Kommunstyrelsen. Kallelse Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: Tid: 13:00 Plats: Hogia

Transkript

1 Kallelse Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: Tid: 13:00 Plats: Hogia Beslutande Bo Pettersson (S), ordförande Linda-Maria Hermansson (C), vice ordförande Sofia Westergren (M) Gunnar Pettersson (oberoende) Janette Olsson (S) Lisbeth Svensson (L) Olof Lundberg (S) Anneli Holmén (MP) Otto Ericsson (SD) Lena Hedlund (KD) Birgit Lövkvist (V) Ersättare Gunnar Lidén (M) Melisa Nilsson (S) Göder Bergermo (L) Roger Andersson (S) Thomas Danielsson (C) Katja Nikula (S) Ann-Marie Andersson Farkas (MP) Håkan Larsson (SD) Agneta Pettersson Bell (oberoende) Övriga närvarande Kicki Nordberg, kommunchef Anette Oscarsson, sektorchef stödfunktioner Kristina Lindfors, sektorchef samhällsbyggnad Pia Alhäll, sektorchef utbildning Camilla Blomqvist, sektorchef socialtjänst Erica Bjärsved, ekonomichef Christer Larsson, personalchef Cecilia Vilén, kommunjurist Agneta Dejenfelt, planeringsledare Marcus Starcke, kanslichef Ted Lärnhem, vd stenungsundshem Richard Brown, sekreterare Bo Pettersson (S) Ordförande 1

2 Kallelse Kommunstyrelsen Föredragningslista 1 Val av justerare 2 Fastställande av föredragningslistan 3 Information från Hogia 4 Uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen Föredragning Demokratiberedningen KS 2018/152 5 Arbetsordning för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningar Föredragning Demokratiberedningen KS 2018/153 6 Reglemente och arbetsformer för kommunstyrelsen KS 2018/151 7 Reglemente för tekniska myndighetsnämnden KS 2018/147 8 Reglemente för sociala myndighetsnämnden KS 2018/148 9 Reglemente för valnämnden KS 2018/ Reglemente för kommunala rådet för funktionshindrade KS 2018/ Reglemente för kommunala pensionärsrådet KS 2018/ Arvodesreglemente KS 2018/ Sammanträdestider 2019 KS 2018/30 14 Revisionsrapport angående granskning av delegationsbeslut Handling skickas senare KS 2018/149 2

3 Kallelse Kommunstyrelsen Beredningsuppdrag - utbildningsplan - beredningen barn och ungdom KS 2018/ Revidering av samarbetsavtal för gemensam överförmyndarverksamhet i Lilla Edet, Tjörn, Orust och Stenungsunds kommuner KS 2018/ Återrapportering av uppdrag i strategisk plan för social hållbarhet 2030 KS 2018/ Bildande av inköpscentral KS 2018/19 19 Justering avseende byggnation av LSS-boende i Svenshögen KS 2018/18 20 Hemställan från Solgårdsterassen AB om kommunfullmäktiges godkännande för att sälja mark för att exploatera Solgårdsterassen KS 2018/ Årsredovisning 2017 för Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund (SBRF) KS 2018/ Samarbete Uddevalla-Stenungsund-Kungälv för ökad utveckling av Södra Bohusbanan KS 2018/ Projekt Förstärkt förvaltningsforskning och mer kvalificerad förvaltningsutbildning i Västsverige KS 2018/82 24 Stängning av plankorsningar i centrala Stenungsund Handling skickas senare 3

4 Skrivelse Dnr 2018/152 Agneta Dejenfelt Till kommunfullmäktige Förslag till Uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen, för mandatperioden Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ordförande i kommunstyrelsen benämns kommunalråd, 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen benämns 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen benämns oppositionsråd. Den del av kommunfullmäktiges beslut av som säger att kommunstyrelsens presidium benämns kommunalråd upphävs. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att kommunstyrelsens utskott fr.o.m ska heta Välfärdsutskottet och Allmänna utskottet. Den del av kommunfullmäktiges beslut av , som handlar om att utskotten fr.o.m ska heta Välfärdsutskottet och Tekniska utskottet upphävs. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att nuvarande Uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen, upphör att gälla Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ge Demokratiberedningen följande utredningsuppdrag för redovisning på kommunfullmäktige senast i november Utreda om den myndighetsutövning som idag hanteras av kommunstyrelsen kan flyttas över till myndighetsnämnderna. Exempelvis; serveringstillstånd, bostadsanpassning och parkeringstillstånd. 2. Se över innehållet i uppdragsbeskrivningen i förhållande till arbetsordning och reglementen och i de fall informationen i Uppdragsbeskrivningen redan finns i arbetsordning eller reglemente - ta bort den från uppdragsbeskrivningen. 3. Se över möjligheten att fördela beredningsansvaret för de styrande dokumenten i bilaga 2 på de olika beredningarna. 4. Se över dokumentet Ärendegång för beredningar och se över möjligheten att den ingår som en bilaga till Uppdragsbeskrivningen. Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med förslag ovan föreslås kommunstyrelsen för egen del besluta ge förvaltningen i uppdrag att inför nästa mandatperiod se över kommunstyrelsens delegation till utskott och tjänstemän. Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har sett över Uppdragsbeskrivningen för den politiska organisationen för Stenungsunds kommun för mandatperioden I arbetet med uppdragsbeskrivningen har 1 4

5 beredningens målsättning varit att nå konsensus i sitt förslag, för en bred förankring i kommunfullmäktige. Samtliga, i beredningen ingående ledamöter, har haft i uppdrag att regelbundet återkoppla beredningens arbete till sina respektive partigrupper och att redovisa de synpunkter som partigrupperna framfört tillbaka till beredningen. Eventuella synpunkter har beaktats i beredningens arbete. Uppdragsbeskrivningen innehåller, utöver anpassningar utifrån ny kommunallag, följande förändringar: Kommunfullmäktige Utökning av antalet ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige. (Redan beslutat av KF.) Information om att kommunfullmäktiges presidium, ansvarar för att ta fram förslag till budget för revisionen. (Framgår av kommunallag.) Kompletterande information kring i vilka dokument den politiska viljeinriktningen anges. Utökade möjligheter till rundtur i kommunen. Förtydligande att det i första hand är kommunfullmäktiges presidium som representerar kommunen vid officiella besök, invigningar och liknande tillställningar. Beredningar Information om att beredningarna i sitt arbete inte behöver uppnå konsensus. Förtydligande om att kommunfullmäktiges presidium utgör ett stöd för beredningarna. Förtydligande kring beredningarnas ansvar för kommunen styrande dokument. Information om att två beredningar upphör; Beredningen Barn och Unga samt Beredningen Vuxna och äldre. (Redan beslutat av KF.) Dessa beredningars arbetsområden återfinns i huvudsak i den nya Välfärdsberedningen. Information om att två beredningar tillkommer; Ekonomi/personalberedningen och Välfärdsberedningen. (Redan beslutat av KF.) Ekonomi/personalberedningen bereder bland annat långsiktiga strategiska frågor som påverkar flerårsplanering och nästkommande års budget. Beredningen bereder dessutom budgeten och tillser att budgetpåverkande kommunfullmäktigebeslut hanteras i budgetprocessen. Välfärdsberedningen bereder bland annat övergripande välfärdsfrågor; strävar mot Vision 2035 och bereder övergripande frågor om barn och ungas samt vuxna och äldres levnadsvillkor. Information om förändrad sammansättning i beredningarna, framförallt i Ekonomi/personalberedningen där kommunstyrelsens presidium (tre ledamöter) och kommunfullmäktiges presidium (tre ledamöter) föreslås ingå. Information om att vice beredningsledares ställning. Förtydligande av beredningarnas, beredningsledarnas och ledamöternas ansvarsområden. Beredningen konstaterar att dokumentet Ärendegång för beredningar reglerar dessa frågor men att dokumentet behöver förankras av Demokratiberedningen i de delar som reglerar de förtroendevaldas arbete. Beredningen vill se över detta dokument hösten Kommunstyrelsen Utökning av antalet ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen. (Redan beslutat av KF.) Förtydligande av kommunstyrelsens ansvar för uppföljning av verksamhetsplanen. Förtydligande av att kommunstyrelsens uppdrag är att upprätta budget. Förtydligande att kommunstyrelsens presidium består av tre personer, kommunstyrelsens ordförande tillika kommunalråd, kommunstyrelsens 1:e vice ordförande och kommunstyrelsens 2:e vice ordförande tillika oppositionsråd. (Beslut i KF av behöver korrigeras.) Information om att presidiemöten inför såväl kommunstyrelsen som utskotten är gemensamma. 2 5

6 Förtydligande att kommunstyrelsens presidium representerar kommunen som arbetsgivare i officiella sammanhang och efter förfrågan från kommunfullmäktiges presidium även i andra sammanhang. Reglering av vilka tjänstemän som har rätt att yttra sig på kommunstyrelsen. Utskott Information om att Välfärdsutskottets och Allmänna utskottets presidium består av ordförande och vice ordförande. I det ena utskottet föreslås kommunalrådet vara ordförande och i det andra utskottet föreslås kommunstyrelsens 1:e vice ordförande vara ordförande. Vice ordförande i dessa utskott är ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen och föreslås utses av oppositionen. Information om att presidiemöten inför såväl kommunstyrelsen som utskotten är gemensamma för kommunstyrelsens och utskottens presidier. Möjlighet för kommundirektör och sektorchef att vara med på presidiemötena i utskotten har tagits bort. Tjänstemän kallas vid behov. Justering av vem som på anmodan från kommunstyrelsen ska återkoppla de politiska beslut som tagits av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Personal- och ekonomiutskottet upphör. (Redan beslutat av KF.) Utskottets frågor hanteras fortsättningsvis av antingen Ekonomi/personalberedningen eller Allmänna utskottet. Bildnings- och socialutskottet byter namn till Välfärdsutskottet och innehar i princip samma beredningsområden som tidigare, dvs alla mjuka frågor. (Redan beslutat av KF.) Samhällsbyggnadsutskottet byter namn till Allmänna utskottet och behåller alla de beredningsområden man tidigare haft, dessutom tillkommer delar av de beredningsområden som Personal- och ekonomiutskottet hanterat. (Beslut i KF av behöver korrigeras.) Myndighetsnämnderna Förtydligande och förslag gällande presidiets sammansättning. Valnämnd Förtydligande och förslag gällande presidiets sammansättning. Gemensam överförmyndarnämnd Förtydligande av Stenungsunds kommuns val av ledamöter och ersättare. Valberedningen Förtydligande och förslag gällande presidiets sammansättning. Kommunchefen Frågan om kommunchefens informationsmöten regleras inte längre i uppdragsbeskrivningen. Exempel på fasta beredningsuppdrag bilaga 1. Justering av beredningsuppdragen. Exempel på styrande dokument bilaga 2. Detta dokument vill beredningen att se över hösten Övrigt Beredningen konstaterar, i sitt beredningsarbete, att delar av det beredningen valt att reglera i Uppdragsbeskrivningen för den politiska organisationen återfinns i andra dokument. Beredningen vill under hösten arbeta med att ta bort sådant från Uppdragsbeskrivningen som redan regleras i 3 6

7 arbetsordning och reglementen. Detta arbete kommer inte att påverka dokumenten och dess innehåll i övrigt. Beredningen har i sitt arbete diskuterat möjligheten att den myndighetsutövning mot enskild, som idag hanteras av kommunstyrelsen, flyttas över till myndighetsnämnderna. Exempel på detta är serveringstillstånd, bostadsanpassning och parkeringstillstånd. Beredningen vill under hösten 2018 utreda denna fråga. Beträffande följande områden, som beredningen uppmärksammat i sitt arbete med översyn av alla reglementen, avvaktar Demokratiberedningen med att begära beredningsuppdrag till nästa mandatperiod. 1) Undersöka om Idélåda för medborgarna att lämna in synpunkter på e-förslag skulle öka delaktigheten och förbättra demokratin. 2) Utreda ungdomars möjlighet att påverka genom olika åtgärder; exempelvis utreda om gymnasieskolans samhällsvetarprogram skulle kunna fungera som en demokratipanel. Beredningens beslutsförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen, för mandatperioden Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att kommunstyrelsens utskott fr.o.m ska heta Välfärdsutskottet och Allmänna utskottet. Den del av kommunfullmäktiges beslut av , som handlar om att utskotten fr.o.m ska heta Välfärdsutskottet och Tekniska utskottet upphävs. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ordförande i kommunstyrelsen benämns kommunalråd, 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen benämns 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen benämns oppositionsråd. Den del av kommunfullmäktiges beslut av som säger att kommunstyrelsens presidium benämns kommunalråd upphävs. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att nuvarande Uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen, upphör att gälla Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ge Demokratiberedningen följande utredningsuppdrag för redovisning på kommunfullmäktige senast i november Utreda om den myndighetsutövning som idag hanteras av kommunstyrelsen kan flyttas över till myndighetsnämnderna. Exempelvis; serveringstillstånd, bostadsanpassning och parkeringstillstånd. 2. Se över innehållet i uppdragsbeskrivningen i förhållande till arbetsordning och reglementen och i de fall informationen i Uppdragsbeskrivningen redan finns i arbetsordning eller reglemente - ta bort den från Uppdragsbeskrivningen. 3. Se över möjligheten att fördela beredningsansvaret för de styrande dokumenten i bilaga 2 på de olika beredningarna. 4. Se över dokumentet Ärendegång för beredningar och se över möjligheten att ha det ingår som en bilaga till Uppdragsbeskrivningen. Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med förslag ovan föreslås kommunstyrelsen för egen del besluta ge förvaltningen i uppdrag att inför nästa mandatperiod se över kommunstyrelsens delegation till utskott och tjänstemän. Beslutsunderlag Skrivelse från beredningen

8 Förslag till Uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen Stenungsunds kommun På grund av omfattande justeringar i Uppdragsbeskrivningen biläggs såväl befintligt dokument som nytt förslag. STENUNGSUNDS KOMMUN För Demokratiberedningen Helena Järpsten (Oberoende) beredningsledare Demokratiberedningen Lars-Ebbe Pettersson (S) vice beredningsledare 5 8

9 STENUNGSUNDS UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR DEN POLITISKA ORGANISATIONEN I STENUNGSUNDS KOMMUN Typ av dokument Uppdragsbeskrivning Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum KF Dnr 2018/152 Dokumentägare Sektor stödfunktioner Giltighetstid Tills vidare Framtagen av Demokratiberedningen Reviderad 9

10 Innehållsförteckning Kommunfullmäktige...3 Kommunfullmäktiges ordförande och presidium...4 Kommunfullmäktiges beredningar...5 Demokratiberedningen...6 Ekonomi/personalberedningen...6 Beredningen Miljö och fysisk planering...6 Välfärdsberedningen...7 Valberedningen...7 Kommunstyrelsen...8 Kommunstyrelsens ordförande och presidium...9 Kommunstyrelsens utskott...10 Välfärdsutskottet...10 Allmänna utskottet...11 Myndighetsnämnderna...11 Sociala Myndighetsnämnden...12 Tekniska Myndighetsnämnden...12 Revision...12 Valnämnd...12 Gemensam överförmyndarnämnd...13 Valberedning...13 Exempel på fasta beredningsuppdrag...14 Styrande dokument

11 Kommunfullmäktige 51 ordinarie ledamöter och ersättare enligt kommunallag (nedan KL) och vallag. Kommunfullmäktige är det högsta beslutande och det enda direktvalda politiska organet i kommunen och det finns därmed ett nära förhållande mellan väljarna och dess representanter. Det är i kommunfullmäktige som alla frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt beslutas, exempelvis att starta ny verksamhet eller att avsluta befintlig verksamhet. Kommunfullmäktige gör de grundläggande politiska prioriteringarna. Enligt 5 kap 1 KL beslutar kommunfullmäktige i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen, främst 1. mål och riktlinjer för verksamheten, 2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, 3. nämndernas organisation och verksamhetsformer, 4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, 5. val av revisorer, 6. grunderna för ekonomisk ersättning till förtroendevalda, 7. årsredovisning och ansvarsfrihet, 8. folkomröstning i kommunen, 9. extra val till fullmäktige. Kommunfullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i denna lag eller i andra författningar. De ärendegrupper som uppräknats ovan får inte delegeras enligt 5 kap. 2 KL. Kommunfullmäktige beslutar vilka nämnder och beredningar som ska finnas, och enligt 6 kap 2 KL ska kommunfullmäktige också besluta om nämndernas verksamhetsområde och inbördes förhållande. I 5 kap 22 KL anges vilka som får väcka ett ärende i kommunfullmäktige: 1. en nämnd, 2. en ledamot genom motion, 3. revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget, 4. en kommunfullmäktigeberedning, om kommunfullmäktige har beslutat det, 5. styrelsen i kommunala bolag och stiftelser, om kommunfullmäktige har beslutat det för särskilda fall. Kommunfullmäktige anger den politiska viljeinriktningen i följande dokument: arbetsordning, reglementen, vision och mål, strategisk plan och budget, policys, planer och övriga styrande dokument. Den politiska viljeinriktningen formuleras av kommunfullmäktige, och till sin hjälp har kommunfullmäktige fyra fasta beredningar, möjlighet att tillsätta tillfälliga beredningar 3 11

12 i specifika ärenden, samt kommunstyrelsen. Kommunfullmäktiges ordförande och presidium Kommunfullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och två vice ordföranden och dessa tre utgör kommunfullmäktiges presidium. Presidiet leder det högsta folkvalda politiska organet i kommunen. De har ett särskilt ansvar för kommunfullmäktiges sammanträden, beredningsarbetet och budgeten för den politiska verksamheten. Nedan listas arbetsuppgifterna för ordförande och presidium. Kommunfullmäktiges sammanträden Ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje sammanträde med kommunfullmäktige och uppgifter om dom ärenden som ska behandlas (KL 5 kap 13 ). Presidiet planerar, leder och ansvarar för kommunfullmäktiges sammanträden. Det innebär bland annat att: Ansvara för årsplaneringen för kommunfullmäktige och att ta fram ett årshjul där kommunfullmäktiges möten ligger efter kommunstyrelsens möten. Starta verksamhetsåret med en allmänpolitisk debatt. Ansvara för att kommunfullmäktige och allmänhet får ta del av intressant och relevant information inom ansvarsområdet. Presidiets ansvar gentemot beredningarna Presidiet ska bistå beredningarna i deras arbete. Det innebär bland annat att: Stödja beredningarna i att fullfölja erhållna uppdrag. Föreslå beredningsuppdrag och ta fram beredningsdirektiv. Föreslå tillsättande och entledigande av tillfälliga beredningar. Stämma av de fasta beredningarnas arbete och begära beredningarnas avrapportering i kommunfullmäktige. Planera in beredningarnas presentation av pågående arbete på ett kommunfullmäktigesammanträde enligt årshjulet. Föreslå, på eget initiativ, eller på respektive berednings, förändringar i beredningarnas uppdrag, sammansättning eller upplösande. Tillsammans med Demokratiberedningen varje år anordna rådslag för utvärdering av den politiska organisationen. Budget för den politiska verksamheten Presidiet ansvarar för den politiska verksamhetens budget och uppföljning. Det innebär bland annat att: I samband med kommunfullmäktiges antagande av nästkommande års budget, föreslå kommunfullmäktige fördelning av anslagen till kommunfullmäktige, beredningar, kommunstyrelse, utskott m.fl. I samband med kommunfullmäktiges antagande av nästkommande års budget, föreslå kommunfullmäktige budget för revisorernas verksamhet. 4 12

13 Sammanställa uppföljning och årsredovisning för den politiska verksamheten. Övrigt Kalla till överläggningar med presidierna i myndighetsnämnderna. Kalla till överläggningar med ansvariga för kommundelsstämmorna. Kalla till överläggningar med den kommunala revisionen. Kalla till överläggningar med gruppledarna. Kalla till regelbundna överläggningar med beredningsledarna. Kalla till regelbundna överläggningar med kommunstyrelsens presidium. Ansvara för att kommunfullmäktiges ärendehantering är effektiv. Introducera nya ledamöter t.ex genom olika utbildningsprogram. Minst två gånger, samt vid behov, varje mandatperiod, anordna rundtur i kommunen för ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige för att informera om pågående och kommande projekt. Vara kommunfullmäktiges kontakt till den kommunala revisionen. Representera kommunen vid officiella besök och företräda kommunen vid invigningar och liknande tillställningar. Om presidiet har förhinder tillfrågas kommunstyrelsens ordförande. Ansvara för att kommundelsstämmor anordnas och att allmänheten där får ta del av intressant och relevant information. Kommunfullmäktiges beredningar Beredningarna är kommunfullmäktiges organ för att formulera den politiska viljeinriktningen, bereda politiska framtidsfrågor, samt ta fram inriktningsmål inför debatt och beslut i kommunfullmäktige. Beredningarna får sina uppdrag av kommunfullmäktige men kan även själva väcka frågor. Beredningarna behöver inte, i sitt beredningsarbete, uppnå konsensus utan kan lämna flera beslutsförslag. Det finns fyra fasta beredningar med olika berednings- och verksamhetsområden. Förutom dessa finns Valberedningen som i princip uteslutande bereder frågan om nominering till uppdrag i samband med ny mandatperiod. Tillfälliga beredningar kan tillsättas av kommunfullmäktige för att bereda specifika frågor. Den politiska målsättningen för det specifika uppdraget beskrivs i den tillfälliga beredningens uppdragshandling. Beredningen har möjlighet att, vid behov, adjungera sakkunniga för fördjupning i en fråga. Beredningarnas stöd i beredningsarbetet är kommunfullmäktiges presidium. Beredningen har till sitt förfogande en kontaktperson från förvaltningen. Beredningarna ska ha tillgång till sakkunniga utredare i den omfattning som uppdraget kräver. 5 13

14 När beredningens ärenden behandlas i kommunfullmäktige har de beredningsledamöter som inte sitter i kommunfullmäktige rätt att yttra sig och delta i debatten. När förslag till beredningsuppdrag, beredningsdirektiv behandlas, eller delredovisningar sker, bör debatt ske i kommunfullmäktige. Delredovisningarna är en viktig del i kommunikationen mellan kommunfullmäktige och dess beredningar. Beredningarna arbetar samtliga med strategiska framtidsfrågor, visionen, inriktningsmål, policys, planer och andra styrande dokument samt utvärdering inom respektive berednings ansvarsområde. När vision, inriktningsmål, policys, planer och andra styrande dokument antas av kommunfullmäktige ska det samtidigt anges att utvärdering ska ske, och när utvärderingen ska redovisas. Hur utvärderingen sker bestämmer respektive beredning. Nedan följer ansvarsområdena för respektive beredning: Demokratiberedningen Demokratiberedningen består av 9 ledamöter med rätt till adjungering för alla partier som är med i kommunfullmäktige. Beredningen bereder och utvärderar övergripande demokratifrågor, reglementen; exempelvis arvodesreglementet, den politiska organisationen och andra långsiktiga och strategiska frågor och dokument inom sitt beredningsområde. Beredningen anordnar tillsammans med kommunfullmäktiges presidium årligen ett rådslag för utvärdering av den politiska organisationen. Ekonomi/personalberedningen Ekonomi/personalberedningen består av 9 ledamöter, varav tre ledamöter från kommunfullmäktiges presidium och tre ledamöter från kommunstyrelsens presidium, med rätt till adjungering för alla partier som är med i kommunfullmäktige. Långsiktiga strategiska frågor och den politiska viljeinriktningen, gällande ekonomi och personal, formuleras av kommunfullmäktige och bereds av Ekonomi/ personalberedningen. Beredningen bereder budgeten för nästa och nästkommande år. Den bereder dessutom ärenden som enligt beslut i kommunfullmäktige ska beaktas i nästa års budget. (Kommunstyrelsen gör den ekonomiska och juridiska granskningen och upprättar budgetförslaget.) Beredningen samordnar dessutom arbetet med inriktningsmålen och bereder lokalresursplaneringen. Utöver detta arbetar beredningen med andra långsiktiga och strategiska frågor och dokument inom sitt beredningsområde. Beredningen Miljö och fysisk planering Beredningen Miljö- och fysisk planering består av 9 ledamöter. Beredningen arbetar med visionen, framtidsfrågor, inriktningsmål och utvärdering inom beredningens ansvarsområde, t.ex. med översiktsplanen (ÖP) och miljöfrågor 6 14

15 samt andra långsiktiga och strategiska frågor och dokument inom sitt beredningsområde. Välfärdsberedningen Välfärdsberedningen består av 9 ledamöter. Beredningen arbetar med övergripande välfärdsfrågor och strävar mot Vision 2035, Beredningen bereder övergripande frågor om barn och ungas (medborgare som är 25 år och yngre) samt vuxna och äldres (medborgare som är 26 år och äldre) levnadsvillkor samt andra långsiktiga och strategiska framtidsfrågor och dokument inom sitt beredningsområde. Valberedningen Valberedningen består av 9 ledamöter och 9 ersättare med rätt till adjungering för alla partier som är med i kommunfullmäktige. Valberedningen nominerar och förbereder val av ledamöter och ersättare till nämnder, styrelser, beredningar, kommundelsstämmor, bolag och stiftelser etc. Beredningsledare och ledamot i beredning Beredningsledare är ordinarie ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige och utses av den styrande koalitionen. Vice beredningsledare är ordinarie ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige och utses av oppositionen. Beredningsledaren har huvudansvaret för beredningens arbete men vice beredningsledare ska vara så insatt att han/hon kan träda in som beredningsledare vid behov Ledamot i beredning behöver inte vara ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige. Beredningsledarens ansvar Planera beredningens arbete. Utarbeta arbets- och tidsplan för varje ärende. Ha uppsikt över beredningens ärenden och inlämningstider. Godkänna ledamöternas deltagande i kurser. Ha uppföljningsansvaret för beredningens budget. Delredovisa pågående ärenden till kommunfullmäktiges presidium och till kommunfullmäktige. Ta fram verksamhetsberättelse för varje år. I verksamhetsberättelsen listas bland annat pågående och avslutade beredningsuppdrag. Praktiska frågor kring mötet. Vid beredningsledarens frånvaro träder vice beredningsledare in. Ledamots ansvar Informera sin partigrupp om beredningens arbete och frågeställningar och återföra synpunkterna från partigruppen till beredningen. Alltid komma förberedd till mötet. Hålla sig uppdaterad inom området. 7 15

16 Delta i de kurser som beredning efter dialog med kommunfullmäktiges presidium bedömer är viktiga för utövandet av beredningsuppdraget. Anmäla sin frånvaro till beredningsledare. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen består av 15 ordinarie ledamöter och 10 ersättare. Kommunstyrelsen har en övergripande ledningsfunktion och ansvarsområden enligt följande: Ansvara för att kommunfullmäktiges beslut verkställs och att återrapportering sker till kommunfullmäktige. Bistå kommunfullmäktige i utrednings- och utvärderingsarbetet. Bereda och yttra sig i de ärenden som föreläggs kommunfullmäktige. Yttrandet inkluderar laglighetsprövning och finansiering. Det åligger kommunstyrelsen att bereda och yttra sig i ärenden som ska handläggas av kommunfullmäktige med de begränsningar som framgår av 5 kap KL, till exempel: o Fullmäktige får hålla val utan föregående beredning. o Ett ärende som avser avsägelse från ett uppdrag som förtroendevald behöver inte beredas. o Det år val av fullmäktige har hållits i hela landet får nyvalda fullmäktige besluta att ändra mandattiden för en nämnd eller att ändra antalet ledamöter eller ersättare i en nämnd utan föregående beredning. o Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige utan föregående beredning. o Fullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan föregående beredning. o Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet, får fullmäktige utan ytterligare beredning besluta att den förtroendevaldes uppdrag ska återkallas. o Ett brådskande ärende får avgöras trots att ärendet inte har beretts, om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet. Ansvara för upprättande av verksamhetsplan där aktiviteter kopplade till inriktningsmålen samordnas och ansvara för uppföljningen av dessa. Ansvara för att upprättande av budgeten. Ansvara för samarbete med andra parter och organisationer i regionen enligt beslut i kommunfullmäktige. Ansvara för att verksamheten både ekonomiskt och verksamhetsmässigt genomförs enligt den av kommunfullmäktige antagna budgeten. Ansvara för att tjänstemannaorganisationen/förvaltningen, bedriver den av kommunfullmäktige beslutade verksamheten, optimalt. Ansvara för att en helhetssyn genomsyrar alla sektorer och utskott. Ansvara för att samordna utskottens arbete. Företräda kommunen som arbetsgivare och vara personalorgan. Ansvara för arbetsgivarfrågorna i kommunen. Utveckla styrning och uppföljning av sektorerna. 8 16

17 Följa verksamheterna i de kommunala bolagen. I enlighet med kommunfullmäktiges intentioner svara för den interna och externa informationen. Ansvara för kommunens fasta och lösa egendom. Kommunala Pensionärsrådet. Kommunala Rådet för funktionshindrade. Folkhälsorådet. Kommunstyrelsens ordförande och presidium Kommunstyrelsens presidium består av en ordförande tillika kommunalråd, en förste vice ordförande och en andre vice ordförande, tillika oppositionsråd. Kommunstyrelsens och utskottens presidiemöten är gemensamma för kommunstyrelsens och utskottens presidier. På presidiemötena avgörs om ärendet kräver beredning i ett utskott. Presidiet ansvarar för kommunstyrelsens sammanträden, utskottens arbete och övriga frågor framgår nedan: Kommunstyrelsens sammanträden Kommunstyrelsens ordförande utfärdar kallelsen till sammanträdet. Presidiet planerar, leder och ansvarar för kommunstyrelsens sammanträden. Det innebär bland annat att: Ansvara för årsplaneringen. Ansvara för att kommunstyrelsen får ta del av intressant och relevant information inom ansvarsområdet. Ansvara för att kommunstyrelsen får ta del av trender i samhället och regionen. Utskottens arbete Kommunstyrelsens presidium ska bistå utskotten i deras arbete. Det innebär bland annat att stödja utskotten i ärendeberedningen. Övrigt Kommunstyrelsens presidium representerar kommunen som arbetsgivare i officiella sammanhang och efter förfrågan från kommunfullmäktiges presidium även i andra sammanhang. Tjänstemäns yttranderätt Kommunstyrelsen får kalla en anställd hos kommunen att närvara vid ett sammanträde med kommunstyrelsen för att lämna upplysningar. Den som har kallats till ett sammanträde får, om kommunstyrelsen beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. 9 17

18 Kommunstyrelsens utskott Välfärdsutskottets och Allmänna utskottets presidium består av ordförande och vice ordförande. I det ena utskottet föreslås kommunalrådet vara ordförande och i det andra utskottet föreslås kommunstyrelsens 1:e vice ordförande vara ordförande. Vice ordförande i dessa två utskott ska vara ledamot i kommunstyrelsen och föreslås utses av oppositionen. Ordförande är sammankallande i båda utskotten. Presidiet planerar utskottens möten. Vid presidiemötet fastställs en ärendelista till kommande sammanträde. På presidiemötet formuleras inga förslag till beslut. Till presidiemötena kallas vid behov berörda tjänstemän. Kommunstyrelsens och utskottens presidiemöten är gemensamma för kommunstyrelsens och utskottens presidier. På presidiemötena avgörs om ärenden kräver beredning i ett utskott och om ärendet är färdigberett av förvaltningen. Utskottens arbete Utskotten bereder ärenden till kommunstyrelsen och ska följa upp verksamheterna vad gäller ekonomi, kvalitet, måluppföljning och verkställighet av beslut fattade av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Rapportering sker kontinuerligt till kommunstyrelsen. Vid avvikelse som inte kan åtgärdas inom verksamheten sker rapportering även till kommunfullmäktige. Information och löpande rapportering till utskotten ska utformas så att utskotten kan följa upp verksamheterna. Kommundirektör eller sektorchef ska på anmodan från kommunstyrelsen återkoppla de politiska beslut som tagits av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige, samt en gång per år redovisa ej verkställda beslut. Tjänstemäns yttranderätt Utskotten får kalla en anställd hos kommunen att närvara vid ett sammanträde med utskottet för att lämna upplysningar. Den som har kallats till ett sammanträde får, om utskottet beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. Välfärdsutskottet Välfärdsutskottet består av 5 ledamöter och fem ersättare. Utskottet bereder utbildnings- och sociala frågor inom bland annat följande områden: förskoleverksamhet grundskola och särskola gymnasieutbildning kommunal vuxenutbildning arbetsmarknadsfrågor individ- och familjeomsorg äldreomsorg funktionshinder migration och ensamkommande flyktingbarn idrott och föreningsliv 10 18

19 bibliotek kultur kulturskola personalfrågor, personal- och lönepolitik Utskottet kallar fyra gånger per år Sociala Myndighetsnämnden till möte för informationsöverföring. Allmänna utskottet Allmänna utskottet består av 5 ledamöter och fem ersättare. Utskottet bereder samhällsbyggnadsfrågor och kommunövergripande frågor inom bland annat följande områden: trafiksäkerhet civilförsvars- och beredskapsplanering fysisk planering miljö- och hälsoskydd väghållning, parker hamnen renhållningsverksamhet köp och försäljning av fastigheter vatten- och avloppsfrågor kollektivtrafik färdtjänst, drift och underhåll av kommunägda fastigheter och anläggningar badplatser kompetensstöd åt föreningsdrivna anläggningar initierar och följer upp förändringar i förvaltningsorganisationen information upphandling ekonomi, finansiering och borgensfrågor regionala frågor på uppdrag av kommunfullmäktige näringslivs- och sysselsättningsfrågor måltidsfrågor bolagsfrågor. Allmänna utskottet kallar fyra gånger per år Tekniska Myndighetsnämnden till möte för informationsöverföring. Myndighetsnämnderna Myndighetsnämnderna har 5 ordinarie ledamöter och 5 ersättare var. Oppositionen bör utse vice ordförande

20 Myndighetsnämnderna ansvarar för myndighetsutövning mot enskild. En stor del av myndighetsutövningen har nämnderna delegerat till anställda i kommunstyrelsens förvaltning. Myndighetsnämnderna har ingen egen anställd personal. Kommunstyrelsen ansvarar för medel till myndighetsnämndernas verksamhet enligt lag och enligt beslut i kommunfullmäktige. Till presidiemöte kallas ordförande och vice ordförande. På mötet fastställs en ärendelista till kommande sammanträde. Ett ärende ska alltid beredas av förvaltningen. Ett ärende som inte är fullständigt berett återgår till förvaltningen. På presidiemötet formuleras inga förslag till beslut. Ordförande är sammankallande. Sociala Myndighetsnämnden Kommunfullmäktige bör utse en ordförande ur den styrande koalitionen och en vice ordförande ur oppositionen. Sociala myndighetsnämnden beslutar i individärenden med stöd av bl. a socialtjänstlagen, lag om vård av unga (LVU), lag om vård av missbrukare (LVM), lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Tekniska Myndighetsnämnden Kommunfullmäktige bör utse en ordförande ur den styrande koalitionen och en vice ordförande ur oppositionen. Tekniska myndighetsnämnden beslutar i myndighetsärenden mot enskild gällande bygglov enligt plan- och bygglagen, bygganmälan, rivningslov, rivningsanmälan, marklov, förhandsbesked m.m. Nämnden behandlar även ärenden inom miljö- och hälsoskyddsområdet enligt miljöbalken och hälsoskyddslagen, m.m. Även förebyggande åtgärder enligt lagen om skydd mot olyckor sker via Tekniska myndighetsnämnden när det rör myndighetsutövning mot enskild. Revision Revisionen består av 5 ordinarie ledamöter. Ordförande i revisionen föreslås utses av oppositionen. Revisionen granskar kommunstyrelsens verksamhet och förvaltningens verkställighet och arbetar som kommunallagen och revisionsreglementet föreskriver. Valnämnd Valnämnden består av 7 ordinarie ledamöter och 7 ersättare. Kommunfullmäktige föreslås utse en ordförande och en 1:e vice ordförande ur den styrande koalitionen och en 2:e vice ordförande ur oppositionen. Valnämnden administrerar riksdags-, landstings- och kommunval, samt val till Europaparlamentet

21 Valnämnden arbetar som vallagen, valförordningen och reglementet föreskriver. Gemensam överförmyndarnämnd Kommunfullmäktige utser en ordinarie ledamot och en ersättare att representera Stenungsunds kommun i den gemensamma överförmyndarnämnden. Överförmyndarnämnden beslutar i individärenden enligt bland annat föräldrabalkens regler. Nämnden arbetar enligt gällande lagstiftning och ett gemensamt framtaget reglemente. Valberedning Valberedningen består av 9 ordinarie ledamöter och 9 ersättare. Kommunfullmäktige föreslås utse en ordförande ur den styrande koalitionen och en vice ordförande ur oppositionen. Ansvarar för nomineringar till politiska uppdrag

22 Exempel på fasta beredningsuppdrag Bilaga 1 Alla beredningarna arbetar med strategiska framtidsfrågor, visionen, inriktningsmål, policys, planer och andra styrande dokument samt utvärdering inom respektive berednings ansvarsområde. När vision, inriktningsmål, policys, planer och andra styrande dokument antas av kommunfullmäktige ska det samtidigt anges att utvärdering ska ske, och när utvärderingen ska redovisas. Hur utvärderingen sker bestämmer respektive beredning. Demokratiberedningen: - Utvärdera och revidera uppdragsbeskrivningen Mandatperiod - för den politiska organisationen. - Utvärdera och revidera arvodesreglementet. Mandatperiod - Utvärdera och revidera reglerna för partistöd. Mandatperiod - Utvärdera och revidera samtliga reglementen. Mandatperiod - Utvärdera och utveckla kontakterna med Mandatperiod kommuninvånarna. - Utvärdera kommundelsstämmorna. Mandatperiod - Genomföra rådslag för översyn av den Årligen politiska organisationen. Informera kommunfullmäktige om arbetet. Årligen Beredningen för Miljö- och fysisk planering: - Aktualisera översiktsplan. Mandatperiod - Utvärdera och revidera mål och vision för turism. Mandatperiod - Utvärdera och revidera Miljömål. Mandatperiod - Informera kommunfullmäktige om arbetet. Årligen Ekonomi/personalberedning - Arbeta med politiska beslut som påverkar budgeten. Årligen - Arbeta med långsiktig planering och budget för nästkommande år. Årligen - Arbeta med långsiktiga och strategiska frågor. Årligen - Samordna arbetet med inriktningsmålen. Årligen - Samordna arbetet med lokalresursplanering. Årligen - Informera kommunfullmäktige om arbetet. Årligen Välfärdsberedning - Arbeta med övergripande välfärdsfrågor. Årligen - Sträva mot Vision Årligen - Bereder övergripande frågor om barn och ungas Årligen samt vuxna och äldres levnadsvillkor. - Informera kommunfullmäktige om arbetet. Årligen 14 22

23 ÖVERSYN HÖSTEN 2018 Styrande dokument Bilaga 2 Uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen i Stenungsunds kommun Arbetsordning för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningar Reglemente för - Arkiv - Arvoden - Attest - Intern kontroll - Kommunala rådet för funktionshindrade - Kommunala pensionärsrådet - Kommundelsstämmor - Kommunstyrelsen - Krisledningsnämnden - Sociala myndighetsnämnden - Revisionen - Tekniska myndighetsnämnden - Valnämnden Delegationsordning - Kommunfullmäktige till kommunstyrelsen - Kommunstyrelsen till tjänsteman - Kommunstyrelsen till utskotten - Sociala myndighetsnämnden till tjänsteman - Tekniska myndighetsnämnden till tjänsteman Undertecknande av handlingar för kommunens räkning Budget med inriktningsmål Policys - Arbetsgivarepolitiskt program - Biblioteksplan - Den framtida gymnasieskolans inriktning och omfattning med reviderat tillägg från Ekonomiska styrprinciper E-strategi med Handlingsplan Finanspolicy - Informationspolicy - Internationaliseringspolicy - IT-säkerhetspolicy - Mångfaldspolicy - Policy för näringsliv - Policy för sponsring av Stenungsunds skolor - Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet 15 23

24 - Policy för utformning av skyltning - Stenungsunds kommuns policy för sponsring Trafiksäkerhetspolicy med Trafiksäkerhetsplan - Turistvision - Upphandlings- och inköpspolicy - Webbpolicy - Äldrepolicy med fokusområden Planer/Program - Alkohol- och drogpolitiskt plan med Handlingsplan - Arbetsmarknadspolitisk plan Avfallsplan med Avfallsföreskrifter - Bostadsförsörjningsprogram Bredbandsutbyggnad. Stenungsunds kommun IT-infrastrukturplan Energiplan och klimatstrategi Folkhälsoplan Handlingsprogram för skydd mot olyckor - Jämställdhetsplan - Jämställdhetsprogram - Kommunövergripande handlingsplan för kvinnofrid - Ledningsplan för extraordinära händelser - Plan för kommunala fordon - Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer - Plan för Räddningsinsatser för Seveso II klassade företag - VA-saneringsplan

25 STENUNGSUNDS KOMMUN Uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen i Stenungsunds kommun Typ av dokument Uppdragsbeskrivning Dokumentägare Sektor stödfunktioner Kanslichef Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tills vidare Beslutsdatum KF , 72 Framtagen av Demokratiberedningen Dnr Dnr 0885/10 Dnr 0412/14 Dnr 0633/14 Reviderad KF , 103 KF , 79 KF ,37 KF KF

26 Innehållsförteckning Kommunfullmäktige... 3 Kommunfullmäktiges ordförande och presidium... 4 Kommunfullmäktiges beredningar... 5 Demokratiberedningen... 6 Beredningen Miljö och fysisk planering... 6 Beredningen Barn och Ungdom... 6 Beredningen Vuxna och äldre... 6 Beredningsledare... 6 Kommunstyrelsen... 7 Kommunstyrelsens ordförande och presidium... 8 Kommunstyrelsens utskott... 8 Personal och ekonomiutskottet... 9 Bildnings- och socialt utskott... 9 Samhällsbyggnadsutskottet Myndighetsnämnderna Sociala Myndighetsnämnden Tekniska Myndighetsnämnden Revision Valnämnd Gemensam överförmyndarnämnd Valberedning Kommunchefens informationsmöten Exempel på fasta beredningsuppdrag Styrande dokument

27 Kommunfullmäktige 41 ordinarie ledamöter och 25 ersättare enligt Kommunallag och Vallag. Kommunfullmäktige är det högsta beslutande och det enda direktvalda politiska organet i kommunen och det finns därmed ett nära förhållande mellan väljarna och dess representanter. Det är i kommunfullmäktige som alla frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt beslutas, exempelvis att starta ny verksamhet eller att avsluta befintlig verksamhet. Kommunfullmäktige gör de grundläggande politiska prioriteringarna. Enligt 3 kap 9 kommunallagen beslutar kommunfullmäktige i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen, främst - mål och riktlinjer för verksamheten - budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor - nämndernas organisation och verksamhetsformer - val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar - val av revisorer - grunderna för ekonomisk ersättning till förtroendevalda - årsredovisning och ansvarsfrihet - folkomröstning i kommunen Kommunfullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i denna lag eller i andra författningar. De ärendegrupper som uppräknats ovan får inte delegeras enligt KL 3 kap. 10. Kommunfullmäktige beslutar vilka nämnder och beredningar som ska finnas, och enligt 3 kap 4 kommunallagen ska kommunfullmäktige också besluta om nämndernas verksamhetsområde och inbördes förhållande. I kommunallagens 5 kap 23 anges vilka som får väcka ett ärende i kommunfullmäktige: 1. en nämnd 2. en ledamot genom motion 3. revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget 4. en kommunfullmäktigeberedning, om kommunfullmäktige har föreskrivit det 5. styrelsen i kommunala bolag och stiftelser, om kommunfullmäktige har beslutat det för särskilda fall Kommunfullmäktige anger den politiska viljeinriktningen i följande dokument: 1. arbetsordning 2. reglementen 3. budget (verksamhetens omfattning, inriktning och kvalitet liksom kostnader och intäkter KL 3 kap 12 ) 4. vision och mål Den politiska viljeinriktningen formuleras av kommunfullmäktige, och till sin hjälp har kommunfullmäktige fyra fasta beredningar, möjlighet att tillsätta tillfälliga beredningar i specifika ärenden, samt kommunstyrelsen. 3 27

28 Kommunfullmäktiges ordförande och presidium Kommunfullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och två vice ordförande och dessa tre utgör kommunfullmäktiges presidium. Till presidiets möten kallas även beredningsledarna, kommunalråd och oppositionsråd. Kommunfullmäktiges ordförande är sammankallande till mötena. Presidiet leder det högsta folkvalda politiska organet i kommunen. De har ett särskilt ansvar för kommunfullmäktiges sammanträden, beredningsarbetet och budgeten för den politiska verksamheten. Presidiets ansvarsområden är bland annat kommunfullmäktiges sammanträden, beredningarnas arbete, budgeten för den politiska organisationen och övrigt enligt nedan: Kommunfullmäktiges sammanträden Ordföranden utfärdar en kungörelse om varje sammanträde med kommunfullmäktige. Kungörelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de ärenden som ska behandlas. (KL 5 kap 8 ). Presidiet planerar, leder och ansvarar för kommunfullmäktiges sammanträden. Det innebär bland annat att: - ansvara för årsplaneringen för kommunfullmäktige enligt ett årshjul som presidiet tar fram. - starta verksamhetsåret med en allmänpolitisk debatt. - ansvara för att kommunfullmäktige och allmänhet får ta del av intressant och relevant information inom ansvarsområdet. Beredningarnas arbete Presidiet ska bistå beredningarna i deras arbete. Det innebär bland annat att: - stödja beredningarna i att fullfölja erhållna uppdrag - föreslå beredningsuppdrag och ta fram beredningsdirektiv - föreslå tillsättande och entledigande av tillfälliga beredningar - stämma av de fasta beredningarnas arbete och begära beredningarnas avrapportering i kommunfullmäktige - boka in varje fast beredning för presentation av beredningarnas pågående arbete på ett kommunfullmäktigesammanträde enligt årshjulet - föreslå, på eget initiativ eller på respektive berednings, förändringar i beredningarnas uppdrag - föreslå, på eget initiativ eller på respektive berednings, förändringar i beredningarnas sammansättning eller dess upplösande - tillsammans med Demokratiberedningen varje årligen anordna rådslag för utvärdering av den politiska organisationen Budget för den politiska verksamheten Presidiet ansvarar för den politiska verksamhetens budget och uppföljning. Det innebär bland annat: - i samband med kommunfullmäktiges antagande av nästkommande års budget föreslå kommunfullmäktige fördelning av anslagen till kommunfullmäktige, beredningar, kommunstyrelse, utskott m.fl. 4 28

29 - sammanställa uppföljning och årsredovisning för den politiska verksamheten Övrigt - kalla till överläggningar med presidierna i myndighetsnämnderna och ansvariga för kommundelsstämmorna. - kalla till överläggningar med den kommunala revisionen och gruppledarna. - ansvara för att kommunfullmäktiges ärendehantering är effektiv. - introducera nya ledamöter t.ex genom olika utbildningsprogram. - en gång varje mandatperiod anordna en rundtur i kommunen för ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige för att för att informera om pågående och kommande projekt. - vara kommunfullmäktiges kontakt till den kommunala revisionen. - representera kommunen vid officiella besök och vid invigningar och liknande tillställningar. - ansvara för att kommundelsstämmor anordnas och att allmänheten där får ta del av intressant och relevant information. Kommunfullmäktiges beredningar Beredningarna är kommunfullmäktiges verktyg för att formulera den politiska viljeinriktningen, bereda politiska framtidsfrågor, samt ta fram inriktningsmål inför debatt och beslut i kommunfullmäktige. Beredningarna får sina uppdrag av kommunfullmäktige men kan även själva väcka frågor. Det finns 4 fasta beredningar med olika berednings- och verksamhetsområden. De fasta beredningarna har 9 ledamöter vardera. Beredningarna är parlamentariskt tillsatta. Tillfälliga beredningar kan tillsättas av kommunfullmäktige för att bereda specifika frågor. Den politiska målsättningen för det specifika uppdraget beskrivs i den tillfälliga beredningens uppdragshandling. Beredningsledare och vice beredningsledare ska vara ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige medan beredningsledamot kan utses utanför kommunfullmäktige. Uppdraget som vice beredningsledare tillfaller oppositionen. Beredningen har möjlighet att adjungera personer utanför beredningen för att lösa specifika uppdrag. Beredningsledaren har till sitt förfogande en kontaktperson/tjänsteman från förvaltningen. När utrednings- eller sekreterarstöd behövs kontaktar beredningsledaren kontaktpersonen vid kommunkansliet. Beredningarna ska ha tillgång till sakkunniga utredare i den omfattning som uppdraget kräver. Beredningarna arbetar med inriktningsmål och visioner, när dessa antas av kommunfullmäktige ska det samtidigt anges att utvärdering ska ske, och när den ska redovisas. Hur utvärderingen sker bestämmer respektive beredning. 5 29

30 När beredningens ärenden behandlas i kommunfullmäktige har de beredningsledamöter som inte sitter i kommunfullmäktige rätt att yttra sig och delta i debatten. När förslag till beredningsuppdrag eller beredningsdirektiv behandlas bör debatt ske i kommunfullmäktige, samt när beredningarna lämnar sina delredovisningar. Delredovisningarna är en viktig del i kommunikationen mellan kommunfullmäktige och dess beredningar. Nedan följer ansvarsområdena för respektive beredning: Demokratiberedningen Arbetar med visionen, framtidsfrågor, inriktningsmål och utvärdering inom beredningens ansvarsområde t.ex. konstitutionella frågor och demokratiutveckling. Beredningen Miljö och fysisk planering Arbetar med visionen, framtidsfrågor, inriktningsmål och utvärdering inom beredningens ansvarsområde, t.ex. med översiktsplanen (ÖP) och miljöfrågor Beredningen Barn och Ungdom Arbetar med visionen, framtidsfrågor, inriktningsmål och utvärdering inom beredningens ansvarsområde, t.ex. övergripande frågor om barns och ungas (medborgare som är 25 år och yngre) levnadsvillkor. Beredningen Vuxna och äldre Arbetar med visionen, framtidsfrågor, inriktningsmål och utvärdering inom beredningens ansvarsområde, t.ex. övergripande frågor om vuxnas och äldres (medborgare som är 26 år och äldre) levnadsvillkor. Beredningsledare Beredningsledarens ansvarsområden - planering av beredningens arbete - utarbeta arbets- och tidsplan för varje ärende - ha uppsikt över beredningens ärenden och inlämningstider - godkännande av ledamöternas deltagande i kurser - beredningens budget - sammanställning - redovisning över slutförda uppdrag 6 30

31 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen består av 11 ordinarie ledamöter och 9 ersättare. Kommunstyrelsen har en övergripande ledningsfunktion och ansvarsområden enligt följande: - Ansvara för att kommunfullmäktiges beslut genomförs och att återrapportering sker till kommunfullmäktige. - Bistå kommunfullmäktige i utrednings- och utvärderingsarbetet. - Bereda och yttra sig i de ärenden som föreläggs kommunfullmäktige. Yttrandet inkluderar laglighetsprövning och finansiering. Det åligger kommunstyrelsen att bereda och yttra sig i ärenden som ska handläggas av kommunfullmäktige med de begränsningar som framgår av kommunallagens 5 kap 29 32, till exempel: - Kommunfullmäktige får förrätta val utan beredning. - Ett ärende som avser avsägelse från ett uppdrag som förtroendevald behöver inte beredas. - Det år då val av kommunfullmäktige har förrättats i hela landet får nyvalda kommunfullmäktige besluta att ändra mandattiden för en nämnd eller att ändra antalet ledamöter eller ersättare i en nämnd utan föregående beredning. - Kommunfullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan föregående beredning. - Kommunfullmäktige får återkalla uppdrag från förtroendevald som vägrats ansvarsfrihet. - Kommunfullmäktige får avgöra ett brådskande ärende som inte har beretts om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet. - Kommunstyrelsen upprättar verksamhetsplan där inriktningsmålen samordnas och ansvarar för uppföljningen av dessa. - Ansvara för budgetprocessen enligt direktiv från kommunfullmäktige. - Ansvarar för samarbete med andra parter och organisationer i regionen enligt beslut i kommunfullmäktige. - Ansvara för att verksamheten både ekonomiskt och verksamhetsmässigt genomförs enligt den av kommunfullmäktige antagna budgeten. - Ansvara för att tjänstemannaorganisationen/förvaltningen, för att bedriva den av kommunfullmäktige beslutade verksamheten, är optimal. - Ansvara för att en helhetssyn genomsyrar alla sektorer och utskott. - Ansvara för att samordna utskottens arbete. - Företräda kommunen som arbetsgivare och är personalorgan. - Ansvara för arbetsgivarfrågorna i kommunen. - Utveckla styrning och uppföljning av sektorerna. - Följa verksamheterna i de kommunala bolagen. - I enlighet med kommunfullmäktiges intentioner svara för den interna och externa informationen. - Ansvara för kommunens fasta och lösa egendom. - Pensionärsrådet - Rådet för funktionshindrade - folkhälsofrågor, Folkhälsorådet 7 31

32 Kommunstyrelsens ordförande och presidium Kommunstyrelsens presidium består av en ordförande tillika kommunalråd och en vice ordförande, tillika oppositionsråd. Presidiet ansvarsområden för kommunstyrelsens sammanträden, utskottens arbete och övriga frågor framgår nedan: Kommunstyrelsens sammanträden Kommunstyrelsens ordförande utfärdar kallelsen till sammanträdet. Presidiet planerar, leder och ansvarar för kommunstyrelsens sammanträden. Det innebär bland annat att: - ansvara för årsplaneringen. - ansvara för att kommunstyrelsen får ta del av intressant och relevant information inom ansvarsområdet. - ansvara för att kommunstyrelsen får ta del av trender i samhället och regionen. Utskottens arbete Presidiet ska bistå utskotten i deras arbete. Det innebär bland annat att: - stödja utskotten i ärendeberedningen - samordna utskottens arbete genom regelbundna presidieträffar. Övrigt - Kommunstyrelsens presidium representerar kommunen vid officiella besök från andra kommuner och vid invigningar och liknande. Kommunstyrelsens utskott Utskotten bereder ärenden till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige och ska följa upp verksamheterna vad gäller ekonomi, kvalitet, måluppföljning samt verkställighet av beslut fattade av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Rapportering sker kontinuerligt till kommunstyrelsen. Vid avvikelse som inte kan åtgärdas inom verksamheten sker rapportering även till kommunfullmäktige. Information och löpande rapportering till utskotten ska utformas så att utskotten kan följa upp verksamheterna. Verksamheten ska lämna bästa möjliga kvalitet till lägsta möjliga kostnad. Sektorschef ska också kontinuerligt återkoppla de politiska beslut som tagits av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige, samt en gång per år redovisa ej verkställda beslut. Utskottens presidium består av ordförande och vice ordförande, vice ordförande utses av oppositionen. Presidiet planerar och leder utskottens möten. Till utskottens presidiemöten ska kommunchef, berörd sektorschef, kommunalråd samt oppositionsråd kallas. Vid mötet fastställs en ärendelista till kommande sammanträde. Ett ärende ska alltid beredas av förvaltningen. Ett ärende som inte är 8 32

33 fullständigt berett återgår till förvaltningen. På presidiemötet formuleras inga förslag till beslut. Ordförande är sammankallande. Personal och ekonomiutskottet Utskottet har 5 ordinarie ledamöter och 5 ersättare. Ordförande i utskottet är kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande är oppositionsrådet. Utskottet bereder kommunövergripande frågor inom bland annat följande områden: - personalfrågor, personal- och lönepolitik - initierar och följer upp förändringar i förvaltningsorganisationen - upphandling - ekonomi, finansiering och borgensfrågor - regionala frågor på uppdrag av kommunfullmäktige - näringslivs- och sysselsättningsfrågor - information - beredning av budget och andra långsiktiga frågor av ekonomisk karaktär, - omvärldsanalys - årligen bjuda in ledamöterna i kommunfullmäktige och dess beredningar samt kommunstyrelsen till en Omvärldsanalysdag, t.ex. behandlas kommunens samarbete med andra kommuner och organ, hur påverkas kommunen av statliga beslut, aktuella frågor - samordnar och föreslår årligen inriktningsmål för respektive område, - lokalresursplanering - måltid - bolagsfrågor Bildnings- och socialt utskott Utskottet har 5 ordinarie ledamöter och 3 ersättare. Utskottet bereder utbildnings- och sociala frågor inom bland annat följande områden: - förskoleverksamhet - grundskola och särskola - gymnasieutbildning - kommunal vuxenutbildning - arbetsmarknadsfrågor - individ- och familjeomsorg - äldreomsorg - funktionshinder - migration och ensamkommande flyktingbarn - idrott och föreningsliv - bibliotek - kultur - kulturskola Utskottet kallar 4 gånger per år Sociala Myndighetsnämnden till möte för information om gemensamma frågor. 9 33

34 Samhällsbyggnadsutskottet Utskottet har 5 ordinarie ledamöter och 3 ersättare. Utskottet bereder samhällsbyggnadsfrågor inom bland annat följande områden: - trafiksäkerhet - räddningstjänst - civilförsvars- och beredskapsplanering - fysisk planering - miljö- och hälsoskydd - väghållning, parker - hamnen - renhållningsverksamhet - köp och försäljning av fastigheter - vatten- och avloppsfrågor - kollektivtrafik - färdtjänst, - drift och underhåll av kommunägda fastigheter och anläggningar - badplatser - kompetenstöd åt föreningsdrivna anläggningar Samhällsbyggnadsutskottet kallar 4 gånger per år Tekniska Myndighetsnämnden till möte för information om gemensamma frågor

35 Myndighetsnämnderna Myndighetsnämnderna har 5 ordinarie ledamöter och 5 ersättare var. Ordförande eller vice ordförande kan kallas in för att fatta ordförandebeslut i akuta situationer. Oppositionen utser vice ordförande. Myndighetsnämnderna ansvarar för myndighetsutövning mot enskild. En stor del av myndighetsutövningen har nämnderna delegerat till anställda i kommunstyrelsens förvaltning. Myndighetsnämnderna har ingen egen anställd personal. Kommunstyrelsen ansvarar för medel till myndighetsnämndernas verksamhet enligt lag och enligt beslut i kommunfullmäktige. Till presidiemöte kallas ordförande och vice ordförande. På mötet fastställs en ärendelista till kommande sammanträde. Ett ärende ska alltid beredas av förvaltningen. Ett ärende som inte är fullständigt berett återgår till förvaltningen. På presidiemötet formuleras inga förslag till beslut. Ordförande är sammankallande. Nämndernas uppgifter och sammansättning är: Sociala Myndighetsnämnden Sociala myndighetsnämnden beslutar i individärenden med stöd av bl. a socialtjänstlagen, lag om vård av unga (LVU), lag om vård av missbrukare (LVM), lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Tekniska Myndighetsnämnden Tekniska myndighetsnämnden beslutar i myndighetsärenden mot enskild gällande bygglov enligt plan- och bygglagen, bygganmälan, rivningslov, rivningsanmälan, marklov, förhandsbesked m.m. Nämnden behandlar även ärenden inom miljö- och hälsoskyddsområdet enligt miljöbalken och hälsoskyddslagen, m.m. Även förebyggande åtgärden enligt lagen om skydd mot olyckor sker via Tekniska myndighetsnämnden när det rör myndighetsutövning mot enskild

36 Revision Revisionen består av 5 ordinarie ledamöter. Ordförande i revisionen utses av oppositionen. Revisionen granskar kommunstyrelsens verksamhet och förvaltningens verkställighet och arbetar som kommunallagen och revisionsreglementet föreskriver. Valnämnd Valnämnden består av 7 ordinarie ledamöter och 7 ersättare. Oppositionen utser vice ordförande. Valnämnden administrerar riksdags-, landstings- och kommunval, samt val till Europaparlamentet. Valnämnden arbetar som vallagen, valförordningen och reglementet föreskriver. Gemensam överförmyndarnämnd Stenungsunds kommun utser 1 ordinarie ledamot och 1 ersättare. Överförmyndarnämnden beslutar i individärenden enligt bland annat föräldrabalkens regler. Nämnden arbetar enligt gällande lagstiftning och ett gemensamt framtaget reglemente. Valberedning Valberedningen består av 9 ordinarie ledamöter och 9 ersättare. Oppositionen utser vice ordförande. Ansvarar för nomineringar till politiska uppdrag. Kommunchefens informationsmöten Kommunchefen kallar kommunalråd och oppositionsråd, presidierna i utskotten och samtliga sektorschefer 3-4 gånger/år för att informera de förtroendevalda om aktuella frågor

37 Exempel på fasta beredningsuppdrag Bilaga 1 Alla beredningar ska arbeta med framtidsfrågor, inriktningsmålen och skriftligen rapportera sina uppdrag. Beredningarna ska årligen ansvara för ett kommunfullmäktigesammanträde enligt årshjul i syfte att uppdatera kommunfullmäktige. Förutom detta har Demokratiberedningen och Beredningen för Miljö och fysisk planering följande uppdrag: Demokratiberedningen: - Utvärdera och revidera arvodesreglementet Mandatperiod - Utvärdera och utveckla kontakterna med Mandatperiod kommuninvånarna - Utvärdera och revidera reglerna för partistöd Mandatperiod - Utvärdera kommundelsstämmorna Mandatperiod - Genomföra rådslag för översyn av den Årligen politiska organisationen - Utvärdera uppdragsbeskrivningen för den Mandatperiod politiska organisationen - Reglemente för kommundelsstämmorna Mandatperiod Beredningen för Miljö- och fysisk planering: - Aktualisera översiktsplan Mandatperiod - Utvärdera och revidera mål och vision för turism Mandatperiod - Revidera Miljömål Mandatperiod 13 37

38 Styrande dokument Bilaga 2 Uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen i Stenungsunds kommun Arbetsordning för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningar Reglemente för - Arkiv - Arvoden - Attest - Intern kontroll - Kommunala rådet för funktionshindrade - Kommunala pensionärsrådet - Kommundelsstämmor - Kommunstyrelsen - Krisledningsnämnd - Sociala myndighetsnämnden - Revisionen - Tekniska myndighetsnämnden - Valnämnden Delegationsordning - Kommunfullmäktige till kommunstyrelsen - Kommunstyrelsen till tjänsteman - Kommunstyrelsen till utskotten - Sociala myndighetsnämnden till tjänsteman - Tekniska myndighetsnämnden till tjänsteman Undertecknande av handlingar för kommunens räkning Budget med inriktningsmål Policys - Arbetsgivarepolitiskt program - Biblioteksplan - Den framtida gymnasieskolans inriktning och omfattning med reviderat tillägg från Ekonomiska styrprinciper E-strategi med Handlingsplan Finanspolicy - Informationspolicy - Internationaliseringspolicy - IT-säkerhetspolicy - Mångfaldspolicy - Policy för näringsliv - Policy för sponsring av Stenungsunds skolor - Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet 14 38

39 - Policy för utformning av skyltning - Stenungsunds kommuns policy för sponsring Trafiksäkerhetspolicy med Trafiksäkerhetsplan - Turistvision - Upphandlings- och inköpspolicy - Webbpolicy - Äldrepolicy med fokusområden Planer/Program - Alkohol- och drogpolitiskt plan med Handlingsplan - Arbetsmarknadspolitisk plan Avfallsplan med Avfallsföreskrifter - Bostadsförsörjningsprogram Bredbandsutbyggnad. Stenungsunds kommun IT-infrastrukturplan Energiplan och klimatstrategi Folkhälsoplan Handlingsprogram för skydd mot olyckor - Jämställdhetsplan - Jämställdhetsprogram - Kommunövergripande handlingsplan för kvinnofrid - Ledningsplan för extraordinära händelser - Plan för kommunala fordon - Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer - Plan för Räddningsinsatser för Seveso II klassade företag - VA-saneringsplan

40 Tjänsteskrivelse Dnr 2018/ Marcus Starcke Till kommunfullmäktige Förvaltningens yttrande över förslag till uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen i Stenungsunds kommun Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har tagit fram ett förslag till ändrad politisk organisation. Hur den politiska organisationen är tänkt att fungera framgår av uppdragsbeskrivningen för den politiska organisationen. I uppdragsbeskrivningen finns skrivningar om kommunfullmäktige, beredningarna, kommunstyrelsen, utskotten och myndighetsnämnderna. Förvaltningen har översiktligt granskat uppdragsbeskrivningen ur ett ekonomiskt och juridiskt perspektiv. Ekonomiska konsekvenser Förvaltningen bedömer att ändringen av den politiska organisationen sannolikt kommer att innebära att kostnaderna ökar. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några särskilda konsekvenser för barn. Juridiska bedömningar Förvaltningen bedömer att de föreslagna ändringarna ligger i linje med gällande lagstiftning. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Marcus Starcke Kanslichef 40

41 Skrivelse Dnr 0378/18 Cecilia Vilén Till Kommunfullmäktige Förslag till Arbetsordning för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningar Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Arbetsordning för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningar, att gälla fr.o.m Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att nuvarande Arbetsordning för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningar upphör att gälla Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har under mandatperioden sett över Arbetsordningen för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningar och föreslår en revidering inför ny mandatperiod. Samtliga i beredningen ingående ledamöter, har haft i uppdrag att regelbundet återkoppla beredningens arbete till sina respektive partigrupper och att redovisa de synpunkter som partigrupperna framfört tillbaka till beredningen. Eventuella synpunkter har beaktats i beredningens arbete. När det gäller revidering av Arbetsordning för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningar föreslås justering enligt följande: Justering av lagstöd enligt ny kommunallag. Antalet ledamöter i kommunfullmäktige ändras till 51 stycken. Avsnitt om sammanträdestider för kommunfullmäktiges sammanträden utgår eftersom de beslutas separat av fullmäktige. Begreppet kungörelse ersätts av begreppet tillkännagivande av sammanträde i enlighet med ny kommunallag. Begreppet kallelse införs i enlighet med ny kommunallag. Justering av annonsering av sammanträde i ortstidning som föranleds av att kravet på kungörelse i ortstidning har tagits bort i den nya kommunallagen. Justering av rätten att väcka ärenden i fullmäktige enligt ny kommunallag. Begreppet företag ersätts med bolag för att överensstämma med kommunallagens terminologi. Justering av deltagande för revisorernas sakkunniga när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen enligt ny kommunallag. Titeln kommunchef ersätts av kommundirektör i enlighet med beslut från kommunstyrelsen Justering utifrån ny kommunallag om att kommunfullmäktiges presidium ska upprätta förslag till revisorernas budget. Justering av beredningarnas namn. Regler för allmänhetens frågestund i Stenungsunds kommunfullmäktige justeras i enlighet med kommunfullmäktiges beslut ,

42 Beredningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta anta Arbetsordning för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningar, att gälla fr.o.m och att nuvarande Arbetsordning för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningar därmed upphör att gälla. Beslutsunderlag Skrivelse från beredningen Förslag till Arbetsordning för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningar STENUNGSUNDS KOMMUN För Demokratiberedningen Helena Järpsten (Oberoende) beredningsledare Demokratiberedningen Lars-Ebbe Pettersson (S) vice beredningsledare 42

43 STENUNGSUNDS KOMMUN ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE OCH FULLMÄKTIGEBEREDNINGAR Typ av dokument Arbetsordning Dokumentägare Sektor stödfunktioner Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tills vidare Beslutsdatum Dnr 0378/18 Framtagen av Reviderad Demokratiberedningen 43

44 Utöver vad som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Antalet ledamöter 1 5 kap 5 7 KL Fullmäktige har ledamöter. I Vallagen finns bestämmelser om antal ersättare. Ordförande och 2 vice ordförande 5 kap 11 KL De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande (presidium). Presidievalen ska förrättas på ett sammanträde som hålls före december månads utgång. Vid valet bestämmer fullmäktige mandattidens längd. 3 Tills presidievalen har förrättats tjänstgör som ordförande den, som har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. 4 Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för återstoden av tjänstgöringstiden för den som avgått. Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter. Tid och plats 5 för sammanträdena 5 kap 12 och 13 KL Fullmäktige håller ordinarie sammanträde varje månad utom i januari, juli, augusti. För varje år bestämmer fullmäktige dag och tid för sammanträdena. Kommunfullmäktiges sammanträden startar klockan Sammanträdet då kommunfullmäktige ska behandla budgeten startar klockan Kommunfullmäktige sammanträder som längst till klockan om inte ett enigt kommunfullmäktige beslutar att slutföra sammanträdet och behandla de anmälda ärendena enligt föredragningslistan. Plats för sammanträdena bestäms av ordföranden. 44

45 Det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige första gången i november på dag och tid som avgående fullmäktige bestämt. Extra sammanträde 6 Ett extra sammanträde hålls om kommunstyrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det eller ordföranden anser att det behövs. Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena. En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlas på det extra sammanträdet. Ställa in eller ändra 7 dag, tid eller plats för sammanträde Om det föreligger särskilda skäl, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen, tiden eller platsen för sammanträdet. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast tillkännages på lämpligt sätt. Kungörelse Tillkännagivande av sammanträde 8 5 kap 13 KL Det åligger ordföranden att utfärda en kungörelse om varje sammanträde med fullmäktige innehållande uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de ärenden, som ska behandlas. Kungörelsen anslås på kommunens anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen. Kungörelsen ska inom samma tid på ett lämpligt sätt också tillställas varje ledamot och ersättare. Med kungörelsen ska sändas ärendehandlingar i den omfattning som ordföranden bestämmer. Ordförande ska tillkännage tid och plats för varje sammanträde med fullmäktige och uppgifter om de ärenden som ska behandlas. Fullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen. 45

46 Kallelse till sammanträde 9 5 kap 15 KL Varje ledamot och ersättare ska kallas till sammanträde minst en vecka före sammanträdesdagen. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de ärenden som ska behandlas. Med kallelsen ska sändas ärendehandlingar i den omfattning som ordföranden bestämmer. Handlingarna i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet. Interpellationer och frågor bör tillställas samtliga ledamöter och ersättare före det sammanträde, vid vilket de avses bli ställda. Annonsering 9 10 Fullmäktige beslutar särskilt om i vilken eller vilka ortstidningar som annonsering av sammanträde ska ske. Annonsering ska även ske på kommunens webbplats. Uppgift om tid och plats för ett sammanträde ska minst en vecka före sammanträdesdagen införas i den eller de ortstidningar fullmäktige beslutat om. I annonsen anges var man kan ta del av handlingarna samt information om några av de ärenden som ska behandlas. Fullmäktige bestämmer i vilken utsträckning uppgift om de ärenden som ska behandlas ska införas i ortstidningen/ortstidningarna. Om särskilda skäl föreligger får dock ordföranden inför visst sammanträde begränsa annonseringen i ortstidningen/ortstidningarna samt på webbplatsen. Förlängning av sammanträde eller fortsatt sammanträde Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast, när och var sammanträdet ska fortsätta. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde vid senare tidpunkt än inom en vecka utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka behöver någon kungörelse inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock 46

47 underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta samarbetet. Ärenden och handlingar till sammanträdena 5 kap 24 KL 11 kap 10 och 11 KL Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena när 11 kap 21 KL fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. 12 Vem väcker ärenden 12 a 13 Styrelsens, övriga nämnders och beredningars förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i kungörelsen har tillkännagetts bör tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet. Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar ska tillställas ledamöterna och ersättare före sammanträdet. Handlingarna i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet. Interpellationer och frågor bör tillställas samtliga ledamöter och ersättare före det sammanträde, vid vilket de avses bli ställda. Ärenden i fullmäktige får väckas av - en nämnd - en ledamot genom motion - revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget en revisor, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget eller om ärendet gäller granskningen - fullmäktigeberedningar - styrelsen för kommunala bolag och stiftelser i frågor som bolag/stiftelser är skyldiga att inhämta fullmäktiges yttrande om. Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare 5 kap KL En ledamot, som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till sin partigrupp, som i sin tur kallar ersättare till tjänstgöring Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare 47

48 delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra. Ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren om ledamoten avbryter sin tjänstgöring Det som sagts om ledamot i och gäller också för ersättare, som kallats till tjänstgöring Ordföranden bestämmer när en ledamot eller ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde eller till ett fortsatt sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet. Upprop En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet. I början av varje sammanträde förrättas upprop enligt uppropslistan. Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. Ersättare, som är närvarande vid sammanträdet utan att tjänstgöra som ledamöter, kan efter sammanträdet få sina namn antecknade på uppropslistan. Protokollsjustering kap 69 KL Ordföranden bestämmer tid och plats för justering av protokollet från sammanträdet. Sedan uppropet har förrättats enligt väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar. 48

49 Protokollet ska vara justerat senast fjorton dagar efter sammanträdet. Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den. Senast andra dagen efter det att protokollet har justerats ska justeringen tillkännages på kommunens anslagstavla. Turordning för hand läggning av ärendena Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i kungörelsen tillkännagivandet. Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. Ordföranden bestämmer, när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i kungörelsen tillkännagivandet. Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet. Yttranderätt vid sam manträdena 4 kap 22 KL Rätt att deltaga i överläggningen har: 4 kap 24 KL, 5 kap 32, 40-41, 63 a. Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd vid behandling och 64 KL av ärende där nämndens verksamhetsområde berörs. b. Ledamöterna i en fullmäktigeberedning när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt. c. Ordföranden i en nämnd eller en beredningsledare eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga när överläggning hålls med anledning av svaret. d. styrelsens ordförande i ett sådant företag bolag som avses i KL 3 10 kap och 18 4 KL, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i företaget bolaget Revisorerna och deras sakkunniga ska ges tillfälle att delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisorerna får delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas granskning eller egen förvaltning. 49

50 22 23 Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och beredningsledarna i beredningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess enligt lag eller jäv. Detsamma gäller utomstående sakkunniga. Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordföranden i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna Kommunchef Kommundirektören får delta i överläggningen i alla ärenden. Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena. Talarordning och ordningen vid sammanträdena Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggning får ordet i den ordning i vilken han eller hon anmält sig och blivit uppropad. Yrkanden Debattinlägg får maximalt vara tre minuter långa. Föredragningar på sammanträdena får max vara 15 minuter långa, om undantag önskas ska detta beviljas av kommunfullmäktiges presidium. Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort inlägg på högst två minuter för en replik med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställs. Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet eller uppträda på ett sätt som strider mot god ordning och inte efter tillsägelse av ordföranden rättar sig, får ordföranden ta ifrån talaren ordet. Ett sådant ingripande får dock inte ske på grund av innehållet i talarens yttrande. I övrigt får ingen avbryta en talare under hans eller hennes anförande. Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och som inte rättar sig efter tillsägelse. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra får ordföranden ajournera eller upplösa sammanträdet. När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, 50

51 går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts och kontrollerar att de har uppfattats rätt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt. Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot, som har framställt ett yrkande, avfatta det skriftligt. Deltagande i beslut kap 25 KL En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden innan beslutet fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om fullmäktige fattar det med acklamation. Omröstningar kap 25 KL, 5 kap 54 56, 58 KL När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två samt 2 lag om prop. Valsätt samt ledamöter som har utsetts att justera protokollet. Omröstningarna genomförs så, att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan. Voteringspropositionen ska godkännas av fullmäktige innan en omröstning genomförs. Ordföranden avger alltid sin röst sist. Ordföranden är alltid skyldig att rösta, när det behövs för att ett ärende ska kunna avgöras. Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig om den: 1. upptar namnet på någon som inte är valbar, 2. upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas, 51

52 3. upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. Motioner kap 22 KL En motion ska vara skriftlig och undertecknad av en eller flera ledamöter. En motion får inte ta upp ämnen av olika slag. En motion väcks genom att den ges in till kommunkansliet eller vid ett sammanträde med fullmäktige. En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. Styrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Hur ärenden avgörs Ordföranden ska se till att bara sådana ärenden avgörs som har kungjorts tillkännagetts enligt 8. Ett brådskande ärende får dock avgöras utan hinder av nämnda föreskrifter och trots att ärendet inte har beretts, om samtliga närvarande ledamöter beslutar det. När överläggningen avslutats lägger ordföranden fram förslag till beslut. Förslagen ska utformas så att de kan besvaras med ja eller nej. Ordföranden redovisar därefter sin uppfattning om vad som har beslutats och befäster beslutet med klubbslag, om inte omröstning begärs. Om omröstning begärs ska den ske öppet utom vid val, som inte är proportionellt. Utgången bestäms genom enkel majoritet, om inte annat är föreskrivet enligt lag. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. I ärenden som avser val fattas beslutet dock genom lottning. Ordföranden ska avstå att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföranden anser att förslaget innebär att ett nytt ärende väcks. 52

53 Ordföranden får avstå att lägga fram ett förslag till beslut om ordföranden anser att förslaget skulle leda till ett beslut som strider mot lag eller annan författning. Fullmäktige får dock besluta att förslaget ändå ska läggas fram. Bordläggning och 30 a 32 återremiss Ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på begäran av en minoritet. För bordläggning eller återremiss i fråga om val krävs enkel majoritet. Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. Vid flera motiveringar får ordföranden pröva vilken motivering som biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Ett bordlagt ärende ska behandlas på fullmäktiges nästa sammanträde, om fullmäktige inte beslutar något annat. Företagens Bolagens initiativrätt kap 22 KL Styrelsen i ett sådant företag bolag som avses i KL 3 kap 17 och kap 3 och 4 KL får väcka ärenden i fullmäktige om sådana ärenden som företaget bolaget är skyldig att se till att fullmäktige får ta ställning till. Interpellationer kap KL En interpellation ska vara skriftlig och undertecknad av en ledamot. Interpellationen bör lämnas in till kommunkansliet tio (10) arbetsdagar före det sammanträde vid vilken ledamoten avser att ställa den. En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. Interpellationer får riktas till KS:s ordförande, beredningsledare, ordföranden i en nämnd eller kommunens bolag och stiftelser, samt till ordförandena i kommunstyrelsens utskott. En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det, då interpellationen ställdes. 53

54 Ett svar på interpellationen ska vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kungörelsen kallelsen. Kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare bör få del av svaret 4 dagar före den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas. Om interpellationen avser förhållandena i ett sådant företag bolag som avses i KL 3 kap 17 och kap 3 och 4 KL, får den ordförande till vilken interpellationen ställts överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets bolagets styrelse att besvara interpellationen. En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte. Frågor kap 64 KL En fråga ska vara skriftlig och undertecknad av en ledamot. En fråga ska lämnas in till kommunkansliet senast sju (7) arbetsdagar före det sammanträde vid vilken ledamoten avser att ställa den. Vad som sägs i gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på frågan behöver dock inte vara skriftligt. En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilken den har ställts. I en debatt med anledning av frågan får endast den som ställt frågan och den tillfrågade delta. Beredning av ärenden 5 kap KL Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör styrelsen och fullmäktiges presidium hur de ärenden, som fullmäktige ska behandla ska beredas. Fullmäktiges presidium och styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. På varje ordinarie sammanträde med fullmäktige redovisas de fullmäktigeärenden som kommit in efter det närmast föregående ordinarie sammanträdet samt de beslut om beredning och remiss av sådana ärenden som har fattats. Fullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan föregående 54

55 beredning. Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet får fullmäktige också utan ytterligare beredning besluta, att den förtroendevaldes uppdrag ska återkallas enligt 4 kap 10 9 KL. En motion ska beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som har framkommit vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Motion eller annat ärende som ska prövas av fullmäktige och som inkommer mellan två fullmäktigesammanträden, får ordföranden eller på dennes uppdrag fullmäktiges sekreterare remittera till styrelsen för beredning. Den remitterade motionen anmäls på nästkommande sammanträde till både fullmäktige och styrelse. Eventuell debatt kring motionen sker när motionen beretts och inte när den anmäls. Fullmäktige beslutar om remiss för beredning av motion eller annat ärende som inte remitterats med stöd av bestämmelserna i sjätte stycket. Kommunfullmäktige bör inte ha mer än en större föredragning per sammanträde. Återredovisning från nämnderna 6 kap 5 KL Fullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas återredovisning av uppdrag som fullmäktige lämnat. Närmare bestämmelser härom anges i respektive nämnds reglemente. Kommunstyrelsen ska alltid ges tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av annan nämnd eller av en fullmäktigeberedning. Kommunstyrelsen ska lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om inte någon annan nämnd eller en fullmäktigeberedning har gjort det. Prövning av ansvars frihet och anmärkning 5 kap 24 och 32 KL Ordföranden bereder i samråd med vice ordförandena frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning. Valberedning På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige väljer fullmäktige en valberedning för den löpande mandatperioden. Valberedningen består av det antal ledamöter och ersättare, som fullmäktige bestämmer. 55

56 Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid, som de har valts att vara ledamöter. Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige ska behandla med undantag av valen av fullmäktiges presidium, valberedning eller fyllnadsval som inte är ordförandeval. Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat val utan föregående beredning. Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer. Beredning av Revisorernas budget Ordföranden Fullmäktiges presidium bereder i samråd med vice ordförandena ska upprätta förslag till budget för revisorernas Budget verksamhet. Protokoll kap 69 KL 8 kap 12 KL Vid sammanträdena skrivs protokoll på ordförandens ansvar. Protokollet redovisar vilka ledamöter och ersättare som har tjänstgjort, och vilka ärenden som fullmäktige har handlagt. Senast andra dagen efter det att protokollet har justerats, ska justeringen tillkännages på kommunens anslagstavla. Tillkännagivandet får inte tas bort före klagotidens utgång enligt kap 6 5 KL. Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett. Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den. Reservation kap 27 KL Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 56

57 Om fullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag beslutet fattades. Expediering och publicering Utdrag ur protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Kommunstyrelsen och kommunens revisorer ska dock alltid tillställas hela protokollet. Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar fullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat Sekreterare Proportionella val Protokollet ska utöver de i KL 5 kap kap 12 KL uppställda kraven på tillkännagivande på anslagstavlan även inom samma tid publiceras på kommunens webbplats. Kommunsekreteraren tjänstgör som sekreterare vid fullmäktiges sammanträden, om ej annat påkallas av omständigheterna. Under förutsättning som anges nedan ska följande val vara proportionella: 1. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, 2. val av revisorer och revisorsersättare, 3. val av ledamöter och ersättare i styrelser för aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser eller revisorer och revisorsersättare som ska granska en sådan styrelses förvaltning Ett val ska vara proportionellt om det begärs av minst det antal ledamöter som motsvarar den kvot som man får om man dividerar antalet närvarande ledamöter med summan av det antal personer som valet avser plus 1. Om kvoten då blir ett decimaltal ska den avrundas till närmast högre hela tal. Om förfarandet vid ett sådant val finns det särskilda föreskrifter. 57

58 Val 1 47 FULLMÄKTIGEBEREDNINGAR De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige för den löpande mandatperioden fyra ordinarie fullmäktigeberedningar. Valen förrättas på det sammanträde vid vilket fullmäktige väljer styrelsen och övriga nämnder Fasta beredningar 3 49 Beredning 4 50 Fullmäktige bestämmer före valen antalet ledamöter och ersättare i beredningarna. Valbara till fullmäktigeberedningarna är fullmäktigeledamöter eller andra kandidater som partierna nominerar. Bland ledamöterna i beredningen väljer fullmäktige en beredningsledare och en vice beredningsledare för den tid som de har valts till ledamöter. Beredningsledarna utses bland kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare. De ordinarie fullmäktigeberedningarna är: Demokratiberedningen, beredningen för Barn och Ungdom, beredningen för Vuxna och Äldre Välfärdsberedningen, Ekonomi/personalberedningen och beredningen för Miljö- och fysisk planering. En fullmäktigeberedning bereder de ärenden som fullmäktige beslutar att överlämna till beredningen. En fullmäktigeberedning får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt uppgiftsområde En fullmäktigeberedning ska följa den verksamhet inom kommunen som hör till fullmäktigeberedningens uppgiftsområde och hos fullmäktige göra de framställningar som fullmäktigeberedningen finner påkallade

59 En fullmäktigeberedning får från kommunens nämnder och anställda begära in de upplysningar och de yttranden som behövs för att fullmäktigeberedningen ska kunna fullgöra sina uppgifter Tillfällig beredning 8 54 Regelverk 9 55 Fullmäktige får tillsätta ett eller flera tillfälliga fullmäktigeberedningar för beredning av ett visst ärende eller behandling av en viss fråga. Fullmäktige bestämmer för varje tillfälle antalet ledamöter och ersättare i en tillfällig beredning samt mandattiden för denna. För fullmäktigeberedningar ska tillämpliga delar gälla vad som i kommunallagen är föreskrivet om nämnder i fråga om tidpunkt för sammanträden, beslutsförhet och protokoll. Beredningsledares frånvaro Om beredningsledaren är frånvarande för en tid kortare än två månader ansvarar vice beredningsledare för att beredningen kallas till möten, att rapportering av arvoden sker och för ordförandeskapet på mötena. Inget extra arvode utgår. Skulle beredningsledaren inte kunna fullfölja sitt uppdrag under en tid som överstiger två månader upphör årsarvodet för beredningsledaren och det utbetalas istället till vice beredningsledaren som fullföljer uppdraget till dess att beredningsledaren återigen kan fullfölja uppdraget, eller nyval sker. 59

60 REGLER FÖR ALLMÄNHETENS FRÅGESTUND I STENUNGSUNDS KOMMUNFULLMÄKTIGE 1. Allmänheten har möjlighet att ställa frågor på kommunfullmäktige. 2. Frågorna får ställas till fullmäktiges ledamöter, ordföranden och vice ordförandena i kommunens styrelse/nämnder, bolag och stiftelser samt till kommunens revisorer, beredningsledare och tjänstemän. 3. Kommunfullmäktiges ordförande tillsammans med kommunstyrelsens presidium avgör vem som ska besvara frågan. 4. När ett kommunfullmäktigesammanträde kungöres tillkännages och annonseras i ortstidning finns ska alltid information om allmänhetens frågestund finnas med. 5. Allmänhetens frågestund hålls i början på varje fullmäktigesammanträde. 6. Under frågestunden får någon överläggning inte förekomma. 7. Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena hur frågestunden ska genomföras och låter kalla de förtroendevalda eller anställda hos kommunen som behövs för att lämna upplysningar. 8. Frågeställaren ska vara kommuninvånare och mantalsskriven i kommunen. 9. Frågan ska vara skriftlig, undertecknad och inlämnad till kommunhuset senast en vecka före sammanträdet. Frågan får kompletteras med muntliga följdfrågor på sammanträdet. 10. Frågeställaren ska vara närvarande vid frågestunden. 11. Om två eller flera personer ställt samma fråga får frågorna besvaras samtidigt. 12. Fråga ska kunna besvaras kortfattat. 13. Frågeställaren ska läsa upp frågan i samband med frågestunden. Frågeställaren avgör själv om frågan ska framföras från talarstolen eller längre bak i salen, med en mikrofon. Frågeställarens taletid är begränsad till maximalt tre minuter. 60

61 Tjänsteskrivelse Dnr 0378/18 Cecilia Vilén Till Kommunfullmäktige Förvaltningens yttrande över förslag till Arbetsordning för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningar Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har tagit fram ett förslag till ändrad politisk organisation. I samband med det har beredningen sett över Arbetsordning för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningar. Förvaltningen har bedömt förslaget utifrån ett juridiskt och ekonomiskt perspektiv. Ekonomiska konsekvenser Förvaltningen bedömer att ändringen av Arbetsordningen för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningar i sig inte har några ekonomiska konsekvenser. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några särskilda konsekvenser för barn. Juridiska bedömningar Förvaltningen bedömer att de föreslagna ändringarna ligger i linje med gällande lagstiftning. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Marcus Starcke Kanslichef 61

62 Skrivelse Dnr 2018/151 Agneta Dejenfelt Till kommunfullmäktige Förslag till Reglemente och arbetsformer för Kommunstyrelsen Stenungsunds kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Reglemente och arbetsformer för Kommunstyrelsen Stenungsunds kommun, att gälla fr.o.m Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att nuvarande Reglemente och arbetsformer för Kommunstyrelsen upphör att gälla Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har under mandatperioden sett över samtliga reglementen för Stenungsunds kommun. Vid översynen av reglementena har beredningens målsättning varit att nå konsensus i sitt förslag, för en bred förankring i kommunfullmäktige. Samtliga, i beredningen ingående ledamöter, har haft i uppdrag att regelbundet återkoppla beredningens arbete till sina respektive partigrupper och att redovisa de synpunkter som partigrupperna framfört tillbaka till beredningen. Eventuella synpunkter har beaktats i beredningens arbete. När det gäller revidering av Reglemente och arbetsformer för Kommunstyrelsen föreslås justering enligt följande: Reglering av frågan om uppsiktsplikt vid verksamhet bedriven av privata utförare utifrån ny kommunallag. Reglering av frågan om uppsiktsplikt i kommunalförbund där kommunen är medlem utifrån ny kommunallag. Justering av information kring kommunstyrelsens personuppgiftsansvar och ny lagstiftning. Justering kring kommunens anslagstavla utifrån ny kommunallag. Justering av antal ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen. Justeringar på grund av två vice ordföranden istället för en. Information om att kommunalråd, 1:e vice ordförande och oppositionsråd på heltid ska ägna sig åt sitt/sina uppdrag. Justering av utskottens antal (från tre utskott till två utskott), sammansättning och namn (från Ekonomi- och personalberedningen, Bildnings- och socialutskottet samt Samhällsbyggnadsutskottet till Allmänna utskotten och Välfärdsutskottet.) Information om hur ordförande och vice ordförande till utskotten bör väljas. Information om att presidiemötena inför såväl kommunstyrelsen som utskotten är gemensamma. Justering av närvarorätten på utskottssammanträden. Justering av beredningsprocessen för utskott. 62

63 Beredningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta anta Reglemente och arbetsformer för Kommunstyrelsen Stenungsunds kommun, att gälla fr.o.m och att nuvarande Reglemente och arbetsformer för Kommunstyrelsen därmed upphör att gälla. Beslutsunderlag Skrivelse från beredningen Förslag till Reglemente och arbetsformer för Kommunstyrelsen Stenungsunds kommun (Beredningens tillägg till befintligt dokument är markerade med rött och i de fall beredningen valt att ta bort något har det strukits över.) STENUNGSUNDS KOMMUN För Demokratiberedningen Helena Järpsten (Oberoende) beredningsledare Demokratiberedningen Lars-Ebbe Pettersson (S) vice beredningsledare 63

64 REGLEMENTE OCH ARBETSFORMER FÖR KOMMUNSTYRELSEN STENUNGSUNDS KOMMUN Typ av dokument Reglemente Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum KF Dnr 2018/151 Dokumentägare Sektor stödfunktioner Giltighetstid Tills vidare Framtagen av Demokratiberedningen Reviderad 64

65 Reglemente och arbetsordning för kommunstyrelsen Utöver vad som föreskrivs om kommunstyrelsen i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1. Ledningsfunktionen Kommunstyrelsen är kommunens verksamhetsnämnd med ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar för att fullmäktiges uppdrag genomförs och för att förvaltningens verkställighet följer fattade beslut. Kommunstyrelsen bereder och yttrar sig i de ärenden som föreläggs kommunfullmäktige. Beredningen beaktar särskilt laglighet och ekonomiska förutsättningar. 2. Styrfunktionen Kommunstyrelsen samordnar styrningen av den kommunala verksamheten vilket bl.a. innebär att: övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs och att kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt ansvara för att rapportering sker till fullmäktige om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen inom ramen för sin uppsiktsplikt övervaka att verksamheter som bedrivs av privata utförare kontrolleras och följs upp i enlighet med lag, avtal och av fullmäktige fastställda program och direktiv, styrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana kommunalförbund som kommunen är medlem i, löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 10 kap. 3-4 kommunallagen är uppfyllda beträffande de aktiebolag som kommunen innehar aktier i årligen i beslut pröva om den verksamhet som bedrivs i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i enligt 10 kap. 3-4 kommunallagen under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige snarast. Finner styrelsen att brister förelegat, ska den samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de kommunala företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i initiera och följa upp förändringar i förvaltningsorganisationen. 2 65

66 3. Ekonomiska frågor Kommunstyrelsen ska ha hand om kommunens egendoms- och medelsförvaltning och därvid följa av fullmäktige beslutade föreskrifter. Kommunstyrelsen har också hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bland annat att: underhålla och förvalta kommunens fasta och lösa egendom, i den mån det ej ankommer på annan tillse att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett handha egen donationsförvaltning bereda budget och andra långsiktiga frågor av ekonomiska karaktär. 4. Personalfrågor Kommunstyrelsen är kommunens organ för frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har bland annat hand om följande uppgifter: med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal eller på annat sätt reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare förhandla på kommunens vägnar enligt gällande lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet besluta om stridsåtgärd inom arbetsrätten avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare lämna uppdrag som avses i lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter anställning av kommunchef personal och lönepolitik. 5. Omsorg och utbildning Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter enligt lagar och förordningar inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och utbildningsområdet och har bland annat hand om följande uppgifter: (med undantag av myndighetsutövning mot enskild som handläggs av sociala myndighetsnämnden) individ- och familjeomsorg funktionshinder vård- och äldreomsorg allmänna skolväsendet enskilda skolväsendet annan pedagogisk verksamhet uppdragsutbildningen (SFS 1991:1109) flyktingfrågor. 6. Fritid Kommunstyrelsen har till uppgift att skapa förutsättningar för goda möjligheter till fritidsaktiviteter för invånarna genom att bland annat: erbjuda ändamålsenliga anläggningar och lokaler samarbeta och stödja föreningslivet medverka till ett rikt och omväxlande utbud av fritidsaktiviteter. 3 66

67 7. Kultur Kommunstyrelsen har till uppgift att skapa förutsättningar för ett rikare kulturliv för invånarna genom att bland annat: bedriva biblioteksverksamhet medverka till ett rikt och omväxlande utbud av arrangemang vårda kommunens kulturvärden och lokalhistoria bedriva kulturskola. 8. Teknik Kommunstyrelsen har vidare att fullgöra uppgifter, som enligt lag åligger kommunen (med undantag av myndighetsutövning mot enskild samt beslut i tillsynsfrågor som hanteras av tekniska myndighetsnämnden) i fråga om bland annat: fysisk planering energiplanering mark och exploatering trafikplanering räddningstjänst miljö- och naturvård lokala trafikföreskrifter utbyggnad och förvaltning av gatumark, parkmark, hamnanläggningar och den allmänna vatten- och avloppsanläggningen kommunens renhållning förvaltning, utarrendering, utrustning eller annars upplåta fastighet som tillhör kommunen att ha en tillfredsställande mark- och planberedskap upprätthålls för att främja bostadsförsörjningen och övrigt samhällsbyggande (SFS 2000:1383) den mätningsverksamhet som är behövlig för samhällsbyggandet anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser vid enkelt planförfarande färdtjänst och riksfärdtjänst. 9. Kommunstyrelsens övriga uppgifter Kommunstyrelsen är tillika civilförsvars-, beredskaps-, kristids-, arbetslöshetsnämnd, pensionsmyndighet och väghållningsmyndighet. Kommunstyrelsen är arkivmyndighet. Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för personuppgifter enligt personuppgiftslagen. Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig enligt dataskyddsförordningen för behandling av personuppgifter som utförs inom kommunstyrelsens verksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar även för arbetsmarknadsåtgärder konsumentfrågor enligt konsumentköplagen sysselsättnings- och näringslivsfrågor och för åtgärder att allmänt främja näringslivet i kommunen kulturminnesvård kommunala bidrag till bostadsanpassning planuppdrag då program inte upprättas ärenden enligt alkohol och tobakslagstiftning 4 67

68 ärenden enligt lagen om automatspel och lotterilagen kommunens informationsverksamhet utveckling av informationsteknologin arbetet med att effektivisera administrationen utvecklingen av brukarinflytandet skuldsanering enligt skuldsaneringslagen upphandlings- och inköpsfrågor reformering av kommunens regelbestånd kommunens anslagstavla som finns på kommunens hemsida förvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som inte uppdragits åt annan nämnd omvärldsbevakning och analys regionala frågor 10. Delegering från kommunfullmäktige Med de begränsningar som framgår av 5 kap 1-2 kommunallagen, nämligen bland annat att beslutanderätten inte avser ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, uppdrar kommunfullmäktige till kommunstyrelsen att besluta i följande grupper av ärenden. vid behov ta upp lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt i budget och andra styrdokument avge yttranden som ankommer på kommunfullmäktige, om inte yttrandet är av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen, samt om remisstiden inte medger att yttrandet behandlas på ordinarie sammanträde med fullmäktige, även i de fall då det är av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen köp, försäljning, byte, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med stöd av plan- och bygglagen av fastighet eller fastighetsdel inom en kostnadsram på 6 miljoner kronor vid varje ärende. Ärenden utöver denna kostnadsram tillställs kommunfullmäktige för beslut. i sådana mål och ärenden, där det ankommer på kommunstyrelsen att föra kommunens talan träffa överenskommelse om betalning av fordran, antaga ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal godkänna investeringsbudgeten för Stenungsunds Energi och Miljö AB besluta om avskrivning av kommunens fordran, som icke i varje enskilt fall överstiger kronor medge utsträckning, nedsättning, dödning, sammanföring och relaxation av inteckningar samt utbyte av pantbrev organisatoriska förändringar som inte är av principiell natur planuppdrag samt planprogram under förutsättning att riktlinjerna för det aktuella området i ÖP beaktas anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan och bygglagen då bestämmelserna om enkelt planförfarande i 5 kap 7, får tillämpas. En förutsättning för kommunstyrelsens befogenhet är att planen eller bestämmelserna inte reglerar exploateringssamverkan. Kommunstyrelsens befogenhet innefattar också rätt att förlänga eller förnya detaljplanens genomförandetid. Kommunstyrelsen har däremot inte rätt att ändra eller upphäva detaljplan före genomförandetidens utgång mot fastighetsägarens bestridande besluta att avslå en begäran om att upprätta en ny, ändra eller upphäva en detaljplan, områdesbestämmelser eller en fastighetsplan 5 68

69 teckna för kommunen bindande avtal med anledning av antaget anbud 11. Ansvars- och rapporteringsskyldighet Kommunstyrelsen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med av fullmäktige fastställda måldokument, policys och planer och de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Kommunstyrelsen ska årligen upprätta mål för verksamheten. Kommunstyrelsen ska behandla årsredovisningen senast i mars varje år. Årsredovisningen ska omfatta även sådan kommunal verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening eller handelsbolag. Kommunstyrelsen ska, senast i juni, till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret och lämna upplysningar om borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser. Kommunstyrelsen ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten i kommunen och de bolag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i utvecklas, och hur den totala ekonomiska ställningen är under budgetåret. 6 69

70 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSORDNING 1 Kommunstyrelsens sammansättning Kommunstyrelsen består av ledamöter och 9 10 ersättare. 2 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Ledamot ska underrätta sin ersättare i god tid före sammanträdet. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Ersättare har rätt att närvara vid sammanträdet även om ordinarie ledamot tjänstgör. Ersättare har yttranderätt på sammanträdet. 3 Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden (kommunalråd), eller 1:e vice ordförande eller 2:e vice ordförande (oppositionsrådet) kan delta i ett sammanträde fullgör den som varit ledamot i kommunstyrelsen längst tid (ålderspresidenten) ordförandens uppgifter. Har två eller flera ledamöter lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är hindrad att fullgöra sitt uppdrag får styrelsen utse annan ledamot att som ersättare för ordföranden ersätter 1:e vice ordförande och fullgör dennes ordförandens uppgifter. 4 Kallelse till sammanträde Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdet. Om ordföranden eller 1:e vice ordförande inte kan kalla till sammanträdet ansvarar den som varit ledamot i nämnden längst tid (ålderspresidenten) 2:e vice ordförande för att detta sker. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska sändas till ledamöter och ersättare senast 10 dagar före sammanträdet. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista och handlingar. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. 5 Sammanträdesdag Kommunstyrelsen sammanträder på dag och tid som styrelsen bestämmer. Sammanträde ska hållas om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller ordföranden anser att det behövs. 7 70

71 6 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot från motsatt block senast 10 dagar efter sammanträdet. Kommunstyrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan styrelsen justerar den. 7 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 8 Delgivning Delgivning med kommunstyrelsen sker med ordföranden, kommunsekreteraren eller annan anställd som styrelsen bestämmer. 9 Närvarorätt Kommunstyrelsens sammanträden är öppna. Vid styrelsens sammanträden kan tjänstemän vara föredragande i ärenden som rör deras respektive verksamhetsområde. 10 Hänskjuta fråga till kommunfullmäktige När kommunstyrelsen fattar beslut på kommunfullmäktiges vägnar ska ett ärende hänskjutas till kommunfullmäktige för avgörande om en majoritet av ledamöterna begär det. 11 Kommunstyrelsens ordförande (kommunalråd) Sedan val av kommunstyrelsen skett utser kommunfullmäktige bland styrelsens ledamöter ett (1) kommunalråd. Kommunalrådet är kommunstyrelsens ordförande. Kommunstyrelsens ordförande ska på heltid ägna sig åt uppdraget. Kommunalrådet får närvara och deltaga i överläggningarna men ej i beslut vid myndighetsnämndernas sammanträden. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Kommunstyrelsens ordförande ska: närmast under kommunstyrelsen ha uppsikt över kommunens förvaltning och med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, tillse att kommunstyrelsen och utskottens ärenden behandlas utan onödigt dröjsmål, vara tillgänglig för allmänheten och för kommunens förtroendemän på avtalade tider, representera kommunstyrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte kommunstyrelsen bestämt annat, samt i övrigt tillse, att kommunstyrelsens och utskottens uppgifter fullgörs. 12 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande (oppositionsrådet) Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande (oppositionsråde)t får närvara och deltaga i överläggningarna men ej i beslut vid myndighetsnämndernas sammanträden. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Kommunstyrelsens 1:e och 2:e vice ordförande ska på heltid ägna sig åt uppdraget. 8 71

72 13 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige ska undertecknas av kommunstyrelsens ordförande eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av anställd som kommunstyrelsen bestämmer, (enligt dokumentet Undertecknande av värdehandlingar). I övrigt bestämmer kommunstyrelsen vem som ska underteckna handlingar för kommunens räkning. KOMMUNSTYRELSENS UTSKOTT 14 Utskottens sammansättning Inom kommunstyrelsen ska finnas ett personal- och ekonomiutskott, ett bildnings- och socialutskott och ett samhällsbyggnadsutskott ett Välfärdsutskott med fem ledamöter och fem ersättare och ett Allmänt utskott med fem ledamöter och fem ersättare. Personal- och ekonomiutskottet har fem (5) ledamöter och fem (5) ersättare. Bildnings- och socialutskottet och samhällsbyggnadsutskottet har fem (5) ledamöter och tre (3) ersättare vardera. 15 Ordföranden Kommunstyrelsen väljer, för den tid styrelsen bestämmer, ordförande och vice ordförande till utskotten. Till ordförande i Välfärdsutskottet bör kommunalråd eller 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen väljas. Till ordförande i Allmänna utskottet bör den person, kommunalråd eller 1:e vice ordförande, väljas som inte valdes till ordförande i Välfärdsutskottet. Kommunstyrelsen väljer, för den tid styrelsen bestämmer, bland utskottens ledamöter en ordförande och en vice ordförande Vice ordförande bör väljas från oppositionen/ oppositionerna. 16 Ersättarnas tjänstgöring Ersättare har rätt att närvara vid sammanträdet även om ordinarie ledamot tjänstgör. 17 Ersättare för ordföranden Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är hindrad att fullgöra sitt uppdrag får styrelsen utse annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. 18 Utskottens arbetsformer Utskottet sammanträder på dag och tid som kommunstyrelsen bestämmer och i övrigt när ordföranden finner det erforderligt. Utskottet ska också sammanträda när minst två ledamöter begär det. Kallelse till utskotten utfärdas skriftligen och sänds till ledamöterna senast 5 dagar före sammanträdet. Vad som föreskrivs om kommunstyrelsens sammanträden, hinder att närvara vid sammanträde och inkallande av ersättare gäller i tillämpliga delar på utskotten. Utskotten får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Utskotten har rätt att inhämta yttranden och upplysningar från beredningar och tjänstemän i kommunen. 9 72

73 Vid utskottens sammanträden är tjänstemän föredragande i de ärenden som berör deras verksamhetsområden. Kommunalrådet, kommunstyrelsens 1:e vice ordförande och oppositionsrådet får närvara och deltaga i överläggningarna men ej i beslut vid utskottens sammanträden utskottssammanträde där man inte ingår som ledamot eller ersättare. Närvarorätt medges, i personal- och ekonomiutskottet, för vart och ett av de partier som är representerade i kommunstyrelsen men som inte har en plats i utskottet. Utöver dessa medges de utskottsordförande som inte har någon plats i personal- och ekonomiutskottet närvarorätt. Beslutet gäller inte yttranderätt eller rätt till ersättning. De ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen, och som faller inom ramen för Välfärdsutskottets och Allmänna utskottets beredningsområden, ska beredas av ett utskott om beredning behövs. Kommunstyrelsen och utskotten har gemensamma presidiemöten och där avgörs om ärenden ska beredas av utskott eller ej. Ordföranden eller tjänstemän i kommunen överlämnar sådana ärenden till utskottet. När ärendet har beretts ska utskottet lägga fram förslag till beslut till kommunstyrelsen. I fråga om jäv, förfarandet vid fattande av beslut, protokollföring, protokollets innehåll och justering samt reservation ska vad som är föreskrivet i kommunallagen om kommunstyrelsen äga motsvarande tillämpning. Protokollet ska efter justering anslås på kommunens anslagstavla som finns på kommunens hemsida 10 73

74 Tjänsteskrivelse Dnr 2018/151 Cecilia Vilén Till Kommunfullmäktige Förvaltningens yttrande över förslag till Reglemente och arbetsordning för kommunstyrelsen Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har tagit fram ett förslag till ändrad politisk organisation. I samband med det har beredningen sett över Reglemente och arbetsordning för kommunstyrelsen. Förvaltningen har bedömt förslaget utifrån ett juridiskt och ekonomiskt perspektiv. Ekonomiska konsekvenser Förvaltningen bedömer att ändringen av Reglemente och arbetsordning för kommunstyrelsen i sig inte har några ekonomiska konsekvenser. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några särskilda konsekvenser för barn. Juridiska bedömningar Förvaltningen bedömer att de föreslagna ändringarna ligger i linje med gällande lagstiftning. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Marcus Starcke Kanslichef 74

75 Skrivelse Dnr 2018/147 Agneta Dejenfelt Till kommunfullmäktige Förslag till Reglemente för Tekniska Myndighetsnämnden Stenungsunds kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Reglemente för Tekniska Myndighetsnämnden Stenungsunds kommun, att gälla fr.o.m Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att nuvarande Reglemente för Tekniska Myndighetsnämnden upphör att gälla Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har under mandatperioden sett över samtliga reglementen för Stenungsunds kommun. Vid översynen av reglementena har beredningens målsättning varit att nå konsensus i sitt förslag, för en bred förankring i kommunfullmäktige. Samtliga, i beredningen ingående ledamöter, har haft i uppdrag att regelbundet återkoppla beredningens arbete till sina respektive partigrupper och att redovisa de synpunkter som partigrupperna framfört tillbaka till beredningen. Eventuella synpunkter har beaktats i beredningens arbete. När det gäller revidering av Reglemente för Tekniska Myndighetsnämnden föreslås revidering enligt följande: Justering av olikheter mellan Tekniska Myndighetsnämnden Stenungsunds kommun och Reglemente för Sociala Myndighetsnämnden Stenungsunds kommun. Justering av personuppgiftsansvaret, PUL - Dataskyddsförordning. Närvarorätten på nämndens sammanträden justeras enligt följande: Tekniska myndighetsnämnden får kalla en anställd hos kommunen att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Den som har kallats till ett sammanträde får, om tekniska myndighetsnämnden beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. Närvarorätten pga ytterligare en vice ordförande i kommunstyrelsen. Beredningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta anta Reglemente för Tekniska Myndighetsnämnden Stenungsunds kommun, att gälla fr.o.m och att nuvarande Reglemente därmed upphör att gälla. Beslutsunderlag Skrivelse från beredningen Förslag till Reglemente för Tekniska Myndighetsnämnden Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN För Demokratiberedningen Helena Järpsten (Oberoende) beredningsledare Demokratiberedningen Lars-Ebbe Pettersson (S) vice beredningsledare 75

76 REGLEMENTE FÖR TEKNISKA MYNDIGHETSNÄMNDEN STENUNGSUNDS KOMMUN Typ av dokument Reglemente Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum KF Dnr 2018/147 Dokumentägare Sektor stödfunktioner Giltighetstid Tills vidare Framtagen av Demokratiberedningen Reviderad 76

77 1. Allmänna bestämmelser Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen och övrig lagstiftning gäller bestämmelserna i detta reglemente. 2. Tekniska myndighetsnämndens ansvarsområden Nämnden fullgör kommunens myndighetsutövande uppgifter enligt EU-förordningar samt svenska lagar och förordningar inom följande områden: Plan- och byggområdet, Miljö- och hälsoskyddsområdet, Livsmedelsområdet. 3. Specifika ansvarsområden Nämnden fullgör utöver ovanstående kommunens uppgifter inom följande områden: Tillsyn enligt förordningen om hissar och andra motordrivna anordningar. Uppgifter enligt förordningen om obligatorisk ventilationskontroll. Uppgifter som åligger kommunen enligt lag om energideklarationer för byggnader. Uppgifter som åligger kommunen enligt strålskyddslagen. Ordna smittrening vid fall av allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen. Utfärda sanitetsintyg enligt Socialstyrelsens föreskrifter om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. Prövning och tillsyn som ligger på kommunen enligt lag om gaturenhållning och skyltning. Framställning till polismyndighet rörande beslut om flyttning av fordon i vissa fall enligt lag om flyttning av fordon. Kontrollera åtlydnad av lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Tillsyn avseende rökfria miljöer (som inte är upplåtna endast till personal) enligt 2 och 4 tobakslagen. Yttrande avseende tillstånd enligt alkohollagen. 4. Övriga uppgifter Nämnden ansvarar också för: Att lämna yttranden inom sitt ansvarsområde. Personuppgifter enligt personuppgiftslagen för de register som nämnden för i sin verksamhet Att uppdatera de regler, riktlinjer och lokala bestämmelser som har utfärdats inom nämndens ansvarsområden. 2 77

78 5. Nämndens rapporteringsskyldighet Nämnden ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur man fullgjort de uppgifter som delegerats från fullmäktige till nämnden. Rapportering ska ske i den ordning som fullmäktige särskilt beslutar om. 6. Processbehörighet Nämnden får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden inom sitt ansvarsområde. Nämnden har rätt att överklaga andra myndigheters beslut inom sina ansvarsområden. 7. Personuppgiftsansvarig Tekniska myndighetsnämnden är personuppgiftsansvarig, enligt dataskyddsförordningen, för behandling av personuppgifter inom tekniska myndighetsnämndens verksamhet. 3 78

79 NÄMNDENS ARBETSFORMER 1. Tekniska myndighetsnämndens sammansättning Nämnden består av fem (5) ledamöter och fem (5) ersättare. 2. Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Ledamot ska, i god tid före sammanträdet, underrätta sin ersättare. Ersättare har rätt att närvara vid sammanträdet, även om ordinarie ledamot tjänstgör. Ersättare har yttranderätt, dock inte förslagsrätt eller rätt att få avvikande mening antecknad i protokollet. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 3. Ersättare för ordförande Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett sammanträde fullgör den som varit ledamot i nämnden längst tid (ålderspresidenten) ordförandens uppgifter. Har två eller flera ledamöter lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är hindrad att fullgöra sitt uppdrag får nämnden utse annan ledamot att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. 4. Kallelse till sammanträde Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdet. Om ordföranden eller en vice ordförande inte kan kalla till sammanträdet ska den som varit ledamot i nämnden längst tid (ålderspresidenten) göra detta. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska sändas till varje ledamot och ersättare 7 dagar före sammanträdesdagen. 4 79

80 Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista och handlingar. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. 5. Sammanträdesdag Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer beslutar. Sammanträden ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller ordförande anser att det behövs. 6. Närvarorätt Vid nämndens sammanträde får, i den mån nämnden inte för särskilt fall beslutar annat, berörda tjänstemän vara närvarande med rätt att delta i överläggningar i ärendet som berör vederbörandes verksamhetsområde Tekniska myndighetsnämnden får kalla en anställd hos kommunen att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Den som har kallats till ett sammanträde får, om tekniska myndighetsnämnden beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. Kommunalrådet, 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen och oppositionsrådet får närvara och delta i överläggningarna men inte i beslut vid myndighetsnämndens sammanträden. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Annans närvarorätt beslutas i varje enskilt fall. 7. Yrkande En ledamot som yrkar något ska göra det skriftligt. Yrkandet ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 8. Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 9. Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot från oppositionen senast 10 dagar efter sammanträdet. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. 5 80

81 10. Delgivning Delgivning med tekniska myndighetsnämnden sker med sekreteraren, ordföranden och vice ordföranden samt verksamhetschef för bygglov eller miljö- och hälsoskydd. 11. Kurser, konferenser och liknande Ordföranden avgör om en förtroendevald får delta i kurs, konferens och liknande. Kommunfullmäktiges ordförande avgör om nämndens ordförande får delta i kurs, konferens och liknande. 12. Jäv Kommunallagens regler om jäv gäller. Tekniska myndighetsnämnden kan komma att fatta myndighetsbeslut gentemot kommunens egna verksamheter. Detta sker exempelvis då kommunen söker bygglov eller vid miljötillsyn av kommunens verksamheter. De av nämndens ledamöter och ersättare som samtidigt har förtroendeuppdrag i kommunstyrelsen är då jäviga i ärendet. 6 81

82 Tjänsteskrivelse Dnr 2018/ Cecilia Vilén Till kommunfullmäktige Förvaltningens yttrande över förslag till reglemente för tekniska myndighetsnämnden Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har tagit fram ett förslag till ändrad politisk organisation. I samband med det har beredningen sett över tekniska myndighetsnämndens reglemente. Förvaltningen har bedömt förslaget utifrån ett juridiskt och ekonomiskt perspektiv. Ekonomiska konsekvenser Förvaltningen bedömer inte att ändringen av reglementet i sig har några ekonomiska konsekvenser. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några särskilda konsekvenser för barn. Juridiska bedömningar Förvaltningen bedömer att de föreslagna ändringarna ligger i linje med gällande lagstiftning. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Marcus Starcke Kanslichef 82

83 Skrivelse Dnr 2018/148 Agneta Dejenfelt Till kommunfullmäktige Förslag till Reglemente för Sociala Myndighetsnämnden Stenungsunds kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Reglemente för Sociala Myndighetsnämnden Stenungsunds kommun, att gälla fr.o.m Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att nuvarande Reglemente för Sociala Myndighetsnämnden upphör att gälla Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har under mandatperioden sett över samtliga reglementen för Stenungsunds kommun. Vid översynen av reglementena har beredningens målsättning varit att nå konsensus i sitt förslag, för en bred förankring i kommunfullmäktige. Samtliga, i beredningen ingående ledamöter, har haft i uppdrag att regelbundet återkoppla beredningens arbete till sina respektive partigrupper och att redovisa de synpunkter som partigrupperna framfört tillbaka till beredningen. Eventuella synpunkter har beaktats i beredningens arbete. När det gäller revidering av Reglemente för Sociala Myndighetsnämnden föreslås revidering enligt följande: Justering av olikheter mellan Reglemente för Sociala Myndighetsnämnden Stenungsunds kommun och Reglemente för Tekniska Myndighetsnämnden Stenungsunds kommun, Justering av personuppgiftsansvaret, PUL - Dataskyddsförordning. Närvarorätten och yttranderätten på nämndens sammanträden justeras enligt följande: Sociala myndighetsnämnden får kalla en anställd hos kommunen att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Den som har kallats till ett sammanträde får, om sociala myndighetsnämnden beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. Närvarorätten pga ytterligare en vice ordförande i kommunstyrelsen. Beredningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta anta Reglemente för Sociala Myndighetsnämnden Stenungsunds kommun, att gälla fr.o.m och att nuvarande Reglemente för Sociala Myndighetsnämnden därmed upphör att gälla. Beslutsunderlag Skrivelse från beredningen Förslag till Reglemente för Sociala Myndighetsnämnden Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN För Demokratiberedningen Helena Järpsten (Oberoende) beredningsledare Demokratiberedningen Lars-Ebbe Pettersson (S) vice beredningsledare 83

84 REGLEMENTE FÖR SOCIALA MYNDIGHETSNÄMNDEN STENUNGSUNDS KOMMUN Typ av dokument Reglemente Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum Dnr 2018/148 Dokumentägare Sektor stödfunktioner Giltighetstid Tills vidare Framtagen av Demokratiberedningen Reviderad 84

85 Allmänna bestämmelser Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen och övrig lagstiftning gäller för nämnden bestämmelserna i detta reglemente. 1. Sociala myndighetsnämndens ansvarsområden Den sociala myndighetsnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter avseende myndighetsutövning mot enskild inom socialtjänstens område. Till socialtjänstens område räknas det som sägs i lag eller författning om socialnämnd och som avser myndighetsutövning mot enskild. 2. Specifika ansvarsområden Nämnden fullgör utöver ovanstående kommunens uppgifter inom följande områden: Uppgifter avseende kommunens hälso- och sjukvård i enlighet med avtal mellan kommun och Västra Götalandsregionen. Kommunens uppgifter inom verksamhet för personer med funktionsnedsättningar. 3. Övriga uppgifter Nämnden ansvarar också för: Att lämna yttrande inom sitt ansvarsområde. Att uppdatera de regler, riktlinjer och lokala bestämmelser som har utfärdats inom nämndens ansvarsområden. 4. Nämndens rapporteringsskyldighet Nämnden ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur man fullgjort de uppgifter som delegerats från fullmäktige till nämnden. Rapportering ska ske i den ordning som fullmäktige särskilt beslutar om. 5. Processbehörighet Nämnden får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden inom sitt ansvarsområde. Nämnden har rätt att överklaga andra myndigheters beslut inom sina ansvarsområden. 6. Personuppgiftsansvarig Nämnden är personuppgiftsansvarig för de personregister som nämnden för i sin verksamhet enligt detta reglemente. 85 2

86 ARBETSFORMER FÖR SOCIALA MYNDIGHETSNÄMNDEN 1. Sociala myndighetsnämndes sammansättning Nämnden består av fem (5) ledamöter och fem (5) ersättare. 2. Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Ledamoten ska i god tid före sammanträdet underrätta sin ersättare. Ersättare har rätt att närvara vid sammanträdet även om ordinarie ledamot tjänstgör. Ersättare har yttranderätt, dock inte förslagsrätt eller rätt att få avvikande mening antecknad i protokollet. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 3. Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett sammanträde fullgör den ledamot som varit med längst tid (ålderspresidenten) ordförandens uppgifter. Har två eller flera ledamöter lika lång tjänstgöringstid som ledamot ska den äldste av dem vara ålderspresident. Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag får nämnden utse annan ledamot att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. 4. Kallelse till sammanträde Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdet. Om ordföranden eller vice ordföranden inte kan kalla till sammanträdet ska den som varit ledamot i nämnden längst tid (ålderspresidenten) göra detta. 86 3

87 Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska sändas till varje ledamot och ersättare sju dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av en föredragningslista och handlingar. I undantagsfall kan kallelse ske på annat sätt. 5. Sammanträdesdag Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden beslutar. Ordföranden/vice ordföranden har rätt att inkalla extra nämnd när behov uppkommer. 6. Närvarorätt Vid nämndens sammanträde får, i den mån nämnden inte för särskilt fall beslutar annat, berörda tjänstemän vara närvarande med rätt att delta i överläggningar i ärendet som berör vederbörandes verksamhetsområde Social myndighetsnämnd får kalla en anställd hos kommunen att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Den som har kallats till ett sammanträde får, om social myndighetsnämnd beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. Kommunalrådet, 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen och oppositionsrådet oppositionsrådet får närvara och deltaga i överläggningar men ej inte i beslut vid myndighetsnämndens sammanträden i ärende som inte utgör myndighetsutövning mot någon enskild. Närvarorätten gäller inte i ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Annans närvarorätt beslutas i varje enskilt fall. 7. Yrkande En ledamot som yrkar något ska göra det skriftligt. Yrkandet ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 8. Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställs för justeringen av protokollet. 9. Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot från oppositionen senast tio dagar efter sammanträdet. 87 4

88 Nämnden kan besluta att en paragraf ska justeras omedelbart. 10. Delgivning Delgivning med sociala myndighetsnämnden sker med ordföranden, sektorchef, avdelningschef eller enhetschef. 11. Kurser, konferenser och liknande Ordföranden eller vice ordföranden avgör om en förtroendevald får delta i kurs, konferens och liknande. Kommunfullmäktiges ordförande avgör om nämndens ordförande får delta i kurs, konferens och liknande. 88 5

89 Tjänsteskrivelse Dnr 2018/ Cecilia Vilén Till kommunfullmäktige Förvaltningens yttrande över förslag till reglemente för sociala myndighetsnämnden Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har tagit fram ett förslag till ändrad politisk organisation. I samband med det har beredningen sett över sociala myndighetsnämndens reglemente. Förvaltningen har bedömt förslaget utifrån ett juridiskt och ekonomiskt perspektiv. Ekonomiska konsekvenser Förvaltningen bedömer inte att ändringen av reglementet i sig har några ekonomiska konsekvenser. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några särskilda konsekvenser för barn. Juridiska bedömningar Förvaltningen bedömer att de föreslagna ändringarna ligger i linje med gällande lagstiftning. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Marcus Starcke Kanslichef 89

90 Skrivelse Dnr 2018/143 Agneta Dejenfelt Till kommunfullmäktige Förslag till Reglemente för Valnämnden Stenungsunds kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Reglemente för Valnämnden Stenungsunds kommun, att gälla fr.o.m Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att nuvarande Reglemente för Valnämnden upphör att gälla Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har under mandatperioden sett över samtliga reglementen för Stenungsunds kommun. Vid översynen av reglementena har beredningens målsättning varit att nå konsensus i sitt förslag, för en bred förankring i kommunfullmäktige. Samtliga, i beredningen ingående ledamöter, har haft i uppdrag att regelbundet återkoppla beredningens arbete till sina respektive partigrupper och att redovisa de synpunkter som partigrupperna framfört tillbaka till beredningen. Eventuella synpunkter har beaktats i beredningens arbete. När det gäller revidering av Reglemente för Valnämnden föreslås en revidering kring formuleringen majoritet styrande koalition samt kring val av ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande. Ordförande och 1:e vice ordförande föreslås väljas från den styrande koalitionen och 2:e vice ordförande föreslås väljas av oppositionen. Beredningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta anta Reglemente för Valnämnden Stenungsunds kommun och att nuvarande Reglemente för Valnämnden därmed upphör att gälla. Beslutsunderlag Skrivelse från beredningen Förslag till Reglemente för Valnämnden Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN För Demokratiberedningen Helena Järpsten (Oberoende) beredningsledare Demokratiberedningen Lars-Ebbe Pettersson (S) vice beredningsledare 90

91 REGLEMENTE FÖR VALNÄMNDEN STENUNGSUNDS KOMMUN Typ av dokument Reglemente Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum Dnr 201/143 Dokumentägare Sektor stödfunktioner Giltighetstid Tills vidare Framtagen av Demokratiberedningen Reviderad 91

92 VALNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 1 Huvuduppgifter Valnämnden fullgör kommunens uppgifter vid allmänna val, EU-val och folkomröstningar. 2 Nämndens ansvarsområde med hänvisning till författningar Valnämndens uppgifter framgår av bestämmelserna i vallagen och kommunallagen. 3 Övriga uppgifter Valnämnden ska: själv eller genom ombud föra kommunens talan i mål eller ärenden inom nämndens verksamhetsområde samt därvid äga rätt att träffa för kommunen bindande avtal. inom sitt verksamhetsområde avge de yttranden och lämna de upplysningar som begärs av fullmäktige, kommunstyrelsen eller annan nämnd. i övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige eller kommunstyrelsen överlämnar till nämnden. 4 Redovisningsskyldighet Valnämnden skall till fullmäktige redovisa hur nämnden dels fullgjort uppdrag enligt 3, dels genomfört viss verksamhet inom ramen för de riktlinjer eller andra generella beslut om verksamheten som fullmäktige har fastställt. Redovisningen skall ske i den ordning som fullmäktige särskilt beslutar om. VALNÄMNDENS ARBETSFORMER 5 Sammanfattning Valnämnden består av sju (7) ledamöter och sju (7) ersättare. Ordförande bör utses av majoriteten den styrande koalitionen. Valnämnden har en 1:e och en 2:e vice ordförande. 1:e vice ordförande bör utses av oppositionen den styrande koalitionen och 2:e vice ordförande bör utses av majoriteten oppositionen. 6 Tid för sammanträde Nämnden sammanträder på tid och plats som nämnden bestämmer. 7 Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträde. Kallelsen skall vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen sänds till varje ledamot och ersättare senast 10 dagar före sammanträdet. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista samt ärendehandlingar enligt ordföranden bedömning. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde skall den till levnadsåldern äldste ledamoten göra detta. 2 92

93 8 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Ledamoten skall underrätta sin ersättare i god tid före sammanträdet. Ersättare har rätt att närvara vid sammanträdet även om ordinarie ledamot tjänstgör. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt skall ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 9 Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett sammanträde eller del av ett sammanträde, utser nämnden en annan ledamot att vara ordföranden tillfälligt. Den till levnadsåldern äldste ledamoten tjänstgör som ordföranden tills den tillfällige ordföranden har utsetts. Om ordföranden på grund av sjukdom eller annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid, får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. 10 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. 11 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordföranden eller sekreteraren. 3 93

94 Tjänsteskrivelse Dnr 2018/143 Cecilia Vilén Till kommunfullmäktige Förvaltningens yttrande över förslag till Reglemente för valnämnden Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har tagit fram ett förslag till ändrad politisk organisation. I samband med det har beredningen sett över valnämndens reglemente. Förvaltningen har bedömt förslaget utifrån ett juridiskt och ekonomiskt perspektiv. Ekonomiska konsekvenser Förvaltningen bedömer att ändringen av reglementet i sig inte har några ekonomiska konsekvenser. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några särskilda konsekvenser för barn. Juridiska bedömningar Förvaltningen bedömer att de föreslagna ändringarna ligger i linje med gällande lagstiftning. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Marcus Starcke Kanslichef 94

95 Skrivelse Dnr 2018/144 Agneta Dejenfelt Till kommunfullmäktige Förslag till Reglemente för Kommunala Pensionärsrådet Stenungsunds kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Reglemente för Kommunala Pensionärsrådet Stenungsunds kommun, att gälla fr.o.m Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att nuvarande Reglemente för Kommunala Pensionärsrådet upphör att gälla Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har under mandatperioden sett över samtliga reglementen för Stenungsunds kommun. Vid översynen av reglementena har beredningens målsättning varit att nå konsensus i sitt förslag, för en bred förankring i kommunfullmäktige. Samtliga, i beredningen ingående ledamöter, har haft i uppdrag att regelbundet återkoppla beredningens arbete till sina respektive partigrupper och att redovisa de synpunkter som partigrupperna framfört tillbaka till beredningen. Eventuella synpunkter har beaktats i beredningens arbete. När det gäller revidering av Reglemente för Kommunala Pensionärsrådet föreslås revidering enligt följande: Justering av olikheter mellan Reglemente för Kommunala Pensionärsrådet Stenungsunds kommun och Reglemente för Kommunala Rådet för Funktionshindrade Stenungsunds kommun, byte av namn på; beredning, hälso- och sjukvårdsnämnd samt råd, information om att ledamöter kallas till, och ersättare informeras om, sammanträde, justering av närvarorätt för två vice ordförande i kommunstyrelsen istället för en, information om att justeringsperson väljs på mötet. Beredningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta anta Reglemente för Kommunala Pensionärsrådet Stenungsunds kommun, att gälla fr.o.m och att nuvarande Reglemente för Kommunala Pensionärsrådet därmed upphör att gälla. Beslutsunderlag Skrivelse från beredningen Förslag till Reglemente för Kommunala Pensionärsrådet Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN För Demokratiberedningen Helena Järpsten (Oberoende) beredningsledare Demokratiberedningen Lars-Ebbe Pettersson (S) vice beredningsledare 95

96 REGLEMENTE FÖR KOMMUNALA PENSIONÄRSRÅDET STENUNGSUNDS KOMMUN Typ av dokument Reglemente Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum Diarienummer 2018/144 Dokumentägare Sektor stödfunktioner Giltighetstid Tills vidare Framtagen av Demokratiberedningen Reviderad 1 96

97 Reglemente för kommunala Pensionärsrådet i Stenungsund 1. Ändamål och arbetsuppgifter Pensionärsrådet är ett rådgivande organ för samråd och ömsesidig information mellan företrädare för pensionärer i Stenungsund och kommunen och dess nämnder, utskott och beredningar. Pensionärsrådet är organisatoriskt underställt kommunstyrelsen. Varje kommunal nämnd och utskott skall inom sitt verksamhetsområde ansvara för att olika gruppers speciella behov tillgodoses i kommunens planering. Pensionärsrådet bereds genom sina representanter möjlighet att aktivt verka för förändringar i den kommunala verksamheten. De kan informera om och ge förslag på lämpliga anpassningar av det kommunala verksamhetsutbud som berör de äldres förhållande i samhället. Kommunen ges genom rådet möjlighet att få pensionärernas synpunkter och skall samråda med dem i ett tidigt skede av olika beredningsprocesser. Det åligger kommunens nämnder att hos Pensionärsrådet aktualisera frågor av specifikt intresse för pensionärer. Rådet ska inte ta upp enskilda personers ärende till behandling. 2. Sammansättning Pensionärsrådet utgörs av representanter för pensionärsorganisationerna i Stenungsund samt förtroendevalda ledamöter som utses av kommunen. Med pensionärsorganisation menas här organisation som är ansluten till riksorganisation och i vilken varje pensionär som önskar, kan bli medlem. Pensionärsorganisationerna utser ledamöter i proportion till respektive organisations medlemstal vid mandattidens början. Organisation med fler än 600 medlemmar har rätt att deltaga med tre (3) ledamöter och tre (3) ersättare, organisation med fler än 300 medlemmar har rätt att deltaga med två (2) ledamöter och två (2) ersättare samt organisation med färre än 300 medlemmar har rätt att deltaga med en (1) ordinarie ledamot och en (1) ersättare. Pensionärsorganisationerna bestämmer själva mandattidens längd, dock bör ingen väljas för kortare tid än ett år. Kommunen utser tre (3) ledamöter och tre (3) ersättare, av kommunens ledamöter och ersättare utser kommunstyrelsen två (2) ledamöter och två (2) ersättare och Välfärdsberedningen en (1) ledamot och Beredningen för Miljö och fysisk planering en (1) ersättare. Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden utser en (1) ledamot och en (1) ersättare. Mandattiden för kommunens ledamöter sammanfaller med kommunens övriga nämnder medan mandattiden för ledamöterna från Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Västra Hälsooch sjukvårdsnämnden sammanfaller med mandattiden för Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden. 2 97

98 3. Arbetsformer 3.1 Rådet sammanträder minst två gånger per år. Därutöver kan rådet sammanträda om en särskild fråga påkallar behandling eller samråd. Minst hälften av rådets ledamöter måste i sådana fall begära extra sammanträde i särskilt angiven fråga. Rådets ordförande utfärdar kallelse med föredragningslista minst 14 dagar före sammanträde. Kommunstyrelsen ansvarar för att verksamheten upprätthålls. Handlingar som skall sändas ut till ledamöterna i rådet skall vara kommunstyrelsen tillhanda tre veckor före sammanträdesdag. Till sammanträdena kallas endast ordinarie ledamöter, ersättare erhåller kallelsen för kännedom. 3.2 Ordförande Som ordförande i rådet utses en av kommunstyrelsens ledamöter. Som vice ordförande utses en företrädare för den vid valtillfället största pensionärsorganisation. 3.3 Adjungerade ledamöter Vid rådets sammanträden har såväl kommunstyrelsens ordförande kommunalråd, kommunstyrelsens 1:e vice ordförande samt vice ordförande oppositionsråd rätt att närvara. Företrädare för andra kommunala nämnder och andra organ i samhället kan också bjudas in till Pensionärsrådet för samråd i specifika frågor som berör deras verksamheter. Andra organisationer och föreningar som driver verksamhet i kommunen med syfte att ta tillvarata pensionärers intressen kan ha närvarorätt i rådets överläggningar. 3.4 Ersättare Ersättare har rätt att närvara vid rådets sammanträden och erhåller kallelser som övriga ledamöter. Ledamot som ej kan närvara ombesörjer själv kallelse av ersättare. 3.5 Yttrande och beslut i rådet Pensionärsrådet är ett samråds- och referensorgan till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Rådet saknar beslutande funktioner och omfattas ej av kommunallagens bestämmelser om arbetsformer och beslutsförhet. 3 98

99 Pensionärsrådet utser inom sig ett arbetsutskott bestående av ordförande, vice ordförande samt ytterligare en av rådet utsedd ledamot. Arbetsutskottet förbereder ärenden och kan i brådskande fall avge yttrande till organ inom kommunen. Sådana yttrande anmäls vid rådets påföljande sammanträde. Protokoll som upprättats vid rådets sammanträde justeras av ordföranden och en särskild utsedd justerare som väljs på mötet. Protokollet delges rådets ledamöter och ersättare och kommunstyrelsen. Ledamot och ersättare har rätt att få sin mening antecknad till protokollet. 4. Ekonomi Pensionärsrådets tjänstgörande ledamöter och tjänstgörande ersättare har rätt till arvode, traktamente och resekostnadsersättning enligt de av kommunfullmäktige fastställda reglerna för förtroendevalda. 5. Övrigt I ärenden som berör både pensionärer och handikappade funktionshindrade bör en dialog föras mellan Pensionärsrådet och Handikapprådet Rådet för funktionshindrade. Det är respektive ordförande som ser till att kontakten mellan råden upprätthålls, detta gäller vid frågor som kan få effekter för både pensionärer och handikappade och funktionshindrade i kommunen. 4 99

100 Tjänsteskrivelse Dnr 2018/ Cecilia Vilén Till kommunfullmäktige Förvaltningens yttrande över förslag till reglemente för pensionärsrådet Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har tagit fram ett förslag till ändrad politisk organisation. I samband med det har beredningen sett över reglementet för pensionärsrådet. Förvaltningen har bedömt förslaget utifrån ett juridiskt och ekonomiskt perspektiv. Ekonomiska konsekvenser Förvaltningen bedömer inte att ändringen av reglementet i sig har några ekonomiska konsekvenser. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några särskilda konsekvenser för barn. Juridiska bedömningar Förvaltningen bedömer att de föreslagna ändringarna ligger i linje med gällande lagstiftning. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Marcus Starcke Kanslichef 100

101 Skrivelse Dnr 2018/146 Agneta Dejenfelt Till kommunfullmäktige Förslag till Reglemente för Kommunala Pensionärsrådet Stenungsunds kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Reglemente för Kommunala Pensionärsrådet Stenungsunds kommun, att gälla fr.o.m Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att nuvarande Reglemente för Kommunala Pensionärsrådet upphör att gälla Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har under mandatperioden sett över samtliga reglementen för Stenungsunds kommun. Vid översynen av reglementena har beredningens målsättning varit att nå konsensus i sitt förslag, för en bred förankring i kommunfullmäktige. Samtliga, i beredningen ingående ledamöter, har haft i uppdrag att regelbundet återkoppla beredningens arbete till sina respektive partigrupper och att redovisa de synpunkter som partigrupperna framfört tillbaka till beredningen. Eventuella synpunkter har beaktats i beredningens arbete. När det gäller revidering av Reglemente för Kommunala Pensionärsrådet föreslås revidering enligt följande: Justering av olikheter mellan Reglemente för Kommunala Pensionärsrådet Stenungsunds kommun och Reglemente för Kommunala Rådet för Funktionshindrade Stenungsunds kommun, byte av namn på; beredning, hälso- och sjukvårdsnämnd samt råd, information om att ledamöter kallas till, och ersättare informeras om, sammanträde, justering av närvarorätt för två vice ordförande i kommunstyrelsen istället för en, information om att justeringsperson väljs på mötet. Beredningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta anta Reglemente för Kommunala Pensionärsrådet Stenungsunds kommun, att gälla fr.o.m och att nuvarande Reglemente för Kommunala Pensionärsrådet därmed upphör att gälla. Beslutsunderlag Skrivelse från beredningen Förslag till Reglemente för Kommunala Pensionärsrådet Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN För Demokratiberedningen Helena Järpsten (Oberoende) beredningsledare Demokratiberedningen Lars-Ebbe Pettersson (S) vice beredningsledare 101

102 REGLEMENTE FÖR KOMMUNALA PENSIONÄRSRÅDET STENUNGSUNDS KOMMUN Typ av dokument Reglemente Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum Diarienummer 2018/146 Dokumentägare Sektor stödfunktioner Giltighetstid Tills vidare Framtagen av Demokratiberedningen Reviderad 1 102

103 Reglemente för kommunala Pensionärsrådet i Stenungsund 1. Ändamål och arbetsuppgifter Pensionärsrådet är ett rådgivande organ för samråd och ömsesidig information mellan företrädare för pensionärer i Stenungsund och kommunen och dess nämnder, utskott och beredningar. Pensionärsrådet är organisatoriskt underställt kommunstyrelsen. Varje kommunal nämnd och utskott skall inom sitt verksamhetsområde ansvara för att olika gruppers speciella behov tillgodoses i kommunens planering. Pensionärsrådet bereds genom sina representanter möjlighet att aktivt verka för förändringar i den kommunala verksamheten. De kan informera om och ge förslag på lämpliga anpassningar av det kommunala verksamhetsutbud som berör de äldres förhållande i samhället. Kommunen ges genom rådet möjlighet att få pensionärernas synpunkter och skall samråda med dem i ett tidigt skede av olika beredningsprocesser. Det åligger kommunens nämnder att hos Pensionärsrådet aktualisera frågor av specifikt intresse för pensionärer. Rådet ska inte ta upp enskilda personers ärende till behandling. 2. Sammansättning Pensionärsrådet utgörs av representanter för pensionärsorganisationerna i Stenungsund samt förtroendevalda ledamöter som utses av kommunen. Med pensionärsorganisation menas här organisation som är ansluten till riksorganisation och i vilken varje pensionär som önskar, kan bli medlem. Pensionärsorganisationerna utser ledamöter i proportion till respektive organisations medlemstal vid mandattidens början. Organisation med fler än 600 medlemmar har rätt att deltaga med tre (3) ledamöter och tre (3) ersättare, organisation med fler än 300 medlemmar har rätt att deltaga med två (2) ledamöter och två (2) ersättare samt organisation med färre än 300 medlemmar har rätt att deltaga med en (1) ordinarie ledamot och en (1) ersättare. Pensionärsorganisationerna bestämmer själva mandattidens längd, dock bör ingen väljas för kortare tid än ett år. Kommunen utser tre (3) ledamöter och tre (3) ersättare, av kommunens ledamöter och ersättare utser kommunstyrelsen två (2) ledamöter och två (2) ersättare och Välfärdsberedningen en (1) ledamot och Beredningen för Miljö och fysisk planering en (1) ersättare. Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden utser en (1) ledamot och en (1) ersättare. Mandattiden för kommunens ledamöter sammanfaller med kommunens övriga nämnder medan mandattiden för ledamöterna från Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Västra Hälsooch sjukvårdsnämnden sammanfaller med mandattiden för Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden

104 3. Arbetsformer 3.1 Rådet sammanträder minst två gånger per år. Därutöver kan rådet sammanträda om en särskild fråga påkallar behandling eller samråd. Minst hälften av rådets ledamöter måste i sådana fall begära extra sammanträde i särskilt angiven fråga. Rådets ordförande utfärdar kallelse med föredragningslista minst 14 dagar före sammanträde. Kommunstyrelsen ansvarar för att verksamheten upprätthålls. Handlingar som skall sändas ut till ledamöterna i rådet skall vara kommunstyrelsen tillhanda tre veckor före sammanträdesdag. Till sammanträdena kallas endast ordinarie ledamöter, ersättare erhåller kallelsen för kännedom. 3.2 Ordförande Som ordförande i rådet utses en av kommunstyrelsens ledamöter. Som vice ordförande utses en företrädare för den vid valtillfället största pensionärsorganisation. 3.3 Adjungerade ledamöter Vid rådets sammanträden har såväl kommunstyrelsens ordförande kommunalråd, kommunstyrelsens 1:e vice ordförande samt vice ordförande oppositionsråd rätt att närvara. Företrädare för andra kommunala nämnder och andra organ i samhället kan också bjudas in till Pensionärsrådet för samråd i specifika frågor som berör deras verksamheter. Andra organisationer och föreningar som driver verksamhet i kommunen med syfte att ta tillvarata pensionärers intressen kan ha närvarorätt i rådets överläggningar. 3.4 Ersättare Ersättare har rätt att närvara vid rådets sammanträden och erhåller kallelser som övriga ledamöter. Ledamot som ej kan närvara ombesörjer själv kallelse av ersättare. 3.5 Yttrande och beslut i rådet Pensionärsrådet är ett samråds- och referensorgan till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Rådet saknar beslutande funktioner och omfattas ej av kommunallagens bestämmelser om arbetsformer och beslutsförhet

105 Pensionärsrådet utser inom sig ett arbetsutskott bestående av ordförande, vice ordförande samt ytterligare en av rådet utsedd ledamot. Arbetsutskottet förbereder ärenden och kan i brådskande fall avge yttrande till organ inom kommunen. Sådana yttrande anmäls vid rådets påföljande sammanträde. Protokoll som upprättats vid rådets sammanträde justeras av ordföranden och en särskild utsedd justerare som väljs på mötet. Protokollet delges rådets ledamöter och ersättare och kommunstyrelsen. Ledamot och ersättare har rätt att få sin mening antecknad till protokollet. 4. Ekonomi Pensionärsrådets tjänstgörande ledamöter och tjänstgörande ersättare har rätt till arvode, traktamente och resekostnadsersättning enligt de av kommunfullmäktige fastställda reglerna för förtroendevalda. 5. Övrigt I ärenden som berör både pensionärer och handikappade funktionshindrade bör en dialog föras mellan Pensionärsrådet och Handikapprådet Rådet för funktionshindrade. Det är respektive ordförande som ser till att kontakten mellan råden upprätthålls, detta gäller vid frågor som kan få effekter för både pensionärer och handikappade och funktionshindrade i kommunen

106 Tjänsteskrivelse Dnr 2018/ Cecilia Vilén Till kommunfullmäktige Förvaltningens yttrande över förslag till reglemente för pensionärsrådet Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har tagit fram ett förslag till ändrad politisk organisation. I samband med det har beredningen sett över reglementet för pensionärsrådet. Förvaltningen har bedömt förslaget utifrån ett juridiskt och ekonomiskt perspektiv. Ekonomiska konsekvenser Förvaltningen bedömer inte att ändringen av reglementet i sig har några ekonomiska konsekvenser. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några särskilda konsekvenser för barn. Juridiska bedömningar Förvaltningen bedömer att de föreslagna ändringarna ligger i linje med gällande lagstiftning. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Marcus Starcke Kanslichef 106

107 Skrivelse Dnr 2018/150 Agneta Dejenfelt Till kommunfullmäktige Förslag till Arvodesreglemente för Stenungsunds kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Arvodesreglemente för Stenungsunds kommun, att gälla fr.o.m Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att nuvarande Arvodesreglemente upphör att gälla Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har under mandatperioden sett över samtliga reglementen för Stenungsunds kommun. Vid översynen av reglementena har beredningens målsättning varit att nå konsensus i sitt förslag, för en bred förankring i kommunfullmäktige. Samtliga, i beredningen ingående ledamöter, har haft i uppdrag att regelbundet återkoppla beredningens arbete till sina respektive partigrupper och att redovisa de synpunkter som partigrupperna framfört tillbaka till beredningen. Eventuella synpunkter har beaktats i beredningens arbete. När det gäller revidering av Arvodesreglemente för Stenungsunds kommun föreslår beredningen följande förändringar: 1. Förtydligande att endast skriftligt dokumenterade sammanträden ersätts. 2. Förtydligande att sammanträdesarvode inte utgår för lunch. 3. Information om att det är kommunstyrelsen som, i varje enskilt fall, gör den individuella bedömningen om vilken ersättning för förlorad arbetsförtjänst som ska utgå till egenföretagare i de fall schablon inte används. 4. Förtydligande av rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid särskilda arbetsförhållanden såsom exempelvis vid nattarbete/skiftarbete/schema och dylikt. Arbetets art ska vara av den karaktären att arbetspasset inte går att bryta. Löneavdraget ska vara styrkt, arbetsledare ska bekräfta att arbetspasset inte kan brytas. Kan gälla för både dag och nattarbetare. 5. Förtroendevaldas möjlighet till ersättning vid studiedagar i verksamheten, eller liknande, har utökats. Fortsättningsvis kan förtroendevald i nämnd, styrelse, utskott eller beredning få ersättning för förlorad arbetsförtjänst OCH förrättningsarvode för studiedagar eller liknande, kopplat till uppdraget, med max 30 timmar per år. 6. Förtroendevaldas, i fasta beredningar, möjlighet att fördela 16 kontaktdagar mellan sig, med rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst, men inte för förrättningsarvode, har tagits bort och ersatts av punkt 5 ovan. 7. Ersättning för förlorad semesterförmån utgår endast om den kan styrkas. 8. Ny reglering beträffande sjukdom för förtroendevalda med årsarvodering och kommunstyrelsens ordförande. Nu stadgas att om förtroendevald med årsarvode på grund av sjukdom, eller liknande, är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag, görs avdrag med ett månadsarvode för varje hel 107

108 kalendermånad som den förtroendevalde är frånvarande. Har ersättare utsetts uppbär ersättaren månadsarvode som motsvarar tjänstgöringstiden 9. Avgår kommunalråd under tjänstgöringsperioden fördelas årsarvodet mellan avgående och tillträdande i förhållande till den tid var och en av dem innehaft uppdraget. 10. Har ersättare utsetts till förtroendevald med begränsat årsarvode uppbär ersättaren årsarvode som motsvarar tjänstgöringstiden. 11. Det begränsade årsarvodet till beredningsledare har sänkts. Vice beredningsledare som inte tidigare haft något fast arvode får fortsättningsvis det. Beredningsledare och vice beredningsledare får både begränsat årsarvode och sammanträdesersättning vid sina beredningsmöten. 12. Beredningsledare i tillfälliga beredningar erhåller fortsättningsvis begränsat årsarvode endast för de månader som kan styrkas med skriftligt dokumenterade sammanträden. 13. Den särskilda regleringen av beredningsledares frånvaro har tagits bort och regleras istället som för övriga förtroendevalda med begränsat årsarvode. 14. Vigselförrättare i Stenungsunds kommun erhåller fortsättningsvis förrättningsarvode med en timma per förrättad vigsel. 15. Information om att sammanlagd ersättning för fast arvode och sammanträdesarvode för en förtroendevald inte, per kalenderår, kan överstiga 100 procent av årsarvodet för kommunalråd med heltidsuppdrag. 16. Kommunstyrelsen har tolkningsföreträde beträffande arvodereglementet och avgör i varje särskilt fall ersättningsnivån. 17. Information om att ekonomiska förmåner, utöver årsarvode och begränsat årsarvode, utbetalas enligt gällande utbetalningsrutiner. 18. I de fall utbetalning för förlorad arbetsförtjänst, kostnadsersättningar och arvoden etc. skett på felaktig grund är förtroendevald skyldig att återbetala ersättningen till kommunen. 19. Information om att kommunalrådet, 1:e vice ordförande och oppositionsrådet förväntas utöva sitt uppdrag på heltid. 20. Information om att samtliga förtroendevalda med årsarvode eller begränsat årsarvode förväntas utöva sitt uppdrag i den utsträckning som uppdraget kräver. Förtroendevald förväntas dessutom verka för att hålla sig välinformerad och uppdaterad om den verksamhet man har uppdrag för. 21. Kommunfullmäktiges presidium erhåller inga arvoden utöver årsarvodet. 22. Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande och oppositionsråd erhåller inga arvoden utöver årsarvodet. 23. Beräkningsgrunden för arvoden till förtroendevalda är riksdagsmannaarvodet föregående år. Riksdagsmannaarvodet för 2018 är kronor var riksdagsmannaarvodet kronor. Beräkning görs fortsättningsvis endast utifrån procent av riksdagsmannaarvodet. Det nya sättet att räkna ut arvodet förenklar och göra det lättare för förtroendevalda att förstå vilken ersättning som utgår års sätt att beräkna arvoden såg ut enligt följande: Kommunalrådets arvode är 90% av riksdagsmannaarvodet (viktats 100%) och oppositionsrådets arvode är 80% av kommunalrådets arvode (viktats 80%). Beräkningsgrunden för övriga arvoden är 80% av riksdagsmannaarvodet (med olika procentuella viktningar beroende på uppdrag). I princip samtliga årsarvoden och begränsade årsarvoden för 2019 är oförändrade, förutom den sedvanlig årliga höjningen baserat på riksdagsmannaarvodets förändring. Tabellen nedan visar samtliga uppdrag med den ersättning som utgår 2018, den förändring som föreslås slutligen den ersättning som utgår 2019 efter sedvanlig uppräkning. De uppdrag som har förändrats markeras med rött

109 Uppdrag Månadsarvode 2018 Månadsarvode 2019 procent av riksdagsmannaarvode OCH viktning 2017 (förändring i rött) kr Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges ordförande kr kr kr Kommunfullmäktiges 1:e vice ordf kr kr kr Kommunfullmäktiges 2:e vice ordf kr kr kr Beredningar: Ekonomi/personalberedningen Demokratiberedningen Välfärdsberedningen Beredningen miljö- och fysisk planering Beredningsledare En halvering av det fasta arvodet. KFP och KSP ingår i Ekonomi/pers. ber. och erhåller där inget arvode. Vice beredningsledare Vice beredningsledare har inte tidigare fått fast arvode kr kr kr kr kr Kommunstyrelsen Kommunalråd kr kr kr Månadsarvode 2019 procent av riksdagsmannaarvode (med uppräkning) kr Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Nytt uppdrag. Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande/oppositionsråd En sänkning av det fasta arvodet. Utskotten Allmänna utskottet Välfärdsutskottet Ordföranden är kommunalråd eller 1:e vice ordförande Har fast årsarvode redan. Vice ordförande - någon från oppositionen En sänkning av det fasta arvodet. Ersättning utgår inte om oppositionsrådet har uppdraget. Sociala myndighetsnämnden Ordförande i sociala myndighetsnämnden En höjning av det fasta arvodet Vice ordförande i sociala myndighetsnämnden En höjning av det fasta arvodet Tekniska myndighetsnämnden Ordförande i tekniska myndighetsnämnden Vice ordförande i tekniska myndighetsnämnden kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kt kr kr kr 3 109

110 Uppdrag Månadsarvode 2018 Månadsarvode 2019 procent av riksdagsmannaarvode OCH viktning 2017 (förändring i rött) kr Revision Ordförande i Revisionen kr kr kr Revisor kr kr kr Överförmyndarnämnden Ordförande kr kr kr Vice ordförande kr kr kr Valnämnd Ordförande Valnämnd (valår) kr kr kr Ordförande Valnämnd (EU-val) kr kr kr 1:e vice ordf. Valnämnden (valår) kr kr kr 2:e vice ordf. Valnämnden (valår) kr kr kr 1:e vice ordf. Valnämnden (EU val) 766 kr 766 kr 785 kr 2:e vice ordf. Valnämnden (EU val) 766 kr 766 kr 785 kr Ordförande Valnämnd (ej valår) 510 kr 510 kr 523 kr Förtroendevalda utan årsarvode och övriga medverkande vid valförrättning och röstsammanräkning i samband med allmänna val Månadsarvode 2019 procent av riksdagsmannaarvode (med uppräkning) kr Beslutas av kommunstyrelsen efter förslag från Valnämnden Sammanträdesarvoden Heldagsersättning, över 4 timmar kr kr kr Halvdagsersättning, t.o.m. 4 timmar 816 kr 816 kr 837 kr Sammanträde t.o.m. 1 timme 306 kr 306 kr 314 kr Protokollsjustering 306 kr 306 kr 314 kr Sekreterare i beredningar 408 kr 408 kr 419 kr Förrättningsarvode Heldagsersättning över 4 timmar 612 kr 612 kr 628 kr Halvdagsersättning, t.o.m. 4 timmar 408 kr 408 kr 419 kr T.o.m. 1 timme 153 kr 153 kr 157 kr Vigselförrättare per förrättad vigsel kr 157 kr Kostnadsersättning Barntillsynsersättning Max 194 kr/tim Max 198 kr/tim. Max 203 kr/tim. Vård av funktionshindrad/svårt sjuk Max 194 kr/tim Max 198 kr/tim. Max 203 kr/tim. Funktionshindrad förtroendevald Max kr/mån Max kr Max kr/mån. Stenungsundshem AB Ordförande kr kr Vice ordförande kr kr kr Lekmannarevisor 893 kr 893 kr 916 kr 7% av ordförandearvodet Stenungsunds Energi AB Ordförande kr kr kr Vice ordförande kr kr kr Lekmannarevisor 679 kr 679 kr 696 kr 7 % av ordförandearvodet Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund 4 110

111 Uppdrag Månadsarvode kr Månadsarvode 2019 procent av riksdagsmannaarvode OCH viktning 2017 (förändring i rött) Ordförande kr kr kr Vice ordförande kr kr kr 75 % av ordförandes arvode 429 kr 429 kr 439 kr Lekmannarevisor 7 % av ordförandearvodet Månadsarvode 2019 procent av riksdagsmannaarvode (med uppräkning) kr Beredningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta anta Arvodesreglemente för Stenungsunds kommun, att gälla fr.o.m och att nuvarande Arvodesreglemente därmed upphör att gälla. Beslutsunderlag Skrivelse från beredningen Förslag till Arvodesreglemente Stenungsunds kommun På grund av relativt omfattande justeringar biläggs såväl befintligt dokument som nytt förslag. STENUNGSUNDS KOMMUN För Demokratiberedningen Helena Järpsten (Oberoende) beredningsledare Demokratiberedningen Lars-Ebbe Pettersson (S) vice beredningsledare 5 111

112 STENUNGSUNDS KOMMUN ARVODESREGLEMENTE STENUNGSUNDS KOMMUN 2019 Typ av dokument Reglemente Dokumentägare Sektor stödfunktioner Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tills vidare Beslutsdatum Framtagen av Demokratiberedningen Arvodesnivåerna justeras årligen enligt KF , 145 Reviderad 112

113 Arvodesreglemente för förtroendevalda i Stenungsunds kommun. Arvodesreglementet består av Allmänna bestämmelser med bilagor samt SKL:s cirkulär 1991:144, Bestämmelser om ekonomiska förmåner till förtroendevalda. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Förtroendeuppdrag som omfattas av bestämmelserna Dessa bestämmelser gäller för förtroendevalda som avses i 4 kap 1 1 st och 2 1 st kommunallagen (nedan KL) (2017:725). För förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid eller på minst 40 procent av heltid gäller 15 samt 8-13, 19 6:e st samt samt bilaga 1 i tillämpliga delar. Tjänstgörande ledamöter, närvarande ersättare och andra förtroendevalda som medgetts närvarorätt har rätt till ersättning enligt vad som närmare anges i 3 7, 8 14 och 17. I dokumentet benämns de som omfattas av bestämmelserna med samlingsbegreppet förtroendevald. 2 Ersättningsberättigade sammanträden m m a) sammanträde med kommunfullmäktige, fullmäktigeberedning, kommunstyrelsen och dess utskott samt övriga nämnder, liksom revisorernas sammanträden, b) skriftliga dokumenterade sammanträden med tillsatta utredningskommittéer, projektgrupper, arbetsgrupper och styrgrupper, c) protokollsjustering, då särskild tid och plats bestämts härför, d) konferens, informationsmöte, studiebesök, uppdrag som kontaktperson, studieresa, kurs eller liknande som rör kommunal angelägenhet och som har ett direkt samband med det kommunala förtroendeuppdraget s.k förrättningar enligt bilaga 1 3. e) förhandling eller förberedelse inför förhandling med personalorganisation eller annan motpart till kommunen, f) överläggning med företrädare för annat kommunalt organ än det den förtroendevalde själv tillhör, g) sammankomst med kommunalt samrådsorgan/intressentsammansatt organ, h) överläggning med verksamhetschef eller annan anställd vid det kommunala organ den 113 2

114 förtroendevalde själv tillhör, i) presidiemöte i fullmäktige, nämnd, utskott eller kommundelstämmor, j) besiktning eller inspektion, k) överläggning med utomstående myndighet eller organisation, l) fullgörande av granskningsuppgift inom ramen för ett revisionsuppdrag. m) kommundelsstämmor 2:1 Lunch Sammanträdesarvode utgår inte för lunch. 2:2 Flera ersättningsberättigade sammanträden på samma dag Förtroendevalda som under samma dag deltar i flera sammanträden eller motsvarande har inte rätt till arvoden med ett högre sammanlagt belopp än det som fullmäktige beslutat enligt bilaga 1. Ersättning för förlorad arbetsinkomst samt för förlorade pensions- och semesterförmåner 3 Förlorad arbetsinkomst 3:1 Anställd Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst vid deltagande i sammanträde eller förrättning med högst det belopp fullmäktige beslutat enligt bilaga 1. Förlorad arbetsinkomst styrks genom lönespecifikation eller intyg från arbetsgivare. 3:2 Egen företagare Egen företagare styrker förlorad arbetsförtjänst genom utdrag ur företagets bokföring eller på annat lämpligt sätt. Egen företagare som yrkar ersättning för förlorad arbetsinkomst i form av förlust av inkomst av rörelse ska en gång om året bifoga ett intyg från Skatteverket avseende företagets inkomstdeklaration och utifrån det görs en individuell bedömning av kommunstyrelsen. Med egenföretagare avses person som innehar F-skattesedel. 3:3 Schablon Förtroendevalda som kan visa att en arbetsinkomst förlorats men inte till vilket belopp har rätt till en schablonersättning beräknad på grundval av inkomst av tjänst eller överskott av rörelse enligt den senast fastställda inkomstdeklarationen, utifrån den del som härrör sig till anställning eller företaget, på sätt som fullmäktige beslutat enligt bilaga

115 3:4 Särskilda arbetsförhållanden Rätten till ersättning för förlorad arbetsförtjänst enligt 3-5 omfattar nödvändig ledighet för förtroendevalda med speciella arbetstider eller särskilda arbetsförhållanden i övrigt när det inte kan anses skäligt att de förtroendevalda fullgör sina ordinarie arbetsuppgifter i direkt anslutning till sammanträdet eller motsvarande, exempelvis vid nattarbete/skiftarbete/schema och dylikt (såväl dag som nattarbete). Arbetets art ska vara av den karaktären att arbetspasset inte går att bryta. Löneavdraget ska vara styrkt, arbetsledare ska bekräfta att arbetspasset inte kan brytas. Ersättning för förlorad arbetsinkomst utbetalas för faktiska antalet lediga timmar, som krävs för att fullfölja uppdraget. Detta gäller schemalagd arbetstid, inte övertid. 3:5 Studiebesök i verksamheten Förtroendevald i nämnd, styrelse eller utskott har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst för studiedagar/pryo vid verksamheten under högst 2 dagar/år, förrättningsarvode utgår inte. Förtroendevalda i fasta beredningar har, rätt att fördela 16 kontaktdagar, mellan sig. Ersättning för förlorad arbetsinkomst utgår, förrättningsarvode utgår inte. Förtroendevald i nämnd, styrelse, utskott eller beredning har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst för studiedagar, eller liknande, kopplat till uppdraget under högst 30 timmar/år. 3:6 Ersättning utgår inte Ersättning utgår inte om den förtroendevalde haft rimliga möjligheter att genom omdisponering av arbete eller på annat sätt kunnat förhindra att kostnaderna lönebortfallet uppkom. Framställan om ersättning görs till kommunstyrelsen. kommunstyrelsens personal- och ekonomiutskott. 4 Förlorad tjänstepensionsförmån Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad tjänstepensionsförmån med högst det belopp fullmäktige beslutat enligt bilaga 1. Förtroendevalda som kan visa att tjänstepensionen faktiskt påverkas men inte till vilket belopp har rätt till en schablonersättning på sätt som fullmäktige beslutat enligt bilaga 1. 5 Förlorad semesterförmån Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad semesterförmån med högst det belopp fullmäktige beslutat enligt bilaga 1. Förtroendevalda som kan visa att semesterförmånen faktiskt påverkas men inte på vilket sätt har rätt till en schablonersättning på sätt som fullmäktige beslutat enligt bilaga 1. 6 Kommunal pension 115 4

116 För årsarvoderade förtroendevalda finns det särskilda bestämmelser om kommunal pension i det kommunala pensionsreglementet. 7 Särskilda arbetsförhållanden m m Rätten till ersättning enligt 3-5 omfattar tid för resa till och från sammanträdet eller motsvarande och tid för praktiska förberedelser i anslutning till sammanträdet eller motsvarande. Förtroendevald har inte rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst eller för styrkta förlorade pensions- eller semesterförmåner om schablonersättning tidigare utbetalats för den förlorade inkomsten eller de förlorade förmånerna. Ersättning för kostnader 8 Resekostnader/reseersättning Kostnader för resor till och från sammanträden eller motsvarande ersätts enligt de grunder som fastställts för kommunens arbetstagare i det kommunala reseavtalet. Reseersättning i samband med sammanträde eller förrättning utgår om avståndet mellan bostaden och sammanträdesplatsen överstiger 5 km. 9 Traktamente och resetillägg i samband med kurs/konferens/studiebesök Förtroendevalda har i vissa fall rätt till ersättning för restid, resekostnader och i förekommande fall traktamente. Traktamente och resetillägg utgår endast för flerdygnsförrättningar och om avståndet mellan bostaden och förrättningsstället överstiger 50 km. 10 Barntillsynskostnader Ersättning betalas för kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträden eller motsvarande för vård och tillsyn av barn som vårdas i den förtroendevaldes familj och som under kalenderåret inte hunnit fylla 11 år. Om särskilda skäl föreligger kan ersättning utges även för äldre barn. Ersättning betalas dock med högst det belopp som fullmäktige beslutat enligt bilaga 1. Ersättning betalas inte för tillsyn, som utförs av egen familjemedlem eller av annan närstående och ej heller för tid då barnet vistas i kommunal eller privat barnomsorg. 11 Kostnader för vård och tillsyn av funktionshindrad eller svårt sjuk Ersättning betalas för kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträden eller motsvarande för vård och tillsyn av funktionshindrad eller svårt sjuk person som vistas i den förtroendevaldes bostad. Ersättning betalas dock med högst det belopp som fullmäktige beslutat enligt bilaga

117 Ersättning betalas inte för tillsyn, som utförs av egen familjemedlem eller av annan närstående. 12 Förtroendevald med funktionshinder, särskilda kostnader Ersättning betalas till funktionshindrad förtroendevald för de särskilda kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträden eller motsvarande och som inte ersätts på annat sätt. Häri ingår kostnader för t ex resor, ledsagare, tolk, hjälp med inläsning och uppläsning av handlingar och liknande. Ersättning betalas dock med högst det belopp som fullmäktige beslutat enligt bilaga Övriga kostnader För andra kostnader än som avses i 8-12 betalas ersättning om den förtroendevalda kan visa att särskilda skäl förelegat för dessa kostnader, till exempel kostnader för egna företagare enligt bilaga Ersättning utgår inte För andra kostnader än som avses i betalas ersättning om den förtroendevalde kan visa att särskilda skäl förelegat för dessa kostnader, till exempel kostnader för egna företagare enligt bilaga 3. Ersättning utgår inte om den förtroendevalde haft rimliga möjligheter att genom omdisponering av arbete eller på annat sätt kunnat förhindra att kostnaderna uppkom. Framställan om ersättning görs till kommunstyrelsens kommunstyrelsens personal- och ekonomiutskott. Arvoden m m 15 Årsarvode Förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på heltid eller på minst 40 procent av heltid har rätt till årsarvode med belopp som fullmäktige beslutat enligt bilaga 1. För förtroendevald med årsarvode som på grund av sjukdom eller annan omständighet är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under tid som överstiger två (2) månader ska arvodet minskas i motsvarande mån. Är kommunstyrelsens ordförande på grund av sjukdom frånvarande under längre tid än två (2) veckor, utgår ersättning till kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, enligt de regler som gäller för kommunstyrelsens ordförande. Om förtroendevalde med årsarvode på grund av sjukdom eller liknande är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag, görs avdrag med ett månadsarvode för varje hel kalendermånad som den förtroendevalde är frånvarande. Har ersättare utsetts för förtroendevald med årsarvode, uppbär ersättaren årsarvode som motsvarar tjänstgöringstiden

118 Årsarvoderade förtroendevalda har rätt till ledighet enligt semesterlagen utan att arvodet reduceras. Ledigheten ska förläggas på sådant sätt att uppdraget behörigen kan fullgöras. Avgår förtroendevald med årsarvode under tjänstgöringsperioden, fördelas årsarvodet mellan avgående och tillträdande i förhållande till den tid, var och en av dem innehaft uppdraget. 16 Begränsat årsarvode Förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på mindre än 40 procent av heltid har rätt till begränsat årsarvode i den utsträckning som fullmäktige beslutat enligt bilaga 1. För förtroendevald med begränsat årsarvode som på grund av sjukdom eller annan omständighet är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under tid som överstiger två (2) månader ska arvodet minskas i motsvarande mån. Har ersättare utsetts för förtroendevald med begränsat årsarvode, uppbär ersättaren årsarvode som motsvarar tjänstgöringstiden. Förtroendevald med begränsat årsarvode har rätt till ledighet enligt semesterlagen utan att arvodet reduceras. Ledigheten ska förläggas på sådant sätt att uppdraget behörigen kan fullgöras. 16:1 Beredningsledare och vice beredningsledare Beredningsledare och vice beredningsledare erhåller både begränsat årsarvode och sammanträdesersättning. Beredningsledare i tillfälliga beredningar, erhåller endast begränsat årsarvode för de månader uppdraget kan styrkas med dokumenterade sammanträden. Om beredningsledaren är frånvarande för en tid kortare än två månader ansvarar vice beredningsledare för att beredningen kallas till möten, att rapportering av arvoden sker och för ordförandeskapet på mötena. Inget extra arvode utgår. Skulle beredningsledaren inte kunna fullfölja sitt uppdrag under en tid som överstiger två månader upphör årsarvodet för beredningsledaren och det utbetalas istället till vice beredningsledaren som fullföljer uppdraget till dess att beredningsledaren återigen kan fullfölja uppdraget, eller nyval sker. 17 Arvode för sammanträden m.m. Förtroendevalda, som inte ersätts med årsarvode eller begränsat årsarvode, har rätt till ersättning per sammanträde med ett fast belopp som fullmäktige beslutat enligt bilaga 1. 17:1 Beredningsledare och vice beredningsledare Beredningsledare och vice beredningsledare erhåller både begränsat årsarvode och sammanträdesersättning. 17:2 Vigselförrättare borgerlig vigsel Vigselförrättare i Stenungsunds kommun erhåller förrättningsarvode med en timma per förrättad vigsel. 17:3 Studiebesök i verksamheten 118 7

119 Förtroendevald i nämnd, styrelse, utskott eller beredning har rätt till förrättningsarvode för studiedagar, eller liknande, kopplat till uppdraget under högst 30 timmar/år. 18 Ersättningstak Summan av de arvoden som utbetalas till en förtroendevald under ett år kan utgå med höst det belopp som fastställts som kommunalrådsarvode för uppdrag inom Stenungsunds kommun och dess helägda bolag och stiftelser. Summan av de arvoden som utbetalas till en förtroendevald under ett år kan per kalenderår inte överstiga 100 procent av månadsarvodet för kommunalråd med heltidsuppdrag. Utses kommunstyrelsens ordförande till omfattande interkommunala uppdrag, med fasta arvoden som sammanlagt överstiger ett (1) inkomstbasbelopp per kalenderår, ska samordning begäras och det kommunala arvodet sänkas med överskjutande belopp. Gemensamma bestämmelser 19 Hur man begär ersättning För att få ersättning enligt 3-6 och 8-13 ska den förtroendevalde styrka sina förluster eller kostnader. Förluster eller kostnader ska anmälas till fullmäktiges eller nämndens sekreterare eller till annan som utsetts att ta emot dem. Arvode enligt betalas ut utan föregående anmälan. Sammanträdesarvode enligt 17 rapporteras av fullmäktiges, nämndens eller utskottens sekreterare eller annan utsedd. Yrkande om ersättning för förlorad arbetsinkomst ska framställas senast inom ett år från dagen för sammanträde eller motsvarande till vilken förlusten hänför sig. Yrkande om ersättning för förlorad semesterförmån skall framställas senast inom två år från dagen för sammanträde eller motsvarande till vilken förlusten hänför sig. Yrkande om andra ersättningar enligt dessa bestämmelser ska framställas senast inom ett år från dagen för sammanträde eller motsvarande till vilken kostnaden hänför sig. 20 Försäkring För förtroendevald gäller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). Förtroendevald med årsarvode erbjuds grupplivförsäkring. 21 Tolkning av bestämmelserna Frågor om tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser avgörs av personal och ekonomiutskott. Kommunstyrelsen har tolkningsföreträde och avgör i övrigt i varje särskilt fall ersättningsnivån enligt dessa bestämmelser. Vid tolkningen tillämpas SKL:s cirkulär 119 8

120 1991:144 Bestämmelser om ekonomiska förmåner till förtroendevalda. 22 Utbetalning Årsarvoden och begränsat årsarvode betalas ut med en tolftedel per månad. Övriga ekonomiska förmåner betalas ut en gång per månad, den 27:e i månaden efter sammanträdet enligt gällande löneutbetalningsrutiner. 23 Återbetalningsskyldighet I de fall där utbetalning av förlorad arbetsförjtänst, kostnadsersättningar, arvoden etc skett på felaktig grund är förtroendevald skyldig att återbetala ev. utbetald ersättning till kommunen. 24 Förväntningar Kommunalrådet, 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen och oppositionsrådet förväntas utöva sitt uppdrag på heltid. Samtliga förtroendevalda, utöver över kommunalråd, 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen och oppositionsrådet, med årsarvode eller begränsat årsarvode förväntas utöva sitt uppdrag i den utsträckning som uppdraget kräver. Förtroendevald förväntas dessutom verka för att hålla sig välinformerad och uppdaterad om den verksamhet man har uppdrag för

121 Bilaga I 1 Årsarvoden och begränsade årsarvoden (Procentsatsen anger procent av riksdagsmannaarvode) Uppdrag 2019 års procent Årsarvode/12 Förutsättningar Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges ordförande 32 % kr Erhåller inte ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode för kommunfullmäktige eller när han/hon kallas till kommundelsstämmor Kommunfullmäktiges 1:e vice ordf. 16 % kr Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode för kommunfullmäktige eller när han/hon kallas till kommundelsstämmor Kommunfullmäktiges 2:e vice ordf. 16 % kr Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode för kommunfullmäktige eller när han/hon kallas till kommundelsstämmor Beredningsledare 4 % kr Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode för beredningen Vice beredningsledare 1,6 % kr Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode för beredningen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ordförande/ Kommunalråd 90 % kr Erhåller inte ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode i övrigt Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, 67,5 % kr Erhåller inte ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode i övrigt Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande/oppositionsråd Samhällsbyggnadsutskott Allmänna utskottet Ordföranden i samhällsbyggnadsutskottet allmänna utskottet är kommunalråd eller 1:e vice ordförande Vice ordförande i samhällsbyggnadsutskottet allmänna utskottet är någon från oppositionen 67,5 % kr Erhåller inte ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode för kommunstyrelsen, personal- och ekonomiutskottet eller kommundelsstämmor Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode i övrigt 0 0 kr Erhåller inte ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode för kommunstyrelsen, samhällbyggnadsutskottet eller kommundelsstämmor 4 % kr Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode för samhällsbyggnadsutskottet Om det är oppositionsrådet utgår ingen ersättning

122 Uppdrag Bildnings- och socialt utskott Välfärdsutskottet Ordföranden i bildnings- och socialt utskott Välfärdsutskottet är kommunalråd eller 1:e vice ordförande Vice ordföranden i bildnings- och socialt utskott Välfärdsutskottet är någon från oppositionen års procent Årsarvode/12 Förutsättningar 0 0 kr Erhåller inte ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode för kommunstyrelsen, bildnings- och socialt utskott eller kommundelsstämmor. 4 % kr Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode för bildningsoch socialt utskott Om det är oppositionsråd utgår ingen ersättning Sociala myndighetsnämnden Ordförande i sociala myndighetsnämnden 24 % kr Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode för sociala myndighetsnämnden Vice ordförande i sociala myndighetsnämnden Tekniska myndighetsnämnden Ordförande i tekniska myndighetsnämnden Vice ordförande i tekniska myndighetsnämnden 12 % kr Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode för sociala myndighetsnämnden 20 % kr Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode för tekniska myndighetsnämnden 10 % kr Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode för tekniska myndighetsnämnden Revision Ordförande i Revisionen 9,6 % kr Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode för Revisionen. Revisionsuppdrag i kommunala fonder och stiftelser ingår i uppdraget. Revisor 8 % kr Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode för Revisionen. Revisionsuppdrag i kommunala fonder och stiftelser ingår i uppdraget Överförmyndarnämnden Ordförande 4 % kr Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode Vice ordförande 1,6 % kr Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode Valnämnd Ordförande Valnämnd (valår) 4 % kr Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode för Valnämnden Ordförande Valnämnd (EU-val) 2,4 % kr Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode för Valnämnden 1:e vice ordf. Valnämnden (valår) 2 % kr Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode för Valnämnd 2:e vice ordf. Valnämnden (valår) 2 % kr Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode för valnämnden 1:e vice ordf. Valnämnden (EU val) 1,2 % 785 kr Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode för valnämnden 2:e vice ordf. Valnämnden (EU val) 1,2 % 785 kr Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode för Valnämnden Ordförande Valnämnd (ej valår) 0,8 % 523 kr Erhåller inte sammanträdesersättningar eller förrättningsarvode för Valnämnden

123 Uppdrag Förtroendevalda utan årsarvode och övriga medverkande vid valförrättning och röstsammanräkning i samband med allmänna val 2019 års procent Årsarvode/12 Förutsättningar Beslutas av Personal och ekonomiutskottet kommunstyrelsen efter förslag från Valnämnden 2 Sammanträdesarvoden Heldagsersättning, över 4 timmar 2 % kr Halvdagsersättning, t.o.m. 4 timmar 1,28 % 837 kr Sammanträde t.o.m. 1 timme 0,48 % 314 kr Protokollsjustering 0,48 % 314 kr Sekreterare i beredningar 0,64 % 419 kr Sammanträdesarvode utgår till förtroendevald som kallas till kommundelsstämma samt till ordförande och vice ordföranden. Sammanträdesarvode utgår även för presidiemöte inför kommundelsstämma. Sammanträdesarvode utgår för kommunfullmäktiges sammanträden till ledamöter och närvarande ersättare, dock inte till kommunstyrelsens ordförande eller KF:s presidium. Förtroendevald från fullmäktigeberedning, som inte är ledamot av fullmäktige, erhåller arvode när denne är föredragande i Kommunfullmäktige. 3 Förrättningsarvode Heldagsersättning över 4 timmar 0,96 % 628 kr Halvdagsersättning, t.o.m. 4 timmar 0,64 % 419 kr T.o.m. 1 timme 0,24 % 157 kr Borgerlig vigsel med kommunens vigselförrättare en timma per vigsel 157 kr Sammanträdesarvode/förrättningsarvode kan utgå med högst kr/dag 4 Kostnadsersättningar Barntillsynsersättning 0,31% Max 203 kr/tim Vård av funktionshindrad/svårt sjuk 0,31% Max 203 kr/tim Funktionshindrad förtroendevald 2,4% Max kr/mån

124 5 Ersättning för förlorad arbetsinkomst Ersättning lämnas för styrkt belopp, maximalt det belopp som framräknas ur formeln: riksdagsmannaarvodet ( kr 2018)x12 12x165 timmar (=1.980 timmar) = 396 kr/tim Vid ersättning enligt schablon lämnas ersättning med det belopp som framräknas ur formeln deklarerad årsinkomst jml. 3:3 12x165 timmar (= timmar) Maximalt 396 kr/tim 6 Ersättning för förlorad tjänstepensionsförmån Procentpåslag med 4,5 % på utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst. 7 Ersättning för förlorad semesterförmån Styrkt/Verifierat belopp: Alt. a) förlorad semesterersättning, maximalt: 13 % på utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst Alt. b) förlorade semesterdagar, maximalt 8 tim Schablonberäknat belopp: Procentpåslag med 0,605 % på utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst. 8 Reseersättning Utgår i samband med sammanträde eller förrättning om avståndet mellan bostaden och sammanträdesplatsen överstiger 5 km. 9 Traktamente och resetillägg Traktamente och resetillägg utgår endast för flerdygnsförrättningar och om avståndet mellan bostaden och förrättningsstället överstiger 50 km. 10 Pension och avgångsersättningar samt omställningsstöd och pension för förtroendevalda Regleras i bestämmelser om pension (PBF) och avgångsersättningar antagen av kommunfullmäktige och Omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) antagen av kommunfullmäktige Uppräkning Beräkningsgrunden för arvoden till förtroendevalda är riksdagsmannaarvodet för föregående

125 år. Riksdagsmannaarvodet för 2018 är kr. Arvodet till kommunstyrelsens ordförande, kommunalrådet är 90 % av riksdagsmannaarvodet. Uppdraget viktas till 100 %. Arvodet till oppositionsrådet är 80 % av kommunalrådsarvodet. Uppdraget viktas till 80 %. Formeln för beräkning av ersättning för förlorad arbetsinkomst är riksdagsmannaarvodet x 12/1.980 timmar. Beräkningsgrund för övriga arvoden är 80 % av riksdagsmannaarvodet för föregående år

126 Bilaga 2 Ägardirektiv gällande arvode till förtroendevalda i helägda kommunala bolag Bolag som omfattas: Stenungsundshem AB och Stenungsunds Energi- och Miljö AB (SEMAB) Ersättning utgår enligt det av kommunfullmäktige antagna Arvodesreglementet för förtroendevalda. Begränsat årsarvode till ordförande: Stenungsunds Hem AB Ordförande 20 % kr Vice ordförande 10 % kr Lekmannarevisor 7 % av ordförandearvodet 916 kr SEMAB Ordförande 15,2 % kr Vice ordförande 7,6 % kr Lekmannarevisor 7 % av ordförandearvodet 696 kr Ägardirektiv gällande arvode till förtroendevalda i Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Ersättning till direktionen i räddningstjänstförbundet utgår enligt det av kommunfullmäktige antagna Arvodesreglementet för förtroendevalda. Begränsat årsarvode till ordförande: Ordförande 9,6 % kr per månad Vice ordförande 75 % av ordförandes arvode Lekmannarevisor - 7 % av ordförandearvodet 7,2% kr per månad 439 kr per månad

127 Bilaga 3 Sveriges Kommuner och Landsting Cirkulärnr:1991:144 Bestämmelser om ekonomiska förmåner till förtroendevalda ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Förtroendeuppdrag som omfattas av bestämmelserna 1 Av 1 framgår att bestämmelserna gäller för förtroendevalda som avses i 4 kap 1 KL. Bestämmelserna gäller alltså ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer och revisorsersättare. Hit räknas också uppdrag som kommunalråd. Minoritetsföreträdare betraktas som övriga förtroendevalda (prop 1975/76:187 s ). Vill kommunen ha fler regler om kommunalråden än vad som framgår av 7 kan sådana regler tas in. Uppdrag i styrelser för bolag och andra juridiska personer som kommunerna äger eller har intressen i (kommunala företag) omfattas inte av reglerna i kommunallagen om ekonomiska förmåner till förtroendevalda (prop 1990/91:117 s 66). Ersättning betalas i dessa fall direkt av de juridiska personerna. Statliga uppdrag omfattas inte heller (prop s 66). Heltids- eller deltidsuppdrag Av de nya reglerna framgår att heltids- och deltidsengagerade förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på en betydande del av heltid inte heller i fortsättningen har någon rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst eller för förlorade pensions- och semesterförmåner. Heltidsuppdrag och deltidsuppdrag som betalas med betydande årsarvoden bör nämligen från ersättningssynpunkt jämställas med anställning (prop s 66 och 169). Ingenting hindrar kommunen från att frivilligt ta hänsyn till detta vid avvägningen av nivån på årsarvodena. Kommunerna bör lägga fast den gräns för uppdragens omfattning över vilken rätten till ersättning för förlorad arbetsinkomst och för förlorade pensions- och semesterförmåner upphör (prop s 169). Här hänvisas till propositionen 1982/83:97 s om de förtroendevaldas arbetsförutsättningar i kommuner och landstingskommuner där en naturlig gräns för vad som kan anses som "betydande del av heltid" ansågs gå vid en sysselsättningsgrad om 40 procent av heltid. Inom förvärvslivet ger en tjänstgöring av sådan omfattning rätt till fulla sociala avtalsförmåner. Många kommuner använder sig redan av denna gräns. I propositionen sades vidare att när en enskild förtroendevald har flera deltidsuppdrag där vart och ett understiger 40 procent av heltid men där den sammanlagda tiden medför ett högre uttag av arbetstiden än 40 procent av heltid dessa förtroendevalda inte skulle ersättas för förlorad arbetsförtjänst utan i stället ersättas med fasta arvoden. Den nya kommunallagen säger ingenting om denna situation varför dessa tidigare förarbetsuttalanden fortfarande får anses vara aktuella

128 Förtroendeuppdraget upphör Rätten till ekonomiska förmåner upphör när förtroendeuppdraget upphör. Det sker när den förtroendevalde upphör att vara valbar (4 kap 8 KL) eller när fullmäktige befriar en förtroendevald, som önskar avgå, från uppdraget (4 kap 9 ). Det sker också om fullmäktige återkallar uppdraget (4 kap 10 ). Ersättningsberättigade sammanträden m m 2 Av förarbetena (prop s 67) framgår att rätten till ersättning för förlorad arbetsinkomst främst bör avse den tid som de förtroendevalda tjänstgör vid sammanträden med fullmäktige och nämnder. Närvaro av ersättare och annan förtroendevald som med stöd av regeln i 6 kap 19 KL medgetts närvarorätt vid sådana sammanträden bör också berättiga till ersättning. Det bör dock observeras att en årsarvoderad förtroendevald som medgetts närvarorätt inte har rätt till arvode utöver sitt årsarvode (jfr 1 andra stycket). Förrättningar som genomförs på uppdrag av en nämnd bör från ersättningssynpunkt likställas med sammanträden. I övrigt bör det ankomma på kommunerna att själva avgöra vilka aktiviteter som ska omfattas av rätten till ersättning och vilken tid som ska grunda sådan rätt. Det kan enligt förarbetena t ex gälla sammanträden med partigrupper, studiebesök, kurser och konferenser. I förarbetena anges vidare att utanför reglerna om rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst bör falla den tid för inläsning av handlingar och annat material som behövs inför fullmäktigeoch nämndsammanträden och andra förrättningar. Dock anförs att kommunerna givetvis även i fortsättningen får besluta om arvoden och andra ersättningar för sådant arbete. I vårt system kan det anförda beaktas vid bestämmande av arvodets nivå. I 2 a) - m) i vårt förslag har vi räknat upp aktiviteter som berättigar till ersättning. Vi har valt att låta uppräkningen av aktiviteterna styra - förutom ersättning för förlorad arbetsinkomst och för förlorade pensions- och semesterförmåner - arvode och ersättning för kostnader. Närvarande ersättare m fl Som nämnts anger förarbetena att närvaro vid sammanträden med fullmäktige och nämnder bör berättiga till ersättning. Förarbetena ger inga klara besked i frågan om det inom ramen för skälighetsnormen är möjligt för en kommun att reducera ersättningen för förlorad arbetsinkomst samt för förlorade semester- och pensionsförmåner såvitt avser de ersättare som enbart är närvarande och de andra förtroendevalda som medgetts närvarorätt. Rättsläget får på denna punkt betecknas som ovisst och frågan får överlämnas till rättspraxis. När det gäller arvoden är det med hänsyn till regeln om att lika uppdrag ska arvoderas lika enligt vår mening möjligt för kommunerna att besluta att närvarande ersättare endast får ett reducerat arvode eller inget arvode alls när de inte tjänstgör. Vi gör samma bedömning när det gäller de förtroendevalda som medgetts närvarorätt. Regeln får justeras så att den får det innehåll som kommunen lokalt önskar

129 Partigruppmöten Här avses inte partimöten i största allmänhet utan endast de möten som hålls inför ett kommande sammanträde med de organ som anges i 2 a). Möjligheterna att ersätta deltagande i den här typen av möten var en nyhet i 1977 års kommunallag (prop 1975/76:187 s 230). Departementschefen ansåg att dessa förberedande sammanträden borde räknas in i förtroendeuppdraget och således vara ersättningsgilla. Ersättning bör betalas endast till de förtroendevalda som är ledamöter eller ersättare i de organ som anges i 2 a). Studiedagar inom den egna förvaltningen I förbundets bestämmelser från 1979 togs frågan upp om möjligheterna att betala ersättning till de förtroendevalda när de studerar den egna nämndens förvaltning. Syftet med denna studieverksamhet är att göra de förtroendevalda bättre förtrogna med den förvaltning de har att styra. Denna fråga har inte tagits upp i förarbetena till den nya kommunallagen. Frågan har inte heller prövats i rättspraxis. Studiedagar inom den egna förvaltningen kan enligt vår mening bidra till att de förtroendevalda får bättre möjligheter att sköta sina uppdrag. Det bör därför vara möjligt att betala ersättning för denna studieverksamhet. Med tanke på kommunallagens skälighetsnorm är det lämpligt att maximera ersättning till t ex ett visst antal dagar per år. Vidareutbildning av förtroendevalda Ersättning bör kunna betalas för uppkomna kostnader, t ex kursavgifter, när förtroendevalda deltar i kurser med kommunal anknytning och som har ett direkt samband med förtroendeuppdraget. Jfr också cirkulär Vidareutbildning av förtroendevalda. I bestämmelserna avses ersättning för deltagande i sådana utbildningar som inte det kommunala partistödet eller det utbildningsbidrag som partierna eventuellt får är avsedda att täcka (jfr prop 1975/76:187 s 235 och 425). Presidiemöten Presidiemöten i fullmäktige, fullmäktigeberedningar, nämnder och nämndutskott är ersättningsgilla. Även andra presidiemöten bör vara ersättningsgilla, t ex möten mellan kommunstyrelsens ordförande och andra nämndpresidier. ERSÄTTNING FÖR FÖRLORAD ARBETSINKOMST SAMT FÖR FÖRLORADE PENSIONS- OCH SEMESTERFÖRMÅNER Allmänt Som nämnts i de allmänna utgångspunkterna tar vi inte ställning till ersättningarnas höjd i kronor räknat. Målsättningen är att de förtroendevalda ska tillförsäkras en skälig kompensation för vad de kan gå miste om när de fullgör sina uppdrag (prop s 66). Lagen talar

130 inte om full ersättning. En allmän utgångspunkt är dock att beloppen ska sättas på en sådan nivå att ingen av ekonomiska skäl ska vara förhindrad att åtaga sig kommunala förtroendeuppdrag (prop s 65). Vad som är skäligt får bestämmas utifrån de lokala förutsättningarna (prop s 169). "Skälig ersättning" innefattar både en minimigräns och en maximigräns för hur stor ersättningen kan vara (prop s 68, 169). Vi har valt att ange beräkningsgrunderna i en bilaga till bestämmelserna. Fördelen med detta förfarande är att kommunerna härigenom undviker att täta ändringar måste göras i själva ersättningsbestämmelserna. Kommunerna bör ställa krav på att de förtroendevaldas förluster och kostnader styrks på något för kommunen godtagbart sätt. För det fall en förtroendevald inte kan styrka sina förluster/kostnader måste förlusten i stället beräknas efter någon schablonmetod. Både arvoden och ersättningar för förlorad arbetsinkomst samt för förlorade pensions- och semesterförmåner är enligt riksskatteverket belagda med sociala avgifter (jfr prop 1975/76:187 s 425). Uppburna arvoden och ersättningar för förlorad arbetsinkomst samt för förlorade pensions- och semesterförmåner är att hänföra till inkomst av tjänst. Förlorad arbetsinkomst 3 Med arbetsinkomst avses kontant lön eller motsvarande inkomst av rörelse eller av jordbruksfastighet (prop s 67). Till arbetsinkomst torde också kunna hänföras provision, tantiem, bonus m m. Inkomst av kapital och tillfällig förvärvsverksamhet liksom av "passivt ägande" till jordbruksfastighet eller företag omfattas inte av begreppet arbetsinkomst (prop s 67). Heltids- och deltidsengagerade förtroendevalda med uppdrag omfattande mer än 40 procent av heltid har ingen rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. Ingenting hindrar kommunen från att frivilligt ta hänsyn till detta vid avvägningen av nivån på årsarvodena eftersom de årsarvoderade inte omfattas av rättigheterna i de nya obligatoriska reglerna och inte heller av principen om att lika uppdrag ska arvoderas lika. Lagstiftaren utgår också ifrån att kommunerna frivilligt tillgodoser dessa förtroendevaldas intressen (prop s 69). Det är väsentligt att märka att varken lagtexten eller förarbetena talar om att de förtroendevalda ska garanteras full ersättning utan säger att ersättningen ska vara skälig. Det är naturligtvis upp till de enskilda kommunerna att bedöma vad som är skäligt. Kommunen betalar ersättning för den delen av den förlorade arbetsinkomsten som motsvarar tiden för själva sammanträdet eller motsvarande enligt 2 tiden för resor till och från sammanträdet eller motsvarande och eventuell tid som åtgått för praktiska förberedelser i anslutning till sammanträdet eller motsvarande, t ex omklädnad

131 Svårigheter kan uppstå att beräkna den förlorade arbetsinkomsten för egna företagare och andra fria yrkesutövare. Lagstiftaren utgår dock ifrån att schabloner måste accepteras i relativt stor utsträckning för att det system en kommun slutligen väljer inte ska bli alltför administrativt betungande. Det förutsätts att ersättningen kan grundas på t ex timlön enligt avtal, sjukpenninggrundande inkomst, taxerad inkomst eller något annat underlag som är lätt tillgängligt. Inget speciellt system förordas utan valet överlämnas åt fullmäktige (prop s 68, 168). Vi har valt att som huvudregel föreslå att den förtroendevalde i samband med yrkande om ersättning ska styrka sin förlust på ett för kommunen godtagbart sätt. Detta kan ske t ex genom ett intyg från arbetsgivaren eller genom en kopia av lönebeskedet. Av intyget eller lönebeskedet ska framgå hur stort löneavdrag som arbetsgivaren gjort på grund av fullgörandet av förtroendeuppdraget. För det fall den förtroendevalde kan visa att en förlust i och för sig uppkommer men inte till vilket belopp ska en schablonberäkning göras. Denna regel kan aktualiseras när det gäller t ex fria yrkesutövare och egna företagare. Vi har valt att i bilagan föreslå en lösning som bygger på sjukpenningen för dag som beräkningsgrund. Nackdelen med sjukpenningen som beräkningsgrund är att den förtroendevalde inte erhåller full kompensation eftersom sjukpenningen inte till fullo motsvarar inkomstförlusten utan endast 90 procent av den (jfr prop 1982/83:97 s 26-27). Detta kan kompenseras genom att sjukpenningen multipliceras med 110 procent på sätt vi gjort i bilagan. Fördelen är att systemet är enkelt och besparar kommunerna en kontrollapparat eftersom man kan nyttja försäkringskassans uppgifter. Sjukpenningen är i sig maximerad vid inkomster över 7,5 basbelopp. Det tak som finns inbyggt i systemet kan också utnyttjas som en automatisk övre gräns för hur stor ersättning kommunen betalar ut. Förlorad pensionförmån 4 Huvudregeln är att den förtroendevalde ska styrka sin förlust på något för kommunen godtagbart sätt. I praktiken kommer denna ersättning att avse avtalade och övriga frivilliga pensioner. Förlorad ATP ersätts genom att kommunen betalar social avgift på utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst. Ersättning för förlorad pensionsförmån kan utges utan direkt samband med förlorad arbetsinkomst (prop s 68). Det kan rent faktiskt vara så att en förtroendevald först vid ett senare tillfälle (pensionsdagen) än när den förlorade arbetsinkomsten kan fastställas kan konstatera om även pensionsförmån gått förlorad och hur stor förlusten i så fall är. Den förtroendevalde kan redan i samband med att ersättning för förlorad arbetsinkomst begärs yrka ersättning för förlorad pensionsförmån. Kan den förtroendevalde styrka att pensionen i och för sig påverkas men inte med exakt hur mycket ska kommunen då göra det schablonpåslag på utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst som framgår av bilagan. Påläggets storlek ska vara skäligt och får bedömas utifrån de lokala förutsättningarna. Den förtroendevalde kan i stället välja att yrka ersättning först vid pensionstillfället då den exakta

132 förlusten torde kunna fastställas. Maximiersättningen kan sättas till x antal kr per år. Ett alternativ är att knyta maximibeloppet till viss procent av ett bestämt årsarvode eller till basbeloppet. Förlorad semesterförmån 5 Semesterförmån kan utgöras av både kontant semesterersättning och ett antal semesterdagar grundade på semestergrundande inkomst och arbetstid. I semesterlagen finns regler om frånvaro från arbetet som är semesterlönegrundande. Dit räknas inte frånvaro på grund av kommunala förtroendeuppdrag. Inom den privata sektorn kan det finnas förtroendevalda som förlorar semesterlön och semesterdagar på grund av att de utövar kommunalt förtroendeuppdrag. Eftersom förtroendeuppdraget inte är en anställning kan någon semesterrätt inte grundas på förtroendeuppdraget. Ersättning för förlorad semesterförmån kan utges utan direkt samband med förlorad arbetsinkomst (prop s 68). Det kan rent faktiskt vara så att den förtroendevalde först vid ett senare tillfälle än när den förlorade arbetsinkomsten kan fastställas (i praktiken dock inte senare än inom två år från sammanträdet eller motsvarande) har möjlighet att konstatera huruvida semesterförmåner också gått förlorade. För det fall den förtroendevalde redan i samband med att ersättning för förlorad arbetsinkomst begärs kan styrka att även semesterförmånerna i och för sig påverkas men inte med exakt hur mycket ska kommunen göra det schablonpåslag på utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst som framgår av bilagan. Nivån på detta pålägg ska vara skäligt och får bedömas utifrån de lokala förutsättningarna. 6 I denna bestämmelse regleras rätten till ersättning vid särskilda arbetsförhållanden m m. Det kan t ex inträffa att en förtroendevald med skiftarbete måste ta ledigt från ett nattskift för att kunna delta i ett dagsammanträde. Bestämmelsen innebär att ersättning utgår också i dessa och liknande fall. I tredje stycket klargörs att en förtroendevald som fått schablonersättning inte kan återkomma och begära ytterligare ersättning med stöd av huvudregeln om ersättning för styrkta förluster. ARVODEN M M Allmänt Alla arvoden kommer även framöver att vara frivilliga

133 Arvodet är en ersättning för det arbete som är förenat med själva förtroendeuppdraget. Ett arvode får numera inte till någon del inkludera ersättning för förlorad arbetsinkomst eller för förlorade pensions- eller semesterförmåner (prop s 169). De kommuner som i sina arvoden räknat in viss ersättning för inkomstförluster ska nu renodla arvodena till att avse endast ersättning för själva uppdraget. I praktiken innebär detta att arvodena i dessa fall kommer att behöva sänkas (prop s 69, 169). Av 4 kap 15 första stycket KL framgår att lika uppdrag ska arvoderas lika. Undantag gäller enligt andra stycket för de årsarvoderade för vilka t ex uppdragstid och uppdragets innehåll kan läggas till grund för bestämningen av arvodesnivån. Arvodet till dessa förtroendevalda kan med andra ord differentieras med avseende på uppdragets tid och innehåll (prop s 170). En del kommuner sätter arvodet i relation till kanslichefens eller kommunalrådens lön/ersättningar. Här vill vi peka på att många kommuner tillämpar de allmänna bestämmelserna (AB 89) i tillämpliga delar på kommunalråden, t ex vid sjukdom och annan långvarig frånvaro. Årsarvode 7 Antalet förtroendevalda med årsarvoden kan variera från tid till annan. Normalt omfattas ordförande och ibland vice ordförande i kommunstyrelsen. ven ordförande i andra kommunala nämnder, överförmyndare m fl kan ha årsarvoden. Om underlag för kommunala beslut om ersättningar till förordnade förmyndare för underåriga, gode män och förvaltare, se cirkulär 1990:120. Heltidsengagerade förtroendevalda kan få ledighet - motsvarande arbetstagares semester - med bibehållet arvode (jfr Kaijser-Riberdahl, Kommunallagarna II, 6 uppl, s 422). Skälighetsnormen torde kräva att antalet lediga dagar på något sätt maximeras. Begränsat arvode 8 Administrativa och andra skäl kan tänkas ligga bakom en kommuns beslut att utge ett fast arvode (begränsat arvode) till en förtroendevald trots att sysselsättningsgraden understiger 40 procent av heltid. Av förarbetena framgår att "begränsade årsarvoden" kan utges (prop s 66). I dessa fall kan vid sidan om det begränsade arvodet även föreligga en rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst och för förlorade pensions- och semesterförmåner. Begränsat arvode blir aktuellt främst för vissa ordföranden och vice ordföranden i nämnderna. I bilaga till bestämmelserna bör anges belopp och vem som omfattas. En del kommuner sätter det begränsade arvodet i relation till kanslichefens eller kommunalrådens lön/ersättningar. Arvode för sammanträden m m 9 Arvode ska utgå med iakttagande av regeln om att förtroendevalda med lika uppdrag ska arvoderas med lika belopp. Våra bestämmelser utgår från två alternativa system att beräkna arvodena. Det ena systemet

134 bygger på grund- och timarvoden. Det andra systemet bygger på fasta hel- eller halvdagsersättningar. Alternativa lösningar kan finnas i fråga om beräkningen och vad som ska ersättas. Vi har utformat bestämmelsen så att årsarvoderad förtroendevald inte har rätt till särskilt arvode för sammanträden eller motsvarande utöver sitt årsarvode. Vill kommunen att denna möjlighet trots allt ska finnas får regeln justeras i enlighet härmed. Kommunen kan på frivillig väg ge de årsarvoderade ersättning för t ex deltagande i fullmäktigesammanträdena. Vidare har vi - i enlighet med nuvarande kommunal praxis - utformat bestämmelsen så att timarvode betalas även för restid och tid för praktiska förberedelser, t ex tid för omklädning. Vi har dock undantagit de förtroendevalda som för motsvarande tid erhåller ersättning för förlorad arbetsinkomst (jfr 6 2 stycket). Motivet till detta undantag är en bedömning av vad som kan anses skäligt. Det är vår bedömning att detta undantag inte står i direkt strid mot principen att lika uppdrag ska arvoderas lika. Det torde inte heller ha varit lagstiftarens mening att de förtroendevalda som får ersättning för förlorad arbetsinkomst ska dubbelkompenseras när det gäller ersättning för restid och tid för praktiska förberedelser. Frågan berörs inte i förarbetena så rättsläget får därför på denna punkt betecknas som ovisst. Utanför den föreslagna ersättningsgilla tiden faller tid för inläsning av handlingar och annat material inför sammanträdena. Inget hindrar dock att kommunen vid nivåbestämningen av arvodena tar hänsyn till att viss del av arvodet ska avse inläsningstid. Jourtjänstgöring kan bli aktuell inom vissa kommuner. Detta berör främst den eller de nämnder som har uppgifter inom socialtjänsten. I vissa kommuner torde även den eller de nämnder som fullgör räddningstjänstens uppgifter kunna beröras. Närmare regler om vad som ska gälla i detta avseende bör vid behov tas in i ersättningsbestämmelserna, t ex beträffande helg- och kvällstjänstgöring. Kommunal pension 10 Heltids- och deltidsengagerade förtroendevalda med uppdrag som omfattar mer än 40 procent av heltid omfattas i allmänhet av det kommunala pensionsreglementet, jfr cirkulär 1987:126. En förtroendevald som omfattas av den kommunala pensionsordningen kan inte enligt de nya reglerna samtidigt få ersättning för förlorade pensionsförmåner som är att hänföra till anställning (prop s 68). Ersättning för kostnader 11 De lokala förhållandena får avgöra bestämmelsens närmare utformning. Förhållandena kan variera i betydande omfattning mellan kommunerna beroende på kommunstruktur (tätort eller landsbygd) och kommunstorlek. Vårt förslag bygger på att det kommunala reseavtalet läggs till grund för beräkningen av ersättning för resekostnader

135 Om en kommun önskar införa en maximering av kostnaderna för resa med egen bil på annat sätt än vad som framgår av reseavtalet ska i bilagan till bestämmelserna införas en begränsning till t ex x öre per kilometer. Kommunen kan också införa särskilda bestämmelser som säger att kostnader för resa med allmänna kommunikationsmedel ersätts med verifierat belopp och övriga verifierade kostnader med maximalt x kr. Barntillsynskostnader 12 I anledning av 1977 års kommunallag klargjordes att barntillsynskostnader är ersättningsgilla (prop 1975/76:187 s 233, 425). Här avses inte kostnader för den ordinarie kommunala barnomsorgen. Begreppet "vårda" är inte avsett att tolkas strikt mot bakgrund av föräldrabalkens vårdnadsbegrepp. Med barn som vårdas i den förtroendevaldes familj avses också barn som rent faktiskt vistas där, exempelvis om barnet är inackorderat. I förslaget finns möjlighet att sätta en övre åldersgräns på barnet. Förslaget är utformat så att ersättning inte ska utgå om tillsynen utföres av egna familjemedlemmar. Motivet till detta är enbart en bedömning av vad som kan vara rimligt och skäligt. Alternativt kan bestämmelsen utformas på följande sätt: Kommunen tillhandahåller en lista på dagbarnvårdare. Vederbörande förtroendevald tar själv kontakt med dagbarnvårdaren. Den förtroendevalde betalar direkt till dagbarnvårdaren ett av kommunen fastställt belopp. Kostnaden ersätts efter anmälan. Ytterligare en annan lösning är att knyta maximeringen av ersättningen till det belopp som utgår till av kommunen anställd dagbarnvårdare. Kostnader för vård eller tillsyn av funktionshindrad eller svårt sjuk 13 I anledning av 1977 års kommunallag klargjordes att kostnader för tillsyn av funktionshindrad under ersättningsbar tid är ersättningsgilla (prop 1975/76:187 s 233, 425). Det är enligt vår bedömning rimligt att vård eller tillsyn av svårt sjuk bedöms på samma sätt. De kostnader som kan bli aktuella att ersätta i detta fall är framför allt sådana som uppkommer då någon anlitas för vård av handikappad eller svårt sjuk i den förtroendevaldes bostad. Vid bedömningen av frågan om vilka som ska anses handikappade i denna bestämmelse bör reglerna i 9 kap 2 lagen om allmän försäkring kunna tjäna som vägledning. I denna bestämmelse regleras bl a vem som har rätt till handikappersättning. Funktionshindrad förtroendevalds särskilda kostnader

136 14 De exempel på ersättningsberättigade kostnader som återfinns i bestämmelsen är hämtade ur förarbetena till 1977 års kommunallag (prop 1975/76:187 s 233). Det får ankomma på varje kommun att från fall till fall bedöma vilka ytterligare kostnader som skäligen kan anses vara av liknande slag. Övriga kostnader 15 Kommunerna är hänvisade till en lokal bedömning av vilka kostnader i övrigt som skäligen bör ersättas när de föranletts av ett kommunalt förtroendeuppdrag (prop 1975/76:187 s 232). Kommunerna bör kunna ställa upp villkor för att ersättning ska kunna utgå med stöd av regeln. Bestämmelsen innebär att kommun ska utge ersättning enbart i de fall då den förtroendevalde i realiteten saknat möjlighet att vidtaga åtgärder för att begränsa kostnaderna eller att se till att kostnaderna inte uppkom. En förtroendevald kan ofta anses ha goda möjligheter att samordna förvärvsarbete och förtroendeuppdrag så att särskilda kostnader inte ska behöva uppkomma. Bestämmelsen ger dock utrymme för ersättning i de fall då en åtgärd inom vederbörandes arbetsområde av naturliga skäl icke kan uppskjutas utan allvarligt men. Som exempel på övriga kostnader anges i förarbetena till 1977 års kommunallag kostnaderna för representation, skrivhjälp och telefon (prop 1975/76:187 s 232). Vidare kan man tänka sig att ersätta lantbrukare som nödgats anställa extra mjölkningspersonal. Ett annat exempel är tandläkare som anlitat vikarier för att ta emot patienter eller liknande. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER Hur man begär ersättning 16 Ersättningar enligt 3-6 och utbetalas efter yrkande av den förtroendevalde. Det är upp till kommunen att avgöra hur en kostnad bör styrkas. Uppkomna kostnader kan styrkas med kopia av kvitto, biljetter o d. Förlorade arbetsinkomster samt pensions- och semesterförmåner kan styrkas genom kopia av lönebesked, intyg från arbetsgivaren o.d. 17 I bestämmelsen har angivits vissa preskriptionstider. Motsvarigheten till dessa saknas i äldre förslag. Mot bakgrund av de nya obligatoriska reglerna framstår det som praktiskt att införa någon form av tidsfrist. När det gäller förlorad arbetsinkomst har vi satt gränsen till ett år från dagen för sammanträde eller motsvarande. Inom denna tidsfrist torde alla oavsett löneform (tvåveckorslön, månadslön, provisionslön osv) ha fått besked om eventuella avdrag. När det gäller förlorade pensionsförmåner så bedömer vi att det med hänsyn till skälighetsnormen är möjligt att ha en regel som säger att de förtroendevalda ska framställa

137 sina yrkanden inom två år från pensionstillfället (dvs inom två år från dagen för sjuk-, förtidseller ålderspensionering). När det gäller förlorade semesterförmåner har vi valt en tidsfrist om två år från dagen för sammanträde eller motsvarande. Detta har sin grund i systemet med intjänandeår och semesterår. Efter två år torde det vara klarlagt hur stor förlust den förtroendevalde gjort. När det gäller övriga ersättningar, dvs kostnadsersättningar, har vi valt en tidsfrist om ett år från dagen för sammanträde eller motsvarande. Tolkning av bestämmelserna 18 Alla uppkommande ersättningsfall kan inte förutses. Problem vid tolkningen av bestämmelserna kan uppkomma. Det är lämpligt att kommunen avgör tolkningsfrågorna centralt. Vi har i förslaget lagt tolkningsfrågorna på kommunstyrelsen. Utbetalning av arvoden och andra ersättningar 19 I bestämmelsen anges när den förtroendevalde ska få sina ekonomiska förmåner utbetalade

138 Tjänsteskrivelse Dnr 2018/150 Cecilia Vilén Till kommunfullmäktige Förvaltningens yttrande över förslag till Arvodesreglemente Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningen har tagit fram ett förslag till ändrad politisk organisation. I samband med det har beredningen sett över nuvarande arvodesreglemente och lämnar förslag till Arvodesreglemente Förvaltningen har översiktligt bedömt förslaget utifrån ett juridiskt och ekonomiskt perspektiv. Ekonomiska konsekvenser Förvaltningen bedömer att de nya arvodesreglerna sannolikt kommer att innebära att kostnaderna ökar. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några särskilda konsekvenser för barn. Juridiska bedömningar Förvaltningen bedömer att de föreslagna ändringarna ligger i linje med gällande lagstiftning. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Marcus Starcke Kanslichef 138

139 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ Mia Skytt Till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Sammanträdestider för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 2019 Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta om följande tider för sammanträden 2019: Kommunfullmäktige sammanträder alternativt följande måndagar klockan 18.00, om inte annat anges: 28 januari (allmänpolitisk debatt), 11 februari, 11 mars, 8 april, 13 maj, 17 juni (klockan 17.00), 16 september, 14 oktober, 11 november och 16 december Alternativt följande torsdagar klockan om inte annat anges: 31 januari (allmänpolitisk debatt), 7 februari, 7 mars, 4 april, 16 maj, 13 juni (klockan 17.00), 12 september, 10 oktober, 14 november och 12 december Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen för egen del besluta om följande tider för sammanträden 2019: Kommunstyrelsen sammanträder följande måndagar, om inte annat anges: 14 januari (informationsmöte), 21 januari, 18 februari, 26 februari (tisdag, bokslutsdag), 7 alternativt 11 mars*, 18 mars, 29 april, 27 maj, 19 augusti, 23 september, 21 oktober, 25 november * Mötet den 11 alternativt 7 mars är endast för årsredovisning och ombudsinstruktioner för bolagen och är beroende av vilket datum som väljs för kommunfullmäktiges sammanträde Budgetmöten: 22 januari, 4 februari, 19 februari, 4 mars, 11 mars, 2 och 3 april (heldagar), 11 april och 24 april Allmänna utskottet sammanträder följande tisdagar klockan 8.30: 15 januari, 19 februari, 26 mars, 7 maj, 11 juni, 27 augusti, 1 oktober, 29 oktober, 10 december Välfärdsutskottet sammanträder följande onsdagar klockan 13.00: 16 januari, 20 februari, 27 mars, 8 maj, 12 juni, 28 augusti, 2 oktober, 30 oktober, 11 december 139

140 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ Sammanfattning av ärendet Sammanträdesplanen för 2019 är framtagen främst utifrån planen för 2018 och har komponerats för att ärendeprocessen mellan de olika instanserna ska fungera smidigt. Kansliet har mottagit önskemål om att förslag på datum för fullmäktiges sammanträden på torsdagar även ska inkluderas i denna plan. Fullmäktige har därför att besluta om sammanträdena ska ske på måndagar eller torsdagar På grund av att det i kommunstyrelsens reglemente är styrt att kallelserna ska skickas 10 dagar innan dess sammanträde har samma regler tillämpats för fullmäktige. Konsekvensen om fullmäktige beslutas ske på torsdagar är att kallelsen kommer att skickas sju dagar innan sammanträdet, inte 10 dagar som tidigare. Enligt Kommunallagen (2017:725) ska kallelse till fullmäktiges sammanträde ske senast en vecka före sammanträdet, vilket uppfylls. Fullmäktiges arbetsordning innehåller inga ytterligare bestämmelser kring tiden för utskick av kallelse. I februari månad sammanfaller kommunstyrelsens och utskottens sammanträden under samma vecka vilket innebär möten tre dagar i rad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Marcus Starcke Kanslichef Beslut skickas till Kansliet 140

141 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ Aron Larsson Till kommunfullmäktige Ekonomiska och juridiska konsekvenser av Utbildningsplan Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna Utbildningsplanen. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 19 december 2016 att ge beredningen barn och ungdom i uppdrag att se över om det finns behov av en utbildningsplan för Stenungsunds kommun, och om beredningen kommer fram till att en sådan behövs, vilka förhållningssätt och perspektiv den ska innehålla kopplat till vision, avgörande inriktningar och ledord. Beredningen barn och ungdom har färdigställt en Utbildningsplan vilken innehåller fem inriktningar; Upplevelsebaserat lärande, digitalisering, trygghet och studiero, jämlikhet och jämställdhet samt lära för livet. Utbildningsplanen bedöms överrensstämma med gällande rätt och medför inga ekonomiska konsekvenser. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 19 december 2016 att ge beredningen barn och ungdom i uppdrag att se över om det finns behov av en utbildningsplan för Stenungsunds kommun, och om beredningen kommer fram till att en sådan behövs, vilka förhållningssätt och perspektiv den ska innehålla kopplat till vision, avgörande inriktningar och ledord. Beredningen barn och ungdom har färdigställt en Utbildningsplan vilken innehåller fem inriktningar; Upplevelsebaserat lärande, digitalisering, trygghet och studiero, jämlikhet och jämställdhet samt lära för livet. Ekonomiska konsekvenser Utbildningsplanen medför inga nya åtaganden som kräver finansiering och har därmed inga ekonomiska konsekvenser. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. Verksamhetsmässiga konsekvenser Utbildningsplanen medför inga verksamhetsmässiga konsekvenser. 141

142 Tjänsteskrivelse Dnr Diarienummer Juridiska bedömningar Det som framhävs i Utbildningsplan regleras i läroplanerna 1 vad gäller upplevelsebaserat lärande, i den nationella IT-strategin 2 och den lokala Digitala agendan 3 vad gäller digitalisering, i skollag 4 och arbetsmiljölag 5 vad gäller trygghet och studiero, i läroplaner, skollag och diskrimineringslag 6 vad gäller jämlikhet och jämställdhet samt i läroplaner vad gäller lära för livet. Utbildningsplanen bedöms överensstämma med gällande rätt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Protokollsutdrag Utbildningsplan STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor utbildning Pia Alhäll Sektorchef 1 Lpfö 98, Lgr11, Lgrsär11, GY11,GYsär11 och VUX12. 2 Digitaliseringsstrategi för skolväsendet, U2017/04119/S 3 Digital agenda i Sektor utbildning 4 5 kap skollag (2010:800) 5 Arbetsmiljölag (1977:1160) 6 Diskrimineringslag (2008:567) 142

143 Dnr 0715/16 Utbildningsplan Inledning Kommunens ledord är helhet, öppenhet, delaktighet och insyn. Den egna verksamhetens betydelse ses i ett större sammanhang och kommun- och medborgarnytta går före den egna verksamhetens bästa. Vi har ett öppet och tillåtande klimat som genomsyras av ärlighet och tydlighet. Verksamheten främjas av att många är med och påverkar besluten och verkar i lojalitet med fattade beslut. Vi ska vara transparanta och ge omgivningen möjlighet till insyn i kommunens arbetsutförande och resultat. Utbildningsverksamheten i Stenungsund genomsyras av skolans värdegrund och uppdrag. Utbildningsplanen ska ses som en policy för hur all utbildningsverksamhet ska bedrivas för att uppfylla kommunens vision och ledord. Detta åstadkoms genom fem fokusområden. Fokusområden Upplevelsebaserat lärande Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt. I undervisningen ska alla barn och eleverna därför erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer. Exempel på ett upplevelsebaserat lärande kan vara utomhuspedagogik, studiebesök på företag och arbetsplatser, internationellt utbyte, besök av olika professioner eller kulturupplevelser. Digitalisering Utbildningsverksamheterna i Stenungsund tar tillvara på digitaliseringens möjligheter och på varje enhet finns resurser för en fungerade IT-användning, det vill säga utrustning, kunskaper och lokaler. Kompetensutveckling, ett kollegialt professionellt lärande, en ändamålsenlig teknik, tillräcklig infrastruktur och ett systematiskt kvalitetsarbete stödjer likvärdighet mellan skolorna så att alla barn, elever och personal utvecklar adekvat digital kompetens. Trygghet och studiero Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla barn och elever tillförsäkras en lärmiljö som präglas av trygghet och studiero. Det ska därför finnas ett systematiskt förebyggande och främjande trygghetsarbete i verksamhetens olika miljöer såsom matsal, korridor, skolgård, omklädningsrum och sociala medier. Undervisningsgruppskontinuitet bör eftersträvas för att främja alla barn och elevers känsla av trygghet och tillhörighet. Jämlikhet och jämställdhet Stenungsunds kommun ska främja en jämlik och jämställd utbildning på alla nivåer. Inget barn eller elev ska riskera att diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, sexuell läggning, religiös tillhörighet, funktionsvariation eller etnicitet. 143

144 Lära för livet I Stenungsunds kommun utbildar vi världsmedborgare som står väl rustade för framtidens alla utmaningar. Alla barn och elever lär sig leva hälsofrämjande och hållbart socialt, ekonomiskt och ekologisk. 144

145 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Diarienummer 0715/16 Beredningsuppdrag - Utbildningsplan - beredningen barn och ungdom Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att ge beredningen barn och ungdom i uppdrag att se över om det finns behov av en utbildningsplan för Stenungsunds kommun, och om beredningen kommer fram till att en sådan behövs, vilka förhållningssätt och perspektiv ska den innehålla kopplat till vision, avgörande inriktningar och ledord. Slutredovisning av beredningsuppdraget på kommunfullmäktige i december Beredningen barn och ungdom beaktar följande: a) Hur ser det ut i Stenungsunds kommun idag? b) Vilka är framgångsfaktorerna inom utbildningsområdet för Stenungsunds kommun? c) Vilka är utmaningarna inom utbildningsområdet för Stenungsunds kommun framöver? d) Vad ska Stenungsunds kommun ska satsa på? Lokaler? Profil? Samarbeten (ex. näringsliv och/eller Molekylverkstan)? Resultat? e) Finns det något som beredningen kan säga är unikt för Stenungsunds kommun? Beredningen arbetar med utgångspunkt från strukturen i den av kommunfullmäktige antagna gymnasieplanen. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktiges presidium kan, enligt uppdragsbeskrivningen för den politiska organisationen, ta fram förslag till beredningsdirektiv för beredningarna. Kommunfullmäktiges presidium har diskuterat den politiska dimensionen för utbildningsfrågorna i Stenungsunds kommun och konstaterat att det endast är för gymnasiet som kommunfullmäktige har tagit fram en plan. (Gymnasieplanen antogs och gäller för mandatperioden Planen ska utvärderas och revideras varje mandatperiod.) Övriga utbildningsområden inom sektor utbildning: förskola, förskoleklass, grundskola, särskola och vuxenutbildning regleras via lagstiftning, förordningar, läroplaner, andra centrala styrdokument, kvalitetsredovisningar, vision, inriktningsmål och ledord men inte genom en av kommunfullmäktige i Stenungsund antagen plan. Finns det något som inte regleras i annan ordning? Ett förhållningssätt eller ett perspektiv som beredningen kan säga är unikt för Stenungsunds kommun och som kan redovisas i en plan? Konstateras att målformuleringar regleras på annan plats i styrkedjan; i budget och verksamhetsplan. 145

146 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Kommunfullmäktiges presidium föreslår att beredningen barn och ungdom får i uppdrag att se hur Stenungsunds kommun ska förhålla sig till utbildningsområdena inom sektor utbildning utifrån: a) Vision: Stenungsund, det goda samhället med framtidstro och utveckling med människan och naturen i centrum. b) Avgörande inriktningar: Attraktivt och välkomnande samt Ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling c) Ledord: Helhet, Öppenhet, Insyn och Delaktighet Kommunfullmäktiges presidium föreslår att beredningen barn och ungdom får i uppdrag att se över om det finns behov av en utbildningsplan för Stenungsunds kommun och om beredningen kommer fram till att en sådan behövs, vilka förhållningssätt och perspektiv ska den innehålla kopplat till vision, avgörande inriktningar och ledord. Slutredovisning av beredningsuppdraget på kommunfullmäktige i december Beredningen barn och ungdom beaktar följande: a) Hur ser det ut i Stenungsunds kommun idag? b) Vilka är framgångsfaktorerna inom utbildningsområdet för Stenungsunds kommun? c) Vilka är utmaningarna inom utbildningsområdet för Stenungsunds kommun framöver? d) Vad ska Stenungsunds kommun ska satsa på? Lokaler? Profil? Samarbeten (ex. näringsliv och/eller Molekylverkstan)? Resultat? e) Finns det något som beredningen kan säga är unikt för Stenungsunds kommun? Beredningen arbetar med utgångspunkt från strukturen i den av kommunfullmäktige antagna gymnasieplanen. Beslutsunderlag Skrivelse från kommunfullmäktiges presidium Vision med avgörande inriktningar och ledord Befintlig gymnasieplan Kommunfullmäktige Sammanfattning av Gymnasieutredningens betänkande En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning, SOU 2016:77 Ärendegång för beredningar Vid protokollet Agneta Dejenfelt Justeringsdatum Ordförande Jan Glimstedt (L) Justerare Christer Svensson (S) Marie-Louise Ericsson (KD) 146

147 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ Marcus Starcke Till kommunfullmäktige Revidering av samarbetsavtal för gemensam organisation och överförmyndarnämnd för överförmyndarverksamheten i Lilla Edet, Orust, Tjörn och Stenungsunds kommuner Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna det reviderade förslaget till samverkansavtal för gemensam organisation och överförmyndarnämnd för överförmyndarverksamheten i Lilla Edet, Orust, Tjörn och Stenungsunds kommuner. Sammanfattning av ärendet Förslaget till reviderat samarbetsavtal innehåller uppdaterade hänvisningar till paragrafer i nya kommunallagen samt ett tillägg om att sammarbetskommunerna bör verka för att revisorernas granskningsinsatser samordnas. Beskrivning av ärendet 2014 tecknade Lilla Edet, Orust, Tjörn och Stenungsunds kommuner ett nytt avtal om gemensam organisation och överförmyndarnämnd för överförmyndarverksamheten. Avtalet innehåller bland annat bestämmelser om vilka uppgifter den gemensamma nämnden har, hur finansieringsmodellen ser ut, hur omförhandling, tillägg och ändring ska hanteras samt hur andra administrativa frågor ska hanteras. Förvaltningen har tagit fram ett förslag till reviderat samarbetsavtal. Det reviderade avtalet har anpassats till den nya kommunallagen genom att paragrafhänvisningarna har ändrats. Dessutom har en ny paragraf lagts till ( 21 Revision). Den nya paragrafen stadgar att nämndens verksamhet ska granskas av revisorerna i var och en av samarbetskommunerna. Den uttrycker också att samarbetskommunerna bör verka för att uppnå kostnadseffektivitet i revisionsarbetet genom att i möjlig mån söka samverkan och/eller samordning med varandra. Ekonomiska konsekvenser Nämndens verksamhet ska granskas av var och en av de samverkande kommunerna. Lägre kostnader för de samverkande kommunerna kan uppnås om revisorerna i de respektive kommunerna samordnar sin granskning. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. 147

148 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ Juridiska bedömningar Enligt kommunallagen ska en gemensam nämnd granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna. Det bedöms inte vara lagligt att i ett avtal reglera bort detta. Istället uttrycket förslaget till skrivning att revisorerna bör söka samverkan och samordning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Reviderat samarbetsavtal STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Marcus Starcke Kanslichef Beslut skickas till Lilla Edets kommun, kommun@lillaedet.se Orusts kommun, kommun@orust.se Tjörns kommun, kommun@tjorn.se 148

149 Samarbetsavtal för gemensam organisation och överförmyndarnämnd för överförmyndarverksamhet i Lilla Edet, Orust, Tjörn och Stenungsunds kommuner Lilla Edet, Orust, Tjörn och Stenungsunds kommuner överenskommer att från och med 1 januari 2015 inrätta en gemensam överförmyndarnämnd och organisation för överförmyndarverksamheten. Detta görs med stöd av 3 kap. 9 och 9 kap. 21 kommunallagen (2017:725) samt 19 kap. 16 föräldrabalken (1949:381). Syftet med samarbetet är att gemensamt nyttja resurser för att få en organisation som långsiktigt klarar av såväl ökad ärendetillströmning som skärpta lagkrav på överförmyndarnämndernas verksamhet. Strävan är att långsiktigt kunna upprätthålla erforderlig kontinuitet, kompetens, kvalitet (rättssäkerhet) och att uppnå kostnadseffektivitet. Den gemensamma organisationen ska utföra de uppgifter som ankommer på den gemensamma nämnden som delegerats av den gemensamma nämnden till tjänsteman. Nämnden kallas Överförmyndarnämnden i Lilla Edet, Orust, Tjörn och Stenungsund. 1 Värdkommun Stenungsunds kommun är värdkommun. Den gemensamma överförmyndarnämnden ingår i värdkommunens organisation. 2 Uppdrag och uppgifter Den gemensamma överförmyndarnämnden ansvarar för överförmyndarverksamheten i kommunerna i enlighet med vad som åvilar var och en av kommunerna enligt gällande lagstiftning för överförmyndarverksamheten. 3 Mandatperiod Den gemensamma överförmyndarnämndens första mandatperiod börjar den 1 januari 2015 och löper därefter fyra år räknat från den 1 januari efter det att allmänna val till kommunfullmäktige hållits i hela landet. 4 Nämndens sammansättning Förutsatt samtliga ovan angivna kommuners medverkan består nämnden av 4 ledamöter och 4 ersättare. Vardera kommun väljer en ledamot och en ersättare. Värdkommunen väljer ordförande och vice ordförande. 5 Arvoden och ekonomiska förmåner Arvoden, utbildningar, försäkringar och andra ekonomiska förmåner och inköp till ledamöter och ersättare i den gemensamma nämnden beslutas och utbetalas av den kommun som valt dem enligt respektive kommuns bestämmelser för förtroendevalda. 6 Reglemente Den gemensamma nämnden regleras av ett särskilt reglemente. 7 Organisation Värdkommunen är huvudman för den gemensamma nämnden. Nämnden har en egen organisation som svarar för beredning och verkställighet av nämndens ansvarsområden. Organisationen är placerad i värdkommunen och samtliga arbetstagare i den gemensamma organisationen har sin anställning i värdkommunen. 8 Budget Verksamhetens mål, omfattning, inriktning, kvalitet och kostnader specificeras årligen i en 149

150 verksamhetsbudget för verksamheten. I enlig 9 kap. 26 kommunallagen (2017:725) ska budget upprättas av värdkommunen i samråd med övriga samverkande kommuner. Förslag till preliminär budget ska av värdkommunen tillställas övriga samverkande kommuner senast 1 mars varje år. 9 Kostnadsfördelning och underlag Kostnader för arvode och kostnadsersättning till ledamot och ersättare i den gemensamma nämnden betalas av varje medverkande kommun för sig. De medverkande kommunerna betalar även sina kostnader för arvode och kostnadsersättning till god man, förvaltare och förmyndare. Kostnaden administreras av värdkommunen men återsöks från respektive medverkande kommun. Kostnaderna för den gemensamma förvaltningen (totala faktiska kostnader för personal, lokaler och administration) för den gemensamma nämndens verksamhet ska fördelas lika mellan kommunerna. I underlag för budget ska de kostnader som ska fördelas mellan samarbetskommunerna tas upp utifrån följande poster: Lön och personalomkostnader Administration IT Lokaler/hyra Övriga kostnader 10 Ersättning till värdkommunen Ersättning enligt 9 ska av vardera kommun betalas till värdkommunen halvårsvis i förskott. Verksamhetens kostnader ska slutregleras före januari månads utgång året efter verksamhetsåret. För särskilda projekt ska betalning ske i förskott vid projektets uppstart. 11 Upplåtelse av lokal och lös egendom Värdkommunen upplåter nödvändiga lokaler för den gemensamma nämnden och dess verksamhet. Värdkommunen ansvarar för nya investeringar avseende lös egendom vilket den gemensamma nämnden erlägger ersättning för till värdkommunen. 12 Förändring av verksamhetens omfattning Väsentliga förändringar i omfattningen av verksamheten ska ske efter samråd och godkännande av samarbetskommunerna. 13 Överskott/underskott Om överskott/underskott uppstår och samarbetskommun anser att överskott/underskott är orimligt stora gäller vad som stadgas avseende omförhandling i 17. Eventuellt överskott återbetalas till respektive samarbetskommun i samband med bokslut. Eventuellt underskott ska ersättas av respektive samarbetskommun och debiteras i samband med bokslut. 150

151 14 Utökning av samarbetskommuner Om utökning med samarbetskommuner aktualiseras ska samtliga befintliga samarbetskommuner kontaktas. Det är samarbetskommunerna, efter samråd och i samförstånd, som har att besluta om huruvida utökning av antalet samarbetskommuner ska ske eller ej, samt villkor för en utökning. 15 Kontaktperson Samarbetskommunerna ska utse en kontaktperson vardera. Dessa tillsammans med arbetsledaren för överförmynderiverksamheten i värdkommunen samråder när så erfordras. 16 Tillägg/ ändringar Tillägg och ändringar av detta avtal ska ske skriftligen för att vara gällande. 17 Omförhandling Omförhandling av avtalet kan påkallas av samarbetskommun efter skriftlig underrättelse till den gemensamma nämnden. Beslut om omförhandling eller ändring som rör avtalet kan endast tas av samtliga samarbetskommuner gemensamt och efter samråd dem emellan. Om samarbetskommunerna efter omförhandling inte kan enas om ändring/tillägg, gäller avtalet på oförändrade villkor intill dess att avtalet upphör för samarbetskommun enligt vad som stadgas i bestämmelsen om uppsägning ( 22). 18 Insyn i förvaltningen Alla deltagande kommunerna har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning som gäller den gemensamma nämndens verksamhet. Den gemensamma nämnden ska till respektive samarbetskommun varje tertial rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är. 19 Arkivhantering Värdkommunen ansvarar för att nämndens arkiv vårdas i enlighet med bestämmelser i de regelverk och föreskrifter som gäller för nämndens verksamhetsområden. För tillsyn över nämndens arkivverksamhet svarar arkivmyndigheten i värdkommunen. För nämnden upprättas en dokumenthanteringsplan. Samtliga pågående ärenden ska överflyttas till den gemensamma nämnden. Slutarkivering av ärenden sker i värdkommunen. 20 Försäkringar Värdkommunen tecknar erforderliga försäkringar för nämndens verksamhet. 21 Revision Nämndens verksamhet ska granskas av revisorerna i var och en av samarbetskommunerna. Samarbetskommunerna bör verka för att kostnadseffektivitet uppnås genom att i möjlig mån söka samverkan och/eller samordning avseende granskningen. 22 Avtalstid och uppsägning Avtalet gäller från den 1 juli 2018 till och med den 31 december 2018 (sammanfaller med förtroendevaldas mandatperiod). Om samarbetsavtalet inte sägs upp av samarbetskommun senast 12 månader före avtalstidens utgång förlängs avtalet med fyra (4) år för varje gång med 12 månaders uppsägningstid. 151

152 23 Avtalets giltighet Detta avtal gäller under förutsättning av beslut om godkännande i kommunfullmäktige i respektive samarbetskommun. 24 Ersätter tidigare avtal Detta avtal ersätter tidigare samarbetsavtal om överförmyndarverksamhet från 2014 mellan Stenungsund, Lilla Edet, Orust och Tjörns kommuner. 25 Originalavtal Detta avtal har upprättats i fyra original varav parterna tagit var sitt. För Lilla Edets kommun Datum: Namn Titel För Orusts kommun Datum: Namn Titel För Tjörns kommun Datum: Namn Titel För Stenungsunds kommun Datum: Namn Titel Datum: Namn Titel Datum: Namn Titel Datum: Namn Titel Datum: Namn Titel 152

153 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ Carina Johansson-Strandberg Till kommunfullmäktige Återrapportering av uppdrag i strategisk plan för social hållbarhet 2030 Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige notera informationen och besluta att anse utredningsuppdraget fullgjort. Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta program för social hållbarhet Sammanfattning av ärendet Ett program för social hållbarhet 2030 har tagits fram utifrån uppdrag i strategisk plan Fokus kommer att ligga på fyra områden, vilka bland annat väntas vara ledande i arbetet med att skapa förutsättningar för social hållbarhet. Beskrivning av ärendet I strategisk plan gavs förvaltningen i uppdrag att ta fram en plan för social hållbarhet 2030 som även ska innehålla en inventering av hur vi redan arbetar, samt förslag på insatser och samverkan med andra parter. (hädanefter program, i enlighet med antagen dokumentstandard). Program för social hållbarhet 2030 är ett verktyg för att arbeta strategiskt och långsiktigt med social hållbarhet. Syftet med programmet är att den innehåller prioriterade områden. Områden som aktörer i Stenungsunds kommun tillsammans med samverkansaktörer ska samlas kring för att tillsammans bidra till att stärka ett socialt hållbart samhälle. Ett samhälle som skapar förutsättningar för god och jämlik hälsa. Program för social hållbarhet 2030:s prioriterade områden är: Barn och ungas uppväxtvillkor, Socioekonomiska förutsättningar, Hälsofrämjande och hållbara livsmiljöer Hälsa och levnadsvanor. Ekonomiska konsekvenser Förslaget medför inga ekonomiska konsekvenser. 153

154 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ Barnkonsekvensanalys Program för social hållbarhet 2030 främjar barns behov och rättigheter. Verksamhetsmässiga konsekvenser Förslaget påverkar förvaltningen genom att den anger en inriktning för social hållbarhet. Juridiska bedömningar Förslaget medför inga juridiska konsekvenser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Program social hållbarhet 2030 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef 154

155 Program social hållbarhet 2030 i Stenungsund Typ av dokument Program Dokumentägare Sektor stödfunktioner Beslutat av Beslutsdatum Dnr 2018/112 Giltighetstid 2030 Reviderad 1 155

156 Inledning Program för social hållbarhet 2030 är ett verktyg för att arbeta strategiskt och långsiktigt med social hållbarhet i Stenungsunds kommun. Syftet med programmet är att den innehåller prioriterade områden. Områden som aktörer i Stenungsunds kommun tillsammans med samverkansaktörer ska samlas kring för att tillsammans bidra till att stärka ett socialt hållbart samhälle. Ett samhälle som skapar förutsättningar för god och jämlik hälsa. Kommunfullmäktige antog i augusti 2014 följande vision för Stenungsunds kommun: Stenungsund, det goda samhället med framtidstro och utveckling med människan och naturen i centrum. Till Vision 2035 finns två avgörande inriktningar: - Attraktivt och välkomnande - Ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling Vad menas med social hållbarhet i Stenungsund? Vision 2035 menar att Stenungsund är ett tryggt, inkluderande och stabilt samhälle där invånarnas behov tillgodoses, oavsett kön och inkomst. En socialt hållbar utveckling främjas av det livslånga lärandet, en trygg uppväxt, ökat arbetsdeltagande, att du får åldras med livskvalitet samt att du har goda levnadsvanor. Vi har livet i fokus i Stenungsund! Invånarna i kommunen har en god hälsa fysiskt, psykiskt och socialt. Genom demokrati och delaktighet ges möjlighet för Stenungsundsborna att skapa förutsättningar för ett gott liv. Hållbar utveckling Hållbar utveckling är ett välkänt begrepp i många sammanhang, men trots det så är det svårt att sätta fingret på vad begreppet egentligen innebär. Det kännetecknas som ett begrepp som används för att peka ut en önskvärd samhällsutveckling, en utveckling där dagens behov tillgodoses utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Den definitionen av begreppet kommer ur den ofta citerade Bruntlandkommissionens FNrapport (1987) Vår gemensamma framtid som publicerades En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Kommissionen menar att hållbar utveckling består av tre dimensioner som samspelar och ömsesidigt stödjer varandra; ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Social hållbarhet Precis som hållbarhetsbegreppet är även den sociala dimensionen av hållbarheten ett vitt definierat begrepp och beroende på sammanhang varierar betydelsen av vad det i praktiken faktiskt innebär. I en vid mening handlar det om välbefinnande, rättvisa, makt, rättigheter och individens behov. Det handlar alltså om att skapa ett samhälle där alla individer får sina rättigheter respekterade. SKL, Sveriges Kommuner och Landsting uttrycker det med att oavsett behov och förutsättningar ska alla ges en möjlighet till en livsmiljö där de kan 2 156

157 utvecklas, tillgodogöra sig kunskap och ha förutsättningar för en god hälsa. Människors behov och rörelsemönster måste därför tas hänsyn till i både stadsstruktur och samhällsplanering och det gör vi genom att arbeta med integration, trygghet, tillgänglighet, jämställdhet, folkhälsa, livskvalitet, kultur, mångfald m fl. Olika myndigheters perspektiv och ingångar kring begreppet social hållbar utveckling: Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Folkhälsomyndigheten, samordnar och stödjer utveckling och lärande kring frågan social hållbarhet inom ramen för Mötesplats social hållbarhet. De menar att ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Västra Götalandsregionen belyser social hållbar utveckling som en central utgångspunkt i arbetet med hälsa och jämlikhet. Begreppet relateras till uppväxtvillkor, utbildning, arbete, delaktighet, levnadsvanor och välfärd. I september 2015 antog FN Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Agenda 2030 är en utvecklingsagenda som består av 17 globala mål samt 169 delmål. I agendan tas ett helhetsgrepp kring hållbar utveckling och man betonar att de tre olika perspektiven (ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet) är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. Alla offentliga verksamheter och institutioner har ett gemensamt och grundlagsstadgat ansvar och syfte. I 1 kap. 2 regeringsformen slås det fast att Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Hälsa, folkhälsa och social hållbar utveckling Det är skillnad mellan hälsa och folkhälsa. Att arbeta med folkhälsa är att arbeta med utveckling och hållbarhet. Folkhälsa lägger grunden för befolkningens välmående. Folkhälsa är, till skillnad mot individens hälsa, ett begrepp för hela befolkningens samlade hälsa. Det tar hänsyn till både nivå och fördelning av hälsan. En god folkhälsa innebär alltså att hälsan är så god som möjligt och samtidigt så jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället. Att arbeta med folkhälsa är att skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är många faktorer som påverkar hälsan på gruppnivå. Det handlar om livsvillkor, boende, utbildning och arbete. Det handlar också om levnadsvanor som exempelvis kost, alkohol, rökning och motion. Det är särskilt viktigt att utjämna skillnader 3 157

158 i hälsa och ge människor större möjlighet att kunna påverka sina liv och känna sig delaktiga. Folkhälsoarbetet är en av många pusselbitar i arbetet för en social hållbar utveckling. Mindre skillnader i både hälsa och livsvillkor är centrala delar i en långsiktigt hållbar utveckling. Ett socialt hållbart samhälle innebär att mänskliga rättigheter respekteras och inga grupper diskrimineras eller missgynnas. Insatser I arbetet med att utjämna skillnaderna i hälsa pekar forskningen på att enskilda insatser kan ha begränsad effekt. Den totala effekten av alla insatser tillsammans kan dock ge större inverkan på folkhälsan, och verka utjämnande på skillnader i hälsa. Att insatser dessutom erbjuds under hela livsloppet, och särskilt under de faser då betydelsen av skillnaderna blir som störst (ex barndomen) är av vikt eftersom dessa insatser kan adderas. Forskning har även visat att ju tidigare i orsakskedjan en insats kan sättas in desto fler människor kan omfattas och effekten blir större. (Rapport 2014: Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg). Vidare pekas tre olika strategier ut som effektiva i arbetet med att minska skillnaderna i hälsa bland befolkningen, främjande (universella) insatser, förebyggande (selektiva) insatser och riktade (indikerade) insatser. Främjande universella insatser syftar till att förbättra hälsan bland hela befolkningen, genom att skapa goda förutsättningar för en positiv utveckling. Selektiva förebyggande insatser riktar sig till de grupper i samhället som exponeras för riskfaktorer och motverkar därmed en negativ utveckling. Gällande indikerade insatser riktas dessa till individer med en allvarlig och identifierad problematik för att förhindra spridning av problemet. (Rapport 2014: Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg). En utveckling av de universella och generella insatserna är det som kallas proportionell universalism. I rapporten Closing the gap in a generation, ofta kallad Marmotrapporten, (WHO 2008) fördjupas diskussionen om universell prevention och man förordar det man kallar proportionell universalism. Proportionell universalism innebär att universella insatser riktas i större omfattning till grupper eller områden som i något avseende är underförsörjda eller mer utsatta än omgivningen. Vad görs i Stenungsund 2018 inom området social hållbarhet? Enligt uppdraget (strategisk plan , budget 2018) är programmet kompletterat med pågående arbete. Flertalet verksamheter arbetar i ordinarie verksamheter med faktorer som bidrar till folkhälsa och social hållbarhet även om det inte benämns så. Exempelvis är en välfungerande skola och förskola en stark skydds-/friskfaktor för berörda medan bristande sociala nätverk kan vara en riskfaktor. Nedan listas de samverkansformer och resurser inom kommunen som sätter fokus på frågan lite extra. Hasselbacken i utveckling Deltagande aktörer Stenungsunds kommun, Stenungsundshem och Hyresgästföreningen Syfte/Vad En samverkansgrupp med social hållbarhetsperspektiv i bostadsområdet

159 Familjecentralen Hasselkärnan (0-6 år) SKIFO (9-15 år) SKOLFAM Plug In Pelikanen (6-16 år) Seniorperspektiv i samhällsplanering (projekt Trygghetsboende) SSPF SOS -gruppen Barnmorskegruppen, Närhälsan BVC, Stenungsunds kommun (öppen förskola och förebyggande socialtjänst) Skola och individ- och familjeomsorgen (IFO) Skola och Individ- och familjeomsorgen. Samarbete med Tjörn Nösnäs gymnasiet, socialtjänst, elevhälsa Svenska kyrkan, Individ- och familjeomsorgen (IFO) Riksbyggen, GR och Stenungsunds kommun (socialtjänst, samhällsbyggnad och folkhälsa) Enhetschefer/ rektorer och elevhälsa från gymnasie- och grundskola, fritid, socialtjänst, brott- och drogförebyggare och polis i samverkan. Verksamhetschefer för skola, socialtjänst, fritid, säkerhetssamordnare, brottoch drogförebyggare och kommunpolis. En mötesplats för familjer med barn 0-6 år som arbetar hälsofrämjande och förebyggande. Ta fram och stötta hemmaplanslösningar för barn som har svårigheter att följa skolan. Syftar till att skapa bättre framtidsutsikter för familjehemsplacerade barn genom satsningar på goda utbildningsresultat. Tidigt uppmärksamma elevers frånvaro och att utveckla stöd och insatser i skola. Gruppverksamhet för barn i utsatta situationer Via delaktighet från målgruppen skapa ett trygghetsboende som matchar äldres behov av tryggt åldrande i sin bostad. Nätverksträff för att tidigt fånga upp då det finns oro om den unge. Medborgarlöften. Samverkan och beslutande nätverk för ett Stenungsund fritt från brott och droger

160 SIMBA* (6-15 år) (extra barnpsykolog på Capio läkarhus) Styrgrupp för social hållbarhet inom GR (Göteborgsregionens kommunalförbund) Samordningsförbundet * FYSS/FaR (fysisk aktivitet på recept) KUR Skola, elevhälsa, socialtjänst och primärvård (Capio) Socialchefer och samhällsbyggnadschefer från de 13 kommunerna. Erbjuda lättillgängligt/första linjens hjälp till barn och unga med psykisk ohälsa. Verka för att främja social hållbarhet i samhällsplanering. Samordnade rehabiliteringsinsatser (18-64 år) Samordning för ökad fysisk aktivitet Kulturunderstödd rehabilitering Brott- och drogförebyggare Sektor stödfunktioner Brott och ANDTS* förebyggande arbete. Ungdomsmottagningen Enheten för familjestöd, IFO Rådgivning och samtal för ungdomar år. Elevhälsan Sektor utbildning Bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa samt stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Närvaroplan Elevhälsa Tidigt fånga upp skolfrånvaro. Föräldrarådgivningen Enheten för familjestöd Rådgivande samtal till föräldrar/vårdnadshavare med barn upp till 18 år. Familjerådgivningen Krismottagningen kvinna/man Individ- och familjeomsorgen (IFO) Har som mål att bidra till goda familjerelationer. Professionellt samtalsstöd vid svårigheter

161 Anhörigstöd Feriearbete för unga Sektor socialtjänst. Arbetsmarknadsenheten Ge information, råd och stöd för att underlätta den anhöriges vardag. Fritidsgårdar Kultur- och fritid Mötesplatser där ungdomar träffas, finns med i ett sammanhang, driver frågor och planerar gemensamma aktiviteter. Föreningsliv och kultur Kultur- och fritid Se Program för barn och ungas kulturverksamhet i Stenungsunds kommun Integrationssamordnare Flyktingguide Sektor stödfunktioner Se Integrationsplan för Stenungsunds kommun Folkhälsoplanerare Sektor stödfunktioner Se Verksamhetsplan folkhälsa och social hållbarhet 2018 Stenungsunds kommun * SIMBA är en vårdsamverkansorganisation mellan kommunerna Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn, samt Kungälvs sjukhus och primärvård i berörda kommuner. Via SIMBA organiseras olika samverkansgrupper mellan kommun och region, exempelvis Närområdesgrupp (NO-grupp), psykiatri, primärvård och socialtjänst (PPS) samt utvecklingsgrupp barn och unga. * Samordningsförbundet omfattar Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen och kommunerna Stenungsund, Tjörn, Kungälv, Ale och Öckerö. Förbundets uppdrag är att åstadkomma samordning och därmed effektivare rehabiliteringsinsatser för de personer (18-64 år) som är i behov av stöd från flera olika aktörer. * ANDTS alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar. Förslag på insatser Prioriterade områden För att sträva mot ett socialt hållbart Stenungsund 2030, presenteras förslag på insatser i följande fyra prioriterade områden, barn och ungas uppväxtvillkor, socioekonomiska förutsättningar, hälsofrämjande och hållbara livsmiljöer samt hälsa och levnadsvanor. Utgångspunkt för de prioriterade områdena är i Stenungsunds vision 2035 med dess två avgörande inriktningar. Områdena är också valda utifrån tidigare forskning samt erfarenheter från tidigare kommissioner och kommuners arbeten. Vidare har arbetet utgått från indelning 7 161

162 från Folkhälsomyndigheten, Västra Götalandsregionen, Kommissionen för jämlik hälsa, SKL samt FN:s globala hållbarhetsmål, Agenda Centrala begrepp Nedan listas några centrala begrepp inom sociala hållbarheten som är genomgående i alla de prioriterade områdena. Trygghet/tillit - Trygghet är ett koncept som inte bara handlar om att slippa rädslan för att bli utsatt för fysiskt våld, annan skada eller hot om våld. Det handlar inte heller endast om känslan av att känna sig trygg eller otrygg, utan lika mycket om förutsägbarhet, tillhörighet, respekt och erkännande. Trygghetsaspekten är viktig i ett samhälle inte bara ur ett etiskt perspektiv, utan också ur ett hållbarhets- och samhällsekonomiskt perspektiv. Människor som känner sig trygga har lättare att ta kontakt med andra människor och på så sätt ökar både den sociala interaktionen och den sociala tilliten. Jämställdhet - innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Att ta del av samhällets resurser ska inte vara beroende av kön. Jämlikhet - är ett begrepp som avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, könsidentitet, etnicitet, religion, social tillhörighet, sexuell orientering, funktionsförmåga, ålder med mera. Delaktighet - för att människor ska förstå det samhälle som de lever i och även uppnå känslor av sammanhang och meningsfullhet, behöver de känna sig socialt delaktiga. Delaktighet och inflytande är båda grundläggande förutsättningar för folkhälsan och social hållbarhet. Delaktighet skapar tillit mellan människor och gentemot institutioner och myndigheter, vilket är viktiga grundpelare i det demokratiska samhället. Brist på inflytande och tillit kan på samma sätt leda till utanförskap och en känsla av maktlöshet som kan påverka individers hälsa negativt. Prioriterat område 1 Barn och ungas uppväxtvillkor En god start i livet är avgörande för barns livsvillkor och hälsa, både under uppväxten och senare i vuxenlivet. Att få en god start i livet med goda ekonomiska och fysiska uppväxtvillkor, trygga relationer till vuxna, goda kamratrelationer samt lek och lärande, är viktigt för att uppnå kognitiva, mentala, sociala och motoriska färdigheter. Miljöer och insatser i skola och förskola spelar en stor roll för barn- och ungas utveckling. Samtidigt har även föräldrarnas villkor en stor roll i barn- och ungas välbefinnande då deras sociala och ekonomiska villkor sätter ramarna för barnens möjligheter och förutsättningar. Familjen påverkar såväl barnens förmåga att klara av skolan som barnens levnadsvanor i vuxenlivet. Kommunen har möjlighet att påverka barn och ungas uppväxtvillkor genom exempelvis förskola, skola, elevhälsa, socialtjänst, kultur och fritid samt goda livsmiljöer. Men att skapa 8 162

163 förutsättningar för barn och ungas uppväxtvillkor delas också med andra aktörer, så som Västra Götalandsregionen, och samverkan med dem är därför centralt för att lyckas. Det övergripande målet för samverkan kring barn och unga är att de ska lyckas i skolan, som är en förutsättning för god och jämlik hälsa. Vårdnadshavaren är den viktigaste resursen under barns uppväxt, både för anknytning, språkutveckling och möjligheten att klara skolan. Vuxna i barns och ungas direkta närhet har en unik möjlighet att främja deras hälsa och utveckling. I samverkan med Västra Götaland bör föräldraskapsstödet vidareutvecklas genom att tillgängliggöra för alla men också hitta vägar för att nå de familjer som behöver det bäst. Barn och unga och deras vårdnadshavare ska erbjudas lättillgängliga, förebyggande och tidiga insatser och därmed förhindra utvecklingen av allvarlig problematik. Förskola och skola är viktiga arenor och har en central roll främst utifrån sitt kompensatoriska uppdrag som regleras i skollagen. Det är främst genom det kompensatoriska uppdraget vi kan minska skillnader i livsvillkor. Barn och unga skall ha tillgång till tillgänglig och meningsfull fritid bland annat genom en kulturverksamhet som är tillgänglig och utvecklande. Vidare bör Stenungsund på ett inkluderande sätt värna allas rätt till en meningsfull fritid genom att erbjuda ett brett utbud av idrotts- och föreningsaktiviteter. Prioriterat område 2 Socioekonomiska förutsättningar Med socioekonomi sammanfattas indikatorer som beskriver sociala och ekonomiska förhållanden i samhället. Det finns ett tydligt samband mellan den sociala positionen och hälsan, samt hälsans fördelning i befolkningen. Tillgång till resurser som utbildning, inkomst, arbete och boende påverkar individens sociala position, vilket vidare påverkar individens livssituation och hälsa. Ett exempel på detta är att individer med kort utbildning drabbas i större utsträckning av sjuklighet än individer som är högutbildade. Fortsatt ses att individer med låg inkomst och yrkesposition lever kortare liv än jämförelsen med höginkomsttagare. Arbete, lärande och utbildning utgör betydande delar av människors livsvillkor. Genom områdenas starka koppling till människors försörjningsmöjligheter är de centrala för att skapa förutsättningar för god och jämlik hälsa. Arbete är en bas för människors identitet och sociala liv. Utbildning är oftast en förutsättning för att få ett arbete och en egen försörjning. Det är därför viktigt att stärka möjligheterna till att kunna fullfölja en utbildning, fram för allt gymnasiet. Genom att skapa förutsättningar för utbildning och främja livslångt lärande samt skapa förutsättningar för arbete kan Stenungsund i samverkan med andra aktörer förbättra möjligheten till att fler får egen försörjning

164 Prioriterat område 3 Hälsofrämjande och hållbara livsmiljöer Den fysiska miljön vi lever och verkar i, det vill säga livsmiljön, har stor betydelse för människors livsvillkor. Den fysiska miljöns utformning kan öka tryggheten och främja sammanhållningen mellan grupper i samhället. Det finns vissa grundläggande förutsättningar för en hälsofrämjande och hållbar livsmiljö. Det är att ha en trygg boendemiljö, att känna tillhörighet, en passande och ekonomisk överkomlig bostad, en närmiljö som är omhändertagande och välfungerande. Det handlar också om att ha tillgång till service, kollektivtrafik, platser/lokaler för fritidsaktiviteter och möten samt grönområden. Kommunen skall byggas och utvecklas för alla, oavsett socioekonomisk status, geografisk hemvist, kön, etnisk tillhörighet, ålder eller funktionshinder. Vidare har kommunen en möjlighet att tillsammans med relevanta aktörer (ex näringslivet) påverka utvecklingen mot en mer jämlik och sammanhållen kommun genom exempelvis kommunal service, investeringar, planering av markens användning och allmännyttigt bostadsinnehav. Genom att verka för goda boendemiljöer och minskad bostadsegregation skapas förutsättningar för socialt hållbara livsmiljöer. Prioriterat område 4 Hälsa och levnadsvanor En god hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets hållbarhet. Det är också en förutsättning för deltagande i utbildning och arbetsliv. Hälsoutvecklingen har betydelse för samhällsutvecklingen i stort och påverkar också direkt behoven av hälso- och sjukvård. WHO:s definition av hälsa handlar både om den fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet och inte bara frånvaron av sjukdom och funktionsnedsättning. I definitionen betonas att en god hälsa ska ses som en resurs för samhället och dess individer och inte som ett mål i sig. Förskola och skola är de aktörer som tillsammans med barnhälsovården som träffar alla barn och unga i kommunen och därmed kan ha möjligheten att påverka i en positiv och främjande inriktning vad gäller hälsa och levnadsvanor. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av både livsvillkor, levnadsförhållanden och individens egna val och levnadsvanor. Även om individens egna val har stor betydelse för hälsan, kan faktorer på samhälls- och strukturnivå skapa gynnsamma förutsättningar och stödjande miljöer för att underlätta goda val och åldrande med livskvalitet. Samverkande parter För att nå framgång i arbetet med de prioriterade områdena inom social hållbarhet krävs att Stenungsunds kommun arbetar i tvärsektoriell samverkan inom kommunen men också i bred samverkan med andra aktörer såsom Västra Götalandsregionen, statliga myndigheter, näringslivet, och civilsamhället

165 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ Erica Bjärsved Till Kommunfullmäktige Bildande av inköpscentral Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att Stenungsunds kommuns upphandlingsenhet från och med ska vara en inköpscentral i den bemärkelse som avses i 1 kap 15 Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). Sammanfattning av ärendet Det finns idag en stor vilja och nytta av att samverka i inköpsfrågor mellan Stenungsunds kommun och angränsande kommuner, kommunalförbund och kommunalägda bolag. Då upphandling är ett komplext område finns samordningsvinster både i storvolymfördelar, kompetenshållning, systemhantering och minskad sårbarhet med mera. Vid samordnade upphandlingar ökar volymerna på inköpen vilket medför ökade incitament för leverantörer att lämna anbud och det ger dem även möjlighet att ytterligare pressa sina priser. Nya LOU (Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling) som trädde ikraft öppnar upp för samverkan mellan kommuner genom möjligheten att skapa så kallade inköpscentraler. En kommun som bedriver stadigvarande inköpsarbete även för andra myndigheter är att kunna betraktas som en inköpscentral. Stenungsunds kommun verkar i stort sett som en inköpscentral redan idag. Det som behövs är ett formellt offentliggörande att Stenungsunds kommun är en inköpscentral. Förslaget är att Stenungsunds kommuns upphandlingsenhet från och med ska vara en inköpscentral i den bemärkelse som avses i LOU. Inköpscentralen ska leda och genomföra upphandlingar i samverkan eller på uppdrag av andra upphandlande myndigheter. Beskrivning av ärendet Alla kommuner, kommunala bolag och kommunförbund omfattas i regel av LOU. Dessa brukar i upphandlingssammanhang gemensamt omnämnas upphandlande myndigheter. LOU medger och uppmanar till samverkan i upphandlingsfrågor. I samband med att lagen skrevs om finns nu ännu större möjligheter för myndigheter att samverka i upphandlingsarbeten bland annat genom skapande av en så kallad inköpscentral. Med inköpscentral avses en upphandlande myndighet som stadigvarande tillhandahåller centraliserad inköpsverksamhet (LOU 1 kap, 14 ). De nya bestämmelserna om inköpscentraler innebär att en upphandlande myndighet kan använda sig av en inköpscentral på fem olika sätt. 165

166 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ En upphandlande myndighet kan: 1) köpa varor eller tjänster direkt från en inköpscentral 2) ge en inköpscentral i uppdrag att genomföra en upphandling (enskilt kontrakt eller ett ramavtal) för den upphandlande myndighetens räkning 3) använda sig av ett dynamiskt inköpssystem som drivs av en inköpscentral 4) avropa från ett ramavtal som upphandlats av en inköpscentral 5) köpa stödverksamhet för inköp av en inköpscentral Det finns idag en stor vilja att samverka kring upphandlingsfrågor i kommunerna och en strategiskt geografiskt placerad inköpscentral är till stor nytta för alla. Stenungsunds kommuns upphandlingsenhet levererar redan idag upphandlingsstöd till, förutom kommunen själv och dess bolag, till både Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund, Soltak AB samt Lilla Edets kommun. Upphandlingsenheten samverkar också med kommunerna Orust, Tjörn och Kungälv. Det kommunala uppdraget sträcker sig över en omfattande verksamhet och innebär en stor bredd och variation på de behov av varor och tjänster som behöver köpas in. Inom kommunerna finns ett mycket likartat behov av varor och tjänster. Samverkan kring inköp är därav mycket lämplig, och behövlig. På det sätt upphandlingsenheten arbetar idag bedrivs redan en stadigvarande centraliserad inköpsverksamhet som enligt lagens definition innebär att upphandlingsenheten agerar som en inköpscentral. Denna utveckling har berott på att Stenungsund, både på politisk nivå samt tjänstemannanivå, har varit pådrivande i frågor om vikten av en välfungerande inköpsverksamhet, vilket operativt har lett till att man i högre grad än närliggande kommuner aktivt sökt gemensamma lösningar, i syfte att minska kostnaderna. För att kunna agera fullt ut som inköpscentral behövs ett offentliggörande att Stenungsunds kommun är en inköpscentral. Ekonomiska konsekvenser För Stenungsunds kommun innebär bildandet av en inköpscentral ingen ökad kostnad då alla anslutna myndigheter betalar för att anlita inköpscentralen. Barnkonsekvensanalys En inköpscentrals arbete kan bidra till kvalitetsutveckling av varor och tjänster som ökar fokus på situationen för barn och unga. Verksamhetsmässiga konsekvenser Möjlighet att bibehålla och attrahera upphandlare med hög kompetensnivå medför att kommunens verksamheter och ledning ges tillgång till ett högkvalitativt upphandlingsstöd. 166

167 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ Juridiska bedömningar Ett beslut i kommunfullmäktige behövs som offentliggör att Stenungsunds kommun är en inköpscentral som bedriver stadigvarande centraliserad inköpsverksamhet. Då Stenungsunds kommun agerar som ombud i upphandlingsfrågor på uppdrag av en annan myndighet ska avtal upprättas för varje anslutande myndighet. Initialt bör geografiskt angränsande kommuner till Stenungsund samt aktiva kommuner i Soltak AB ges möjlighet att ansluta sig till inköpscentralen mot ersättning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Erica Bjärsved Ekonomichef 167

168 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ Helena Cessford Till kommunfullmäktige Ändrat beslut avseende byggnation av LSS-boende i Svenshögen Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige beslutar att ändra tidigare beslut om LSS-boende med daglig verksamhet i Svenshögen (sju lägenheter) till LSS-boende anpassat för boende med flerfunktionshinder (sex lägenheter). Förslaget ryms inom budget. Sammanfattning av ärendet Enligt beslut i Kommunfullmäktige skulle nytt LSS-boende och daglig verksamhet byggas på fastigheterna Svenshögen 1:144 och Svenshögen 1:145. Boendet skulle inkludera daglig verksamhet och omfatta sju lägenheter. Förvaltningens behov har ändrats till ett LSS-boende med sex lägenheter anpassade för personer med flerfunktionshinder. Daglig verksamhet behöver inte byggas i anslutning till boendet. På grund av ändrade behov och uppjusterad byggkostnadsschablon beräknas byggkostnaderna uppgå till tkr. Beloppet ryms inom befintlig budget. Förvaltningens bedömning är att boende för den aktuella målgruppen inte bör omfatta fler en sex lägenheter. Bedömningen är gjord både från ett verksamhets- och kostnadsperspektiv. Beskrivning av ärendet Enligt beslut i Kommunfullmäktige skulle nytt LSS-boende och daglig verksamhet byggas på fastigheterna Svenshögen 1:144 och Svenshögen 1:145 till en kostnad av tkr. Boendet skulle inkludera daglig verksamhet och omfatta sju lägenheter. Förvaltningen ser efter ny behovsanalys att boendet istället behöver användas för målgruppen flerfunktionshindrade. Den nya målgruppen kräver större boyta än andra gruppboenden utifrån sina fysiska förutsättningar. Extra utrymme krävs för hjälpmedel och assisterande personal. Målgruppen är i behov av individstöd och dubbelgång (hjälp av två personer vid t.ex. förflyttning med lyft) varför hög personaltäthet behövs, vilket ökar antal personer på en begränsad yta. För den aktuella målgruppen anser verksamheten att maximalt sex boende kan fungera bra från ett verksamhets- och kostnadsperspektiv. Ett ökat antal boende i samma fastighet ökar risken för negativa interaktioner. Hyreskostnaden per boende minskar vid större boenden men påfrestning för brukare och 168

169 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ personal ökar när antalet boende ökar. Det leder till sämre social miljö och fördyrande omkostnader för verksamheten. Det finns inget linjärt samband mellan antal personal och boende utan hänsyn skall tas till gruppens sammansättning och rätt bemanning. Enligt socialstyrelsens allmänna råd bör i regel endast tre till fem personer bo tillsammans. Ytterligare någon person bör kunna accepteras men endast under förutsättning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillförsäkras goda levnadsvillkor. För den tilltänkta målgruppen finns inget behov av att dagligverksamhet placeras i anslutning till boendet varför ett sådan inte längre behöver byggas. De boende kommer att vara kvar på sina befintliga dagliga verksamheter och är i behov av transport till och från daglig verksamhet oavsett avstånd. Förvaltningen ser inget behov av satelitlägenheter för mer självständiga brukare på fastigheten då Svenshögens geografiska läge innebär hinder för de tilltänkta personerna. Eftersom fastigheten ligger utanför detaljplanerat område har ansökan om förhandsbesked lämnats in. Om positivt förhandsbesked erhålles planeras bygglovshandlingar att tas fram. Ekonomiska konsekvenser Ny målgrupp med ändrade behov ger upphov till justerad byggyta samt ändrade kvalitetskrav. Boendet kommer också att bestå av sex lägenheter istället för de tidigare beslutade sju samt utan daglig verksamhet. Med justerade schablonvärden för nybyggnation till 31 tkr/m2 kalkyleras byggkostnaderna till tkr. Beloppet ryms inom befintlig budget. Om inte beslut om ny byggnation tas behöver verksamheten köpa platser till en högre kostnad än vad hemmaplanslösning kostar. Om inte behovet av gruppbostad kan verkställas inom lagstadgad tid riskerar kommunen vite. Barnkonsekvensanalys Brukarna som kommer bo på LSS-boendet är alla över 18 år och är därmed inte barn. Verksamhetsmässiga konsekvenser För målgruppen flerfunktionshindrade innebär nytt boende i Svenshögen en möjlighet att utifrån funktionshinder få tillgång till en både individanpassad och flexibel fysisk miljö. Det kommer att beröra personer som bor på gruppbostäder som är dåligt anpassad för personernas behov och för de som kommer att beviljas beslut i framtiden. Genom att utöka antal boendeplatser möjliggörs interna omflyttningar så att det kan bli en bättre målgruppsanpassning i kommunens andra boende. Platser kommer att frigöras på befintliga gruppboenden, vilka istället kan erbjudas till andra personer med beslut om 169

170 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ gruppbostad, men utan flerfunktionshinder. Dessa skulle kunna nyttja närhetsprincipen till centrum på ett bättre sätt. Alla erbjudande och beslut behöver dock ske med den enskildes samtycke och att gode män/förvaltare eller anhöriga är positiva till förändringar. Juridiska bedömningar Personer som beviljas boende enligt LSS 9:9 skall erbjudas boende av god kvalitet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Camilla Blomqvist Sektorschef Beslut skickas till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige 170

171 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ Cecilia Vilén Till kommunfullmäktige Hemställan från Solgårdsterassen AB om kommunfullmäktiges godkännande för att sälja mark för att exploatera Solgårdsterassen Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna Solgårdsterassen AB:s försäljning av del av fastigheten Stenung 2:303 enligt föreliggande förslag till köpekontrakt. Sammanfattning av ärendet Solgårdsterassen AB avser att sälja en del av fastigheten Stenung 2:303 till Peab Markutveckling AB. Försäljningen föreslås i syfte att tillskapa bostadsrätter i enlighet med exploateringsavtal mellan kommunen och Solgårdsterassen AB. Den föreslagna försäljningen utgör ett beslut av principiell beskaffenhet och kommunfullmäktige ska därför beredas möjlighet att ta ställning i frågan. Beskrivning av ärendet Solgårdsterrassen AB är ett helägt dotterbolag till Stenungsundshem AB. Solgårdsterassen AB bildades 2012 i syfte att producera bostäder på Solgårdsterassen i enlighet med detaljplan för södra Nytorpshöjd, Solgårdsterassen. Kommunen och Solgårdsterassen AB tecknade köpeavtal (år 2013) och exploateringsavtal (år 2014) som reglerar Solgårdsterassen AB:s förvärv och exploatering av fastigheten Stenung 2:303 (tidigare del av fastigheterna Stenung 2:41, Stenung 3:60 och Stenung 2:163). Solgårdsterassen AB har inkommit med en skrivelse till kommunen där bolaget föreslår kommunfullmäktige att godkänna att bolaget säljer en del av fastigheten Stenung 2:303 till Peab Markutveckling AB ( Peab ). Av bifogat förslag till köpekontrakt mellan Solgårdsterassen AB och Peab framgår att försäljningen syftar till att tillskapa bostadsrätter i enlighet med gällande detaljplan och exploateringsavtal som ingåtts mellan Solgårdsterassen AB och kommunen. Ekonomiska konsekvenser Förvaltningen bedömer att beslutet inte medför några ekonomiska konsekvenser för kommunen. Juridiska bedömningar Enligt 10 kap 3 4 p. kommunallagen ska fullmäktige se till att det i bolagsordningen för kommunala bolag anges att fullmäktige får ta ställning till beslut som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt innan de fattas. Med beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt avses beslut där det politiska momentet är avgörande 171

172 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ eller då beslutet innebär mycket pengar. Kommunfullmäktige i Stenungsunds kommun har fullgjort denna skyldighet genom att i Bolagsordning för Solgårdsterassen Aktiebolag ange: Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Stenungsunds kommun möjlighet att ta ställning innan beslut som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Solgårdsterassen AB:s försäljning av del av fastigheten 2:303 utgör ett beslut av principiell beskaffenhet eftersom det avser en stor summa pengar och därför ska kommunfullmäktige ta ställning till frågan innan beslutet fattas. Enligt gällande exploateringsavtal mellan kommunen och Solgårdsterassen AB måste Solgårdsterassen AB, vid en försäljning av fastigheten, säkerställa att exploateringsavtalet ska gälla även mot köparen. I bifogat förslag till köpekontrakt anges att Peab vid en försäljning ska överta Solgårdsterassen AB:s rättigheter och skyldigheter för fastigheten enligt exploateringsavtalet. På så vis uppfylls det som stadgas i gällande exploateringsavtal. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Skrivelse från Solgårdsterassen AB Förslag till köpekontrakt Styrelseprotokoll från Solgårdsterassen AB STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Marcus Starcke Kanslichef Beslut skickas till Solgårdsterassen AB 172

173 Solgårdsterassen AB Box Stenungsund 8 maj 2018 Försäljning av del av fastigheten Stenungsund Stenung 2:303 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar om -att godkänna föreliggande förslag till köpekontrakt. Utredning och bedömning Stenungsunds kommun har antagit en detaljplan, detaljplan för södra Nytorpshöjd Solgårdsterrassen som medger exploatering och byggnation av bostäder inom fastigheten Stenung 2:303 (nedan kallad Fastigheten ). Detaljplanen vann laga kraft Solgårdsterrassen AB (nedan kallad Solgårdsterrassen ) har av Stenungsunds kommun förvärvat Fastigheten. Solgårdsterrassen och Stenungsunds kommun har i anslutning till förvärvet ingått ett exploateringsavtal för genomförandet av detaljplanen. Solgårdsterrassen AB och Peab Markutveckling AB har framförhandlat ett föreliggande förslag till köpekontrakt, varigenom Peab Markutveckling AB ska förvärva del av Fastigheten, i syfte att tillskapa bostadsrätter på Fastigheten. Stenungsund som ovan Ted Lärnhem Stenungsundshem AB 173

174 174

175 175

176 176

177 177

178 178

179 179

180 180

181 181

182 182

183 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ Maria Holmberg Till kommunfullmäktige Årsredovisning 2017 för Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta godkänna årsredovisningen och besluta om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Sammanfattning av ärendet Direktionen för SBRF beslutade att förorda ägarkommunerna Stenungsund, Tjörn och Lilla Edet att godkänna Södra Bohusläns Räddningstjänstförbunds årsredovisning Revisorerna tillstyrker att förbundsfullmäktige beviljar ledamöterna i förbundsstyrelsen ansvarsfrihet för verksamhetsåret Beskrivning av ärendet Södra Bohusläns räddningstjänstförbunds årsredovisning för 2017 föreligger. Direktionen för SBRF beslutade att förorda ägarkommunerna Stenungsund, Tjörn och Lilla Edet att godkänna Södra Bohusläns Räddningstjänstförbunds årsredovisning Förbundets revisorer tillstyrker att förbundets årsredovisning godkänns. Revisorernas bedömning är att årsredovisningen för räkenskapsåret 2017 i allt väsentligt är upprättad enligt den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed och därmed ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning. Vidare bedömer revisorerna att förbundet sammantaget i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt med en tillräcklig intern kontroll. Revisorerna tillstyrker att förbundsfullmäktige beviljar ledamöterna i förbundsstyrelsen ansvarsfrihet för verksamhetsåret Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Protokollsutdrag SBRF direktionen Årsredovisning för Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund 2017 inklusive revisionsberättelse 183

184 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Kicki Nordberg Kommunchef Erica Bjärsved Ekonomichef Beslut skickas till 184

185 185

186 186

187 187

188 188

189 189

190 190

191 191

192 192

193 193

194 194

195 195

196 196

197 197

198 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund 198 1» sbrf.se 1

199 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund 2» sbrf.se 199

200 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Innehållsförteckning Förbundsledningen om det första året som förbund 4 Uppdrag och mål 6 Information skapa förmåga att förebygga oönskade händelser 8 Insats och samverkan 12 Stort larm Lilla Edet, fartyg på grund 14 Framtiden för Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund 15 Våra medarbetare 16 Ekonomisk redovisning 20 Förbundsdirektionen » sbrf.se 3

201 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Förbundsledningen om det första året som förbund Året som har gått har varit både utmanande och lärorikt när det nya räddningstjänstförbundet bildades. Nu när organisationen sjösatts är det dags att leverera och prestera, både ur ett lednings och räddningsoperativt vis. Bildandet av förbundet grundade sig främst i möjligheten till en effektivare räddningstjänst, att kunna erbjuda en snabbare och mer kompetent hjälp till medborgarna i våra kommuner. De tre medlemskommunerna som den 1 januari 2017 valde att bilda räddningstjänstförbund var Lilla Edet Stenungsund och Tjörn. En viktig förutsättning och framgångsfaktor för förbundets utveckling är en närvarande och engagerad politisk direktion. Tack vare målmedvetna och kunniga politiker i direktionen är det möjligt att fatta konsekventa beslut som bidrar till att skapa ett bra och effektivt förbund. Att fortsätta utvecklas som organisation är en nödvändighet Vi har haft förmånen att arbeta i och leda Södra Bohusläns räddningstjänstförbund under bildandet och under det första året. Resan har präglats av planering, omstrukturering och genomförande för att skapa en hållbar och effektiv organisation för våra ägarkommuner. Vissa steg har varit mer utmanande och tidskrävande men tillsammans har vi gjort mycket under Vi är stolta över vad vi har lyckats åstadkomma, och vi anser att vi idag är på god väg mot en bra och effektiv räddningstjänstorganisation. Att fortsätta att utvecklas som en organisation är en nödvändighet, förändringen i samhället är ständigt pågående och vår ambition är att fortsätta utvecklas för att möta samhällets förändringar. Under 2017 har vi även utökat samverkan och samarbetet mellan och inom räddningstjänsterna i Västra Götalandsregionen. Vi anser att detta är rätt väg att gå för att kunna garantera att vi tillsammans kan utföra en räddningstjänst på ett kompetent och effektivt sätt med de gemensamma resurser vi har. Samverkan sker regionalt inom Västra Götalandsregionen och på detta sätt kan fler få sin röst hörd gentemot de statliga myndigheterna. 4» sbrf.se 201

202 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund I ambitionen att vara ett kommunikativt förbund, med en stark röst, är vi stolta över att under sensommaren tagit emot vår statsminister Stefan Löfven på besök. Under besöket fick vi möjlighet att visa upp vår verksamhet, och även medvetandegöra en del av den problematik som kustkommuner och kommuner med högriskindustrier har. Vi fick även visa på problematiken kring rekrytering av Räddningspersonal i beredskap. Utmaningarna är många En organisation i förändring är extra beroende av personer med stort engagemang och hög kompetens. Att bibehålla och samtidigt locka till oss nya medarbetare är en utmaning och en förutsättning för att ta oss vidare på den fortsatta resan in i framtiden. Det har under flera år blivit allt svårare att rekrytera Räddningspersonal i beredskap (RiB-personal). Problemet är nationellt men är också högst påtagligt inom förbundet, främst dagtid. Systemet med Räddningspersonal i beredskap är från en tid där man i mycket större utsträckning arbetade på fasta arbetsplatser och tillbringade sin fritid nära sitt boende. I dagens samhälle är gränsen mellan fritid och arbete allt mer diffust. Man utövar aktiviteter på allt länge avstånd, både i sitt arbete och under sin fritid. Man kan idag åka och handla eller utföra fritidsaktiviteter på flera mils avstånd från bostaden. Det medför att belastningen att ligga i beredskap, med kort anspänningstid, är större idag än tidigare, för både arbetsgivare och familj. Många prioritera sin fritid och möjlighet till spontana aktiviteter utan att vara bunden till beredskap. De räddningsinsatser som blivit särskilt uppmärksammade inom vårt förbund har bland annat varit de två båtolyckor som skedde i Lilla Edet under februari månad. Dessa händelser visade att vi snabbt kunde mobilisera förbundets resurser och samverka med andra myndigheter och organisationer på ett professionellt sätt. Vi ser fram emot 2018 med en fortsatt utveckling av vårt förbund. Vår ambition är att på bästa möjliga sätt skapa trygghet hos våra medborgare, detta genom ett fortsatt starkt förebyggande arbete och en effektivare operativ organisation. Vi vill avslutningsvis tacka all personal och ledning för era insatser under året och ser fram emot ett intressant verksamhetsår Carl-Ian Bissmark Förbundsdirektör Robert Johansson Ordförande Direktionen Utmaningarna är många fler. Våra medlemskommuner växer och man räknar med att växa under de kommande åren, vilket innebär att vårt förebyggande uppdrag kommer öka kraftigt. Fler människor som ska utbildas och informeras om brandskydd, fler tillsynsobjekt som ska kontrolleras men det kommer även att medföra ett ökat antal olyckor. 202» sbrf.se 5

203 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Uppdrag och mål Södra Bohusläns räddningstjänst är ett räddningstjänstförbund för kommunerna Lilla Edet, Stenungsund och Tjörn. Vi är omkring 160 anställda som tillsammans arbetar för medborgarnas säkerhet. Vi arbetar alla för att nå visionen om ett tryggt och säkert samhälle för alla. Uppdrag Vårt uppdrag är att förebygga olyckor och att snabbt och effektivt genomföra olika typer av räddningsinsatser. Vår vision är ett säkert och tryggt samhälle för alla som bor, verkar och vistas i vårt område. För att uppnå denna vision arbetar vi före under och efter olyckor genom att: Informera Vi utbildar och informerar vår våra medborgare för att förebygga oönskade händelser och för att skapa ett säkert och tryggt samhälle. Stödja Den bästa olyckan är den som aldrig inträffar. Vi stödjer därför den enskilde i att ta sitt ansvar för liv och säkerhet. Detta kan bland annat innebära att se till att det finns ett bra brandskydd i hemmet och att skaffa sig nödvändig utbildning och kunskap för att kunna förebygga och hantera olyckor. Vi delar aktivt med oss av vår kunskap och erfarenhet om hur man förhindrar en olycka och hur man ska agera om de ändå inträffar. Hantera Fasen under olyckan omfattar allt det vi gör under den tid vi hanterar en olycka och är på skadeplatsen. Vi genomför snabba räddningsinsatser för att rädda och skydda människor, miljö och egendom. Utveckla Vi arbetar mot att ständigt förbättra vår verksamhet. Detta gör vi genom att löpande utveckla våra räddningsinsatser och det förebyggande arbetet för att anpassa vår organisation mot samhällets risker. Ett av våra inriktiningsmål för 2017 var att skapa en effektiv och förtroendegivande organisation som motsvarar invånarnas, direktionens och medarbetarnas förväntan. Inriktningsmålet är genomfört efter en tydlig kravbild och vi har arbetat mot att skapa en Vi-känsla och samverkat med de fackliga organisationerna genom hela processen. Förebygga Förbundets förebyggande arbete genomsyrar hela organisationen och vi fokuserar på information, utbildning, rådgivning, samverkan och tillsyn. Hela organisationen skall förmedla förbundets förebyggande kunskap och arbeta med förebyggande åtgärder. Det gångna året har präglats av bildandet av förbundet, och arbete har skett med att rutiner, dataprogram, samarbetsformer med mera ska ske på ett likartat sätt i alla tre kommunerna. I Lilla Edets kommun har en ny sotningsentreprenör börjat efter 6» sbrf.se 203

204 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund genomförd upphandling. Ett arbete kring att förbättra entreprenörens register har påbörjats. Under året har ett handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor (LSO) tagits fram. Detta handlingsprogram beräknas antas av direktionen under våren Räddningsinsatser Uppdraget enligt Lagen som skydd mot olyckor (2003:778) är kommunens skyldighet att tillhandahålla räddningstjänst som innebär att förhindra och minska konsekvenserna av olyckor hos alla som bor, verkar och vistas i vårt område. Uppgiften innebär att upprätthålla beredskap dygnet runt för att kunna utföra räddningsinsatser vid bränder eller andra olyckor. Detta gör vi genom att utveckla och vidmakthålla kompetens, metoder och tekniska resurser för att vara väl förberedda för olika typer av räddningsinsatser samt att kunna stötta kommunerna vid kris. Övning och utbildning är därför en del av varje arbetspass för vår operativa personal. Räddningsinsatser tenderar ibland till att bli mer och mer komplicerade och svårare att hantera än tidigare, teknik och material i samhället blir mer komplext. Utvärdering För att kunna utveckla verksamheten och för att möta riskbilden i vårt samhälle har vi behov av att dokumentera, identifiera och analysera enskilda olyckor, risker eller tillbud. Efter varje räddningsinsats skrivs en händelserapport. Om det finns behov av djupare undersökning genomförs en fördjupad olycksundersökning. Olycksundersökning är en central del i verksamheten och knyter an till såväl den operativa som den förebyggande verksamheten. Förbundet arbetar även aktivt med tillbud inom organisationen och använder sig av ett tillbudsrapporteringssystem Räddningstjänstens Informationssystem om Arbetsmiljö (RIA). Likt den uppföljning som vi gör vid olyckor innebär tillbudsrapporteringen ett sätt att lära av de inträffade händelserna för att undvika upprepningar och istället ta tillvara på erfarenheterna. Medlemskommuner Vi stöttar och är en del av våra medlemskommuners säkerhetsarbete. Utöver att biträda dem vid svåra samhällsstörningar eller extraordinära händelser är vi behjälpliga i det dagliga säkerhetsarbetet i respektive kommun. Området SBRF 204» sbrf.se 7

205 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Information Skapa förmåga att förebygga oönskade händelser Genom att arbeta nära och tillsammans med alla vi är till för kan vi nå längre för att öka säkerheten i våra medlemskommuner. Genom att stärka den enskildes förmåga att förebygga och hantera olyckor kan vi skapa ett bättre och säkrare samhälle. Detta gör vi bland annat genom att kontinuerligt utbilda våra medlemskommuners anställda i bland annat brandkunskap för alla (BKA) och hjärt- och lungräddningsutbildningar (HLR). Skolor Redan vid fyraårsålder informerar vi barnen i våra medlemskommuner om brandskydd i hemmet, såsom kontroll av brandvarnare, släcka levande ljus och vad man ska göra när det börjar brinna, vilket mottas med stort intresse och nyfikenhet. Vi följer sedan barnen under hela skoltiden, i årskurs två, fem och åtta, informeras och utbildas eleverna i koncepten Du behövs och Upp i rök. Här får vi möjlighet att dels lära eleverna brandsäkerhet men även visa hur man ska agera vid olika situationer, till exempel vid brand och hjärtstopp. Genom utbildning kan man skapa förståelse för räddningstjänstens arbete och genom detta förebygga skadegörelse och anlagda bränder. Individanpassat brandskydd Sedan 2016 har Sektor Socialtjänst i Stenungsunds kommun tillsammans med förbundet samverkat för att förbättra det individanpassade brandskyddet i de hushåll som är kopplade till larmenheten (boende med trygghetlarm) och hemtjänst. Detta har bland annat gjorts i form av en checklista där hemtjänst- och larmenhetspersonal tillsammans med den boende besvarat fem frågor om vilken säkerhet man har i hushållet. Fram till årsskiftet har drygt 260 personer svarat på checklistan som tagits fram av förbundet. Kan utrymma på ett säkert sätt. Sker eventuell rökning på ett säkert sätt? Hanteras spisen på ett säkert sätt? Finns det fungerande brandvarnare? Checklista Stenungsund (hushåll kopplade till larmenhet/hemtjänst) Hanteras levande ljus säkert? Nej Ja Hjärt- och 303 lungräddning deltagare Lägg in procentsats Brandkunskap eller antal för alla 536 deltagare 8» sbrf.se Antal vi utbildat personer 205 Information till allmänheten 47tillfällen

206 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund I cheklistan kunde man även skriva ner kommentarer om varför något inte fungerade säkert samt egna tips för brandsäkerhet. Noteras kan att av 51 hushåll, vilket motsvarar 19 % av hushållen som svarat, inte hade en fungerande brandvarnare varav 45 endast saknade fungerande batteri. 3 % ansågs sig inte kunna hantera spisen på ett korrekt sätt. Flera hushåll önskade att det fanns en timer vid spisen för att känna sig säkra och trygga. De flesta som drabbas av dödsbränder är människor med begränsad förmåga att uppmärksamma eller hantera en brand och som inte bor på ett behovsprövat boende. Förbundet arbetar därför allt mer med individanpassat brandskydd. Detta arbete kommer att utvecklas så att det omfattar samtliga kommuner inom förbundet. Utbildning på ett nyskapande vis Vi fick möjlighet att delta i ett samarbete med Movi Swdn och Åsbräcka Bygdegårdsförening där vi på ett nytt och spännande sätt fick utbilda och informera om brandskydd i form av en film. Filmen Tystnaden upplyser oss om att när vi vistas i publika lokaler, det vill säga är på bio, disco eller är på större evenemang alltid ska ta reda på var närmaste nödutgång finns. Finns det personer i lokalen som har någon funktionsnedsättning och kanske inte kan höra ett eventuellt brandlarm? Så är fallet i filmen, huvudrollsinnehavaren John har låst in sig på toaletten för att han mår dåligt. Det ingen på discot vet är att John är döv. Han vet alltså inte att brandlarmet ljuder eller att alla gäster på discot skriker på andra sidan toalettdörren. I detta samarbete fick vi möjlighet att belysa denna otrevliga men otroligt viktiga fråga på ett nytt och spännande sätt. Filmen i sin helhet hittar du på: Evenemang Ett uppskattat och återkommande event på våra brandstationer är öppet hus under sportlovsveckan. Då vi öppnar upp alla stationerna för sportlovslediga barn och vuxna men även fritids och förskoleklasser. Utöver att visa hur våra brandmän arbetar, visa bilarna och stationerna får barnen även testa sina kunskaper i brandskydd i form av en tipspromenad. Vi visar även hur man släcker en mindre brand i kläder och de som vill får testa att använda en pulversläckare. Vi strävar efter att ha en aktiv roll vid arrangemang i vårt område. Likväl när det gäller att bistå med expertis inför evenemang som faktiskt deltagande för att visa vår verksamhet och för att utbilda och informera allmänheten i så stor utsträckning vi kan. Under 2017 var vi bland annat med på Tjörn Runt, Träbåtsfestivalen och festivalen i Hjärtum. Vårt andra inriktningsmål under 2017 var: Förmågan att förebygga och hanetra oönskade händelser ska öka bland invånarna inom förbundets kommuner. Vi har genom olika evenemang, informationstillfällen och utbildningar arbetat mot detta mål. Då vi haft vakanta tjänster främst inom den förebyggande avdelningen får målet anses som delvis uppfyllt. LÄGG IN BILD 206» sbrf.se 9

207 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Tillsyn Tillsyn utförs enligt räddningstjänstens tillsynsplan antagen av direktionen. Det innebär att tillsyn genomförts på objekt skyldiga att lämna in skriftlig redogörelse för brandskyddet, samt verksamheter med tillståndspliktig mängd brandfarlig eller explosiv vara. Så kallad annan tillsyn har också genomförts enligt tillsynsplanen med andra myndigheter, samt där vi fått kännedom om brister med mera. Tematillsyn har under året genomförts på räddningsvägar. På grund av vakanser har tillsynsplanen inte kunnat genomföras fullt ut och vi har därför inte nått inriktningsmålen till fullo. Antalet tillsyner som genomfördes var cirka 70 % av de planerade. Tillsyn LSO LSO+LBE LBE Totalt Antal 52 st 6 st 13 st 71 st Tillstånd LBE Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund utfärdar tillstånd för hantering av brandfarlig och explosiv vara på delegation av förbundets direktion. Under året har 15 st tillstånd för brandfarlig vara handlagts, samt 5 st för explosiv vara. Plan och bygglovsfrågor Ett väl utvecklat samarbete finns med kommunernas plan- och bygglovsavdelningar. Förbundet har vid regelbundna veckomöten granskat strax under 400 st bygglovsärenden och vid behov lämnat skriftligt yttrande. 68 st bygglovsärenden och 7 st detaljplansärenden har skickats till förbundet på remiss. Vi har även deltagit på ca 10 st plangruppsmöten som kommunerna haft under året. Övriga remissärenden Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund är bland annat remissinstans åt polismyndigheten gällande offentliga arrangemang, mark- och miljödomstolen i tillståndsärenden, samt åt alkoholmyndigheten gällande serveringstillstånd. Förbundet har besvarat 27 st övriga remisser under året. Remissinsats åt bl a polisen 27st LÄGG IN BILD 10» sbrf.se 207

208 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund 208» sbrf.se 11

209 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Insats och samverkan Under verksamhetsåret 2017 har vi arbetat med att skapa en effektivare och mer hållbar operativorganisation där några av ledorden för utvecklingen av organisationen var responstid och medborgarfokus. Vi har under året aktiverats på ca räddningsinsatser och fördelningen per medlemskommun i procent är Lilla Edet 30 %, Stenungsund 39 % och Tjörn 31 %. Antal insatser per medlemskommun Tjörn Stenungsund Lilla Edet samt två praktiska moment som är identiska. På så sätt får övningsdeltagarna möjlighet att rätta till de eventuella misstag som gjorts i det första praktiska momentet. I utvärderingarna/genomgångarna lyfts och diskuteras både styrkor och svagheter. Sjöräddningen har länge varit en samverkanspartner då två av våra medlemskommuner ligger vid kusten men i och med Sjöräddningssällskapets nya station ute i Skärhamn har nu den samverkan utökat. Vi har haft flera övningar under året dels för erfarenhetsutbyte men främst för att se hur vi tillsammans kan agera vid exempelvis en brand ute på någon av våra skärgårdsöar. I juni hade vi även en stor samverkansövning tillsammans med polismyndigheten och Stenungsunds kommun där vi hade ett scenario med potentiellt terrordåd på en transport på järnväg. Övningen genomfördes operativt och med stabsarbete på flera olika håll. Det blev en väldigt lyckad övning och vi kunde konstatera att förmågan att leda en så komplex händelse är god Samverkan med andra aktörer Under året har vi haft och deltagit på flera samerkansövningar. Bland annat medverkade vi vid en 3NS-övning på SCA i Lilla Edet, utöver SCA var ambulanssjukvården med i övningen. 3NS (trenivåsamverkan) är ett övningskoncept där man utgår från att samverkan kan vara på tre nivåer. Övningen består av tre seminarier där man gemensamt går igenom och utvärderar scenariot IVPA - i väntan på ambulans är ett uppdrag som har tecknats med Västra Götalands regionen om att kunna rycka ut på hjärtstopp eller på ambulansens begäran. Detta har bidragit till en ökning av larmen och att en viss utökning av kompetens har genomförts för personalen. Vid många av IVPA larmen så anländer räddningstjänsten före ambulansen vilket gör att man måste agera självständigt i många händelser. LÄGG IN BILD 12» sbrf.se 209

210 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Antal larm fördelade på vanligt förekommande insatser Automatlarm, ej brand Sjukvårdslarm Trafikolycka Brand, ej i byggnad Brand i byggnad Automatlarm IVPA hjärtstopp Antal sjukvårdslarm st Räddningsinsatser 2017 Hjälp till annan kommun 22st Drunkningstillbud Trafikolyckor Brand i byggnad Tjänsteman i beredskap en förutsättning för ett snabbt agerande vid samhällsstörningar Tjänsteman i beredskap (TiB) är en funktion som allt fler samhällsviktiga aktörer inrättar i sina verksamheter. Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund har via avtal med Tjörns kommun detta tilläggsuppdrag. En ständigt tillgänglig Tjänsteman i Beredskap är en viktig funktion för att kommunen ska kunna agera snabbt och effektivt i det akuta skedet vid händelse av en samhällsstörning. Vidare utgör funktionen en viktig aspekt i hela samhällets krishanteringssystem. Vid samhällsstörningar är det viktigt att samhällsviktiga aktörer snabbt kan nå varandra via tydliga och uttalade ingångskanaler för en snabb och effektiv informationsspridning. Funktionen Tjänsteman i beredskap innebär ökade förutsättningar för berörda aktörer att tillsammans uppnå samordning av de åtgärder som krävs för att hantera oönskade händelser eller samhällsstörningar som kan drabba samhället. På Tjörn har man en Tjänsteman i Beredskap på de tider som det normalt inte går att få hjälp via Tjörns kundcenter som under kontorstid ska fungera som En väg in i kommunen. Tjänsteman i Beredskap upprätthålls dygnet runt alla veckans dagar av personal i beredskap inom Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund och funktionen kan kontaktas vid behov på telefon eller RAKEL. Samtal skall påbörjas även med de andra två medlemskommunerna (Stenungsund och Lilla Edet) om ett liknande uppdrag som Tjänsteman i Beredskap. Säkrare arbete i samband med arbete på väg Vårt förbund genomkorsas av två stora vägar E6 och E45 vilket skapar stora risker för personalen i samband med arbete på väg. Vid räddningstjänstarbete vid trafikolycka drabbades räddningstjänst Sverige ännu en gång under året av dödsfall i samband med arbete på väg. Här står olika intressen emot varandra. En helt avstängd väg i samband med trafikolycka ger en säkrare arbetsmiljö, men innebär också stora samhällskonsekvenser i form av omfattande köer och i synnerhet på dom mest ansträngda vägarna E6 och E45. Vi har därför gjort tekniska satsningar på fartdämpande verktyg och ny uppmärkning av våra räddningsfordon. Vi har även upprättat nya rutiner samt kompetensutbildat vår personal för att kunna bedriva räddningsinsats och samtidigt skapa en säkrare arbetsmiljö utan att skapa allt för stora konsekvenser för samhället. Antal trafikolyckor under st Cirka 1000 räddningsinsatser under » sbrf.se 13

211 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Stort larm Lilla Edet, Fartyg på grund - Sternö Den 24/ inträffade en fartygsolycka i Göta älv strax norr om Ströms sluss i Lilla Edets kommun. Klockan fick vi larm om händelsen. Larmet från SOS löd: Stort larm Lilla Edet. Fartyg på grund 100 meter norr om slussen, slagsida och tar in vatten. Vid framkomst kunde räddningsstyrkan konstatera att fartyget hade slagsida. Efter försök att räta upp fartyget la sig Sternö mot ledverket på babord sida. Fartyget sjönk mer och mer tills det till slut la sig på botten. Sternö var ett svenskt fartyg, 76 meter långt, med sju personer i besättningen ombord, plus lots. Fartyget var lastat med 1400 ton maltkorn. Det fanns inga skadade personer på fartyget så räddningstjänsten koncentrerade sig på att säkra platsen, evakuera fartyget och förbereda för en eventuell miljöskada. Största hotet för miljön var den bunkerolja som fanns ombord. Man lade ut läns runt fartyget och runt kommunens vattenintag. Göta älv är en dricksvattentäkt för samtliga kommuner längs älven. Lilla Edets kommunala vattenintag för dricksvatten ligger ca 200 meter från olycksplatsen. Så under hela bärgningsprocessen var fokus på att minimera risken för en miljöskada. Vi utsåg första dagen en sambandsansvarig som skulle verka som en länk mellan de olika aktörer och myndigheter som var involverade i bärgningsarbetet. Samverkan var, och är, en viktig faktor vid större händelser, och samverkan skedde dagligen. Olika aktörer som samverkan skedde mellan var: Kommuner och räddningstjänster längs Göta älv, länsstyrelsen, sjöfartsverket, kustbevakningen, vattenfall, försäkringsbolag, bärgningsbolag, saneringsbolag och media. Hela bärgningsprocessen drog ut på tiden delvis på grund av att ett annat fartyg gick på grund i älven norr om Lilla Edet, samt att det var en utmanande bärgning. Bärgningen av Sternö löpte på enligt plan utan några miljöskador, och dricksvattnet för samtliga kommuner nedströms förblev rent. Sternö bogserades bort från Lilla Edet den 22/3 2017, kl Insatsen/händelsen pågick från 24/2-22/3 14» sbrf.se 211

212 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Framtiden för Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund I början av 2017 tog räddningscheferna i Göteborgsregionen ett gemensamt beslut om att starta projektet Ett gemensamt alarmerings och ledningsstöd. Arbetet som drivs i projektform är sanktionerat av den politiska ledningen i Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund och målet för projektet är att fullfölja den tidsplan som är lagd. Enligt plan så ska Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund larmas ut tillfullo av Ledningscentralen Göteborg i oktober 2018, och ha både larm och ledning från Ledningscentralen i början av Genom en gemensam larmning kan man öka effektiviteten vid räddningsinsatser och även skapa förutsättning för framtida gemensam larm- och ledning av den operativa verksamheten i hela regionen. Vi kallar detta Gränslös räddningstjänst eftersom det innebär att de medverkande räddningstjänsterna i framtiden inte bara kommer att larmas och ledas från Ledningscentralen i Göteborg utan att vi alla även samarbetar operativt över kommungränserna. En gränslös räddningstjänst skulle innebära att de hjälpsökande får en så snabb hjälp som möjligt vid en olycka, oavsett kommungräns. Denna typ av samverkan kan även innebära en större förmåga att hantera komplexa räddningsinsatser eller flera samtidigt pågående räddningsinsatser. Tillsammans är vi starkare Vi har under året även fortsatt med vårt samarbete inom Västra Götalandsregionen (VGR), även kallad RäddsamVG. De största frågorna som behandlats i denna samverkansgrupp har bland annat varit jämställdhet på räddningstjänster, utbildning för Räddningspersonal i beredskap och värdegrund. Frågor som med fördel bör drivas regionalt. Vi ser stora fördelar med att samverka regionalt kring dessa övergripande frågeställningar och utöver att behandla frågorna i detta forum skapar vi även större slagkraft kring de frågor vi behöver lyfta högre upp. Ett exempel är den skrivelse till inrikesministern Anders Ygerman, ansvarig för Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), där samtliga chefer för räddningstjänsterna i Västra Götaland, uppmärksammade vår uppdragsgivare och allmänheten på den allvarliga rekryteringsproblematik av Räddningspersonal i Beredskap som accentuerats de senaste åren. Budskapet var också att till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap bör prioritera utbildning av Räddningspersonal i Beredskap och tillse att dessa utbildningar kan genomföras på regionala utbildningslokaler i landet. Dessutom måste antalet utbildningsplatser motsvara det rekryteringsbehov som finns. Nästa exempel på samverkan inom RäddsamVG var under EU-toppmötet november i Göteborg, där resurser från Västra Götaland snabbt kunde insättas om behovet hade uppkommit. Förändringar som skapar förbättringar Under året har det arbetats med att ytterligare minska vår miljöpåverkan, både vid genomförande av insats och vid stationsarbete. Vi har fortsatt vår anpassning av brandstationerna och arbetet kring kontaminerad utrustning utefter konceptet Friska brandmän och arbetet med att utveckla våra metoder med arbetsmiljön i fokus pågår kontinuerligt. Tre viktiga faktorer som tillsammans minskar den mängd hälsofarliga ämnen som brandmännen utsätts för och sedan bibehåller mängden på en miniminivå är att: all personal i organisationen får den kunskap och deninsikt de behöver för att kunna minska antalet kontamineringstillfällen. det finns enkla, tydliga rutiner och flöden för att minimera antalet tillfällen då brandmännen utsätts för främmande ämnen. att förbundet tillhandahåller det material och de förutsättningarsom behövs för att personalen ska kunna fullfölja verksamhetens rutiner. Nya avtal Under året har vi skrivit nytt samverkansavtal med Essity i Lilla Edet. Avtalet bygger på att förbundet utför olycksförebyggande arbete och underhåller brandtekniska installationer på Essity samt att vi dygnet runt har beredskap för att kunna åtgärda akuta problem på dessa installationer. Förbundet har även tecknat nytt avtal med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) angående nationell kemberedskap samt att vi tecknat avtal för att kunna bistå Räddningstjänsten Storgöteborg med drönarövervakning vid insats. 212» sbrf.se 15

213 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Våra medarbetare Omorganisation av förbundets ledningsorganisation Framtagandet av den nya ledningsorganisationen i förbundet påbörjades i början av 2016, arbetet kring den nya strukturen innebar ett flertal förslag. Hela processen samverkades med samtliga fackförbund och den nya ledningsorganisationen beslutades i mars månad. Organisationen sjösattes i början av 2017 och är idag en väl fungerande organisation med engagerade medarbetare. Omorganisation av den utryckande organisationen Framtagandet och rekryteringen av den operativa organisationen i förbundet har pågått parallellt med ordinarie verksamhet under hela 2017 och fastställdes i oktober. En stor del av det dagliga arbetet under det sista kvartalet var fokuserat på att rekrytera och förbereda för den nya utryckningsorganisationen och som skall träda i kraft i jan Den nya utryckningsorganisationen innebär i kort att man i samtliga medlemskommuner kommer att ha en mindre styrka som larmas ut inom 90 sekunder till händelse. I samband med att vi fastställt en ny operativ organisation har vi även anpassat våra stationer för dygnet-runt-verksamhet, Vilorum för personalen finns i Lilla Edet och Kållekärr, samt en tillfälligt uppbyggd övernattningsmodul i Stenungsund. Industristyrkan i Stenungsund var undantagen omorganisationen men både brandmännen och industrins beslutande organ var delaktiga i hela processen. Rekrytering och Räddningspersonal i beredskap Huvuddelen av våra anställda brandmän är Räddningspersonal i beredskap (RiB). Vi precis som de flesta andra räddningstjänster i Sverige med Räddningspersonal i Beredskap har stora rekryteringssvårigheter, och utöver ändrade boende och arbetsförhållanden är gränsen mellan fritid och arbete allt mer diffus. Detta innebär att många väljer att prioritera sin fritid och möjlighet till spontana aktiviteter och vill inte vara bundna till beredskap. Trots att vi genom ett lokalt löneavtal kunnat undvika det nationella missnöjet kring det nya RiB17 (centralt löneavtal för beredskapsanställd räddningspersonal) har vi ändå haft svårigheter att bemanna beredskapsgrupperna, vilket gjort att vi i perioder haft en hög arbetsbelastning. 16» sbrf.se 213

214 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund En grupp med representanter från arbetsgivarorganisationen och anställda brandmän är tillsatt för att se över hur vi skall kunna få fler ansökningar till RiB-organisationen och hur vi skall fånga upp nya intresserade och framförallt bibehålla personalen. Räddningsvärn Våra räddningsvärn är en värdefull resurs då de är den enda räddningsstyrkan som snabbt finns att tillgå på våra skärgårdsöar. Ofta är närmaste förstärkning styrka från brandstation cirka 20 min bort och räddningsvärnet finns för att kunna kompensera den långa insatstiden. Räddningsvärnet kan snabbt vara på plats och är inte beroende av färja eller liknande för att nå olycksplatsen utan kan snabbt påbörja en första insats. Till skillnad från våra fyra brandstationer i förbundet finns det inget krav på räddningsvärnen att de måste lämna stationen inom en viss tid efter att larmet gått. Som räddningsvärn håller man inte heller beredskap utan när larmet går larmas den frivilliga kåren ut via personsökare och sms och de som har möjlighet åker till stationen. Våra räddningsvärn är till för att vara den första resursen på plats vid en brand eller olycka men har även resurser inom IVPA-sjukdom, annan typ av livräddning eller sjukvårdassistans. Merparten av räddningsvärnens uppdrag är knutna till sjukvården såsom lyft- och bärhjälp och I Väntan På Ambulans (IVPA). Tillsvidare- och visstidsanställda Vid mättillfället den 31 december 2017 var antalet månadsavlönade anställda i förbundet 42 personer. Antalet tillsvidareanställda var 42 och antalet visstidsanställda var 2. En stor del av räddningsförbundets bemanning består av brandmän anställda på RiB-avtalet, dessa uppgick vid mättillfället till 109 personer. Antal anställda Allmänna bestämmelser (AB) Räddningspersonal i Beredskap (RiB) Män Kvinnor 7 3 Totalt st nyanställningar under » sbrf.se 17

215 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Antal Antalet anställda fördelade per ålder Ålder Sysselsättningsgrad Av de 42 tillsvidareanställda har 40 personer heltidstjänster och 2 har deltidstjänster. En person har en sysselsättningsgrad som är lägre än 70 %, samtliga deltidsanställda är kvinnor. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden bland de månadsavlönade är 98,1 %. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron under jan-dec 2017 var 1,08 %. Sjukfrånvaron bland kvinnor betydligt mycket högre än för männen. Den väldigt låga andelen kvinnor i organisationen får som konsekvens att enstaka rehabärenden för gruppen får en stark inverkan på statistiken. Fördelning av sjukfrånvaro för kvinnor och män redovisas därför inte av integritetsskäl. Av den totala sjukfrånvaron består 0 % av långtidssjukfrånvaro (sjukfrånvaro från sjukdag 60). Sjukfrånvaro jan-dec per åldersgrupp < 29 år 2,45 % år 0,66 % > 50 år 1,31 % Totalt 1,08 % I statistiken för sjukfrånvaro har frånvaro pga havandeskap ej medräknats. Fördelning av anställningar i förbundet Ledning Handl. övergripande verksamhet Brandinspektör Administration Brandingenjör Brandman/Styrkeledare HÖK Brandman/Styrkeledare RiB * *28 % av kategorin Brandman/Styrkeledare är Räddningsvärnspersonal. 18» sbrf.se 215

216 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund 216» sbrf.se 19

217 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Ekonomisk redovisning Ekonomisk analys Årets verksamhet har genererat ett positivt resultat som uppgår till 507 tkr. Årets intäkter har varit högre än vad som budgeteras. Vad gäller personalkostnaderna är de högre i förhållande till budget samtidigt som utfallet för övriga kostnader såsom material och utbildning är lägre än budget. God ekonomisk hushållning Förbundet uppnår balanskravet vilket innebär att förbundet bedrivit verksamheten så att kostnaderna inte överstiger intäkterna. För uppföljning av verksamhetens mål hänvisas till dokumentet Verksamhetsplan God ekonomisk hushållning innebär också att förbundets ekonomiska ram är överordnat verksamhetens ambitionsnivå. Balanskrav Balanskravet som gäller från och med år 2000 innebär att förbundet ska bedriva verksamheten så att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Uppgift om årets balanskravsresultat ska redovisas i årsredovisningen och ska rensas från poster som inte härrör från den egentliga verksamheten. Kommunalförbundet redovisar ett positivt balanskravsresultat för Intäkter och kostnader Förbundets intäkter (exkl medlemsavgifter) uppgår till tkr och består av myndighetsutövning, uppdragsutbildningar, automatiska brandlarm och övriga avtal. Intäkterna för automatiska brandlarm och uppdragsutbildningar är större under året än vad som budgeterats. Detta återspeglas delvis i kostnadsbilden samtidigt som det medfört en ansträngd personalsituation. Verksamhetens kostnader uppgår till tkr. Den enskilt största kostnadsposten är personalkostnaderna inklusive pension, vilken utgör 70,2 % av förbundets totala kostnader. Pensionskostnaderna är baserade på uppgifter från KPA pension per Medlemsavgifter Medlemskommunerna ersätter förbundet genom bidrag för att utföra uppdraget enligt Förbundsordningen. Kommunbidraget är förbundets största intäkt och uppgår till tkr. Detta innebär en bidragsfinansiering av verksamheten med 75,2 %. Utöver kommunbidraget finansieras 17,2 % av samverkansavtalet mellan förbundet och industrierna i Stenungsund. Sammantaget utgör detta 92,4 %. Beräkning av Balanskravsresultatet Belopp i tkr Årets resultat Realisationsvinster/förluster - Årets balanskravsresultat 507 LÄGG IN BILD 20» sbrf.se 217

218 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Finansnetto Under 2017 finns inga finansiella intäkter. Finanskostnaderna uppgår till -321 tkr. Räntekostnader för upptagna reverslån avseende anläggningstillgångar med respektive ägarkommun uppgår till 255 tkr, resterande kostnad fördelar sig på avgift bank och ränta skattekonto. Avskrivningar och investeringar Avskrivningarna för året följer budget. Under förbundets första verksamhetsår har inga investeringar aktiverats. Avsättningar Avsättning för pensioner avser förmånsbestämd ålderspension. Förmånsbestämd ålderspension avser pension för inkomstdelar över 7,5 basbelopp. Vad gäller pensioner intjänade före 2017 finns avsättning i respektive ägarkommun. Fordringar och Skulder Ingående semesterlöneskuld som fanns vid bildandet av förbundet är upptagen både som en fordran på ägarkommunerna och som en upparbetad semesterlöneskuld. Årets förändring har inneburit en ökning av semesterlöneskulden. Reverslån på tkr finns upptagna med ägarkommunerna avseende övertagande av befintliga anläggningstillgångar. Amortering sker tertialvis med internränta om 1,75 %. Förbundets utveckling risker och möjligheter Förbundet står inför flera utmaningar i utvecklingsoch olycksförebyggande arbetet. Med ett nybildat förbund pågår ett ständigt förbättringsarbete. Arbetsmetoder, val av tekniska lösningar och en ökad uppmärksamhet på arbetsmiljörisker driver utveckling och kräver resurser i form av tid och pengar. Svårigheten med att rekrytera personal inom olika befattningar medför att nya kanaler för rekrytering är nödvändiga. Förändring av internräntan på upptagna reverslån ökar kostnaderna. Känslighetsanalysen visar en sårbarhet då vissa förhållanden, som förbundet ej kan påverka, snabbt kan ändras. Känslighetsanalys av risker 1 % förändring av medlemsbidraget 4,5 Mkr 1 % löneförändring 3,8 Mkr Intern styrning och kontroll Enligt kommunallagen ansvarar direktionen för att verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt. Löpande granskning har skett av ekonomi- och lönehantering samt delårsbokslut. Verksamhetsmålen har utökats med finansiella mål. För uppföljning av målen, se dokumentet Verksamhetsplan » sbrf.se 21

219 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Redovisningsprinciper Kommunalförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), tillämpade uppställningar och redovisningsprinciper överensstämmer i huvudsak med Kommunal Redovisningslag (KRL) samt de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Intäkterna redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöra förbundet och de kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Kundfordringar äldre än tre månader har upptagits som osäker fordran. Undantag till ovanstående principer och rekommendationer är: Rekommendation RKR 11.4 angående materiella anläggningstillgångar. Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund har ännu inte börjat tillämpa komponentavskrivning. Under 2018 kommer förbundet att utarbeta en plan för hur komponentavskrivning tillämpas. Förbundets befintliga anläggningstillgångar består till största delen av räddningsfordon. Fordon har i sin helhet samma förbrukning och nyttjandeperiod och förbundets bedömning är att varje fordon består av en komponent. Avskrivningar Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Följande avskrivningstider tillämpas normalt i förbundet: 3, 5, 10, 20, 33, 50 år. Ingen omprövning av avskrivningstider har gjorts under året. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet minskat med planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Investeringar som aktiveras som anläggningstillgång ska ha ett anskaffningsvärde över kr samt en ekonomisk livslängd överstigande tre år. Under året har inga investeringar aktiverats. Anläggningstillgångar i balansräkningen som övertogs från medlemskommunerna har upptagits till det bokförda värde objekten haft i respektive medlemskommuns balansräkning i samband med förbundets bildande. Reverslån finns upptagna mellan förbundet och ägarkommunerna. Pensionsskuld Pensionsåtagande avseende anställda före år 2017 redovisas som åtagande i Tjörn, Lilla Edet respektive Stenungsunds kommuners balansräkningar. Avsättningens storlek baseras på KPA:s pensionsberäkning och följer Riktlinjer för Beräkning av Pensionsskuld (RIPS17). Särskild avtalspension inom räddningstjänst (SAP-R) är beräknad på pensionsålder 58 år. Förbundet betalar ut hela den så kallade individuella delen till de anställda. Den individuella delen redovisas som en kortfristig skuld i bokslutet och betalas ut under efterföljande år. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden per finns upptagen i förbundet som semesterlöneskuld för intjänad semester samt en fordran på ägarkommunerna års förändring av semesterlöneskulden finns upptagen i förbundet. Leasing Leasingavtal inom förbundet redovisas som LÄGG IN BILD operationella leasingavtal, då avtalstiden för fordonsleasing aldrig överstiger tre år och de övriga leasingavtalens värde bedöms som ringa i förhållande till balansomslutningen. Hela kostnaden redovisas som rörelsekostnad. 22» sbrf.se 219

220 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Resultaträkning, tkr Not Utfall Budget Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansiella intäkter - - Finansiella kostnader Årets resultat Kassaflödesanalys, tkr 2017 Löpande verksamhet Rörelseresultat 507 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet - avskrivningar Förändring av avsättning till pensioner inkl löneskatt Kassaflöde för den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring i rörelsekapital Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde löpande verksamhet Investeringsverksamhet förvärv av materiella anläggningstillgångar Ökning/minskning av långfristig skuld Kassaflöde investeringsverksamhet Ökning /minskning av likvida medel Likvida medel vid årets början 0 Likvida medel vid årets slut » sbrf.se 23

221 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Balansräkning, tkr 2017 Maskiner och inventarier Anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar Kassa o bank Omsättningstillgångar TILLGÅNGAR Ingående eget kapital 0 Årets resultat 507 Eget kapital 507 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning för särskild löneskatt på pensioner Avsättning för pensioner och liknande Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Soliditet 1,5 % 24» sbrf.se 221

222 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Notförteckning Not 1 Verksamhetens intäkter Samv, avtal med industrier i Stenungsund Tilläggsuppdrag Tjörn 268 Tilläggsuppdrag Lilla Edet 822 Mynd, för samhällsskydd och beredskap Automatlarm Utbildning 300 Avgift tillstånd/tillsyn 398 Övrigt 780 Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Arvoden 229 Lönekostnader Personalomkostnader Pensioner Lokaler Material Främmande tjänster Summa Not 3 Avskrivningar Avskrivningar enligt plan Summa Not 4 Kommunbidrag Förbundsbidrag Stenungsund Förbundsbidrag Tjörn Förbundsbidrag Lilla Edet Summa Not 5 Finansiella kostnader Ränta reverslån -255 Avgift bank -13 ränta skattekonto -53 Summa -321 Not 6 Anläggningstillgångar Byggnadsinventarier 52 Bilar och andra transportmedel Förbättringsutg på fastigheter 660 Övriga maskiner och inventarier Ack av- och nedskrivningar Summa Not 7 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Värdereglering kundfordringar -67 Löneskulder 9 Förskott 3 Avräkning för skatter och avgifter 47 Andra kortfristiga fordringar -43 Fordran mervärdesskatt 789 Förutbetalda kostnader Övriga interimsfordringar Summa Not 8 Pensionsavsättning Förmånsbestämd avsättning 950 Särskild löneskatt 231 Summa Not 9 Långfristiga skulder Reverslån med ägarkommunerna Amortering Summa Not 10 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens källskatt 491 Upplupna semesterlöner Avgiftsbestämd ålderspension 705 Övriga interimsskulder Summa » sbrf.se 25

223 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Förbundsdirektionen Förbundets styrs genom en politisk direktion med representanter från medlemskommunerna (2+2 från varje ägarkommun), ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande samt ledamöter. Ordförandeposten innehavs under pågående mandat period av Tjörns kommun. Direktionens arbete har fungerat bra och har under 2017 haft sju ordinarie möten, samt möten med ägarkommunerna (ägarråd). Presidiet Robert Johansson (M), Ordförande, Tjörn Göder Bergermo (L), 1:e vice ordförande, Stenungsund Harry Berglund (S), 2:e vice ordförande, Lilla Edet Ledamöter Peder Engdahl (M), Lilla Edet Olof Lundberg (S), Stenungsund Leif Göbel (S), Tjörn Ersättare Lars Ivasbo (C), Lilla Edet Peter Spjuth (V), Lilla Edet Katja Nikula (S), Stenungsund Eva Öhlin (M), Stenungsund Håkan Bergstam (M), Tjörn Svante Karlsson, (S), Tjörn 26» sbrf.se 223

224 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund 224» sbrf.se 27

225 Årsredovisning 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund sbrf.se Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Gesällgatan 6, Stenungsund 28» sbrf.se 225

226 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ Helena Franzén Till kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att: tillsammans med berörda kommuner Uddevalla och Kungälv, visualisera ett dubbelspår mellan Göteborg och Uddevalla, förstärka samverkan med berörda kommuner för bättre utveckling av infrastrukturutvecklingen mot Göteborg och dess arbetsmarknad, rekommendera Trafikverket att åtgärdsvalstudien kring dubbelspår Göteborg Stenungsund, förlängs med de förutsättningar som krävs, för dubbelspår hela sträckan, dvs. Göteborg Uddevalla, uppvakta Regionutvecklingsnämnden inför kommande åtgärdsvalstudie om sträckan Göteborg Oslo, ska innefatta en studie på dragningen Göteborg-Kungälv-Stenungsund- Uddevalla-Tanum-Strömstad-Oslo. Sammanfattning av ärendet Kommunerna Uddevalla/Stenungsund/ Kungälv har enats om att tillsammans göra en tydlig politisk viljeinriktning på vilket sätt Södra Bohusbanan blir en prioriterad satsning i den reviderade nationella trafikförsörjningsplanen Bohusläns kommuner behöver ett dubbelspår. För att förstärka möjligheter och som underlag för kommande utredningar/ åtgärdsvalstudier, påvisar berörda kommuner längs tågförbindelsen Södra Bohusbanan, sin fysiska gemensamma visualisering av ett utlagt dubbelspår, via översiktsplanearbetet. Beskrivning av ärendet Kommunerna Uddevalla/Stenungsund/ Kungälv har enats om att tillsammans göra en tydlig politisk viljeinriktning på vilket sätt Södra Bohusbanan blir en prioriterad satsning i den reviderade nationella trafikförsörjningsplanen GRs medlemskommuner är överens om en regional strukturbild som grund för kommunernas utveckling. Bohusstråket utgör ett av de stråk som skall utvecklas. Västra Götalandsregionens Målbild Tåg 2035 beskriver hur tågtrafiken i Västsverige kan utvecklas med målet att bättre knyta samman Västra Götalands huvudorter. För kollektivtrafiken finns gemensamma målsättningar kring ökad marknadsandel och högre resande. Västra Götaland har även mål för ett fossilt oberoende. 226

227 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ Trots den regionala målbilden så finns Bohusbanans prioritet till dubbelspår inte med i satsningar, varken regionalt eller nationellt. Bohusläns kommuner behöver ett dubbelspår, vilket också påtalats i de brister som tidigare är uttryckta i remissarbeten. För att förstärka möjligheter och som underlag för kommande utredningar/ åtgärdsvalstudier, påvisar berörda kommuner längs tågförbindelsen Södra Bohusbanan, sin fysiska gemensamma visualisering av ett utlagt dubbelspår, via översiktsplanearbetet. Denna viljeinriktning kommer också att harmoniseras med samtliga berörda kommuner som starkt efterfrågar bättre infrastruktur, dvs. KUSTO-samarbetet där även Tjörn och Orust ingår, samt kommunerna längs Norra Bohusbanan, vars järnväg idag är av museal standard. Ett enat Bohuslän, samtliga bohuslänska kommuner, prioriterar också kollektivtrafikfrågan i sin verksamhetsplan. Kopplingen till Trafikverkets kommande åtgärdsvalstudier för dubbelspårsutredning Göteborg-Stenungsund, bör involvera Uddevallas förutsättningar. Ännu viktigare är att den andra tänkta åtgärdsvalstudien, om dubbelspår Göteborg- Oslo, självklart involverar en dragning via Kungälv- Stenungsund- Uddevalla Strömstad Oslo, vilken samhällsekonomiskt är det bästa alternativet. Kommunernas gemensamma målsättning är att Södra Bohusbanans dubbelspår står klart 2030 och Bohusbanan via Bohusläns kommuner, till Norge, är färdigställd Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Gemensam tjänsteskrivelse för Uddevallas, Stenungsunds och Kungälvs kommun avseende samverkan Södra Bohusbanan daterad STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Kristina Lindfors Sektorchef 227

228 Tjänsteskrivelse för Uddevallas, Stenungsunds och Kungälvs kommun avseende samverkan Södra Bohusbanan 1(2) Dnr KS Handläggare Telefon Samarbete Uddevalla-Stenungsund-Kungälv för ökad utveckling av Södra Bohusbanan Sammanfattning Kommunerna Uddevalla/ Stenungsund/ Kungälv har enats om att tillsammans göra en tydlig politisk viljeinriktning på vilket sätt Södra Bohusbanan blir en prioriterad satsning i den reviderade nationella trafikförsörjningsplanen GRs medlemskommuner är överens om en regional strukturbild som grund för kommunernas utveckling. Bohusstråket utgör ett av de stråk som skall utvecklas. Västra Götalandsregionens Målbild Tåg 2035 beskriver hur tågtrafiken i Västsverige kan utvecklas med målet att bättre knyta samman Västra Götalands huvudorter. För kollektivtrafiken finns gemensamma målsättningar kring ökad marknadsandel och högre resande. Västra Götaland har även mål för ett fossilt oberoende. Trots den regionala målbilden så finns Bohusbanans prioritet till dubbelspår inte med i satsningar, varken regionalt eller nationell. Bohusläns kommuner behöver ett dubbelspår, vilket också påtalats i de brister som tidigare är uttryckta i remissarbeten. För att förstärka möjligheter och som underlag för kommande utredningar/ åtgärdsvalstudier, förstärker berörda kommuner längs tågförbindelsen Södra Bohusbanan, syn fysiska gemensamma visualisering av ett utlagt dubbelspår, via översiktsplanearbetet. Denna viljeinriktning kommer också att harmoniseras med samtliga berörda kommuner som starkt efterfrågar bättre infrastruktur, dvs KUSTO-samarbetet där även Tjörn och Orust ingår, samt kommunerna längs Norra Bohusbanan, vars järnväg idag är av museal standard. Ett enat Bohuslän, samtliga bohuslänska kommuner, prioriterar också kollektivtrafikfrågan i sin verksamhetsplan. Kopplingen till Trafikverkets kommande åtgärdsvalstudier för dubbelspårsutredning Göteborg- Stenungsund, bör involvera Uddevallas förutsättningar. Ännu viktigare är att den andra tänkta åtgärdsvalstudien, om dubbelspår Göteborg- Oslo, självklart involverar en dragning via Kungälv- Stenungsund- Uddevalla Strömstad Oslo, vilken samhällsekonomiskt är det bästa alternativet. Kommunernas gemensamma målsättning är att Södra Bohusbanans dubbelspår står klart 2030 och Bohusbanan via Bohusläns kommuner, till Norge, är färdigställd Beslutsunderlag Samverkande kommuners gemensamma tjänsteskrivelse Underlag Industrifaktas samhällsekonomiska studie 228

229 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att förstärka samverkan med berörda kommuner för bättre utveckling av infrastrukturs utvecklingen mot Göteborg och dess arbetsmarknad att tillsammans med berörda kommuner Stenungsund och Kungälv, visualisera ett dubbelspår mellan Göteborg och Uddevalla. att rekommendera Trafikverket att åtgärdsvalstudien kring dubbelspår Göteborg Stenungsund, förlängs med de förutsättningar som krävs, för dubbelspår hela sträckan, dvs Göteborg Uddevalla att uppvakta Regionutvecklingsnämnden inför kommande åtgärdsvalstudie om sträckan Göteborg Oslo, ska innefatta aven studie på dragningen Göteborg-Kungälv-Stenungsund- Uddevalla-Tanum-Strömstad-Oslo Tjänstemannagruppen Kungälv- Stenungssund- Uddevalla Jenny Adler Kristina Lindfors Anders Brunberg På uppdrag av presidierna i de tre kommunerna. 229

230 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ Sophie Nygren Till kommunfullmäktige Projekt Förstärkt förvaltningsforskning och mer kvalificerad förvaltningsutbildning i Västsverige (KOLV), förlängning av avtal Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna förlängning av avtal för Projekt Förstärkt förvaltningsforskning och mer kvalificerad förvaltningsutbildning i Västsverige för perioden Sammanfattning av ärendet Förvaltningshögskolans råd för forskning och utbildning önskar förlängning av avtal inom projektet Förstärkt förvaltningsforskning och mer kvalificerad förvaltningsutbildning i Västsverige (KOLV). Beskrivning av ärendet Ale kommun, Göteborgs Stad, Härryda kommun, Kungälvs kommun, Lerums kommun, Lilla Edets kommun, Mölndal stad, Partille kommun, Stenungsunds kommun, Tjörns kommun och Öckerö kommun och Bohuslandstinget utarbetade i samråd med Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, ett idéförslag till förstärkt förvaltningsforskning och mer kvalificerad förvaltningsutbildning i Västsverige och träffade för perioden avtal. Under avtalsperiodens femte år utvärderades verksamheten och kommunerna och Västra Götalandsregionen och Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, träffade avtal om förlängning för perioden Kungsbacka kommun deltog ej i projektet under den andra avtalsperioden. Projektet fortsatte under perioden och utvärderingar genomfördes på nytt. Projektet förlängdes till perioden och utvärderingar har på nytt genomförts. Alingsås kommun deltog ej under den fjärde avtalsperioden. Kommunerna, Västra Götalandsregionen, Förvaltningshögskolan och Göteborgs universitet har därefter tagit fram ett nytt avtal om förlängning av perioden Ekonomiska konsekvenser Under 2018 betalar Stenungsunds kommun kr till projektet, baserat på kommunens invånarantal. År förändras kommunernas bidragsstorlek med utgångspunkt i SCB:s statistik över folkmängd. Kostnaden finns med i budget 2019 under kommunövergripande. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. 230

231 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2018/ Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Avtal Avtal bilaga 1 Avtal bilaga 2 Avtal bilaga 3 Avtal bilaga 4 Rekommendationsbrev, Dennis Jeryd Utvärdering samhällsrelevans Utvärdering akademisk relevans STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Marcus Starcke Kanslichef Beslut skickas till Louise Skoog - Sekreterare i Förvaltningshögskolans råd för forskning och utbildning Kommunstyrelsen 231

232 FÖRVALTNINGSHÖGSKOLAN Nedanstående kommuner och Bohuslandstinget utarbetade i samråd med Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, ett idéförslag till förstärkt förvaltningsforskning och mer kvalificerad förvaltningsutbildning i Västsverige och träffade för perioden avtal i enlighet med förslaget. Under avtalsperiodens femte år utvärderades verksamheten och kommunerna och Västra Götalandsregionen och Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, träffade avtal om förlängning för perioden Kungsbacka kommun deltog ej i projektet under den andra avtalsperioden. Projektet fortsatte under perioden och utvärderingar genomfördes på nytt. Projektet förlängdes till perioden och utvärderingar har på nytt genomförts. Alingsås kommun deltog ej under den fjärde avtalsperioden. Kommunerna och Västra Götalandsregionen (nedan kallade kommunerna) och Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet (nedan kallat universitetet) har därefter träffat följande avtal om förlängning av perioden AVTAL 1. Avtalshandlingar Avtalet omfattas av detta avtal jämte - skrivelse av den 14 mars 1994 (bilaga 1) upprättad av universitetslektor Lennart Nilsson, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, - skrivelse av 2 maj 2018 om strategisk satsning (bilaga 2) upprättad av professorerna Stig Montin och Björn Rombach, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet. Av skrivelserna framgår projektets uppläggning, motiv och syfte. 2. Kommunernas åtaganden Kommunerna å sin sida förbinder sig att: - tillsammans under sex år fortsatt finansiera ett projekt inom universitetet avseende Förstärkt förvaltningsforskning och mer kvalificerad förvaltningsutbildning i Västsverige genom ett årligt bidrag till universitetet om fyra kronor per invånare för kommunerna och enligt särskilt avtal för Västra Götalandsregionen (bilaga 3). Summan utbetalas den 1 juli respektive år. Förvaltningshögskolan 1 (5) Sprängkullsgatan 19, Box 712, Göteborg

233 3. Universitetets åtagande Universitetet å sin sida förbinder sig att: - i enlighet med bilaga 1 och 2 samt skrivelse i ärendet av den 24 april 2018 till kommuner och regionen från kommunalrådet Dennis Jeryd, Lerums kommun, genomföra projektet under sex år med början 2019; - i ett råd för utbildning och forskning (bilaga 4) årligen överlägga om projektets och Förvaltningshögskolans verksamhet och inriktning. 4. Utvärdering Universitetet skall efter varje genomfört verksamhetsår upprätta särskild berättelse för projektet. Under det femte verksamhetsåret av den fjärde avtalsperioden skall parterna gemensamt, på initiativ från universitetet, genomföra en utvärdering av projektet och taga ställning till vad som skall ske efter det sjätte verksamhetsåret. 5. Avtalets giltighet Under förutsättning av parterna ömsesidigt uppfyller sina förpliktelser i detta avtal löper avtalet under sex verksamhetsår med början Avtalet Detta avtal har upprättats i ett original, och samtliga parter erhåller kopia på undertecknat avtal. Datum Underskrift Namnförtydligande Ale kommun, organisationsnummer (5) 233

234 Göteborgs Stad, organisationsnummer Härryda kommun, organisationsnummer Kungälvs kommun, organisationsnummer Lerums kommun, organisationsnummer Lilla Edets kommun, organisationsnummer (5) 234

235 Mölndal stad, organisationsnummer Partille kommun, organisationsnummer Stenungsunds kommun, organisationsnummer Tjörns kommun, organisationsnummer Öckerö kommun, organisationsnummer (5) 235

236 Västra Götalandsregionen, organisationsnummer Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, organisationsnummer (5) 236

237 237

238 238

239 239

240 240

241 241

242 242

243 243

244 244

245 245

246 FÖRVALTNINGSHÖGSKOLAN BILAGA 3 Fördelningsplan avseende årliga bidrag till Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, enligt avtal om Förstärkt förvaltningsforskning och mer kvalificerad förvaltningsutbildning i Västsverige, år Folkmängd (enligt SCB) 31/ Bidrag år 2018 Ale Göteborg Härryda Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Västra Götaland Totalt År förändras kommunernas bidragsstorlek med utgångspunkt i SCB:s statistik över folkmängd. Förvaltningshögskolan 1 (1) Sprängkullsgatan 19, Box 712, Göteborg

247 FÖRVALTNINGSHÖGSKOLAN BILAGA 4 FÖRVALTNINGSHÖGSKOLANS RÅD FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING Rådet för utbildning och forskning är knutet till Förvaltningshögskolan samt ämnet offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet under åren Det utgör en viktig knutpunkt för samverkan inom offentlig förvaltning. SAMMANSÄTTNING Rådet består av en representant på kommunledningsnivå för varje kommun/region som ingår i projektet Förstärkt förvaltningsforskning och mer kvalificerad förvaltningsutbildning i Västsverige samt två representanter för Förvaltningshögskolan. För varje ledamot skall finnas två ersättare. Rådet utser inom sig ordförande och vice ordförande. Föredragande i Rådet är den som av Förvaltningshögskolan utsetts som projektansvarig. Denna person skall vara kompetent inom ämnet offentlig förvaltning, och ha god kännedom om forskning och utbildning inom detsamma. KOMPETENS Rådet har som huvuduppgift att främja kvalificerad utbildning och forskning inom ämnet offentlig förvaltning med särskild inriktning på lokal och regional nivå, samt utveckla kontakten mellan Förvaltningshögskolan och kommunerna och regionen. I uppdraget ingår speciellt: - att medverka till uppföljning och utvärdering av utbildning och forskning ur ett samhällsperspektiv; Förvaltningshögskolan 1 (2) Sprängkullsgatan 19, Box 712, Göteborg

248 - att diskutera utbildningens och forskningens inriktning ur ett samhällsperspektiv, särskilt nya forskningsprogram inom ramen för projektet; - att diskutera nya eller förändrade satsningar inom utbildning med speciell inriktning på vidareutbildningsfrågor och behovet av kompetenshöjande insatser inom kommunerna och regionen; - att arbeta för växande intresse för offentlig förvaltning och ökad kännedom om föreliggande projekt; - att dela ut pris för bästa nyttiggörande av forskning i offentlig förvaltning; - att utgöra ett forum för diskussion av för universitetet samt kommunerna och regionen gemensamma frågor. ARBETSFORMER Rådet skall normalt sammanträda två gånger per läsår. Inför det nya verksamhetsåret skall det kommande året diskuteras. Med nuvarande budgetår bör detta ske i oktober/november. Efter avslutat verksamhetsår skall det senaste årets verksamhet diskuteras på grundval av en rapport från Förvaltningshögskolan. Detta sammanträde bör äga rum i april/maj. I anslutning till rådets ordinarie sammanträden kan seminarier med redovisning och diskussion av aktuell forskning anordnas. 2 (2) 248

249 249

250 1 Utlåtande om samverkansverksamheten vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet. Av Agneta Blom, Docent i statskunskap vid Örebro universitet I denna promemoria redovisas en bedömning av hur Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet fullgjort uppdraget att samverka med det omgivande samhället under den fjärde perioden av överenskommelse om sådan verksamhet med Västra Götalandsregionen och elva kommuner inom denna (Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö). Mitt uppdrag har varit att utifrån akademisk relevans bedöma hur samverkan utvecklats under perioden som omfattar åren Perioden löper med andra ord ytterligare cirka nio månader efter att rapporten lämnats. I min bedömning gör jag, i möjlig mån, jämförelser med den bedömning av samverkan som gjordes för verksamhetsperioden Bedömningsuppdraget var då annorlunda formulerat jämfört med det som jag ombetts att göra Rapporten från 2012 skiljer sig därmed en del från den jag presenterar 1. Vad som bedöms I Högskolelagen 1 kap 2 framgår att högskolor och universitet, utöver uppdragen att bedriva högre utbildning och forskning på vetenskaplig och konstnärlig grund, även att I Högskolornas uppdrag ingår att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. (SFS 1992:1434 Högskolelag, 1 kap 2 ) Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet har alltid sett detta som en viktig del av sin verksamhet, och har sedan 1995 bedrivit samverkan genom avtal med landsting/region samt kommuner i västra Sverige 2. Fyra perioder av samverkansavtal med rubriken Förstärkt 1 Jönsson, Sten (2012) Utvärdering av projektet Förstärkts [Sic!] förvaltningsforskning och mer kvalificerad förvaltningsutbildning i Västsverige (KOLV). Rapporten är daterad Ambitionen framgår i ett flertal dokument som jag fått ta del av, så som Förslag till förstärkt förvaltningsforskning och mer kvalificerad förvaltningsutbildning i Västsverige (daterat 14 mars 1994); Förvaltningshögskolans Handlings- och verksamhetsplaner ; ; ; ; ; ) 250

251 2 förvaltningsforskning och mer kvalificerad förvaltningsutbildning i Västsverige (KOLV) har genomförts: , , och innevarande period I föreliggande promemoria fokuserar jag först på att redogöra för den samverkan som ägt rum under innevarande period. Den kommer sedan att ställas i relation till den samverkan som beskrevs i utvärderingen av perioden Jag kommer avslutningsvis att reflektera över vilket värde samverkansverksamheten kan uppfattats ha för den tid som gått och även för framtiden. Det ligger inte inom mitt uppdrag att mer allmänt bedöma Förvaltningshögskolans forskning eller ordinarie utbildning på grund, fortsättnings- och forskarnivå. Olika aktiviteter för samverkan Samverkan har under perioden ägt rum i flera former såsom utbildning, seminarier, konferenser, praktikanter, utmärkelser för samverkan. Jag har skapat mig en överblick över vad som skett genom att ta del i dokumentation som Förvaltningshögskolan bistått mig med. Det har i uppdraget inte ingått att på egen hand göra intervjuer eller på andra sätt komplettera dokumenten med ytterligare material. Med reservation för denna begränsning, uppfattar jag mig ha fått en relativt god bild över Förvaltningshögskolans samverkan under perioden. Uppdragsforskning Förvaltningshögskolan har en rapportserie där forsknings publiceras med syfte att nå ut till samverkansparterna inte minst inom KOLV. Rapporterna används även som studiematerial inom utbildningarna. Utvecklingen inom akademin har under en längre period varit den att meritvärdet för forskare av att publicera sina resultat i denna typ av rapportserier. Trots det har Förvaltningshögskolan hållit fast vid sin rapportserie har minskat avsevärt. På hemsidan finns 20 rapporter som publicerats åren Under perioden har Förvaltningshögskolan genomfört uppdragsforskning bland annat i form av följeforskning av ett bilateralt demokratiutvecklingsprojekt om medborgardialog som, inom ramen för International Centre for Local Democracy (ICLD), genomförts mellan Ale kommun i Västra Götaland och Ghanzi kommun i Botswana 3. Projektet fick vid Förvaltningshögskolan namnet KLOSS AkUt Kunskapsutbyte och lärande inom strategisk samverkan/akademi ut. Projektet finansierades av VINNOVA med motsvarande en månadslön och med krav på att minst 21 tillfällen av personrörlighet skulle ingå. Målsättningen med KLOSS AkUt var att främja personrörlighet så att universitetets forskning kommer det omgivande 3 ICLD Kommunala partnerskap; Deltagande - Ale och Ghanzi vill involvera invånarna mer 251

252 3 samhället till del samtidigt som erfarenheter från omvärlden ska fungera kvalitetshöjande i den högre utbildningen. Förvaltningshögskolan har även på uppdrag av Göteborgs stad/utbildningsförvaltningen genomfört ett utvärderingsprojekt gällande intraprenad som driftsform för gymnasieskolan. Bland övriga parter med vilka Förvaltningshögskolan medverkat i uppdragsforskning med, kan nämnas Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Sveriges kommuner och landsting, Trafikverket, Skolinspektionen, City of Amsterdam och Socialstyrelsen i Danmark, m.fl. Expertmedverkan Forskare från Förvaltningshögskolan har medverkat som experter i de statliga utredningarna Kommunutredningen, 2014 års Demokratiutredning, Kommunallagskommittén, Indelningskommittén och Tillitskommissionen 4. Under innevarande år, 2018, medverkar forskare från Förvaltningshögskolan i ett värdegrundsarbete i Öckerö kommun och ett demokratiutvecklingsprojekt i Floda i Lerums kommun. Utbildning Uppdrag Förvaltningshögskolan har under perioden bedrivit eller medverkat med delar i sammanlagt 17 uppdragsutbildningstillfällen som fördelat sig relativt jämnt mellan åren. Två utbildningar ingår som en del i Göteborgs universitets ledarskapsprogram för chefer i offentlig verksamhet (LiOV). Det gäller kursen Att leda verksamhetsutveckling och förändringsarbete (15 hp), som har givits samtliga läsår under perioden, sammanlagt sex gånger, och samlat deltagare per gång. Det gäller även kursen Verksamhetsstyrning för offentliga organisationer (7,5 hp), som givits vid tre tillfällen under perioden och samlat deltagare per gång. Kursen Tillsyn i teori och praktik (7,5 Hp) har givits vid fyra tillfällen under perioden och samlat 9-12 deltagare per gång. Kursen vänder sig till myndigheter och enheter med gransknings- och tillsynsuppdrag. Den förenar forskningsbaserad och praktiknära kunskap om tillsynsverksamhet och har givits under flera år även tidigare verksamhetsperioder. Den är, enligt Förvaltningshögskolans egna uppgifter, den enda utbildningen i sitt slag i Norden. 4 Kommunutredningen (SOU 2017:77)) års Demokratiutredning (SOU 2016:5) Kommunallagskommittén (SOU 2015:24) utredningen-om-en-kommunallag-for-framtiden; Indelningskommittén (SOU 2018:10) och Tillitskommissionen (SOU 2017:56) 252

253 4 Vid ett tillfälle under perioden har Förvaltningshögskolan givit kursen Strategiskt exekutivt ledarskap i offentlig förvaltning (7,5 Hp), som vänder sig till chefer på kommunal nivå. Kursen samlade 23 deltagare. Inom ramen för Göteborgs universitets befattningsutbildning för rektorer, förskolechefer och andra personer med ledningsfunktioner i läroplansstyrda verksamheter, det så kallade Rektorsprogrammet, har Förvaltningshögskolan medverkat i två kurser; Mål och resultatstyrning (10 Hp), som givits vid två tillfällen och samlat deltagare, samt Skolledarskap (10 Hp) som givits vid ett tillfälle under perioden och samlat 114 deltagare. Inom ordinarie utbud Bland de kurser som Förvaltningshögskolan erbjuder inom ramen för ordinarie kursutbud på masternivå, finns ett utbud som också marknadsförs till personer yrkesverksamma i främst offentlig sektor. De behandlar t.ex. frågor om migration och integration, styrning och revison, samt värden och värdekonflikter i offentlig förvaltning. Förvaltningshögskolan har en ambition att de kurser de ger på masternivå ska locka både studenter i utbildning och redan yrkesverksamma i syfte att kunna stärka sambandet mellan utbildning och externa verksamheter och främja personers livslånga lärande. Under perioden har Förvaltningshögskolan ansökt om pedagogiska utvecklingsmedel från Göteborgs universitet för att kunna utveckla distributionsformerna för kurserna (distansutbildningsteknik/- pedagogik) och pedagogiska färdigheter för att kunna möta studenter med olika kunskaper och vana vid studier. Projektmedlen har använts till att utveckla digitala redskap för utbildningen, föra in moment som studenterna kan genomföra oberoende av var de befinner sig av karaktären så kallade flipped classroom. Det innebär att läraren lägger upp material till studenterna i form av t.ex. filmer, förinspelade föreläsningar, bloggar och liknande, som studenterna får ta ansvar för att gå igenom på egen hand. Läraren kan därmed ägna mer tid av studentkontakterna till handledning och uppföljning av kunskaper än åt ren kunskapsförmedling. Praktik Studenterna inom Förvaltningshögskolans utbildningsprogram, erbjuds under studietiden en kurs som innehåller praktik vid en myndighet eller annan för utbildningen relevant arbetsplats. Vid varje praktiktillfälle har mellan cirka 20 och knappt 40 studenter genomfört praktik vid i huvudsak förvaltningar inom region och kommuner som ryms inom KOLV. Några studenter har varit utomlands eller inom en statlig eller kommunal verksamhet på annat håll i landet än Göteborgsområdet. 253

254 5 Seminarier och Förvaltningshögskolans dag Förvaltningshögskolan har också ett seminarieprogram som syftar till att vara en mötesplats mellan studenter, forskare och annan personal vid universitetet och personer verksamma i kommuner, regioner och statliga myndigheter. Under verksamhetsperioden har mellan två och fyra sådana seminarier genomförts per år och de har samlat externa deltagare per gång. Ämnen som avhandlats är Äldreboende i privatiseringstid. Interkommunal samverkan. Arbetsterapeuter som välfärdsprofession. Problemet med fragmentisering av vård och omsorg. Valaffischer i Sverige under 100 år. Goda processer för förändringsarbete. Etik i ett marknadsperspektiv. Demokrati och fattigdomsbekämpning. Mänskliga rättigheter och offentlig förvaltning. Utmaningar med de stora flyktingströmmarna. Medborgardialog på kommunnivå i Sverige och Afrika. Kommunala bolag. Regional indelning av svensk statsförvaltning. Kommunal samverkan. Tjänstemän i skönlitteraturen. Varje år i april arrangeras Förvaltningshögskolans dag, där forskning och utvecklingsarbete inom aktuella områden presenteras och diskuteras mellan forskare och verksamma i framför allt offentlig sektor. Deltagarantalet ligger omkring hundra personer mer än hälften är verksamma i Förvaltningshögskolans samverkanskommuner. Temat under verksamhetsperioden har varit Svenska politiker, Svenska tjänstemän, Skolan samt Kommunernas utmaningar. Under Förvaltningshögskolans dag delas varje år ut pris till en person som bedöms på ett framgångsrikt sätt bidra till nyttiggörande av forskning i offentlig förvaltning. Utöver den ovan nämnda vanliga seminarieverksamheten, har Förvaltningshögskolan under verksamhetsperioden genomfört ett seminarium i samverkan med Regeringskansliet/Finansdepartementet på temat Växande storstadskommuners utmaningar och det regionala ansvaret. Medverkade gjorde bland annat civilminister Ardalan Shekarabi. Seminariet genomfördes i Göteborgs universitets lokaler. 254

255 6 Studieresor Under verksamhetsperioden har Förvaltningshögskolan arrangerat tre studieresor till utlandet för forskare och verksamma hos samverkansparterna i region och kommuner. Studieresorna har samlat deltagare och gått till Nederländerna med besök vid universitet och myndigheter i Utrecht och Amsterdam. Tyskland med besök hos myndigheter, forskningsinstitut och universitet i Berlin och Potsdam. Italien med besök hos myndigheter och universitet i Rom. KOLV-samarbetet innevarande period i jämförelse med tidigare Samverkan mellan universitet och verksamhet i kommuner, landsting och myndigheter under 1990-talet och inledningen av 2000-talet en tämligen stark period inom samhällsvetenskaplig forskning. Många var intresserade av att ha forskning knuten till sina verksamheter och det fanns relativt många källor att söka pengar ur till det som kallas uppdragsforskning. Under 2000-talet tippade därefter utvecklingen inom samhällsvetenskaplig forskning över mot att så gott så helt prioritera stora forskningsprogram finansierade av Vetenskapsråd. Meritvärdet av forskningsresultat publicerade i rapportserier och böcker på svenska riktade till en publik utanför akademin, sjönk. Istället riktades fokus så gott som helt på publicering av forskningsresultat på engelska i internationella vetenskapliga tidskrifter med så kallad per review-granskning. Detta påverkade även omfattningen av utbildning som uppdragskurser och upplägg som främjade deltagande av andra än unga heltidsstudenter. I slutet av KOLVs förra avtalsperiod utmålades, mot denna bakgrund, en ganska dyster bild av utvecklingen vid Förvaltningshögskolan. Min bedömning är att bilden, trots allt, är ljusare vid utgången av KOLVs verksamhetsperiod Trots tidens strömningar när det gäller forskning och utbildning, har Förvaltningshögskolan kvar sina tydliga ambitioner att genomföra forskning, utbildning och annan verksamhet, i samverkan med och på uppdrag av parter inom kommuner, landsting/regioner och andra myndigheter, med huvudfokus på dem som ingår i samarbetet kring KOLV. Slutord och råd för framtiden När det gäller i synnerhet forskningen, har Förvaltningshögskolan, för att överleva inom akademin, inget annat val än att följa med i den utveckling som skett. Det innebär behovet av att prioritera ansökningar om forskningsrådsfinansierad forskning och publicering av forskningsresultat på engelska i internationella vetenskapliga tidskrifter. Härmed påverkas Förvaltningshögskolans forskares möjligheter att ägna sig åt tillämpad forskning och kvalificerat utredningsarbete i relation till samverkansparter i samhället, och åt att publicera 255

256 7 forskning på svenska i egen rapportserie eller andra publikationer som har lågt akademiskt meritvärde. Trots att denna förändring av prioriteringar varit nödvändig för Förvaltningshögskolans överlevnad inom vetenskapssamhället, har deras ambition att också ägna tid och kraft åt verksamhet i samverkan hela tiden funnits med, och en icke så liten verksamhet med den inriktningen har genomförts under avtalsperioden. Ambitionen tydliggörs inte minst av att Förvaltningshögskolan håller fast vid att publicera forskning i egen rapportserie och på svenska, i syfte att bidra till att forskning kan spridas till och nyttiggöras av samverkansparter i det omgivande samhället. Samabetsparterna inom KOLV förefaller ha tillräckligt intresse och insikt om betydelsen av att vilket värde som finns i samverkan med Förvaltningshögskolan i forskning, utbildning och seminarieverksamhet. Och verksamheten är alltjämt mycket viktig. Vi lever i en formativ tid. Kommuners storlekar ifrågasätts, nya synsätt på ansvarsfördelning mellan staten å ena sidan och regioner/landsting och kommuner å den andra presenteras, demokratins system och verksamhetsformer utsätts för hårda prövningar. Mot den bakgrunden är samverkan i forskning, utvecklingsarbete och utbildning mellan akademins institutioner och övriga samhällsaktörer inte minst inom offentlig verksamhet, av mycket stort värde. Jag vet inte i vilken mån det finns tveksamheter eller ifrågasättanden hos samverkansparterna om vilken utväxling de faktiskt får av samverkansavtalet KOLV mellan dem och Förvaltningshögskolan. I den mån det finns kritik bör parterna noga överväga i vilken mån samverkan kan stärkas och utvecklas, snarare än att låta den prioriteras ner. Samhällsvetenskaplig verksamhetsnära och tillämpad forskning och samverkan genom utbildning och annan intellektuell stimulans har allt annat än spelat ut sin roll för samhällets utveckling. Tvärtom är behovet att den stärks sannolikt större än på mycket länge. Örebro den 6 mars 2018 Agneta Blom 256

257 1 (11) Datum Utveckling Utvärdering av samverkansprojekt "förstärkt förvaltningsforskning och mer kvalificerad förvaltningsutbildning i Västsverige"(KOLV). Bakgrund Sedan 1995 finns ett samverkansavtal mellan Göteborgs universitet (Förvaltningshögskolan), Västra Götalandsregionen (VGR) och kommuner inom Göteborgsregionen (nedan kommuner). Avtalet innebär finansiering av projektet förstärkt förvaltningsforskning och mer kvalificerad förvaltningsutbildning i Västsverige. Projektet syftar till att främja den västsvenska regionens utveckling genom att satsa på kvalitet, kompetensförsörjning och kompetensutbildning för kommuner och landsting (region). Avtalsperioden med deltagande parter gäller sex år och har utvärderats inför varje ny avtalsperiod. Av avtalet framgår att projektet ska leda till: Möjlighet att rekrytera och bibehålla de bästa forskarna för långsiktig forskning om kommuner och landsting/regioner vid Göteborgs universitet Grund för tillämpad forskning och kvalificerat utvecklingsarbete Aktivt medverka i internationella nätverk Kontinuerlig kompetensutveckling för samarbetsorganisationerna Grundutbildning på hög nivå med forskningsanknytning(kompetensförsörjning) Kontinuerligt utbyte med ledande skolor och institutioner LERUM2000, v2.1, Den första avtalsperioden , som kännetecknades av uppbyggnad av samverkan, visade på positiv utveckling, både vad gäller forskning och utbildning. Utvecklingsområden som identifierades genom utvärderingen var: Kraftigare marknadsföring från Förvaltningshögskolan behövs för att förbättra kännedom om förstärkt förvaltningsforskning Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges Torg Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg