Kävlingepanelen omgång 1

Transkript

1 Kävlingepanelen omgång 1 Redovisning av resultat med kommentarer Johanna Aronsson Kommunstyrelsen SMS: Johanna.Aronsson@kavlinge.se Kävlinge kommun, Nämndenheten, Kävlinge Besöksadress: Kullagatan 2, Kävlinge

2 Bakgrund I september månad 2017 skickades inbjudan att deltaga i Kävlingepanelen ut till medborgare i Kävlinge kommun från 18 år och uppåt. Man kunde välja att få enkätfrågorna via epost eller på papper hem i brevlådan. Urvalet var representativt utifrån ålder och bostadens postnummer. Utav dessa var det 253 personer som valde att anmäla sitt intresse till att vara med i Kävlingepanelen. Av de 253 personerna som önskat delta var det 227 personer som svarade på den första enkäten, detta blev då en svarsfrekvens på 90 %. Av de 227 som svarade på enkäten 124 kvinnor och 101 män samt 2 ej angivet kön. Åldersfördelningen var som nedan Analyserna som är kopplade till svaren har genomförts av handläggare på respektive förvaltningsdel.

3 Anhörigstöd Begrepp som omfattar anhörigstöd verkar vara svårtolkade begrepp, Med vetskap om detta, bör svaren på panelenkätens frågor gällande anhörigsituation och anhörigstöd ser ur flera olika perspektiv och inte blint utgå ifrån att samtliga som svarat nej på frågan om de Hjälper, stödjer eller vårdar du någon inte lever med eller i en anhörigsituation. Det bör också tas i beaktning att åldern på flertalet av panelenkäten deltagare är förhållandevis ung, vilket kan ge en något skev bild i en analys kring anhörigstöd, då risken för att hamna i en anhörigsituation ökar med stigande ålder. Därmed inte sagt att det inte finns anhöriga i yngre åldersgrupper och det är nog så viktigt att få kunskap och vetskap om dessa individers situation. Fråga 4. Hjälper, stödjer eller vårdar du någon som har svårt att klara vardagen på egen hand? 194 personer har valt svarsalternativet Nej, vilket innebär att 35 personer har svarat Ja. Detta motsvarar ca 15 % svarat ja, vilket är lägre än rikssnittet där det beräknas att ca 20 % av alla vuxna hjälper, stödjer eller vårdar en närstående. Det är relativt jämt fördelat könsmässigt när det gäller svaren på fråga fyra, dvs. att det är ungefär lika många män som kvinnor som uppger att det hjälper, stödjer eller vårdar någon annan. Det framkommer i enkätsvaren att det är något fler män än kvinnor som hjälper en närstående dagligen, men det är en mycket liten procentskillnad. Det är dock något fler kvinnor än män som uppger att de ger hjälp till en närstående någon gång i veckan eller någon gång i månaden, vilket samstämmer med tidigare forskningsresultat i riket. Det är svårt att avgöra enbart genom vetskap om ålder och den anhöriges relation till den närstående vilken form av anhörigstöd en anhörig kan tänkas behöva, alltså om det är stöd

4 genom IFO, LoS eller Hemvård. En uppskattning är dock att något mer än hälften av de som uppgett relation kan tänkas tillhöra Hemvården och resterande IFO eller LoS. Fråga 5. Vet du om att det finns ett anhörigstöd i kommunen som är till för dig som stödjer, hjälper eller vårdar någon som inte klarar vardagen på egen hand? Av 228 som svarat på frågan om det vet om att Kävlinge kommun arbetar med anhörigstöd har 135 personer svarat att det inte har kännedom om detta, vilket motsvarar ca 59 %. När det gäller de personer som svarat Ja på fråga fyra och som svarat Nej på fråga fem, dvs. personer som uppgett att de hjälper en närstående men inte känner till att det finns ett anhörigstöd, så är det 34 % som uppger detta. Då det är få som svarat på svarsalternativet om relation, så är det återigen svårt att dra några slutsatser om vilket eventuellt stöd den anhörige kan tänkas behöva. Av de nio personer som dock lämnat svar, så är det sex personer som antagligen hjälper en förälder eller en äldre släkting. 38 % har svarat att de vet om att anhörigstöd finns men att de inte är i behov av det. Enbart fyra personer har uppgett att de har kontakt med en person från kommunen, men vi vet inte vilken profession denna person har i kommunen och inte heller i vilken organisation denna person arbetar. Det är något fler kvinnor än män som uppger att de har kännedom om kommunens anhörigstöd. Ingen person har uppgett att de har försökt få kontakt med kommunens anhörigstöd men inte lyckats, vilket är positivt.

5 Fråga 6. Hur når vi dig som hjälper eller stödjer någon som har svårt att klara vardagen på egen hand, med informationen om att anhörigstödet finns? Annons i dagspress 5,4 Annons i lokaltidningen 28,1 Via kavlinge.se 37,9 Info på vårdcentral 21 Via min anhöriges eventuella boende 23,2 Annat 5,4 Vet ej 36,2 När det gäller spridning av information gällande anhörigstöd är det främst information via sociala medier eller kavlinge.se som sticker ut som svarsalternativ. Ju äldre svarspersonen tycks vara, desto mindre verkar denna person vara benägen att få information via sociala medier utan ser hellre att information ges via lokaltidning. En intressant svarsfråga är alternativet att få information via närståendes boende, där yngre personer i målgruppen i högre utstäckning är äldre anger att detta är en önskvärd informationskanal. Sammanfattande analys av resultatet kring anhörigstödet Slutsatsen av denna enkät gällande anhörigstöd är att vi måste bli bättre på att sprida information om att anhörigstöd inom kommunen finns. Det är av stor vikt att samtlig personal som kommer i kontakt med anhöriga, oavsett var i socialtjänstens organisation personalen arbetar, har kunskap om anhörigstöd och informerar anhöriga om att anhörigstöd finns att tillgå. Men vi behöver också bli bättre på att sprida information om anhörigstöd till medborgare som inte har kontakt med kommunen i dagsläget så att de vid en eventuell anhörigstödssituation har kunskap om var de kan vända sig för att få stöd. Självfallet är det viktigt att alla medborgare får förebyggande information om anhörigverksamheterna oavsett i vilken kommun eller vilket land deras närstående bor. Det framkommer i enkäten att information via sociala medier inklusive kävlinge.se vore önskvärt, vilket är ett område vi idag inte använder oss av i större utsträckning, men bör se över hur vi kan använda mer framöver. Dock är det framför allt yngre personer i svarsgruppen som påtalar detta, medan de som är äldre i målgruppen i högre utsträckning föredrar information via bland annat tidningsannonser. När det gäller information via närståendes boende, är det intressant att fler yngre än äldre önskar information därigenom. Vi skulle kunna anta att ju högre ålder personerna i medborgarpanelen har, desto högre risk är det att deras närstående är beviljade särskilt boende. Dock är det inte säkert att de svarande tänker enbart ur ett äldreomsorgsperspektiv, utan de kan även se det ur ett LOS-perspektiv. Alternativt är begreppet boende svårtolkat och kan uppfattas som det vore den närståendes ordinära boende och inte ett särskilt boende frågan avser. När det gäller just detta med ord och hur vi använder olika begrepp inom anhörigstöd och anhörigperspektiv, måste vi bli bättre på att vara tydliga med vad vi talar om, så att det blir begripligt för medborgaren vad anhörigstöd är. Det är påtagligt genom en del av svaren som inkommit att begreppen tolkas olika från person till person. Vi ser bland annat att några av de

6 som svarat Ja på frågan om de hjälper, stödjer eller vårdar någon annan, har svarat ja, dagligen genom sitt yrke inom vårdområdet. Om vi som arbetar inom kommun och region inte kan skilja på begreppen anhörigstöd och anhörigperspektiv, så kan vi omöjligt begära att gemeneman ska förstå vad vi talar om. Frågor kring cykelvägar och liknande Fråga 7. Vi arbetar med att förbättra cykelvägnätet. Vad är viktigast att prioritera: Välj ett alternativ. Svarsalternativ Antal % Bättre halkbekämpning och snöplogning 37 16,4 Sopa bort grenar, löv och annat oftare 25 11,1 Bättre asfalt 14 6,2 Säkrare och mer cykelparkering 16 7,1 Mer belysning 58 25,7 Tryggare tunnlar 8 3,5 Säkrare passager med biltrafiken Läplantering 3 1,3 Fler cykelpumpar 0 0 Bättre vägvisning 4 1,8 Resultatet visar att säkrare passager med biltrafiken och mer belysningen bör prioriteras när kommunen gör förbättringar på cykelvägnätet.

7 Fråga 8. Om du skulle börja cykla mer. Vilka resor skulle du då börja göra med cykel i stället för bil? Välj ett alternativ Om man skulle cykla mer bedömer panelen att de skulle börja göra fler motions- och rekreationsresor. För att flytta resor från bil till cykel bedöms även resor till arbete/ skola, fritidsanläggningar, matinköpsresor och resor till tåg/buss ha en god potential. Medan inköpsresor med sällan varor, besök hos släkt och vänner och resor till stranden bedöms attrahera färre. Fråga 9. En cykelväg ska byggas längs Sydkustleden, var skulle du helst vilja ha cykelvägen? Välj ett alternativ Cykelväg längs Kustvägen 72,3 Cykelväg längs Grand Prix-vägen 27,7 En cykelväg längs Kustvägen bör prioriteras för Sydkustleden.

8 Fråga 10. Kommunen har nyligen infört cykelöverfarter. Vilka påstående är sanna? Du kan kryssa i flera alternativ. Jag har sett dem 30,2 Bilarna väjer för cyklisterna 18 Cyklisterna kör över utan att se sig för 32,4 Inget av alternativen 43,7 Få har sett de nya cykelöverfarterna och trafikanterna bedöms inte följa trafikreglerna. Behov av ytterligare information kring dessa behövs. Bygglovsfrågor Fråga 11. Känner du till att det på kommunens hemsida, finns e-tjänster för ansökan om bygglov, begäran om planbesked, ansökan om strandskyddsdispens med flera?

9 Fråga 12a. Visste du att den informationen fanns på hemsidan? Fråga 12b. Har du själv sökt upp och tagit del av informationen på hemsidan vid något tillfälle? Ja 50,9 % Nej 49,1 % Fråga 13. När det gäller ansökan om bygglov vad skulle du säga är den viktigaste regelförenklingen som kommunen borde göra för att underlätta för sökanden? 55 personer har lämnat förslag på regelförändringar. En stor del av svaren på hur man önskar regelförenkling handlar om sådant som vi inte rår över på kommunen, såsom gällande lagstiftning. Fråga 14. Lagen säger att handläggningen av ett bygglov skall ta högst 10v. I en kommun handlar mycket om att hushålla med resurser och erbjuda bästa möjliga service för medborgarna. Idag är handläggningen för ett bygglov 4-6 veckor. Anser du att det är rimligt? Ja 33,3 Ja, men om det sparar resurser kan jag acceptera en längre tid Ja, för större projekt som ett hus är det ok. Jag tycker dock en carport eller ett plank borde gå fortare. Nej, för lång tid. Även om det blir dyrare bygglov vill jag ha kortare handläggningstid 5,3 49,3 Vet ej 5,8 6,2

10 Sammantaget kan vi konstatera att det finns önskemål att kommunen förbättrar informationen på hemsidan samt tillgängligheten till det. Det finns även önskemål att handläggningstiderna förkortas ännu mer under förutsättning att avgifterna förblir oförändrade. Avdelningen har redan påbörjat arbetet med att införa e-tjänsterna med tillhörande information berörande byggområdet, i syfte att öka tillgängligheten och förbättra informationen exempelvis vid bygglovssökning. Gällande handläggningstiderna, ytterligare minskning av dem kräver andra satsningar i form av resurser och som in sin tur kan påverka avgifterna eller budgetramen som beslutas i Kommunfullmäktige Vi noterar att det finns en vilja och önskan att använda digitala verktyg för att ansöka om bygglov, 28 av 40 svar på frågan om man använt e-tjänst gällde bygglov - vilket är mycket positivt och något vi kan satsa på för framtiden!. En stor del avsåg önskemål om att det skulle finnars information på hemsidan som redan finns där utan att sökande hittat den. En mindre del gäller önskemål om förbättringar i verksamheten och informationen. Många vill minska ännu mer handläggningstiden men vid nästa fråga, nr 14, där man upplyser om lagkravet om 10 v, så är de flesta nöjda med aktuell handläggningstid och nästan ingen är beredd att betala mer för en kortare handläggningstid. Frågor om skolan Vad är viktigast för dig som medborgare gällande en god kvalitet i skolan inom varje av de nedanstående fem områden. Fråga 15a. Kunskaper och färdigheter, välj ett alternativ Eleverna får goda kunskapsresultat 27,4 Skolan har en främjande och förebyggande elevhälsa 2,2 Elever som har svårigheter i skolarbetet får rätt stöd 18,1 Alla elever får rätt ledning och stimulans 45,1 Skolans undervisning bygger på forskning och beprövad erfarenhet 7,1 På frågan som kopplar till läroplanens avsnitt gällande elevers kunskaper väljer hela 45,1% av panelen alternativet Alla elever får rätt ledning och stimulan. Det val som näst flest väljer är Eleverna får goda kunskapsresultat (27,4%).

11 Fråga 15b. Normer och värden, välj ett alternativ Det råder arbetsro under lektioner 22,1 Skolan har ett förebyggande arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling 13,7 Skolan har en trygg miljö med god gemenskap 30,5 Skolan har en fysisk arbetsmiljö som skapar trivsel 4 Det råder förtroende och ömsesidig respekt mellan elever och personal 29,6 Av de fem alternativen väljer panelen Skolan har en trygg miljö med god gemenskap oftast. 30,5% av de svarande tycker att detta är det viktigaste alternativet. Alternativet Det råder förtroende och ömsesidig respekt mellan elever och personal väljs nästan lika ofta som förstavalet (29,6%). Det alternativ som minst antal medverkande väljer är Skolan har en fysisk arbetsmiljö som skapar trivsel. Fråga 15c. Elevernas ansvar för eget lärande, välj ett alternativ Eleverna tränas i att ta ansvar för sitt lärande 41,1 Eleverna förstår vad som krävs inom de olika ämnena/arbetsområdena 11,6 Eleverna tränas i att arbeta i demokratiska former 6,7 Lärarna stimulerar eleverna i att utveckla olika sätt att lära 31,7 Eleverna får sätta egna mål och vara delaktiga i bedömningen av sitt lärande 8,9 För panelen är alternativet Eleverna tränas i att ta ansvar för sitt lärande det som oftast väljs vara viktigast för en god kvalitet inom området. 41,1 väljer detta. Två områden väljs av få av deltagarna, dessa är Eleverna tränas i att arbeta i demokratiska former (6,7%) och Eleverna får sätta egna mål och vara delaktiga i bedömningen av sitt lärande (8,9%).

12 Fråga 15d. Arbetssätt och lärarroll, välj ett alternativ Kreativitet och skapande finns med som inslag i elevernas lärande 6,7 Lärarna undervisar så att elevernas nyfikenhet och självförtroende utvecklas Problemlösning och kritiskt granskande är naturliga inslag i lärandet 20 Arbetssättet ger utmaningar för eleverna och stimulerar elevernas lust att lära Digital teknik används som en del i undervisning och lärande 7,1 33,8 32,4 Av de fem alternativen väljer panelen oftast Lärarna undervisar så att elevernas nyfikenhet och självförtroende utvecklas. 33,8% eller 76 stycken väljer detta. Det alternativ som näst flest väljer (32,4%) är Arbetssättet ger utmaningar för eleverna och stimulerar elevernas lust att lära. Fråga 15e. Delaktighet, välj ett alternativ Elever och vårdnadshavare har möjlighet att påverka i miljö- och trivselfrågor 14,3 Vårdnadshavarna uppmuntras att engagera sig i skolans verksamhet 12,1 Ledning och personal tar med elever i skolans planering 12,6 Skolan involverar elever och vårdnadshavare i arbetet med att förbättra verksamheten Skolan arbetar aktivt med att öka elevernas delaktighet i undervisningen 30 30,9 Vad som kan anses vara viktigast för de svarande gällande en god kvalitet i skolan inom området Delaktighet är i synnerhet två områden. Skolan involverar elever och vårdnadshavare i arbetet med att förbättra verksamheten (30,9) och Skolan arbetar aktivt med att öka elevernas delaktighet i undervisningen (30%) får nästan lika många svarande. 69 personer jämfört med 67 personer.