KOMMUNALFÖRBUNDET GR. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Möteshandlingar

Transkript

1 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Möteshandlingar

2 Dnr: Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förslag till diskussionsunderlag för Transportsystemets inriktning Den långsiktiga infrastrukturplaneringen för har startats genom att regeringen gett direktiv till de statliga infrastrukturverken m.fl. att ta fram ett inriktningsunderlag. Västra Götalandsregionen har, på försök, fått erbjudande om att delta i arbetet. Västra Götalandsregionen önskar därför via kommunförbunden få en dialog med kommuner och andra intressenter och få synpunkter på vilken inriktning framtidens transportsystem bör ha. Då synpunkter, tankar och idéer skall vara Västra Götalandsregionen tillhanda senast den 2 april har GR:s kansli tillsammans med ett tjänstemannanätverk från kommunerna tagit fram ett underlag att diskuteras i kommunerna. Missivet, bilaga 2, till handlingen har i förväg, 19 februari, skickats till kommunerna för att ge dem längre tid att förbereda hanteringen av ärendet. GR vill ha kommunernas synpunkter senast den 21 mars. Styrgruppen skall idag ta beslut om att remittera diskussionsunderlaget till medlemskommunerna. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information, samt att remittera förslag till diskussionsunderlag, daterat , till medlemskommunerna Göteborg Bo Aronsson /Anita Rynvall Mårtensson 1

3 Dnr: Förslag till diskussionsunderlag för Transportsystemets inriktning Uthållig tillväxt Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur och Vision Västra Götaland Det goda livet Efter en politisk process (rådslag 3) i alla GR-kommuner under våren 2006 antog i maj 2006 GR:s styrelse mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur. Dokumentet skall ligga till grund för GR:s arbete med att utveckla Göteborgsregionen. I dokumentet fastslås att Göteborgsregionen skall vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som skall vara attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka och att ett starkt näringsliv och en uthållig tillväxt är förutsättningar för ett fortsatt välstånd. Fem mål- och strategiområden utpekas som viktiga i arbetet med att utveckla regionens struktur. De som i första hand berör infrastrukturfrågan är: stimulera en fortsatt befolkningstillväxt och samtidigt ta vara på de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger; skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter; samt utveckla en långsiktigt hållbar infrastruktur med en attraktiv kollektivtrafik. Uthållig tillväxt utgår från dokumentet Vision Västra Götaland Det goda livet vilken bygger på en hållbar utveckling med balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna. Ett av fokusområdena är infrastruktur och kommunikationer där det pekas på att Västra Götalandsregionen är ett internationellt transportnav, att infrastrukturen skall vara hållbar och konkurrenskraftig, samt att kollektivtrafiken måste vara konkurrenskraftig och ha hög tillgänglighet. I Uthållig tillväxt görs preciseringar för de olika mål- och strategiområdena: att befolkningsökningen skall vara minst 8000 invånare per år, Göteborgs lokala arbetsmarknad skall år 2020 omfatta 1,5 milj invånare, kärnan skall stärkas med fler bostäder och arbetsplatser, samt att livsmiljön skall värnas 2

4 från skadlig påverkan m.fl. En nyckelfråga för uthållig tillväxt är att nå målet om att minst 40 procent av resorna i Göteborgsregionen skall göras med kollektivtrafik år Både Västra Götalandsregionen och GR påvisar i sina dokument en vilja att arbeta för en regional uthållig tillväxt. För att nå uppsatta mål krävs att transportsystemet i regionen utvecklas och förbättras och att det finns en helhetssyn där de olika transportslagen samspelar. Speciell hänsyn behöver tas till storstadsregionens transportsituation. Göteborgsregionen är tillsammans med övriga storstadsområden inne i ett expansivt skede med god tillväxt, vilket enligt alla bedömningar kommer att fortsätta. Göteborgsregionen har därför en särskild roll som dragare för Västra Götalandsregionens utveckling. Göteborg, med Göteborgs hamn, är navet och tillväxtmotorn inte bara i göteborgsregionen och i Västra Götalandsregionen utan även nationellt och nordeuropeiskt. Som ovan beskrivits finns en viljeinriktning att arbeta för att regionen även fortsättningsvis skall ha en stark tillväxtutveckling och vara attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Om denna tillväxt skall kunna tas omhand i göteborgsregionen är det väsentligt att infrastrukturen fungerar inom och till/från Göteborg. Att den fungerar är en angelägenhet för ett större område än göteborgsregionen. Regionförstoring och en koncentration av människor och näringsliv ger inte bara positiva effekter utan innebär också påfrestningar såsom trängsel, miljöstörningar och osäkra framkomlighets-och leveransförhållanden. Tillväxten förutsätts därför ske på miljömässigt och socialt hållbara grunder. Göteborg och arbetsmarknadsregionen har vuxit utan att transportsystemet har uppgraderats i samma takt. Till exempel ligger arbetsplatser och bostäder utspridda, så det har blivit svårare att skapa god kollektivtrafik, fler använder den egna bilen istället. Till Göteborgs hamn transporteras stora mängder gods på både väg och järnväg. I Göteborg sammanstrålar nationella vägar och järnvägar i centrala staden, bra tvärförbindelser saknas i flera delar. Människor och gods måste på ett miljömässigt och effektivt sätt kunna transporteras inom Göteborgsregionens inre delar. I storstadsregionen råder en speciell situation där internationella, nationella, regionala och lokala intressen skall smältas samman. Detta kräver sannolikt särskilda helhetslösningar för transportsystemet t ex genom ett storstadspaket. 3

5 Förslag till huvuddrag för transportsystemets inriktning inom GR Västra Götalandsregionens kansli har i arbetet med inriktningsunderlaget pekat på ett antal viktiga inriktningar som transportsystemet bör ha (se bilaga 1). GR kan i stort instämma i dessa, men anser med utgångspunkt från dokumentet Uthållig tillväxt, att även följande skall beaktas: Regionförstoring med ett ökat resande och hög tillgänglighet till viktiga målpunkter förutsätter ett välutvecklat kollektivtrafiksystem. Pendeloch regiontåg utgör betydande delar i ett sådant system. Västlänken som binder samman de olika systemen är ett nyckelprojekt. För att den inre delen av Göteborgsregionen ska kunna ta hand om det ökande resandet krävs kreativa lösningar och stora investeringar i spårvägs- och busstrafiksystem. I Projekt K2020, som är ett samverkansprojekt, genomförs en översyn av kollektivtrafiksystemet för att finna nya trafikupplägg och lösningar som kan svara upp mot kravet att klara mer än en fördubbling av kollektivtrafikresandet till år Göteborg är en nationellt viktig transport- och logistikregion. Transportsystemet måste ha god tillgänglighet till målpunkter som är viktiga för näringslivet både till/från och inom storstadsregionen. Gods- och kombiterminaler skall lokaliseras så att utnyttjandet av transportsystemet blir effektivt. Transportsystemet ska understödja Göteborgs hamns verksamhet. Hamnen har med sin internationella verksamhet en särställning såväl regionalt som nationellt och ställer särskilda krav på transportsystemet. Spårburna transporter blir allt viktigare. Transportsystemet ska understödja frekventa internationella flygförbindelser som är nödvändiga i en konkurrenskraftig och global ekonomi. Snabba kollektiva förbindelser är viktiga. Till Landvetter flygplats är tågförbindelse att föredra. Transportsystemet ska stödja utvecklingen av regionens besöksnäring. Besöksnäringen är en växande näring och en tillväxtfaktor för regionen. Transportsystemet ska bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås. 4

6 Bilaga 1 Följande punkter har man i Västra Götalandsregionens Beredningsgrupp för Regionutveckling (BRU) kommit överens om skall vara utgångspunkten för dialogen; Transportsystemet i Västra Götaland ska förbättra tillgängligheten nationellt och internationellt för landets viktigaste transport- och industriregion bidra till sänkta logistik- och transport-kostnader för svensk industri och handel särskilt stärka utvecklingsförutsättningarna för sjöfart, järnvägstransporter och kollektivtrafik genom regionförstoring skapa förutsättningar för ökad tillväxt och jämställdhet göra transportsystemet säkrare och mer robust annat? T ex utifrån det delregionala (resp kommunförbund) perspektivet 5

7 Bilaga Till GR:s medlemskommuner Inriktningsplanering gällande infrastrukturplanering Bakgrund Regeringen har till de statliga infrastrukturverken och SIKA gett i uppdrag att utarbeta ett inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden Uppdraget skall redovisas senast den 27 juni Inriktningsplaneringen är det första av två steg i den statliga planeringsprocessen för infrastrukturen. I detta första steg läggs förutsättningarna för och det grundläggande syftet med planerna fast. Riksdagen beslutar sedan om inriktning och ramar och ger direktiv om nästa steg, åtgärdsplanering. I åtgärdsplaneringen utarbetas de nationella planerna för väg och järnväg, samt de regionala infrastrukturplanerna. För första gången erbjuds regionerna Västra Götaland och Skåne att, som försök, bidra med sammanhållna regionala underlag för infrastrukturen, vilket skall beaktas av trafikverken vid utarbetandet av inriktningsunderlaget. Regionerna och kommunerna har inte tidigare deltagit så här tidigt i processen, utan i nästa steg, åtgärdsplaneringen, där objekt pekas ut och prioriteras. I arbetet med inriktningsunderlaget är den viktigaste aktiviteten dialogen där syftet är att lyssna av och ta del av olika aktörers/intressenters syn på hur transportsystemet behöver förbättras. Västra Götalandsregionen samordnar de synpunkter som framkommer från de fyra kommunförbunden. Beredningsgruppen för regionutveckling (BRU) har här en central roll. BRU:s möte den 10 april kommer att vara ett viktigt avstämningsmöte för att ge inriktningen på det sammanvägda underlag som Västra Götalandsregionen skall presentera för Ban- och Vägverk. GR är samordningsansvarig för att kommunerna i Göteborgsregionen blir delaktiga och svarar tillsammans med kommunerna för kontakter med företag och organisationer lokalt och delregionalt. För att nå ut till kommunerna är de 6

8 politiska ledamöterna i styrelsen och styrgrupp, samt GR:s tjänstemannanätverk för infrastruktur viktiga grupperingar. Tiden för att samla in synpunkter till inriktningsunderlaget är kort. Västra Götalandsregionen önskar få ta del av våra synpunkter den 2 april. GR:s kansli utarbetar därför tillsammans med tjänstemannanätverket för infrastruktur, ett diskussionsunderlag som kan vara utgångspunkt för diskussionen i respektive kommun. Underlaget utgår från Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur, det mål- och strategidokumentet som GR:s förbundsstyrelse antog i maj De i dokumentet uppställda målen ställer krav på en väl fungerande och effektiv infrastruktur, som utan kraftfulla åtgärder kommer att hämma den önskade tillväxten. Uthållig tillväxt utgår i sin tur från Vision Västra Götaland Det goda livet, vilken bygger på en hållbar utveckling med balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna. Ett av fokusområdena är infrastruktur och kommunikationer där det pekas på att Västra Götalandsregionen är ett internationellt transportnav, att infrastrukturen skall vara hållbar och konkurrenskraftig och att kollektivtrafiken måste vara konkurrenskraftig och ha hög tillgänglighet. Diskussionsunderlaget kommer att skickas ut till medlemskommunerna efter att det politiskt har hanterats i GR:s styrgrupp för miljö- och samhällsbyggnad (f.d Regional planering) den 1 mars. GR önskar få ta del av kommunernas synpunkter senast den 21 mars. För att ni i kommunerna skall kunna planera er hantering av ärendet skickas denna skrivelse separat och diskussionsunderlaget den 1 mars. Den 22 mars kl planerar GR att bjuda in alla intressenter i Göteborgsregionen till ett dialogmöte. Inbjudan utsändes senare. Upplysningsvis vill vi också informera om att väg- och banverket parallellt med inriktningsplaneringen fått i uppdrag att revidera nuvarande, , långsiktiga planer för väghållning resp banhållning (OBS! gäller ej de regionala vägarna i de regionala planerna). Remisstiden för dessa revideringsförslag kommer att vara kort, från 2 april till 18 maj. GR återkommer med tidplan för hantering av dessa. Med vänlig hälsning GR Göteborgsregionens Kommunalförbund Bo Aronsson Anita Rynvall Mårtensson (Bilägges: Regeringsdirektiv och Skrivelse från Västra Götalandsregionen) 7

9 Dnr: Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Mölndals stad angående tvärförbindelse rv 40 E6/E20 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har fått ett fullmäktigeprotokoll från Mölndals stad daterad Mölndals stads kommunfullmäktige har behandlat en motion som handlar om att återuppta planeringen för en tvärförbindelse mellan rv 40 och E6/E20. Enligt beslutet översänder de stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse, daterad , till GR för att aktualisera frågan ur ett regionalt perspektiv. Till styrgruppen har också en skrivelse från tryggtrafik.nu, daterad , kommit i frågan. De önskar få sin skrivelse distribuerad till ledamöterna i styrgruppen. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att uppdra till kansliet att återkomma med förslag på hur frågan kan behandlas Göteborg Bo Aronsson /Cecilia Kvist

10

11

12

13

14

15

16

17 Göteborgsregionens kommunalförbund Styrgruppen för regional planering Box Göteborg Vägverket Väst Sören Hall Box Göteborg 25 januari, 2007 Angående utredning om tvärförbindelse mellan Rv 40 och E6 I maj 2006 lades en motion i Mölndals kommunfullmäktige med önskemål om att återuppta diskussionerna om en tvärförbindelse mellan Rv 40 och E6. Stadsbyggnadskontoret i Mölndal svarade i slutet av oktober 2006 att ett vägprojekt mellan riksvägarna är av regionalbetydelse och bör utredas i samarbete med Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Vägverket och berörda kommuner. Beslutet blev att en skrivelse kommer att översändas till GR för att aktualisera frågan ur ett regionalt perspektiv. Gatorna Rådavägen, Gunnebogatan och Stensjögatan i nordöstra Mölndal är idag mycket hårt belastade av genomfartstrafik. Den 23 oktober 2006 genomfördes en trafikräkning av Gatukontoret i Mölndal där även tryggtrafik.nu bistod. Det slutgiltiga resultatet har ännu inte presenterats men enl. vår uppfattning använder mer än varannan bil östra Mölndal enbart för genomfart. Vi vill med denna skrivelse ge våra, de boendes, synpunkter i frågan. Tryggtrafik.nu är en intresseorganisation som samlar de boende i nordöstra Mölndal med syfte att arbeta för ökad trafiksäkerhet. Tryggtrafik.nu har funnits i cirka 10 månader, men det har sedan över 20 år funnits grupperingar under olika namn som arbetat med trafiksäkerhetsfrågan i vårt område. Delar av medlemmarna i tryggtrafik.nu kommer från tidigare konstellationer. Genom vår hemsida har vi samlat underskrifter från mer än 500 boende som alla upplever ett akut behov av att öka trafiksäkerhet i vårt område. Såväl riksdagsbeslut (Nollvisionen, proposition 1996/97:137), statliga verk (Vägverket och Trafiksäkerhetsinstitutet) samt kommunala visioner (Mölndals kommuns översiktsplan 2006) lägger stor tyngd vid att öka trafiksäkerheten i tättbebyggt område genom att sänka hastigheten och hänvisa genomfartstrafik till större huvudleder. Området längs Rådavägen, Gunnebogatan och Stensjögatan är ett tättbebyggt bostadsområde, det finns 46 utfarter eller tvärgator direkt mot Gunnebogatan och 49 utfarter eller tvärgator direkt mot Rådavägen. Vägarna utgör dessutom skolväg för områdets barn, och många promenerar i området då Gunnebo slott & park finns i närheten. Man kan på en översiktskarta över vårt område se att Rådavägen, Gunnebogatan och Stensjögatan tyvärr bildar en närmast rak genväg från Rv40/Partille/Öjersjö till E6/Toltorpsdalen/Sahlgrenska. Den trafiklösning som finns idag för bilister som skall mellan E6 söder och Rv 40, dvs Kallebäcksmotet, är geografiskt mycket olyckligt belägen och involverar flera ljussignaler. Bilisterna måste köra en v-formad omväg, och många väljer därför att istället genskjuta vårt bostadsområde. Detta trots att det, då trafiken flyter på Rv 40 och E6, knappt skiljer något i tid mellan de två vägvalen.

18 Då det uppkommer köer på Rv40 eller E6 i riktning mot Göteborg, vilket händer minst en och ofta flera gånger per vecka, väljer en mycket stort andel av trafikanterna att använda vårt bostadsområde som tvärförbindelse. De dagar köerna på E6 N startar i höjd med Ericson i Mölndal kan man se ett konstant flöde som kör av E6 vid Lackarebäck och fortsätter upp på Gunnebogatan. Vägverket borde rimligen ha ett ansvar i att tillse att det finns fungerande förbindelser mellan stora vägar i det statliga vägnätet. Det kan inte vara rätt att vårt bostadsområde skall anses få fungera som en tvärförbindelse mellan två motorvägar! En riklig tvärförbindelse mellan E6 och Rv 40 är helt nödvändigt och en sådan kan troligen även minska köerna på E6 mellan Lackarebäck och Gårda genom att bilister som skall mellan E6 och Rv40 inte behöver köra via Kallebäcksmotet. Genomfartstrafiken utgör ett mycket stort problem i vårt område, vilket under mer än 40 år upprepade gånger har påpekats för Mölndals kommun och Vägverket. Trafiksituationen är mycket otillfredsställande och uppfyller inte de mål som Nollvisionen satt upp. Många människor upplever trafikmiljön som otrygg. Trots att ett stort antal oskyddade trafikanter rör sig på gatorna är trafikintensiteten mycket stor och hastigheterna höga. Vid mätningar av hastigheten under ett dygn på Rådavägen befanns att 25% körde över 60 km/h, 2 fordon uppmättes t.o.m. i över 100 km/h! Genomfartstrafiken utgörs främst av bilister från Mölnlycke/Landvetter samt bilister från Partille och Öjersjö. Det pågår idag en intensiv utbyggnad av såväl bostäder som verksamheter i både Landvetter/Mölnlycke och Partille/Öjersjö, varför vi befarar att situationen i vårt bostadsområde ytterligare kommer att förvärras framöver. Därtill planerar Mölndals kommun att bygga över 500 bostäder i vårt område, vilket beräknas generera ytterligare > 2000 fordonsrörelser per dygn. För att undvika en helt ohållbar situation och trafikinfarkt i vårt bostadsområde inom en nära framtid behövs en riktig tvärförbindelse mellan Rv40 och E6 snarast!

19 Det har de senaste 25 åren gjorts flera utredningar (den senaste 1997) om olika alternativa sträckningar för en tvärförbindelse mellan Rv40 och E6. I slutet på 1980-talet bedömdes den s.k. Lackarebäcksleden vara det mest ekonomiskt lönsamma infrastrukturprojektet i hela Göteborgsregionen. Tyvärr röstades förslaget ner med en röst i Mölndals kommunfullmäktige. Den senaste utredningen 1997 föreslog en tunnel genom berget (den s.k. Ekekullen) från Delsjömotet till Lackarebäck. Det har den senaste tiden förekommit diskussioner om att bygga en ringled runt Göteborg där man skulle förbinda Rv 40 med Söderleden. En ringled från Landvetter till Söderleden skulle dock inte påverka de stora trafikströmmarna från Partille/Öjersjö eller Mölnlycke/Härryda genom vårt område till E6 eftersom de skulle behöva köra en omväg till Landvetter för att nå ringleden. Vi är medvetna om att tidens trend och de politiska och vetenskapliga strömmarna talar emot nybyggnad av trafikleder. Rimligen måste dock uppenbart ohållbara brister och rent dåliga lösningar i dagens infrastrukturnät kunna åtgärdas? Att genom en tvärförbindelse avlasta vårt bostadsområde från den omfattande genomfartstrafiken bör dessutom falla inom ramen för Nollvisionens åtgärder. Tryggtrafik.nu genom Josefin Nilsson Hemsida: E-post: tryggtrafik@hotmail.com Kontaktperson för tryggtrafik.nu: Christopher Heidenberg Gunnebogatan Mölndal Tel:

20 Dnr: Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förslag till finansiering och utbetalning av projekt inom Gökungen, etapp 12 I etapp 12 av Gökungen finansieras projekt för förbättrad framkomlighet och bytespunkt för stombussar, busskörfält utmed Rv40, trafikinformatiksprojekt och digitala cykelkartor. Dessutom sänkning av master på båtar som trafikerar Göta Älv för att minska antal broöppningar. Projekten är nu färdigställda till en projektkostnad av 28,4 mkr enligt projektlista daterad Projekten finansieras i etapp 12 med totalt kr. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta, att godkänna utbetalning av projekt enligt projektlista, daterad Göteborg Bo Aronsson / Per Kristersson

21 Gökungen Projekt -Digitala Cykelkartor G98Index Huvudman Trafikinformatik Göteborg Utskriven Projektkostnad Varav kommunens andel Slutredovisad kostnad Utbetalt vid; -igångsättning -slutförandet Totalt utbetalt: Utbetalningstillfälle Sida 1 Finansiering 1,75 mkr kr kr kr kr kr kr -Trafikdatabas realtid vägtrafik G98Index Trafikinformatik Göteborg Projektkostnad Varav kommunens andel Slutredovisad kostnad Utbetalt vid; -igångsättning -slutförandet Totalt utbetalt: Utbetalningstillfälle 2,85 mkr kr kr kr kr kr kr Korridor Rv40 Öst -Rv40, Kallebäckslid, etapp 1 vid Kallebäcksmotet Kollkörfält från Delsjömotet fram till Kallebäcksmotet samt diverse framkomlighetsåtgärder vid Kallebäcksmotet Busskörfält Västtrafik AB Projektkostnad Varav kommunens andel Slutredovisad kostnad Utbetalt vid; -igångsättning -slutförandet Totalt utbetalt: Utbetalningstillfälle 2 mkr kr kr kr kr kr kr Centrala Göteborg, Stombuss -Frölundaborg Busskörfält i anslutning till Frölundaborgsrondellen i riktning mot Högsbo Busskörfält Centrala Göteborg, Stombuss -Åtgärder utmed linje 17 Ombyggnad av hållplatser för rak inkörning Busskörfält Centrala Göteborg, Stombuss -Åtgärder utmed linje 17 Detektorer för trafiksignaler Trafikinformatik Centrala Göteborg, Stombuss -Körkarlens gata Bytesterminal, inkl pendelparkering, linje 18 m fl Regionala terminaler Västtrafik AB Projektkostnad Varav kommunens andel Slutredovisad kostnad Utbetalt vid; -igångsättning -slutförandet Totalt utbetalt: Utbetalningstillfälle Göteborg Projektkostnad Varav kommunens andel Slutredovisad kostnad Utbetalt vid; -igångsättning -slutförandet Totalt utbetalt: Utbetalningstillfälle Göteborg Projektkostnad Varav kommunens andel Slutredovisad kostnad Utbetalt vid; -igångsättning -slutförandet Totalt utbetalt: Utbetalningstillfälle Göteborg Projektkostnad Varav kommunens andel Slutredovisad kostnad Utbetalt vid; -igångsättning -slutförandet Totalt utbetalt: Utbetalningstillfälle 1 mkr kr kr kr kr kr kr 12 mkr kr kr kr kr kr kr 1 mkr kr kr kr kr kr kr 12 mkr kr kr kr kr kr kr

22 Gökungen Projekt Korridor Norr -Åtgärder för färre broöppningar Trafikinvesteringar map säkerhet och miljö Huvudman Göteborg Utskriven Projektkostnad Varav kommunens andel Slutredovisad kostnad Utbetalt vid; -igångsättning -slutförandet Totalt utbetalt: Utbetalningstillfälle Sida 2 Finansiering 1 mkr kr kr kr 0 kr kr Summa finansiering Projektkostnad Varav kommunens andel 33,6 mkr kr Underlag Slutredovisade kostnader Utbetalningar vid; -igångsättning -slutförande Totalt utbetalt: kr kr kr kr Varav denna summering: kr

23 Dnr: Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Val till trafikgrupperingar Under förra mandatperioden utsågs representanter ur styrgruppen till olika trafikgrupperingar. Nedan följer en sammanställning över de utsedda representanterna. Förstudie Kust till kustbanan, delen Almedal Mölnlycke Leif Johansson, Kungälv och Kjell Björkqvist, Göteborg Järnvägsutredning Västra Stambanan, delen Aspen Floda Tore Hult, Alingsås Västlänken Roland Rydin, Göteborg och Kenneth Johansson, Lerum Götalandsbanan, delen Borås-Mantorp Leif Johansson, Kungälv och Hans Bergfelt, Mölndal Via Lappia (E45 fd Rv 45 mellan Göteborg och Karesuando) Elaine Björkman, Ale och Bjarne Färjhage, Lilla Edet Regionutvecklingssekretariatet i Västra Götaland, IT styrgruppen för bredbandutbyggnad Roland Rydin Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att ge presidiet i uppdrag att föreslå nya representanter Göteborg Bo Aronsson /Cecilia Kvist

24 Dnr: Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förslag till sammanträdestider 2007 Förslag till sammanträdestider 2007 för styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad/luftvårdsprogrammet. 20 april 7 juni augusti, lunch-till-lunch-möte 10 oktober (inget luftvårdsprogram) 20 november Förslag till sammanträdestider, daterat , har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till sammanträdestider, daterad Göteborg Bo Aronsson /Cecilia Kvist

25 Förslag till sammanträdestider för styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad 2007 Tjänsteskrivelse Cecilia Kvist Förslaget bygger på de av förbundsstyrelsens antagna mötestider (svart markering). Miljö och samhällsbyggnads tider är markerat i rött. 16 januari Utskick inför presidiemöte (Utskick av förslag till samrådsunderlag för verksamhetsinriktning och budget 2008) 22 januari Presidiemöte 25 januari Utskick inför styrelsesammanträde (Utskick till kommunerna och förbundsstyrelsen av förslag till samrådsunderlag för verksamhetsinriktning och budget 2008) 8-9 feb Förbundsstyrelsens lunch - lunchmöte (Introduktion för nya förbundsstyrelsen, beslut om samrådsunderlag) 19 feb Presidiet styrgruppen 1 mars Styrgruppen (v 9) kl mars Utskick inför presidiemöte. 26 mars Presidiemöte 29 mars Utskick inför styrelsesammanträde. 13 april Förbundsstyrelsens sammanträde 13 april Presidiet styrgruppen ca april Styrgruppen + lvp (v 16) kl april Utskick inför presidiemöte.(utskick av förslag till årsredovisning samt förslag till verksamhetsinriktning och budget.) 7 maj Presidiemöte (obs. måndag!) 8 maj Utskick inför förbundsstyrelsesammanträde 1

26 21-22 maj Förbundsstyrelsekonferens. (Beslut om förslag till årsredovisning samt förslag till verksamhetsinriktning och budget.) 30 maj Presidiet styrgruppen kl maj Utskick inför förbundsfullmäktigesammanträde 7 juni Styrgruppen + lvp (v 23) kl juni Förbundsfullmäktigesammanträde (Beslut om årsredovisning för 2006 samt om verksamhetsinriktning och budget för 2008) 21 augusti Utskick inför presidiemöte 22 augusti Presidiet styrgruppen kl augusti Presidiemöte 30 augusti Utskick inför förbundsstyrelsesammanträde augusti Styrgruppen + lvp (v 35) lunch-lunch torsdag kl 13 fredag kl september Förbundsstyrelsens sammanträde 25 september Utskick inför presidiemöte 1 oktober Presidiet styrgruppen kl oktober Presidiemöte (obs. onsdag) 11 oktober Utskick inför förbundsstyrelsesammanträde 10 oktober Styrgruppen (v 41) kl oktober Förbundsstyrelsens sammanträde 14 november Presidiet styrgruppen kl november Utskick inför presidiemöte 20 november Styrgruppen + lvp (v 47) kl

27 27 november Presidiemöte (obs. tisdag) 29 november Utskick inför förbundsstyrelsesammanträde 14 december Förbundsstyrelsens sammanträde 3

28 Dnr: Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Överlämnandehandling Styrgruppen för regional planering bad kansliet att göra en verksamhetsberättelse för den kommande styrgruppen. Verksamhetsberättelsen skulle innehålla de frågor som styrgruppen behandlat under mandatperioden och som har bäring in i kommande mandatperiod. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information Göteborg Bo Aronsson /Cecilia Kvist

29 Styrgruppsärende Pia Arnesson Cecilia Kvist Styrgruppen för regional planering Verksamheten överlämnandehandling Det regionala uppdraget Styrgruppen för regional planering, fram till 2004 benämnd ledningsgruppen för regional planering, bildades 2003 med uppgift att behandla såväl plan- som miljö- och trafikfrågor. Denna nya grupp ersatte de tre tidigare ledningsgrupperna för miljö, trafik och regional planering. Styrgruppen har arbetat på uppdrag av förbundsstyrelsen och berett frågor som rör regional planering, främst inom sakområdena miljö och samhällsbyggnad, bevakat utvecklingen inom dessa områden samt tagit de initiativ som utvecklingen föranlett. Styrgruppen har även haft ansvaret för att genom samverkan få till stånd och kontinuerligt genomföra ett aktivt erfarenhetsutbyte och idéarbete inom dessa sakområden. På delegation har styrgruppen övertagit följande uppgifter från tidigare ledningsgrupper; Göteborgsöverenskommelsen och samordningsansvaret för infrastrukturplaneringen i regionen från ledningsgruppen för trafik samt luftvårdsprogrammet från ledningsgruppen för miljö. Styrgruppens ambition har varit att koncentrera sig på den långsiktiga planeringen och ha ett helhetstänkande. Principdiskussioner kring regionala frågeställningar har aktualiserats i samband med remissyttranden över bl a kommunala översiktsplaner, infrastrukturutredningar och naturvårdsplaner. Styrgruppen har inte behandlat detaljplaner om inte dessa bedömts ha regional betydelse. De inledande diskussionerna i styrgruppen resulterade i att frågor som sågs som viktiga att arbeta med under mandatperioden var infrastruktur, boende, handel, näringsliv samt kollektivtrafik. Inledningsvis fokuserades arbetet främst på frågor rörande boende och kollektivtrafik och under senare delen även handelsfrågor. Infrastrukturfrågorna har haft stor aktualitet och kontinuerligt behandlats. 1

30 GR är regionplaneorgan GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL). På förbundsstyrelsens uppdrag har styrgruppen för regional planering lett detta arbete och berett sådana frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande. Kortfattat har huvuduppgifterna varit att: biträda kommuner och statliga myndigheter med regionala synpunkter, följa regionala frågor inom ansvarsområdet, låta utreda förhållanden som har regional räckvidd, fortlöpande följa statlig och kommunal planering, samråda vid upprättande av förändring av översiktsplaner och detaljplaner (när dessa får regionala konsekvenser), förse kommunerna med underlag ifråga om mellankommunala frågor, underlätta information om regionala förhållanden mellan och inom kommunerna. Samordningsansvar för infrastrukturplaneringen i regionen GR har genom ett särskilt beslut i förbundsstyrelsen förankrat i varje medlemskommun uppdraget att samordna planeringen av transportinfrastrukturen i regionen. Detta uppdrag, där styrgruppen varit beredande, innebär att GR ska: ansvara för samordningen av all regional infrastrukturplanering, d v s sådan planering som berör hela regionen eller två eller flera medlemskommuner. representera kommunerna i olika organisationers arbets- och ledningsgrupper som behandlar regional infrastrukturplanering. ansvara för utformningen av remissvar över sådana utredningar som berör regional infrastrukturplanering och som tillställs GR och/eller medlemskommunerna. Utformningen av svaren ska ske i samråd med berörda kommuner. företräda medlemskommunerna gentemot staten och Västra Götalandsregionen i frågor som berör regional infrastrukturplanering. 2

31 initiera utredningar om regional infrastrukturutbyggnad på eget initiativ eller efter framställan från medlemskommunerna. Göteborgsregionens luftvårdsprogram GR företräder medlemskommunerna i luftvårdsprogrammet, som även omfattar länsstyrelsen i Västra Götalands län och medlemmar från näringslivet. Det innebär att följa utvecklingen och ta initiativ till åtgärder så att gällande miljökvalitetsnormer kan klaras och att klimatmålen nås. Styrgruppen för regional planering utgör den politiskt tillsatta delen av styrgruppen för luftvårdsprogrammet. Styrgruppens sammansättning Alla GR:s medlemskommuner har varit representerade i styrgruppen för regional planering som haft 18 ledamöter (15 ordinarie och 3 adjungerade). Styrgruppen har under perioden haft följande sammansättning: Leif Johansson (s) Kungälv, ordf Roland Rydin (m) Göteborg, vice ordf Anneli Hulthén (s) Göteborg Kjell Björkqvist (fp) Göteborg Kenneth Johansson (s) Lerum Hans Bergfelt (m) Mölndal Lasse Selander (v) Partille Hans-Olof Engvall (kd) Mölndal Elaine Björkman (s) Ale Göran Hildén (fp) Härryda Bjarne Färjhage (c) Lilla Edet Rolf Edvardsson (s) Öckerö Kia Andréasson (mp) Göteborg Tore Hult (s) Alingsås Hans Broberg (fp) Mölndal Adjungerade Per Ödman (m) Kungsbacka Bo Pettersson (s) Stenungsund Eva Bertilsson-Styvén (s) Tjörn 3

32 Vad har styrgruppen arbetat med? Nedan följer huvuddragen inom de områden som styrgruppen behandlat under mandatperioden samt ett axplock ur ärendefloran. Kommunala översiktsplaner styrgruppen har varit beredande instans och till förbundsstyrelsen lagt fram förslag till remissyttranden över översiktsplaner från följande kommuner: Kungsbacka, Mölndal, Partille, Öckerö, Stenungsund, Lerum och Ale. Styrgruppen har även för egen del yttrat sig över fördjupade översiktsplaner och detaljplaner som bedömts ha regional betydelse bl a FÖP för ytterhamnsområdet i Göteborg, FÖP för delar av Gamlestaden Bagargården, FÖP för staden Alingsås, Utveckling av Frölunda torg samt Strukturstudie för Västra Hisingen. Bostadsbyggande/boendeplanering styrgruppen har initierat ett idéoch erfarenhetsutbyte för att bidra till ett balanserat bostadsbyggande av hög kvalitet och till acceptabla kostnadsnivåer. Behovet av en samlad bild av bostadssituationen i regionen, som kan stärka regionens attraktivitet, har lett fram till uppdraget att göra en kartläggning av kommunernas pågående samt framtida bostadsplaner. Infrastruktur styrgruppen har på förbundsstyrelsens uppdrag varit beredande vad gäller GR:s samordningsansvar för infrastrukturplaneringen (se ovan) samt följt utvecklingen inom området. Under mandatperioden har styrgruppen yttrat sig rörande bl a Västlänken (tågtunnel under Göteborg), Väg 155 Västra Hisingen- Öckerö, utbyggnad av två delsträckor av Götalandsbanan, utbyggnad av delar av Västra stambanan till fyrspår samt utbyggnad av delar av Norge/Vänernbanan och Rv 45 (numera E45). Processen inför kommande investeringsplaner gällande för nationell och regional infrastruktur har påbörjats under mandatperioden. Styrgruppen har informerats av regionråd och tjänsteman från Västra Götalandsregionen. Kollektivtrafik styrgruppen har bevakat att kommunala planer och större investeringar i infrastrukturen aktivt bidrar till att målen avseende kollektivtrafiken kan nås, samt i övrigt tagit initiativ som kan bidra till att öka kollektivtrafikens andel av det totala resandet i Göteborgsregionen. 4

33 Handel utifrån tidigare framtaget kunskapsunderlag Handeln i Göteborgsregionen, som redovisats och godkänts av styrgruppen, har styrgruppen uppdragit åt kansliet att formulera en regional strategi för handelns utveckling i Göteborgsregionen. Enligt beslutet är syftet att verka för att etableringar som kan få betydande påverkan på den regionala strukturen och trafiken kommer till stånd i lägen som bidrar till en hållbar utveckling. Miljö styrgruppen har delgetts information om och en sammanfattning av det förslag till Miljöpolitiska målsättningar för Göteborgsregionen som tidigare tagits fram. Styrgruppen gav därefter kansliet i uppdrag att omarbeta Förslag till miljömål från mars Arbetet med miljömålen har varit vilande under 2005 och Gruspolicy med tidigare framtagen grusförsörjningsplan som grund har ett åtgärdsprogram för regional grusförsörjning tagits fram och godkänts av förbundsstyrelsen. En av punkterna i åtgärdsprogrammet innebar att utarbeta en regional gruspolicy för att underlätta arbetet för medlemskommunerna vid upphandling och planering. Ett förslag till regional gruspolicy har behandlats i styrgruppen som beslutade att GR:s medlemskommuner och länsstyrelserna i Västra Götalands och Hallands län ska beredas tillfälle att yttra sig över policyn innan den förs fram till förbundsstyrelsen för godkännande och rekommendation att tillämpas i kommunerna. Grönstruktur (hav, skog och sjöar) i styrgruppen har förts diskussioner kring vikten av att de grundläggande kvaliteter som regionens naturområden utgör bibehålles samt att dessa områden görs tillgängliga. Styrgruppen har berett och godkänt ett förslag till yttrande över Länsstyrelsens förslag till program för skydd av tätortsnära grönområden i Göteborgsregionen samt även föreslagit förbundsstyrelsen att godkänna detta. Förbundsstyrelsen avstod dock från att avge yttrande. Vattenvård och vattenförsörjning med utgångspunkt i tidigare framtagen regional vattenförsörjningsplan och åtgärdsprogram har styrgruppen i sitt arbete verkat för att säkra och förbättra vattenkvaliteten i Göta älv med flera vattendrag och samtidigt bevakat att behovet av att en alternativ regional vattentäkt kan tillgodoses för att minska känsligheten av störningar vid eventuella föroreningar i Göta älv. Styrgruppen har beslutat att GR, kommunerna, vattenvårdsförbundet, 5

34 större företag, kraftproducenter, jord- och skogsbruksorganisationer, fiskevattenägare m fl, ska bilda ett vattenråd för Göta älvs avrinningsområde. Vattenrådets uppgift är att genomföra arbetet med EU:s vattendirektiv. Syftet med vattendirektivet är att allt vatten till 2015 skall ha uppnått god ekologisk och kemisk vattenstatus. Regionala uppdrag med politisk representation Styrgruppen har genom politisk representation deltagit i följande grupperingar: Via Lappia GR är medlem i intresseorganisationen, som arbetar för att stärka stråket E45 (tidigare riksväg 45) i hela dess stäckning till Karesuando. Representanter: Elaine Björkman, Ale och Bjarne Färjhage, Lilla Edet. Götalandsbanan GR har genom styrgruppen haft politisk representation som följt arbetet med Götalandsbanan, delen Borås - Mantorp. Representanter: Leif Johansson, Kungälv och Hans Bergfelt, Mölndal. Förstudie Kust till kustbanan, delen Almedal Mölnlycke styrgruppen har beretts möjlighet att yttra sig över de två olika utbyggnadsalternativ som har studerats. Representanter: Leif Johansson, Kungälv och Kjell Björkqvist, Göteborg. Järnvägsutredning Västra stambanan, delen Aspen Floda syftet med en utbyggnad till dubbelspår i Västra stambanan, på delen Floda Aspen är främst att höja kapaciteten så att persontrafiken kan utökas och godstrafiken ges större tillgänglighet dagtid. Representant: Tore Hult, Alingsås. DART (Driftsättning av regional transportinformatik) ett projekt som syftar till att underlätta för trafikanter och resenärer genom informationsåtgärder. GR medverkar med bl a Vägverket, Banverket och Västtrafik i en tjänstemannagrupp. En översyn av DART har nyligen genomförts och resulterat i att frågor som behöver behandlas politiskt lyfts till styrgruppen för regional planering. Tidigare ingick Kenneth Johansson, Lerum och Hans Broberg, Mölndal med en rad tjänstemän i en särskild styrgrupp för projektet. Järnvägsutredning Västlänken en tågtunnel under Göteborg för att bygga bort säckstationen och sammanbinda de olika spårsystemen. 6

35 Representanter: Roland Rydin, Göteborg och Anneli Hulthén, Göteborg under perioden som ersattes av Kenneth Johansson, Lerum Särskilda uppdrag och projekt GR har i sin löpande verksamhet deltagit i externa nätverk och projekt samt haft uppdrag som direkt eller indirekt fallit inom ramen för styrgruppens ansvarsområde. Göken/Gökungen styrgruppen har, på delegation från förbundsstyrelsen, fördelat investeringsmedel för förbättringar av infrastruktur och miljö. Sedan 1998 har totalt 910 miljoner kronor fördelats inom Göken och 160 miljoner kronor inom Gökungen. Bland de projekt som fullföljts är bl a busskörfält på infartsleder. Avsikten är att projekt som tilldelats medel ska vara avslutade senast under Grön Kemi GR har tillsammans med länsstyrelsen i Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen och BRG arbetat inom ramen för projektet Grön Kemi vars syfte är att påverka utvecklingen mot mer hälso- och miljöanpassade kemiska produkter som samtidigt har en god funktion. Inom projektet har man bl a arbetat med följande områden: renare kemikalier till sjöss, HA-oljor i bildäck, miljöanpassade smörjmedel, renare bensin för utombordare och test av målarfärger. Projektet Grön Kemi avslutades i september Orsaken är att viktiga mål inom ett antal produktområden nu uppnåtts. Inom varje produktområde finns dessutom andra aktörer som driver arbetet vidare i de fall det behövs. Inom ett område, sjöfarten, fortsätter dock arbetet efter beslut i styrgruppen i ett särskilt projekt Clean Shipping med liknande strategi som i Grön Kemi. Delregionala ägarrådet i Göteborgsregionen styrgruppen har tillsammans med politisk representation från kommunerna Vårgårda och Orust samt två representanter från Västra Götalandsregionen utgjort det delregionala ägarrådet. Leif Johansson, Kungälv och Göran Hildén, Härryda har varit det delregionala ägarrådets representanter i ägarrådet som utgör ett samordningsorgan för Västtrafiks ägare och fungerar som en gemensam mötesplats för information och diskussion om kollektivtrafikens roll i samhällsutvecklingen. Under mandatperioden har det delregionala ägarrådets mandat att företräda ägarna ifrågasatts och frågan har lyfts från GR till ägarna att utse nytt delregionalt ägarråd. 7

36 Övrigt Styrgruppen har även fått information om bl a: ARC (Airport Regions Conference) som är ett europeiskt nätverk av regioner och kommuner med internationella flygplatser. GR:s medverkan och arbete i tjänstemannanätverken HUR 2050 (Framtidens utmaning tillsammans utveckla en hållbar region) och K2020 (Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet). GR blev i maj 2006 projektägare för K2020. GR:s medverkan i Banverkets idéstudie Spår 2050 om järnvägstrafikens långsiktiga utveckling i stråken in mot Göteborg. Riskanalys med avseende på vattenkvalitet där GR har ansökt om och beviljats forskningsmedel för att utveckla en metod för att göra en samlad riskvärdering för en vattentäkt. GR:s klimpansökan om medel för ett gemensamt klimatinvesteringsprogram Europakorridoren, i vilken Götalandsbanan utgör en del av bansträckningen. Miljösamverkan Västra Götaland som är en samverkan mellan Västra Götalandsregionen, länsstyrelsen i Västra Götalands län, kommunförbunden (inkl. GR) och kommunernas miljöförvaltningar, syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet. Gråbo-Mjörnprojektet som handlar om att säkerställa en eventuell framtida vattentäkt. GR har genom ett beslut i förbundsstyrelsen 2004 uppdraget att samordna arbetet som berör den framtida regionala vattenförsörjningen i Göteborgsregionen samt att verka för att marken i Gråbodeltat säkerställs för en möjlig framtida komplettering av vattenförsörjningen i regionen. 8