Borgmästarängen 1985, 1988 & 2007 samt Prästgatan 2007, Sigtuna. Anders Wikström. Rapport Arkeologiska förundersökningar

Transkript

1 Rapport Arkeologiska förundersökningar Borgmästarängen 1985, 1988 & 2007 samt Prästgatan 2007, Sigtuna Anders Wikström Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum nr 37

2 Rapport Arkeologiska förundersökningar Borgmästarängen 1985, 1988 & 2007 samt Prästgatan 2007, Sigtuna Anders Wikström Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum nr 37

3 Sigtuna Museum Stora Gatan Sigtuna Omslagsbild: Översiktsbild över schakten i Borgmästarängen Bilden tagen från Norr. Produktion: Sigtuna Museum Text: Anders Wikström Kartor: Sigtuna Museum om inget annat anges Foto: Sigtuna Museum om inget annat anges Form/layout: Jacques Vincent Original: Anders Wikström Tryck : Sigtuna Museum 2009 ISSN : ISBN : Det är förbjudet att reproducera innehåll från boken i någon form, elektroniskt eller på papper eller på annat vis, utan inhämtad skriftlig tillåtelse från utgivaren.

4 Innehåll Inledning 5 Borgmästarängen, Förutsättningar Resultat Slutsats Borgmästarängen, Förutsättningar Resultat Slutsats Borgmästarängen, Förutsättningar Resultat Slutsats Sammanfattning 12 Prästgatan, Förutsättningar Resultat Referenser 13 Administrativa uppgifter 14 Bilaga: fyndlistor 16

5 Orienteringskarta med schaktens placering i Sigtuna. Figur 1 Aktuella schakt markerade med rött. - Sigtuna Museum

6 Inledning Denna rapport är en sammanställning och avrapportering av tre arkeologiska förundersökningar utförda i kvarteret Borgmästarängen 1985, 1988 och 2007 samt en arkeologisk förundersökning vid Prästgatan De tre förundersökningarna i Borgmästarängen gjordes i samband med att nya belysningsstolpar, gropar för nya träd samt ett fundament till en julgransfot grävdes. Den arkeologiska förundersökningen i Prästgatan gjordes i samband med monterandet av två nya belysningsstolpar. Syftet med förundersökningarna var i samtliga fall att se till att inga kulturlager förstördes vid schaktningsarbetet samt att dokumentera orörda kulturlager om sådana påträffades. Undersökningsområdet i Borgmästarängen ligger i den östra delen av det lagskyddade fornlämningsområdet Svarta jorden i Sigtuna (RAÄ 195:1), i anslutning till den vik som fanns här vid medeltidens början. Mycket få arkeologiska undersökningar har utförts inom kvarteret och de som gjorts är endast mindre till omfattning. Den samlade bilden av fornlämningsmiljön inom kvarteret Borgmästarängen är därför fragmenterad och svårtolkad. Borgmästarängen, -85 Förutsättningar Den arkeologiska förundersökningen föranleddes av flyttning av 5 träd från Stora Gatan till Borgmästarängens västra sida (figur 1). Fältarbetet utfördes våren och sommaren 1985 under ledning av Sten Tesch. Rapportarbetet utfördes av Anders Wikström i mars 2009 inom ramen för Riksantikvarieämbetets nationella rapportprojekt för avrapportering av äldre arkeologiska undersökningar. Följande text är baserad på en slutredovisning från förundersökningen (dat 11/11-86 av Sten Tesch) och en vidare bearbetning av dokumentationsmaterialet. Inget länsstyrelsebeslut finns. Resultat Vid den arkeologiska förundersökningen grävdes fem undersökningsrutor på rad i nord-sydlig riktning (figur 2-5). Totalt undersöktes drygt 20 m 2 och ca 5 kubikmeter med kulturlager. Avståndet mellan det nordligaste och det sydligaste schaktet var 48 meter. I de två nordligaste rutorna (ruta 1 och 2) framkom kulturlager som i huvudsak utgjordes av hus med lergolv i upp till tre eller fyra skikt. I ruta 1, som var 1,7x1,0 meter, fanns fragmentariskt bevarade trärester, möjligen ett skiftesverkshus (figur 2). I ruta 2, som var 2,7x2,0 meter, utgjordes vägglinjen av syllstensrader utan bevarade trärester. I detta hus fanns en kraftig eldstad i flera skikt, som sannolik är rester efter en kupol- eller rökugn (figur 3 och 4). De bevarade kulturlagren låg inte mer än 0,2 meter under markytan. Totalt dokumenterades tre lerlager som kan tolkas som lergolv till tre olika hus (motsvarande lager 5, 10 och 17). Bland fynden kan förutom skärvor av äldre svartgods (både AII och AIV), spikar, nitar och dylikt även nämnas järngrytben, 2 pincetter av brons, bennålar, brynen, något sågat horn- och benspill och en dubbelhelkam med metallhållare. Totalt registrerades 99 fyndnummer (se fyndlista, observera att numret i kolumnen Grsk i fyndlistan motsvarar det grävskikt som lagren grävdes i och inte de lagernummer som anges i profilen). Utöver fynden tillvaratogs också 34,5 kg djurben (inte analyserade). Fyndmaterialet och bottenlerans nivå i anslutning till huslämningarna Borgmästarängen 1985, 1988 & 2007 samt Prästgatan 2007, Sigtuna - 5

7 (+4,0 - +4,6 möh) visar att bebyggelsen inte bör vara äldre än från senare delen av 1000-talet. De tre lergolven och den ringa kulturlagertjockleken på drygt 0,6 meter visar att området kring de två schakten inte bör dateras senare än till 1100-talets slut. Dessa dateringsintervall bekräftas också av en arkeologisk förundersökning som gjordes i kvarteret Koppardosan 3 (Wikström 2009). I den mellersta rutan (ruta 3 som var 2,1x1,7 meter) framkom endast omrörda kulturlager och mot botten en ränna (figur 5). I de två rutorna längst ner mot vattnet (ruta 4 och 5) påträffades inga kulturlager. Bottenlerans nivå låg här på 2,7 och 3,0 möh. Slutsats Kulturlagren och konstruktionsdetaljerna från i huvudsak ruta 1 och 2 visar på att området har varit bebyggt under en relativt kort period från 1000-talet fram till senast 1100-talets slut. Den påträffade kupolugnen i ruta 2 tyder på att det rör sig om ett hörnhärdshus, motsvarande zon 3 enligt den zonindelning som gjordes av stadsgårdarna från kvarteret Trädgårdsmästaren 9 och 10, I övrigt gav kulturlagren ingen ytterligare information om bebyggelsens karaktär, hustyper eller placeringar. Figur 2 Plan- och profilritning ruta 1, Borgmästarängen Lagerbeskrivning ruta 1 1) Matjord, fyllning 2) Tunt lager med kulturjord och lera 3) Torrt kulturlager med riktligt med djurben samt några bitar kalkbruk och tegelflis. Lager 1 och lager 3 var nästan identiska, men lager 3 är sannolikt medeltida men stört. Mot botten av lagret fanns bitar av bränd lera 4) Lerlager, lergolv 5) Tunt kulturlager 6) Lerlager, lergolv 7) Tunt kulturlager 8) Lerlager, lergolv 9) Tunn sandlins 10) Lerig kulturjord som innehöll mindre mängd djurben 11) Samma som lager 10 men fyllning i grop med en stolpe 12) Lerig fyllning i moderna nedgrävningar för elledningar - Sigtuna Museum

8 Figur 3 Planritning ruta 2, Borgmästarängen Figur 4 Profilritning ruta 2, Borgmästarängen Lagerbeskrivning ruta 2 1) Matjord 2) Kulturlager med mycket kol 3) Kulturlager med mycket tegelflis och bitar av bränd lera 4) Brunt kulturlager 5) Lerlager, lergolv 6) Kulturlager med mycket kol 7) Lerlager, del av inrasad ugnskappa? 8) Lager med aska 9) Små varviga lager med ask- och kollinser 10) Lerlager 11) Brunt kulturlager delvis i nedgrävning 12) Lerigt, brunt kulturlager med inslag av skärviga stenar 13) Lerlager 14) Kol- och asklager 15) Brunt kulturlager 16) Brunt kulturlager med inslag av kolbitar 17) Lerlager, lergolv 18) Brandlager 19) Sandigt, torvigt lager, sjöbotten Borgmästarängen 1985, 1988 & 2007 samt Prästgatan 2007, Sigtuna - 7

9 Figur 5 Plan- och profilritning ruta 3, Borgmästarängen Figur 6 Profilritning, Borgmästarängen Lagerbeskrivning 1) Sandfyllning för gräsmattan 2) Mörk kulturjord med tegel och inslag av lerklining 3) Kompakt lerlager 4) Mörkgrå kulturjord med kolfläckar och mycket skärvor äldre svartgodskeramik, slaggfragment 5) Lerlager med inslag av mjäla och fin sandmo 8 - Sigtuna Museum

10 Borgmästarängen, -88 Förutsättningar Den arkeologiska förundersökningen utfördes i samband med att fundamentet till en julgransfot grävdes i Borgmästarängens västra sida (figur 1). Fältarbetet utfördes av Mikael Karlsson i november Rapportarbetet utfördes av Anders Wikström i mars 2009 inom ramen för Riksantikvarieämbetets nationella rapportprojekt för avrapportering av äldre arkeologiska undersökningar. Följande text är baserad på en slutredovisning från förundersökningen (dat 5/12-88 av Mikael Karlsson) och en vidare bearbetning av dokumentationsmaterialet. Inget länsstyrelsebeslut finns. Resultat Totalt grävdes en 1,2 x 1,2 meter stor ruta för fundamentet. Kulturlagren i schaktet grävdes för hand grävskikt för grävskikt, men initialt togs gräshorisonten bort med grävmaskin. Både planritningar och en profil ritades (figur 6). Planritningarna gav dock mycket lite extra information utöver profilen. Därför redovisas endast profilen. Vid undersökningstillfället benämndes lagren för grävskikt med början på grävskikt 1 som motsvarade det recenta kulturlagret (lager 2) under gräshorisonten. Detta innebär att lagernumreringen i profilen inte överrensstämmer med numreringen för grävskikten (se fyndlistan). I följande text används enbart lagernumreringen från profilen. Gräshorisonten (lager 1 med toppmåtten 5,17-5,37 möh) utgjordes av ett lager med sand. Omedelbart under detta lager framkom ett lager som utgjordes av ett lerfläcksblandat, recent kulturlager (lager 2) som innehöll tegel, lerklining, enstaka yngre rödgods, enstaka bitar glas och djurben. I det sydvästra hörnet fanns en störning/nedgrävning. Lagret därefter (lager 3) utgjordes av ett kompakt lerlager som sannolikt är rester efter ett lergolv. Det innehöll enstaka sten, ben och kolfläckar samt en skärva äldre svartgodskeramik. Under detta lerlager kom ett tydligt kulturjordslager (lager 4) med inslag av kolfläckar, enstaka djurben och slagg, men framförallt en hel del skärvor äldre svartgods. På lager 4 fanns också ett tunt asklager mot den östra profilen. Lager 4 upphörde i sin tur mot ett lerlager (lager 5) med mer finmoig sand som låg omedelbart ovanpå den sterila leran. Detta lager utgör sannolikt sjösand som bildats under vatten. Glacialleran i botten av schaktet låg mellan 4,59 och 4,69 möh. Slutsats De kulturlager från det aktuella schaktet som kan betraktas som medeltida är mycket tunna, endast 2 decimeter (lager 3, 4 samt kollagret och asklagret i profilen). Övriga lager är antingen recenta eller naturliga. Lerlagret är sannolikt rester efter ett golv, vilket därmed innebär att miljön är inomhus. Detta styrks av både kol- och asklagret som sannolikt är rester efter eldstaden. Husets riktning, placering och typ går inte att avgöra. Keramiksammansättningen med enbart äldre svartgods av både inhemsk typ (AIV) och slavisk typ (AII) gör det troligt att dateringen bör ligga runt eller 1100-tal. Borgmästarängen 1985, 1988 & 2007 samt Prästgatan 2007, Sigtuna - 9

11 Borgmästarängen, -07 Förutsättningar I samband med en utbyggnad av gatubelysningen längs gångvägen mellan Stora Gatan och Strandvägen i kvarteret Borgmästarängen utförde Sigtuna Museers uppdragsverksamhet en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning i januari Schaktningsarbetet och motsvarande arkeologiska kontroll utfördes längs en ny ledningssträcka mellan fem nya belysningsstolpar. Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att se till att inga kulturlager kom till skada vid schaktningsarbetet, att undersöka och dokumentera eventuella kulturlager som behövde tas bort samt att dokumentera schaktets väggar. Schaktningsarbetet utfördes helt i nya schakt. Resultat Vid den arkeologiska förundersökningen följdes schaktningsarbetet dels längs en 95 meter lång sträcka för den nya elledningen, dels grävdes fem 0,4x0,4 meter stora gropar för belysningsstolparna (figur 1). Marken vid det aktuella undersökningsområdet sluttar kraftigt mot söder från drygt 6 möh i norr ned mot 2 möh i söder. Elledningsschaktet var 0,5 meter brett, endast 0,3-0,4 meter djupt och gick inte ned till orörda kulturlager. I de fem schakten för lyktstolpar påträffades endast kulturlager i schakt 4 och 5. Alla fem schakt var drygt 0,8-0,9 meter djupa. I schakt 3 fanns ett 0,2 meter tjockt lager med matjord följt av ett 0,08 meter tjockt lager med sjösand. Därefter kom glacial lera. påträffades två bruna mot brunsvarta kulturlager (lager 4 och 5) med oklar kontaktyta som innehöll fynd av 1100-tals karaktär, bland annat en volhynisk sländtrissa och ett bältespänne. Dessa båda lager låg på ett lerlager (lager 6) som sannolikt är delar av ett lergolv. I schakt 4 fanns också två brun mot brunsvarta lager (lager 4 och 5) som liknande de i schakt 5, men som innehöll något yngre fynd som en sammansatt dubbelkam och stengods. Dessa lager motsvarar sannolikt både och 1200-tal. Därefter påträffades ett ljusgult, sandigt lager (lager 6) med en hel del småstenar och nötta djurben. Lagret utgör sannolikt ett sk transgressionslager som dokumenterats på ett flertal platser på samma höjdnivå i Sigtuna (se t ex Wikström 2004, Runer 2007 och Wikström 2009). Transgressionslagren i Sigtuna brukar dateras till 1100-tal. Under detta lager kom ett lerigt och fett lager (lager 7) med inslag av kulturjord som innehöll kolbitar och äldre svartgods. Sannolik datering är 1000-tal. Underst kom ett lager med sjösand direkt ovanpå den glaciala leran. Slutsats Den diffusa och oklara strukturen på kulturlagren innebär att några direkta slutsatser om lagrens karaktär inte kan dras. Det enda lager som möjligen kan ge en indikation är lerlagret i schakt 5 som kan tolkas som ett lergolv. Vilken del av en stadsgård som berörs är oklart, men av fynden att döma är den troligaste dateringen kring eller tal. I både schakt 4 och 5 dokumenterades den västra schaktväggen (figur 7). De översta lagren (lager 1-3) i båda schakten utgjordes av fyllningar eller lager som innehöll recent material. I schakt Sigtuna Museum

12 Figur 7 Profilritningar, Borgmästarängen Lagerbeskrivning schakt 4 1) Matjord 2) Brun mot gråbrun porös jord med många stora stenar i två skift. Recent material och tegel, glasskärvor 3) Brunt mer kompakt lager med tegelflis, enstaka keramik 4) Brunt mot brunsvart lager med stengods, sammansatt dubbelkam och lite nitar tal 5) Brunsvart kompakt kulturjord med svartgods, islägg, hornspill tal 6) Ljusgult, sandigt lager med små stenar och nötta djurben. Transgressionslager 1100-tal 7) Lerigt, fett lager med inslag av kulturjord och kolbitar. Stora bitar äldre svartgods tal 8) Sjösand 9) Glaciallera Lagerbeskrivning schakt 5 1) Matjord 2) Fyllnadsmassor för matarkabel el till byggnad 3) Brun kulturjord, mer kompakt med tegel och porslin 4) Brunt mot brunsvart diffust lager med en del djurben, inga fynd 5) Brunsvart kulturlager med horisontellt liggande djurben och fynd. Mikrostratigrafi. Volhynisk sländtrissa, bältespänne, slagg, svartgods. Avsatt lager på lergolv tal 6) Lergolv Borgmästarängen 1985, 1988 & 2007 samt Prästgatan 2007, Sigtuna - 11

13 Sammanfattning Kulturlagren från de aktuella schakten i kvarteret Borgmästarängen är mycket diffusa och relativt tunna, endast mellan 0,2-0,5 meter. Några mer övergripande slutsatser om kulturlagrens eller bebyggelsens karaktär är därför mycket svåra att dra. De tydligaste lämningarna kom i ruta 2 från undersökningen 1985 där en trolig kupolugn dokumenterades. Detta tyder på att det rör sig om ett hörnhärdshus, motsvarande zon 3 enligt den zonindelning som gjordes av stadsgårdarna från kvarteret Trädgårdsmästaren 9 och 10, Resultatet motsvarar de kulturlager och konstruktionsdetaljer som undersöktes i kvarteret Koppardosan 3, 1999 och 2007 (Wikström 2009). I övrigt gav kulturlagren ingen ytterligare information om bebyggelsens karaktär, typer eller placeringar förutom de lerlager som sannolikt är rester efter lergolv, både från undersökningen 1988 och från undersökningen 2007, schakt 5. Dateringen av kulturlagren är mycket generell och bör ligga inom intervallet talen, men med en tyngdpunkt på 1100-tal. Prästgatan, -07 Förutsättningar I samband med att Sigtuna kommun monterade två nya belysningsstolpar vid Prästgatan 8 och 13 utförde Sigtuna Museers uppdragsverksamhet en arkeologisk förundersökning i form av en schaktkontroll i januari Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att se till att inga kulturlager kom till skada vid schaktningsarbetet, att undersöka och dokumentera eventuella kulturlager som behövde tas bort samt att dokumentera schaktets väggar. Resultat Vid den arkeologiska förundersökningen följdes schaktningsarbetet på två platser i schakt som var 0,5x1,0 meter stora och drygt 1,0 meter djupa. Schaktningsarbetet utfördes helt i befintliga schakt eller i moderna störningar och inga kulturlager eller fynd påträffades Sigtuna Museum

14 Referenser Runer, J Rapport Arkeologisk förundersökning. Urmakaren 3 och 4, Sigtuna Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum nr 31 Wikström, A Rapport Förundersökning. Koppardosan 4, Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum nr 18. Wikström, A. 2008a (red). På väg mot Paradiset - arkeologisk undersökning i kvarteret Humlegården 3 i Sigtuna Meddelanden och rapporter fån Sigtuna Museum nr 33. Sigtuna Wikström, A. 2008b. Rapportsammanställning Up, Sigtuna, Stora Gatan VA. Sigtuna Museums Undersöknings Verksamhet Wikström, A Rapport Arkeologiska förundersökningar. Koppardosan 2 & 3, Sigtuna, 1995, 1999 & Meddelande och Rapporter från Sigtuna Museum nr 36 Borgmästarängen 1985, 1988 & 2007 samt Prästgatan 2007, Sigtuna - 13

15 Administrativa uppgifter 1985 Länsstyrelsens diarienummer: saknas Uppdragsgivare: Gatukontoret, Sigtuna kommun Fastighet/Område: Borgmästarängen Fornlämningsnummer: RAÄ 195:1 Socken: Sigtuna Landskap: Uppland Ek kartblad: Sigtuna Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Fältarbetstid: Fältarbetspersonal: Sten Tesch Rapportarbete: Anders Wikström Antal fyndnummer: 99 Dokumentation: 1 schaktplan, 6 plan- och profilritning, 20 diabilder, 20 sv/v bilder 1988 Länsstyrelsens diarienummer: saknas Uppdragsgivare: Sigtuna kommun Fastighet/Område: Borgmästarängen Fornlämningsnummer: RAÄ 195:1 Socken: Sigtuna Landskap: Uppland Ek kartblad: Sigtuna Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Fältarbetstid: Fältarbetspersonal: Mikael Karlsson Rapportarbete: Anders Wikström Antal fyndnummer: 5 Dokumentation: 1 schaktplan, 1 plan- och profilritning, 2 diabilder 2007 Länsstyrelsens diarienummer: Uppdragsgivare: Stadsbyggnadskontoret Fastighet/Område: Borgmästarängen Fornlämningsnummer: RAÄ 195:1 Socken: Sigtuna Landskap: Uppland Ek kartblad: Sigtuna Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Fältarbetstid: Fältarbetspersonal: Anders Wikström Rapportarbete: Anders Wikström Antal fyndnummer: 22 Dokumentation: 1 schaktplan, 1 profilritning, 8 digitala bilder 14 - Sigtuna Museum

16 2007 Länsstyrelsens diarienummer: Uppdragsgivare: Stadsbyggnadskontoret Fastighet/Område: Prästgatan 8 och 13 Fornlämningsnummer: RAÄ 195:1 Socken: Sigtuna Landskap: Uppland Ek kartblad: Sigtuna Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Fältarbetstid: Fältarbetspersonal: Anders Wikström Rapportarbete: Anders Wikström Antal fyndnummer: Inga fynd tillvaratagna Dokumentation: - Sigtuna Museum Stora Gatan Sigtuna. tel.: , fax.: e-postadress: anders.wikstrom@sigtuna.se Borgmästarängen 1985, 1988 & 2007 samt Prästgatan 2007, Sigtuna - 15

17 Bilaga: Fyndlistor Borgmästarängen, Trädgropar Fnr Ruta Grsk* Material Sakord Godstyp Ant Vikt(g) Anmärkning 1 1 Profil Keramik Kärl AII & AIV , Profil Keramik Kärl AII & AIV , Järn Spik 1 9 cm lång Järn Bleck Keramik Kärl AII & AIV Keramik Kärl BIIä Keramik Kärl Stengods Lera Bränd lera Ben Nål 1 8 cm, bruten Keramik Kärl AII & AIV Slagg Slagg Sandsten Slipsten 1 10 cm, rensfynd 13 2 Keramik Kärl A 2 30 Rensfynd 14 2 Keramik Kärl BIIä 2 Rensfynd 15 2 Keramik Kärl Stengods 1 Rensfynd Keramik Kärl AII & AIV Keramik Kärl BIIä Järn Nitar/spikar Järn Odef föremål Keramik Kärl BIIy Keramik Kärl BI Glas Fönsterglas Glas Skärva Flinta Bränd Järn Gryta mm, ben till gryta Brons Pincett Järn Kniv 1 10 Knivblad Brons Pincett 1 5 Fragment Järn Nitar/spikar Lera Bränd lera Keramik Kärl AII & AIV Slagg Slagg Lera Bränd lera Eldstaden, lager Keramik Kärl AII & AIV 2 18 Eldstaden, lager Lera Bränd lera Eldstaden, sotlager 36 2 Kerramik Kärl AII & AIV Eldstaden, sotlager 37 2 Keramik Kärl AII & AIV Eldstaden, lager Lera Bränd lera Eldstaden, lager Keramik Kärl AII & AIV Eldstaden, lager Järn Odef fragment 1 5 Eldstaden, lager Ben Vinare Keramik Kärl AII & AIV 1 5 V om stenraden Keramik Kärl AII & AIV 5 75 Ö om stenraden Slagg Slagg Ö om stenraden Trä Kol 50 tröskel Brons Smälta 3 Golvlager Järn Odef fragment 3 Golvlager Keramik Kärl AII & AIV 10 Golvlager Lera Bränd lera Golvlager 50 Utgår 16 - Sigtuna Museum

18 Fnr Ruta Grsk* Material Sakord Godstyp Ant Vikt(g) Anmärkning Brons Kniv? 1 2 fragm, rens. lergolv Keramik Kärl AII & AIV 9 Rensning lergolv Lera Bränd lera 8 Rensning lergolv Keramik Kärl BI V om stenrad i nedgrävn Ben Kam 1 10 Sammansatt dubbelkam Ben Bearbetat 1 V om stenrad i nedgrävn Slagg Slaggpartiklar 2 10 V om stenrad i nedgrävn Keramik Kärl BI Bottenrensning Lera Bränd lera Skiffer Bryne Ben Nål cm, i huset Keramik Kärl AII & AIV I huset Lera Bränd lera I huset Skiffer Bryne fragm, i huset 65 2 UTGÅR Slagg Slagg I huset Järn Spikar/fragm I huset 68 2 F1 Keramik Kärl AII & AIV 1 35 I profil 69 2 F2 Keramik Kärl AII & AIV 1 20 I profil 70 2 F3 Keramik Kärl AII & AIV 1 20 I profil 71 2 F4 Keramik Kärl AII & AIV 1 20 I profil Keramik Kärl AII & AIV Ö om stenrad Keramik Kärl AII & AIV 3 30 Ö om stenrad Lera Bränd lera 1 Ö om stenrad Trä Kol 1 Ö om stenrad Jordprov 1 Lagerprov 77 3 Keramik Kärl Stengods 2 40 Rensfynd 78 3 Ben Sågat spill 1 30 Rensfynd 79 3 Keramik Kärl AII & AIV 1 30 Rensfynd 80 3 Järn Beslag? cm, rensfynd Järn Nitar Järn Spikar Järn Beslag? Flinta Bränd Slagg Slagg Lera Bränd lera Ben Sågat spill 10 Mellanfotsben Keramik Kärl AII & AIV Järn Spikar Järn Nitbricka Ben Sågat spill Flinta Bränd Lera Vävtyngd fragment Lera Bränd lera Keramik Kärl AII & AIV Keramik Kärl AII & AIV 1 Nere i sanden Ben Sågat spill 1 I ränna Horn+brons Kam 1 30 Dubbelhelkam med hållare Lera Bränd lera 2 * Grsk står för grävskikt och motsvarar inte lagernumreringen i profilen. Borgmästarängen 1985, 1988 & 2007 samt Prästgatan 2007, Sigtuna - 17

19 Borgmästarängen, -88 Julgransfot Fnr Lager Material Sakord Godstyp Antal Vikt (g) Anmärkning 1 2 Sandstensskiffer Bryne 1 Grävskikt Keramik Kärl BIIy 2 Grävskikt Keramik Kärl AIV 1 Grävskikt Slagg Slagg 1 Grävskikt Keramik Kärl AII & AIV 30 Grävskikt 3 Borgmästarängen, -07 Fnr Schakt Lager Material Sakord Godstyp Ant Vikt(g) Anmärkning Keramik Kärl AII 2 33 AW 18/ Volhyniskt skiffer Sländtrissa 1 9 AW 18/ Järn Bältespänne 1 14 AW 18/ Järn Spik 1 15 AW 18/ Ben Nål 1 6 AW 18/ Keramik Kärl CII 1 7 AW 17/ Fiskben Ryggkota 1 4 Kämpetorsk, AW 17/ Ben Hantverksspill 1 26 AW 17/ Järn Nit 1 19 AW 17/ Järn Spik 3 26 AW 17/ Järn Hästskosöm 1 5 AW 17/ Järn Pryl 1 6 AW 17/ Slagg Slagg AW 18/ Keramik Kärl AII & AIV AW 17/ Keramik Kärl AII 2 23 AW 17/ Skiffer Bryne 1 9 AW 17/ Järn Spik 1 7 AW 17/ Ben Hantverksspill 1 30 AW 17/ Järn Nit 1 35 AW 17/ Horn Hantverksspill AW 17/ Ben Islägg AW 17/ Ben Kam 1 17 Sammansatt dubbelkam 18 - Sigtuna Museum

20 Borgmästarängen 1985, 1988 & 2007 samt Prästgatan 2007, Sigtuna - 19

21