Programnämnden för läkarutbildning

Transkript

1 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL Medicinska fakulteten Diarienummer STYR 2018/778 Programnämnden för läkarutbildning (PNL) Sammanträde Programnämnden för läkarutbildning Sammanträde 16 maj 2018 Närvarande: Ledamöter Christer Larsson, lärarledamot, ordförande Mikael Bodelsson, lärarledamot Anna Hultgårdh, lärarledamot, förutom 57 Daniel Nordanstig, lärarledamot Eva Norström, lärarledamot Sara Regnér, lärarledamot, förutom Ola Björgell, ledamot yrkesliv Simon Heissler, administrativ ledamot Ida Johansson, studentledamot Matilda Johnsson Sjöström, studentledamot suppleant för John Louw Tiia-Marie Sundberg, studentledamot Johanna Henriksson, studentledamot Förhinder: Annika Brorsson, lärarledamot Elisabet Londos, lärarledamot Stefan Bremberg, ledamot yrkesliv Närvaro- och yttranderätt Peter Svensson, programdirektör Margareta Troein, ordf Studiesociala Stefan Lindgren, ordf Examinationskomm. David Ganrot, ekonom Jesper Petersson, ordf Internationella Nils Danielsen, inbjuden föredragande, utgår efter 52 Christina Gummesson, MedCUL Linnéa Sandström, ordf studentkåren MF Vid protokollet Linda Palmqvist, utbildningskoordinator 43 Justeringsperson Nämnden utser Eva Norström att tillsammans med ordförande justera dagens protokoll. 44 Adjungeringar Nils Danielsen beviljas närvaro- och yttranderätt vid dagens sammanträde. 45 Meddelanden - Grundutbildningsnämnden: Protokoll senaste sammanträden, se - Nya Ladok har öppnat; fungerar i stort sett med ett antal barnsjukdomar. Examinatorer måste ansöka om behörighet i Lucat samt gå 15-minuters onlinekurs via kompetensportalen. Mer info: - Reviderad version av Studenternas rättighetslista på remiss 1

2 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL Medicinska fakulteten Diarienummer STYR 2018/778 Programnämnden för läkarutbildning (PNL) Sammanträde Protokoll att lägga till handling PNL Sammanträde protokoll STYR 2018/559 Ordförandebeslut Examinator Obst/Gyn STYR 2018/808 Studiesociala kommittén Sammanträde protokoll STYR 2018/753 Presidiemöte protokoll STYR 2018/752 Ordförandebeslut Internationella kommittén Sammanträde protokoll Läggs till handling. Beslutspunkter 47 Revidering av utbildningsplan MKULÄ Kompletterande utbildning för läkare med examen utanför EU/EES och Schweiz (KUL) Föredragande: Nils Danielsen Programnämnden beslutar: - att tillstyrka utbildningsplanen i enlighet med bifogat förslag och överlämnar ärendet till Grundutbildningsnämnden för beslut. 48 Fastställande av kursplan Särskilt kompletterande kurs (KUL4) Föredragande: Nils Danielsen Programnämnden beslutar: - att fastställa kursplanen för LÄKO14 Särskilt kompletterande kurs (KUL4) 15 hp i enlighet med bifogat förslag, under förutsättning att Grundutbildningsnämnden fastställer den reviderade utbildningsplanen i Fastställande av kursplan Avslutande kompletterande kurs (KUL5) Föredragande: Nils Danielsen, som rapporterar generellt kring hur det gått för första gruppen. Programnämnden beslutar: - att fastställa kursplanen för LÄKO15 Avslutande kompletterande kurs (KUL5) 15 hp i enlighet med bifogat förslag, under förutsättning att Grundutbildningsnämnden fastställer den reviderade utbildningsplanen i Utseende av examinator för KUL4 och KUL5 STYR 2018/797 Föredragande: Christer Larsson Programnämnden beslutar: - att utse Ulla Westin till examinator för kurserna Särskilt kompletterande kurs (KUL4) 15 hp och Avslutande kompletterande kurs (KUL5) 15 hp, under höstterminen

3 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL Medicinska fakulteten Diarienummer STYR 2018/778 Programnämnden för läkarutbildning (PNL) Sammanträde Hantering av studiesociala ärenden för KUL STYR 2018/848 Föredragande: Christer Larsson Programnämnden beslutar: - att delegera studiesociala ärenden för Kompletterande utbildning för läkare med examen utanför EU/EES och Schweiz (KUL) till den Studiesociala kommitté som ligger under Programnämnden för läkarutbildning. 52 Fastställande av styrdokument Problembaserat lärande (PBL) STYR 2018/801 Föredragande: Christer Larsson Diskussion kring bl.a. antal examinationstillfällen, och ytterligare harmonisering av ersättningsuppgifter för PBL och för Case vid bortavaro. Programnämnden beslutar: - att fastställa dokumentet i enlighet med bifogat förslag, med mindre språkliga ändringar samt följande ändringar under rubriken Närvaro vid PBL: - förtydliga sista meningen i tredje stycket genom att lägga till Detta kan endast tränas och bedömas vid PBL. och - lägga till skriflig eller muntlig framför ersättningsuppgift, och - ersätta PBL 2 med PBL-fallets andra PBL-möte. - att ta bort stycket med rubrik Kommunikation mellan läkarprogrammet och studenter och ge programnämndens ordförande i uppdrag att skriva ett nytt stycke om kommunikation efter att programmets hantering av studenters e-postadresser har klarlagts. 53 Förlängning av ordförandeskap i Studiesociala kommittén STYR 2018/800 Föredragande: Christer Larsson Programnämnden beslutar: - att utse Margareta Troein till ordförande i Studiesociala kommittén till och med Revidering av Studiesocialt regelverk för läkarprogrammet STYR 2018/806 Föredragande: Margareta Troein Programnämnden beslutar: - att fastställa Studiesocialt regelverk för läkarprogrammet i enlighet med bifogat förslag. 55 Uppdrag Nationella EPA STYR 2018/851 Föredragande: Christer Larsson Programnämnden beslutar: - att Lunds universitets läkarprogram deltar i det beskrivna nationella samarbetet, och - att ge programnämndens ordförande i uppdrag att slutförhandla uppdraget med övriga lärosäten samt att utse två lärarrepresentanter. 3

4 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL Medicinska fakulteten Diarienummer STYR 2018/778 Programnämnden för läkarutbildning (PNL) Sammanträde Fastställande av övergångsregler för nya utbildningsplanen för läkarprogrammet U 2018/256 Föredragande: Christer Larsson Diskussion, bland annat om harmonisering av hantering av portföljer som inte inkommer innan terminsslut. Programnämnden beslutar: - att fastställa övergångsreglerna för Termin 1-3 från nuvarande utbildningsplan för Läkarprogrammet MALÄK till ny utbildningsplan MALÄP, enligt bifogat förslag. - att revidera övergångsreglerna vid nästkommande sammanträde (september 2018), för att hantera eventuell förändring av examinationer i morfologi i nya kursplaner för Termin 2 och Utseende av examinator för Kunskap och lärande och Molekyl till vävnad STYR 2018/798 Föredragande: Christer Larsson Programnämnden beslutar (Anna Hultgårdh deltar inte i beslutet): - att utse Anna Hultgårdh till examinator för kursen LÄKC11Kunskap och lärande 4,5 hp, och för kursen LÄKC12 Molekyl till vävnad 25,5 hp under perioden H18-V21 (3 år). 58 Utseende av examinator för den internationella kursen Surgery Course for Exchange Students STYR 2018/856 Föredragande: Christer Larsson Programnämnden beslutar (Sara Regnér deltar inte i beslutet): - att utse Sara Regnér till examinator för kursen VMFM02 Surgery Course for Exchange Students 18 hp, under höstterminen Utseende av examinator för den internationella kursen Elective Study in Surgery STYR 2018/857 Föredragande: Christer Larsson Programnämnden beslutar (Sara Regnér deltar inte i beslutet): - att utse Bobby Tingstedt till examinator för kursen VMFN07 Elective Study in Surgery 12 hp, under höstterminen Informations- och diskussionspunkter 60 Utseende av examinator för Patobiologi 2 från och med höstterminen Christer Larsson informerar. Nämnden planerar att fatta beslut per capsulam i augusti när relevanta personalärenden uppklarats. 61 Praktiska färdigheter på kliniska kurser diskussionsunderlag Peter Svensson informerar i Stefan Lindgrens ställe. Förväntade praktiska färdigheter vid godkänd klinisk kurs har sammanställts av examinatorerna (Klinisk medicin 1-4 och Individ och samhälle). Det bifogade utkastet är en första inventering som Examinationskommittén ska arbeta vidare med. Studenten ska känna igen formatet och lättare kunna identifiera vilka färdigheter som är i fokus för aktuell kurs. Sammanställningen blir i linje med arbetet med kompetensnivåer/epa. 4

5 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL Medicinska fakulteten Diarienummer STYR 2018/778 Programnämnden för läkarutbildning (PNL) Sammanträde Diskussion, bland annat kring progression. Flera av de identifierade färdigheterna hör hemma i tidigare kurser. Studentledamöterna är positiva till att färdigheterna inventeras och har viktig feedback att ge gällande de flesta av de individuellt listade färdigheterna, som de kan skicka skriftligt till nämnden/kommittén. Utöver detta är det impopulärt bland studenterna att portföljen dokumenteras på papper och inte digitalt. Studentrepresentanter från flera terminer bör inkluderas i arbetet med sammanställningen, eventuellt bör kontakt också tas med ansvariga på de olika placeringarna. Rapportering 62 Ekonomi David Ganrot rapporterar att det hittills inte är några större ekonomiska avvikelser i år, förutom att programmet har lite för få studenter (ca 5% / 60 studenter. Fakultetens grundutbildningsnämnd ligger inom ramen för tillåtet myndighetskapital. I höst antas 136 studenter. Flödet genom programmet diskuteras: Studenter har tendens att ta temporärt studieavbrott före eller efter Termin 8 som anses vara en tyngre termin, medan färre tar paus i samband med exempelvis examensarbete på Termin 10. Platsgaranti påföljande termin ges endast vid särskilda skäl. Förtur ges till studenter utan särskilda skäl som fått vänta en extra termin. Alltför stora svängningar i kursers storlek medför kvalitetsutmaningar för programmet. Programmet har börjat föra bättre statistik på antal studenter per termin samt utspärrade studenter, studieuppehåll och avbrott, vilket möjliggör interventioner och förberedelsetid, och möjlighet att hjälpa studenter förutspå när det finns plats för återupptagande av studierna. 63 Rapport från studentkåren Matilda Johnsson Sjöström rapporterar att Stefan Lindgren och Peter Svensson besökt Stor-MUR och diskuterade examination, vilket var givande. OMSiS har haft möte och diskuterat psykisk ohälsa bland studenter, och behov av bättre tillgänglighet till hjälp, tydligare scheman och bedömningar, och jämnare arbetsbelastning. I Lund behövs inläsningstid schemaläggas inför slutexaminationen på Termin 7. Diskussion: Programmet planerar att anamma ett undervisningsprojekt för studenter att stödja andra till hjälp för mental hälsa, till Termin 2. Det diskuteras att fakulteten eventuellt anställer en egen kurator som komplement till Studenthälsan. Studentledamöter i PNL i höst blir Antonio Fernandez som MUR-ordförande; Matilda Johnsson Sjöström tar över för Johanna Henriksson; Ida Johansson och Tiia-Marie Sundberg. 64 Rapport från Programdirektören Peter Svensson rapporterar kring rekryteringar til ledningsuppdrag och ämnesansvariga. TimeEdit projektet går framåt, likasåarbetet med nya kursplaner och med Case. 65 Rapport från Examinationskommitténs ordförande Se 61. 5

6 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL Medicinska fakulteten Diarienummer STYR 2018/778 Programnämnden för läkarutbildning (PNL) Sammanträde Rapport från Studiesociala kommitténs ordförande Se Rapport från Internationella kommitténs ordförande Christer Larsson rapporterar att den 1 juni 8.30 i Belfragesalen tilldelas Lars Hagander det nationella priset för internationalisering. Alla är välkomna. 68 Övrigt Inget övrigt. 69 Nästa sammanträde Onsdag 19 september i Lund. Vid protokollet. Linda Palmqvist, utbildningskoordinator Justeras Justeras Christer Larsson, ordförande. Eva Norström, lärarledamot 6

7

8 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL Medicinska fakulteten Sammanträdesdag Internationella kommittén för läkarprogrammet Närvarande: Jesper Petersson, ordf Lars Hagander Kristina Källén Elisabeth Axell Anna Graber-Soudry Christina Jeppsson Agnes Lindgren (studentrepresentant) 1. Val av justeringsperson Till justerare valdes Agnes Lindgren. 2. Godkännande av dagordningen Dagordningen godkändes. 3. Internationalisering i den nya utbildningsplanen CJ redogjorde för arbetet med texten avseende internationalisering som ska inkluderas i läkarprogrammets nya utbildningsplan. De mobilitetsfönster som redan finns kommer i möjligaste mån att behållas samtidigt som man kommer att arbeta för att det ska vara möjligt att ta emot och skicka iväg studenter på Postal address Box 117, Lund, Sweden Visiting address Sölvegatan 19, BMC H11, Lund, Sweden Internet

9 2 utbytesstudier under de ordinarie prekliniska kurserna (framför allt under T4 Patobiologi och Patofysiologi) samt även under KM5, T11. Examensarbetet på T5 görs om, varför det finns en osäkerhet om huruvida studenterna i fortsättningen kan åka utomlands under denna termin. Planeringen för nya T5 är ännu inte färdig, men enligt kursledningen kommer det troligtvis att vara möjligt. En mycket viktig punkt i den nya utbildningsplanen gällande internationalisering, är att examinationskraven ska förtydligas. Studenterna ska till exempel inte åläggas att ta igen studieuppgifter efter hemkomst. Detta ses över och en mall för examinationsprocessen vid utbyten ska sättas ihop. Stefan Lindgren är delaktig i denna process. Under denna punkt tog AGS upp frågan om att det vore önskvärt att höja statusen för de inresande studenterna och hon tog även upp svårigheterna med att hitta placeringar på SUS för dem. IK ska undersöka om grundutbildningen skulle kunna ta ett ökat ansvar för placeringen av utländska studenter i samband med att de placerar ut programstudenterna på VIL. LH ska skriva ett pedagogisk projektarbete om de kliniska terminerna ur ett globalt förhållningssätt. Detta är ett av sex områden med speciellt fokus i den nya utbildningsplanen. IK beslöt att involvera LH och be honom skriva in globalt förhållningssätt under internationalisering i den nya utbildningsplanen. Snarast kommer ett utkast påvad internationaliseringsskrivelsen i utbildningsplanenen ska innehålla att skickas ut till IK:s ledamöter på remiss. 4. Ny utlysning av internationella stimulansmedel Innan sommaren kommer internationella stimulansmedel med fokus på lärarmobilitet att lysas ut. I nuläget är det väldigt få lärare som reser iväg för att undervisa vid utländskt lärosäte. IK menar att vi bör uppmuntra lärare utan lång erfarenhet, även till exempel tutors och doktorander som är anställda inom SUS. IK menar även att prioritet ska ges till dem som vill undervisa vid

10 3 våra partneruniversitet då det är strategiskt viktigt för att öka kvaliteten på våra studentutbyten. 5. Genomgång av den Internationella handlingsplanen Den internationella handlingsplanen för läkarprogrammet ska följas upp och IK ska identifiera vad som uppnåtts och vad som behöver göras innan året är slut. Föreslaget är att vi avsätter tid till detta vid nästa IK möte. 6. Uppmuntran att anmäla sig till CIM CJ föreslår att det ska vara meriterande att vara registrerad för CIM vid ranking av våra studenter som ansöker om att resa utomlands på våra avtal. IK tänker vidare på detta och tar upp ärendet igen. Förslag från studentrepresentant AL är att CIM-deltagande istället ska kopplas till utbetalning av resebidrag. IK är inte överens och bordlägger frågan med avsikt att fundera vidare över hur vi kan stimulera deltagandet i CIM. 7. Kliniska placeringar SUS De kliniska placeringarna för de inresande studenterna avhandlades under punkt 3. Tilläggas kan att IA och JP tar kontakt med programmet och förvaltningarna i frågan. 8. Utvärdering U21 Utvärderingen av U21 är klar och ska skickas in till fakultetsledningen. Tillägg om vikten av U21 och hur detta nätverk kopplas till den internationella handlingsplanen ska göras. 9. Avtal Nya avtalsförfrågningar IA har fått en första förfrågan från Mahidol University, Thailand. Eftersom vi inte vet särskilt mycket om vad de kan erbjuda våra studenter beslutar IK att möjligheterna ska undersökas. AL påpekar att i första hand är det intressant med kliniska placeringar när nya avtal ska ingås. Även Macquarie University, Australien, har inkommit

11 4 med en förfrågan om samarbete vilket IK menar ligger helt i linje med vår önskan att utöka avtalen i engelskspråkiga länder. Utökning av avtal i engelskspråkiga länder En lista ska upprättas med strategiskt viktiga lärosäten. Nedan följer några förslag: Melbourne Medical School University of Sidney Macquarie University University of New South Wales University of Glasgow King s College London Dundee Medical School University of Oxford University of Cambridge EA arbetar vidare med att sluta avtal i samband med hennes planerade besök i september. LH arbetar vidare på kontakten. För övrigt är det snart dags för uppdatering av Erasmusavtalen och då kommer lärarmobilitet att inkluderas. 10. Övrigt Lars Hagander blev Lunds universitets kandidat för det internationella priset inom NIMUS. IK håller tummarna för LH. AL äskade pengar för att delta i Läkarsällskapet hälsokonferens som KI ger i Stockholm i april. IK beslutar att bifalla vår ledamots förfrågan med 2000 kr. EA informerade om U21 Summer School i Lund. Vi har tagit ut fem studenter från Medicinska fakulteten som ska närvara. När schemat är klart (i maj, v. 18)

12 5 ska det skickas ut till alla IK-ledamöter så att de kan anmäla sitt intresse att delta. IA meddelade att CIM ceremonin kommer att hållas den 24 maj och att IK som alltid är mycket välkomna. 11. Nytt möte En Doodle om nytt möte i juni ska skickas ut. Vid protokollet, Christina Jeppsson Justerat, Agnes Lindgren

13 Revidering av utbildningsplan för Kompletterande utbildning för läkare med examen utanför EU/EES och Schweiz (KUL) Vid planering av kurserna KUL4 och KUL5 har man blivit varse att psykiatrin inom KUL4 inte har möjlighet att bereda verksamhetsintegrerat lärande för 20 studenter under en halv termin. För att lösa detta föreslås att kurserna KUL4 och KUL5 läses parallellt. Då kan det verksamhetsintegrerade lärandet inom psykiatrin fördelas över en hel termin. Ett sådant upplägg underlättar också för placeringar inom primärvården som sker inom KUL5. Bedömning är att detta är så pass viktigt för utbildningens kvalitet att en revidering av utbildningsplanen som möjliggör detta upplägg görs. PNL föreslås tillstyrka en sådan revidering.

14 UTBILDNINGSPLAN 1 Grundutbildningsnämnden Fastställd av Grundutbildningsnämnden , Gäller från vårterminen 2018 Reviderad av Grundutbildningsnämnden , Gäller från vårterminen 2018 Dnr U 2016/636 Kompletterande utbildning för läkare med examen utanför EU/EES och Schweiz 60 högskolepoäng Nivå A MKULÄ Programbeskrivning Syfte och progression Programmet vänder sig till läkare med utbildning från länder utanför EU/EES-området inklusive Schweiz och som inte på annat sätt erhållit svensk läkarlegitimation eller fått behörighet att göra allmäntjänstgöring (AT). Programmet lyder under förordning 2008:1101 om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning. Förordningen syftar till att studenter som har en avslutad utländsk högskoleutbildning som motsvarar en svensk utbildning enligt högskolelagen ska få de kunskaper som behövs för att kunna få behörighet att i Sverige utöva det yrke som den utländska utbildningen har förberett dem för. Programmet ska ge den ämneskomplettering och kunskapsutveckling som erfordras för att läkare med utländsk examen efter prövning skall kunna godkännas av Socialstyrelsen för att söka tillträde till AT i Sverige. Beslut om vilka regler som mer precist kommer att gälla för att kunna tillträda AT efter godkänt program fattas av Socialstyrelsen. Mål Nationella mål för kompletterande utbildning för läkare Postadress Box 117, Lund, Sölvegatan 19, Telefon , vx , E-post Anna.Arstam@med.lu.se Webbadress:

15 med utländsk examen: Efter slutförd utbildning skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som fordras för att få behörighet som läkare. 2 Kunskap och förståelse För godkänd utbildning skall studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män, visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården, och visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För godkänd utbildning skall studenten visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa, visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälsooch sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter, visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa fördjupad förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter, visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar

16 3 inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, och visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För godkänd utbildning skall studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Innehåll och upplägg Programmet omfattar 40 veckor vilket motsvarar två terminers heltidsstudier eller 60 högskolepoäng och där varje termin (30 högskolepoäng) är uppdelad i två - tre kurser. Utbildningen har sammanlagt fem separata kurser på avancerad nivå. I de olika kurserna ingår såväl lärarledd undervisning i helkurs som undervisning i mindre grupper men det finns också moment som kräver enskilda studier. En stor del av utbildningstiden genomförs som en praktisk klinisk utbildning i nära samarbete med hälso- och sjukvården, s.k. verksamhetsintegrerat lärande (VIL). Det huvudsakliga ämnesområdet är teoretisk och praktisk medicin, men det finns även moment som rör Samhällsoch författningskunskap. Kurs 1 och 2(KUL 1, KUL 2) Introduktion till Kompletterande utbildning läkare och grundläggande kompletterande kurs 7,5 (50% studietakt) Samhälls- och författningskunskap 7,5 hp (50% studietakt) Dessa två moment genomförs parallellt Kurs 3 (KUL 3) Fortsatt kompletterande kurs 15 hp Kurs 4 och 5(KUL 4, KUL 5) Särskild kompletterande kurs 15 hp (50& studietakt) Avslutande kompletterande kurs 15 hp (50% studietakt) Dessa två moment genomförs parallellt

17 KUL 5 (KUL 5) Avslutande kompletterande kurs 15 hp 4 KUL 1 och 2 innehåller klinisk färdighetsträning och utbildning inom grundläggande moment som patientsamtal och undersökningsteknik samt en kurs i Samhälls- och författningskunskap. KUL 3 innehåller fortsatt klinisk färdighetsträning och verksamhetsintegrerat lärande avseende akutmediciniska situationer. KUL 4 innehåller fortsatt klinisk färdighetsträning och utbildning avseende särskilda verksamheter som förutsätter allmän grundläggande kompetens. KUL 5 innehåller verksamhetsintegrerat lärande där de tidigare kursernas innehåll och moment ska tillämpas med hög grad av självständighet. De enskilda kurserna ska genomföras i ordningsföljd och för att kunna fortsätta till nästa kurs måste vissa moment vara godkända innan tillträde till nästa kurs beviljas. I de enskilda kursplanerna anges under rubriken Behörighet, de särskilda förkunskapskrav som gäller för tillträde till nästa kurs inom programmet. Alla ingående kurser innebär heltidsstudier. Kursplaner För varje kurs inom programmet finns en kursplan med detaljerad information om innehåll och omfattning. Examination Examination sker efter varje kurs och består av två delar. 1. Teoretiskt prov som testar kunskap och förståelse 2. Kursportfölj som utformas efter den enskilda kursens inriktning. I kursportföljen läggs uppgifter som avser bedömning av de mål eller delar av mål som inte examineras i teoretiskt prov. Kursportföljen innehåller kursens obligatoriska moment, skriftliga inlämningsuppgifter, muntliga redovisningar, bedömning av praktisk förmåga och bedömning av verksamhetsintegrerat lärande. Kursportföljen examineras i sin helhet. Detaljerad information om examinationens utformning återfinns i kursplanerna.

18 Antal examinationstillfällen vid verksamhetsintegrerat lärande (VIL) Student som inte uppnår godkänt resultat vid första utbildningstillfället erbjuds ytterligare ett utbildningstillfälle med examination. Antalet utbildningstillfällen avseende VIL är begränsat till två. Student som underkänts vid två examinationer ges inte något ytterligare utbildningstillfälle. Student som utan särskilda skäl avbryter sitt VIL i förtid, dvs när 40% eller mer av den totala tiden är genomförd, ska bedömas för betyg (godkänd/underkänd) och har därmed förbrukat ett tillfälle av VIL. Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students VIL eller motsvarande om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten hotas eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. När VIL avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VIL tillfälle är förbrukat. Om en sådan situation inträffar ska en individuell studieplan för studenten upprättas. Först när bristerna är åtgärdade kan VIL åter erbjudas. Undervisningsspråk All undervisning sker på svenska. Betygsskala Tvågradig betygsskala med betygen Underkänd eller Godkänd Kursbevis Student som genomgått utbildningen med godkänt betyg i samtliga kurser erhåller ett sammanhållet utbildningsbevis för hela programmet. Av detta ska framgå att en tvågradig betygsskala med betygen Godkänd och Underkänd tillämpas. Förkunskapskrav och urvalsgrunder Behörighet För antagning till programmet krävs läkarexamen från land utanför EU/EES-området inklusive Schweiz samt av Socialstyrelsen utfärdat beslut om utredning i form av kunskapsprov för läkare eller kompletterande utbildning. Godkända kunskaper i svenska enligt bestämmelser för grundläggande behörighet för grundnivå, Svenska B eller Svenska 3, med lägst betyget Godkänd/E. 5 Urval

19 Steg 1 är ett kunskapstest som alla som har behörighet ska genomföra. Testet mäter teoretiska medicinska kunskaper och formatet för testet är flervalsfrågor. Steg 2 är intervjuer av de sökande som har uppnått bäst resultat på kunskapstestet. Slutgiltig antagning till programmet görs genom att väga samman resultatet från kunskapstestet med den information som framkommit under intervjuerna. Övrigt För övriga regler om anstånd, studieuppehåll, tillgodoräknade etc. gäller de regler som tillämpas på läkarprogrammet. 6

20 Medicinska fakulteten LÄKO14, Särskilt kompletterande kurs (KUL4), 15 högskolepoäng Special Complementary Course (KUL4), 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är godkänd av Programnämnden för läkarutbildning men ännu ej fastställd. Allmänna uppgifter Kursen vänder sig till läkare med utbildning från länder utanför EU/EES-området inklusive Schweiz, som inte på annat sätt har erhållit svensk läkarlegitimation eller är behöriga att göra allmäntjänstgöring (AT). Kursen är obligatorisk och ingår i termin 2 på Kompletterande utbildning för läkare med examen (MKULÄ) och genomförs på halvfart under 20 veckors tid parallellt med KUL5. Undervisningsspråk: Svenska Huvudområde Medicin Fördjupning AXX, Avancerad nivå, kurs/er som inte kan klassificeras Kursens mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna förklara normal variation av individers normala utveckling och åldrande samt resonera runt patofysiologiska mekanismer och hur det kan te sig, med hänsyn tagen till sociala och psykologiska faktorer, förklara bakomliggande vanliga patofysiologiska mekanismer och förstahandsval för diagnostiska metoder och behandlingar utifrån kritisk vetenskaplig granskning av det aktuella kunskapsläget och föra resonemang kring prognos och uppföljning samt förklara detta för kollegor och övriga personalkategorier,

21 2/ 6 redogöra för principer för remittering till specialiserad vård vid tillstånd som kräver specialistkunskap eller är av livshotande karaktär, redogöra för juridiska och etiska aspekter i relation till individer som kan bedömas vara i utsatta situationer avseende vanliga och livshotande tillstånd, föreslå handläggning och uppföljning av individer där det finns misstanke om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation eller missbruk. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska studenten avseende de kliniska situationerna kunna ta upp adekvat anamnes och tillämpa samtalsteknik anpassad till patientens ålder, emotionella och kognitiva förutsättningar, livssituation och behov av integritet, genomföra och bedöma somatisk och psykisk status på patienter och rapportera detta skriftlig och muntligt till kollega och andra vårdgivare, bedöma patientens symtom, psykosociala situation samt kliniska fynd och utifrån denna information bedöma undersökningsresultat med hänsyn tagen till patientens psykosociala situation samt ge förslag på trolig diagnos och differentialdiagnoser samt lägga upp en utrednings- och behandlingsplan baserat på patientens behov och det aktuella kunskapsläget, genomföra ett strukturerat samtal med en patient under akut emotionell belastning och rapportera detta till en kollega, tillämpa principer för klinisk handläggning inklusive juridiska och etiska aspekter avseende vanliga och livshotande tillstånd inom psykiatrisk hälso- och sjukvård. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs ska studenten kunna etablera förtroendefulla relationer och tillämpa dessa med ett professionellt arbetssätt vad gäller bemötande av patienter, anhöriga, sjukvårdspersonal och samhället, värdera och föra resonemang om hur kulturella aspekter, likarättsperspektiv, etiska frågeställningar, globala och ekonomiska skillnader kan påverka handläggning och vård inom kursens centrala kliniska situationer, i det kliniska arbetet, arbeta självständigt i ett team och på ett professionellt sätt etablera förtroendefulla relationer till patienter, anhöriga och övrig sjukvårdspersonal, identifiera egna kunskaps- och färdighetsbrister samt andra begränsningar i arbetet samt självständigt initiera förändring av dessa. Kursens innehåll Kursen innehåller grundläggande kunskaper och färdigheter inklusive metoder för identifiering och handläggning av relevanta akuta och kroniska sjukdomstillstånd vid de centrala kliniska situationer inom Psykiatri och Beroendelära, som krävs för att kunna påbörja tjänstgöring som examinerad läkare. Kursen innehåller även undervisning i grundläggande kunskap om, och förmåga att tillämpa, de lagar som utgör grunden för den examinerade läkarens handläggning av patienter som kan fara illa på grund av psykiatrisk problematik, beroende och missbruk samt mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation. Kursen bygger på tidigare kursers teoretiska och praktiska innehåll och jämfört med KUL1 3 ska kursen vidareutveckla studenternas förmåga att självständigt handlägga kliniska problem på ett vetenskapligt och professionellt sätt med särskild fokus på patienter i utsatt situation samt den växande individen. Kursen omfattar också träning

22 3/ 6 att tillämpa etiska aspekter med ett likarättsperspektiv avseende dessa patienter, med tillämpning av relevant nationell lagstiftning. Kursen innehåller också moment för att träna en fördjupad förmåga till kommunikation med särskilt utsatta personer. Kursens genomförande Undervisningens pedagogiska upplägg baseras på studentaktivt lärande inkluderande frekvent bedömning och återkoppling. Under kursen ges integrerad teoretisk och praktisk undervisning. Fokus är lärande kring vanliga eller akuta kliniska situationer. Studenterna ska träna att med ett hälsoperspektiv agera och diagnosticera de vanligaste och viktigaste sjukdomstillstånden och i samverkan med patienten och övriga berörda handlägga dessa. Den teoretiska undervisningen sker huvudsakligen genom case-metodik. Föreläsningar och gruppövningar samt undervisningsmottagning, patientdemonstration samt praktisk övning i simulator- alternativt reell miljö samt aktiviteter via lärplattform förekommer också. Den praktiska delen av utbildningen inkluderar även verksamhetsintegrerat lärande. Verksamhetsintegrerat lärande kan förekomma även på kvällar och helger. Verksamhetsintegrerat lärande, case-undervisning, gruppövningar som berör professionell utveckling, färdighetsträningar och scenarieövningar är obligatoriska. Om studenten uteblir från obligatoriska moment får studenten genomföra momentet vid senare tillfälle. Teoretiska moment kan komma att ersättas med skriftliga ersättningsuppgifter. Examinator avgör om studenten uppnått berörda mål för obligatoriskt moment. Obligatoriska moment dokumenteras i kursportföljen. Kursens examination Kursens kunskapsinnehåll examineras med skriftligt prov (7,5 hp). Provet är av flervalstyp där studenten ska välja det bästa svaret. Underkänt prov ska göras om i sin helhet med samma provformat. I en kursportfölj (7,5 hp) dokumenteras genomförda godkända praktiska moment inklusive godkänt deltagande i case, verksamhetsintegrerat lärande och obligatoriska moment. I kursportföljen dokumenteras även värderingsförmåga samt vetenskapligt och professionellt förhållningssätt. Kursportföljen värderas fortlöpande i enlighet med fastställda kriterier. Beslut om godkänt/underkänt fattas av examinator. Antal examinationstillfällen vid verksamhetsintegrerat lärande (VIL) Student som inte uppnår godkänt resultat vid första utbildningstillfället erbjuds ytterligare ett utbildningstillfälle med examination. Antalet utbildningstillfällen avseende VIL är begränsat till två. Student som underkänts vid två examinationer ges inte något ytterligare utbildningstillfälle. Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students VIL eller motsvarande om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten hotas eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. När VIL avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VIL-tillfälle är förbrukat. Om en sådan situation inträffar ska en individuell

23 studieplan för studenten upprättas. Först när bristerna är åtgärdade kan VIL åter erbjudas. Om så krävs för att en student med varaktig funktionsnedsättning ska ges ett likvärdigt examinationsalternativ jämfört med en student utan funktionsnedsättning, så kan examinator efter samråd med universitetets avdelning för pedagogiskt stöd fatta beslut om alternativ examinationsform för berörd student. Prov/moment för denna kurs finns i en bilaga i slutet av dokumentet. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd. 4/ 6 Förkunskapskrav Godkänd Introduktion till Kompletterande utbildning läkare och grundläggande kompletterande kurs (KUL1), godkänd Samhälls- och författningskurs (KUL2) samt godkänd kursportfölj (7,5 hp) inom Fortsatt kompletterande kurs (KUL3). Övrigt På läkarprogrammet har definierats ett antal kliniska situationer som en nyexaminerad läkare kommer att möta och förväntas klara av under sin allmäntjänstgöring. Nedanstående urval av kliniska situationer (av totalt 105 på hela läkarprogrammet) baseras på att de är vanligt förekommande inom Psykiatri, Barn- och ungdomspsykiatri och Beroendelära. De kliniska situationerna är definierade främst för att studenterna ska veta inom vilka områden examination sker. Tjänstgöringen på de olika placeringarna ska ge möjlighet till praktisk erfarenhet av nedanstående kliniska situationer, som ett komplement till den teoretiska undervisningen. Studenten ska för dessa kliniska situationer kunna beskriva och förklara omhändertagande, utredningsgång, viktiga differentialdiagnoser samt preventiva och terapeutiska åtgärder. Efter genomgången kurs ska studenten kunna hantera följande kliniska situationer: 1. Aggressivitet och irritabilitet 2. Akut krisreaktion 4. Aptitlöshet 9. Beroende och missbruk 52. Långvarig smärta/värk 64. Oro/ångest 66. Personlighetsförändring 75. Självmordsrisk 80. Stämningslägespåverkan 89. Sömnstörningar 93. Trötthet 94. Tvångsbeteenden 97. Vanföreställningar/hallucinationer

24 100. Våld i nära relationer 101. Våld/misshandel 104. Ätstörning 5/ 6

25 Prov/moment för kursen LÄKO14, Särskilt kompletterande kurs (KUL4) 6/ 6 Gäller från H Skriftligt prov, 7,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 1802 Kursportfölj, 7,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd

26 Medicinska fakulteten LÄKO15, Avslutande kompletterande kurs (KUL5), 15 högskolepoäng Concluding Complementary Course (KUL5), 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är godkänd av Programnämnden för läkarutbildning men ännu ej fastställd. Allmänna uppgifter Kursen vänder sig till läkare med utbildning från länder utanför EU/EES-området inklusive Schweiz, som inte på annat sätt har erhållit svensk läkarlegitimation eller är behöriga att göra allmäntjänstgöring (AT). Kursen är obligatorisk och ingår i termin 2 på Kompletterande utbildning för läkare med examen (MKULÄ) och genomförs på halvfart under 20 veckors tid parallellt med KUL4. Undervisningsspråk: Svenska Huvudområde Medicin Fördjupning AXX, Avancerad nivå, kurs/er som inte kan klassificeras Kursens mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna förklara normal variation av livsförlopp ur ett hälso- och sjukdomsperspektiv för individer och grupper samt resonera runt patofysiologiska mekanismer och hur det kan te sig, med hänsyn tagen till sociala, psykologiska och globala faktorer, argumentera för och föreslå livsstilsförändringar och hälsofrämjande insatser på individ och samhällsnivå som kan påverka individer och grupper ur ett nationellt och globalt perspektiv, analysera farmakologiska principer med hänsyn tagen till individens ålder och övriga tillstånd inför ställningstagande om farmakologisk behandling ska

27 påbörjas, fortsätta eller avslutas, också med hänsyn tagen till polyfarmaci och interaktioner, beskriva specifika aspekter på omhändertagande och behandling vid vanliga långvariga sjukdomar, palliation samt handläggning av multisjuka. 2/ 6 Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska studenten avseende de kliniska situationerna kunna självständigt initiera och följa upp behandling och åtgärder av vanligt förekommande tillstånd i öppenvård inklusive multisjuka patienter, självständigt initiera akut behandling och åtgärder av vanligt förekommande akuta tillstånd i öppenvård samt kunna remittera till lämplig vårdinstans, självständigt dokumentera medicinska åtgärder, samt utfärda lämpliga intyg och annan dokumentation såsom inhämtande av informerat samtycke, tillämpa relevanta lagar och författningar inom försäkringsmedicin och i hälsooch sjukvårdsarbetet, handlägga patienter utifrån ett helhetsperspektiv där patientens samtliga sjukdomar och individuella förutsättningar såsom socioekonomi, kulturell bakgrund och genus vägs in såväl ur ett hälso- som ett sjukdomsperspektiv, kritiskt granska, ta ställning till och argumentera avseende tillämpbarheten av vetenskapligt baserade rekommendationer för den individuella patienten, genomföra patientkonsultationer enligt evidensbaserade principer med förståelse för patientens del, läkarens del och den gemensamma delen i konsultationen, initiera samarbetet kring multisjuka patienter med flera olika professioner och vårdgivare, tillämpa juridiska och etiska aspekter för individer i olika åldrar som kan bedömas vara utsatta för skaderisk, initiera handläggning och uppföljning av individer där det finns misstanke om våld i nära relation eller missbruk, självständigt handlägga och dokumentera dödsfall. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs ska studenten kunna bemöta patienter, anhöriga och medarbetare på ett professionellt sätt, analysera och resonera kring etiska frågeställningar vid hälsa, sjukdom och behandling inkluderat palliativ vård och dödsfall, analysera sina starka och svaga sidor i konsultationen, särskilt vilka områden som behöver utvecklas ytterligare samt hur denna utveckling kan ske, självständigt ta ansvar för sin egen utbildning genom att omdömesgillt bedöma sin kompetens, sitt lärande och reflektera över hur ytterligare utveckling kan ske. Kursens innehåll Kursen består av praktisk och teoretisk undervisning som bygger vidare på studenternas tidigare medicinska kunskaper och färdigheter för att kunna handlägga patienter i öppenvård, inklusive multisjuka patienter, samt att träna studenterna i läkarens dubbla roll som såväl individens som samhällets läkare. Kursen bygger på tidigare kursers teoretiska och praktiska innehåll och jämfört med KUL1 3 ska kursen vidareutveckla studenternas förmåga att självständigt handlägga kliniska problem på ett vetenskapligt och professionellt sätt med särskild fokus på

28 3/ 6 patienter i öppenvård. Kursen omfattar också träning att tillämpa etiska aspekter med ett likarättsperspektiv avseende dessa patienter, med tillämpning av relevant nationell lagstiftning. Kursens genomförande Kursen består av praktiska och teoretiska läraktiviteter inom allmänmedicin och geriatrik. Undervisning ges i form av verksamhetsintegrerat lärande (VIL) på vårdcentral samt teoretisk undervisning. Fokus är lärande kring vanliga eller akuta kliniska situationer. Studenterna ska träna att med ett hälsoperspektiv agera och diagnosticera de vanligaste och viktigaste sjukdomstillstånden och i samverkan med patienten och övriga berörda handlägga dessa. Den teoretiska undervisningen sker huvudsakligen genom case-metodik. Föreläsningar och gruppövningar samt undervisningsmottagning, patientdemonstration samt praktisk övning i simulator- alternativt reell miljö samt aktiviteter via lärplattform förekommer också. Verksamhetsintegrerat lärande kan förekomma även på kvällar och helger. Verksamhetsintegrerat lärande, case-undervisning, gruppövningar som berör professionell utveckling, färdighetsträningar och scenarieövningar är obligatoriska. Om studenten uteblir från obligatoriska moment får studenten genomföra momentet vid senare tillfälle. Teoretiska moment kan komma att ersättas med skriftliga ersättningsuppgifter. Examinator avgör om studenten uppnått berörda mål för obligatoriskt moment. Obligatoriska moment dokumenteras i kursportföljen. Kursens examination Kursens kunskapsinnehåll examineras med skriftligt prov (7,5 hp). Provet är av flervalstyp där studenten ska välja det bästa svaret. Underkänt prov ska göras om i sin helhet med samma provformat. I en kursportfölj (7,5 hp) dokumenteras genomförda godkända praktiska moment inklusive godkänt deltagande i case, verksamhetsintegrerat lärande och obligatoriska moment. I kursportföljen dokumenteras även värderingsförmåga samt vetenskapligt och professionellt förhållningssätt. Kursportföljen värderas fortlöpande i enlighet med fastställda kriterier. Beslut om godkänt/underkänt fattas av examinator. Antal examinationstillfällen vid verksamhetsintegrerat lärande (VIL) Student som inte uppnår godkänt resultat vid första utbildningstillfället erbjuds ytterligare ett utbildningstillfälle med examination. Antalet utbildningstillfällen avseende VIL är begränsat till två. Student som underkänts vid två examinationer ges inte något ytterligare utbildningstillfälle. Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students VIL eller motsvarande om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten hotas eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. När VIL avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VIL-tillfälle är förbrukat. Om en sådan situation inträffar ska en individuell studieplan för studenten upprättas. Först när bristerna är åtgärdade kan VIL åter erbjudas.

29 4/ 6 Om så krävs för att en student med varaktig funktionsnedsättning ska ges ett likvärdigt examinationsalternativ jämfört med en student utan funktionsnedsättning, så kan examinator efter samråd med universitetets avdelning för pedagogiskt stöd fatta beslut om alternativ examinationsform för berörd student. Prov/moment för denna kurs finns i en bilaga i slutet av dokumentet. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd. Förkunskapskrav Godkänd Introduktion till Kompletterande utbildning läkare och grundläggande kompletterande kurs (KUL1), godkänd Samhälls- och författningskurs (KUL2) samt godkänd kursportfölj (7,5 hp) inom Fortsatt kompletterande kurs (KUL3). Övrigt På läkarprogrammet har definierats ett antal kliniska situationer som en nyexaminerad läkare kommer att möta och förväntas klara av under sin allmäntjänstgöring. Nedanstående urval av kliniska situationer (av totalt 105 på hela läkarprogrammet) baseras på att de är vanligt förekommande inom allmänmedicin. De kliniska situationerna är definierade främst för att studenterna ska veta inom vilka områden examination sker. Tjänstgöringen på de olika placeringarna ska ge möjlighet till praktisk erfarenhet av nedanstående kliniska situationer, som ett komplement till den teoretiska undervisningen. Studenten ska för dessa kliniska situationer kunna beskriva och förklara omhändertagande, utredningsgång, viktiga differentialdiagnoser samt preventiva och terapeutiska åtgärder. Efter genomgången kurs ska studenten kunna hantera följande kliniska situationer: 3. Andningssvårigheter 5. Avvikande diagnostiska och accidentella fynd 9. Beroende och missbruk 14. Blodtrycksförändringar 17. Buksmärta 37. Hjärtklappning/onormal hjärtrytm 39. Hosta 41. Huvudvärk/ansiktsvärk 57. Nästäppa/snuva 59. Ont i bröstet 60. Ont i halsen 61. Ont i ryggen/nacke/skuldra 63. Ont i örat 64. Oro/ångest 77. Smärtande och/eller svullen led/leder

30 80. Stämningslägespåverkan 93. Trötthet 98. Vattenkastningsbesvär 103. Yrsel/balansstörningar 5/ 6

31 Prov/moment för kursen LÄKO15, Avslutande kompletterande kurs (KUL5) 6/ 6 Gäller från H Skriftligt prov, 7,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 1802 Kursportfölj, 7,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd

32 LUNDS UNIVERSITET BESLUTSFÖRSLAG Medicinska fakulteten Programnämnden för läkarutbildning (PNL) Dnr STYR 2018 / 801 Problembaserat lärande (PBL) Detta dokument är framtaget för att tydliggöra PBL-momentens roll på läkarprogrammet vid Lunds universitet. Bakgrund En bärande princip för läkarprogrammet är ett studentcentrerat lärande, vilket innebär att man som student är aktiv och har fullt ansvar för sitt lärande. På de fyra första terminerna är PBL det lärandemoment som ska stimulera studenterna till ett sådant lärande. Det centrala teoretiska kunskapsinnehållet ska belysas i de olika PBL-fallen. Det finns ytterligare ett primärt syfte med PBL. PBL är ett av flera moment som möjliggör studenternas träning att uppnå viktiga mål för läkarexamen som berör den professionella läkarrollen. Läkarutbildningen i Sverige styrs av examensordningen. Där anges vilka mål en student ska ha uppnått för att erhålla läkarexamen. Målen är samma för alla läkarprogram i Sverige. Examensordningen är i sin tur konkretiserad i utbildningsplanen. Detta är sedan ytterligare specificerat i kursplanerna som finns för alla kurser på läkarprogrammet. Utbildningsplanen och kursplanerna finns på lärplattformen Moodle: Exempel på mål i examensordningen är: För läkarexamen skall studenten visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa fördjupad förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter, visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg, visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Genom PBL får studenten redan från första terminen träna för att uppnå dessa mål som berör en läkares professionella förmågor och förhållningssätt. Flera av målen relaterar till ett aktivt deltagande i PBL-gruppen och professionellt samarbete med andra studenter. Konkreta exempel på sådana aspekter, viktiga för den framtida yrkesrollen och som studenten tränar genom PBL, är problemlösningsförmåga, samarbete och professionellt förhållningssätt. I kursplanerna finns det mål som syftar mot ovanstående examensmål och de kommer att bedömas och examineras inom PBL-arbetet. Det är inte studentens teoretiska kunskaper som bedöms i PBL. Teoretiska kunskaper bedöms huvudsakligen genom skriftligt prov i slutet av kursen. 1(3)

33 LUNDS UNIVERSITET BESLUTSFÖRSLAG Medicinska fakulteten Programnämnden för läkarutbildning (PNL) Dnr STYR 2018 / 801 Eftersom PBL är ett kontinuerligt examinerande moment är det en obligatorisk del av kursen. Studenter som tydligt brister i professionella förmågor och förhållningssätt påverkar hela gruppens PBLarbete. För att göra detta tydligare är nedan konkretiserat. Närvaro vid PBL Studenter som går på läkarprogrammet förväntas aktivt närvara vid samtliga PBL-moment. Med detta avses att man ska komma väl förberedd inför PBL-fallets andra PBL-möte, aktivt delta vid grupptillfällena samt att man ska bidra till en konstruktiv utvärdering av arbetet. Om man inte kan närvara vid ett PBL-tillfälle ska detta meddelas tutorn via e-post före PBL-mötet. Om det inte är möjligt att meddela tutorn före mötet ska detta göras så fort tillfälle ges. Icke-anmäld frånvaro, noteras och vägs in i bedömningen av PBL (se längre ner i dokumentet). Om en student inte kan delta vid ett PBL-tillfälle ges en skriftlig eller muntlig ersättningsuppgift där gruppens studiemål för fallet analyseras och/eller diskuteras. Ersättningsuppgiften bedöms av tutorn. Samtliga ersättningsuppgifter måste vara godkända för att provmomentet PBL självkännedom och konstruktivt arbete i grupp ska bli godkänt. Ersättningsuppgiften kan delvis kompensera för träning av förmågan att analysera komplexa företeelser och att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap. Det är angeläget att studenten sätter sig in i kursens samtliga PBL-fall. Ersättningsuppgiften kan dock inte kompensera för träning och bedömning av en del andra professionella förmågor och professionellt förhållningssätt. Detta kan endast tränas och bedömas vid PBL. Därför kan hög frånvaro leda till att PBL-momentet underkänns även om man gjort samtliga ersättningsuppgifter man uppmanats att lämna in. Vid ett flertal frånvarotillfällen från PBL ska tutor och/eller examinator därför ta upp detta med berörd student. Frekvent frånvaro från PBL på en kurs kan medföra att provmomentet PBL självkännedom och konstruktivt arbete i grupp blir underkänt även om man har gjort skriftliga ersättningsuppgifter. Mycket grav frånvarofrekvens kan leda till att provmomentet PBL basalt professionellt förhållningssätt blir underkänt. Detta gäller speciellt om det är oanmäld frånvaro. Samarbete i grupp För att en grupps gemensamma arbete ska fungera är det viktigt att alla gruppmedlemmar kommer i tid och verkar för ett gott gruppklimat. Sen ankomst av student noteras och en hög frekvens av sena ankomster kan komma att påverka bedömningen av provmomentet PBL självkännedom och konstruktivt arbete i grupp. Om en student skapar ett direkt obehagligt gruppklimat eller liknande påverkar även detta bedömningen av PBL. Det ska tidigt uppmärksammas och diskuteras med studenten av tutorn. Det finns även ett gemensamt ansvar på PBL-gruppens alla medlemmar att diskutera och utvärdera gruppklimatet. Bedömning av PBL Bedömingen av PBL är indelad i två provmoment som vardera omfattar 3 hp (högskolepoäng): - PBL självkännedom och konstruktivt arbete i grupp - PBL basalt professionellt förhållningssätt 2(3)

34 LUNDS UNIVERSITET BESLUTSFÖRSLAG Medicinska fakulteten Programnämnden för läkarutbildning (PNL) Dnr STYR 2018 / 801 PBL självkännedom och konstruktivt arbete i grupp (3 hp) Vid bedömning av PBL - självkännedom och konstruktivt arbete i grupp utvärderas prestationen i relation till de mål i kursplanen som är kopplade till detta. Som ett verktyg i studentens professionella utveckling ska både student och tutor utvärdera studentens arbete och deltagande i gruppen. Denna värdering, tillsammans med tutorns bedömning ligger sedan till grund för betygsättning av provmomentet. Studentens kunskap avseende fallens teoretiska kunskapsinnehåll ska inte påverka bedömningen. Om en student får betyget underkänt på detta provmoment ska motivering dokumenteras skriftligt och ges till student och till examinatorn på efterföljande kurs. Eftersom målen avseende provmomentet är mer avancerade på efterföljande termin kan studenten gå vidare till nästkommande kurs med underkänt betyg. Om motsvarande provmoment på efterföljande kurs bedöms som godkänt blir provmomentet godkänt även på den föregående kursen. Om provmomentet är underkänt två terminer i rad kan studenten inte gå vidare i programmet. En individuell studieplan ska då upprättas för studenten. Samtliga ersättningsuppgifter måste också vara inlämnade och godkända för att betyget godkänt ska ges på provmomentet. PBL självkännedom och konstruktivt arbete i grupp behöver inte vara godkänt för att man ska få delta i kursens övriga examinationer. PBL basalt professionellt förhållningssätt (3 hp) Med detta provmoment bedöms det basala professionella förhållningssätt man kan förvänta sig av en blivande läkare i sin professionella roll och som blivande kollega. Momentet handlar till stor del om interaktionen med andra studenter, tutorer eller andra berörda av PBL-momentet. En student som gravt ignorerar regelverket för PBL, gravt brister i kontakten med tutorn och/eller med andra studenter, allvarligt motverkar gruppens arbete och/eller uppvisar liknande oacceptabelt beteende kan komma att underkännas på provmomentet. Examinator kan när som helst under kursens gång ge betyget underkänt på detta moment. Eftersom PBL är en kontinuerlig examination får studenten då inte längre delta i PBL-momenten. Ett sådant beslut ska föregås av en skriftlig, och om möjligt muntlig, varning till studenten. Ett sådant beslut medför också att ett PBLutbildningstillfälle är förbrukat för studenten. I denna situation får studenten inte delta i kursens examinationer och kommer inte heller att få gå vidare till efterföljande kurs. En individuell studieplan ska då upprättas. Antal PBL-utbildningstillfällen som en student erbjuds Antalet utbildningstillfällen avseende PBL för en och samma kurs som en student kan erbjudas är begränsat till tre. Student som underkänts vid tre PBL-examinationer ges inte något ytterligare utbildningstillfälle. Vid längre tids sjukdom eller annan allvarlig händelse En student kan drabbas av längre tids sjukdom eller annan allvarlig händelse som får stark påverkan på livet och studierna. I en sådan situation bör studenten kontakta studievägledare och kursledning (tutor, kursansvarig eller examinator). Vid lämpligt tillfälle kommer samtal inledas för att se hur situationen kan lösas och hur programmet kan stödja studentens fortsatta studier. 3(3)

35 LUNDS UNIVERSITET Medicinska fakulteten Programnämnden för läkarutbildning (PNL) BESLUT Dnr STYR 2018 / 801 Problembaserat lärande (PBL) Detta dokument är framtaget för att tydliggöra PBL-momentens roll på läkarprogrammet vid Lunds universitet. Bakgrund En bärande princip för läkarprogrammet är ett studentcentrerat lärande, vilket innebär att man som student är aktiv och har fullt ansvar för sitt lärande. På de fyra första terminerna är PBL det lärandemoment som ska stimulera studenterna till ett sådant lärande. Det centrala teoretiska kunskapsinnehållet ska belysas i de olika PBL-fallen. Det finns ytterligare ett primärt syfte med PBL. PBL är ett av flera moment som möjliggör studenternas träning att uppnå viktiga mål för läkarexamen som berör den professionella läkarrollen. Läkarutbildningen i Sverige styrs av examensordningen. Där anges vilka mål en student ska ha uppnått för att erhålla läkarexamen. Målen är samma för alla läkarprogram i Sverige. Examensordningen är i sin tur konkretiserad i utbildningsplanen. Detta är sedan ytterligare specificerat i kursplanerna som finns för alla kurser på läkarprogrammet. Utbildningsplanen och kursplanerna finns på lärplattformen Moodle: Exempel på mål i examensordningen är: För läkarexamen skall studenten visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa fördjupad förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter, visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg, visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Genom PBL får studenten redan från första terminen träna för att uppnå dessa mål som berör en läkares professionella förmågor och förhållningssätt. Flera av målen relaterar till ett aktivt deltagande i PBL-gruppen och professionellt samarbete med andra studenter. Konkreta exempel på sådana aspekter, viktiga för den framtida yrkesrollen och som studenten tränar genom PBL, är problemlösningsförmåga, samarbete och professionellt förhållningssätt. I kursplanerna finns det mål som syftar mot ovanstående examensmål och de kommer att bedömas och examineras inom PBL-arbetet. Det är inte studentens teoretiska kunskaper som bedöms i PBL. Teoretiska kunskaper bedöms huvudsakligen genom skriftligt prov i slutet av kursen. 1(3)

36 LUNDS UNIVERSITET BESLUTSFÖRSLAG Medicinska fakulteten Programnämnden för läkarutbildning (PNL) Dnr STYR 2018 / 801 Eftersom PBL är ett kontinuerligt examinerande moment är det en obligatorisk del av kursen. Studenter som tydligt brister i professionella förmågor och förhållningssätt påverkar hela gruppens PBLarbete. För att göra detta tydligare är nedan konkretiserat. Närvaro vid PBL Studenter som går på läkarprogrammet förväntas aktivt närvara vid samtliga PBL-moment. Med detta avses att man ska komma väl förberedd inför PBL-fallets andra PBL-möte, aktivt delta vid grupptillfällena samt att man ska bidra till en konstruktiv utvärdering av arbetet. Om man inte kan närvara vid ett PBL-tillfälle ska detta meddelas tutorn via e-post före PBL-mötet. Om det inte är möjligt att meddela tutorn före mötet ska detta göras så fort tillfälle ges. Icke-anmäld frånvaro, noteras och vägs in i bedömningen av PBL (se längre ner i dokumentet). Om en student inte kan delta vid ett PBL-tillfälle ges en skriftlig eller muntlig ersättningsuppgift där gruppens studiemål för fallet analyseras och/eller diskuteras. Ersättningsuppgiften bedöms av tutorn. Samtliga ersättningsuppgifter måste vara godkända för att provmomentet PBL självkännedom och konstruktivt arbete i grupp ska bli godkänt. Ersättningsuppgiften kan delvis kompensera för träning av förmågan att analysera komplexa företeelser och att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap. Det är angeläget att studenten sätter sig in i kursens samtliga PBL-fall. Ersättningsuppgiften kan dock inte kompensera för träning och bedömning av en del andra professionella förmågor och professionellt förhållningssätt. Detta kan endast tränas och bedömas vid PBL. Därför kan hög frånvaro leda till att PBL-momentet underkänns även om man gjort samtliga ersättningsuppgifter man uppmanats att lämna in. Vid ett flertal frånvarotillfällen från PBL ska tutor och/eller examinator därför ta upp detta med berörd student. Frekvent frånvaro från PBL på en kurs kan medföra att provmomentet PBL självkännedom och konstruktivt arbete i grupp blir underkänt även om man har gjort skriftliga ersättningsuppgifter. Mycket grav frånvarofrekvens kan leda till att provmomentet PBL basalt professionellt förhållningssätt blir underkänt. Detta gäller speciellt om det är oanmäld frånvaro. Samarbete i grupp För att en grupps gemensamma arbete ska fungera är det viktigt att alla gruppmedlemmar kommer i tid och verkar för ett gott gruppklimat. Sen ankomst av student noteras och en hög frekvens av sena ankomster kan komma att påverka bedömningen av provmomentet PBL självkännedom och konstruktivt arbete i grupp. Om en student skapar ett direkt obehagligt gruppklimat eller liknande påverkar även detta bedömningen av PBL. Det ska tidigt uppmärksammas och diskuteras med studenten av tutorn. Det finns även ett gemensamt ansvar på PBL-gruppens alla medlemmar att diskutera och utvärdera gruppklimatet. Bedömning av PBL Bedömingen av PBL är indelad i två provmoment som vardera omfattar 3 hp (högskolepoäng): - PBL självkännedom och konstruktivt arbete i grupp - PBL basalt professionellt förhållningssätt 2(3)

37 LUNDS UNIVERSITET Medicinska fakulteten Programnämnden för läkarutbildning (PNL) BESLUT Dnr STYR 2018 / 801 PBL självkännedom och konstruktivt arbete i grupp (3 hp) Vid bedömning av PBL - självkännedom och konstruktivt arbete i grupp utvärderas prestationen i relation till de mål i kursplanen som är kopplade till detta. Som ett verktyg i studentens professionella utveckling ska både student och tutor utvärdera studentens arbete och deltagande i gruppen. Denna värdering, tillsammans med tutorns bedömning ligger sedan till grund för betygsättning av provmomentet. Studentens kunskap avseende fallens teoretiska kunskapsinnehåll ska inte påverka bedömningen. Om en student får betyget underkänt på detta provmoment ska motivering dokumenteras skriftligt och ges till student och till examinatorn på efterföljande kurs. Eftersom målen avseende provmomentet är mer avancerade på efterföljande termin kan studenten gå vidare till nästkommande kurs med underkänt betyg. Om motsvarande provmoment på efterföljande kurs bedöms som godkänt blir provmomentet godkänt även på den föregående kursen. Om provmomentet är underkänt två terminer i rad kan studenten inte gå vidare i programmet. En individuell studieplan ska då upprättas för studenten. Samtliga ersättningsuppgifter måste också vara inlämnade och godkända för att betyget godkänt ska ges på provmomentet. PBL självkännedom och konstruktivt arbete i grupp behöver inte vara godkänt för att man ska få delta i kursens övriga examinationer. PBL basalt professionellt förhållningssätt (3 hp) Med detta provmoment bedöms det basala professionella förhållningssätt man kan förvänta sig av en blivande läkare i sin professionella roll och som blivande kollega. Momentet handlar till stor del om interaktionen med andra studenter, tutorer eller andra berörda av PBL-momentet. En student som gravt ignorerar regelverket för PBL, gravt brister i kontakten med tutorn och/eller med andra studenter, allvarligt motverkar gruppens arbete och/eller uppvisar liknande oacceptabelt beteende kan komma att underkännas på provmomentet. Examinator kan när som helst under kursens gång ge betyget underkänt på detta moment. Eftersom PBL är en kontinuerlig examination får studenten då inte längre delta i PBL-momenten. Ett sådant beslut ska föregås av en skriftlig, och om möjligt muntlig, varning till studenten. Ett sådant beslut medför också att ett PBLutbildningstillfälle är förbrukat för studenten. I denna situation får studenten inte delta i kursens examinationer och kommer inte heller att få gå vidare till efterföljande kurs. En individuell studieplan ska då upprättas. Antal PBL-utbildningstillfällen som en student erbjuds Antalet utbildningstillfällen avseende PBL för en och samma kurs som en student kan erbjudas är begränsat till tre. Student som underkänts vid tre PBL-examinationer ges inte något ytterligare utbildningstillfälle. Vid längre tids sjukdom eller annan allvarlig händelse En student kan drabbas av längre tids sjukdom eller annan allvarlig händelse som får stark påverkan på livet och studierna. I en sådan situation bör studenten kontakta studievägledare och kursledning (tutor, kursansvarig eller examinator). Vid lämpligt tillfälle kommer samtal inledas för att se hur situationen kan lösas och hur programmet kan stödja studentens fortsatta studier. 3(3)

38 UPPDATERAD Studiesocialt regelverk för Läkarprogrammet MEDICINSKA FAKULTETEN LUNDS UNIVERSITET

39 Senast reviderat av PNL, Programnämnden för läkarutbildning (STYR 2018/806) Fastställt av NBMFU, Nämnden för biomedicinsk, medicinsk och folkhälsovetenskaplig utbildning (M 2011/792) Innehåll 1. Förkunskapskrav Dispens 3 2. Kursortsplacering T4-T5 Lund/Malmö och T6-T9 Helsingborg/Lund/Malmö Ansökan om prioritering vid kursortsplacering Ansökan om prioritering vid tillfälliga placeringar (upp till 4 veckor) Önskemål om kursortsplacering efter uppehåll Byte av kursortsplacering 5 3. Studieuppehåll, återupptagande och avbrott Återupptagande av studier 6 4. Tillgodoräknande av kurs 7 5. Gå om en kurs 7 6. Parallelläsning 7 7. Övergång från annat universitet/antagning till senare del av Läkarprogrammet 7 8. Allmänt 8 2(8)

40 Programnämnden för läkarutbildning (PNL) Studiesocialt regelverk 1. Förkunskapskrav Förkunskapskrav till kurs anges i kursplan och måste vara uppfyllda för tillträde till högre termin. Studenten har en skyldighet att kontrollera sin behörighet till nästkommande kurs i god tid inför kursstart. Om förkunskapskraven inte är uppfyllda spärras studenten ut. Studenter som riskerar att inte uppfylla förkunskapskraven kontaktas av studievägledningen inför nästkommande termin. Kurslista upprättas av Studiesociala kommittén på delegation av Programnämnden för läkarutbildning (PNL). Student som följer ordinarie studiegång och har gjort sig behörig senast klockan fredagen en vecka före terminsstart är garanterad kursplats kommande termin. Studenten måste själv meddela fakultetskansliet att sådan komplettering ägt rum senast kl fredagen en vecka före terminsstart. 1.1 Dispens Student som inte uppfyller samtliga förkunskapskrav för tillträde till högre kurs kan ansöka om dispens. Dispensansökan görs på särskild blankett och motivering för dispens ska anges. Ansökan ska lämnas in till studievägledningen senast torsdagen en vecka före kursstart. Beslut om dispenser tas av Studiesociala kommittén vid sammanträdet en vecka före terminsstart. 2. Kursortsplacering T4-T5 Lund/Malmö och T6-T9 Helsingborg/Lund/Malmö Under Termin 4 och 5 är studenterna fördelade mellan Lund och Malmö så att hälften läser på respektive ort. Under Termin 6-9 fördelas studenterna i tre grupper för kursortsplacering på någon av kursorterna Helsingborg, Lund och Malmö. Klinisk utbildning förekommer även vid övriga sjukvårdsinrättningar inom hela Södra sjukvårdsregionen. En del undervisningsmoment på Termin 4-9 är gemensamma och kan genomföras för alla studenter på en och samma kursort. Fördelningen av studenterna till respektive kursortsplacering för Termin 4 5 genomförs under Termin 3. Fördelning av studenterna till respektive kursortsplacering för Termin 6 9 genomförs under Termin 5. Fördelningen av kursplatserna sker alltid proportionerligt i förhållande till studentgruppens storlek. Information om fördelningsprocessen lämnas i början av Termin 3 respektive Termin Ansökan om prioritering vid kursortsplacering Studenter som har särskilda skäl kan i enlighet med PNL:s beslut (dnr STYR 2016/1302 och dnr STYR 2017/714) ansöka om prioritering och undantas från den gemensamma fördelningen. 3(8)

41 Programnämnden för läkarutbildning (PNL) Studiesocialt regelverk Studenter som uppfyller kraven nedan kan prioriteras i sitt kursortsval innan övriga studenter väljer kursort. Följande faktorer kan ges prioritering i val av kursortsplacering: Sjukdom där placeringen är av stor vikt för den sökandes hälsa. Vårdnadshavare till barn under 12 år, eller barn med särskilda behov, där barnomsorg eller motsvarande har väsentlig betydelse för kursortsplaceringen. Ensam vårdnadshavare till barn under 15 år där barnomsorg/skola har väsentlig betydelse för kursortsplaceringen. Aktiv forskning vid den kursort som studenten önskar prioritet för. Med aktiv forskning menas i detta fall att studenten är registrerad doktorand, har skickat in doktorandregistrering, är disputerad forskare med aktiv egen forskning eller har påbörjat forskningsprojekt där doktorandregistrering planeras inom kort. Alla ansökningar om prioritering måste åtföljas av intyg där det tydligt framgår att kraven för att bli prioriterad är uppfyllda. Ansökan med personlig motivering och intyg ska ha inkommit till studievägledningen senast anvisat datum. Bedömning av särskilda skäl för kursortsplacering på specifik ort görs av Studiesociala kommittén. 2.2 Ansökan om prioritering vid tillfälliga placeringar (upp till 4 veckor) Studenter som uppfyller kraven nedan kan i enlighet med PNL:s beslut (dnr STYR 2017/715) prioriteras i sitt val av tillfälliga placeringar innan övriga studenter önskar kursort. Följande faktorer ger prioritering i val av tillfälliga placeringar: Sjukdom där placeringen är av stor vikt för den sökandes hälsa. Vårdnadshavare till barn under 12 år, eller barn med särskilda behov, där barnomsorg eller motsvarande har väsentlig betydelse för kursortsplaceringen. Ensam vårdnadshavare till barn under 15 år där barnomsorg/skola har väsentlig betydelse för kursortsplaceringen. Vissa studentfackliga uppdrag där den tillfälliga placeringen omöjliggör flera aktiviteter som är av värde för studenter vid Läkarprogrammet vid Lunds universitet. Endast aktiviteter i form av officiella möten eller liknande som är förlagda under den faktiska perioden för en eventuell utlokaliserad tillfällig placering kan åberopas. De faktiska omständigheterna måste styrkas med intyg där det tydligt framgår att uppdraget till väsentlig del sammanfaller med den tillfälliga kursortsplaceringen. Följande studentfackliga uppdrag kan komma ifråga: a. Ordförande i Medicinska utbildningsrådet b. Husförman i Medicinska Föreningen (MF) c. Valnämndens ordförande i Medicinska Föreningen (MF) 4(8)

42 Programnämnden för läkarutbildning (PNL) Studiesocialt regelverk d. Styrelseledamot i Medicinska Föreningen (MF) e. Studentstudievägledare vid Läkarprogrammet Amanuens med uppdrag vid Läkarprogrammet där väsentlig undervisning är förlagd under den faktiska perioden för en eventuell utlokaliserad tillfällig placering. De faktiska omständigheterna måste styrkas med intyg där det tydligt framgår att uppdraget till väsentlig del sammanfaller med den tillfälliga kursortsplaceringen. Alla ansökningar om prioritering måste åtföljas av intyg där det tydligt framgår att kraven för att bli prioriterad är uppfyllda. Beslut om särskilda skäl för val av tillfällig placering görs av kursledningen (VIL-samordnare). 2.3 Önskemål om kursortsplacering efter uppehåll Vid studieuppehåll upphör den kursortsplacering studenten erhållit. Vid återupptagande av studierna tilldelas studenten kursortsplacering där kursplats finns ledig. Behov av eller önskemål om särskild placering ska motiveras i samband med ansökan om återupptagande av studierna. Särskilda skäl ska styrkas med intyg. 2.4 Byte av kursortsplacering Student som följer ordinarie studiegång och önskar byta kursortsplacering ska anhålla om detta hos Studiesociala kommittén. Byte mellan kursorterna kan beviljas i mån av plats och med hänsyn tagen till proportionaliteten mellan studieorterna. Den kursortsplacering man får genom byte gäller för resten av studietiden. Ansökan på särskild blankett ska ha inkommit till studievägledningen senast 1 december inför vårtermin och senast 1 juni inför hösttermin. Om särskilda skäl åberopas ska de styrkas med intyg (se 2.1 ovan). Samtliga ansökningar om byte av kursortsplacering beslutas av Studiesociala kommittén vid sista sammanträdet före terminsstart efter det att alla studenter som följer ordinarie studiegång och alla studenter som gjort sig behöriga efter ansökningsdatum placerats. Ansökningar om särskild kursortsplacering från student som ansöker om återinträde efter studieuppehåll och från student som önskar byta kursortsplacering under ordinarie studiegång jämställs vid fördelningen av tillgängliga kursplatser. Hänsyn tas till särskilda skäl (se 2.1 ovan), i övrigt sker fördelning genom lottning. Dessa fördelningsprinciper är förankrade i samråd med studentkåren Medicinska Föreningen (MF). 3. Studieuppehåll, återupptagande och avbrott Nedan principer överensstämmer med de fakultetsgemensamma riktlinjer och rutiner som fastställts av Grundutbildningsnämnd (GUN) (STYR 2016/1607). 5(8)

43 Programnämnden för läkarutbildning (PNL) Studiesocialt regelverk Alla uppehåll i studierna ska anmälas och bör ske i samråd med studievägledare. Anmälan sker till Medicinska fakultetens kansli på särskild blankett före 15 april respektive 15 oktober inför nästkommande termin. Tre kategorier för uppehåll eller avbrott i studierna särskiljs: studieuppehåll (platsgaranti enligt Högskoleförordningen) temporärt studieavbrott (utan platsgaranti) definitivt studieavbrott Studieuppehåll innebär att student, om det föreligger särskilda skäl, kan beviljas återinträde i studierna med platsgaranti vid en bestämd tidpunkt/termin, under förutsättning att förkunskapskraven till aktuell kurs/termin är uppfyllda. Studieuppehåll beviljas endast om särskilda omständigheter föreligger som framgår av 4 UHRFS 2016:1. Särskilda skäl för att få fortsätta studierna efter studieuppehåll kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring eller studentfackliga uppdrag. Utöver ovan nämnda särskilda skäl ska även antagning till forskarutbildning i relevant ämne och utbytesstudier som administreras genom Lunds universitet gälla som särskilda skäl för att bevilja studieuppehåll. Temporärt studieavbrott (utan platsgaranti) avser alla övriga uppehåll i studierna, t.ex. uppehåll för arbete, andra studier, resor eller övriga önskemål om paus i pågående studier. Student som anmält temporärt avbrott har kvar sin plats på programmet och kan genom ansökan återuppta studierna i mån av ledig kursplats under förutsättning att förkunskapskraven till aktuell kurs/termin är uppfyllda. Med definitivt studieavbrott avses avbrott då studenten inte har för avsikt att återgå till utbildningen utan avsäger sig platsen inom programmet. 3.1 Återupptagande av studier Vid återupptagande av studierna måste förkunskapskraven som anges i kursplanen vara uppfyllda. Studenter med beviljat studieuppehåll (platsgaranti) anmäler återupptagande av studier senast 15 april respektive 15 oktober inför start nästkommande termin. Studenter med temporärt studieavbrott (utan platsgaranti) ansöker om återupptagande av studier senast 15 april respektive 15 oktober inför start nästkommande termin. Studenten beviljas återinträde i mån av lediga platser på aktuell kurs/termin. I de fall samtliga behöriga sökande inte kan beredas kursplats till sökt kurs/termin tillämpas lottning. Student som får avslag på ansökan om kursplats p.g.a. platsbrist ges förtur (men inte garanti) till ledig plats inför kommande termins- eller kursstart. Student som lämnat in ansökan om återinträde efter sista ansökningsdatum kan endast beredas plats i den mån lediga platser finns efter det att studenter som ansökt i rätt tid tilldelats kursplats. Studenter som spärrats ut från programmet på grund av bristande förkunskaper ges platsgaranti att återuppta sina studier efterföljande termin, under förutsättning att förkunskapskraven är 6(8)

44 Programnämnden för läkarutbildning (PNL) Studiesocialt regelverk uppfyllda och ansökan om återupptagande av studier inkommit senast 15 april respektive 15 oktober inför start nästkommande termin. Studenten kan i samband med anmälan/ansökan om återupptagande önska kursortsplacering. Ansökan om särskilda skäl för kursortsplacering görs enligt sektion 2 ovan. 4. Tillgodoräknande av kurs Endast student som antagits till Läkarprogrammet vid Lunds universitet kan ansöka om tillgodoräknande för tidigare studier, enligt 6 kap. 8 Högskoleförordningen (1993:100). Om en student inhämtat motsvarande kunskaper på annat sätt, t ex genom studier vid annat lärosäte, finns möjlighet att bli beviljad tillgodoräknande för hel kurs eller för del av kurs. Ansökan om tillgodoräknande för hel kurs ska göras skriftligt på särskild blankett som tillhandahålls av Medicinska fakultetens kansli. Ansökan ska lämnas in komplett med kursplaner och studieintyg från tidigare lärosäte, i god tid före kurs/terminsstart. Studiesociala kommittén fattar beslut efter yttrande av examinator. I mån av lediga kursplatser kan student som beviljas tillgodoräknande placeras in på lämplig högre termin. Ansökan om tillgodoräknande för del av kurs bedöms och beslutas av examinator. Studenten kontaktar själv examinator. Tidigare studier ska kunna styrkas på samma sätt som ovan. 5. Gå om en kurs Studenten har kursplats en gång per kurs. Tillstånd att gå om en kurs kan ges av Studiesociala kommittén om det föreligger särskilda skäl och om det finns ledig kursplats. 6. Parallelläsning Det är inte tillåtet att läsa två kurser parallellt inom Läkarprogrammet. Om det finns särskilda skäl kan dock Studiesociala kommittén, efter hörande av berörda kursansvariga, ge tillstånd till parallella studier. Ansökan ska göras skriftligt i god tid före kursstart. 7. Övergång från annat universitet/antagning till senare del av Läkarprogrammet Programnämnden för läkarutbildning (PNL) har beslutat om antagningsstopp till senare del av programmet (dnr U 2018/27) på grund av att lediga platser för att anta extra studenter inte bedöms föreligga. Beslutet gäller tills vidare. 7(8)

45 Programnämnden för läkarutbildning (PNL) Studiesocialt regelverk 8. Allmänt Nämnden kan i undantagsfall, om särskilda skäl föreligger, besluta om avvikelser från ovanstående regler för enskilda studenter. 8(8)

46 LUNDS UNIVERSITET BESLUTSFÖRSLAG Medicinska fakulteten Programnämnden för läkarutbildning STYR 2018 / 851 Uppdrag EPA för svensk läkarutbildning Bakgrund Entrustable Professional Activities (EPA) är ett aktuellt område för träning och bedömning inom ett kompetensbaserat curriculum. Av världens 195 länder finns det hittills publikationer om kompetensbaserad utbildning från 107 länder, med ett ökat antal publikationer för varje år. För att utveckla ett sätt att jobba med bedömningar av kliniska färdigheter där kompetenserna bedöms holistiskt har EPA blivit en uppskattad och etablerad form. Antalet publikationer om EPA ökar också, under 2017 publicerades ca 60 artiklar. EPA har utvecklats för att vara en länk mellan kompetensramverk och klinisk praktik. Det finns nationellt utvecklade EPA för grundutbildning av läkare t ex i USA, Kanada och Schweiz. Ett flertal länder, däribland Nederländerna, Finland, Tyskland, Storbritannien, Spanien, Schweiz, USA, Kanada och Singapore jobbar med utveckling av EPA på grund och specialistutbildningsnivå. Ett exempel på en grundutbildningsepa från Kanada är: Obtain a history and perform a physical examination adapted to the patient s clinical situation. Detta bedöms under olika förutsättningar såsom med en stabil patient på ett planerat återbesök, eller med en påverkad patient på en akutmottagning, med ett barn som är patient eller t ex med en patient med kognitiv dysfunktion och anhöriga närvarande. Denna EPA anpassas alltså till patienter som studenterna möter på olika kliniker. Progression kan då tydliggöras och bedömas vad gäller denna kliniska aktivitet. För grundutbildningsnivån enas man om vilken grad av självständighet studenten minst ska nå för varje EPA. Olika EPA kan alltså ha olika grad av självständighet på denna nivå. I USA har man definierat 13 EPA, Kanada 12 och Schweiz 8 för grundutbildning av läkare. Vår bedömning är att olika vårdsystem och kulturella skillnader medför viss variation i antalet övergripande EPA. EPA är ett sätt att nationellt enas om vilka kliniska aktiviteter som alla studenter ska kunna genomföra i progression med ökad självständighetsgrad under en läkarutbildning. Sveriges nationella examensordning bedöms harmoniera väl med utvecklingen av EPA. Genom en beskrivning av EPA tydliggörs målen för kliniska bedömningar och progression. EPA lämpar sig dessutom väl för dokumentation i en elektronisk portfölj. Uppdrag Uppdraget innebär att ta fram och validera övergripande EPA för svensk läkarutbildning samt att ta fram ett kompetensramverk som dessa ska baseras på. Arbetsgrupp En arbetsgrupp bestående av två lärare från varje lärosäte, två studentrepresentanter samt Christina Gummesson (Lunds universitet pedagogisk expertis) tillsätts för att genomföra uppdraget. Inom gruppen utses en ordförande. Gruppen förutsätts ha kontakt med 1

47 LUNDS UNIVERSITET BESLUTSFÖRSLAG Medicinska fakulteten Programnämnden för läkarutbildning STYR 2018 / 851 utbildningsdepartementet och socialstyrelsen. Respektive lärosätesrepresentanter ansvarar för dialog och samarbete inom sitt lärosäte. Gruppen ges administrativt stöd (minnesanteckningar mm) av antingen LU (vi håller på att undersöka möjligheten) eller av det lärosäte där gruppen träffas. Tidplan Uppdrag diskuterat inom varje lärosäte och två lärarrepresentanter utsedda Tvådagars arbetsmöte, följt av presentation på nationella mötet Första utkast Mars-maj 2019 Förankrande diskussion på lärosäten med feedback till arbetsgruppen Slutförslag klart Planerade arbetsmöten 2018 oktober (två dagar) i samband med nationella mötet 2019 januari (två dagar) 2019 slutet av februari (en dag) 2019 augusti (två dagar) 2019 oktober (två dagar) i samband med nationella mötet Finansiering Varje lärosäte ansvarar för sina representanters tid, resor och logi. Studentrepresentanternas lärosäte står för sina studenters kostnad. Hur gör vi med mat och möteskostnader? Ska det/de lärosäten närmast där mötet hålls stå för detta för att fördela kostnader lite (då har man förmodligen lite mindre reskostnader) eller ska detta fördelas ut? Referenser EPAs and Milestones Royal College Canada The Core Entrustable Professional Activities USA Principal Relevant Objectives and Framework for Integrated Learning and Education in Swizerland ten Cate O. Nuts and bolts of Entrustable professional activities (2013) 2

48 LUNDS UNIVERSITET BESLUTSFÖRSLAG Medicinska fakulteten Programnämnden för läkarutbildning U 2018 / 256 Övergångsregler avseende ny utbildningsplan för läkarprogrammet Nedan specificeras övergångsregler för T1-T3. Övergångsregler för senare terminer kommer presenteras när deras kursplaner börjar färdigställas. MALÄK = utbildningsplan som gäller för studenter antagna t.o.m. VT 2018 MALÄP = utbildningsplan som gäller för studenter antagna fr.o.m. HT Tillgodoräknande för studenter på studieuppehåll från MALÄK, vid övergång till MALÄP Termin 1 Om samtliga provmoment på kurserna på Termin 1 MALÄK är godkända kan kurserna Kunskap och lärande samt Molekyl till vävnad inom MALÄP tillgodoräknas. Termin 2 Om samtliga provmoment på kurserna på Termin 2 MALÄK är godkända kan kursen Rörelse och neurovetenskap inom MALÄP tillgodoräknas. Termin 3 Om samtliga provmoment på kurserna på Termin 3 MALÄK är godkända kan kursen Homeostas inom MALÄP tillgodoräknas. 2. Hantering av underkända provmoment inom kurser på MALÄK då kurserna har slutat ges Läkarprogrammets grundkurs (MALÄK) Skriftligt prov kommer att ges samtidigt som ordinarie prov och omprov ges för kursen Molekyl till vävnad under HT18 och VT19. Därefter måste hela det skriftliga provet för Molekyl till vävnad genomföras med godkänt betyg. För komplettering av kursportföljen hänvisas till examinatorn för Molekyl till vävnad. Cellbiologi (MALÄK) Skriftligt prov kommer att ges samtidigt som ordinarie prov och omprov ges för kursen Molekyl till vävnad under HT18 och VT19. Därefter måste hela det skriftliga provet för Molekyl till vävnad genomföras med godkänt betyg. För komplettering av kursportföljen hänvisas till examinatorn för Molekyl till vävnad. För komplettering av muntligt prov hänvisas till examinatorn för Molekyl till vävnad. Nervsystemet och rörelseapparaten (MALÄK) Skriftligt prov för den nya kursen Rörelse och neurovetenskap räknas från och med VT19 också som skriftligt prov för Nervsystemet och rörelseapparaten. För komplettering av kursportföljen hänvisas till examinatorn för Rörelse och neurovetenskap.

49 [Type here] Homeostas (MALÄK) Skriftligt prov för den nya kursen Homeostas (MALÄP) räknas från och med HT19 också som skriftligt prov för Homeostas (MALÄK). För komplettering av kursportföljen hänvisas till examinatorn för Homeostas (MALÄP). Professionell utveckling 1, 2 och 3 (MALÄK) För komplettering av kursportföljen hänvisas till temaansvarig för Professionell utveckling. 3. Implementering Kurserna i den nya utbildningsplanen implementeras successivt, se tabell nedan. Terminer 6-11 är desamma för båda utbildningsplanerna. MALÄK: GK = Grundkursen CB = Cellbiologi NoR = Nervsystemet och rörelseapparaten Hom = Homeostas Pato1,2 = Patobiologi 1 resp Pato 2 = Patobiologi 2 PU = Professionell utveckling MALÄP: KoL = Kunskap och lärande MtV = Molekyl till vävnad RoN = Rörelse och neurovetenskap Hom = Homeostas Pato = Patobiologi och patofysiologi Kf = Klinisk förberedelse VF = Vetenskapligt förhållningssätt KM = Klinisk medicin Ex = Examensarbete BoF = Breddnings- och fördjupningskurs IoS = Individ och samhälle