Nya kriterier för tilläggsbelopp för samtliga skolformer samt överflyttning av nämndansvaret för tilläggsbelopp

Transkript

1 Kommunstyrelsen (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet Anders Rehnman KSKF/2016:527 Kommunstyrelsen Nya kriterier för tilläggsbelopp för samtliga skolformer samt överflyttning av nämndansvaret för tilläggsbelopp Förslag till beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Kriterier för tilläggsbelopp godkänns och tillämpas för beslut om tilläggsbelopp som lämnas för barn eller elev för år 2018 och framåt. 2. Ansvaret för tilläggsbelopp flyttas från kommunstyrelsen till barn- och utbildningsnämnden från och med den 1 januari Reglemente för kommunstyrelsen enligt bilaga 2, tillhörande ärendet, antas att gälla från och med den 1 januari Som konsekvens av att ansvaret för tilläggsbelopp flyttas, överförs kronor från kommunstyrelsens till barn- och utbildningsnämnden i samband med komplettering av årsplan. 4. Budgeten för tilläggsbeloppet 2018 fastställs av kommunfullmäktige i samband med komplettering av årsplan och överförs från kommunstyrelsen till barn- och utbildningsnämnden från och med den 1 januari Ärendebeskrivning Eskilstuna kommun införde tilläggsbelopp i nuvarande form från och med januari För att få ett likvärdigt system beslutades att tilldelningen ska ske på lika villkor för kommunala och fristående förskolor och skolor. Ansvaret för tilläggsbelopp ligger på kommunstyrelsen och hanteras av utbildningsinspektionen på kommunledningskontoret. Utifrån skollagen ska resurserna till förskolor och skolor fördelas, genom grundbelopp och i vissa fall tilläggsbelopp, på lika villkor till kommunala och Eskilstuna den stolta Fristaden

2 Eskilstuna kommun (5) fristående verksamheter. Tilläggsbelopp ska enligt skollagen lämnas för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd och för modersmålsundervisning. Tilläggsbelopp för särskilt stöd avser ersättning för extraordinära stödåtgärder där kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplat till ett enskilt barn eller elev och ha samband med hens särskilda behov. Eskilstuna kommun har en resursfördelningsmodell för samtliga skolformer där skolpeng årligen fastställs av kommunfullmäktige och därefter betalas ut månadsvis till varje huvudman. Kommunfullmäktige beslutade redan vid införandet av resursfördelningsmodellen (KSKF/2014:45) att en utvärdering skulle ske Kommunfullmäktige fattade den 24 november 2016 beslut om att den utvärdering av resursfördelningsmodellen som skulle genomföras 2017, skulle kompletteras med uppdrag att ta fram underlag för beslut på en organisatorisk tillhörighet för hanteringen av tilläggsbelopp, som på ett tydligt sätt stärker arbetet runt barn med behov av extraordinära stödåtgärder. Utvärdering och förslag till beslut skulle vara klart senast juni 2017 för att kunna leda till förändringar En utredning har genomförts under våren 2017 för att belysa hur hanteringen av tilläggsbeloppet har fungerat. Bilaga 1, utredning. Utredningens rekommendationer Under 2016 inkom 471 ansökningar till utbildningsinspektionen varav 319 beviljades, helt eller delvis. Utredningen visar att det inte finns någon normalfördelningskurva i bemärkelsen att förskolor/skolor med fler barn/elever har lämnat in fler ansökningar eller beviljats högre belopp. Trots att 152 ansökningar avslogs så ökade kostnaderna för tilläggsbelopp. För perioden januari till juni 2017 har antalet inkomna ansökningar ökat markant. Utbildningsinspektion har registrerat 584 ansökningar, nästan en fördubbling jämfört med samma period Utredningen har vidare funnit att Eskilstuna kommuns bedömningar av barnets/elevens behov, är generösare än lagstiftningens intentioner och även jämfört mot andra kommuner. Konsekvenser blir bland annat att det är svårt att få till kostnadskontroll och förutsägbarhet i rådande modell. Det framkom också att rådande styrmodell inte kan garantera att sökt/beviljat tilläggsbelopp omedelbart kopplas till det enskilda barnet vilket är skollagens intentioner. Det finns även ett organisatoriskt avstånd mellan de kommunala verksamheterna och utbildningsinspektionen, som försvårar kommunikation och dialog. Utredaren förslår därför att kriterierna för bedömning av ansökningar revideras, för att avgränsa målgruppen för tilläggsbelopp, i linje med skollagens intentioner. Eskilstuna den stolta Fristaden

3 Eskilstuna kommun (5) hanteringen av tilläggsbelopp förs över till barn- och utbildningsnämnden, för såväl fristående som kommunala verksamheter. Nya kriterier för tilläggsbelopp Grupp 1 Barn/elever med sjukdomar och skador som gör det omöjligt eller kraftigt försvårar förflyttning av- och påklädning intag av måltider personlig hygien toalettbesök Grupp 2 Barn/elever med allvarliga sjukdomar som medför risk för barnets/elevens liv om inte övervakning och medicinering sker. Grupp 3 Barn/elever med grava psykiska funktionshinder där barnet/eleven inte kan göra sig förstådd inte kan förstå omgivningen har behov av aktivt stöd vid förflyttning, måltider, personlig hygien och toalettbesök uppvisar allvarliga ångestsymtom med självskadebeteende eller suicid handlingar Kriterier för tilläggsbelopp tillämpas för beslut om tilläggsbelopp som lämnas för barn eller elev för år 2018 och framåt. De gamla kriterier för tilläggsbelopp tillämpas för beslut om tilläggsbelopp som lämnas för barn eller elev avseende år Kommunledningskontorets synpunkter Kommunledningskontoret ställer sig bakom de faktorer och bedömningar som utredningen beskriver. Genom att organisatoriskt knyta processen kring tilläggsbelopp till barn- och utbildningsnämnden, antas att handläggning och beslut kommer att bli mer likvärdigt. Förändringen innebär att en ändring behöver göras i kommunstyrelsens reglemente, där det idag framgår att kommunstyrelsen beslutar om tilläggsbelopp. Det stycket föreslås strykas. Ingen ändring behöver göras i barn- och utbildningsnämndens reglemente, eftersom det i det där uttrycks att barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter enligt skollagen med undantag för de uppgifter som fullgörs av andra nämnder. Därmed är revideringen av kommunstyrelsens reglemente tillräcklig. Bilaga 2, kommunstyrelsens reglemente. Eskilstuna den stolta Fristaden

4 Eskilstuna kommun (5) Konsekvenser för barns rättigheter Enligt skollagen (2010:800) har alla barn/elever i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan, som av fysiska, psykiska eller av andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling och lärande, rätt till det stöd som deras speciella behov kräver. Det är förskolechefens/rektorns ansvar att se till att barnet/eleven ges sådant stöd. För att underlätta för förskolor/skolor som tidigare fått beviljat tilläggs belopp och med de nya kriterierna kan komma att få avslag krävs en ekonomisk beredskap på barn-och utbildningsförvaltningen under en omställningsperiod. Förvaltningen behöver också vidta ett omställningsarbete med fokus på barn- och elevhälsoarbete i nära samarbete med förvaltningens specialkompetenser. Ekonomiska konsekvenser Ett visst antal tilläggsbelopp som beslutats under jan-juni 2017 har bedömts utifrån gamla kriterier och kan även påverka utbetalningar för våren Resterande beslut som gäller våren 2018 bör bedömas utifrån nya kriterier. Uppstår en negativ differens behöver barn- och utbildningsnämnden kompenseras under övergångsåret 2018 med en eventuellt ökad skolpeng. Fristående verksamheter ska behandlas likvärdigt utifrån likabehandlingsprincipen och som ett led i att skapa likvärdighet bör de erfarenheter och kunskaper som görs inom barn- och utbildningsnämnden, även delges de fristående huvudmännen. Den förväntade ekonomiska effekten kommer inte att falla ut till fullo förrän tidigast hösten Våren 2018 bör därför ses som en övergångsperiod där förstärkning av skolpeng kan ske för att kompensera eventuella negativa konsekvenser på kort sikt. Det för att kompensera åtgärder för de förskolor/skolor som får störst problem med omställning. På längre sikt förväntas denna förändring ge en mer likvärdig barn- och elevhälsoprocess. Närheten mellan beslut och genomförande förväntas skapa möjligheter till tätare kunskaps- och erfarenhetsutbyte och att de barn/elever med störst behov får ett än mer effektivt och adekvat stöd. Finansiering Budgeten för tilläggsbeloppet 2018 fastställs av kommunfullmäktige i samband med komplettering av årsplan och överförs från kommunstyrelsen till barn- och utbildningsnämnden från och med den 1 januari Bilaga 1: Utredning av hantering och modell för tilläggsbelopp i förskola och skola. Bilaga 2: Reglemente för kommunstyrelsen Eskilstuna den stolta Fristaden

5 Eskilstuna kommun (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Pär Eriksson Kommundirektör Marita Skog Utvecklingsdirektör Eskilstuna den stolta Fristaden

6 1 (20) Utredning av hantering och modell för tilläggsbelopp i förskola och skola Ansvarig för initiativ/satsningen, namn och signatur Datum

7 2 (20) Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Beskrivning av hantering av tilläggsbeloppet Beskrivning av modellen för tilläggsbelopp Redovisning av intervjuer med respondenterna Omvärldsanalys av andra kommuner Analys Förslag på förändring Bilagor...14

8 3 (20) 1 Sammanfattning Eskilstuna införde tilläggsbelopp i nuvarande form från och med januari För att få ett likvärdigt system beslutades att tilldelningen ska ske på lika villkor för kommunala och fristående förskolor och skolor. Tilläggsbelopp för särskilt stöd avser ersättning för extraordinära stödåtgärder där kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplat till ett enskilt barn eller elev och ha samband med hens särskilda behov. Utredningen visar på att införandet av tilläggsbeloppet har flyttat fokus från hur den enskilda skolan kan organisera stöd med de medel de har, till att skolorna nu fokusererar på att identifiera hur de behöver extra resurser för att kunna tillgodose de behov de har skyldighet att ordna. Utbildningsinspektionen som beslutar om tilläggsbeloppet fick under år 2016 ta emot 471 ansökningar. Av dessa beviljades 319 ansökningar och 152 ansökningar avslogs. Trots att så många som en tredjedel av alla ansökningar avslås så ligger kostnaderna för tilläggsbeloppet över budgeterade medel. Utbildningsinspektionens bedömningar är generösa och det finns anledning att förändra modellen för att nå nivåer som ligger i lagstiftarens intention. Det stora antalet avslagna ansökningar är problematisk eftersom det är en källa för frustration hos alla inblandade. Många timmar läggs ned på onödigt arbete med att skriva och avslå ansökningar. I den omvärldsanalys som har utförts bland andra jämförbara kommuner, så finns det vissa skillnader när det gäller modell och hantering. Det vanliga är att hantering av ansökningar och beslut sker inom utbildningsnämnden på förvaltningsnivå. Där finns en tydlig skillnad mot Eskilstuna där hanteringen utförs på kommunledningskontoret. En del kommuner har tagit principiella ställningstaganden om modellen som ger vägledning, exempelvis att tilläggsbeloppet är en delfinansiering och att delar av stödet redan finns i grundbeloppet. Flera kommuner har tagit fram kriterier som tydliggör bedömningsgrunderna. Sammantaget är den totala mängden ansökningar för stort, samtidigt som de beviljade ansökningarna är för många och det är ingen som riktigt vet vad kostnaderna landar på i slutet på året. Den osäkerheten behöver reduceras genom att skapa en bättre kostnadskontroll. Det är möjligt genom att omarbeta och färdigställa en ny modell för tilläggsbelopp. I modellen ingår bland annat bedömningskriterierna. Utbildningsinspektionen har under våren 2017 tagit fram en uppsättning nya tydliga och avgränsande kriterier. Bedömningen är att ca 190 barn och elever skulle omfattas och beviljas tilläggsbelopp enligt de nya kriterierna i relation till de 319 elever som omfattades Utredningen föreslår att använda dessa kriterier.

9 4 (20) Den administrativa hanteringen av ansökningar och själva bedömningen är egentligen en sekundär fråga, det är inte där den stora effekthemtagningen görs. Men idag finns det ett avstånd mellan bedömning och barn. Men även ett avstånd mellan den som skriver ansökan och den som bedömer. Avståndet påverkar kommunikationen och dialogen så att det uppstår spänningar och misstroende mellan parterna. Det finns fördelar med att överbrygga det avståndet. Sen finns det också en del risker som talar för en förändring. Utbildningsinspektionen är en liten enhet som på kort tid byggt upp en imponerande men omfattande administration för att hantera tilläggsbeloppet, de kan ha svårt att uppfylla uppdraget om anställda slutar blir sjuka etc. För att minska avståndet och sänka riskerna så är förslaget att flytta över all hantering, budget och delegation till barn och utbildningsförvaltningen. Detta omfattar även hantering av fristående verksamheter, den är så pass liten, i dagsläget beviljas ca 20 ansökningar per år. Med en ny modell så blir det sannolikt ännu färre. Det kan inte vara ekonomiskt försvarbart att vara dubbelt organiserad för att administrera och bedöma ansökningar. Flera andra kommuner har organiserat sig under utbildningsnämnden och det bör även fungera i Eskilstuna särskilt nu när Torshällas verksamhet inom förskola och skola övergår till Bou. Den här utredningen har inte haft uppdraget att föreslå sänkta budgeterade medel för tilläggsbeloppet. Mellanskillnaden bör återföras. Det vill säga om det finns budgeterade medel kvar efter att tilläggsbeloppet utbetalats så bör dessa återföras till fristående och kommunala verksamheter. 2 Inledning Denna utredning är beställd av processutvecklingsgrupp Utbildning med Anders Rehnman som sponsor. Beslutet om att tilläggsbeloppet skulle utredas år 2017 togs av i samband med fullmäktiges beslut om att inför modellen med tilläggsbelopp. 2.1 Syfte och mål Syftet med denna utredning är att utvärdera hanteringen och modellen för tilläggsbelopp vid särskilt stöd och därigenom identifiera möjligheter till förbättringar. Syftet har också varit att genomföra en omvärldsanalys bland kommuner dels för att jämföra den egna verksamheten men även att hitta goda exempel som kan användas i Eskilstuna kommun.

10 5 (20) 2.2 Avgränsningar I denna utredning har inte några aspekter gällande modersmålsundervisning undersökts. Kostnaderna för modersmålundervisning ingår förvisso i tilläggsbeloppet men uppdraget har varit att utreda hanteringen och modellen av tilläggsbelopp för barn med särskilt stöd. 2.3 Metod Utredningen är dels gjord som en intervjustudie där representanter från utbildningsinspektionen, barn och utbildningsförvaltningen, direktörer, förvaltningschef, områdeschefer, rektorer, förskolechefer, enhetschefer, utbildningsinspektörer har ingått som respondenter. Ett antal andra aktiviteter har ingått i utredningsprocessen exempelvis; Workshop med specialpedagoger och förskolechefer om förslag på nya kriterier Workshop med PUG utbildning om utredningens förslag på förändring av hantering och modell för tilläggsbelopp. Utbildning om tilläggsbeloppet inklusive medföljande diskussion om förbättringsförslag med representanter från PUG utbildning samt nämndens ordförande. Utredaren har tagit del av och genomfört litteraturstudier av ett antal tidigare interna utredningar. En beskrivning av källorna finns i bilagorna till denna utredning. Sammantagna aktiviter har lett till ökade kunskaper runt dagens hantering och modell för tilläggsbelopp. Men även en möjlighet för olika aktörer att vara delaktig i denna utredning. Två större fristående verksamheter inom grundskolan har tillfrågats att delta i utredningen. Den ena avböjde pga tidsbrist, med den andra genomfördes en intervju ute på skolan. 2.4 Organisation Sponsor för uppdraget är Anders Rehnman, uppdraget är utfört av oberoende utvecklare Krister Reed på utvecklingsenheten på Konsult och uppdrag.

11 6 (20) 3 Beskrivning av hantering av tilläggsbeloppet Utifrån skollagens principer ska resurserna till förskolor och skolor fördelas, genom grundbelopp och i vissa fall tilläggsbelopp, på lika villkor till kommunala och fristående verksamheter. Tilläggsbelopp ska enligt skollagen lämnas för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd och för modersmålsundervisning. Tilläggsbelopp för särskilt stöd avser endast ersättning för extraordinära stödåtgärder där kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplat till ett enskilt barn eller elev och ha samband med hens särskilda behov. När ett barn eller elev är i behov av extraordinärt stöd och därmed berättigat till tilläggsbelopp är inte närmare reglerat i skollagen utan beslutas i varje enskilt fall. Ett beslut avseende ansökan om tilläggsbelopp kan överklagas av fristående verksamheter till allmän förvaltningsdomstol. Idag ligger ansvaret för tilläggsbelopp på kommunstyrelsen och hanteras av utbildningsinspektionen på kommunledningskontoret. Det finns idag en sakkunnig på 50 procent som gör bedömningarna och en administratör på 50 procent hanterar ansökningarna och formulerar beslutsunderlag i LEX. Kommunstyrelsens registratur används för att registrera inkomna ansökningar och bilagor. Insatsen motsvarar 15 procent av en tjänst. En mer detaljerad processbeskrivning över handläggningen finns som bilaga. Beslut om tilläggsbelopp fattas av utbildningsinspektörerna på delegation av kommunstyrelsen. Utbetalningen av tilläggsbelopp sker månadsvis i samband med utbetalning av grundbeloppet för både fristående och kommunala förskolor och skolor. Barn och utbildningsförvaltningen administrerar utbetalningen utifrån underlag från utbildningsinspektionen och sedan attesteras utbetalningen av kommunledningskontoret. Utbildningsinspektionen har på kort tid byggt upp en administration för att kunna hantera alla delar i processen med att bedöma och besluta om tilläggsbelopp. Hanteringen har processkartlagts och finns med i utredningen som en bilaga. Utbildningsinspektionen får hjälp av barn och utbildningsförvaltningens ekonomiavdelning för att hantera de ekonomiska utbetalningarna av tilläggsbelopp för särskilt stöd. Utredningen kan inte påvisa några vinster med att förändra enskilda delar eller steg i den administrativa hanteringen. Den här administrationen är uppbyggd för att kunna hantera varje enskilt ärende på ett rättssäkert sätt.

12 7 (20) 4 Beskrivning av modellen för tilläggsbelopp Eskilstuna har en resursfördelningsmodell till förskola, grundskola och gymnasieskola där skolpeng årligen fastställs av kommunfullmäktige och därefter betalas ut månadsvis till varje huvudman. Barn och utbildningsförvaltningen administrerar utbetalningarna men fattar inga beslut om nivåer till andra huvudmän. Resursfördelningsmodellen skapades utifrån skollagens krav på bidrag på lika villkor till skolans olika huvudmän. För att tydliggöra lika villkor lades besluten om skolans bidrag (grundbelopp, strukturtillägg och budget för tilläggsbelopp) på kommunfullmäktige. Ansvaret för att besluta om tilläggsbelopp placerades på en neutral part, kommunstyrelsen. För att få ett likvärdigt system vad gäller tilläggsbelopp för särskilt stöd och för modersmålsundervisning beslutades i Eskilstuna kommun (KSKF/2014:45) att tilldelningen ska ske på lika villkor för kommunala och fristående förskolor och skolor. Eskilstuna införde tilläggsbelopp i nuvarande form från och med januari I förarbetet togs en rådgivningsrapport fram, Grundbelopp respektive tilläggsbelopp stödcentrum, resursenheten och resursskolorna, som visade vilka resurser som fanns för insatser som motsvarade tilläggsbelopp (KSKF/2013:387). Därefter arbetades modellen fram av en kommungemensam arbetsgrupp som bestod av representanter från barn- och utbildningsförvaltningen, Torshälla stads förvaltning och kommunledningskontoret. Eskilstunas ursprungsmodell för tilläggsbelopp förändrades år 2016 när politikerna beslutade att halvera ersättning för barn och elever med en psykisk funktionsnedsättning. Nedan presenteras ett diagram över fördelningen över ansökningar under år 2016 och år Antal ansökningar har under år 2016 uppgått till 471 stycken varav 319 ansökningar har beviljats (eller modifierats). Antalet ansökningar som har avslagits uppgår till 152 stycken vilket motsvara ca 32% att jämföra med år 2015 då 41% av alla ansökningar avslog. I samband med en utbildning som genomfördes av PwC konsulten Marie Lindberg, så uppskattade hen till att en kommun i Eskilstuna storlek bör ligga på runt ca 50 beviljade ansökningar per år för att motsvara lagstiftarens intention.

13 8 (20). Trots att antalet ansökningar som har beviljats i stort ligger på samma antal mellan år 2015 och år 2016 så har kostnaderna ökat. Förklaringen bakom detta är att verksamheterna förmåga att beskriva behovet av särskilt stöd har ökat, kvaliteten i ansökan har blivit bättre, vilket leder till att färre antal ansökningar har modifieras. Handläggaren kan antingen avslå, bifalla eller välja att modifiera ansökan genom att ett lägre tilläggsbelopp utdelas. Under år 2016 har färre ansökningar modifierats av handläggaren och därför är kostnaderna högre. Vid en analys av fördelning av tilläggsbelopp under år 2016 visade det sig stora skillnader mellan skolorna. En mindre skola med ca 100 elever fick ca kr utbetalat och en större skola med ca 700 elever fick ca kr utbetalat som särskilt stöd. Se bilaga. I samarbete med kommunens statistiker så gick det inte att utläsa något samband mellan antalet elever respektive storleken på summan som utbetalades. Utifrån en normalfördelskurva så skulle man kunna anta att elever med behov av särskilt stöd fördelas jämnt. Utifrån utbetalningarna som gjordes till grundskolan under år 2016 (vt/ht) så gick det inte att finna ett sådant samband. Det betyder att en konstruktion som innebär schablonmässig utbetalning baserad på antal elever som nyckeltal så finns betydande risk att behovet av särskilt stöd inte träffar rätt behov. Individuella bedömningar är en säkrare metod när särskilt stöd utbetalas. Skillnaderna mellan skolor kan även förklaras genom att mindre verksamheter är mer sårbara än större skolor och de gör att mindre skolor är mer angelägna att söka tilläggsbelopp. Vissa skolor har rykte om sig att få tilläggsbelopp och det gör att föräldrar placerar sina barn på en sådan skola.

14 9 (20) Kommunfullmäktige tog beslut under år 2016 baserat på en prognos från utbildningsinspektionen om en ökning av kostnaderna som låg utanför budgetramarna. Beslutet innebar att tilläggsbelopp för barn och elever med psykiska funktionshinder sattes ned med 50%. Det var 135 barn och elever med psykiska funktionshinder som omfattades av beslutet. Om kommunfullmäktige inte beslutat om sänkningen hade kostnaderna sannolikt varit högre än de 63,5 millioner kr som tilläggsbeloppet för särskilt stöd slutligen fastställdes för år Budgeterade medel var 50 millioner kr. Året innan fastställdes kostnaderna för tilläggsbeloppet för särskilt stöd till 60 millioner kr. med budgeterade medel om 44 millioner kr. 5 Redovisning av intervjuer med respondenterna Under mars månad genomfördes enskilda intervjuer med 14 respondenter. Intervjuerna utfördes av utredaren på respondentens arbetsplats. Intervjuerna var öppna vilket gav respondenterna utrymme att själva lyfta områden som de själva ansåg vara viktiga att belysa. Det är den sammantagna bilden av intervjuerna som nedan redovisas och inga enskilda uppfattningar. Genom intervjuerna blev det tydligt att det finns en klar uppfattning om att hanteringen och modellen med tilläggsbelopp behöver förändras. Upplevelse om avstånd mellan bedömning och beslutfattandet på kommunsledningskontoret och barnet ute i verksamheten. Avsaknad av dialog och förståelse runt bedömningar och beslut. Det är svårt och tidskrävande att skriva en ansökan om tilläggsbelopp. Det finns en upplevelse om att de som är duktiga att uttrycka sig i skrift har en större framgång att få ansökan beviljad. Kriterierna för tilläggsbeloppet upplevs otydliga. När beslutet togs om tilläggsbelopp så fanns det ingen tydlig vägledning. Utbildningsinspektion fick själva skapa ett ramverk för att kunna hantera bedömning och beslut. Rektorer och förskolechefer efterfrågar tydligare kriterier, som ger en tydligare vägledning i huruvida man skall skriva en ansökan eller avstå. Vissa menar till att det ha lett till en uppgivenhet hos rektorer som avstår att skriva ansökningar. Flera har uttryckt en stor frustration runt politiska beslutet om att halvera ersättning för barn med psykiska behov. Det är ett synsätt som inte är förenligt med uppdraget. Det tar tid att få ansökan beviljad vilket påverkar rektorns möjlighet till verksamhetsplanering. Det är svårbudgeterat. I november behöver rektorn veta hur det kommande läsåret ser ut som startar hösten därpå. Det tar tid att anställa en kvalificerad person som kan stötta eleven. Dessa rekryteringar tar ca 6 månader. Konkret innebär det att en okvalificerad person (elevassistent) kommer att stötta eleven. Eftersom kvalificerad personal med formell kompetens inte söker visstidstjänster.

15 10 (20) En del respondenter har föreslagit att förvaltningen själva förfogar över tilläggsbeloppet och medföljande bedömning, men att den del som avser fristående verksamheter ligger kvar på utbildningsinspektion som är mer opartisk och därigenom skulle samarbetet med fristående verksamheter underlättas. Genom opartiskheten skulle även risker för eventuella rättsprocesser minskas menar man. Respondenter från förskolan lyfte fram att de har ALLA barn i sin verksamhet den uppdelning i särskola som sker i grundskola och gymnasium saknas. 6 Omvärldsanalys av andra kommuner I landets kommuner hanteras tilläggsbelopp på olika sätt. Eskilstuna kommun är unik i sin resursfördelningsmodell på så vis att facknämnden inte har hela ansvaret för skolan utan delar av skolansvaret ligger på kommunstyrelsen. Alla kommuner som nämns som jämförande hanterar tilläggsbelopp för fristående skolor inom motsvarande utbildningsnämnd. Problem att påvisa opartiskhet och garantera bidrag på lika villkor är något som finns även i andra kommuner. Borås, Västerås och Gävle är exempel på kommuner som endast tar in ansökningar om tilläggsbelopp från fristående huvudmän. Västerås och Gävle har gått ifrån ett system där både kommunala och fristående skolor har kunnat söka tilläggsbelopp till att hantera ansökningar enbart för fristående skolor. Västerås och Borås har ett system där de tydligt räknar ut belopp utifrån bedömningar som görs av elevhälsan som ska täcka motsvarande tilläggsbelopp för den egna organisationen. Därefter avsätts pengar för fristående verksamheter som hanteras via ansökningar. Ansökningarna bedöms utifrån kommunens stöd till elever med behov av extraordinära insatser som referens. Eskilstunas resurser för tilläggsbelopp är svåra att jämföra med andra kommuner. Den ansökningsbara delen i tilläggsbelopp måste jämföras med kommunen grundbelopp, strukturtillägg, andra anslagsfinansierade resurser. Kommuner som Linköping och Uppsala har valt att revidera sina kriterier, intressant nog har de i princip en identisk bedömningsmatris med samma kriterier. Däremot gör Linköping en snävare bedömning, barn med kriteriet omfattande behov omfattas ej av stödet i Linköping. De menar att det stödet ryms inom grundbeloppet. Se bilaga. Nedan redovisas Uppsala kommuns utfall under läsåret 16/17. I diagrammet ser vi att det totala antalet ansökningar var 417 stycken varav 263 stycken har beviljats. 37 % procent eller 154 stycken ansökningar har avslagits. I Uppsala hanteras ansökningarna av 3 stycken handläggare under utbildningsnämnden.

16 11 (20) I diagrammet nedan en jämförelse mellan Uppsala och Eskilstuna kommun ansökningar under år Vi ser att antalet ansökningar är fler i Eskilstuna än i Uppsala. Även de beviljade ansökningarna är fler i Eskilstuna. Uppsala avslår fler ansökningar än Eskilstuna. 7 Analys Införandet av tilläggsbeloppet har flyttat fokus från hur den enskilda skolan kan organisera stöd med de medel de har, till att skolorna nu fokusererar på att identifiera hur de behöver extra resurser för att kunna tillgodose de behov de har skyldighet att ordna. Fokus har flyttats från möjlighet till problem. Tilläggsbeloppet ses som ett sätt att finansiera andra behov hos barn och elever än enbart extraordinära. Utbildningsinspektionen får för många ansökningar i relation till den budget som finns men även i jämförelse med andra kommuner. Det bekräftas även av den PwC konsult som kommunen använt sig av. 50 beviljade ansökningar per år är mer rimligt enligt konsulten.

17 12 (20) Flera av respondenterna lyfte fram en upplevelse om att dagens modell är otydlig när det gäller att förstå bedömning och beslut. När skall man skicka in en ansökan och när skall man avstå? Det finns ett problem med dagens modell för tilläggsbelopp. Den skapar inte kostnadskontroll. Under ett flertal år har kostnaderna ökat. Modellens konstruktion kommer ha en direkt påverkan på den totala kostnadsbilden för tilläggsbelopp. Det går att styra kostnaderna beroende på val av ersättningsnivå och principer. Uppsala kommun har en princip om att tilläggsbeloppet är en delfinansiering av ett stöd som redan ingår i skolpengen. De bekostar maximal 53% av kostnaden för en elevassistent. I Likhet går det att styra antalet ansökningar beroende på kriteriesättningen. I Gävle har de numer inga ansökningar alls från den kommunala verksamheten. Eftersom de valt att revidera den gamla modellen. Idag får den kommunala verksamheten ett fast belopp att fördela ut som särskilt stöd. Däremot behöver inte modellen ha ett direkt samband med huruvida ett barn får ett stöd eller inte. Enligt skollagen så har ett barn rätt till stöd oavsett det finansieras via tilläggsbelopp eller inte. I den här utredningen har jag ännu inte stött på något ärende där stödet har uteblivit till ett barn som en konsekvens av en icke beviljad tilläggsbeloppsansökan. Förskolechefer och rektorer sätter in det stöd som de anser sig vara skyldiga till att göra. Hanteringen av ansökningar och bedömningar är egentligen en sekundär fråga, det är inte där vi hittar de stora effekterna. Men idag finns det ett avstånd mellan bedömning och barn. Men även ett avstånd mellan den som skriver ansökan och den som bedömer. Avståndet påverkar kommunikationen och dialogen så att det uppstår spänningar och misstroende mellan parterna. Det finns fördelar med att överbrygga det avståndet. Sen finns det också en del risker som talar för en förändring. Utbildningsinspektionen är en liten enhet som på kort tid byggt upp en imponerande men omfattande administration för att hantera tilläggsbeloppet, de kan ha svårt att uppfylla uppdraget om anställda slutar blir sjuka etc. För att minska avståndet och sänka riskerna så är förslaget att flytta över all hantering, budget och delegation till barn och utbildningsförvaltningen. Detta omfattar även hantering av fristående verksamheter, den är så pass liten, i dagsläget beviljas ca 20 ansökningar per år. Med en ny modell så blir det ännu färre. Det kan inte vara ekonomiskt försvarbart att vara dubbelt organiserad. Flera andra kommuner har denna organisering och det bör även fungera i Eskilstuna särskilt nu när Torshällas förvaltning upphör. Samtidigt är en överflyttning av beslut till BoU ett trendbrott, eftersom det under flera år legat centralt på KLK. Det är svårt att göra en uppskattning av risken Det kan finnas risker att fristående verksamheter inte uppfattar BoU som neutrala. 8 Förslag på förändring Förändra modellen för tilläggsbelopp dels så att antalet beviljade ansökningar minskar och ryms inom budgeterad finansiering. Stödet är av extraordinär karaktär och det bör reflekteras bland antalet som får stödet.

18 13 (20) Genom att tydliggöra kriterierna som motsvarar lagstiftarens intentioner, så möts behov med rätt åtgärd. Verksamheten efterfrågar tydliga kriterier som just ger denna vägledning och det leder till en ökad kunskap om hur behov kan mötas samtidigt som det minskar förväntningar och onödigt administrativt arbetet. Genom att tillämpa de nya kriterierna upphör även skillnaderna i ersättningsnivåer dvs mellan de barn och elever med psykiska funktionsnedsättningar respektive fysiska funktionsnedsättningar. Det är möjligt eftersom den nya modellen sammantaget ger en långt bättre kostnadskontroll. I de fall där behoven av särskilt stöd är varaktigt över flera år bör även maxlängden för stödet utökas. Dagens modell främjar korta anställningsformer eftersom ansökan gäller för max ett år i taget. Elevassistenter utan formell kompetens visstidsanställs. Det skapar kortsiktiga lösningar som inte främjar ett organisatoriskt lärande eller kontinuitet. Använd delar av tilläggsbeloppet (eller i annan form) för att finansiera specialistkompetens som kan möta behov med extraordinära insatser. I uppdraget ingick att undersöka vart hanteringen av tilläggsbelopp organisatorisk skall ligga i fortsättningen. När allt fungerar så har det mindre roll vart hanteringen av tilläggsbelopp är organiserad. Utbildningsinspektionen som är en liten enhet, hanterar den omfattande administrationen för närvarande. Men en förvaltning som barn och utbildning i sin storhet har en bättre förmåga i längden att hantera omfattande administration, de är inte lika utsatta i händelse av sjukdom mm. Utöver hanteringen behöver beslutsdelegationen flyttas över till barn och utbildningsförvaltningen. Vem som har delegationen på beslutet kan inte ha närmare betydelse för en opartisk hantering. Att en kommunal tjänsteman gör skillnad på ett barn med behov av särskilt stöd beroende på fristående eller kommunal verksamhet finner jag som osannolikt. Det fungerar i andra kommuner, där ligger ansvaret under nämnden på förvaltningsnivå att hantera friståenden verksamheter. Samtidigt kan direkta kommunala jämförelser vara svåra att göra. Det finns verksamheter inom Eskilstuna kommun som agerar opartiskt i sitt arbete med att ta beslut som påverkar fristående verksamheter, tex vård och omsorgsförvaltningens biståndsenhet. En flytt över till BoU bör vara möjlig trots att risken för opartiskhet teoretiskt ökar.

19 14 (20) 9 Bilagor 9.1 Intervjuade respondenter under mars 2017 Annica Burridge Utbildningsinspektör KLK/välfärd Carin Benjaminson Spec. ped KLK/välfärd Marita Skog Utvecklingsdirektör KLK/välfärd Åsa Lundkvist Förvaltningschef BoU Karin Holmberg Lundin Områdeschef Gymnasieskolor Hans Ringström Områdeschef Grundskolor Anna Olofsson Carstedt Områdeschef Förskolor Fredrik Westberg Ekonomichef Katarina Andersson Enhetschef - Specialpedagoger NN Rektor F-9 NN Rektor F-6 NN Rektor F-6 NN Förskolechef NN Förskolechef NN Rektor Fristående verksamhet 9.2 Övriga aktiviteter Utbildning om tilläggsbeloppet föreläsare Marie Lindblad PwC Workshop om kriterier med specialpedagoger och förskolechefer Workshop med PUG utbildning om lösningsförslag 5 maj

20 15 (20) 9.3 Process över handläggningen av ansökan för tilläggsbelopp

21 16 (20) 9.4 Utbildningsinspektionens förslag på nya kriterier Grupp 1 Barn med sjukdomar och skador som gör det omöjligt eller kraftigt försvårar förflyttning. av- och påklädning intag av måltider personlig hygien toalettbesök under tiden i förskolan. Exempel: Central pares, muskelsjukdomar, medfödda missbildningar Grupp 2 Barn med allvarlig sjukdom som medför risk för barnets liv om inte övervakning och medicinering sker. Exempel: Diabetes, Epilepsi Grupp 3 Barn med grava psykiska funktionshinder där barnet inte kan göra sig förstådd förstå omgivningen har behov av aktivt stöd vid förflyttning, måltider, personlig hygien och toalettbesök uppvisar allvarliga ångestsymtom med självskadebeteende eller suicid handlingar Exempel: Grav autism, utvecklingsstörning

22 17 (20) 9.5 Fördelning av tilläggsbeloppet i grundskolan under år 2016 (vt/ht)

23 18 (20) 9.6 Linköpings kriterier för tilläggsbelopp

24 19 (20) 9.7 Uppsalas kriterier för tilläggsbelopp 9.8 Källhänvisning Delar av textavsnitt i kapitel 3, 4 och 6 där tilläggsbeloppet, Eskilstunas modell samt omvärldsanalys beskrivs är hämtat från Sara Molanders tidigare utredning. KSKF/2016:527 Utredning av ansvaret för tilläggsbelopp till förskola och skola. Siffrorna i översikten över fördelningen över ansökningar i avsnitt 4 är hämtat från en rapport skriven av Annica Burridge. Processen i bilaga 11.3 är framtagen av Kristina Emanuelsson, Utvecklare, KoU

25 20 (20)

26 Kommunstyrelsen 1 (10) STYRDOKUMENT Förslag till reviderat Reglemente för kommunstyrelsen Beslutad när Beslutad av Diarienummer Ersätter Gäller för 2017-xx-xx, xxx Kommunfullmäktige KSKF/2017:XXX Det senast reviderade reglementet, beslutat av kommunfullmäktige den 21 september 2017, 210 Kommunstyrelsen Gäller fr o m Gäller t o m Dokumentansvarig Uppföljning Tillsvidare Administrativa direktören, kommunledningskontoret Årligen.

27 Eskilstuna kommun 2 (10) Inledning Utöver det gemensamma reglementet för Eskilstuna kommuns nämnder gäller detta reglemente för kommunstyrelsen. Om kommunfullmäktige fattar beslut som avviker från vad som anges i detta reglemente ska kommunfullmäktiges beslut gälla istället för reglementet i den delen. Kommunstyrelsens uppgifter 1 Allmänt om kommunstyrelsens uppgifter Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet (ledningsfunktion). Kommunstyrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och kommunalförbund. Kommunstyrelsen ska leda kommunens verksamhet genom att utöva en samordnad styrning och leda arbetet med att ta fram styrdokument för kommunen (styrfunktion). Kommunstyrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning och fortlöpande i samråd med nämnderna följa upp de fastställda målen och återrapportera till kommunfullmäktige (uppföljningsfunktion). Kommunstyrelsen ansvarar för i detta reglemente angivna uppgifter jämte sådana uppgifter som inte lagts på annan nämnd (särskilda uppgifter). Härutöver ansvarar kommunstyrelsen för de uppgifter som framgår av kommunallagen (1991:900) och annan lagstiftning. Ledningsfunktionen och styrfunktionen 2 Allmänt om ledningsfunktionen och styrfunktionen Kommunstyrelsen ansvarar för beslut om samordning mellan nämnderna och gränsdragning mellan nämndernas kompetens. Kommunstyrelsen ansvarar för att en effektiv och ändamålsenlig organisation upprätthålls. 3 Kommunstyrelsens övergripande uppgifter Kommunstyrelsen ska

28 Eskilstuna kommun 3 (10) 1. leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor som inte är förbehållna annan nämnd. 2. utöva uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders beslut. 3. ha ett övergripande ansvar för interna säkerhetsfrågor i kommunen. 4. ha hand kommunövergripande administrativa system, så som personaladministrativa system, ekonomisystem, dokument- och ärendesystem och e-postsystem. 5. hos kommunfullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs. 6. kontinuerligt följa verksamheten i övriga nämnder. 7. ansvara för utformning och utveckling av kommunens system för intern kontroll i enlighet med vad kommunfullmäktige särskilt beslutar. 8. upprätta förslag till program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. 9. bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige i enlighet med kommunallagen. 10. verkställa kommunfullmäktiges beslut, om kommunfullmäktige inte beslutat annat. Om kommunfullmäktige inte har beslutat något annat, avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som kommunfullmäktige ska handlägga ska beredas. 4 Företag och stiftelser Kommunstyrelsen ska 1. ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag och stiftelser som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv, men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen. 2. ansvara för att beslut om ägardirektiv till företagen fattas och kontinuerligt hålls uppdaterade. 3. löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 3 kap b kommunallagen är uppfyllda beträffande de företag och stiftelser kommunen äger eller har intresse i. 4. årligen i beslut pröva om den verksamhet som bedrivits i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges kommunfullmäktige snarast. Finner kommunstyrelsen att brister

29 Eskilstuna kommun 4 (10) förelegat, ska den samtidigt lämna förslag till kommunfullmäktige om nödvändiga åtgärder. 5 Kommunalförbund Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana kommunalförbund som kommunen är medlem i. 6 Ekonomi och medelsförvaltning Kommunstyrelsen ska 1. ha hand om kommunens medelsförvaltning och följa av kommunfullmäktige meddelade föreskrifter för denna. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt att vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar. 2. ha hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bland annat att - underhålla och förvalta kommunens fasta och lösa egendom, - handlägga kommunens ägarskap av fastigheter och svara för kommungemensam beredning av fastighetsfrågor, samt stödja kommunens nämnder som hyresgäster och svara för strategisk lokalplanering för kommunens verksamhet, - vara upphandlande enhet för all upphandling genom förvaltningsövergripande avtal samt, efter begäran av annan nämnd, bereda ärenden om upphandling för denna nämnds räkning, - se till att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett, samt att - handha egen donationsförvaltning samt efter samtycke från annan nämnd placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden. 3. upprätta förslag till budget i enlighet med kommunallagen. 4. se till att bokföring och redovisning sker i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning. 5. upprätta årsredovisning och delårsrapport i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning. 6. i enlighet med kommunfullmäktiges särskilda föreskrifter förvalta medel som avsatts till pensionsförpliktelser. 7 Personalpolitiken Kommunstyrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därvid bland annat att: 1. med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som

30 Eskilstuna kommun 5 (10) arbetsgivare och dess arbetstagare, med undantag för de lokala kollektivavtal inom nämnds verksamhetsområde som anges i det gemensamma reglementet för Eskilstuna kommuns nämnder. 2. förhandla å kommunens vägnar enligt lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller och 38 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders verksamhetsområden. 3. avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, 4. besluta om stridsåtgärd. 5. lämna uppdrag enligt 6 kapitlet 3 lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter, 6. vara kommunens centrala organ för den personaladministrativa verksamheten (personalorgan), 7. följa förvaltnings- och arbetsorganisationen, verka och svara för utveckling och samordning av personaladministration. 8. vara kommunens löne- och pensionsmyndighet och därmed även ha rätt att tolka och tillämpa de bestämmelser om pension och omställningsstöd/avgångsersättning som finns för förtroendevalda, 9. besluta om förflyttning mellan anställningsmyndigheter. 10. ha hand om kommunens företagshälsovård. Uppföljningsfunktionen 8 Kommunstyrelsens uppföljning Kommunstyrelsen ska 1. övervaka att av fullmäktiges fastställda mål, riktlinjer, planer och program för verksamheten samt ekonomi följs upp i nämnderna. 2. övervaka att kommunens löpande förvaltning i övrigt sköts lagligt och ekonomiskt. 3. följa hur den interna kontrollen sköts i nämnderna. 4. två gånger per år rapportera till kommunfullmäktige hur samtliga kommunens verksamheter utvecklas mot bakgrund av fastlagda mål och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. 5. inom ramen för sin uppsiktsplikt övervaka att verksamheter som bedrivs av privata utförare kontrolleras och följs upp i enlighet med lag, avtal och av fullmäktige fastställda program och direktiv. 6. varje år lämna kommunfullmäktige en redovisning över de motioner och medborgarförslag som kommit in till fullmäktige till och med året innan och som inte slutligt handlagts av fullmäktige.

31 Eskilstuna kommun 6 (10) Särskilda uppgifter 9 Särskilda uppgifter för kommunstyrelsen Processbehörighet Kommunstyrelsen får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av kommunfullmäktige. Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av kommunfullmäktiges beslut, om inte kommunfullmäktige beslutar att själv föra talan i målet. Anslagstavla, författningssamling och webbplats Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens anslagstavla. Kommunstyrelsen ansvarar för att uppdatera den kommunala författningssamlingen och se till att denna hålls tillgänglig i lagstadgad form. Kommunstyrelsen samordnar innehållet i och ansvarar för kommunens externa och interna webbplats. Krisledning och höjd beredskap Kommunstyrelsen är krisledningsnämnd och fullgör därmed kommunens uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. I egenskap av krisledningsnämnd har kommunstyrelsen rätt att överta beslutanderätt från kommunens övriga nämnder i den utsträckning som kommunstyrelsen finner nödvändig i den uppkomna krisen. För krisledningsnämndens verksamhet finns särskilda bestämmelser i 2 kapitlet 3-6 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Ordförande för Eskilstuna Energi och Miljö AB har närvarorätt då kommunstyrelsen sammanträder i egenskap av krisledningsnämnd. Kommunstyrelsen utser ledamot till hemvärnsråd enligt hemvärnsförordningen (1997:146). Översiktlig planering

32 Eskilstuna kommun 7 (10) Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet såvitt avser de uppgifter som gäller för den översiktliga planeringen. Mark och exploatering Bevaka kommunens intressen i ärenden angående fastighetsbildning, fastighetsbestämning, planläggning och byggande, gemensamhetsanläggningar och enskilda vägar samt i andra ärenden som är jämförbara med dessa. Miljö Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens renhållningsskyldighet enligt 15 kapitlet miljöbalken. Kommunstyrelsen utövar sådan tillsyn som överlåts till kommunen enligt miljötillsynsförordningen avseende tillsyn över räddningstjänstens verksamhet och anläggningar. Kommunstyrelsen ska även i övrigt fatta beslut i sådana ärenden enligt miljöbalken, som annars skulle ha fattats av miljö- och räddningstjänstnämnden, där miljö- och räddningstjänstnämnden har ett intresse på ett sådant sätt att jäv annars kan föreligga. Naturvård Kommunstyrelsen ansvarar för naturvårdsfrågor enligt miljöbalken och plan- och bygglagen samt annan lag och författning med följande två undantag: 1. Beslut om dispens och tillstånd enligt 7 kapitlet miljöbalken för kommunalt skyddade områden. 2. Prövning av dispens beträffande strandskydd samt tillhörande tillsyn. Kommunstyrelsen ska besluta om kommunens inrättande, ändring och upphävande skydd av område enligt 7 kapitlet miljöbalken. Kommunstyrelsen ska också fördela kommunens medel för naturvårdsförvaltning/naturskydd. Kommunstyrelsen ansvarar för förvaltning av Sundbyholms naturreservat. Kommunstyrelsens skolansvar Kommunstyrelsen beslutar om godkännande av enskild som huvudman för förskola och fritidshem som inte ska handläggas av Statens skolinspektion, samt om rätt till bidrag för enskild som bedriver pedagogisk omsorg enligt skollagen.

33 Eskilstuna kommun 8 (10) Kommunstyrelsen har tillsyn över förskola och fritidshem, vars huvudman kommunen har godkänt, och över pedagogisk omsorg, vars huvudman kommunen har förklarat bidragsberättigad. Kommunstyrelsen beslutar om tilläggsbelopp för enskilt barn eller elev enligt 8 kapitlet 23, 9 kapitlet 21, 10 kapitlet 39, 11 kapitlet 38, 14 kapitlet 17, 16 kapitlet 54, 17 kapitlet 34 och 19 kapitlet 47 skollagen. Övriga uppgifter Kommunstyrelsen ansvarar därutöver bland annat för: 1. Sysselsättnings- och näringslivsfrågor, inklusive åtgärder för att främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen, med undantag för de uppgifter som enligt kommunfullmäktiges beslut fullgörs av arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden. 2. Strategisk trafikplanering ur ett ortsutvecklingsperspektiv 3. Kommunens flygplatsverksamhet 4. Kommunens industrispår. 5. Kommunens säkerhetsskydd 6. Eskilstuna Direkt 7. Konsumentvägledning 8. Kommunens omlastningscentral 9. Anskaffning av kommunens fordon, med undantag för fordon för park- och markanläggningsverksamhet samt förvaltning av kommunens samtliga fordon 10. Kommunens tolkförmedling 11. Kommunens rekryteringsenhet 12. Kommungemensam serviceverksamhet i form av IT-service, posthantering, televäxel med mera. 13. Verkställighet av ingående av borgen för de kommunala företagen inom ramen för av kommunfullmäktige fastställd årlig limit. 14. Samordningen av förvaltningarnas arbete i förhållande till Torshälla stads nämnd och det administrativa stödet till Torshälla stads nämnd. Delegation från kommunfullmäktige 10 Delegation till kommunstyrelsen från kommunfullmäktige Kommunstyrelsen beslutar i följande grupper av ärenden: 1. Upptagande av lån inom den beloppsram och de riktlinjer som kommunfullmäktige fastställt med särskilt beaktande av de närmare föreskrifter om säkerheten som kommunfullmäktige har angivit.