10 april 2015 Reviderad slutversion. Gröna strategier. för att stärka ekologiska och sociala värden i Norra Tyresö Centrum
|
|
- Birgitta Gunnarsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 10 april 2015 Reviderad slutversion Gröna strategier för att stärka ekologiska och sociala värden i Norra Tyresö Centrum
2 2 Beställning: Tyresö kommun, Göran Bardun Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: Reviderad slutversion: Uppdragsansvarig: Åsa Eriksson Medverkande: Karin Görlin, Krister Sernbo Foton: Om inget annat anges: Ekologigruppen AB Illustrationer och kartor: Tyresö kommun och Ekologigruppen AB Internt projektnummer: 6785 Bild på framsidan: Ekologigruppen AB
3 Innehåll Inledning 4 Anpassat för BREEAM Communities 4 Områdesbeskrivning 5 Befintliga naturvärden 5 Skyddsvärda arter 6 Grönstruktur och spridningssamband 6 Regional grönstruktur 6 Kommunal grönstruktur 7 Lokal grönstruktur 8 Befintliga sociala och rekreativa värden 8 Sociala och rekreativa samband 8 Konsekvensbedömningar för grönstrukturen 9 Konsekvenser för naturvärden 9 Konsekvenser för sociala och rekreativa värden 9 Gröna strategier för att stärka ekologiska och sociala värden 11 Översiktliga strategier 11 Stadsdelens gröna strukturer 13 Forelltorget 15 Norra torget 17 Blå parken 19 Gröna gatan 21 Blå gatan 23 Tvärgatan 25 Simvägen 26 Grönstråk mot Tyresövägen 27 Bollmora Allé 28 Befintlig kvartersmark - Naturmarkskullen 29 Ny kvartersmark 30 Ekosystemtjänster 31 Slutsats 33 otentiella gröna samband 33 Förslag på fortsättning 34 Referenser 35 Bilaga 1. Sammanställning BREEAM aspekter för LE 01, SE 11, LE 04 och LE
4 Gröna strategier Norra Tyresö Centrum Inledning I samband med att en ny stadsdel planeras i det område som kallas Norra Tyresö Centrum har Ekologigruppen fått i uppdrag att ta fram en grön strategi som ska stärka ekologiska och sociala värden i området. Syftet med utvecklingen av området är att skapa en stadsdel med hållbarhet i fokus och ett kommuncentrum med stora stadskvaliteter. Här planeras för ca 950 nya bostäder och kvadratmeter kommersiell/offentlig service. Ett kvalitetsprogram för den nya stadsdelen har tagits fram av Tyresö kommun som anger att områdets karaktär ska vara en mångfunktionell stadsdel, fysiskt sammankopplad med såväl Tyresö centrum som Tyresövallen, där struktur och utformning medverkar till ett levande, attraktivt och tryggt kommuncentrum. Kvalitetsprogrammet för området anger även att karaktären ska präglas av vegetationen vilken gestaltas som urban grönska med synlig hantering av dagvatten. Det starkaste gröna elementet i stadsdelen utgörs av gatuträd, som bidrar med olika karaktärer till olika gator. För all bebyggelse ska en grön strategi upprättas som redovisar motiv och hänsyn till ekologiska, sociala och rekreativa aspekter. Kvalitetsprogrammet baseras på kriterierna i BREEAM Communities. Den gröna strategin bygger vidare på kvalitetsprogrammet och ska säkerställa att befintliga naturvärden skyddas och att den biologiska mångfalden inom området bibehålls eller utvecklas. För att få en helhetssyn kring de gröna frågorna har även sociala aspekter vägts in i denna strategi. å så vis undviks att ekologiska och sociala värden står emot varandra och områdets grönstruktur kan utvecklas ur ekologiskt och socialt perspektiv redan i ett tidigt skede. Anpassat för BREEAM Communities Den gröna strategin följer i första hand kriterier för LE 01, Ekologistrategi (steg 1) i BREEAM-manualen för hållbara stadsdelar. Detta inkluderar beskrivning av befintliga naturvärden och sociala/rekreativa värden och dess förhållande till grönstrukturen i kommunen, konsekvensbedömning av förslaget samt översiktliga gröna strategier för att stärka ekologiska och sociala värden samt ekosystemtjänster (sid 5-13 och i detta dokument). Den gröna strategin behandlar även aspekter för LE 04 - Förstärkning av ekologiska värden och LE 05 - Landskap och SE 11 - Grön infrastruktur, som ingår i steg 2 i BREEAM-manualen för hållbara stadsdelar. Dessa aspekter behandlas under stadsdelens gröna strukturer för att stärka ekologiska och sociala värden (sid i detta dokument). En översikt över potentiella gröna samband av förslagen i denna rapport redovisas i en kartskiss på sid 33. En översiktlig hållbarhetsbedömning enligt kriterier för LE 01, Ekologistrategi har genomförts för att kunna sätta förslagets positiva hållbarhetseffekter i relation till de negativa effekterna och ge en bild av hållbarheten för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Bedömningen redovisas i ett separat dokument: Översiktlig hållbarhetsanalys för Norra Tyresö Centrum (Ekologigruppen 2015). En sammanställning av samtliga bedömningskriterier och bevismaterial för respektive aspekt (LE 01, SE 11, LE 04 och LE 05) finns i bilaga 1. 4
5 Områdesbeskrivning Gröna strategier Norra Tyresö Centrum Området för stadsdelen är ca 19 ha och är idag till stora delar hårdgjort av bebyggelse och stora parkeringsytor. Inom området ligger Tyresövallen som är ett relativt stort idrottsområde med fotbollsplaner med konstgräs, en ishall och ett badhus. Befintliga naturvärden För att kartlägga naturvärden inom området har ett platsbesök gjorts i oktober Inom området finns naturmark främst i anslutning till det befintliga bostadsområdet kv. Gösen mellan Tyresövallen och Bollmoravägen. å höjden mellan byggnaderna finns en hällmarkstallskog och i sänkorna runt omkring bebyggelsen förekommer främst lövträd. lanterade träd och buskar förekommer längs vägar och gator, med ett större område runt norra och västra delen av Tyresövallen. Inga höga naturvärden förekommer inom området. Bilderna ovan visar området idag och den vegetation som finns här. 5
6 Gröna strategier Norra Tyresö Centrum Skyddsvärda arter Inga skyddsvärda arter har påträffats i området. Ett uttag från Artdatabanken avseende rödlistade arter har gjorts i samband med arbetet med den kommunövergripande underlagsrapporten om biologisk mångfald framtagen till kommunens grönstrukturplan (Tyresö kommun 2014). Inga rödlistade arter finns noterade i området. Grönstruktur och spridningssamband Regional grönstruktur Regionala värdekärnor och kilar 1. Flatens värdekärna i Stockholms stad 2. Nackareservaten - Erstaviks värdekärna i Nacka kommun 3. Alby - Tyresös värdekärna 4. Gammelström kilområde 5. Tyrestas värdekärna Kommunala värdekärnor och kilar 6. Farmarstigens värdekärna 7. Farmarstigens kilområde 8. Barnsjöområdets värdekärna 9. Centrala Tyresös kilområde 10. etterbodaängens kilområde 11. Raksta kilområde 12. Solberga - Bergholmens värdekärna 13. Tyresö strands kilområde 14. Södra Breviks värdekärna Norra Tyresö Centrum X Karta: Ekologigruppen AB, Det aktuella området ligger i direkt anslutning till den regionala grönkilen, Tyrestakilen, som domineras av stora barrskogspartier i kilens centrala delar och öppna odlingslandskap med gårdar, naturbetesmarker och ädellövträd längs med den långa kuststräckan. Tyrestakilen karaktäriseras av de unika urskogskaraktärerna i Tyresta och kopplingen in i centrala Stockholm och friluftsskogarna vid Erstavik och Nacka. Ett svagt regionalt samband länkar Alby - Tyresös slotts värdekärna (nr 3 i kartan) till Nackareservaten - Erstaviks värdekärna (nr 2 i kartan nedan). Det svaga sambandet består av ett parkoch skogsstråk av vikt för barrskogslevande arter. Här går även den regionala vandringsleden Sörmlandsleden. Väster om Tyresö kommuns ligger Flatens värdekärna (nr 1 i kartan nedan). Denna länkas till Gammelström kilområde genom den kommunala grönstrukturen, se kartan nedan.
7 Barrskogarnas ekologiska samband Gröna strategier Norra Tyresö Centrum Norra Tyresö Centrum X Ädellövmiljöernas ekologiska samband Värdefulla barrskogar i Tyresö kommun Samband Eventuellt samband Åtgärdsområde Barrskog Område med potenitellt höga barrskogsvärden - preliminär kartering Karta: Ekologigruppen AB, Ädellövmiljöernas ekologiska samband Norra Tyresö Centrum X Värdefulla ädellövområden i Tyresö kommun Samband Eventuellt samband Värdefulla barrskogar i Tyresö kommun otentiellt samband Åtgärdsområde Jätteträd ädellöv, LST:s inventering Samband Eventuellt samband Åtgärdsområde Delvis ädellöv, eller potentiella ädellövområden (ofullständig kartering) Ädellövmiljöer Karta: Ekologigruppen AB, Barrskog Kommunal grönstruktur 0 Område med potenitellt höga barrskogsvärden - preliminär kartering 1 Den kommunala grönstrukturen består inom tätorten av ett finmaskigt nät av parker, naturområden, alléklädda gator, strandpromenader, privata tomter etc. Allt detta tillsammans utgör en viktig del av Tyresös grönstruktur och karaktär. I delar av kommunen består grönstrukturen av större sammanhållna områden. Dessa utgör den kommunala kilstrukturen med kommunalt betydelsefulla kilområden och värdekärnor. Dessa kommunala kilar och värdekärnor ger stora värden både för Värdefulla djur ädellövområden i Tyresö kommun människor, och växtliv. Djur och växter behöver en sammanhållen struktursamband för att kunna spridas och för att populationer ska utvecklas och på Eventuellt sikt överleva. Större värdekärnor ger även förutsättningar för samband mer skygga, nogräknade otentiellt samband eller platskrävande arter att leva här. En variation inom stora grönområden med möjlighet att vistas och röra sig Åtgärdsområde mellan Jätteträd olika områden i gröna stråk uppskattas även av människan. ädellöv, LST:s inventering TyresösDelvis kommunala kilstruktur spelar också en viktig roll i att länka ädellöv, eller potentiella ädellövområden (ofullständig kartering) samman den regionala kilstrukturen. Ädellövmiljöer 0 En kommunal grönkil länkar Flatens regionala värdekärna (1) med Gammelström regionala kilområde (4). Den kommunala kilen består av ett svagt samband längst i nordväst, Farmarstigens värdekärna (6), 7 1
8 Gröna strategier Norra Tyresö Centrum samt Farmarstigens kilområde (7) och Barnsjöns värdekärna (8). Kilen består främst av barrskogsmiljöer och parkmiljöer dominerade av öppna gräsmattor. Det svaga sambandet i nordväst går genom verksamhetsområden och större vägar men kan vara av vikt för barrskogslevande arter. Lokal grönstruktur Centrala Tyresös kilområde (9) och etterboda kilområde (10) består av barrskogshöjder och parkområden med öppna gräsmattor. Dessa kilområden knyter samman Nackareservaten - Erstaviks regionala värdekärna med Alby - Tyresö slotts regionala värdekärna och Gammelström regionala kilområde och skapar länkar mellan de två sistnämnda. Länken upp mot naturområdena norr om kommunen består av flera svaga samband över vägar, bebyggelse och golfbana. Dessa svaga samband är främst av vikt för barrskogsmiljöer och rekreation men kan utvecklas även för ädellövsmiljöer. För dessa länkar kan utformningen av Norra Tyresö Centrum få en betydelse för de ekologiska sambanden. Befintliga sociala och rekreativa värden Inom området för Norra Tyresö Centrum ligger idag Tyresövallen som är ett relativt stort idrottsområde med fotbollsplaner med konstgräs och en ishall. Här i närheten ligger också Aquarena som är en simhall med gym. Området idag spelar en central roll i Tyresös motions- och föreningsliv. Stora delar av området är bilfria och det är möjligt att röra sig fritt över stora ytor. För att ta sig till dessa anläggningar idag tar många bilen och det finns därför stora parkeringsytor i närheten. Ett annat alternativ är att gå från busshållplatsen i Tyresö centrum. Denna väg kan idag upplevas otrygg under dygnets mörka timmar, främst på grund av stora odefinierade ytor som dels utgörs av ytor som har uppstått efter rivning av tidigare bebyggelse, dels av parkeringsytorna. Kopplingen mellan idrottsanläggningarna i norr och Tyresö centrum med de bussar som trafikerar här är idag bristfällig och avståndet upplevs onödigt stort och tryggheten under dygnets mörka timmar är låg. Det finns några gångstråk inom området, varav det i nord-sydlig riktning mellan Tyresö centrum och Tyresövallen är det mest frekventerade. Det finns några mindre grönområden inom området, men inget som bedöms innehålla höga rekreationsvärden. Sociala och rekreativa samband Området ligger idag i direkt anslutning till Nackareservatet i norr, även om Tyresövägen utgör en stark barriär. Söder om området ligger den nya Centrumparken och österut finns ett större sammanhängande rekreationsområde. Det finns idag ingen tydlig koppling mellan dessa områden. 8
9 Konsekvensbedömningar för grönstrukturen Gröna strategier Norra Tyresö Centrum Konsekvensbedömningarna baseras på en utveckling av grönstrukturen inom Norra Tyresö Centrum i enlighet med kvalitetsprogrammet (Tyresö kommun, 2014). Konsekvenser för naturvärden Bedömningen är att förslaget sammantaget ger märkbara positiva konsekvenser för biologisk mångfald. Förslaget påverkar inga områden som idag har höga naturvärden, skyddsvärda arter eller lagskyddad natur eller arter. Med förslaget kommer andelen grönytor att öka inom området och det ges möjlighet att utveckla ekologiska kvaliteter inom befintliga grönytor. De nya grönytorna ska innehålla främst inhemska arter och därmed stärks grönstrukturen och spridningsmöjligheter för arter knutna till både löv- och barrskogsmiljöer. NACKARESERVATET VÄGEN TYRESÖ BOLLM ORAVÄ GEN LÉ AL RA MO LL BO BJ Ö RK BA CK SV ÄG EN TYRESÖVALLEN REKREATIONSOMRÅDE TYRESÖ CENTRUM ND RÄ LG DA STADSARK E INGÄG TT SV WÄÅRD G Konsekvenser för sociala och rekreativa värden Legend Befintlig natur arknatur/stråk ark/parkstråk Gröna gator Rekreationsområde Karta över översiktlig grönstruktur, Nya Tyresö Centrum (från Kvalitetsprogrammet, Tyresö kommun, 2014). Den föreslagna planen enligt kvalitetsprogrammet ger förutsättningar att skapa en variation av parker, torg, gator och grönområden med plats för olika aktiviteter och rekreativa värden. Med en stor variation av platser ger man också utrymme för en större mångfald av människor. Kvartersgårdarna väntas ge förutsättningar för gårdsgemenskaper med ett engagemang för stadsdelen. Struktur och gestaltning bedöms sammantaget stärka en positiv identitet för centrum. En 9
10 Gröna strategier Norra Tyresö Centrum utveckling enligt kvalitetsprogrammet skulle skapa nya mötesplatser och ett större utbud och variation av rekreativa värden inom området. En utbyggnad skulle dessutom knyta ihop Tyresö centrum och Tyresövallen och bidra till en upplevd närhet. Den nya bebyggelsen och det ökade antalet människor som kan förväntas röra sig inom området skulle bidra till en ökad trygghet i området vilket i sin tur bidrar till en ökad tillgänglighet. I ett större perspektiv kan den planerade stadsdelen och dess grönstruktur förväntas bidra till att stärka rörelsestråk som kan koppla samman rekreationsområden i närområdet, se karta nedan. Detta förusätter åtgärder även utanför området för Norra Tyresö Centrum. 10
11 Gröna strategier för att stärka ekologiska och sociala värden I kvalitetsprogrammet för Norra Tyresö Centrum omnämns ett antal riktlinjer för hur grönstrukturen ska utvecklas inom den nya stadsdelen, se rutan till höger. Dessa riktlinjer ger en bra bas i arbetet med gröna strategier för den nya stadsdelen. Det finns idag inga höga ekologiska värden inom området som behöver skyddas i och med en utveckling av stadsdelen. Däremot finns ekologiska samband i de omgivande grönområdena som är i behov av att stärkas. Sociala och rekreativa värden kan utvecklas inom området, bland annat genom att Tyresövallen får en mer central lokalisering, men också genom att stadsdelens gator, torg och parker utvecklas med olika karaktärer och funktioner. Samtidigt bildar dessa rörelsestråk som kan koppla samman omgivande rekreationsområden. Därmed finns det stora förutsättningar att utveckla nya ekologiska och sociala värden inom stadsdelen. Stadsdelen kommer att utvecklas med tät bebyggelse och en relativt begränsad andel grönytor och därför blir det angeläget att maximera dessa ytor så mycket som möjligt. För att öka möjligheterna att skapa ekologiska värden inom Norra Tyresö Centrum blir det betydelsefullt att formulera strategier även för kvartersmark. Nedan följer förslag till gröna strategier såväl på en övergripande nivå som mer detaljerade förslag för torg, gator och kvartersmark. De gröna strategierna nedan innefattar förslag till växtval, ekosystemtjänster, gröna mötesplatser och stråk samt tydliga kopplingar till omgivande grönstruktur och ekologiska spridningssamband. Med dessa strategier finns stora möjligheter till en nettoökning av biologisk mångfald och rekreativa värden i samband med utvecklingen av Norra Tyresö Centrum. Översiktliga strategier Mångfunktionella ytor Genom att planera för mångfunktionella ytor i staden kan samma plats hysa flera olika funktioner på samma gång; biologisk mångfald, sociala och rekreativa värden, klimatanpassning och andra ekosystemtjänster. När de mångfunktionella ytorna gestaltas på ett tilltalande sätt kan ekosystemtjänster synliggöras och uppmärksammas i stadsdelen samtidigt som de utgör kvaliteter för stadens invånare. Biologisk mångfald Växtval Vid val av träd, buskar och perenner som ska planteras ska i första hand inhemskt material väljas, alternativt arter med känd attraktionskraft för den lokala faunan, främst fåglar och insekter. Växtvalet ska gynna den biologiska mångfalden genom att fungera som födokälla och boplats och vidare stärka spridningssamband för olika arter. Blommande arter som väljs ska vara pollen- och nektarrika arter och gärna bärproducerande. Genom att välja växter som ger blomning under hela växtsäsongen, med tonvikt på tidigblommande arter då bristen på föda är som störst, kan fler arter gynnas. Gröna strategier Norra Tyresö Centrum lanerad grön- och blåstruktur Kvalitetsprogrammet anger att områdets karaktär även ska präglas av vegetation som gestaltas som urban grönska med synlig hantering av dagvatten. Det starkaste gröna elementet i stadsdelen utgörs av gatuträden, som också bidrar med olika karaktärer till olika gator. För all bebyggelse ska en grön strategi upprättas som redovisar motiv och hänsyn till ekologiska, sociala och rekreativa aspekter. Kvalitetsprogrammet anger att: två torg, en fickpark och en mindre platsbildning ska anläggas i området minst 80% av växtvalet ska vara inhemska arter eller andra ekologiskt lämpliga arter. Arterna ska väljas med hänsyn till social värden - hälsa och välbefinnande; estetiska värden - karaktär; ekologiska värden. minst 2 blandalléer, blandning av trädarter: Gröna gatan - träd från den sörmländska naturen, Blå gatan - blommande fruktträd Tvärgatan och Simvägen ska planteras med stadsträd av samma sort skötselplan för grönytor ska tas fram stärka det gröna sambandet intill de delar av Wättinge gårdsväg som gränsar mot området möjlighet till odling ska ges informationsmaterial om vegetationen ska finnas öppen, synlig dagvattenhantering i Blå gatan mindre dagvattenrännor anläggs i lokalgator för att leda vattnet ned till Blå gatan dagvatten används till bl a bevattning Grönstrukturen ska även ge möjlighet för mindre djur, insekter och växter att leva och förflytta sig i och genom området flera ekosystemtjänster ska finnas för att skapa synergieffekter mellan sociala och ekologiska aspekter 11
12 Gröna strategier Norra Tyresö Centrum En bra tumregel är att använda följande fem principer: blomning hela säsongen olika arter som blommar samtidigt blomfärger som attraherar pollinerare variation i blomform undvika fylldblommiga arter för att gynna pollinerande insekter För att säkerställa att växtvalen bidrar till en ökad biologisk mångfald ska planteringsplaner tas fram i samarbete med ekologiskt kunnig expertis. Boplatser och övervintringsplatser Den biologiska mångfalden ska stärkas genom att skapa boplatser och övervintringsplatser för insekter och fåglar i olika delar av stadsdelen. Dessa kan utgöras av såväl naturliga som skapade biotoper, eller fågelholkar och insektshotell. Sociotopvärden Lekplatslek - barns lek på lekplats Löpträning - iordningställt och belyst motionsspår Naturlek - barns möjlighet till lek i natur Odling - odla i koloniträdgårdar eller odlingslotter arklek - bemannad lekplats icknick - samvaro i mindre sällskap, ofta i samband med solbad romenader - flanerande, strövande, hundrastning, joggning, motionscykling och inlines Vandring - Mer omfattande och strapatsrik än promenad, utövas på helger och lov Ridning - rida och att titta på hästar Ro - avkoppling och upplevelsen av avskildhet och tystnad Skate - skateåkning i ramp eller på mark Skidor - åka skidor på längden Skridsko - åka skridskor Sitta i solen - en plats att sitta i solen Torghandel - livlig torghandel Uteservering - café eller kiosk med uteservering Utsikt - överblick över landskapet samt känslan av rymd Backåkning - Åka pulka eller skidor i backe Bad - badupplevelser och vattenlek Blomprakt - rik blomning och trädgårds odling Bollspel - bollspel och bollek Båtliv - aktivt båt- och kajliv Djurhållning - aktivt lantbruk, 4H och djur i parklek Evenemang - plats för teater- musikoch motionsevenemang eller festivaler Folkliv - viktig mötesplats, ofta många människor och myllrande folkliv Golf - långgolf, kompaktgolf, bangolf och discgolf Grön oas - rum med grönskande golv och väggar Gröna mötesplatser Norra Tyresö Centrums parker och torg ska utgöras av gröna mötesplatser som ger utrymme för olika typer av aktiviteter samtidigt som de ger goda möjligheter för avkoppling och vila. Genom att ge plats för möten i staden skapas möjligheter för lokalt förankrade aktiviteter, gemenskap och trygghet. Inom Norra Tyresö Centrum ska det finnas platser där grannskapen kan träffas för gemensamma aktiviteter som exempelvis gårdsfest, skördemarknad, brännbollsturnering etc. Sådana platser kan i längden leda till en god grannsämja, ett lokalt engagemang och ett större ansvarstagande för sin närmiljö. Norra Tyresö Centrums grönstruktur spelar därför en central roll för de boendes hälsa och välmående. För att vistelsen i ett grönområde ska kännas meningsfull och rik på upplevelser är det nödvändigt att det innehåller höga rekreativa kvaliteter med en variation av karaktärer, aktiviteter och funktioner. För att säkra en bra variation är det lämpligt att utgå från de sociotopvärden som Stockholms stad (Stockholms stad 2003) har tagit fram, se rutan till vänster. I Norra Tyresö Centrum handlar det om att utveckla ett stort utbud av upplevelsevärden och funktioner kopplade till folkliv, lek, bollspel och odling. Genom att knyta samman de gröna mötesplatserna med hjälp av gator, gång- och cykelstråk kan samlande attraktiva rörelsestråk skapas och man kan säga att storleken på det tillgängliga grönområdet då ökar. Det blir angeläget att stärka kopplingen från stadsdelen norrut mot Nackareservatet och minska Tyresövägens barriäreffekt för att på så sätt utnyttja närheten till detta värdefulla rekreationsområde. Även kopplingarna söderut mot Centrumparken och österut mot det stora rekreationsområdet bör stärkas för att få en större och mer sammanhängande grönstruktur. Norra Tyresö Centrums gröna mötesplatser ska upplevas trygga även under dygnets mörka timmar. Grunden är att det ska finnas liv och rörelse och att stadsdelen upplevs som befolkad, sedd och vårdad. Detta kan uppnås genom att bostädernas entréer och fönster placeras ut mot gatan, god belysning samt genom att prioritera kvällsaktiva verksamheter. Mötesplatserna ska vara både mentalt och fysiskt tillgängliga med tydliga gränser mellan offentligt och privat. Med en god tillgång till sittplatser ökar tillgängligheten för äldre och människor med rörelsehinder. arker och torg ska vara utformade med hänsyn till 12
13 väder och vind och kunna erbjuda attraktiva mikroklimat. Framför allt ska mötesplatserna erbjuda en positiv sinnesupplevelse genom att vara estetiskt utformade i mänsklig skala med exempelvis vegetation, vatten och vackra utblickar. Gröna strategier Norra Tyresö Centrum Tydliggöra andra ekosystemtjänster Ekosystemtjänsterna kan beskrivas som den praktiska eller tekniska nytta som samhället kan erhålla från de naturliga och de kultiverade ekosystemen. De delas ofta in i producerande tjänster, reglerande tjänster och kulturella tjänster samt understödjande tjänster. I stadsbebyggelse med en stor andel hårdgjorda ytor är det särskilt viktigt att fokusera på mångfunktionella ytor där flera ekosystemtjänster verkar tillsammans, i stället för att enbart optimera en tjänst. En långsiktigt hållbar stadsutveckling sker med ett effektivt markutnyttjande, där alla ytor har en genomtänkt funktion med utrymme för ekosystemtjänster. I Norra Tyresö Centrum är det angeläget att inta ett ekosystemtjänstperspektiv när stadsdelen ska utformas. Genom att redan i ett tidigt skede analysera vilka tjänster som är möjliga att tillgodose inom stadsdelen kan dessa kombineras med andra funktioner på ett bra sätt. Inom stadsdelen kan det vara lämpligt att se över möjligheterna att planera för platser för dagvattenhantering, infiltration, flödesreglering/fördröjning av regnvatten, skugga/klimatutjämning, odling och pollinering. Under kommande avsnitt om stadsdelens gröna strukturer anges de ekosystemtjänster som är möjliga på varje plats. Se vidare om området och de föreslagna åtgärderna i ett ekosystemtjänstperspektiv på sidan Stadsdelens gröna strukturer Den föreslagna planen enligt kvalitetsprogrammet för Norra Tyresö Centrum innehåller en variation av parker, torg och olika typer av gaturum. å kommande sida visas en översikt över området och därefter beskrivs varje plats eller gata mer detaljerat. Dessa analyseras utifrån ekologiska och sociala värden varpå förslag till åtgärder ges som kan stärka dessa värden. 13
14 Gröna strategier Norra Tyresö Centrum ANSLUTNING STUDERAS VIDARE VÄGEN.9 TYRESÖ ev entré B simhall.3 EN +30 MV SI ev e bef VA ev förskola ÄG möjlig placering för nytt parkeringshus möjlig placering för ny ishall ntré ev e ntré TYRESÖVALLEN +27 NORRA TORGET ANSLUTNING STUDERAS VIDARE ev förskola i bv +29 GR ÖN befintliga bostäder AG ATA N ev förskola i bv BLÅ ARKEN bef g c-tun nel N ATA AG verksamheter +31 BO BLÅ R MO LL AN GAT A R TVÄ LÉ AL idrott LEGEND nya flerbostadshus A handel.8 nya stadsradhus ANSLUTNING STUDERAS VIDARE A biograf ev kulturhus/ gymnasium i bv FORELLTORGET befintliga byggnader befintlig fastighetsgräns befintlig VA gräns för kvalitetsprogram markparkering NG NI NG LÄ särskild parkeringslösning samtliga fastigheter förutsätts lösa p-behov inom respektive fastighet bussterminal R FÖ DS kanal/öppen dv TYRESÖ CENTRUM N RÄ bra läge för service/verksamhet.5 LG möjligt läge för handel/service B DA bra läge för handel/service ANSLUTNING STUDERAS VIDARE BOLLMORAVÄGEN lanförslagets huvuddrag från kvalitetsprogrammet för Norra Tyresö Centrum (Tyresö kommun, 2014). 14
15 Forelltorget Gröna strategier Norra Tyresö Centrum Beskrivning från kvalitetsprogrammet Forelltorget är tänkt att vara navet i Norra Tyresö Centrum och ska koppla området direkt till Tyresö centrum. Torget ska vara stadsdelens publika vardagsrum och kännas inbjudande och attraktivt. Forelltorget ska leva över dygnet med biografen som en viktig funktion. Torget har gynnsamma solförhållanden med bra sollägen, sol på stora delar av torget vår, sommar och höst. Sol- och skuggstudien anger att trädplantering för eventuellt skuggbehov kan övervägas. Vindstudien anger att torget har relativt låga vindhastigheter och att detta gör att torget anses lämpligt för promenader och stillasittande aktiviteter. 30 Nytt kvarter kvalitetsprogram för Norra Tyresö Centrum juni 2014 OFFENTLIGA MILJÖER Nytt kvarter Vårdfastighet TVÄRGATAN Bio Forellen Möjligt läge för nytt högt hus Möjligt läge för kulturhus/ gymnasium BLÅ GATAN Bollmorahallen FORELLTORGET Markparkering idag, möjligt framtida kvarter Tyresö centrum TORG OCH ARKER Forelltorget, skala 1:1000 Kvalitetsprogrammet anger att: Nyplantering av träd ses över. Analys och förslag till åtgärder Forelltorget som stadsdelens publika vardagsrum och mest offentliga rum ställer höga krav, dels vad gäller robusthet och slitagetålighet, dels vad gäller att locka så många olika typer av människor som möjligt. I beskrivningen av Forelltorget i kvalitetsprogrammet anges att nyplantering av träd ska ses över. En trädplantering på förslagsvis delar av torget kommer att ge viss tillgång till skugga och på så vis skapa ett behagligt mikroklimat och göra torget mer tillgängligt för såväl barn som äldre. Material som används vid utformningen av Forelltorget bör vara av hög kvalitet och slitagetåliga. Det betyder dock inte att allt markmaterial måste vara hårdgjort. Exempelvis kan någon typ av grus eller en planteringsyta vara dekorativt i anslutning till trädplanteringar, samtidigt som det är genomsläppligt för infiltration av regnvatten. Vid val av markbeläggning kan det även vara lämpligt att överväga ett material med fogar som möjliggör infiltration av vatten. För att stärka de ekologiska värdena kan blommor planteras i ett soligt läge som lockar till sig fjärilar och på så vis understödjer en ökad biologisk mångfald på platsen. En blomplantering och fjärilar ökar också upplevelsevärdet på platsen och bidrar till att skapa ett attraktivt stadsrum. Fjärilsrestauranger Att skapa goda miljöer för dagfjärilar Dagfjärilar lockas till blommor genom dofter och färger i sitt sökande efter nektar. Nektar utgör en god energikälla för fjärilen, som i gengäld pollinerar blommorna. Färgvalet i fjärilsparkens planteringar är attraktiva för fjärilar och färgskalan rör från rött till lila och blått. lanteringarna innehåller örtkryddor som isop, timjan, kungsmynta, kryddsalvia och lavendel. Vid valet av växter har stor vikt lagts på att de är nektarrika, som exempelvis anisisop, bergklint, bolltistel, röd rudbeckia, smultron, grekisk vädd, temynta och kantnepeta. Mot sensommaren och hösten avlöses de av kärleksört, purpurfärgad rosenflockel och den lila fjärilsmagneten syrenbuddleja. Tidiga fjärilsarter måste ha mat även på våren, då är bland annat sälgens blommor viktiga. 15
16 Gröna strategier Norra Tyresö Centrum Förslag till träd: Näverhägg, runus Maackii Sälg Häggmispel Gröna strategier för Forelltorget: Trädplantering som ger skuggning, luftrening och stadsbris, samt gynnar insekter och fåglar. Blomsterplantering med inhemska arter och som gynnar fjärilar. Boplatser för insekter, gärna fjärilar., som ger biologisk mångfald. Genomsläpplig markbeläggning anpassad för infiltration av dagvatten, vilket innefattar såväl rening som fördröjning. Lämpliga sociotopvärden för Forelltorget: Sitta i solen Torghandel Uteservering Blomprakt Evenemang Folkliv Träd som står i delvis genomsläpplig markbeläggning. Blomplanteringar som gynnar fjärilar samt bidrar med sociotopvärdet Blomprakt. 16
17 Norra torget Norra torget är tänkt som ett aktivitetstorg som flera viktiga stråk mynnar i. Halva platsen är en plan yta med rum för flexibla aktiviteter, lek, spel och uppträdande. Andra halvan är en bevarad naturslänt med tallar och hällar. Genom slänten anläggs en slingrande väg och en generös sittrappa byggs i västläge. Flyttbara möbler tas fram som kan användas fritt på hela ytan. I Gröna gatans förlängning, invid befintliga sparade björkar, finns plats för en cykelparkering/cykelmek. Vindstudier för Norra torget visar på låga vindhastigheter. Bullerutredningen anger att utan åtgärder kommer den ekvivalenta ljudnivån på Norra torget att ligga mellan dba. Föreslagen åtgärd innefattar att införa lokala skärmar med absorberande material alternativt absorberande fasadmaterial för att skapa tystare miljöer på torget. Här anges att skärmarna med fördel kan vara så kallade gröna skärmar som är täckta med växtlighet. Gröna strategier Norra Tyresö Centrum SIMVÄGEN Nytt kvarter GRÖNA GATAN Nytt kvarter NORRA TORGET Kvalitetsprogrammet anger att: Naturslänt med vackra tallar och hällar sparas. Befintliga björkar bevaras Nytt kvarter Nytt kvarter Analys och förslag till åtgärder Norra torget som ett aktivitetstorg ställer höga krav på funktionalitet och slitagetålighet. En del av torget planeras att utvecklas som en naturslänt med tallar och hällar. Det innebär att befintligt område behöver röjas och på så vis kan några exemplar av tall friställas. Det kan även bli nödvändigt att nyplantera viss vegetation för att komplettera den befintliga. Denna åtgärd kan bidra till att gynna det ekologiska sambandet för barrskog i området. För att ytterligare ge denna biotop tyngd i området föreslås att tall även planteras på delar av torgmiljön. Vidare kan det ekologiska sambandet för blandskog stärkas genom att exempelvis ek och björk planteras på torget. Med dessa åtgärder skapas en variation av växtlighet som bidrar till den biologiska mångfalden i området. Genom att placera ut fågelholkar, både i naturslänten och bland träden på torget, kan fåglar lockas till platsen. I utvecklingen av Norra torget som ett aktivitetstorg är det angeläget att se till vilka målgrupper som platsen tilltalar. En kartläggning av vilka aktiviteter som det redan finns plats för inom stadsdelen och vilka målgrupper dessa vänder sig till kan ge svar om vilka behov som behöver tillmötesgås här. Genom att ge plats till målgrupper som annars inte prioriteras i staden kan en mer rättvist fördelad stad uppnås. Ett exempel på detta har gjorts i Rosengård i Malmö där unga tjejer har fått vara med att bestämma utformningen av stadsdelens nya aktivitetstorg Rosens röda matta. Genom att samla olika typer av aktiviteter kan platsen bidra till möten mellan olika typer av människor. Med tanke på att Gröna gatan ska utformas som ett barnsäkert stråk kan det vara lämpligt att placera någon typ av lekplats i anslutning till Norra torget, förslagsvis med något tema som kan bidra till platsens gröna identitet. Om skärmar ska användas för att minska buller föreslås att bullerskydd med levande växtmaterial används. å Norra torget bör genomsläppliga markmaterial användas, åtminstone på delar av ytan, för infiltration av dagvatten. Torgytan skulle kunna utformas med en skålning in mot naturslänten och således utgöra ett svackdike för uppsamling av regnvatten vid häftig nederbörd. Förslag till träd i naturslänten: Tall, inus sylvestris Förslag till träd på torget: Tall, inus sylvestris Ek Björk Fågelholk. Rosens röda matta, Malmö. 17
18 Gröna strategier Norra Tyresö Centrum Lekutrustning med naturtema. Bild från Skansen, Stockholm. Gröna strategier för Norra torget: Trädplantering som ger skuggning, luftrening och stadsbris, samt gynnar insekter och fåglar. Trädplantering av tallar ger hällmarkstallskogskaraktär på naturslänten som kopplar till barrskogssambandet med andra naturbackar i de centrala delarna av Tyresö samt till det kommunala barrskogssambandet Trädplantering av björk/ädellövträd på aktivitetsytan kopplar till björkdungen i Gröna gatans förlängning, de sparade björkarna mellan bostäderna och till blandallén i Gröna gatan. Föreslagna arter stärker spridningssamband och ökar den biologiska mångfalden. Gröna skärmar ger upplevelsevärde och beroende på växtval ger föda till pollinerande insekter. Boplatser för fåglar ger bättre pollinering, skadereglering och biologisk mångfald. Genomsläpplig markbeläggning som möjliggör infiltration av dagvatten, vilket innefattar såväl rening som fördröjning. Uppsamling av dagvatten för bevattning. Grön vägg som bullerdämpare. Bild från grön vägg i Helsingborg. Lämpliga sociotopvärden för Norra torget: Lekplats Naturlek icknick Sitta i solen Uteservering Bollspel Evenemang Social samvaro Tallallé i stadsmiljö. Bild från Madrid Río, Madrid. 18
19 Blå parken Blå parken är en fickpark som är en utvidgning av den blåa gatan och präglas av vatten och odling. å platsen står rader av fruktträd med lokala sorter. Ursparningar i marbeläggningen fördröjer och leder vattnet till växtgroparna. Vattnet och växterna speglar både årstider och vädret. å platsen finns gott om sittmöbler och god belysning. En plats för en skördefest eller picknick. Gatan karaktäriseras i hela sin sträckning av den öppna dagvattenhanteringen, se vidare under Blå gatan. Vindstudien visar att det i Blå parken uppkommer något högre hastigheter, ca 2,5 m/s. Blå parkens läge är inte lika skyddat mot sydvästvindar och här föreslås att läplanteringar för att förbättra den upplevda miljön. Bullerutredningen anger att utan åtgärder kommer den ekvivalenta ljudnivån i den större delen av Blå parken att ligga mellan dba. Föreslagen åtgärd innefattar att införa lokala skärmar med absorberande material alternativt absorberande fasadmaterial för att skapa tystare miljöer på torget. Här anges att skärmarna med fördel kan vara så kallade gröna skärmar som är täckta med växtlighet. Gröna strategier Norra Tyresö Centrum GRÖNA GATAN Nytt kvarter GÅRDSGATA OFFENTLIGA MILJÖER BLÅ ARKEN BLÅ GATAN Nytt kvarter Nytt kvarter 3 Kvalitetsprogrammet anger att: Rader av fruktträd med lokala sorter ska planteras. Ursparningar i markbeläggningen fördröjer och leder vattnet till växtgroparna. Analys och förslag till åtgärder Blå parken ska präglas av vatten och centreras kring en kanal för dagvatten. En sektion över Blå gatan i kvalitetsprogrammet visar en kanal som är uppskattningsvis 2,5-3 m djup. Förslagsvis ges denna dagvattenkanal en utformning där vattnet kan vara synligt i gatumiljön även när det inte finns stora vattenmängder. å så sätt kan det skapas förutsättningar att plantera vattenvegetation i anslutning till vattnet som kan ha en renande effekt och samtidigt bidra med attraktivitet i stadsrummet. Dessutom kan det synliga dagvattnet bidra med en pedagogisk funktion och uppmärksamma vattnets kretslopp. I Blå parken kan det vara lämpligt att samla upp regnvatten för att använda vid bevattning av odlingsytorna. Detta kan göras genom att vatten från omliggande byggnader samlas i behållare. I Blåa parken ska det även finnas möjlighet till odling. Eftersom parken är ett offentligt rum för alla som bor i området samt besökare kan det vara lämpligt att låta odlingen fungera som en gemensamhetsodling där alla är välkomna att delta. å så sätt skapas en bra plattform för socialt sammanhang och lokalt engagemang i stadsdelen. Odlingen kan huvudsakligen ske i odlingslådor. Man kan även tänka sig en mer spektakulär anläggning med odling på väggar eller i tredimensionella strukturer. I anslutning till odlingen i Blå parken kan det vara lämpligt att placera ut ett antal insektshotell och på så sätt skapa goda förutsättningar för pollinerande insekter att bidra till odlingen och medföra lyckosamma skördar. I kvalitetsprogrammet anges att träden i Blå parken ska vara fruktträd. Eftersom dessa kommer att stå i en offentlig stadsmiljö är det viktigt att välja arter och sorter med omsorg så att de lever upp till de krav som ställs på stadsträd samtidigt som de ska vara ha lokal anknytning och vara ätbara för såväl djur som människor. Här kan exempelvis plommon, äpple och päron med fördel planteras. Synlig dagvattenhantering med renande vattenväxter, bl. a. iris. Bild från Västra Hamnen, Malmö Förslag till vattenvegetation: Kabbleka Starrarter Iris Tågarter Äkta förgätmigej Kråkklöver Ältranunkel Fackelblomster Skogssäv Uppsamling av dagvatten för bevattning. 19
20 Gröna strategier Norra Tyresö Centrum Gemensamhetsodling skapar förutsättningar för sociala relationer. Bild från å Spåret, Skanstull Stockholm. Förslag till träd: lommon Äpple äron Gröna strategier för Blå parken: Öppen dagvattenhantering och genomsläpplig markbeläggning anpassad för infiltration av dagvatten, vilket innefattar såväl rening som fördröjning Trädplantering som ger skuggning, luftrening och stadsbris, samt gynnar insekter och fåglar. Grön mötesplats med möjligheter till stadsodling och skörd av ätbara väggar och fruktträd ger ekosystemtjänsten produktion av livsmedel. Odling ger ger möjligheter till viss återcirkulation av näringsämnen genom kompostering. Föreslagna vattenväxter ökar den biologiska mångfalden. Födokälla och boplatser/övervintringsplatser för insekter ger bättre pollinering (av fruktträd m.m.), skadereglering och biologisk mångfald. Uppsamling av dagvatten för bevattning. Lämpliga sociotopvärden för Blå parken: Odling Ro Sitta i solen Blomprakt Grön oas Insektshotell för pollinerande insekter. Bild från å Spåret, Skanstull Stockholm. Bibon Det finns små bin som lever ett och ett, och som gör ett stort arbete i naturen med att pollinera olika växter, frukter och bär. Dessa små solitära bin minskar i antal och kan behöva en hjälpande hand för att kunna fortsätta med sina viktiga ekosystemtjänster. Det går att tillverka lägenheter även för bin, genom att borra mängder av hål i trästockar där bina kan flytta in. Med riktat växtval gynnas även humlor och fjärilar som får luften att surra. 20
21 Gröna gatan Gröna strategier Norra Tyresö Centrum Gröna gatan ska utformas som en 16 m bred gata med en blandallé av träd från den sörmländska naturen; ek, al och lönn. Gröna gatan, som ANSLUTNING är en förlängning rekreationsområdet öster om centrum, ansluter STUDERAS VIDARE kvalitetsprogram förav Norra Tyresö Centrum juni 2014 HUVUDDRAG genom LANFÖRSLAGETS den befintliga gångtunneln under Bollmoravägen och kopplar, GEN RESÖVÄ via Norra Tyresö TYcentrum, till västra delarna av Bollmora. Gatan fyller funktionen dels som cykelledb genom området - och har således ett tydligt fokus på gång- och cykeltrafik, dels som barnsäkert stråk. Gatan ska utformas med hög kvalitet och omsorg, på de gåendes och de cyklandes villkor. Gatan är delvis enkelriktad så att endast några kvarter i taget kan nås för att undvika genomfart. Karaktären är det sörmländska naturlandskapet och trädraden består av flera olika arter som ek, al och lönn. TYRESÖVALLEN 16.9 ev entré simhall möjlig placering för nytt parkeringshus möjlig placering för ny ishall SI MV ÄG EN ev förskola ev e bef VA ntré ntré ev e befintliga bostäder NORRA TORGET +35 ANSLUTNING STUDERAS VIDARE AG ev förskola i bv +29 BLÅ ARKEN GR ÖN ev förskola i bv +27 ATA N bef gc-t unne l N ATA verksamheter AG Kvalitetsprogrammet anger att: N ATA +31 ANSLUTNING STUDERAS VIDARE G VÄR LL BO BLÅ MO biograf T Gatan utformas med karaktär av det sörmländska naturlandskapet och kulturhus/ trädraden består av olika arter som ek, al ochidrott lönn. FORELL- evgymnasium i bv RA A LÉ AL LEGEND A Analys och förslag till åtgärder nya flerbostadshus nya stadsradhus handel BOLLMORAVÄGEN TORGET ANSLUTNING STUDERAS VIDARE B Gröna gatan ska fungera som en förlängning av rekreationsområdet TYRESÖ CENTRUM öster om utvecklingsområdet med prioritet till fotgängare och cyklister. Det blir därför betydelsefullt att kopplingen mellan Gröna gatran och rekreationsområdet utformas med en liknande karaktär så att detta rörelsestråk blir lätt att uppfatta och fungerar på önskat sätt. Gröna gatans karaktär av den sörmländska naturen kan vidareutvecklas med ytterligare trädarter såsom tall med inslag av sälg och oxel (förutom de föreslagna arterna ek, al och lönn). Detta för att stärka spridningssamband för arter knutna till både barrskog och ädellövskog. Förslagsvis sparas även björkar mellan husen i backen upp mot brf. Gösen för att på så vis utnyttja befintlig vegetation. Här kan även fågelholkar placeras. befintliga byggnader befintlig fastighetsgräns befintlig VA.5 Tall Ek Björk Sälg Lönn Oxel LG DA RÄ gräns för kvalitetsprogram SF ND bra läge för handel/service möjligt läge för handel/service bra läge för service/verksamhet bussterminal LÄ ÖR NG kanal/öppen dv markparkering särskild parkeringslösning NG NI Förslag till träd: samtliga fastigheter förutsätts lösa p-behov inom respektive fastighet m Gröna gatan ska utvecklas till ett barnsäkert stråk och kan därför med fördel utformas med element som tilltalar barn. Det kan exempelvis vara barnvänliga planteringar som avgränsar gaturummet och skapar nyfikenhet. Här kan även lekfulla inslag placeras såsom lekskulpturer för klättring, balansövningar eller sinnesupplevelser. Med tanke på gatans bredd på 16 m finns här utrymme att utveckla det gröna konceptet ytterligare med annan typ av vegetation. å en av illustrationsbilderna i kvalitetsprogrammet visas en plantering i marknivå (sid. 22). Denna skulle kunna utgöras av en sörmländsk ängsmark som lockar till sig fjärilar och andra insekter och på så vis bidrar till en ökad biologisk mångfald i området samtidigt som den bidrar till att höja Gröna gatans upplevelsevärde. Genom att föra in ytterligare vegetation kan gatan göras mer intim. Eftersom det inte ska finnas genomgående trafik som kan bidra till trygghet på Gröna gatan blir det särskilt viktigt med en detaljrik utformning och behaglig belysning. Fågelholk. Förslag till utformning av ängsmark: Färdiga ängsmattor (exempelvis Veg Techs Svenskäng FÄ 6703 ) kan användas, alternativt sprutsådd med ängsfröblandning. Ängsfröblandningen ska vara minst 20% örter och högst 80% gräsarter och innehålla inhemska arter. För att få till blomning redan första året och ytterligare tillskott av frö rekommenderas tillägg av pluggplantor. 21
22 Gröna strategier Norra Tyresö Centrum Gröna strategier för Gröna gatan: Trädplantering i allé som ger skuggning, luftrening och stadsbris, samt gynnar insekter och fåglar. Föreslagna arter stärker spridningssamband och ökar den biologiska mångfalden. Ängsmarken ger ekosystemtjänsterna buller- och temperaturdämpning samt fördröjning av dagvatten. Träden och ängsmarken blir födokälla och boplatser för insekter och fåglar och ger bättre pollinering, skadereglering och biologisk mångfald. Lämpliga sociotopvärden för Gröna gatan: romenader Skidor Naturstudier Gröna gatan på fotgängarnas villkor. Lekfulla inslag för ett barnsäkert stråk. 22
23 Blå gatan Blå gatan karaktäriseras i hela sin sträckning av den öppna dagvattenkanalen och blommande fruktträd. Mindre dagvattenrännor anläggs i lokalgator för att leda vattnet vidare till dagvattenkanalen. Blå gatan blir en förlängning av Wättinge gårdsväg via Centrumparken och Dalgränd - som med stora vistelsevärden genom området binder samman Centrumparken och Tyresö centrum med det nya området och Tyresövallen (och en ev. ny ishall) och vidare upp mot Nackareservatet i norr. Gatan blir ett viktigt komplement till Simvägen som länk mellan södra delen av centrum och norra, särskild då centrum är stängt. Gatan föreslås få ett tydligt karaktärsskapande drag av vatten. Områdets underdimensionerade dagvattenkulvert kan byggas om till en öppen dagvattenkanal. Kanalen ska då, förutom den pedagogiska uppgiften, bidra till gatans höga vistelsevärde. Bilisterna kör på de gåendes och cyklandes villkor. Kvalitetsprogrammet anger att: Befintlig dagvattenkulvert byggs om till en öppen dagvattenkanal. Gatan kantas av en blandallé med karaktär av blommande frukträd. Analys och förslag till åtgärder En sektion över Blå gatan i kvalitetsprogrammet visar en dagvattenkanal som är uppskattningsvis 2,5-3 m djup. Förslagsvis ges denna en utformning där vattnet kan vara synligt i gatumiljön även när det inte finns stora vattenmängder. å så sätt kan det skapas förutsättningar att plantera vattenvegetation i anslutning till vattnet som kan ha en renande effekt och samtidigt bidra med attraktivitet i stadsrummet. Dessutom kan det synliga dagvattnet bidra med en pedagogisk funktion och uppmärksamma vattnets kretslopp. I kvalitetsprogrammet anges att träden på Blå gatan ska vara fruktträd. Eftersom dessa kommer att stå i en offentlig stadsmiljö är det viktigt att välja arter och sorter med omsorg så att de lever upp till de krav som ställs på stadsträd samtidigt som de ska vara ha lokal anknytning och vara ätbara för såväl djur som människor. I anslutning till Blå parken kan förslagsvis plommon-, äpple- och päronträd planteras. å övriga sträckor förslås andra blommande träd som främst ger bär till fåglar. ng för ESÖVALLEN RE s er gräns program Gröna strategier Norra Tyresö Centrum TYRESÖVÄGEN bef VA ev entré +27 BOLLMORA ALLÉ A B +27 Förslag till träd: BLÅ ARKEN möjlig placering för nytt parkeringshus ev entré BLÅA GATAN ANSLUTNING STUDERAS VIDARE.5 simhall ev förskola i bv Äpple (sörmländska sorter: Sävstaholm, Åkerö) äron (gråpäron) SIMVÄGEN NORRA TORGET ev entré TVÄRGATAN.8 GRÖN +29 ev försko i bv lommon/sviskon (sörmländsk sort: Experimentfältets sviskon) Sötkörsbär Bärhäggmispel Näverhägg rydnadsäppelträd Körsbärsplommon idrott handel +3 23
24 Gröna strategier Norra Tyresö Centrum Gröna strategier för Blåa gatan: Öppen och synlig dagvattenhantering som renar vatten och skyddar vattenlevande organismer. Fruktträd som gynnar insekter och fåglar. Trädplantering med fruktträd i allé som ger skuggning, luftrening och stadsbris, samt gynnar insekter och fåglar. Fruktträden blir födokälla för insekter och fåglar och ger bättre pollinering, skadereglering och biologisk mångfald. Fruktträden ger ekosystemtjänsten produktion av livsmedel. Uppsamling av dagvatten för bevattning. Blommande körsbärsträd med pollen, nektar och skönhet. Lämpliga sociotopvärden för Blåa gatan: romenader Vattenkontakt Blomprakt Synlig dagvattenhantering ökar förståelsen för vattnets kretslopp. Vattenväxter såsom tågoch starrarter bidrar till att rena vattnet. Förslag till vattenvegetation: Kabbleka Starrarter Iris Tågarter Äkta förgätmigej Kråkklöver Ältranunkel Fackelblomster Skogssäv 24
25 Tvärgatan Tvärgatan är områdets nya huvudgata och är en viktig framgångsfaktor för att få området levande dygnet runt. Tvärgatan ska planteras med stadsträd av samma sort för att ge ett enhetligt och stadsmässigt intryck. Vägbanan, för blandtrafik, kantas av korttidsparkering och längs fasaderna finns plats för generösa trottoarer och uteserveringar. Tvärgatan får en sektion på 22 m och är trädplanterad med belysning på båda sidor. Här finns utrymme för buss med hållplatsläge vid Forelltorget. Bussen blir en tillgång både för såväl boende i området som besökare till Tyresövallen, biografen, ev. kulturhus/gymnasium och Tyresö centrum. Höga vindhastigheter riskerar att uppkomma på den nya Tvärgatan, som öppnar sig från sydväst och leder vinden in i kvartersstrukturen. Här föreslås att läplanteringar för att förbättra den upplevda miljön. Kvalitetsprogrammet anger att: Gatan kantas av dubbelsidig allé med stadsträd av samma sort. Analys och förslag till åtgärder Tvärgatan är stadsdelens huvudgata med såväl bil- och busstrafik. Detta ger en bra möjlighet att visa upp stadsdelens gröna fokus även för dem som inte bor i området. Förutom ståtliga stadsträd som bidrar till den biologiska mångfalden kan dagvattenhantering, fågelholkar och boplatser för andra djur vara lämpligt här. Tvärgatan kommer att vara vindutsatt och därför är det viktigt att bryta av vinden och dela upp gaturummet i mindre vindskyddade rumsligheter. Här blir det särskilt viktigt att välja ett gatuträd som är vindtåligt, exempelvis oxel, rönn eller lönn BOLLMORA ALLÉ A Gröna strategier Norra Tyresö Centrum BLÅA GATAN TVÄRGATAN Förslag till träd: Oxel Rönn Lönn idrott handel +31 biograf FORELL- TORGET verksamheter ev kulturhus/ gymnasium i bv ANSLUT STUDERAS AVÄGEN Gröna strategier för Tvärgatan: Trädplantering i allé som ger skuggning, luftrening, bullerdämpning och stadsbris, samt gynnar insekter och fåglar. Vindtåliga stadsträd som ger bättre mikroklimat. Träden blir födokälla och boplatser för insekter och fåglar och ger bättre pollinering, skadereglering och biologisk mångfald. Uppsamling av dagvatten för bevattning. Synlig dagvattenhantering. Lämpliga sociotopvärden för Tvärgatan: romenader Sitta i solen Uteservering Blomprakt Folkliv 25
26 Gröna strategier Norra Tyresö Centrum S HUVUDDRAG B +27 simhall möjlig placering för nytt parkeringshus ev entré ev förskola i bv SIMVÄGEN NORRA TORGET ev entré GRÖNA GATA ev förskola Förslag till träd: Ek (skogsek, rödek, kärrek) ev förskola +29 befintliga bostäder.9 Simvägen Simvägen ska planteras med stadsträd av samma sort. Simvägen fyller en viktig funktion som sammanbindande länk mellan Tyresö centrum och Tyresövallen, då den ansluter direkt till centrumets entré vid Forelltorget. Simvägen är också viktigaste angöringsgatan vid Tyresövallen. Simvägen utformas 18 m bred, med generösa trottoarer, enkelsidig trädplantering samt möjlighet till en framtida busslinje. Trädzonen ger utrymme för angöringsparkering för cykel och bil. Kvalitetsprogrammet anger att: Gatan ska kantas av en allé med stadsträd av samma sort. Analys och förslag till åtgärder Simvägen kommer att utgöra ett aktivt stråk inom den framtida stadsdelen och knyter ihop Tyresö centrum med Tyresövallen och möjligt vidare upp mot Nackareservatet. I kommunens grönplan (Tyresö kommun, 2014) framgår att Norra Tyresö Centrum ingår i ett åtgärdsområde för ett potentiellt samband för ädellövmiljöer. Med detta som bakgrund föreslås att Simvägen planteras med ekar som kan utveckla ett samband mellan ädellövsmiljöerna vid Erstavik i Nacka kommun via centrum ner mot Wättinge gårdsväg. Gröna strategier för Simvägen: Trädplantering i allé som ger skuggning, luftrening, bullerdämpning och stadsbris, samt gynnar insekter och fåglar. Ädellövträd som kan utveckla ett spridningssamband för arter knutna till ädellövskog. Träden blir födokälla för insekter och fåglar och ger bättre pollinering, skadereglering och biologisk mångfald. Lämpliga sociotopvärden för Simvägen: romenader 26
27 Grönstråk mot Tyresövägen I den norra delen av området finns idag ett grönområde som fungerar som buffertzon mellan Tyresövallen och den hårt trafikerade Tyresövägen. Här växer idag lövträd, som björk, pil och lönn, och buskar, som ros och slån, i naturlika planteringar. Gröna strategier Norra Tyresö Centrum 16 kvalitetsprogram för Norra Tyresö Centrum juni 2014 LANFÖRSLAGETS HUVUDDRAG VÄGEN TYRESÖ B Kvalitetsprogrammet anger att: Detta område nämns inte i kvalitetsprogrammet. SI MV ÄG E ev e bef VA ntré ntré TYRESÖVALLEN +27 Förslag till vegetation: NORRA TORGET Sälg Nyponros ev förskola i bv +27 ANSLUTNING Rönn ev för i bv +29 STUDERAS VIDARE Hagtorn BLÅ ARKEN Slån +30 AG N ATA Häggmispel BLÅ MO LL BO Eftersom det går en gång- och cykelväg genom området är det viktigt att grönstråken och planteringarna utformas med ett stort fokus på trygghet. Med god belysning och avstånd till buskage kan gång- och cykelvägen upplevas trygg även under dygnets mörka timmar. möjlig placering för nytt parkeringshus möjlig placering för ny ishall ev e Analys och förslag till åtgärder För att öka de ekologiska värdena i detta grönstråk kan brynmiljön stärkas genom skötsel och inplantering av arter. Brynen bör vara flerskiktade och mosaikartade, det vill säga bestå av ömsom lågvuxna, ömsom mer högvuxna buskar och träd. Genom att skapa en variation av solbelysta brynmiljöer och mer skuggiga platser kan man locka en rad arter insekter, som i sin tur ger föda åt många andra djur, t ex fåglar och fladdermöss. Buskar som blommar på våren och ger bär på hösten är bra födosöksplatser och boplatser för insekter, humlor, bin, fjärilar, fåglar och fladdermöss. Sälg, nyponros, rönn, hagtorn, slån och häggmispel är exempel på lämpliga arter. Blommande sälg gynnar speciellt de tidigaste insekterna då inte många andra arter blommar. simhall N ATA RG TVÄ RA AL LÉ idrott Gröna strategier för grönstråk mot Tyresövägen: LEGEND nya flerbostadshus nya stadsradhus Brynmiljö som gynnar insekter och fåglar och stärker samband mot Nackareservatet/Erstaviksområdet..5 LG DA RÄ gräns för kvalitetsprogram Inhemska arter som gynnar insekter och fåglar. bra läge för handel/service möjligt läge för handel/service bra läge för service/verksamhet ÖR SF ND Brynmiljö.kanal/öppen dv NG markparkering särskild parkeringslösning NG NI LÄ Träd och buskar blir födokälla och gömsle för insekter och fåglar och ger bättre pollinering, skadereglering och biologisk mångfald..8 ANSLUTNING STUDERAS VIDARE befintliga byggnader befintlig fastighetsgräns befintlig VA Vegetation som ger skuggning, luftrening, bullerdämpning och stadsbris. hande A samtliga fastigheter förutsätts lösa p-behov inom respektive fastighet m Lämpliga sociotopvärden för grönstråk mot Tyresövägen: romenader 27
28 Gröna strategier Norra Tyresö Centrum Bollmora Allé Bollmora Allé kantar området i väster och utgörs av en relativt trafikerad väg som knyter samman Tyresövägen med Bollmoravägen och Tyresö centrum. Här passerar idag ett flertal busslinjer. Vid sidan av vägen går en separat gångbana. Ett flertal bebyggelseprojekt pågår på motsatt sida av vägen. Förslag till träd: Tall Ek Kvalitetsprogrammet anger att: Anslutningar ska analyseras vidare Analys och förslag till åtgärder Bollmora Allé föreslås utformas som en grön gata som ska bidra till att stärka sambandet söderut mot Wättinge gårdsväg och stadsparken samt norrut mot Nackareservatet och Erstavik. Här föreslås att tall och ek kantar gatan för att stärka spridningssamband för arter knutna till både barrskog och ädellövskog. Förslagsvis kan tall planteras på ena sidan och ek på den andra. Området här består av utfylld sankmark och det kan vara angeläget att planera in svackdiken för att minimera översvämningsrisken vid häftig nederbörd. Gröna strategier för Bollmora allé: Trädplantering, gärna i dubbelsidig allé, som ger skuggning, luftrening, bullerdämpning och stadsbris, samt gynnar insekter och fåglar. Tall och ek som kan stärka spridningssambandet för arter knutna till både barrskog och ädellövskog, mot Wättinge gårdsväg och Nackareservatet/ Erstavik. Träden blir födokälla för insekter och fåglar och ger bättre pollinering, skadereglering och biologisk mångfald. Flödesreglering med svackdiken för uppsamling av regnvatten vid häftig nederbörd. Lämpliga sociotopvärden för Bollmora allé: romenader 28
29 16 ANSLUTNING STUDERAS VIDARE kvalitetsprogram för Norra Tyresö Centrum juni 2014 B Marken mellan bostadshusen vid kvarter Gösen är kuperad och delvis snårig och består idag av blandvegetation. Kvalitetsprogrammet anger att: möjlig placering för nytt parkeringshus Denna del nämns inte i kvalitetsprogrammet möjlig placering för ny ishall SI MV ÄG EN simhall.9 Gröna strategier Norra Tyresö Centrum ev entré LANFÖRSLAGETS HUVUDDRAG ÄGEN YRESÖV Befintlig kvartersmark - TNaturmarkskullen +30 ev förskola ntré ev e Analys och förslag till åtgärder bef VA Eftersom det närliggande Norra torget ska få karaktären av hällmark med tallar bör naturmarkskullen restaureras till en kulle medhällmarktyresövallen stallskog. Detta kan bidra till en viss förstärkning av barrskogssambandet mot Nackareservatet då ett flertal naturmarker mellan husen i +27 närområdet har barrskogskaraktär. Genom att röja bland befintlig +34 vegetation såsom gran och sly, kan karaktärsfulla exemplar av tall fri- NORRA ställas och ges mer plats samtidigt som området blir mer tillgängligt. TORGET +35 Lämpliga träd att plantera in här kan vara tall och en. Förslagsvis kan GR även viss blommande vegetation planteras in i naturmarkskullen, ÖN AG ATA ev förskola +27 N exempelvis kaprifol för att på så vis höja upplevelsevärdet i området. i bv ev förskola +29 ANSLUTNING i bv För att ytterligare öka den biologiska mångfalden i området kan fågelstuderas VIDARE holkar placeras ut. BLÅ ntré ev e ARKEN befintliga bostäder bef +30 RA MO LL BO BLÅ AG N ATA gc-tu nnel Genom att placera ut några lekskulpturer på lämpliga platser inom naturmarken kan människor lockas till hällmarkskullen och upptäcka ANSLUTNING den spännande naturen. Även spontana sittplatser såsom en bänk eller verksamheter STUDERAS VIDARE en stock kan placeras ut här för att på så sätt öka tillgängligheten och bjuda in till att använda området. Genom att rustaupp det här +31 AN T A A området kan man öka attraktiviteten samtidigt som det upplevs mer ÄRG biograf TV ombonat och omhändertaget vilket kan bidra till en ökad trygghet. Blommande vegetation kan öka attraktiviteten LÉ AL Här kaprifol. Bild: Susanne Nilsson, ev kulturhus/ idrottpå kullen. FORELLgymnasium i bv Gröna strategier för befintlig kvartersmark - Naturmarks kullen: LEGEND A handel Naturlik närnaturnyasom ger ökad biologisk mångfald. flerbostadshus BOLLMORAVÄGEN Flickr. TORGET nya stadsradhus ANSLUTNING Hällmarkstallskogskulle som bidrar till en viss förstärkning av barrskogsstuderas VIDARE sambandet mot befintliga Nackareservatet då ett flertal naturmarker mellan husen i byggnader.5 fastighetsgräns omgivningen harbefintlig barrskogskaraktär. TYRESÖ CENTRUM DA befintlig VA B N RÄ LG Träd ger ekosystemtjänsterna stadsbris, skuggning, bullerdämpning och gräns för kvalitetsprogram luftrening. F DS bra läge för handel/service möjligt och läge för handel/service Träden blir födokälla boplatser för insekter och fåglar och ger bättre bra läge för service/verksamhet pollinering, skadereglering och biologisk mångfald. kanal/öppen dv särskild parkeringslösning NG samtliga fastigheter förutsätts lösa Ökad grönska på kvartersmark ger viss vattenrening och flödesreglering. p-behov inom respektive fastighet NI Holkar för att öka boplatsmöjligheterna för fåglar och öka biologisk mångfald. markparkering NG LÄ ÖR bussterminal 100m Lämpliga sociotopvärden för befintlig kvartersmark: Odling Ro Lekskulpturer lockar människor att använda området. Bild från Årstaskogen, Stockholm. Sitta i solen Blomprakt Grön oas 29
30 Gröna strategier Norra Tyresö Centrum Gröna tak med faunadepå (död ved). Västra hamnen, Malmö. Ny kvartersmark Norra Tyresö Centrum planeras att bli en tätbebyggd stadsdel med en stor andel hårdgjorda ytor. För att kunna skapa en grönstuktur med ekologiska och sociala värden i stadsdelen blir det därmed angeläget att maximera de gröna ytorna och säkerställa att de fyller flera funktioner samtidigt. Det innebär att även ytor inom kvartersmarken behöver utformas med grönstruktur som kan bidra till biologisk mångfald samtidigt som den rymmer andra funktioner. Byggnadernas tak kan utgöras av vegetation och en bostadsgård kan exempelvis utformas på ett sätt som bidrar till att öka de ekologiska värdena samtidigt som den fungerar som en social mötesplats i grannskapet. Med en genomtänkt utformning kan gårdsmiljön även rymma andra ekosystemtjänster som exempelvis odling, dagvattenhantering och fördröjning av regnvatten. För att säkra att kvartersmarken kommer att bidra till ökade ekologiska och sociala värden i området föreslås att någon typ av kvalitetsprogram för grönytorna tas fram för kvartersmarken. Detta program bör kopplas till detaljplanerna eller styras genom avtal. Kvalitetsprogrammet bör inte bara ställa krav på biologisk mångfald och rekreation, utan också andra ekosystemtjänster som klimatanpassning. Nedan visas en idéskiss över ett typkvarter med exempel på olika inslag som bidrar till att öka den biologiska mångfalden samtidigt som kvartersmarken kan fungera som en grön mötesplats och för andra ekosystemtjänster. Idéskiss över ett typkvarter med exempel å olika inslag som bidrar till att öka den biologiska mångfalden samtidigt som kvartersmarken kan fungera som en grön mötesplats och för andra ekosystemtjänster. Vegetationstak Fördröjning av dagvatten Biologisk mångfald Bullerdämpning Träd Luftrening Skugga - mikroklimat Ökad infiltrationsförmåga Ev. fruktproduktion Gröna väggar Klimatutjämning Odlingslotter och kompost roduktion av livsmedel Lokalt kretslopp av näringsämnen Socialt sammanhang Insektshotell Biologisk mångfald ollinering Naturpedagogik Blomsteräng/fjärilsrestaurang Biologisk mångfald Barnlek Holkar för fåglar och fladdermöss Biologisk mångfald Fröspridning Skadedjursreglering Terrängmodulerad gräsmatta Infiltration av dagvatten Svackdiken för fördröjning av regnvatten vid häftiga regn Damm Biologisk mångfald - vattenbiotop Rening av dagvatten Flödesreglering Lekmiljö för barn 30
31 Ekosystemtjänster Här presenteras och föreslagna åtgärder i området ur ett ekosystemtjänstperspektiv. Ekosystemtjänster kan indelas på olika sätt. Det vanligaste är en indelning i producerande, reglerande, kulturella och understödjande tjänster. De flesta tjänsterna, framför allt de reglerande, är mer eller mindre beroende av den understödjande tjänsten biologisk mångfald och av en sammanhängande grön infrastruktur. I planeringen och i själva åtgärderna är det oftast viktigt att fokusera på mångfunktionella ytor där flera ekosystemtjänster verkar tillsammans, i stället för att bara optimera en tjänst (TMR, 2012). roducerande ekosystemtjänster Med de föreslagna åtgärderna finns det stora möjligheter till urban odling på torg (Blå parken) och gårdar samt längs Blå gatan, med främst ekosystemtjänsten produktion av livsmedel. Reglerande ekosystemtjänster Med ökad grönska på torg och längs vägar samt förbättrad dagvattenhantering kommer ett flertal reglerande ekosystemtjänster att stärkas. ollinering och skadereglering Möjligheterna för ekosystemen att tillhandahålla pollinerande insekter och naturlig skadereglering (genom naturliga predatorer) bedöms öka med styrning av växtval och tillskapade boplatser på Norra torget och i Blå parken. Gröna strategier Norra Tyresö Centrum roducerande tjänster Till de producerande ekosystemtjänsterna brukar räknas bl.a.: roduktion av livsmedel och medicinalväxter, bioenergi, skogsråvaror som virke, pappersmassa och bioenergi samt produktion av dricksvatten. Reglerande tjänster Till de reglerande ekosystemtjänsterna räknas bl.a.: ollinering genom insekter, fröspridning, omsättning av avfall och avlopp med återföring av närsalter, rening av vatten, flödesutjämning av regn- och smältvatten, luftrening, luftväxling av stadsluft ( stadsbris ). Kulturella tjänster Till de kulturella ekosystemtjänsterna brukar räknas bl.a. hälsoaspekter från naturrekreation, fritidsupplevelser, estetiska värden, undervisning och kunskap, tysta områden. Understödjande tjänster De understödjande tjänsterna fungerar som grund för att de andra ekosystemtjänsterna ska kunna fungera. Till de understödjande ekosystemtjänsterna räknas bl.a. biologisk mångfald, storskaliga vatten- och näringscykler, jordformation och fotosyntes. Vattenrening och flödeshantering Den förbättrade dagvattenhanteringen med dagvattenrännor på lokalgator och dagvattenanläggningen längs Blåa gatan samt ökad grönska längs vägar, på torg och på kvartsmark och val av markbeläggning ger goda möjligheter för ekosystemtjänsterna vattenrening och flödeshantering. Återcirkulering av näringsämnen Det finns möjligheter med en viss återcirkulation av näringsämnen med kompostering vid odlingsytorna, främst vid Blå parken och på kvartersmark. Stadsbris, rening av luft, skuggning Ökad grönska av trädalléer, gröna torg och en hög andel grönyta på gårdar och tak ger ett bättre mikroklimat och ökar ekosystemtjänsterna stadsbris, rening av luft och skuggning. Variationen av trädarter är viktig då barrträd ofta är mer effektiva luftrenare eftersom de är gröna året om och har större bladyta än lövträd. Samtidigt är dock lövträd effektivare på att absorbera förorenande gaser och barrträd känsligare för luftföroreningar. Bullerreglering Träd och annan grönska minskar buller med 2-10 db (A) genom ljuddämpning och reflektion från lövverket. För en trädallé kan det röra sig 31
32 Gröna strategier Norra Tyresö Centrum om en bullerreducering på upp till 5-6 db, för en grön fasad upp till 3 db. En mjuk markbeläggning har också bullereducerande effekt - upp till 3-8 db. Förutom den rena reduceringen av buller minskar grönska även graden av upplevelsen av buller. Kulturella ekosystemtjänster Rekreation och sociala relationer Generellt kommer det att finnas goda möjligheter till rekreation inom Norra Tyresö Centrum. Här finns en variation av mötesplatser med olika funktioner för att utveckla sociala relationer inom stadsdelen. Hälsa Utformningen av stadsdelen ger goda förutsättningar för de boende och besökare att ta sig fram till fots och cykel. Detta skapar möjligheter för fysisk aktivitet och kan underlätta en hälsosam livsstil. Inom stadsdelen kommer det att finnas god tillgång till grönområden för rekreation och motion. Här finns också en närhet till anläggningar för motion som finns tillgängliga för de boende. Understödjande ekosystemtjänster De understödjande ekosystemtjänsterna är främst biologisk mångfald och grönytor kommer utökas och förbättras samt att spridningssamband för arter knutna till barrskog och ädellövskog kommer att stärkas. 32
33 Slutsats Gröna strategier Norra Tyresö Centrum Denna gröna strategi för att stärka ekologiska och sociala värden i Norra Tyresö Centrum kompletterar de ambitioner om att skapa en hållbar stadsdel som uttrycks i kvalitetsprogrammet för stadsutvecklingen. De gröna strategierna går på djupet, dels i de mer generella strategierna, men också på de enskilda platserna inom området. Den föreslagna stadsdelen kommer att innebära en ökning av grönytor inom området. Genom de gröna strategierna kan dessa maximeras för att bidra till en ökad biologisk mångfald samtidigt som stadsdelen innehåller sociala värden. Med de gröna strategierna kan grönstrukturen även innehålla andra ekosystemtjänster som exempelvis odling, dagvattenhantering och fördröjning av regnvatten. otentiella gröna samband De gröna strategierna ger goda förutsättningar att stärka såväl ekologiska samband som rekreativa rörelsestråk. Eftersom stadsdelen kommer att bli relativt tätbebyggd är det avgörande att förstå vikten av varje litet delområdes inverkan på de ekologiska och sociala värdena. otentiella samband Ekologiska samband för barrskog Ekologiska samband för ädellöv Barrskog Områdemed potentiellt höga barrskogsvärden (preliminär kartering) Föreslagna barrskogsmiljöer 33
10 april 2015 Reviderad slutversion. Gröna strategier. för att stärka ekologiska och sociala värden i Norra Tyresö Centrum
10 april 2015 Reviderad slutversion Gröna strategier för att stärka ekologiska och sociala värden i Norra Tyresö Centrum 2 Beställning: Tyresö kommun, Göran Bardun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se
sol- och skuggstudie NORRA TYRESÖ CENTRUM januari 2014
sol- och skuggstudie NORRA TYRESÖ CENTRUM januari 2014 2 möjlig placering för ny ishall TYRESÖVALLEN ANSLUTNING STUDERAS VIDARE TYRESÖVÄGEN ev entré BOLLMORA ALLÉ möjlig placering för nytt parkeringshus
Planuppdrag för Norra Tyresö Centrum, etapp 2 - vårdcentral, bostäder, förskola samt kultur- och kunskapscenter
START-PM Tyresö kommun 2015-04-10 1 (3) Sara Kopparberg Stadsbyggnadschef Diarienummer 2015KSM0290 Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Planuppdrag för Norra Tyresö Centrum, etapp 2 - vårdcentral, bostäder,
gröna mötesplatser grönstrukturens möjligheter att skapa en levande stad ekologigruppen ab
gröna mötesplatser grönstrukturens möjligheter att skapa en levande stad Karin Görlin, Landskapsarkitekt LAR/MSA ekologigruppen ab Ekologigruppen Eniro samma struktur Vad är en grön mötesplats? Ekologigruppen
GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng
GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng PLATSEN Ett torg på vattnet Det som är unikt för Kristinehamns torg är att det är ett torg runt ett vattendrag. Varnan
Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband
Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 Kv New York PM Natur, med fokus på eksamband Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 2 Beställning: Brf Guldmyran, c/o Wallenstam
Skapa levande städer. Christina Wikberger, Stockholms stad
Skapa levande städer Christina Wikberger, Stockholms stad Staden och naturen Urbanisering Klimatförändringar Försämrade ekosystem Steffen et al. 2015. Planetary Boundaries: Guiding human development on
, uppdaterad KS/KF 2012:
Miljövärdesbedömning inklusive kompensationsutredning Detaljplan för del av Bjärred 12:1 m fl i Bjärred, Lomma kommun (Bjärreds Centrum). 20141203, uppdaterad 20170322 KS/KF 2012:401.214 Bakgrund och metod
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Bilaga 1. Sammanställning av underlag som berör Röda stugan
Bilaga 1. Sammanställning av underlag som berör Röda stugan Del 1. Nu gällande översiktsplan, Promenadstaden. Det finns flera saker som efterfrågas i gällande översiksplan och som Röda stugan kan hjälpa
8. Grönområden och fritid
8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för
GÅRD/UTEMILJÖ Kv. 5. Riksbyggen och Småa LAND ARKITEKTUR AB
GÅRD/UTEMILJÖ Kv. 5 Riksbyggen och Småa LAND ARKITEKTUR AB Allmänt - Gården i Kv.5 utformas så att den blir en samlande och gemensam gård för de två fastigheterna. Utformningen bygger på ett enkelt upplägg
kvalitetsprogram för NORRA TYRESÖ CENTRUM en stadsdel med hållbara förutsättningar juni 2015
kvalitetsprogram för NORRA TYRESÖ CENTRUM en stadsdel med hållbara förutsättningar juni 2015 VERSION Version 3, juni 2015 Diarienummer 2013 KSM 1040 ORGANISATION Kvalitetsprogrammet är framtaget av Tyresö
Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen
Sida 1 (9) Syftet med Stockholms stads metod Integrerad barnkonsekvensanalys, är att kartlägga barnens perspektiv på utemiljön genom dialoger för att sedan formulera mål i projekten som ska bidra till
En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster
En ny grönplan för Eskilstuna kommun strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster Eskilstuna industristad i omvandling som växer genom förtätning Ställningstaganden
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
PM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 steg 2
Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se PM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 Beställare: Stockholmshem,
NORRA TYRESÖ CENTRUM en stadsdel med hållbara förutsättningar
kvalitetsprogram för NORRA TYRESÖ CENTRUM en stadsdel med hållbara förutsättningar juni 2014 VERSION Version 2, juni 2014 Diarienummer 2013 KSM 1040 ORGANISATION Kvalitetsprogrammet är framtaget av Tyresö
GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.
Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen
UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.
2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar
Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni
Öresundsvägens utvecklingsområde Projektforum 2 juni Agenda 13.00 Start. Välkommen, presentation 13.15 Knäckfrågor just nu i projektet 13.30 Tema-WS Disposition grön-blå infrastruktur Inledning om vad
Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby
Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby Vi utvecklar och skapar stadskvaliteter som gynnar huvud, hjärta och hjärna Vi skapar en transparant planeringsprocess Vi minskar vårt importbehov
Förstudie - bostadsutbyggnad i kv Strömmen, Karlsborgsbostäder 2013-05-16
Förstudie - bostadsutbyggnad i kv Strömmen, Karlsborgsbostäder 2013-05-16 sid 1 Förutsättningar RUMS/FUNKTIONSPROGRAM MYNDIGHETSKRAV VILKA ÄR MÅLGRUPPEN/BRUKARNA Trygghetsboende i ett punkthus på 7 våningar
Grönytefaktor för Näsängen
November 2016 2 Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: 2016-11-22 Uppdragsansvarig: Åsa Eriksson Medverkande: Karin Görlin, Krister Sernbo Foton: Om
Planprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.
Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur
Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset. Gestaltningsprinciper
Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset Gestaltningsprinciper Innehåll Inledning Syfte Gestaltningsprinciper Status Illustration Bakgrund och analys Befintlig situation. Platsanalys Historiska
TELESTADSHÖJDEN. INTENTIONER FÖR ALLMÄNNA PLATSER - karaktärer, funktioner och aktiviteter
TELESTADSHÖJDEN INTENTIONER FÖR ALLMÄNNA PLATSER - karaktärer, funktioner och aktiviteter 2017-02-13 Allmänna stråk Det finns bilvägar, snabba gång- och cykelvägar, rekreativa gångoch cykelvägar samt stigar
Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
NORRA TYRESÖ CENTRUM en stadsdel med hållbara förutsättningar
kvalitetsprogram för NORRA TYRESÖ CENTRUM en stadsdel med hållbara förutsättningar juni 2014 FÖRORD 3 VERSION Version 2, juni 2014 Diarienummer 2013 KSM 1040 FÖRORD Tyresö kommun är en attraktiv kommun
Förskolegårdarnas uppbyggnad i Fabriken och Förrådet
ÅWL 181116 Förskolegårdarnas uppbyggnad i Fabriken och Förrådet Förutsättningar Fabrikens och Förrådets nya bostäder byggs på mark som idag framförallt brukas av olika typer av verkstäder. Området innehåller
2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge
Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:
Dokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla.
Dokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla. De öppna ytorna söder om Bränningeleden omvandlas till en helt ny stadsdel i Habo. Visionen
Lilla Essingen, Småparker Åtgärdsplan
Lilla Essingen, Småparker Åtgärdsplan 1 Innehåll Inledning 1 De olika parkområdena: Hörnet vid Luxgatan 2 Disponentparken 2 Västra Naturkvarteret 3 Östra Naturkvarteret 4 Parktorg Essinge Brogata 5 Strålparken
Trafik. Hus. Mötesplatser. Grönska. Nyréns Arkitektkontor ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN 2012.06.08 SID 1
Trafik Hus Mötesplatser Grönska ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN 2012.06.08 SID 1 VÄG I BEFINTLIGT LÄGE SKALA 1:2000 (A3) ALBY CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN 2012.06.08 SID 2 VÄG NERE I TORGLÄGE SKALA 1:2000 (A3)
Wättingestråket. Rekommendationer inför framtida exploatering. Tyresö kommun. 24 maj 2016 Slutversion
24 maj 2016 Slutversion Wättingestråket Rekommendationer inför framtida exploatering Tyresö kommun 2 Beställning: Tyresö kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA
Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening
Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen
Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Del av fastigheterna Skrubba 1:1 och Skarpnäcks Gård 1:1 i stadsdelarna Flaten och Skrubba i Stockholms stad och del av fastigheterna
Tyresö kommun. Utredning av ljusstörningar från Tyresövallen för ny bebyggelse 2015/06/26. Plan C. Plan A. Plan B
Tyresö kommun Utredning av ljusstörningar från Tyresövallen för ny bebyggelse 2015/06/26 Tyresö idrottsplats har idag tre fotbollsplaner A, B, C samt en närliggande ishall intill dessa. Ny bostadsbebyggelse
Tomtebogård gröna kvaliteter
Tomtebogård gröna kvaliteter Vad kan det gröna bidra med i ny stadsdel Utgå från förutsättningarna Stadsbyggnad samverka med bebyggelse, skapa spännande stad Skapa ett nätverk av gröna och blå platser
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats
Detaljplan Eds allé Naturvärden
Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby
Fem förslag har blivit ett
Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs
Funktioner o Regnvattentunnor o Regnbädd o Vegetation o Gräsmatta o Genomsläpplig beläggning. Sektion a
Villaträdgård 1 Utformning Trädgården har en enkel utformning och dagvattnet samlas enbart i en större regnbädd. Takavvattningen leds via regnvattentunnor vidare till den planterade regnbädden. I regnbädden
Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b
Kvarter 1:8 Kvarteret ligger i den västra delen av detaljplanen i ett av de mest centrala l ägena inom hela utbyggnadsområdet Täby park. ARBETSMATERIAL BYGGHERRE: JM AB ARKITEKT: Erséus Arkitekter AB ca
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
PROGRAM- ILLUSTRATIONER LANDSKAP
PROGRAM- ILLUSTRATIONER LANDSKAP PSYKIATRINS KVARTER: SÖDRA ÄLVSBORGS SJUKHUS 2015.11.12 1 INLEDNING Varför är utemiljön så viktig? Idag finns mycket forskning som klart visar att vistelse i och utsikt
Regional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd
Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och
SAMMANFATTNING. av Planprogram för Hallstahammars centrum. Framtidens. centrum Dnr: 241/15
SAMMAFATTIG av lanprogram för Hallstahammars centrum Framtidens centrum 07-0- Dnr: / Bakgrund Hallstahammar är en attraktiv boendeort där bostadsbristen blir allt mer tydlig och där kravet ständigt växer
Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla
Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta
STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,
Grönområden bidrar med 84 procent av svenskarna svarar att det är mycket viktigt med träd i städer. (sifo) drygt 60 procent mindre regnvatten rinner av från asfalterade ytor med träd jämfört med rena asfaltytor
I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3
I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3 Topografi och jordar Vellinge kommun ligger i stort sett helt inom Söderslätt,
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
idéskiss Trafik och parkering
17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är
Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen
Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet
FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE
FRAMTIDENS SELMA Det goda vardagslivet En gåvänlig stadsdel. En mötesplats för alla åldrar. Allt du behöver i vardagen. Goda förbindelser och gröna områden. Vi talar om det nya Selma Lagerlöfs Torg. Tillsammans
STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv
Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt
"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR"
"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR" 1 DRAGONVÄGEN - HALVERA MERA Ett samarbete mellan White arkitekter och Väsbyhem FOKUS: KLIMATSKAL 2 DRAGONVÄGEN - HUR SER DET UT IDAG? 1 Miljonprogramshus. 8st på rad 2 Typexempel
Lekplatser. Lekplats Vivelparken (överst), naturlek i Herrängsskogen (ovan t.v) och Kristallparkens parklek (Pärke, 2015; ovan t.h).
Lekplatser För barnen i den täta staden är det av stor betydelse att trafikens effekter som buller, föroreningar och framförallt barriärer minskas och överbryggs så att en god tillgång på lekområden kan
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE Gävle kommun 2018-11-08 1 Ortofoto avgränsning FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE FOKUSOMRÅDEN Norra Brynäs en stadsdel vid vatten och grönska Norra Brynäs
TYRESÖ STRANDÄNGAR rekreation och grönstruktur
TYRESÖ STRANDÄNGAR rekreation och grönstruktur Ekologigruppen AB Dalslandsgatan 7 SE 118 58 Stockholm Tel. 08 642 20 90 Telefax 08 641 71 43 Organisationsnummer 556342-2285 E-post eko@ekologigruppen.se
Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.
BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir
TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss 2014-05-23
TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss 2014-05-23 NYA TRÄDGÅRDSPARKEN I BOLLEBYGD Förutsättningar Området ligger centralt i Bollebygd, nära samhällets torg. Platsen är omgärdad av tre vägar, varav Göteborgsvägen
PARKER MILJÖ OCH GESTALTNINGSPROGRAM - SIGTUNA STADSÄNGAR 55
PARKER 55 5.1 GRÖNSTRUKTUR GENERELLT Sigtuna Stadsängar ska vara en grönskande stadsdel. Upplevelsen av en grön stad är beroende av både goda publika, gröna rum och privata initiativ på till exempel balkonger
Yttrande till byggnadsnämnden över förslag till detaljplan samråd för bostäder samt förskola vid Björkhöjdsskolan inom stadsdelen Tynnered
1(5) Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-01-19 Diarienummer 0228/13 Verksamhetsområde/avdelning Helen Svenstam Telefon 365 57 87 E-post: helen.svenstam@ponf.goteborg.se Yttrande till byggnadsnämnden över förslag
PM Ekosystemtjänster och grön infrastuktur Hasselnöten.
Syfte PM Ekosystemtjänster och grön infrastuktur Hasselnöten. Upplands Väsby kommun strävar efter att ligga i framkant vad gäller inkorporering av ekosystemtjänstbegreppet i samhällsplaneringen. Ekosystemtjänster
Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt
Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges
SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret
SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret 2011-02-11 SAMMANFATTNING Identitet Nivåskillnaden och de många grönytorna gör att Gråberget upplevs som en avskild del i Majorna och enligt
Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!
Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.
Gestaltningsprinciper Svartbäcksgatan
Gestaltningsprinciper Svartbäcksgatan Stadsbyggnadsförvaltningen September 2017 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR SYFTE OCH MÅLFORMULERING Syftet med en omvandling av Svartbäcksgatan är att skapa en gata med
Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
arbetstillfällen
Räkna med oss 69 386 17 000 Invånare i Täby, december 2016 Invånare i Täby, december 2016 1,105 1,105 Befolkningsökning 2016 Prognos: 89 000 invånare år 2026 71,2km 2 Nya bostäder planeras att byggas i
KVALITETS- PROGRAM DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH VERKSAMHETER NORR OM LANA. Snedbild över området, sett från öster
2015-05-27 KVALITETS- PROGRAM DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH VERKSAMHETER NORR OM LANA Snedbild över området, sett från öster Medverkande Arbetet har genomförts på uppdrag av Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret
Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin. Syltlöken 1. Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal
Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin Syltlöken 1 Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal Social konsekvensanalys 2(6) I anslutning till detaljplan Syltlöken
Gestaltningsprinciper för Hareslätt
Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i
GÖSTA 2.0 GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18. Stockholm 2015.03.16
GÖSTA 2.0 GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18 Stockholm 2015.03.16 HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA DAGENS UTEMILJÖ OCH BIBEHÅLLA GÖSTA ÅBERGS ANDA? GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18 VAD SAKS IDAG
PM Hållbarhetsambitioner, Wijk Oppgård Augusti 2014
PM Hållbarhetsambitioner, Wijk Oppgård Augusti 2014 I planuppdraget för Wijk Oppgård uppmuntras en miljöprofil för området. I planhandlingen prioriteras både miljöhänsyn och hållbarhetsaspekter på flera
Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38
Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Laga kraft 2014-04-11 Sara Eriksdotter Planchef Rikard Lundin Planarkitekt 1 Syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera
Spridningssamband Vaxö Vaxholm
Spridningssamband Vaxö Vaxholm Inledning Nuläge Åtgärder Innehållsförteckning Inledning... Vaxö program... Miljöbedömning... Kompensationsprincipen... Grön infrastruktur i stadsutveckling Ekologiska spridningskorridorer...
Underlag till planbeskrivning Kv. Hologrammet, Johanneshov
Underlag till planbeskrivning Kv. Hologrammet, Johanneshov LANDSKAPSLAGET AB Peter Myndes Backe 12, 118 46 Stockholm +46 8 442 48 20, info@landskapslaget.se, www.landskapslaget.se Sammanhang, grönstråk
PM landskapsgestaltning
landskapsgestaltning Datum 2018-09-20 Uppdrag Beställare Från Till nummer Nacka Kommun Cecilia Söderholm Anna Dolk Ramböll Sverige AB Box 1101, Västermarksgatan 38 631 80 Eskilstuna T: +46-10-615 60 00
Grönytefaktor för kvartersmark och allmän platsmark. Christina Wikberger, Stockholms stad CAREOFCITY.COM
Grönytefaktor för kvartersmark och allmän platsmark Christina Wikberger, Stockholms stad CAREOFCITY.COM Vad är ekosystemtjänster? CAREOFCITY.COM Stödjande ekosystemtjänster ekosystemets underleverantörer
GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214
GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214 Februari 2015 Gestaltningsprogrammets status Gestaltningsprogrammet är ett
Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.
Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen
Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby
Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby Vi utvecklar och skapar stadskvaliteter som gynnar huvud, hjärta och hjärna Vi skapar en transparant planeringsprocess Vi minskar vårt importbehov
KÖPMANTORGET GESTALTNINGSFÖRSLAG
KÖPMANTORGET GESTALTNINGSFÖRSLAG Organisation Projektledare: Jeanette Laestander, Luleå kommun, Tekniska kontoret Konsult gestaltning: Eva Wenngren, Linnea Örtenvik, Anneli Jonsson, Ramböll Konsult ljusdesign:
KÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD
GESTALTNING KÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD UTKAST MAJ 2016 FÖRUTSÄTTNINGAR AREALFÖRDELNING Trafik/Övrigt: 5300 kvm Skolgård: 9400 kvm, 19 kvm/barn Träningsskola: 2700 kvm, 60 kvm/barn Boverkets rekommendation
DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING
VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING
Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)
Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö
Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad
Copenhage n Västra Hamnen Western Harbour MALMÖ Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad då 1 Malmö nu och nu towards sustainable living 2 Grönytefaktorn i Malmö Stad Varför grönytor även på kvartersmark?
DIALOG SKÄGGETORP. Sammanfattning av workshop Stordialog
DIALOG SKÄGGETORP Sammanfattning av workshop Workshop STORDIALOG SKÄGGETORP - GRUPPDISKUSSION 1. VAD TYCKER NI ÄR BRA OCH DÅLIGT I DE OLIKA ALTERNATIVEN? MER? MINDRE? HÖGT? GRÖNARE? LÅGT? BRA! DÅLIGT!
träbänkar träspång 1 rad vitblommande körsbärsträd
Gestaltningsprinciper Tölö Ängar II Gestaltningsprinciper Tölö Ängar II Entrétorg Entrétorg Entrétorg vid Hedeleden Entrén från den kommande Hedeleden markeras av de gärdesgårdar som finns i området idag
Dialogmöte Exercisheden
Dialogmöte Exercisheden Anteckningar från möte #1 med allmänheten (21 januari 2017) Varför är vi här? Stadsbyggnadskontoret har bjudit in till ett antal dialoger kring utvecklingen av Heden på temat Vad