivande kommittén för utnämningar. 4

5 7. Hur utsågs de tre föregående generalsekreterarna? De utsågs på exakt samma sätt som Martin Selmayr. David O Sullivan, Catherine Day och Alexander Italianer omplacerades alla i tjänstens intresse till posten som generalsekreterare enligt artikel 7 i tjänsteföreskrifterna. I samtliga fall lades utnämningen fram för beslut i kollegiet samma dag som sammanträdet. 8. Stämmer det att Martin Selmayr erbjöds posten som generalsekreterare redan 2017? När visste Martin Selmayr vad? Det stämmer inte. Martin Selmayrs möjlighet att bli generalsekreterare blev inte konkret förrän den 20 februari 2018, efter intervjun med Günther Oettinger och efter att Jean- Claude Juncker hade rådfrågat Günther Oettinger och Frans Timmermans. Jean-Claude Juncker sade vid presskonferensen den 21 februari att när Alexander Italianer tackade ja till att bli generalsekreterare 2015 hade han redan talat om för ordföranden att han avsåg att gå i pension snart efter den 1 mars Jean-Claude Juncker diskuterade det med sin kanslichef, precis som han gör med alla viktiga ledningsfrågor. Jean-Claude Juncker förde det inte vidare, för att inte undergräva Alexander Italianers auktoritet på posten. Ordföranden och hans kanslichef närde också en förhoppning om att kunna övertala Alexander Italianer att fortsätta som generalsekreterare efter den 1 mars I början av 2018 bekräftade dock Alexander Italianer att han stod fast vid sitt beslut. Alexander Italianer lämnade sin formella avskedsansökan till Jean-Claude Juncker på förmiddagen den 21 februari 2018, där han tillkännagav sin avsikt att gå i pension den 31 mars Efter att ha lämnat in sin avskedsansökan på förmiddagen informerade han sedan kommissionärskollegiet under sammanträdet den 21 februari. 9. Varför fick de andra 25 kommissionärerna inte veta något i förväg? I enlighet med kommissionens normala rutiner och för att bevara den nödvändiga sekretessen presenteras alltid utnämningar till befattningar som generaldirektör eller biträdande generaldirektör direkt för kommissionärskollegiet samma dag som beslutet fattas. Hur delaktiga kommissionärerna är beror på deras ansvarsområden. Alla kommissionärer som berörs rådfrågas i ärenden som rör höga chefer och organisatoriska frågor inom deras ansvarsområde, innan de läggs fram för kommissionärskollegiet för godkännande. Detta förfarande tillämpades på alla beslut om utnämningar och omplaceringar av höga chefer som lades fram för kollegiet den 21 februari

6 10. Stämmer det att kommissionärerna lät Martin Selmayr bli generalsekreterare bara för att de hade lovats påslag som ökad pension och ekonomiska fördelar efter mandatperioden? Det stämmer inte. Kommissionen har inte och har aldrig haft några sådana planer. Den har inte juridisk befogenhet att ändra kommissionärernas ersättning. Kommissionärernas ersättning regleras i rådets förordning (EU) 2016/300 av den 29 februari 2016 om ersättning till innehavare av höga EU-ämbeten. Förordningen bygger på artikel 243 och artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Kommissionen har ingen initiativrätt enligt någon av de artiklarna. 11. Bör EU-institutionerna ändra hur de utnämner höga chefer? Kommissionen ställer sig helhjärtat bakom målet om en europeisk offentlig förvaltning av hög kvalitet. Därför är den redo att med de andra EU-institutionerna diskutera huruvida och hur EU:s tjänsteföreskrifter, som gäller för alla EU-institutioner, kan vidareutvecklas och förstärkas. Behovet att rekrytera, utnämna och befordra begåvade tjänstemän på grundval av meriter, färdigheter och erfarenhet måste ges stor tyngd här, liksom kravet att bevara varje EU-institutions självständighet i fråga om personalbeslut, skydda beslutsprocessens oberoende mot yttre påtryckningar och slå vakt om den europeiska offentliga förvaltningens överstatliga anda. Ökad insyn är naturligtvis en viktig princip, men den får inte leda till att beslut om chefsposter blir en förhandlingsfråga mellan medlemsstaterna eller de politiska partierna, eftersom det för kommissionens vidkommande kan äventyra både den europeiska offentliga förvaltningens överstatliga anda och målet att rekrytera väl kvalificerade höga chefer. Kommissionen är redo att föra en konstruktiv dialog i dessa frågor med Europaparlamentet, rådet och de andra EU-institutionerna. Under en sådan dialog skulle kommissionen framföra att den har goda erfarenheter av att anlita bedömningscentrumet och externa experter under rekryteringen av höga chefer, eftersom de erbjuder ett användbart objektivt underlag för bedömningen av de höga chefernas kvalifikationer, färdigheter och erfarenhet. 6