Bergslagens Rasfjäderfäförening

Transkript

1 Nyhetsbrev 3 / 2016 Innehåll: Sommaren blev si och så där, enligt mitt tycke. Alldeles för torr försommar, så mycket torkade bort. Men annars var den lagom varm i juli och hittills i augusti. Smolket i bägaren är alla getingar som gör det nästan omöjligt att sitta ute. Ja, tänk att det redan är 22 augusti, denna sommar har gått fort. Nu är det snart dags för vår examen av årets avelsarbete. Utställningen i Fiskinge. Det är alltid lika spännande att se hur man lyckats och vad är det jag missat. Vi är 39 stycken, det kan finnas fler, som är medlemmar i SRF och förhoppningsvis har ringade rasrena djur. Anmäl några stycken och kom. Vi funderar på att göra en raslista med rasrena fjäderfä till nyhetsbrev etsom kommer ut i början av nästa år. Det är ju då man vill ha tag i kläckägg och nytt avelsmaterial. Alla som vill vara med i denna raslista kan skicka ett vykort, MariAnne Tjäderud Lännäs 1320 Lövsätter Odensbacken, skriv tydligt, eller , tjaderud@telia.com, så skall jag försöka sammanställa. Bara rasrena djur som finns med i Skandinavisk Fjäderfästandard. Ha en skön höst så ses vi i Fiskinge. MariAnne Ordförande 1 Inbjudan julfest 2 Rapport medlemsmöte 3 Faverolle 4 Medlemsregistret 5 Bedömningsutställing 7 Kalendarium 8 Hej kära hönsvänner! När styrelsen hade öppet styrelsemöte i juli pratade vi om vad vi skulle kunna göra för att föreningen blir mer intressant för medlemmarna. Kan vi göra något nytt? Hur kan vi locka flera medlemmar till att delta vid våra aktiviteter? Frågor som vi ofta ställer på våra möten. Det kom några bra förslag: Nästa år ska vi delta på Julita igen och göra dagen till en riktigt spännande dag för oss. Vi ska försöka ordna en dag på Stadsparken i Örebro i samband med något engagemang. Vi ska försöka anordna en endagskurs för hönsintresserade människor i Örebro och vi kommer att ha ett bord på Fiskingedagen där någon från styrelsen sitter för att tydligt visa oss. Vi har också beställt västar med vår logga på. Genom detta vill vi utmärka alla funktionärer på våra evenemang. Folk ska lätt kunna ta kontakt med oss. Det ska utformas en välkomstbroschyr när man blir ny medlem. Jag har säkert glömt något, men det blev ett riktigt kreativ möte. Tack till alla goda idéer Under hösten har vi ett spännande program. Missa inte att delta vid arbetsmötet hos Ingrid och Bengt, ställ ut dina djur eller kom och beskåda dem. På utställningen behövs också frivilliga som hjälper till. Hör av dig till Anders eller Marie om du vill vara med. Vår julfest blir annorlunda vi ska utse klubbmästaren i bowling Det är fortfarande möjligt att anmäla intresse till att komma ner till Nationalen. Hoppas vi ses på en eller flera av våra evenemang Ha en fin sensommar! Med vänliga hälsningar - Frank Juppe

2 Sida 2 av 8 I år innehåller årets julfest både mat och motion: Vi firar på Strike i Örebro som innebär ett fantastiskt julbord och 90 min bowling. Kl 18 Julbord kl 20:30 Bowling Du kan välja att bara äta julbord för 355 kr eller kombinera jubordet med ett pass bowling för att bli av med kalorierna igen (detta kostar 490 kr). Anmäl dig via formuläret på hemsidan eller till frankjuppe@hotmail.com och sätt in antingen 355 kr eller 490 kr på BRF:s plusgiro: Sista anmälningsdag/ datum för inbetalning är den 25 november Vi betalar inte tillbaka några pengar efter detta datum. Var med och firar julen med föreningskompisarna. Ju flera vi blir desto roligare blir det :-) Välkommen att vara med! Café Kackel" syftar till att ha ett forum där vi medlemmar kan träffas och prata vår hobby på ett väldigt avslappnat och trevligt sätt. Här kan man bli inspirerad till att utveckla sin hobby eller att få tipps om fjäderfäskötsel. Här kan man också bara vara och fika och kackla. Det ordnas fika som kostar 50 kronor per person. Alla medlemmar är varmt välkomna! Tisdag 6 september 2016, kl 18 Uppstart av Café-säsongen sär vi kacklar och fikar och funderar över intressanta teman för våra café-kvällar. Onsdag 5 oktober 2016, kl 18 Gunilla från länsstyrelsen, som tidigare besökt oss på Café Kackel, berättar om allt viktigt utifrån djurskyddsperspektivet. Super intressant kväll för alla nya men även rutinerade medlemmar. Torsdag 3 november 2016, kl 18 Nya medlemmarnas Café Kackel alla medlemmar är extra varmt välkomna och bjuds på fika den här kvällen. Vi berättar hur det går till i vår förening och vår ambition är att du som är ny medlem känner dig extra varmt välkommen.

3 Sida 3 av 8 Det är en solig lördag i augusti, där 10 medlemmar hälsar på Lisbeth i Lanna. Vi konstaterade att det var ovanligt få medlemmar som dök upp. Ändå hade vi ett väldigt trevligt medlemsmöte. Lisbeth har skapat en liten idyll bakom sitt hus. En blandning av växt- och hönsgård med otroligt fina blommande växter och fantastiska fäderfäna som trivdes i sina fina hönsgårder. Det var intressant för alla medlemmar att se raser som inte förekommer i varje hönsgård. Lisbeths Sultaner är bara så otroligt fina, men även hennes Appenzeller spätshättor och Araucaner. Det var även helt underbart att beskåda alla hennes fina växter i de väl skötta rabatterna. Lisbeth ordnade ett fikabord och alla satt ute i de olika små sittgrupperna. Ett riktigt trevligt och mysigt medlemsmöte. Ett stort tack till Lisbeth! Vid tangentbordet: Frank Juppe Var med den 10 september 2016, kl 14 Arbets(medlems)möte inom BRF. Hos Ingrid och Bengt finns föreningens förråd med alla burar, galler, mm Vi går igenom allt och reparerar, målar, rensar mm. När allt är rent och helt och fint blir det samkväm med ett härligt fikabord. Var med! av Sabine Sten och Maria Vretemark (osteologer vid Statens historiska museum i Stockholm respektive Västergötlands museum i Skara) Benfynd visar dock att tamhönsen nådde Sverige under förromersk järnålder. Det tidigaste kända hönsfyndet i Sverige har påträffats vid Malmö och är daterat till 100 f.kr. På Gotland har man däremot inte hittat hönsben förrän först från e.kr. Även på Öland finns det gott om hönsben från denna tid, funna på borgen Eketorp i lager från e.kr. I början av medeltiden hölls höns över hela Sverige utom möjligen i norra Norrland. Förutom talrika fynd av hönsben är det inte ovanligt med rester efter äggskal i de medeltida kulturlagren. I historiskt källmaterial som räkenskaper, kungliga hushållningslistor eller skatteförteckningar förekommer också höns rätt ofta. Vi får exempelvis veta att Valdemar II ( ) under sitt resande i Skåne, som då var danskt, behövde hela 360 höns och 180 gäss för två dagar till sitt hov. Vi kan också få reda på att Gustav Vasa enligt en inventeringslista år 1555 ägde höns på sina kungsgårdar. Sporren avslöjar könet De första tamhönsen i Sverige var små, som nutida dvärghöns. De medeltida hönsens storlek motsvarande medelvärdet för nutida småväxta raser som t.ex. leghorn. För att fastställa storleksvariationen hos höns i olika perioder och geografiska platser kan man mäta längden på de rörben som ofta påträffas hela, exempelvis lårben eller överarmsben. (Fortsättningen följer i nästa medlemsblad)

4 Sida 4 av 8 BRF:s Nyhetsbrev hönsartikel Leghorn av Gösta Andersson hämtat ur tidskrift Leghornsrasen är nog den mest kända av alla fjäderfäraserna. Från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-taletvar den, den helt dominerande värprasen i stora delar av världen. Idag är rasen så gott som utrotningshotad i Sverige. Hybriderna har tagit över. Rasen härstammar från Italien, närmare bestämt från trakterna kring en liten fiskeby som heter Livorno. Den är alltså ursprungligen en gammal italiensk lantras. Namnet Leghorn är det amerikanska namnet på rasen. I många andra länder, bland dem Danmark och Tyskland, heter rasen Italienare (bruna) och 1837 (vita) kom dessa lanthöns till Amerika. Där blev de snabbt populära och ett målmedvetet avelsarbete med dem påbörjades, speciellt med den vita varianten. Amerikanarna inriktade avelsarbetet främst på att framställa en utmärkt äggläggare och det lyckades. Leghornshönan och särskilt den vita amerikanska typen är överlägsen alla andra raser i värpförmåga. I mitten av 1850-talet kom leghornshönsen från Amerika till England. Engelsmännen anses ha framavlat den silverhalsade och de röd-vitbrokiga ( Pile Leghorn). Till Tyskland kom de första Leghornshönsen 1870 och de kom från England. Strax före det första världskriget kom det Leghorn direkt från Amerika till Tyskland. Men först efter 1918 började tyskarna avelsarbetet med dem. Efter andra världskriget grundades en specialförening i den dåvarande Tyska Västzonen. Tyskarna började uppbyggandet av leghornsrasen igen och har den nu i flera färger än många andra länder. Till Sverige kom Leghorn omkring 1885, sedan dess och fram till dess hybriderna tog överhand fanns det många hönserier här som bedrev ett intensivt avelsarbete med främst bruna och vita leghornshönsen. Den svarta varianten av rasen anses vara framställd i Amerika, Tyskland och Belgien samtidigt och med djur från Italien. Den gula varianten är troligen framavlad i Danmark och även den med djur från Italien. Leghornsrasen finns, som jag tidigare nämnt, i många färger och då speciellt i Tyskland. På västtysklands stora årliga utställning i Hannover såg jag den 1978 i 16 olika färgvarianter. Det låter fantastiskt men är sant. Bruksegenskaper Leghornshönsen är i särklass utmärkta äggläggare. Deras ägg är stora med vitt skal. Rasen är härdig och mycket snabbvuxen. De börjar värpa tidigt, redan före 5 månaders ålder ibland. De är också ekonomiska äggproducenter. Foderbehovet per kg producerade ägg är lågt. Rasen är mycket livlig och behöver därför rätt stort utrymme. De skall skötas lugnt och sansat annars blir de lätt rädda och skygga. Flygförmågan är god, ett högt staket, minst 180 cm högt, runt deras rastgård är nödvändiga annars är de snabbt ute och hjälper till med krafsningen i blomsterrabatter och dylikt. Ruvlusten är mycket dålig. Det är sällan eller nästan aldrig som de ruvar ordentligt. Köttet på ungdjuren anses av många vara en delikatess. De äldre djurens kött är dock ej av samma goda kvalité. Leghornsrasens utomordentliga äggläggningsförmåga har gjort att den använts som grundmaterial för framställning av de nu dominerande värphybriderna. Allmänna kännetecken Här i Skandinavien känner vi den amerikanska typen i vår standard. Denna typ är slank och välformad. Kroppen är långsträckt och cylinderliknande. På hönan tilltager kroppsformen i bredd och djup bakåt. Huvudet, med den rätt stora rättuppstående kammen på tuppen och den åt endera sidan lutande på hönan bäres resligt och vaket. Det välvda bröstet och den stora stjärten med de långa bågfjädrarna på tuppen och den breda handliknande på hönan samt de vågrätt burna vingarna ger rasen ett mycket elegant utseende. Tyskarna har en något annorlunda syn på hur en leghorn skall se ut. I stort sett är den lik vår typ men stjärten, i synnerhet på hönan, är smal, ja nästan spetsig. Ser man båda typerna samtidigt tycker man att den tyska typen saknar den rätta elegansen. Avelsarbetet En allmän uppfattning är at det behövs nästan inget avelsarbete med Leghorn. De blir bra ändå anses det. Detta resonemang är fullständigt felaktigt. Det fordras faktiskt lika intensivt och målmedvetet avelsarbete med dem som med alla andra raser.

5 Sida 5 av 8 Detta gäller både den stora- och dvärgrasen. På denna ras är det som på alla andra raser några detaljer i exteriören som skall ägnas särskild omsorg i avelsarbetet. Typen har jag tidigare nämnt om i stora drag. Här är några detaljer som alltid bör ägnas intresse. Stjärten särskilt på hönan, skall vara bred. Stjärtfjädrarnas ställning skall likna en tvärställd hand med fingrarna väl synliga tätt intill varandra. Ofta ser man på leghornhönor en smal och hopknipen stjärt. Den ser ut som en strut med spetsen i vädret. Det är fult och inte alls standardmässigt. Stjärtens vinkel gentemot kroppen skall vara för hönan cirka 40 grader och 45 på tuppen. Tuppens stjärt skall vara lång och fyllig med framträdande och välformade bågfjädrar som väl täcker alla styrfjädrarna. Vingarna bäres vågrätt och tätt intill kroppen. Då blir leghornsrasen elegant. Den spetsiga, alltför upprättstående stjärten på hönorna och den risiga stjärten på tupparna man ibland får se på utställningar visar klart att inkorsning gjorts med hybrider av de nu så vanliga värphönsmärkena. Inslag av den tyska typen kan ge liknande effekt, fast ej så utpräglat. Huvudet skall vara medelstort med bred, hög och väl välvd hjässa. Kammen På Leghornshönsen är kammen en kardinalpunkt av stor betydelse för helhetsintrycket. Tuppens kam skall vara enkelkam av medelstorlek. Den skall vara glatt och fin i väven och absolut upprättstående med 5 jämna välskurna taggar. Taggarna skall vara nedskurna till hälften av kammens totala höjd. Den mellersta taggen skall vara störst. Kambladet, avslutningen på kammen, skall vara rent i linjerna och följa nackens böjning utan att vidröra den. Stor, grov och hängande kam på tuppen är ett svårt fel. Hönans kam skall vara medelstor även den samt glatt och fin i väven. Den har liksom tuppens kam 5 välformade taggar. Hönans kam skall hänga över åt endera sidan. Den får dock ej hänga över i hela sin längd och dölja ögat. Idealet är att den främsta otaggade delen av kammen är upprätt och att den sedan successivt faller över i en vacker båge. Helt upprättstående kam på en leghornhöna är ett svårt fel. Ansikte, kam och haklappar skall vara röda. Öronskivorna däremot skall vara vita. Benfärgen skall vara gul. Den avtager rätt snart när hönorna värpt en tid. Den bör därför bedömas omkring tiden omedelbart efter värpningens början. Adolfsson Åke/Gustafsson Ingegerd Björka Ullersätter, Frövi Alsterskog Carina Brevduvegatan 23, Örebro Andersson Susan Byveln 2, Fjugesta Axelsson Camilla Södra Folkavi,Vilhemsberg 1, Fjugesta Backman Kent Vidfastekärr 4, Hova Bergqvist Olle& Gunilla Lövdalen 315, Örebro Borg Jeanette Tappfallet 6, Hallstahammar Bäckström Annika Testa Altorp 147, Sköllersta Carlsson Bror & Clara Årla 836, Sköllersta Carlsson Karl-Axel & Inga-Lill Krokvägen 5, Hallsberg , Cederlöf Annelie Flaxenviksvägen 56, Åkersberga Crommert Emma Holmstorp 347, Vintrosa Dahlin Mattias Fridhem Pl 216, Nora Danielsson Ove/Davidsson Kristina Tarsta, Gästgivaregården 122, Kumla Ellbén Liselott Sjöstorp Sandhem 325, Vretstorp Engman Margareta Torsta Rosenlund 205, Kumla Engstedt Maria Havesta Källtorp, Fjugesta Eriksson Ingalill & Björn Folke Dahlbergs väg 21, Askersund Eriksson Lisbeth Lanna Granlund 1, Vintrosa Fagrell Erik Gusselhyttan 520, Gusselby Forsberg Matilda Skoby 348, Alunda Forss Christina o Richard Kräcklinge Bäcklunda 1, Fjugesta Fredriksson Ulla-Britt Hidinge Ålunda, Vintrosa Geibe Rosita Åkerby 708, Stora Mellösa Germundson-Strandholm Lena Ålands Österby,Furunäs 314, Vänge Göse Malin Åby 211, Sköllersta

6 Sida 6 av 8 Hauta-Heikkilä Minna Skogstibble 118, Vänge Hellberg Maria Kalbovägen 122, Rejmyre Ibohm Claes-Johan Östra Granhammar 514, Vintrosa Ingela& Anders Walter Norra Sättran Sättrafallet 124, Pålsboda Ingjald Asta Högåsen 915, Karlskoga Isaksson Marie-Louise Boda Uvbacka 108, Askersund Isaksson Suzanne Klev 120, Alunda Jansson Birgitta Byrsta 513, Kumla Jansson Claudia Ramsta 538, Vintrosa Jansson Jan Hidinge-Kvarntorp 2, Vintrosa Johansson Marie-Louise Kråkmyren, Grums Jonsson Ebba med familj Älholmen Torpängen 646, Arboga Juppe Frank Stenstavägen 30, Frövi Karlsson Alice & Hans Danshyttan Södra Täppan 220, Storå Kinnefors Lena Lindesby Slottet 181, Nora Lagé Elisabeth Dragmo 322, Pålsboda Larsson Rolf Blåbärsvägen 1, Högsjö Larsson Thomas Nedergårda 304, Glanshammar Lena Jaleby Sandstensvägen 3, Västerås , Lennartsson Elisabet Skogsbrynet, Askersund Liedberg Eva Skruvstad Brännåsen 1, Grums Lindberg Wilma Lotsvägen 5, Åkersberga Lindgren Carin o Anders Brodderydsvägen 2, Ödeshög Lindgren Rebecca Tångsäter 328, Odensbacken Lodenius Jan & Pia Byälvsvägen 93 lgh 1101, Bagarmossen Lundberg Anna-Karin Nyforsvägen 19, Tyresö Meili Solbritt & Werner Granbacken 2, Björkvik Molin Carin Sörgården Lanna, Vintrosa / Morberg Marie, Bengt & Yvonne Vallhall Fäboda 15, Hallstahammar Möller Nils Ålbo 108, Vänge Nederman Mona Lankheden Silvergruvan 81, Hällefors Nerman Stig Hjortsberga 123, Kumla Norell Olsson Ingela Vallby 220, Örebro Nyberg Bente Sandbaek, 1798 Aremark, Norge Olsson Ann-Kristin Spjutberg 407, Karlskoga Persson Zara Vallersta Frälsegård 410, Kumla Pettersson Solveig Trevlinge Karlsborg 41, Uppsala Plankl Seibt Nina Bergdala Smedsta 23, Hölö Preisz Klara Fornminnesvägen 8, Eskilstuna Rauseús Anki Skärmboda 311, Nora Ribeiro Ann-Charlotte & Marc Högberget 88, Mockfjärd Rosenberg Ingrid/Fredriksson Bengt Tengstorpsvägen 9, Örebro Sjöberg Eva Harsbo Hagalund 21, Järlåsa Sjöberg Titti Berga 10, Ekshärad Stenbom Kattarina Södra Gottsäter 715, Örebro Storm Robert Smålandstorp 130, Nora Strömberg Lundqvist Karin/Håkan Östra Granhammar 164, Vintrosa Sundquist Inga-Karin Norra Åvägen 7, Kolbäck Svenberg Ylva Ledingevägen 62 Noorsklint, Knivsta Söderberg Anders Blecket-Bergvägen 29, Rättvik Söderkvist Maria Gullbo 1, Ransta Söderström Pia Högantorpsvägen 32, Södertälje Tjäderud MariAnne & Ragnar Lännäs 1320, Odensbacken Upper Carina Bulltorp Hagängen 142, Vretstorp Wahlbom Mats Johannisberg 211, Arboga Walter Inga-Britt o Göran N Sättran 138, Pålsboda Wilsson Teodor Flädervägen 6, Åkersberga Ydreborg Berit Lanna,Björkkullen, Vintrosa Öhrn Joakim Hunga Enebacken, Trosa

7 Sida 7 av 8 Varför utställning och avel med rashöns? Många undrar nog varför och till vilken nytta man ställer ut sina höns. Har jag köpt renrasiga sussex så är det väl sussex för all framtid? Som svar på frågan så är det väl så men djur förändras över tid och med olika föräldrar genom olika generationer så förändras djuren sakta och säkert. Det är här som standard och utställning spelar stor roll. Huvudsyftet med avelsarbetet är att förbättra raserna och få fram djur som är så lika standarden idealdjuret som möjligt både beträffande utseende och egenskaper. Är det så viktigt då? Ja. En ras är en grupp djur som har likartad genuppsättning och därmed ungefär samma egenskaper och kroppsform generation efter generation. Och det är här standard och utställning kommer in. Hur vet man att man behåller det för rasen typiska om man inte följer en standard och får det man avlat på bedömt av en kunnig domare. Det vanligaste är att dvärghönsen blir större och de riktigt stora tunga raserna mindre. Kardinalpunkterna förändras och typen blir sämre om man inte ser upp. Och om man nu tagit sitt djur på utställning och det inte gick så bra då? Låga poäng och kanske till och med en och annan nolla. Ta hem bedömningskortet, läs och studera det. Personligen så lär jag mig mer på ett djur med dålig bedömning, det är där man ser felen. Djuret är oftast inte så dåligt som slutpoängen visar, det är oftast någon eller ett fåtal detaljer som drar ner poängen och med rätt kombination av tupp eller höna så kan det bli riktigt bra redan till nästa år. Kom ihåg att det är alltså typen (kroppsform och kardinalpunkter) som bestämmer rasen, och färg, teckning, fjäderstruktur m.m som bestämmer varieteten. Kardinalpunkt = bestämda egenskaper eller kännetecken som har stor betydelse för rasen t.ex skägg, hätta, femte tå, stjärtform och ställning, kammform, huvudform, m.m. Alla raser har ett fåtal men viktiga kardinalpunkter. Jag ställer gärna upp om någon är osäker och har frågor inför en utställning. Hoppas vi får till en ordentlig utställning i höst med mycket djur och många som hjälper till. En önskan till er alla om en bra avslutning på sommaren och en fin höst. Hälsningar Anders Söderberg Fiskinge gården i Asker 1 och 2 oktober 2016 Vi bygger upp burarna fredag den 30 september kl 17 och behöver frivilliga som hjälper till. Vi utgår ifrån att alla utställare är med och hjälper till. Djuren inlämnas på utställningen den 30 september kl.20:00 och avhämtas 2 okt. kl.15oo. Annan tid efter överenskommelse. Sista anmälningsdag är den 10 september 2016 Anmälningsavgift 30:- per djur, 25 kr för äggbedömning (6 ägg av samma ras), + 15 kr administrationsavgift per utställare. Alla djur ska vara ringade med SRF:s fasta fotring. Anmälningsavgiften insättes på BRF:s plusgiro senast den 10 september Besökare till utställningen är välkomna på söndagen mellan kl Entré 20 kr. Fritt inträde för barn under 16 år. Utställningskommissarie: Anders Söderberg Anmälningssedeln skickas till: Anders Söderberg Blecket Bergvägen 29, Rättvik. Det går också bra att anmäla sig via vår hemsida. I samband med utställningen blir det köp-byt-säljdag på söndag den 2 oktober kl Ta med dina rasrena fjäderfän som du vill sälja eller byta (inga kycklingar under 6 veckor). Ta även med egna galler och eget foder. Självklart går det bra att sälja både avels- och matägg. OBS! Djuren kan bara vistas ute på gräsmattan. Tänk på vädret och kylan. Det är du som ägare som är ansvarig för dina djur. Hundar får inte vistas bland höns. Djuren får inte säljas före kl 11.

8 Sida 8 av 8 Omelett: 2 svenska ägg 1 msk skurna örter, t ex dill och körvel Salt och peppar Smör eller olja att steka i Fyllning: 50 g getost 2 msk tjock yoghurt 1 msk rostade pinjenötter 1/2 msk torkade tranbär 1/2 avokado Sallad Vispa ihop äggen lätt och krydda med örter, salt och peppar. Hetta upp lite smör i en stekpanna och stek en tunn omelett. Vänd den när den börjar stelna och stek ytterligare en minut. Lägg på tallrik att kallna. Mosa getosten med yoghurt. Blanda ner nötter och tranbär och smaka av med lite salt och peppar. Fyll omeletten med oströra, avokado och sallad. (Receptet är hittat på webben) Vill du fortsättningsvist få medlemsbladet digitalt till din epost istället? Hör av dig då till frankjuppe@hotmail.com 1. c/o Frank Juppe Stenstavägen Frövi BRF är en lokalförening under SRF, vi är ca 100 medlemmar. Vår målsättning är att sprida kunskap och kännedom om våra rasfjäderfän, samt värna om och bevara de raser som finns. Vi har bedömningsutställning en gång per år samt flera propagandautställningar, vi gör resor och har cirklar om fjäderfäskötsel. Medlemsavgift år 2016 är 400 SEK för medlemskap i både SRF och BRF på plusgiro (glöm inte ange att du har BRF som lokalklubb). SRF skickar 100 kronor till BRF. eller 100 SEK för medlemskapet i bara BRF på plusgiro TELEFON: MOBIL: Kunskap, glädje och gemenskap Det är vårt motto! E-POST: info@b-r-f.dinstudio.se Vi finns på Facebook! Vi finns på webben! Besök oss på: 6 september, kl 18 Café Kackel i Granhammar 10 septemberg, kl 14 Medlems(arbets)möte hos Ingrid och Bengt i Attersta 30 sept - 2 okt BRF:s bedömningsutställning 5 oktober, kl 18 Café Kackel i Granhammar 3 november, kl 18 Café Kackel i Granhammar 20 november Bussresa till Nationalen i Halmstad (om bussen blir full) 8 december, kl 18 BRF:s julfest på Strike i Örebro februari, kl 14 BRF:s årsmöte på Stadshuset i Kumla