5. Vision 2030 för Västerviks kommun Dnr 2015/

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 9 (45) Kf Ks Vision 2030 för Västerviks kommun Dnr 2015/ Kommunfullmäktige beslutade i Budget 2015, ekonomisk planering att ta fram en ny vision som ska sträcka sig fram till år 2030 för Västerviks kommun. Visionen skulle ta sin utgångspunkt i en omvärldsanalys. För att hjälpa kommunen med detta arbete anlitades företaget Kairos Future. Visionen ska bygga på omvärldsanalysen som tar upp vilka trender som finns runt om oss i omvärlden, men som påverkar oss. Vad innebär dessa trender för Västerviks kommun, det vill säga vilka utmaningar står vi inför? Arbete har även gjorts för att ta fram ett antal målbilder som handlade om att möta upp våra blivande och kommande utmaningar. Det förslag som presenterades för styrgruppen i juni 2016, fungerade under hösten som underlag för de dialoger som genomfördes. Syftet med dialogerna var att förankra och att ge både medarbetare, chefer och medborgare möjligheten att påverka utformningen av kommunens vision. Under hösten genomfördes dialoger med bl.a. medborgare via 5 stycken medborgardialoger och samtliga chefer inom Västervik Miljö & Energi AB och Västerviks Bostads AB. Efter dialogernas genom-förande reviderades det ursprungliga förslaget via Visionsgruppen och arbetsgruppen. Kommunstyrelsens förvaltning har i skrivelse 30 januari 2017 redovisat förslag till vision, som behandlats av kommunstyrelsen , 53. Ärendet återremitterades och förvaltningen har i skrivesle 17 februari 2017 lämnat ett reviderat förslag. Kommunstyrelsen beslutade , 94, att med några redaktionella ändringar godkänna förslaget till Vision 2030 för Västerviks kommun och överlämna det till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Kommunfullmäktige beslutade , 63, att återremittera ärendet till visionsgruppen för genomgång av texten med betoning på omformuleringar i ingressen, samt att ärendet kommer tillbaka till kommunfullmäktige för beslut i maj Visionsgruppen har efter återremissen behandlat ärendet och redovisade i skrivelse 20 april 2017 ett nytt förslag till Vision 2030 för Västerviks kommun. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 10 (45) Ks 207 forts. Kommunstyrelsen beslutade , 174, att anta förslag till Vision 2030 för Västerviks kommun enligt Visionsgruppens förslag daterat 20 april Kommunfullmäktige beslutade 22 maj 2017 under inledningen av mötet att ärendet inte är färdigberett och ärendet drogs därmed ur ärendelistan för förnyad beredning i Visionsgruppen. Visionsgruppen lämnar i skrivelse 29 maj 2017 med bilaga ett nytt förslag till Vision 2030 för Västerviks kommun. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för beredning av svar till kommunfullmäktige. Särskilt uttalande Harald Hjalmarsson (M) och Jon Sjölander (M) meddelar att Moderaterna inte deltar i beslutet. Yrkanden Ordföranden med instämmande av Tommy Ivarsson (SD) yrkar att kommunfullmäktige antar förslag till Vision 2030 för Västerviks kommun enligt Visionsgruppens förslag daterat 29 maj 2017 med ändringen att rubriken Blomstrande näringsliv och växande besöksnäring ändras till Ett näringsliv i tillväxt i en hållbar kommun. Mariann Gustafsson (V) yrkar att gammal som ung i ingressen ändras till gamla som unga. Ordföranden finner att kommunstyrelsen har bifallit båda yrkandena. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslag till Vision 2030 för Västerviks kommun enligt Visionsgruppens förslag daterat 29 maj 2017 med följande ändringar: - att gammal som ung i ingressen ändras till gamla som unga, - att rubriken Blomstrande näringsliv och växande besöksnäring ändras till Ett näringsliv i tillväxt i en hållbar kommun. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 11 (45) Ks 207 forts. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens beslut , 207 Visionsgruppens skrivelse 29 maj 2017 med bilagan förslag till Vision 2030, daterad Kommunfullmäktiges beslut , 117 Kommunstyrelsens beslut , 174 Visionsgruppens skrivelse 20 april 2017 med bilagan förslag till Vision 2030, daterad Handlingar i ärendet som tidigare är utdelade på KF 22 maj 2017 och som ej finns med i pappersutskicket, kopia kan begäras ut hos kansliet och extraex finns på mötet: Förslag till konkreta åtgärder efter dialogmöten, inkommen Kairos Futures omvärldsanalys, mars 2016 Kommunfullmäktiges beslut , 63 Reviderat förslag efter kommunstyrelsens beslut , 94 Handlingar i ärendet som tidigare är utskickade och som ej finns med i utskicket: Kommunstyrelsens beslut , 94 Reviderat förslag till Vision 2013, daterat 17 februari 2017 Kommunstyrelsens beslut , 53 Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 30 januari 2017 med bilagt förslag till Vision 2030 Expedieras till: Nämnder och styrelser Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

4 Kommentar från Visionsgruppen Visionsgruppen har gått igenom visionsdokumentet efter beslut från KF och lämnar här ett nytt förslag som vi är överens om, och som vi tror kommer att bidra till en gynnsam utveckling för Västerviks kommun nu och i framtiden. Visionsgruppen tycker att det var bra att visionen återremitterades för kompletteringar och ökad delaktighet. Vi har diskuterat visionens syfte och funktion och vem den är till för. Vi ser visionen som ett arbetsverktyg i första hand som ska vägleda oss i hur vi bygger vårt samhälle. Visionen ska inte förväxlas med platsvarumärket och ska inte användas som slogan för marknadsföring. Däremot som ett komplement och fördjupning. Den ska skapa förståelse för vad vi vill åstadkomma nu och i framtiden. Vi ser texten Livskvalitet varje dag som en bra sammanhållande text som alla kan känna igen sig i och som har ett driv framåt på ett sätt som passar vår kommun med våra speciella styrkor. Den förklarar kommunorganisationens existensberättigande och vad vi alla jobbar för att uppnå. Vi har inte uppfattat syftet med visionen som att den måste vara unik. Ingen annan kommun som vi stött på har dock samma formulering. Ingresstexten som var tänkt att sammanfatta resterande dokument kan bidra till en känsla av att den ensam är hela visionen. Vi har istället tagit bort den största delen av ingressen och bara behållit de första två meningarna. Då hamnar läsaren snabbare i nästa nivå Så här skapar vi livskvalitet varje dag där det bättre beskrivs vad vi vill och vad vi menar. Vidare har visionsgruppen gått igenom och gjort ändringar i följande textstycken och punktlistor i sann demokratisk anda. Visionsgruppen står bakom detta nya förslag och tackar för förtroendet och ett utvecklande arbete. Visionsgruppen F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Koppling winess\handlingar-ks170605\kommentar visionsgruppen.docx

5 Vision 2030

6 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gammal som ung, känner glädje, tillhörighet och stolthet över att leva, arbeta och bo. Så här skapar vi livskvalitet varje dag till år 2030: Samverkan och innovation för en tryggad välfärd Våra demografiska och geografiska förutsättningar innebär att allt färre medborgare ska försörja allt fler i en relativt gles region långt ifrån de expansiva storstäderna. Detta ställer särskilda krav på innovation, samverkan samt smarta och hållbara lösningar för vår kommunala verksamhet. För att behålla en tryggad välfärd med bra skola, vård och omsorg som ger livskvalitet varje dag behöver kommunen en ekonomi i balans, professionella ledare och medarbetare. Tillsammans förstår vi och tar oss an framtidens utmaningar. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Ökad samverkan inom kommunen och samverkan med andra kommuner. Ökad samverkan mellan kommun, näringsliv, medborgare och ideella krafter. Ökat antal innovativa lösningar för hållbar samhällsbyggnad. Kommunikationer Närmare varandra och omvärlden Det är långt till större städer och vi behöver till viss del utvecklas på egen hand. För att få en gynnsam utveckling behöver vi också kunna ta del av och kommunicera med omvärlden både fysiskt och digitalt. Vi jobbar ständigt för att förbättra kommunikationerna med kortare restider inom och utanför kommunen, en hållbar och tillgänglig kollektivtrafik samt en bra och heltäckande digital infrastruktur. Detta skapar möjlighet till en utvidgad arbetsmarknadsregion. Förbättrade kommunikationer skapar livskvalitet och bygger förutsättningar för fortsatt utveckling på kort och lång sikt. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Förkortade restider och goda pendlingsmöjligheter inom kommunen, och även till och från kommunen. Väl fungerande, tillgängliga och hållbara kommunikationer såväl på land som på vattnet. Detta gäller både kollektivtrafiken och den fysiska- och digitala infrastrukturen. 2 (5)

7 En attraktiv och trygg kommun där människor vill bo, jobba och leva Västerviks kommun erbjuder ett attraktivt boende och livskvalitet nära natur och skärgård. För att möta upp mot framtida utmaningar behöver vi ett brett utbud av arbeten och möjligheter till stimulerande och varierad fritid. Vår goda service, bra bemötande och professionalitet skapar delaktighet och gemenskap. För att lyckas skapar vi en starkare vi-känsla i hela kommunen som präglar samverkan mellan kommun och medborgare, mellan land och stad samt inom näringslivet. Genom att skapa en attraktivare och mer händelserik kommun för våra invånare får vi också en intressant och roligare kommun för de som besöker oss. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Skapa en attraktiv och trygg kommun med bred service vars främsta uppgift är att finnas till för sina medborgare. Professionellt bemötande och service som genomsyrar hela kommunorganisationen. Breddat utbud av bostäder som ger alla möjligheter till ett bra boende i hela kommunen. En starkare vi-känsla som präglar samarbetet inom hela kommunen. Det goda ledar- och medarbetarskapet skapar attraktiva arbetsplatser och goda ambassadörer. Vi visar vägen mot en hållbar miljöutveckling En god miljö med rent vatten, hållbar dricksvatten- och energiförsörjning, frisk luft att andas och en levande natur är en viktig del av vår livskvalitet. Vi tar klimathotet på största allvar och använder miljövänliga alternativ och giftfria kretslopp i stort och smått. Vi är en Ekokommun som visar vägen, ställer krav på och utbildar våra företag och invånare för att minska miljöpåverkan. I Västerviks kommun är vi särskilt beroende av att ekosystemen i Östersjön är i balans. Vi behöver investera ytterligare i miljöteknik och bättre främja ett hållbart företagande vad gäller tillverkningsindustri, gröna näringar och i tjänstesektorn. I första hand väljer vi miljövänliga, lokala alternativ som också bidrar till en cirkulär ekonomi med lokala kretslopp. Så visar vi vägen mot ett hållbart samhälle. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Vi använder förnyelsebara energiformer och byggnadsmaterial med hög energieffektivitet. Våra ekosystem är livskraftiga och vi har utvecklat giftfria kretslopp. Det som produceras kan användas, återanvändas eller återvinnas med minsta möjliga resursförbrukning och miljöpåverkan. Vi är drivande i det gemensamma arbetet att skapa och bevara en levande Östersjö med ekosystem och livsmiljö i balans. 3 (5)

8 Genom kunskapsutveckling, miljöteknik, och nytänkande har förutsättningar utvecklats för lokala företag baserade på förnybara råvaror. Detta bidrar till utvecklingen av en cirkulär ekonomi. Blomstrande näringsliv och växande besöksnäring Vi har vår natur, vår kunskap och kreativitet som främsta resurser. Det möjliggör en växande besöksnäring och ett entreprenörskap som bildar ett varierat, hållbart och välmående näringsliv. För att ytterligare höja innovationsnivån och entreprenörskapet samarbetar vi med högre utbildning och forskning vid flera av landets högskolor och universitet. Vid sidan av näringslivet måste det även finnas en stark och välmående offentlig sektor med hög kompetens och ett engagerande ledarskap och professionella medarbetare. Västerviks kommun behöver en bred arbetsmarknad som matchar många olika typer av kompetenser som välkomnar alla typer av människor. Prioriterade inriktningsområden till 2030: En kreativ kommun med ett hållbart och varierat näringsliv, hög sysselsättningsgrad, god tillväxt, tillgång till kompetenta medarbetare. Här är det attraktivt och enkelt att starta, driva och utveckla företag. Vi tar tillvara och utvecklar de unika möjligheterna som finns inom kommunen för att främja besöksnäringen, och tryggar en god tillgänglighet till natur och skärgård. Utvecklad samverkan mellan destinationer inom kommunen och i närområdet. Utbildning och kompetens i toppklass Förskola, skola och fortbildning är kommunens viktigaste verktyg för att säkerställa framtidens kompetensförsörjning och skapa välmående, framgångsrika medborgare, företag och arbetsplatser. En bra och trygg förskola och skola ger lust att lära samt livskvalitet för både barn och föräldrar, men också för alla andra som bor i kommunen. Västerviks kommun ska ligga i topp vad gäller kvalitet på utbildningen. Det ska mätas både i resultat och i hur barn, elever och föräldrar upplever våra verksamheter. Bättre möjligheter måste också ges till vidare studier på alla nivåer under hela livet. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Genom att alla barn, elever och studerande känner lust att lära och når målen tar vi ansvar för kommunens framtid och utveckling. Vi främjar det livslånga lärandet genom att vi har utbildning och fortbildning i toppklass, där hänsyn tas både till individens och till de lokala och regionala arbetsgivarnas behov. Genom nära samverkan med högskolor och universitet ges möjligheter att studera vidare inom de flesta områden utan att behöva flytta. 4 (5)

9 En rik och varierad kultur och fritid Livskvalitet är också att utvecklas och stimuleras genom ett brett kultur- och fritidsliv. Det är viktiga motorer i besöksnäringen och inte minst för kommuninvånarnas välbefinnande och utveckling. Kultur föder öppenhet, kreativitet och innovation, som på sikt stärker kompetensen på många plan, både privat och i arbetslivet. Kultur tillsammans med ett öppet idrotts- och föreningsliv främjar också integration, delaktighet, nyföretagande och i övrigt en demokratisk utveckling. Vi uppmuntrar och stöttar våra ideella krafter i deras insatser. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Vi har ett rikt kultur- och föreningsliv med många goda mötesplatser för både barn, ungdomar och vuxna. Det finns ett brett utbud av fritidsaktiviteter, kultur och nöjen hela året i hela kommunen. Alla är delaktiga och känner trygghet Västerviks kommun visar vägen genom att ligga i framkant vad gäller integration, jämställdhet och likabehandling. Det är en förutsättning för demokratin och säkerställer livskvalitet varje dag för alla kommuninvånare. Vi har också informationsytor, trygga mötesplatser och arenor som skapar delaktighet i kommunens utveckling. Vi verkar för att skapa trygga kommuninvånare som alla har likvärdiga möjligheter att utvecklas och verka till sin fulla kapacitet. Prioriterade inriktningsområden till 2030: God tillgång till information och mötesplatser i kommunen som bidrar till ett stort engagemang i kommunens utveckling. Vi har trygga kommuninvånare som alla har likvärdiga möjligheter att utvecklas och verka till sin fulla kapacitet. Ett gott integrationsarbete som skapar delaktighet och samhörighet. 5 (5)

10

11

12 Kommentar från Visionsgruppen Visionsgruppen har gått igenom visionsdokumentet efter beslut från KF och lämnar här ett nytt förslag som vi är överens om, och som vi tror kommer att bidra till en gynnsam utveckling för Västerviks kommun nu och i framtiden. Vi har diskuterat visionens syfte och funktion och vem den är till för. Vi ser visionen som ett arbetsverktyg i första hand som ska vägleda oss i hur vi bygger vårt samhälle. Visionen ska inte förväxlas med platsvarumärket och ska inte användas som slogan för marknadsföring. Däremot som ett komplement och fördjupning. Den ska skapa förståelse för vad vi vill åstadkomma nu och i framtiden. Vi ser texten Livskvalitet varje dag som en bra sammanhållande text som alla kan känna igen sig i och som har ett driv framåt på ett sätt som passar vår kommun med våra speciella styrkor. Den förklarar kommunorganisationens existensberättigande och vad vi alla jobbar för att uppnå. Vi har inte uppfattat syftet med visionen som att den måste vara unik. Ingen annan kommun som vi stött på har dock samma formulering. Ingresstexten som var tänkt att sammanfatta resterande dokument kan bidra till en känsla av att den ensam är hela visionen. Vi har istället tagit bort den största delen av ingressen och bara behållit de första två meningarna. Då hamnar läsaren snabbare i nästa nivå Så här skapar vi livskvalitet varje dag där det bättre beskrivs vad vi vill och vad vi menar. Dessa texter är sedan tidigare godkända och visionsgruppen ser ingen anledning att göra om dessa. Visionsgruppen F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Koppling winess\handlingar-ks170508\ vision2030-kommentar-visionsgruppen.docx

13 Vision 2030

14 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna känner glädje, tillhörighet och stolthet över att leva, arbeta och bo, gammal som ung. Så här skapar vi livskvalitet varje dag till år 2030: Samverkan och innovation för en tryggad välfärd Våra demografiska och geografiska förutsättningar innebär att allt färre medborgare ska försörja allt fler i en relativt gles region långt ifrån de expansiva storstäderna. Detta ställer särskilda krav på innovation, samverkan och smarta lösningar för vår kommunala verksamhet. För att behålla en tryggad välfärd med bra skola, vård och omsorg som ger livskvalitet varje dag behöver kommunen en ekonomi i balans, professionella ledare och medarbetare. Tillsammans förstår vi och tar oss an framtidens utmaningar. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Ökad samverkan inom kommunen men också mellan kommun, näringsliv, medborgare och ideella krafter. Vi behöver också öka vår samverkan med andra kommuner. Ökat antal innovativa lösningar för hållbar samhällsbyggnad. Kommunikationer Närmare varandra och omvärlden Det är långt till större städer och vi behöver till viss del utvecklas på egen hand. För att få en gynnsam utveckling behöver vi också kunna ta del av och kommunicera med omvärlden både fysiskt och digitalt. Vi jobbar ständigt för kortare restider inom och utanför kommunen, en hållbar kollektivtrafik och tillgängliga kommunikationer. Detta skapar möjlighet till en utvidgad arbetsmarknadsregion. Allt viktigare för oss blir ett fullt utbyggt nät för framtidens bredband i hela kommunen. Förbättrade kommunikationer skapar livskvalitet och bygger förutsättningar för fortsatt utveckling på lång sikt. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Förkortade restider och goda pendlingsmöjligheter inom kommunen, och även till och från kommunen. Väl fungerande, tillgängliga och hållbara kommunikationer såväl på land som på vattnet. Detta gäller både kollektivtrafiken och den fysiska- och digitala infrastrukturen. 2 (5)

15 En attraktiv och trygg kommun där människor vill bo, jobba och leva Västerviks kommun erbjuder ett attraktivt boende och livskvalitet nära natur och skärgård. För att möta upp mot framtida utmaningar behöver vi ett brett utbud av arbeten och möjligheter till stimulerande och varierad fritid. Vår goda service, bra bemötande och professionalitet skapar delaktighet och gemenskap. För att lyckas behöver vi en stark vi-känsla i hela kommunen som präglar samverkan mellan kommun och medborgare, samt mellan land och stad. Genom att skapa en attraktivare och roligare kommun för besökare får vi också en attraktivare och roligare kommun för de som redan bor här. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Skapa en attraktiv och trygg kommun med bred service vars främsta uppgift är att finnas till för sina medborgare. Professionellt bemötande och service som genomsyrar hela organisationen Breddat utbud av bostäder som ger alla möjligheter till ett bra boende i hela kommunen. En starkare vi-känsla som präglar samarbetet inom hela kommunen. Vi visar vägen mot en hållbar miljöutveckling En god miljö med rent vatten, hållbar energiförsörjning, frisk luft att andas och en levande natur är en viktig del av vår livskvalitet. Vi tar klimathotet på största allvar och använder miljövänliga alternativ och giftfria kretslopp i stort och smått. Vi är en Ekokommun som visar vägen, ställer krav på och utbildar våra företag och invånare för att minska miljöpåverkan. I Västerviks kommun är vi särskilt beroende av att ekosystemen i Östersjön är i balans. Vi behöver investera ytterligare i miljöteknik och bättre främja ett hållbart företagande vad gäller tillverkningsindustri, gröna näringar och i tjänstesektorn. När det är möjligt och miljövänligt väljer vi lokala alternativ som också bidrar till en cirkulär ekonomi med lokala kretslopp. Så visar vi vägen mot ett hållbart samhälle. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Vi använder förnyelsebara energiformer och byggnadsmaterial med hög energieffektivitet. Våra ekosystem är livskraftiga och vi har utvecklat giftfria kretslopp. Det som produceras kan användas, återanvändas eller återvinnas med minsta möjliga resursförbrukning och miljöpåverkan. Vi är drivande i det gemensamma arbetet att skapa och bevara en levande Östersjö med ekosystem och livsmiljö i balans. Genom kunskapsutveckling, miljöteknik, och nytänkande har förutsättningar utvecklats för företag baserade på förnybara råvaror från närområdet. Detta bidrar till utvecklingen av en cirkulär ekonomi. 3 (5)

16 Blomstrande näringsliv och växande besöksnäring Vi har vår natur, vår kunskap och kreativitet som främsta resurser. Det möjliggör en växande besöksnäring och ett entreprenörskap som bildar ett varierat, hållbart och välmående näringsliv. För att ytterligare höja innovationsnivån och entreprenörskapet samarbetar vi med högre utbildning och forskning vid flera av landets högskolor och universitet. Vid sidan av näringslivet måste det även finnas en stark och välmående offentlig sektor med hög kompetens och ett engagerande ledarskap och professionella medarbetare. Västerviks kommun behöver en bred arbetsmarknad som matchar många olika typer av kompetenser och välkomnar alla typer av människor. Prioriterade inriktningsområden till 2030: En drivande kommun med hög sysselsättningsgrad, god tillväxt, god tillgång till kompetenta medarbetare samt ett hållbart och varierat näringsliv. Här är det attraktivt och enkelt att starta, driva och utveckla företag. Vi tar tillvara och utvecklar de unika möjligheterna som finns inom kommunen för att främja besöksnäringen, och tryggar en god tillgänglighet till natur och skärgård. Utvecklad samverkan mellan destinationer inom kommunen och i närområdet. Det goda ledar- och medarbetarskapet skapar attraktiva arbetsplatser, där alla är goda ambassadörer. Utbildning och kompetens i toppklass Förskola, skola och fortbildning är kommunens viktigaste verktyg för att säkerställa framtidens kompetensförsörjning och skapa välmående, framgångsrika medborgare, företag och arbetsplatser. En bra och trygg förskola och skola ger lust att lära samt livskvalitet för både barn och föräldrar, men också för alla andra som bor i kommunen. Västerviks kommun ska ligga i topp vad gäller kvalitet på utbildningen. Det ska mätas både i resultat och i hur barn, elever och föräldrar upplever våra verksamheter. Bättre möjligheter måste också ges till vidare studier på alla nivåer under hela livet. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Genom att alla barn, elever och studerande känner lust att lära och når målen tar vi ansvar för kommunens framtid och utveckling. Vi främjar det livslånga lärandet genom att vi har utbildning och fortbildning i toppklass, där hänsyn tas både till individens och till de lokala och regionala arbetsgivarnas behov. Genom nära samverkan med högskolor och universitet ges möjligheter att studera vidare inom de flesta områden. 4 (5)

17 En rik och varierad kultur och fritid Livskvalitet är också att utvecklas och stimuleras genom ett brett kultur- och fritidsliv. Det är viktiga motorer i besöksnäringen och inte minst för kommuninvånarnas välbefinnande och utveckling. Kultur föder öppenhet, kreativitet och innovation, som på sikt stärker kompetensen på många plan, både privat och i arbetslivet. Kultur tillsammans med ett öppet idrotts- och föreningsliv främjar också integration, delaktighet, nyföretagande och i övrigt en demokratisk utveckling. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Vi har ett rikt kultur- och föreningsliv med många goda mötesplatser för både barn, ungdomar och vuxna. Det finns ett brett utbud av fritidsaktiviteter, kultur och nöjen hela året i hela kommunen. Alla är delaktiga och känner trygghet Västerviks kommun visar vägen genom att ligga i framkant vad gäller integration, jämställdhet och likabehandling. Det är en förutsättning för demokratin och säkerställer livskvalitet varje dag för alla kommuninvånare. Vi har också informationsytor och trygga mötesplatser som skapar delaktighet i kommunens utveckling. Vi verkar för att skapa trygga kommuninvånare som alla har likvärdiga möjligheter att utvecklas och verka till sin fulla kapacitet. Prioriterade inriktningsområden till 2030: God tillgång till information och mötesplatser i kommunen som bidrar till ett stort engagemang i kommunens utveckling. Vi har trygga kommuninvånare som alla har likvärdiga möjligheter att utvecklas och verka till sin fulla kapacitet. Ett gott integrationsarbete som skapar delaktighet och samhörighet. 5 (5)

18

19

20

21 Reviderat förslag efter KS , 94 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna känner glädje, tillhörighet och stolthet över att leva, arbeta och bo, gammal som ung. I vår vackra och inspirerande miljö har vi skapat livskvalitet varje dag genom att bygga en trygg och attraktiv kommun med landets bästa skolor, omsorg, kultur, fritid och annan kommunal service. Vår miljö och livskvalitet har attraherat besökare från hela världen och det har bidragit till ett blomstrande näringsliv där turismen är tongivande och en växande turism. Tack vare bra digitala och fysiska kommunikationer har vi gjort det möjligt för fler att bo och verka i kommunen. Våra medborgare, skärgården och naturen är våra främsta resurser som vi vårdar och utvecklar. Livskvalitet varje dag förutsätter en utveckling som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar. På så sätt skapar vi livskvalitet för alla invånare och besökare under lång tid.

22 Reviderat förslag efter KS , 94 Så här skapar vi livskvalitet varje dag till år 2030 Samverkan och innovation för en tryggad välfärd Våra demografiska och geografiska förutsättningar innebär att allt färre medborgare ska försörja allt fler i en relativt gles region långt ifrån de expansiva storstäderna. Detta ställer särskilda krav på innovation, samverkan och smarta lösningar för vår kommunala verksamhet. För att behålla en tryggad välfärd med bra skola, vård och omsorg som ger livskvalitet varje dag behöver kommunen en ekonomi i balans, professionella ledare och medarbetare. Tillsammans förstår vi och tar oss an framtidens utmaningar. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Ökad samverkan inom kommunen men också mellan kommun, näringsliv, medborgare och ideella krafter. Vi behöver också öka vår samverkan med andra kommuner. Ökat antal innovativa lösningar för hållbar samhällsbyggnad. Kommunikationer Närmare varandra och omvärlden Det är långt till större städer och vi behöver till viss del utvecklas på egen hand. För att få en gynnsam utveckling behöver vi också kunna ta del av och kommunicera med omvärlden både fysiskt och digitalt. Vi jobbar ständigt för kortare restider inom och utanför kommunen, en hållbar kollektivtrafik och tillgängliga kommunikationer. Detta skapar möjlighet till en utvidgad arbetsmarknadsregion. Allt viktigare för oss blir ett fullt utbyggt nät för framtidens bredband i hela kommunen. Förbättrade kommunikationer skapar livskvalitet och bygger förutsättningar för fortsatt utveckling på lång sikt. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Förkortade restider och goda pendlingsmöjligheter inom kommunen, och även till och från kommunen. Väl fungerande, tillgängliga och hållbara kommunikationer såväl på land som på vattnet. Detta gäller både kollektivtrafiken och den fysiska och digitala infrastrukturen. En attraktiv och trygg kommun där människor vill bo, jobba och leva Västerviks kommun erbjuder ett attraktivt boende och livskvalitet nära natur och skärgård. För att möta upp mot framtida utmaningar behöver vi ett brett utbud av arbeten och möjligheter till stimulerande och varierad fritid. Vår goda service, bra bemötande och professionalitet skapar delaktighet och gemenskap. För att lyckas behöver vi en stark vikänsla i hela kommunen som präglar samverkan mellan kommun och medborgare, samt mellan land och stad. Genom att skapa en attraktivare och roligare kommun för besökare får vi också en attraktivare och roligare kommun för de som redan bor här. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Skapa en attraktiv och trygg kommun med bred service vars främsta uppgift är att finnas till för sina medborgare. Professionellt bemötande och service som genomsyrar hela organisationen Breddat utbud av bostäder som ger alla möjligheter till ett bra boende i hela kommunen. En starkare vi känsla som präglar samarbetet inom hela kommunen.

23 Reviderat förslag efter KS , 94 Vi visar vägen mot en hållbar miljöutveckling En god miljö med rent vatten, hållbar energiförsörjning, frisk luft att andas och en levande natur är en viktig del av vår livskvalitet. Vi tar klimathotet på största allvar och använder miljövänliga alternativ och giftfria kretslopp i stort och smått. Vi är en Ekokommun som visar vägen, ställer krav på och utbildar våra företag och invånare för att minska miljöpåverkan. I Västerviks kommun är vi särskilt beroende av att ekosystemen i Östersjön är i balans. Vi behöver investera ytterligare i miljöteknik och bättre främja ett hållbart företagande vad gäller tillverkningsindustri, gröna näringar och i tjänstesektorn. När det är möjligt och miljövänligt väljer vi lokala alternativ som också bidrar till en cirkulär ekonomi med lokala kretslopp. Så visar vi vägen mot ett hållbart samhälle. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Vi använder förnyelsebara energiformer och byggnadsmaterial med hög energieffektivitet. Våra ekosystem är livskraftiga och vi har utvecklat giftfria kretslopp. Det som produceras kan användas, återanvändas eller återvinnas med minsta möjliga resursförbrukning och miljöpåverkan. Vi är drivande i det gemensamma arbetet att skapa och bevara en levande Östersjö med ekosystem och livsmiljö i balans. Genom kunskapsutveckling, miljöteknik, och nytänkande har förutsättningar utvecklats för företag baserade på förnybara råvaror från närområdet. Detta bidrar till utvecklingen av en cirkulär ekonomi. Blomstrande näringsliv och växande besöksnäring Vi har vår natur, vår kunskap och kreativitet som främsta resurser. Det möjliggör en växande besöksnäring och ett entreprenörskap som bildar ett varierat, hållbart och välmående näringsliv. Turismen är tongivande men vi behöver även andra företag som kan växa sig stora och bidrar till den lokala och globala utvecklingen. För att ytterligare höja innovationsnivån och entreprenörskapet samarbetar vi med högre utbildning och forskning vid flera av landets högskolor och universitet. Vid sidan av näringslivet måste det även finnas en stark och välmående offentlig sektor med hög kompetens och ett engagerande ledarskap och professionella medarbetare. Västerviks kommun behöver en bred arbetsmarknad som matchar många olika typer av kompetenser och välkomnar alla typer av människor. Prioriterade inriktningsområden till 2030: En drivande kommun med hög sysselsättningsgrad, god tillväxt, god tillgång till kompetenta medarbetare samt ett hållbart och varierat näringsliv. Här är det attraktivt och enkelt att starta, driva och utveckla företag. Vi tar tillvara och utvecklar de unika möjligheterna som finns inom kommunen för att främja besöksnäringen, och tryggar en god tillgänglighet till natur och skärgård. Utvecklad samverkan mellan destinationer inom kommunen och i närområdet. Det goda ledar och medarbetarskapet skapar attraktiva arbetsplatser, där alla är goda ambassadörer. Utbildning och kompetens i toppklass Förskola, skola och fortbildning är kommunens viktigaste verktyg för att säkerställa framtidens kompetensförsörjning och skapa välmående, framgångsrika medborgare, företag och arbetsplatser. En bra och trygg förskola och skola ger lust att lära samt livskvalitet för

24 Reviderat förslag efter KS , 94 både barn och föräldrar, men också för alla andra som bor i kommunen. Västerviks kommun ska ligga i topp vad gäller kvalitet på utbildningen. Det ska mätas både i resultat och i hur barn, elever och föräldrar upplever våra verksamheter. Bättre möjligheter måste också ges till vidare studier på alla nivåer under hela livet. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Genom att alla barn, elever och studerande känner lust att lära och når målen tar vi ansvar för kommunens framtid och utveckling. Vi främjar det livslånga lärandet genom att vi har utbildning och fortbildning i toppklass, där hänsyn tas både till individens och till de lokala och regionala arbetsgivarnas behov. Genom nära samverkan med högskolor och universitet ges möjligheter att studera vidare inom de flesta områden. En rik och varierad kultur och fritid Livskvalitet är också att utvecklas och stimuleras genom ett brett kultur och fritidsliv. Det är viktiga motorer i besöksnäringen och inte minst för kommuninvånarnas välbefinnande och utveckling. Kultur föder öppenhet, kreativitet och innovation, som på sikt stärker kompetensen på många plan, både privat och i arbetslivet. Kultur tillsammans med ett öppet idrotts och föreningsliv främjar också integration, delaktighet, nyföretagande och i övrigt en demokratisk utveckling. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Vi har ett rikt kultur och föreningsliv med många goda mötesplatser för både barn, ungdomar och vuxna. Det finns ett brett utbud av fritidsaktiviteter, kultur och nöjen hela året i hela kommunen. Alla är delaktiga och känner trygghet Västerviks kommun visar vägen genom att ligga i framkant vad gäller integration, jämställdhet och likabehandling. Det är en förutsättning för demokratin och säkerställer livskvalitet varje dag för alla kommuninvånare. Vi har också informationsytor och trygga mötesplatser som skapar delaktighet i kommunens utveckling. Vi verkar för att skapa trygga kommuninvånare som alla har likvärdiga möjligheter att utvecklas och verka till sin fulla kapacitet. Prioriterade inriktningsområden till 2030: God tillgång till information och mötesplatser i kommunen som bidrar till ett stort engagemang i kommunens utveckling. Vi har trygga kommuninvånare som alla har likvärdiga möjligheter att utvecklas och verka till sin fulla kapacitet. Ett gott integrationsarbete som skapar delaktighet och samhörighet.

25 Förslag till konkreta åtgärder Utifrån dialoger Vision 2030 Politiska ledningen Samverkan och innovation för en tryggad välfärd - Kommunen påpekar att man behöver påverka kostnaderna. Det är säkert riktigt, men då bör man inte börja med att lägga ner landsbygdsskolor eller dra ner på vård omsorg och liknande utan granska administrativa kostnader, t.ex de högre tjänstemännens löner. Dessa är orimligt höga och man budgeterar tydligen i några fall med en höjning med omkring 5000 SEK per månad. Detta bör stoppas. Kommunikationer Närmare varandra och omvärlden - Fler tåg behöver köpas in, delar av rälsen behöver byggas om framför allt de mellan Åtvidaberg och Överum skulle kapa restiden. - Satsa på tåget och vägen till Linköping. Dyrt att åka tåg jämfört med buss, går dessutom väldigt sällan. Vi behöver ha fungerande infrastruktur för tillgänglighet. - Samverkan i alla led mellan olika entreprenörer, bolag och kommunen i stort. Börja och påverka där vi finns det som finns i vår kommun. Också sätta ner foten och ställa krav på t ex KLT. Busslinjer till skärgården kanske också vägar/broar. - Utveckla möjligheten att pendla genom att förbättra 22:an och 35:an. - Samverkan med grannkommuner. - Förbättra skärgårdstrafiken (båtbussar) så kommer det öka turismen. Öppna upp skärgården, gör den mer tillgänglig. - Elektrifierad järnväg, det mest effektiva sättet att färdas. - Bygg om 35:an, dra samtidigt el/fiber skapa bilväg för elbilar. - Analysera livsstilstrender och satsa på smart biltrafik fullt ut. Vi har snart lämnat fossila bränslen och då blir bilen oslagbar igen. Planera därför redan nu för hur ett utbyggt bilvägsnät ska se ut. Förkorta restiderna genom att satsa på motorvägar istället.

26 - Lämna Kalmar län och bilda ett eget län tillsammans med Vimmerby och Gotland. Satsa på en egen eftergymnasial utbildningsmodell. - Om Västervik ligger utanför de större städernas intressesfärer så behöver vi bygga och tänka stort i Västervik som egen intressesfär. Centralisera och förtäta i Västervik så att vi blir mindre beroende av städer som ligger längre bort. Satsa på den egna regionen Vimmerby, Västervik, Visby och bygg något nytt stolt och konkurrenskraftigt. Ha hög svansföring! - Hur stötta de som inte har möjlighet att investera i digital uppkoppling? - KLT upplevs som en motståndare. - Vika tider går kollektivtrafiken och hur behovsstyrd är den? Att underlätta för pendlare så att man exempelvis kan ta med cykeln på tåget. Mer cykelvänlig kommun, något som flera tror är en kommunikationsform som kommer att öka. - Vad kommer elcykeluppgången innebära för infrastrukturen? En utmaning som kommunen behöver möta upp mot. Ungas livsstil att öka förutsättningarna för ökad motion och ökad hälsa. Vår begränsade infrastruktur kanske gör att medborgare väljer att inte flytta ut från tätorten. - Parkeringshus i Västervik behövs inte utreds av samhällsbyggnadsenheten. Ett bilfritt centrum skapar också förutsättningar för att öka kollektivtrafiken. Hyrcyklar och cykelbanor. Använda de kommunikationer vi har rälsbuss genom staden via Lysingsbadet det handlar om vad vi vill i en vision. Utveckla båtturtrafiken. Minskar bilismen minskar också behovet av att reparera vägar vilket frigör ekonomi för exempelvis kollektivtrafik. - Skapa förutsättningar för handeln att kunna etablera sig om man gör staden bilfri. Man kan exempelvis använda pengar från p-avgifterna till de som etablerar sig i centrum. - Gratis kollektivtrafik, skapa incitament för att få människor att välja att åka kollektivt. - Ett förslag är ett två-delat tågset som lämnar andra motorvagnen i Gamleby och sedan åker snabbt och direkt till Linköping från Gamleby. Den andra motorvagnen kan istället stanna och ta upp skolelever och kortpendlare på samtliga stationer längs med Tjustbanan. På vägen tillbaka från Linköping kopplas så den andra motorvagnen åter ihop med Linköpingsvagnen i Gamleby, på vägen tillbaka till Västervik.

27 En attraktiv och trygg kommun där människor vill bo, jobba och leva - Dåligt med torghandel i centrum. Förslag på speciell torgdag i veckan. - Mer att utveckla när det gäller politikernas bemötande när det gäller tillgänglighetsfrågor. - Lönenivåer för låga i Västervik, tappar kompetens. - Att kunna erbjuda en första lägenhet till ungdomar och studenter som väljer att studera på Campus. Kan få fler att välja Västervik och stanna kvar här. - Man vill att stadsborna verkligen tar höjd för och lyssnar till de som bor utanför Västerviks stad. - Loftahammarsborna saknar en vårdcentral! Kan man inte ordna mottagning i Loftahammar någon dag per vecka, så besparas många äldre jobbiga och dyra resor med urdåliga offentliga kommunikationer till Gamleby. - Stöd och se till så att det finns en fungerande turbåtstrafik mellan Loftahammar och Västervik enligt tidtabell under hela sommarsäsongen! Detta skulle vara bra för besöksnäringen i både Västerviks stad och Loftahammar, men kräver kommunala stödpengar för att kunna drivas! - Modelflygklubben var avgörande för flytten till Västervik! D.v.s. ett stort och rikt föreningsliv med många inriktningar, kan vara avgörande för kommunens attraktion. Föreningslivet är också en bra inkörsport för att träffa nya vänner i sin nya stad. - Kommunala bostadsbolaget hämmar bostadsbyggande. Kommunen borde dela ut mark till privata entreprenörer för att bygga bostäder. - Utveckling inom kommunkoncernen jobba på att bli EN gemensam arbetsgivare. - Skapa mål som är gemensamma för hela kommunkoncernen. - Ta ut en riktning för hela kommunkoncernen (ex: hur vill vi som arbetsgivare uppfattas? Hur vill vi att våra ledare ska leda? Hur vill vi att våra medarbetare ska jobba?) - Alla förvaltningar och bolag kan inte få leva sina egna liv!!! - Bygg ut kulturaktiviteter i hela kommunen.

28 Vi visar vägen mot en hållbar miljöutveckling - Närproducerade varor finns inget slakteri i kommunen. - Subventionera solceller. - Måste finnas samverkan mellan landsting och kommunförbund. Lära av varandra. - Satsa på att muddra/rensa gamlebyviken med EU-medel. - Det här kan vara ett sätt att sätta Västervik på kartan än mer och locka fler invånare. Det gynnar även invånarna då det skapar fler företag och arbetstillfällen, integrationen ökar och hälsan ökar. Utifrån detta koncept som är framtaget för just kommuner så kan vi arbeta vidare och utveckla konceptet så att det passar oss. - Vi måste ha en stad också som så mycket som möjligt minskar biltrafiken till förmån för cykel och då måste bidragen till infrastruktur vändas på så cykling ges dom 5-6 mkr som drift/underhåll får för bil och 1 mkr el helst ännu mindre till bil-infra. Då kan vi skapa den miljövänliga infrastruktur som vi igentligen vill ha. Många kommer då att våga vintercykla till sina arbeten mm då vi börja reparera alla livsfarlig cykelvägar som medel fn inte kan erhållas. Det finns ju en duktig driftavd som gärna skulle vilja åstadkomma mer om bara nödvändiga medel gavs dom. - Kunskapsutveckling, miljöteknik minska gifter i naturen. Lantbruken använder mycket som belastar miljön men många ställer om till mer miljövänliga alternativ. En kravutbildning för lantbrukare att ställa om sina jordbruk här hos oss mer nära oss. Varför finns inte det i vår kommun? - Gamlebygymnasiet skulle kunna bli en KRAV-skola. Att driva utvecklingen framåt kraften finns nog vi behöver låta den frodas. Kommunen kan bli beställare på det som efterfrågas. Att gå hand i hand med befintlig verksamhet och fortsätta utveckla med de som är entreprenöriella. Blomstrande näringsliv och växande besöksnäring - Ta tillbaka initiativet och utvecklingen från Västervik Framåt (VFAB) till kommunen på tjänstemannanivå! VFAB styrs av enskilda delägande privata företag, som bara gynnar sig själva - Satsa på Blankaholms hamn och sanering av marken rädda affären och värdshuset - Ta hand om eldsjälarna bättre! T.ex. att följa andra kommuners exempel och införa ett Eldsjälsbidrag på kr/eldsjäl och år. Oftast har detta sporrat eldsjälarna ännu mera och pengarna brukar vanligtvis doneras av eldsjälarna till deras egna föreningar.

29 - Västerviks Bostads AB / Tjustfastigheter AB, samt alla övriga kommunala kommunala förvaltningar och bolag, bör utlokaliseras från den centrala delen av Västervik, för att istället ge plats åt butiker, näringsliv och bostäder i centrum. Utbildning och kompetens i toppklass - Måste finnas en politisk vilja att satsa på skola och utbildning. Alla är delaktiga och känner trygghet - Hitta andra former för dialog som gör medborgarna engagerade. Finns ett ointresse från politiken. - Gör tjänstemän ansvariga för olika stadsdelar. - En handlingsplan hur man ska skydda visselblåsare. - För tryggheten för de äldre vill man ha tillbaka sin vårdcentral till Loftahammar! - Titta på det goda exemplet Åland, där man fått 100% EU-bidrag till att bygga en stor konferensanläggning med golfbana och allt som hör till.

30 Kommunstyrelsens förvaltning Samverkan och innovation för en tryggad välfärd - Mötesplatser för olika föreningar är viktigt. - Släppa på kommunal verksamhet och växla upp pengarna via ideella verksamheter. - Satsa på vårdutbildningar. Kommunikationer Närmare varandra och omvärlden - Tilltalande att långa restider är med som en utmaning snabbheten är inte central utan turtätheten är viktigare. Detta behöver belysas. - Tillgänglighet är ett nyckelord för att få kommunikationerna att fungera kommunens uppgift är att skapa förutsättningar. Människor måste utnyttja de kommunikationer som finns om folk bor på landet och börjar åka buss så ökar också trafikeringen. Man måste göra en marknadsundersökning och ta reda på vad folk vill och behöver. - Trafiksäkerhet logistikvinster när man bygger för bredband så kan man lika gärna bygga cykelvägar. - Smalspåret borde startas upp igen. - Digital infrastruktur måste utvecklas med mobiltäckning, internetuppkoppling. - Bygg den södra infarten! - Inte tappa fokus på det interna resandet, för de som redan bor och arbetar här. Cykelvägar, bilvägar o.s.v. Det ska vara enkelt att resa kollektivt! - Tätare turer med rätt anpassade tider! - Skapa förutsättningar för samåkning! - Utvecklad bussförbindelser inom kommunen, ge möjlighet att ta sig till och från mindre samhällen med bussar. - Utveckla den digitala kommunikationen, även mobil telekommunikation inom kommunen.

31 - Kommunikationen i staden: förändra kommunikationsmönster (cykla istället för bil, samåka mer). - Skapa möjligheter/incitament för att cykla mer. - Om vi skapar gratis p-platser så leder det till mer bilåkande. - Bättre tillgänglighet när det gäller bussar (ex. verkebäck bussen stannar vid 22:an och inte inne i samhället). Folk tar då bil istället för buss. - Dålig trafiksituation i Verkebäck. Smala vägar. - Styr trafikmönster med tillgång till p-platser. Dvs ej parkeringshus. - Styr kommunikationer så att fler åker bussar och kollektivt. - Förbättra skärgårdstrafiken (båtbussar) så kommer det öka turismen. Öppna upp skärgården, gör den mer tillgänglig. - Dyrare parkeringar leder till ökat bussåkande vilket leder till större underlag till utökade busslinjer. - Man ska kunna nå skärgården från många platser öka tillgängligheten. - Öka möjligheter till samåkning, skapa p-platser för samåkning. - Wifi på bussar - Äldre (70-75) borde få åka gratis buss på dagtid, på turer då väldigt få åker. - Hyr stationer (telia osv) på landsbygden fram till dess att fiber är draget. - Anropstrafiken gör det tydligare hur man ska göra. - Koppla ihop länstrafiken med skärgårdstrafiken (se Östergötland). Buss som går till båt. - Utveckla skärgårdstrafiken, skapa möjlighet att åka runt och ej bara åka ett håll. - Glöm inte barn/elevperspektivet när det gäller pendling och resande. Tänk även på skolpendlingen. - Rusta upp infarten till Loftahammar. - Ska gå att resa kollektivt morgon/middag/kväll från och till Loftahammar.

32 - Busskort bör fungera för skärgårdstrafik (båtbussar). - När barnen börjar på gymnasiet så bör det finnas skolbussar. Idag måste barnen fixa boende i Vvik. - Vägen till björnsholm är väldigt dålig. Svårt för lastbilar, är guppigt. - Använd resurserna bättre. Ha inte stora bussar (med få resande), ersätt med flera mindre bussar istället. - Väg 213 väsentlig för Loftahammar. Bör prioriteras. - Flygplatsen: förläng banan så att sjuktransporter möjliggörs. - Smalspåret är en tanke kan man använda den som cykelväg? En attraktiv och trygg kommun där människor vill bo, jobba och leva - Inflyttarträffar för alla som har flyttat till Västervik, oavsett var man kommer ifrån. - Viktigt med tillgängligheten. Dålig tillgänglighet på tågen. Svårt med vissa trottoarer. Ofta inte nersänkta trottoarkanter. Viktigt med tillgängliga parkeringsplatser. Svårt komma in på återvinningsgården som funktionshindrad. - Bättre skyltning i kommunen - Fri parkering som många andra kommuner har, alternativt P-skivor. - Det tar idag ofta för lång tid i handläggning och övrigt arbete som kommunen ska utföra. - Bättre tillgänglighet via kommunens växel. Ska ha större kunskap för att kunna koppla till rätt tjänstemän. - Jag saknar den djupa analysen av vad som gör att människor stannar och utvecklas här. - Loftahammar med omgivande landsbygd hyser ca 800 invånare året runt och hela personer på sommaren. Detta kräver särskilda insatser kring sophantering etc. - FTI:s containrar är jämt överfulla under turistsäsongen och de skyller bara på kommunen när man ringer till det telefonnummer som står på containerstationen för tidningar och förpackningar.

33 - Utveckling aktiviteter i form av lekparker, belyst motionsspår, sarg till hockeyrink, mötesplats med olika aktiviteter m.m. (Loftahammar) - Strandpromenad runt Vivassen - För att locka fler att flytta till Västervik, borde man anordna en väl skyltad och fin cykelbana runt hela Gamlebyviken på båda sidorna av viken mellan Gamleby och Västervik. Den cykelbanan kan också vara intressant för turister och andra besökare sommartid. - Målserums avfallsanläggning är felaktigt placerad och borde flyttas. Lukten sprider sig till närliggande fina bostadsområden såsom Gertrudsvik. - VIK Hockeys framgångar skulle kunna kombineras genom att kommunen gör reklam för visfestivalen på spelarnas ryggar (tröjor). - Husbilar och husvagnar m.fl. stora fordon har svårt att komma runt hörnen på in- och utfarten till ICA-MAXI. Detta borde åtgärdas! - Fler attraktiva tomter behövs i Hjorted och Totebo - Mer industrimark i Ankarsrum - Bättre möjligheter till sjönära boende. - Upplåst toalett vid Erneberg året runt. - Det är dåligt med bra badplatser iordningställ fler och bättre sådana! - Spikar sticker upp i sandlådan på den kommunala lekplatsen på Fågelsångsvägen. Detta måste åtgärdas innan någon skadar sig. - Trottoarerna håller på att rasa ihop längs genomfarsvägen i Loftahammar. Med den stora och tunga trafiken som passerar önskas en helt separat asfalterad gång- och cykelbana parallellt med genomfartsvägen genom hela samhället. Vi visar vägen mot en hållbar miljöutveckling - Borde få cykla mot enkelriktat. - Sänk hastigheten i tätorter (mindre utsläpp, ökad cykeltrafik). - Reparera dom trasiga cykelbanor som finns och det behövd på många platser.

34 - Bredda cykelfält el ännu hellre enkelrikta många gator och gör cykelväg på den andra körbanan. - Det vatten som strömmar ut och in genom Stora strömmen skulle kunna ge en ansenlig mäng elenergi till en rimlig insats. Detta skulle kunna analyseras av Ångströmslaboratoriet i Uppsala. - Satsa på att själva skapa förnyelsebar energi. Kommunen ta rodret i detta. Att bli självförsörjande på energi ta ansvar för att bli klimatsmartare. Miljön är den viktigaste frågan finns det någon som har som sitt jobb att vara spjutspets kring detta? Blomstrande näringsliv och växande besöksnäring - Kurser i bemötande även för företagare. - Större tillgänglighet för husbilar. Fler platser centralt. - Tillsätt samordnare som kan ta tillvara på talangen i hela kommunen. Exempelvis då man vill få en bensinmack till sin ort. När detta skedde i Ankarsrum fick man ha kontakt med väldigt många handläggare på kommunen. - Skapa gräddfil/snabbspår för dem som vill etablera verksamhet i kommunen. Detta gäller både boende och inflyttare. Snabbare handläggning av exempelvis bygglov. Behandla med silkesvantar. Första intrycket mycket viktigt. - Hjälp företag att låna arbetskraft från varandra vid toppar och dalar. - Förverkliga företagslotstanken gör det på riktigt! - Västerviks kommun måste ta tillbaka uppdraget från Västervik Framåt AB (VFAB), då VFAB inte sköter uppdraget på rätt sätt. - Stöd och se till så att det finns en fungerande turbåtstrafik mellan Loftahammar och Västervik enligt tidtabell under hela sommarsäsongen! Detta skulle vara bra för besöksnäringen i både Västerviks stad och Loftahammar, men kräver kommunala stödpengar för att kunna drivas! - Vi måste få till arrangemang som sker på höst, vinter och vår. Dessa arrangemang/konserter skall dra hit folk utifrån. Till det behövs nya attraktioner så man kan få en helhetsupplevelse då man kommer hit. T ex. konsert/musikal, upplevelsebad som attraherar. Fritidsaktiviteter som konstfrusen isbana i stadsparken. Ett bredare kulturutbud som vänder sig till en bredare publik. Tänk inte på Västervikspubliken. - Det ska finnas besöksmål i hela kommunen, som är åtkomliga med kollektiva resmedel!

35 - Arrangemangen i Västervik samordnas mycket dåligt med arrangemang på annat håll i kommunen. - Arrangemang får inte och ska inte samordnas. Arrangemang måste vara marknadsstyrda! - Kollektivresorna och besöksnäringen måste kopplas samman! Satsa på behovsstyrd kollektivtrafik vid arrangemang! Se till så att Länstrafiken får detta uppdrag och planerar för detta! - Vandringslederna i kommunen är slitna och dåligt skyltade. Dessa behöver fixas till! - Ge kommunala pengar till föreningar på landsbygden för att sköta vandringsleder och annat, så slipper parkförvaltningen långa och dyra resor ut på landet - Låt även privatpersoner söka pengar till egna initiativ, t.ex. att sköta vandringsleder. - Skapa ett nytt fritidsområde, typ Källvik, på Askö! - Eftersom kommunen med skattepengar stödjer turbåtstrafiken till Hasselö, borde man ge motsvarande stöd till turbåtstrafik mellan Västervik och Loftahammar! - Den nuvarande kollektiva bustrafiken mellan Västervik och Loftahammar är så dålig med endast en tur på morgonen och en på sena eftermiddagen, att ingen kan nyttja buss som färdalternativ, varken för jobbpendling till Västervik, eller för skolpendling för studier vid Västerviks gymnasium Bygg ut och förbättra busstrafiken! - Anställ fiskepoliser/fiskekontrollanter! - Större arrangemang kräver dock en större arena/hall/multihall, än som finns i Västerviks kommun. En sådan hall skulle kunna bli en viktig kugge, för att förlänga turistsäsongen till andra delar av året än bara sommaren. - Samverka med olika destinationer runt om i kommunen t.ex. Virums Älgpark och Smalspårsjärnvägen. En buss skulle kunna köra runt till de olika destinationerna efter tidtabell, och ge besökarna möjlighet att se flera platser/sevärdheter på samma dag, även utan egen bil Man skulle t.ex. kunna kombinera ett besök på älgparken med att åka smalspåret från Verkebäck tillbaka till resecentrum i Västervik. - Ge nyanlända handledning i hur det är att vara företagare i Sverige. - Tillhandahåll industrihotell. - Kommunen måste ordna fram fler tomter för både permanent- och fritidsboende i Loftahammar med omnejd.

36 - När Saabs camping såldes och blev privat, tappade man 5000 gästnätter under högsäsongen, detta måste ersättas med kommunens hjälp bygg en ny campinganläggning! Utbildning och kompetens i toppklass - Vad behöver de olika arbetsgivarna i kommunen för arbetskraft? Skapa kontakter mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare. - Möjlighet till vidareutbildning i kommunen (t.ex. barnskötarutbildning) och en återkoppling efter utbildningen i form av t.ex. mentorskap och handledning. - Det saknas en eftergymnasial utbildning riktad mot hotell- och restaurangbranschen. - Invandrarnas barn förstår ofta mer om vårt samhälle och kultur än deras föräldrar. Det behövs checklistor och hjälp från kommunen. Kommunen måste se till så att de nyinflyttade klarar sig bättre i samhället. - Utveckla Campus med fler lokala utbildningar och distansundervisning exempel vårdcollage - Så mycket utbildningar som möjligt i Västervik. Viktigt att ungdomarna ej försvinner i gymnasieåldern. Skapa fler utbildningsalternativ för att kunna behålla ungdomarna i kommunen. - Ungdomsidrott borde vara gratis att utöva i hallarna. Ingen hyra borde behöva betalas till kommunen för bruk av hallar för ungdomsidrott. - Lägg inte ned musikskolorna. - Utbildning av sjuksköterskor i Överum och då även med inriktning mot nyanlända med kunskaper med sig från sina länder. En rik och varierad kultur och fritid - Multihall om vi måste bygga ny ishall - Utveckla vår simhall - Konstisbanor - Ett dansställe i Västervik för alla!

37 - Bygg en bowlinghall i Loftahammar! - Moderna planlösningar innebär att en ny multihall skulle kunna användas till många olika aktiviteter. Läktare och golvytor kan anpassas efter respektive aktivitet och behov. Detta innebär hög flexibilitet och ökar användbarheten. - Kommunen borde driva biblioteket och inte behöva drivas i föreningsregi. (Loftahammar) - Dålig kommunikation med kommunen gällande föreningsbiblioteket. Får bara tillgång till gamla böcker (minst två år gamla). - Fler fritidsgårdar i kommunen. - Ett nytt belyst motionsspår behövs i Loftahammar. Det gamla försvann när golfbanan byggdes och de gamla stolparna var uttjänta. Alla andra orter runt stan har belysta motionsspår, så det måste kommunen ordna även till Loftahammar! Lokaliseringen bör vara intill golfbanan, där det redan finns omklädningsrum och duschar. Ideella krafter kommer att ställa upp och hjälpa till om det behövs! - Det måste finnas en kommunal biograf som alternativ till den kommersiella bion, där man kan visa annorlunda och udda filmer = riktig kultur. - Det nya biblioteket i Umeå är ett riktigt gott exempel! Biblioteket är här uppfört i ombyggda gamla kulturbyggnader som byggts ihop. Där finns mängder av aktiviteter, mötesplatser, restauranger och fik etc. En scen kan användas till mycket t.ex. teater, musik, möten och informationer m.m. Alla är delaktiga och känner trygghet - Bjud in till samhällsutbildningar och kring vikten av att engagera sig i den lokala demokratin. T.ex. om varför det är viktigt att gå på dialogmöten kring Vision Vad kan detta leda till? Vad kan vi påverka lokalt? - Skapa ett Föreningarnas Hus. Tanken med Mejeriet var god men hyressättningen skrämmer bort föreningar. - Fixa ett bättre och uppdaterat föreningsregister. - Ökade bidrag till hembygdsföreningar. Finns i de flesta kommunerna i länet. - Uppmärksamma när någon gör något bra för bygden. - Bättre väg och tillgänglighet till Prästgårdshöjden.

38 - Även grusade gång- och cykelbanor borde snöröjas! - Man vill att kommunen ska bistå med hjälp att söka föreningsbidrag till de lokala föreningarna och till samverkan i det lokala föreningslivet. - Hjälp intresserade lokala entreprenörera att söka EU-bidrag till investeringar i besöksnäringen och hjälp dem sedan också med administrationen under projektgenomförandet. - Ny översiktsplan (ÖP) för Loftahammar efterlyses! Denna borde samordnas med visionsarbetet! - Ordna en möteslokal för elöverkänsliga. Samarbeta med landstinget för att få fram sådan lokal. - En öppen allmän mötesplats för vuxna skulle vara mycket uppskattad! Här skulle man kunna diskutera demokratifrågor etc. D.v.s. en diskussionsklubb öppen för alla vuxna kommuninvånare. Om man bygger om, bygger ut och omdisponerar stadsbiblioteket, skulle man kunna skapa bl.a. den här typen av mötesplats.

39 Barn- och utbildningsförvaltningen Samverkan och innovation för en tryggad välfärd - Satsa på vårdutbildningar. Vi visar vägen mot en hållbar miljöutveckling - Odla på skolor äta det som de själva odlat. Bra undervisning. - Nyttja den digitala infrastrukturen mera. Exempelvis web-möten istället för att åka (träffas fysiskt). - Ställa krav på skolor mm att alla ska vara kravmärkt som tex maten - Ta fram mer lastcyklar till förskolor och äldreboenden så dom kan användas att köra äldre och barn i - UF-företag kan kommunen gå in tillsammans med ungdomar som vill gå in och jobba med mer klimatvänliga projekt. Kommunen kan gå in i detta nytänkande, skapa varumärken Kan ha det som sommarskola att starta företag UF och elever som inte har någon sysselsättning. Skapa en tillsammanskultur. Samverkan och nätverksskapande. Kunskap skapar förtjänst på lång sikt. Utbildning och kompetens i toppklass - Skola och förskola är jätteviktigt för att få barnfamiljer att flytta hem igen och att de flyttar just hit! Marknadsför skolan & förskolan mera. - Följ Linköpings exempel med både tekniska och ekonomiska utbildningar, vilka tillsammans skapar en drivkraft för företag och utveckling. - Utbilda i företagande och företagsamhet. - Satsa på ungdomar genom anordnad läxhjälp (ideellt) på biblioteken. - Visionen innehåller inte ett ord om förskola/grundskolan och gymnasiets arbetssätt. Ändock är det bara dessa skolformer det som kommunen har ansvar för och verkligen ska och kan påverka. Dagens gruppstorlek i förskola och lågstadium är alldeles för stora och grundlägger dålig inlärning och stor segregering bland eleverna. Små barn fungerar inte kreativt i stora grupper utan blir avtrubbade och ser inte sina positiva möjligheter eftersom de hela tiden störs av för många impulser. En enighet om maximal gruppstorlek

40 på 12 barn i förskola och lågstadium skulle göra att fler barn klarar de mål skolan har med sin verksamhet. Utan den grunden tappar man intresset för vidare studier senare i skolan och risken för utanförskap förstärks. Dessa gruppstorlekar skulle förmodligen attrahera lärare att vilja jobba i en kommun med positiva förutsättningar. Att öka gruppstorlekarna till ex 18 barn i mellanstadiet torde vara möjligt. Även den gruppstorleken skulle tilltala lärarkollektivet. - Bygg en ny förskola i Ankarsrum - Borde kunna ha språkval i åk 6 på plats i Loftahammar. Kanske kan elever utifrån åka till Loftahammar ibland. - Kommunen måste stå fast vid att skolan ska finnas kvar. (Loftahammar) - Titta på nya sätt att bedriva undervisning på, exempelvis utnyttja tekniken via distansmöjligheter. - Borde vara 3 lärare i varje klass för åk F-9. För att kunna hjälpa ALLA elever. Blir då även färre vikarier. - Mer personal i förskolan. Är idag, både på fsk och skolan, för mycket administrativa arbetsuppgifter på lärarna. - Skolsköterskan borde jobba mer med friskvård. Idag är de nästan bara till för de som redan mår dåligt eller är sjuka. - Skolan ska vara tillgänglig för ALLA, oavsett funktionshinder. Ingen borde få använda parfym och liknande hindrar allergiker och astmatiker. - Ej införa läshundar hindrar allergiker. - Bra ledarskap och rektorer inom skolorna då blir det goda resultat. - Fler kuratorer i skolan. Är en ökande psykisk ohälsa bland yngre. - Aktivera barn mer. Få barn att gå med i en förening. Lära sig arbeta i grupp, hantera vinster och förluster. Skolan blir bättre av det. - Lära sig trafikregler i skolan. - Bra skolor med bra lärare som gillar eleverna

41 Alla är delaktiga och känner trygghet - Använd personer med funktionshinder för att informera ute i skolan och övriga samhället.

42 Socialförvaltningen Samverkan och innovation för en tryggad välfärd - Måste vara attraktivt att jobba inom äldreomsorgen. - Borde finnas särskilt boende i toppklass med hemlagad mat, bra aktiviteter, gemensamhetsutrymme m.m. - Kontinuiteten inom vård/omsorg viktigt. Ej byta personal så ofta, vårdtagarna ska kunna känna igen personalen. - Ta inte in hundar/katter på äldreboenden, svårt för allergiker. - Skapa vårdteam i kommunen. - Många äldres psykiska ohälsa ökar hur möta upp detta? - Ta tillvara på nyanländas kompetenser. - Vårdpersonal: Svårt med slöja kan ej se läpprörelser. Svårt för hörselnedsatta. - Gör aktiviteter (delta i kulturevenemang) med de äldre på boenden. Ökar livskvalitet. Vi visar vägen mot en hållbar miljöutveckling - Ta fram mer lastcyklar till förskolor och äldreboenden så dom kan användas att köra äldre och barn i

43 Miljö- och byggnadsförvaltningen En attraktiv och trygg kommun där människor vill bo, jobba och leva - Skapa gräddfil/snabbspår för dem som vill etablera verksamhet i kommunen. Detta gäller både boende och inflyttare. Snabbare handläggning av exempelvis bygglov. Behandla med silkesvantar. Första intrycket mycket viktigt. - Det tar idag ofta för lång tid i handläggning och övrigt arbete som kommunen ska utföra. Vi visar vägen mot en hållbar miljöutveckling - Nyttja den digitala infrastrukturen mera. Exempelvis web-möten istället för att åka (träffas fysiskt). - Kommunen ska vara drivande i byggnationer osv. var noga med miljö- och energikraven. Görs idag, går att göra mer.

44 Västerviks Bostadsbolag AB / Tjustfastigheter AB En attraktiv och trygg kommun där människor vill bo, jobba och leva - Att kunna erbjuda en första lägenhet till ungdomar och studenter som väljer att studera på Campus. Kan få fler att välja Västervik och stanna kvar här. - Bygga billiga bostäder - Det måste finnas bostäder till de unga att flytta till (innan de fyller 30 år ). Många äldre i villa i Gamleby kan inte flytta till lägenhet, då inga lägenheter finns lediga. Därför Bygg genast fler lägenheter i Gamleby! - Nya lägenheter krävs i Överum! Svensk Presshärdning har svårt att rekrytera arbetskraft när det inte finns några lediga lägenheter. - Äldre som inte orkar bo kvar i sitt hus, tvingas flytta till stan mot sin vilja, då lägenheter saknas på bruksorterna och på landsbygden. - Renovera gamla hus på landet som står tomma till lägenheter! - Skapa attraktiva boenden för ungdomar. - Bygg bostäder för alla, för fler olika sociala grupper. - Våga satsa på orterna på landsbygden det är centralt att bo i Ankarsrum och även i Hjorted/Totebo - Bygg fler bostäder i Blankaholm - Nyinflyttning och expansion kräver bostäder! Bygg fler lägenheter och småhus i Loftahammar! Vi visar vägen mot en hållbar miljöutveckling - Utöka källsorteringen i alla kommunens lokaler, skolor och förskolor.

45 Karin Andersson, Peter Pernemalm, Hanna Häggqvist, Nilla Persson, KAIROS FUTURE Omvärldsanalys för Västerviks kommun Västervik mot 2030 MARS 2016 Consultants for Strategic Futures.

46 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 RAPPORTENS METODER... 4 ORGANISATION OCH ARBETSGÅNG... 5 TILL LÄSAREN: OM RAPPORTENS UPPLÄGG TIO TUNGA TRENDER MOT 2030 VÄSTERVIK I OMVÄRLDEN URBANISERINGEN FORTSÄTTER STADEN BLIR NORM ÖKAD MOBILITET STÄLLER NYA KRAV PÅ INFRASTRUKTUREN ÖKAT HÅLLBARHETSFOKUS FÖR SAMHÄLLE, NÄRINGSLIV OCH INDIVID MIGRATIONEN VÄXER I ANTAL OCH SOM SAMHÄLLSFRÅGA DIGITALISERINGEN FORMAR OM ALLT AUTOMATIONEN FÖRÄNDRAR ARBETSLIVET KONKURRENSEN OM ARBETSKRAFTEN HÅRDNAR OCH KRAVEN PÅ KOMPETENS FÖRÄNDRAS ÖKAD HETEROGENITET I SAMHÄLLET FRÅN BEHOV TILL BEGÄR ÖKADE KRAV FRÅN MEDBORGARE BESÖKSNÄRINGEN EN BRANSCH I TILLVÄXT SAMMANFATTNINGSVIS: MOT ETT TANKEINDUSTRI-SAMHÄLLE VÄSTERVIK I SITT REGIONALA SAMMANHANG BOENDE OCH FLYTTANALYS HUR SER FLYTTDYNAMIKEN UT? VAD ÄR EN ATTRAKTIV PLATS? VAD ÄR EN ATTRAKTIV BOSTAD? HUR FRAMTIDSANPASSAT ÄR ARBETSLIVET? VILKA SKA VI RIKTA IN OSS PÅ? SAMMANFATTANDE SLUTSATSER MOT DET HETEROGENA T I SAMHÄLLET VÄSTERVIK LOCKAR BARNFAMILJER OCH UNGA ÄLDRE DEN SAMLADE BILDEN INFÖR DET FORTSATTA ARBETET APPENDIX A: DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR T-INDEX OCH REGIONALT T-INDEX KOMMUNAL FRAMGÅNG INGÅENDE KOMMUNER I TYPOLOGIN OM KAIROS FUTURE NOTER Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 2(63)

47 SAMMANFATTNING Hur ska Västerviks kommun vara en hållbar och attraktiv kommun att leva och verka i och att besöka i framtiden? I denna omvärldsanalys har 200 Västerviksbor tillsammans med Kairos Future vridit och vänt på denna fråga ur tre perspektiv: Vi har identifierat de viktigaste trenderna och förändringarna som påverkar Västerviks kommun. Vi har analyserat Västervik utifrån sitt regionala sammanhang och dess koppling och relation till andra arbetsmarknadsregioner i Sverige. Vi har undersökt kommunen från ett arbets-, boende- och flyttperspektiv. Omvärldsanalysen har genomförts på uppdrag av Västerviks kommun och skall ligga till grund för kommunens visionsarbete mot Slutsatser är i korthet: Västervik påverkas av förändringar i omvärlden som kommunen har mycket begränsade möjligheter att påverka. Dessa förändringar kokar ner i ett Tankeindustriellt(TI)-samhälle. I detta är spets, sammanhang och förmåga till samhandling de viktigaste framgångsfaktorerna för kommuner. Västerviks övergripande utmaning är sammanhang genom den begränsade integreringen i en större region. Kommunen är i mångt och mycket sin egen arbetsmarknad och därmed sin egen lyckas smed i att skapa goda förutsättningar för boende och arbetsliv. Västervik är attraktivt i sig, med attraktiva boendemiljöer och förutsättningar för en stark besöksnäring. Spetsen mätt som kunskapskapital är efter förutsättningarna bra. Förmågan till samhandling, som alltid kan utvecklas, har stöd i att samarbeten inom viktiga samhällsområden som arbetsliv, integration, hållbarhet, landsbygds- och stadsliv är på plats. Det långsiktigt avgörande för Västervik är att stärka den fysiska och digitala uppkopplingen och att integreras in i närliggande arbetsmarknadsregioner. På kort sikt behöver allt göras för att bygga en större och starkare egen arbetsmarknad. Arbetet som helhet sammanfattas i sju utmaningar mot 2030: 1. Avstånd och restider från långt till nära. 2. Eko-kommunen som visar vägen mot det gröna robusta samhället. 3. Den attraktiva kommunen som skapar sitt regionala sammanhang. 4. Delaktiga, engagerade och kompetenta kommuninvånare i en värld av mångfald. 5. Kommunen som attraherar den framtida arbetskraften. 6. Besöksnäring som breddas och stärker varumärket. 7. Tryggad finansiering av välfärden. I rapporten kan du ta del av en fördjupning av de omvärldstrender som påverkar kommunen, en analys av Västerviks koppling till andra arbetsmarknadsregioner och faktorer som påverkar in- och utflyttningen till Västervik. Vi önskar dig en trevlig läsning om Västervik mot 2030! Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 3(63)

48 INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE Västerviks kommun har gett Kairos Future i uppdrag att ta fram en bred evidensoch faktabaserad omvärldsanalys som ska ligga till grund för det kommande visionsarbetet mot Syftet med omvärldsanalysen är att identifiera de viktigaste trenderna och analysera dess påverkan på kommunens utveckling. Vidare att ge underlag för samtal och diskussion om konsekvenser och utmaningar när det gäller näringslivsstrategi och framtida regionindelning. RAPPORTENS METODER Rapporten inleds med en bred analys av trender som påverkar kommunens framtidsförutsättningar. Därefter görs en fördjupad studie av Västervik i sitt regionala sammanhang. Slutligen presenteras ytterligare en fördjupning i form av analyser av boendeattraktivitet, flyttdynamik och grad av framtidsanpassningen av arbetslivet. De metoder som har använts är i huvudsak: Trendwatch. De viktigaste trenderna har identifierats tillsammans med företrädare för Västerviks kommun under processledning av Kairos Future. Trenderna har validerats och bearbetats vidare av Kairos Future. Här har det ingått datainsamling via Kairos Futures trenddatabas, studier samt desk research. T-analys som har gjorts med hjälp av Kairos Futures egenutvecklade analysplattform för kommuners och regioners positioner och förutsättningar i en framväxande tanke- och idébaserad ekonomi. Med hjälp av denna analys kan vi på djupet förstå Västervik i sitt regionala sammanhang. Flytt- och boendestudie. Under 2015 genomförde Kairos Future en nationell flytt- och boendestudie vilken i denna rapport har brutits ned för Västervik. Studien bygger på både kvalitativ (omvärldsanalys, expertseminarium, antropologisk studie) och kvantitativ metod (statistikanalys, social media analys, enkätundersökning med 6000 svar) I rapporten används begreppet Västervik med meningen hela Västerviks kommun som geografisk yta, det vill säga staden, tätorterna och landsbygden. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 4(63)

49 ORGANISATION OCH ARBETSGÅNG Kairos Future har ansvarat för projektledning, research, analys och resultat i arbetet med omvärldsanalysen. Arbetet har genomfört i ett växelspel mellan fyra grupperingar: styrgrupp, arbetsgrupp, visionsgrupp och breddgrupp. Breddgruppen har varit rådgivande i arbetet med uppgift att bidra med erfarenheter och olika perspektiv. Den består av kommunfullmäktige förstärkt av representanter från näringsliv och ideell sektor, inklusive vision-och styrgrupp samt koncernlednings- grupp och arbetsgrupp, totalt ca 200 personer. Visionsgruppen har medverkat i det inledande arbetet med omvärldsspaning. I gruppen ingår en person från varje parti i kommunfullmäktige med ersättare. Visionsgruppen ingår även i breddgruppen. Styrgruppen består av kommunstyrelsen och ansvarar för den strategiska inriktningen på arbetet. Styrgruppen ingår även i breddgruppen. Arbetsgruppen består av sex personer från förvaltningar och bolag med erfarenhet av att arbeta tvärsektoriellt, inklusive projektledaren. Gruppens uppgift har varit att stegvis sammanfatta resultaten från arbetet i de övriga grupperna tillsammans med Kairos Future. Involvering av en stor grupp människor har varit avgörande för processen gällande både innehåll, analyshöjd såväl som förankringsmässigt. Tidpunkt Aktivitet Tema Vem 4/11 Startmöte Planering, frågeställning Arbetsgrupp 3/12 Omvärldspaning Trendspaning och förankring Styrgrupp, visionsgrupp & koncernledningsgrupp Dec Bearbetning av trenderna. T- & Boendeanalys Summering och bearbetning Kommun och boendeanalys Kairos Future 28/1 Framtidsdag Konsekvensanalys av trenderna Breddgrupp 1-2/2 Bearbetning i arbetsgrupp Sammanställning och slutsatser av Breddgruppens arbete. 22/2 Presentation Arbetsgruppens arbete presenteras, komplettering och synpunkter 17/3 Återkoppling utkast på rapport men inte färdig rapport 31/3 leverans Resultatet presenteras Arbetsgrupp Styrgrupp, visionsgrupp & koncernledningsgrupp Arbetsgrupp Rapport Sätta på pränt Kairos Future Figur 1. Arbetsgång och process Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 5(63)

50 TILL LÄSAREN: OM RAPPORTENS UPPLÄGG Rapporten är disponerad enligt följande: Kapitel 1 beskriver stora och samhällsomdanande omvärldsförändringar med stor påverkan på analysens frågeställning och kommunen som helhet Kapitel 2 analyserar kommunen i sin regionala kontext, dess relationer och roll relativt andra kommuner Kapitel 3 fördjupar analysen av kommunen i form av en studie av dess boende- och flyttdynamik, samt graden av framtidsanpassningen av arbetslivet. Kapitel 4 avslutar rapporten med en summerande slutsatser från Kairos Futures sida. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 6(63)

51 1. TIO TUNGA TRENDER MOT 2030 VÄSTERVIK I OMVÄRLDEN Vi har identifierat tio avgörande trender som kommer att få betydelse för Västervik mot år Trenderna och dess påverkan på kommunen har tagits fram gemensamt av Kairos Future tillsammans med företrädare för kommunen genom Styrgrupp, Visionsgrupp, Arbetsgrupp och Koncernledningsgrupp. Trendernas påverkan på Västervik och dess konsekvenser har analyserats tillsammans med Breddgruppen. Konsekvenserna har sammanfattats under varje trendbeskrivning under rubriken Påverkan på Västervik. Frågeställning I ett arbete med omvärldsanalys är frågeställningen central. Genom frågeställningen sker en medveten avgränsning i vilka trender och omvärldsfaktorer som skall tas med in i arbetet. Följande frågeställning har varit vägledande för arbetet: Vilka förändringar i omvärlden påverkar Västerviks kommun att vara en hållbar attraktiv kommun att leva och verka i samt besöka mot år 2030? 3. Ökat hållbarhetsfokus 4. Migrationen växer i antal och som samhällsfråga 5. Digitaliseringen formar om allt 6. Automationen förändrar arbetslivet 7. Konkurrensen om arbetskraften hårdnar 8. Ökad heterogenitet i samhället 2. Ökad mobilitet ställer nya krav på infrastrukturen 9. Från behov till begär ökade krav från medborgarna 1. Urbaniseringen fortsätter staden blir norm Omvärldstrender Västervik 10. Besöksnäringen en bransch i tillväxt Figur 2. Översiktlig bild över tio omvärldstrender som påverkar Västervik mot Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 7(63)

52 Omvärldsanalys handlar om att identifiera trender i omvärlden som påverkar en organisation eller frågeställning, i detta fall Västerviks kommun mot år 2030, som är den valda tidshorisonten för denna analys. Huvudsyftet med att göra en omvärldsanalys är att lyfta blicken och analysera de förändringar som sker i omvärlden, för att sedan se hur de påverkar närvärlden och den egna organisationen. De breda omvärldstrenderna som påverkar svenska kommuner är ofta lika eller snarlika, även om olika kommuner påverkas olika mycket beroende på egna förutsättningar. De identifierade trenderna är sammanfattade var och en för sig nedan. 1. URBANISERINGEN FORTSÄTTER STADEN BLIR NORM Urbaniseringen är fortsatt påtaglig världen över stora flyttströmmar går till växande städer och storstadsregioner. År 2050 beräknas procent av världens befolkning, ca sju miljarder människor, bo i städer 1. Vid sidan av de rent fysiska konsekvenserna det får, innebär det också en mental förskjutning, där staden i allt högre utsträckning blir norm. I Sverige är det storstadsregionerna samt högskoleorterna som ökat sin befolkning mest de senaste åren, medan många av landets övriga kommuner tappar invånare 2. Med människorna flyttar också näringarna och arbetstillfällena. De större städerna växer och blir knutpunkter i de regionala nätverken, och i mindre kommuner växer ofta tätorten på bekostnad av landsbygden. Det leder till en koncentration av såväl kommersiell som offentlig service. Påverkan på Västervik Den här utvecklingen ritar just nu om den svenska geografin i grunden. De stora städerna med vissa tätt tillhörande kommuner vinner i attraktionskraft och många mindre och mellanstora orter och städer med omgivande landsbygder, såsom Västervik, riskerar att hamna vid sidan av eller i utkanten av de stora regionerna. Bra kommunikationer och pendlingsmöjligheter är avgörande för kommunens framtida attraktivitet tillsammans med en väl utbyggd digital infrastruktur. Kommunen har fördelar att erbjuda, såsom prisvärda boenden i trivsamma miljöer. Västervik kan också agera motpol till de stora städerna och vara den plats där människor finner naturen, lugnet och balans i livet. 2. ÖKAD MOBILITET STÄLLER NYA KRAV PÅ INFRASTRUKTUREN Sett ur ett historiskt perspektiv rör vi oss över allt längre distanser i vår vardag, i synnerhet när det gäller hur vi pendlar till och från jobbet. Däremot tenderar tiden vi spenderar på resande att vara relativt konstant. I och med att fler arbeten blir mer kunskapsorienterade och mindre platsbundna ökar också grundförutsättningarna för att bo på ett ställe och arbeta på ett annat, vid sidan om förbättrad infrastruktur. Något som illustrerar hur vi dagligen rör oss över allt längre sträckor är antalet lokala arbetsmarknadsregioner, d.v.s. naturliga grupperingar av kommuner där människor bor och arbetar. Dessa lokala arbetsmarknadsregioner blir allt färre men större. På 1970-talet bestod Sverige av runt 200 lokala arbetsmarknader, nu är det Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 8(63)

53 endast 75. I ett längre perspektiv har arbetsmarknadsregionerna blivit färre och större till följd av att människor rör sig alltmer över längre avstånd i vardagen. Figur 3. De lokala arbetsmarknadsregionerna har blivit färre och större över tid till följd av ökad mobilitet. Källa: Myndigheten för trafikanalys. Den tekniska utvecklingen med smarta telefoner, bärbara datorer, trådlösa nätverk och intranät som man kan koppla upp sig mot gör det ännu enklare att arbeta utanför det traditionella kontoret. Mobiliteten och arbetspendlingen är starkt knuten till den ekonomiska utvecklingen och faktiska förutsättningar gällande infrastruktur och pendlingsmöjligheter. Genom förbättrade möjligheterna till kommunikation och pendling från/till men även inom kommunen, växer den tillgängliga arbetsmarknaden. Samtidigt ökar alternativen för medborgare i hur man kombinerar boende och arbete och därmed även konkurrensen om dessa. Påverkan på Västervik Västervik har med sitt läge och sina begränsade kommunikationer en situation där man är en egen arbetsmarknadsregion. Att pendla till närliggande arbetsmarknadscentra tar relativt lång tid, mer än 45 minuter. En avskild mindre arbetsmarknadsregion får konsekvenser i form av att nyetableringar av företag hämmas eller att företag väljer att flytta närmare arbetsmarknadsregioner med större tillgång till medarbetare, leverantörer och kunder. Pendlingsmöjligheter inom regionen har också en hög påverkan på de människor som redan bor i kommunen och för att locka turister. Förbättrade pendlingsmöjligheter inom kommunen kan till exempel innebära kollektivtrafik med integrerad skärgårdstrafik, fler cykelvägar och ökad tillgänglighet till tåg och flyg. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 9(63)

54 3. ÖKAT HÅLLBARHETSFOKUS FÖR SAMHÄLLE, NÄRINGSLIV OCH INDIVID Idag växer miljö- och hållbarhetsfrågor i betydelse inom i stort sett hela samhället och i alla branscher, socialt, ekonomisk och miljömässigt. Satsningar på de tre perspektiven inom hållbarhetsområdet blir allt mer drivande i hela samhället och nya affärsmässiga lösningar ger drivkraft åt utvecklingen. Ett fossilfritt samhälle är ett högaktuellt tema för många av världens länder. Sverige går i bräschen och meddelade inför klimatmötet i Paris hösten 2015 att man ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Den svenska regeringen driver denna fråga via initiativet Fossilfritt Sverige 3. Klimatfrågan och strävan mot ett fossilfritt samhälle prioriteras i högre grad av såväl politik som näringsliv. I Sverige och internationellt ökar förnybar energi från sol, vind och biobränsle. Som en del i detta krävs en övergång till så kallade smarta elnät som ska kunna hantera leverans och distribution av el från flera olika källor och aktörer. Samhället spås att i ökad omfattning och med större frekvens utsättas för allt större konsekvenser av klimatförändringarna. T ex ökar risken för översvämning vid kraftiga regn eller stigande havsnivåer. Att bygga och anpassa städer och områden efter klimatförändringar blir en verklighet för allt fler. Ett annat område på frammarsch är kretsloppstänkande där cirkulär ekonomi är ett alltmer förekommande begrepp. Cirkulär ekonomi är ett område där nya affärslösningar dyker upp i linje med att vi blir allt mer medvetna om att det är viktigt att hushålla med våra naturresurser. På det stora hela har hållbarhetsfokus gått från att handla mest om det gröna och energianpassning till att innefatta även den sociala hållbarheten. Social hållbarhet innebär att människor ska ha en hygglig standard och leva i en trivsam miljö samt att samhället ska ha förmåga att lösa de problem som människor hamnar i. Området är brett och det finns en mängd olika initiativ i stort och smått. Därtill ser vi att näringslivet är alltmer drivande i att skapa långsiktiga, hållbara affärsmässiga lösningar. Påverkan på Västervik Klimatanpassning blir en allt viktigare faktor att ta hänsyn till, inte minst för kuststäder som Västervik. Kuststäderna kan på sikt drabbas hårdare av klimatförändringarna med stigande havsnivåer och översvämningar. Även om det av många inte ses som ett akut hot idag finns skäl för att redan idag planera hur den framtida stadsmiljön ska anpassas. Ett hållbart Västervik innefattar bl.a. energieffektiva byggnader och transporter, att bidra till att Västerviks sjöar och vatten uppnår en god ekologisk status och att underlätta för kommunens invånare att välja elbilar. Västervik har redan startat arbetet med en hållbar utveckling och är sedan 2009 en Ekokommun. Hållbarhetsområdet ger också möjligheter till nyetableringar av företag och en expandering av näringslivet i Västervik. Exempel på företag inom denna bransch skulle kunna innefatta allt ifrån t.ex. miljöteknikbolag inom hållbar utveckling som solcellsföretag, till tjänsteföretag inom cirkulär ekonomi. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 10(63)

55 Consultants for Strategic Futures 4. MIGRATIONEN VÄXER I ANTAL OCH SOM SAMHÄLLSFRÅGA Globalisering innebär inte bara ökad rörlighet av kapital, arbetskraft och kompetens, utan också ökad rörlighet bland människor generellt. Migrationen mellan världens kontinenter ökar i omfattning och människor söker i större utsträckning nya möjligheter i andra länder. Detta tar sig uttryck såväl i form av arbetskraftsmigration och utlandsstudier som i form av flyktingmigration och anhöriginvandring. Nivåerna av invandring till Sverige är i ett historiskt perspektiv rekordhöga, liksom nivåerna av utvandring. Under 2014 invandrade personer till Sverige, en ökning med nära 10 procent från Huvudorsaker är det pågående kriget i Syrien och oroligheter i Afghanistan. Figur 4. Antal invandrare till Sverige och utvandrare från Sverige sedan mitten på 1960talet. Källa: SCB. Sverige är idag ett mångkulturellt land med högre andel utlandsfödda än vad exempelvis det traditionella invandrarlandet USA någonsin haft4. Personer från andra länder särskilt från länder utanför EU/EFTA har inte varit sysselsatta i lika hög utsträckning som andra i Sverige, vilket innebär en stor utmaning på arbetsmarknaden framöver. Samtidigt pekar forskning från bl.a. Richard Florida på att mångfald är en ingrediens i regional attraktivitet för den kreativa klassen 5. Påverkan på Västervik Antalet nyanlända flyktingar till Sverige har under hösten 2015 varit exceptionellt stort och haft stor påverkan på många av landets kommuner, så även för Västerviks del. Fler invånare till kommunen ökar trycket på samhällsservicen såsom vård, skola, omsorg och boende. Samtidigt skapas möjligheter att få in kompetens i bristyrken. Västervik har visat på stor innovationsförmåga för att lösa den akuta boendebristen och öka integrationen genom den så kallade Västerviksmodellen. Modellen innebär nybyggda modulbostäder med längre avtalstid än tillfälliga asylboenden. Med Västerviksmodellen satt på kartan och stort fokus från politiker finns Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 11(63)

56 goda förutsättningar att bli en pilotkommun för fler innovativa lösningar kopplade till integrationen. 5. DIGITALISERINGEN FORMAR OM ALLT Teknikutvecklingen och digitaliseringen går snabbt och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Idag har nästan hela befolkningen tillgång till digitala plattformar i någon form. Tekniken blir alltmer lättillgänglig och lättanvänd, och vi blir allt snabbare på att ta till oss nya lösningar. Informationsrevolutionen har gjort att vi effektivt kan kommunicera med varandra över hela världen vilket också ställer nya och förändrade krav på vilken kunskap och kompetens vi behöver ha. Även inom områden som transporter, bostäder och energi har teknikutvecklingen varit en starkt bidragande faktor till att skapa nya, smartare och effektivare lösningar. Vi är ganska väl medvetna om att vårt vardagsliv digitaliseras och förändrar såväl vår mediekonsumtion som handel. T.ex. handlar en stor majoritet av svenskarna på nätet idag där allt mer av handeln sker via mobilen. E-handeln har legat runt 80 procent de senaste åren, men 2015 ses en liten minskning 6. Dock ökar e-handeln mätt i kronor, vilket innebär att de som e-handlar handlar ännu mer än tidigare. Även varor som t ex livsmedel handlas idag i ökad utsträckning på nätet, som matkassar med färdiga menyförslag och som färdigmat. 7 Figur 5. Andelen av internetanvändarna (16+ år) som någon gång handlar varor och tjänster på internet. Källa: Svenskarna och internet, En del i denna utveckling är det som kan kallas Internet of things, d.v.s. att inte bara datorer, surfplattor och smarta telefoner är uppkopplade mot internet, utan även allt fler apparater såsom kylskåp, dörrar och värmesystem. Genom lättillgängligheten och aktualiteten i informationen är digitala medier på god väg att ta över traditionella medias roll som informations- och kunskapsbärare. Åsikter och preferenser som framförs eller delas i sociala medier av personer i vårt nätverk har mycket större trovärdighet än budskap från officiella avsändare 8. Det nya innovationslandskapet Delningsekonomin, crowdsourcing och öppen innovation är aktuella begrepp med koppling till digitaliseringens effekter. Ett nytt innovationslandskap håller på att växa fram där helt nya typer av aktörer utmanar befintliga branscher och affärsmodeller. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 12(63)

57 Delningsekonomin handlar i praktiken om hur nya aktörer hittar vägar att matcha utbud och efterfrågan med låga transaktionskostnader genom att ersätta traditionella mellanhänder med digitala plattformar 9. I begreppet delningsekonomin ingår både icke-kommersiella former som att människor lånar eller byter varor och tjänster med varandra t.ex. att människor ordnar gemensam samåkning till kommersiella former som t.ex. Blocket (marknadsplats för köp och sälj av varor), Uber (persontransporter), AirBnB (övernattning) och Kickstarter (för finansiering). Begrepp som crowdsourcing (lösa problem med hjälp av många andra parter), crowdfounding (lösa finansiering med hjälp av många) och öppen innovation har blivit allt vanligare. För företag kan det handla om att involvera medarbetare eller kunder för att få hjälp med att hitta allt ifrån nya produktidéer till lösningar på problem. I kommunala sammanhang brukar man istället prata om medsborgardialog som i praktiken innebär samma sak; dvs. involvera kommunens invånare att tycka till eller bidra med förslag på lösningar. Givet digitaliseringens utveckling kan man förutse att framtidens medborgardialog sannolikt kommer att bli allt mer digital och att medborgarna i allt högre utsträckning kommer att förvänta sig att kunna lämna in åsikter, feedback och förslag via digitala kanaler. Påverkan på Västervik Digitaliseringen påverkar Västervik inom en mängd områden. Inte minst vad gäller kommunikationsmöjligheter, vilket förutsätter att det finns tillförlitlig och snabb uppkoppling inte bara i kommunens centra utan även på landsbygden. Handel och centrumutveckling sker på nya villkor och medborgarförväntningar växer i att allt skall finnas tillgängligt en knapptryckning bort. Allt detta ställer förändrade krav på Västerviks kommun både som serviceorganisation, demokratisk organisation och som myndighet. Digitaliseringen bidrar till mer informerade medborgare samtidigt som polariseringen, mellan de som är internetvana och de som står utanför den digitala världen, växer. De som inte är internetvana kommer allt längre ifrån samhällsservicen. Digitaliseringen kan innebära möjligheter för Västervik där det nya innovationslandskapet skulle kunna bidra till nyetableringar av företag. Det kan handla om allt ifrån nya tjänsteföretag inom ramen för delningsekonomin till lager för e-handelsföretag. Givet digitaliseringens fortsatta utveckling kommer medborgarna förvänta sig att kunna lämna in åsikter, göra felanmälningar och kommunicera via digitala kanaler. För Västerviks kommun innebär det behov av att erbjuda tillgängliga och enkla digitala kanaler för olika ändamål. 6. AUTOMATIONEN FÖRÄNDRAR ARBETSLIVET Automatiseringen av framförallt industrin har pågått under decennier för att öka produktivitetsutveckling och nu ser vi även en snabb automatisering av tjänstesektorn. Automatiseringen av industrin, distribution och lager fortsätter och är på väg in i en ny fas med accelererande robotisering. Helautomatiska lager blir t ex allt Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 13(63)

58 vanligare i takt med att investeringskostnader sjunker och industrirobotar blir mer flexibla och samtidigt överkomliga i pris 10. Inom tjänstesektorn bidrar automatiseringen till att maskiner i allt snabbare takt ersätter, kompletterar och samagerar med människor. Hittills har effekterna i första hand varit dolda eller påverkat mindre kvalificerade tjänstemannajobb men utvecklingen går snabbt. Exempel på detta är automatisering, övervakning av datorer och nätverk, banktjänster, online-handel och självincheckning på flygplatser. Men redan idag skrivs t ex en hel del journalistiska referat av datorer, bland annat från företag som Narrative Science 11. IBMs Watson är ett tydligt exempel på robotisering gällande fakta och kunskap där datorn/roboten Watson (som läst in sig på Wikipedia material) överlägset vann i Jeopardy för några år sedan. IBM erbjuder även tjänster för läkare där en robot kan ställa medicinska diagnoser. Ett annat exempel är roboten Ross som kan assistera jurister att söka gamla domar och juridiska mål 12. Med utvecklingen av kognitiva datorer, som t.ex. Ipsofts Amelia 13, kommer sannolikt kundtjänstjobb i snabb takt kunna ersättas av kunskapsautomater samtidigt som än mer kvalificerade tjänstemannajobb kommer att få förbättrat beslutsstöd. Effekterna av denna utveckling har under det senaste året belysts i en lång rad studier internationellt och relativt gemensamt konstaterar såväl internationella studier som svenska att nära hälften av alla jobb kan automatiseras inom år Om detta kommer att leda till stora sysselsättningsfall är svårt att säga, men troligt är att arbetslivet kommer att utsättas för en stark strukturomvandling under kommande decennier där omskolning av personal, arbetstidsförkortningar och diskussioner kring medborgarlön kommer att stå på agendan. Påverkan på Västervik Likväl som övriga kommuner i Sverige kommer Västervik att påverkas av automationen. Jobb som bedöms komma att ersättas av automatiserade tjänster och algoritmer 1 är mindre och medelkvalificerade tjänstemannajobb inom såväl kommunen som näringslivet. Arbeten inom industri, lager och distribution kommer fortsätta att automatiseras i hög takt. Men automatiseringen bidrar också till nya typer av arbeten och möjligheter, därför är det avgörande att vara en attraktiv arbetsgivare som kan attrahera personer med den efterfrågade kompetensen. Här finns också möjligheter att göra Västervik till en testkommun av nya digitala tjänster inom välfärden, t.ex. äldreomsorgen. 7. KONKURRENSEN OM ARBETSKRAFTEN HÅRDNAR OCH KRAVEN PÅ KOMPETENS FÖRÄNDRAS Behovet av mänsklig arbetskraft kommer att förändras i takt med automationens utveckling, en del jobb förvinner, en del förändras och nya jobb/arbetsområden växer fram (i många fall med behov av nya kompetenser). I detta sammanhang kvarstår det faktum att arbetsgivare söker och har mer eller mindre alltid sökt de 1 En algoritm är en instruktion för att lösa en uppgift, inom matematik och datavetenskap. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 14(63)

59 bästa kompetenserna. Tillgängligheten på kompentent personal kan bero på en mängd olika faktorer, några exempel är hög/lågkonjunktur, utbildningssatsningar, geografiskt läge men också arbetsgivarens attraktivitet (där en mängd olika faktorer, er spelar in). Framöver ser vi att det kan bli allt svårare att hitta de kompetenser som man söker i ett globaliserat arbetsliv det talas om ett globalt talangkrig där det handlar om att vara en tillräckligt attraktiv arbetsgivare. Kompetensbrist är ett komplicerat område eftersom det samtidigt råder hög arbetslöshet bland vissa grupper som t.ex. unga och nyanlända. Ett problem är att kraven på arbetssökande ökat drastiskt, något som får medhåll av de flesta forskare inom området. Arbetsförmedlingens bedömning är att de yrken där det råder brist på arbetskraft generellt ställer högre krav på utbildning (eftergymnasial). För nyanlända är det svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden, även i yrken där det råder kompetensbrist som t.ex. lärare, läkare eller sjuksköterskor. Detta har flera skäl, som svårigheter att få sin yrkeslegitimation översatt till de svenska arbetskraven eller avsaknad av kompetens i det svenska språket. För att bemöta dessa utmaningar lanserade regeringen i slutet av 2015 ett initiativ om snabbspår för nyanlända 16 där man fokuserat särskilt på just legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården. Påverkan på Västervik För Västervik gäller det att på alla sätt stärka förutsättningar för att matcha och ladda arbetslivet med kunskap. Eftersom integreringen i växande regioner är begränsad. gäller det att vara attraktiv både som boende- och arbetskommun. För arbetsgivare är kunskap om, och förmåga att möta vad som efterfrågas av medarbetare, allt mer betydelsefullt. Och då inte minst i de yngre generationerna, där preferenserna ser annorlunda ut jämfört mot äldre generationer. Utbildning och fortbildning som matchar regionens bidrar till att möta kunskapskonkurrensen, liksom snabbspår för nyanlända att ta sig in på arbetsmarknaden. 8. ÖKAD HETEROGENITET I SAMHÄLLET Vårt samhälle har under senare årtionden genomgått en omvandling från relativ homogenitet, till ett samhälle präglat av allt större mångfald, heterogenitet. Orsakerna är flera individualisering och skiftande livsstilar, ökad etnisk mångfald samt växande ekonomiska klyftor. I en individualiserad tid med goda materiella förutsättningar har utrymmet för att forma och uttrycka sig som individ ökat. Människor skapar idag sin identitet bl.a. genom olika beteenden, livsstilar och konsumtionsmönster. Boende, arbete, resande, fritidsaktiviteter, matvanor, konsumtion och förhållandet till hälsa, platser och natur är alla exempel på områden genom vilka människor uttrycker sig själva. En annan aspekt är ökad kulturell och etnisk mångfald. Detta är till stor del en följd av den ökade migrationen i samhället. En tredje aspekt är ökad ekonomisk polarisering. De flesta människor i Sverige har under flera decennier fått ökade inkomster, men de har ökat mer i vissa grupper än i andra. Inkomstskillnaderna i Sverige var som lägst 1981, och har sedan dess Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 15(63)

60 ökat 17. Enligt en OECD-rapport som publicerades för något år sedan är Sverige nu det land i världen där de ekonomiska klyftorna ökar snabbast 18. Självvald gemenskap livsstil och identitet ökar kraftigt i betydelse Vi vill här särskilt lyfta fram den ökande betydelsen av livsstilar som bas för identitet, gemenskap, konsumtion och livsval. Inte minst har möjligheten att hitta likasinnade via internet och de sociala medierna drivit på utvecklingen markant. Detta ger en annan slags heterogenitet i samhället än industrisamhällets uppdelning efter resurser och socioekonomi. Här handlar det mer om att personer med en viss livsstiltillhörighet ofta söker sig till ett bostadsområde, ett kvarter eller en by, där de hittar sina likasinnade. Det driver på en ökad heterogenitet även på lokal nivå. Sökandet efter kollektiva gemenskaper sker med andra bevekelsegrunder än tidigare. Förr föddes de flesta in i gemenskaper som var närmast givna; släkt, familj, klass etc. Idag söker sig istället många till de livsstilsgemenskaper de känner mest samhörighet med. Det gäller inte minst yngre människor. Detta kan uttryckas som ett skifte från tilldelade till självvalda gemenskaper. Påverkan på Västervik För en liten kommun som Västervik sticker subgrupper i samhället ut mer än i större städer. Fördelen är att det kan vara enklare att identifiera likasinnade i kommunen, å andra sidan finns en större risk att upplevas stå utanför det som är det normala. Västerviks kommun har möjlighet att agera positiv mötesskapare, och ta tillvara bredden av olika grupper i samhället. Ett exempel på vad kommunen redan idag gör är Västerviks facebook-grupp för nyanlända, där initiativ och möten annonseras och samlas på ett ställe. 9. FRÅN BEHOV TILL BEGÄR ÖKADE KRAV FRÅN MEDBORGARE Redan på 1960-talet identifierade Tage Erlander att människors krav inte minskade i takt med stigande välstånd utan tvärtom ökade, varför han myntade uttrycket de stigande förväntningarnas missnöje. Trots en remarkabel välståndsutveckling i Sverige finns det inget som pekar på att medborgares och konsumenters krav på företag och det offentliga minskar. Snarare vittnar företag och organisationer om att de ökar. Förväntningar ökar stadigt, samtidigt som tolerans för misstag och strul minskar. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 16(63)

61 Förväntningar Tolerans för misstag och strul Figur 6. I takt med stigande välstånd ökar människors krav på företag och organisationer. Källa: Kairos Future Individen i centrum Det bemötande som sedan tidigare förväntats från kommersiell sektor jag betalar för något, då ska jag ha god och snabb service flyttas alltmer över till den kommunala sfären. Att t.ex. kunna följa bygglovsärenden i dess olika skeden i behandlingsprocessen och få information på medborgarens villkor är viktigt att kunna hantera. Inom vården sker också en snabb utveckling mot att vårdtagare blir hälsokonsumenter där vi t ex ser begrepp som Patients like me 19 växa fram och en ny typ av vårdservice förväntas. Påverkan på Västervik Liksom alla andra kommuner behöver även Västervik möta medborgarnas krav och behov av snabba svar och en personlig dialog. Att skapa rätt förväntningar och vara tydlig med hur och när återkoppling ges kring t.ex. ett bygglovsärende kan vara nog så utmanande. De ökade kraven ställer nya krav på kontinuerliga och tillgängliga dialoger med medborgarna. Som medborgare förväntar man sig att på ett enkelt och smidigt sätt kunna lämna förslag till förbättringar eller feedback. Här gäller det att kunna erbjuda tillgängliga och öppna kanaler för medborgarna. 10. BESÖKSNÄRINGEN EN BRANSCH I TILLVÄXT Upplevelseindustrin beskrivs ibland som en av framtidens basindustrier eftersom utgifterna som vi lägger på olika typer av upplevelser stadigt ökar. Upplevelseindustrin innefattar besöksnäringen men är betydligt mer än så, t ex arkitektur, design, musik, spelutveckling, konst och litteratur. Kulturella och kreativa näringar (KKN) är ett begrepp som växt fram och där särskilda satsningar görs 20. Den är intressant eftersom den till stora delar är en personalintensiv, platsbunden industri och viktig arbetsgivare när teknologin tar över i många andra branscher. Ett annat faktum är att konsumtionen av olika typer av upplevelser ökar stadigt med hänvisning till utgifterna som läggs inom detta område. Visionen på det nationella planet är att besöksnäringen i Sverige ska dubbleras fram till år Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 17(63)

62 För svenskarna har naturen en stor betydelse, och den tycks ha blivit ännu viktigare i takt med att fler människor bor i städer. Flera studier visar på naturens läkande kraft 22 och om svenskarna får drömma fritt om sitt framtida boende står en villa på landsbygden nära natur och grönområden högst i kurs 23. Allt fler destinationer skapar olika paket och erbjudanden kring människors längtan efter naturupplevelser och den rena" naturen. Dock ställs allt högre krav på upplevelsen i takt med allt mer krävande konsumenter, där inte minst vikten av ett professionellt värdskap ökar i en tuff konkurrens med många olika turistdestinationer. Påverkan på Västervik Västervik är idag, framförallt sommartid, en populär destination och har potential att utvecklas vidare med sitt havsnära läge. Inte minst med den ännu relativt oexploaterade skärgården samt landsbygdens möjligheter för naturupplevelser. En utmaning är att sommarsäsongen är kort, och ett sätt att bemöta detta är att satsa på aktiviteter och anläggningar som kan locka besökare året runt. För att lyckas som destination krävs konkurrenskraftiga produkter och upplevelsepaket, lätt tillgänglighet och transporter till de attraktiva besöksmålen i regionen samt förmåga att ta emot besökarna i form av boenden anpassade för olika målgrupper. Kommunen kan stötta de lokala entreprenörerna med destinationsbyggande genom marknadsföring, samordning och gemensamma upplevelsepaket. SAMMANFATTNINGSVIS: MOT ETT TANKEINDUSTRI-SAMHÄLLE Hur kan man sammanfatta det komplexa samspel som pågår mellan olika omvärldstrender? Vi skulle vilja sammanfatta det som att vi är på väg in i ett så kallat T-samhälle som består av två dimensioner: uppkoppling och spets. Det finns många tankar om vart världen är på väg, men två teorier, som vid första anblick kan verka stå emot varandra, är särskilt intressanta. Å ena sidan kan världen beskrivas med Thomas Friedmans perspektiv 24, som allt plattare till följd av avreglerad handel, dematerialiserad ekonomi och ökade förutsättningar för gränslös kommunikation. Detta innebär att en central framgångsfaktor för såväl företag som regioner är att lyckas vara uppkopplade mot rätt saker där världen växer och där produktionskrafterna och tillväxten finns. Å andra sidan menar exempelvis Richard Florida 25 att det är T-samhället precis tvärtom att världen blir allt taggigare. Ledande företag Den framväxande värld där och regioner attraherar kunskap, människor och kapital, vilket dimensionerna uppkoppling och gör att världens tillväxt koncentreras till vissa framgångsrika spets är de viktigaste framgångsfaktorerna kallar Kairos Future och regioner blir det ännu lättare att attrahera önskvärda mål- platser, med vassa specialiseringar. För sådana organisationer T-samhället. grupper. Det innebär att en central framgångsfaktor är att vara spetsig med avseende på kunskapskapital och framgångsrika specialiseringar att vara globalt konkurrenskraftig på de områden där man är verksam. Förmodligen har både Friedman och Florida rätt, samtidigt. Vissa regioner, i regel koncentrerade kring större städer, som presterar väl med avseende på framgångsfaktorerna uppkoppling och spets, kommer ofta in i en positiv spiral, lyckas gravi- Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 18(63)

63 tera och dra till sig kompetens, kapital och kreativitet. Attraktivitet föder attraktivitet 26. Den framväxande värld där dimensionerna uppkoppling och spets är de viktigaste framgångsfaktorerna kallar Kairos Future T-samhället. De regionala aktörer som är bäst lämpade att möta T-samhällets möjligheter och utmaningar är också de som har försprång i kampen om att ge människor bäst och flest möjligheter. Nyindustrialisering Frågan är vart industrin tar vägen i T- samhället. Man kan från beskrivningen av T- samhället föreställa sig en viktlös ekonomi där människor mest utbyter tjänster med varandra, men så kommer inte vara fallet. I själva verket behövs en enorm teknisk infrastruktur för att underhålla en tankeekonomi. Med stigande arbetskostnader i utvecklingsländerna i kombination med sänkta automationskostnader minskar kostnadsfördelarna med tillverkning i lågkostnadsländer. Det är en av drivkrafterna bakom fenomenet med återindustrialisering av västvärlden, något som framför allt drivits av USA och Storbritannien. 27 Figur 7 T:et beskriver t-samhällets dimensioner där nätverk, kontakter och uppkoppling står för bredd, och kunskap och fokusering står för spets. Men någon återgång till tiden med enkla industriarbeten med bra löner för stora mängder lågutbildade lär vi knappast få se, även om industriproduktion kommer tillbaka. Antalet industriarbetare kommer att fortsätta minska, alltmedan produktiviteten ökar. En nyindustrialisering i T-samhället kommer att kräva specialiserad kunskap och kompetens, och den måste man investera i. Ett nytt industrisamhälle som är underställd T-logiken ska formas, man kan kalla det ett TI-samhälle (tanke-industrisamhälle). I detta samhälle är många industrisysselsatta i själva verket tankearbetare. Specialister med unika kompetenser kommer att vara avgörande för att driva och underhålla morgondagens komplexa industriella system. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 19(63)

64 2. VÄSTERVIK I SITT REGIONALA SAMMANHANG I det här avsnittet belyser vi Västerviks förutsättningar utifrån T-samhällets perspektiv. Vi analyserar hur Västervik är uppkopplat och spetsigt, samt den roll Västervik har i sitt regionala sammanhang. HUR UPPKOPPLAT ÄR VÄSTERVIK? Geografiska kartor kan ge en bild av en kommuns position, men det som har verklig betydelse för en kommun är vilka relationer man har med andra kommuner. I Figur 8 nedan visas en bild av det svenska arbetsmarknadsnätverket. Nätverket som visas i figuren bygger på pendlingsrelationer mellan kommuner. Tjockare linjer innebär mer pendling (in- och utpendling) mellan kommuner. Kortare linjer innebär också mer pendling mellan kommunerna. Bilden av arbetsmarknadsnätverket gör tydligt att det finns tre huvudsakliga förtätningar i Sverige kring de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessa utgör agglomerationer med stora ekonomiska fördelar. Här finns mycket av det som skapar framgång i T-samhället, vid sidan om uppkoppling, spets i form av kunskapskapital och framgångsrika specialiseringar. Därför kan vi kalla dem T- regioner. Umeå Falun/Borlänge Gävle Östersund/ Sundsvall Luleå Karlstad Örebro GÖTEBORG Linköping/ Norrköping Jönköping Växjö/Kalmar STOCKHOLM Sveriges arbetsmarknadsnätverk: en annan geografi HBG MALMÖ Figur 8. Översikt över det svenska arbetsmarknadsnätverket. Kartan är ritad med hjälp av simuleringsteknik där varje kommun är en punkt som stöter bort alla andra punkter, medan kommuner som har pendlingsrelationer till varandra hålls samman av dessa. Källa: SCB/Bearbetning Kairos Future Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 20(63)

65 Kring Sveriges större städer kan vi också se att agglomerationer börjar formas, om än inte med samma massa som de kring storstäderna. Dessa mindre agglomerationer kan vi kalla för potentiella T-regioner, då de ännu inte är lika fördelsskapande som T-regionerna, men på god väg åt det hållet. Generellt gäller: ju mer integrerad en kommun är i en så stor agglomeration som möjligt, desto bättre grundförutsättningar har kommunen. Ju mer integrerad en kommun är, desto mer uppkopplad är kommunen. UPPKOPPLING ÄR INTE VÄSTERVIKS STARKASTE KORT Var befinner sig då Västervik i arbetsmarknadsnätverket? I figuren nedan visas Västerviks position, mellan de potentiella T-centrumen Linköping/Norrköping, Jönköping och Växjö/Kalmar. Starkast relationer har Västervik med Vimmerby och Oskarshamn, följt av Linköping. Förklaringen till den svaga uppkopplingen ligger huvudsakligen i långa restider, där pendlingstider över timmen är för mycket för de flesta. Figur 9. Västerviks position i det svenska arbetsmarknadsnätverket. Västervik hör till de kommuner i Sverige som är mindre uppkopplade mot en T-region eller potentiell T-region. Uppkopplingen mot växande regionala sammanhang är inte Västerviks starka sida, vilket är en nackdel för kommunen. Det innebär en mindre reell arbets- och konsumentmarknad och att kommunen därmed får mindre draghjälp av andra större kommuner. Konsekvensen blir att Västervik behöver vara bättre på att själva leverera det medborgarna efterfrågar bl. a i form av arbetstillfällen och boendemiljöer. Med andra ord ställer det högre krav på att Västervik är spetsigt i sig självt, vilket vi belyser i nästa avsnitt. HUR SPETSIGT ÄR VÄSTERVIK? En kommuns spetsighet kan beskrivas med det grundläggande kunskapskapitalet i kommunen, från utbildningsnivå till skolresultat i grundskola och gymnasium. Västervik har en betydligt lägre andel med eftergymnasial utbildning än riket i stort och skolresultat som är helt ok, till och med bra sett utifrån grundförutsättningarna. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 21(63)

66 Resultaten ligger i linje med hur det ser ut i riket, trots att andelen högutbildade är betydligt lägre i Västervik. Andel högutbildade (2014) Behöriga till gymnasium (genomsnitt ) Betygspoäng, gymnasium (2014) Västervik 26% 85% 14,0 41% Vimmerby 21% 87% 13,2 32% Hultsfred 19% 81% 14,0 41% Oskarshamn 26% 86% 13,9 45% Riket 35% 87% 14,0 43% Figur 10. Västerviks spetsighet mätt som det grundläggande kunskapskapitalet. Övergång till högskola (genomsnitt ) VILKEN ROLL HAR VÄSTERVIK? Graden av integrering i en agglomeration som ovan beskrivet är starkt relaterat till vad Kairos Future kallar Regionalt T-index. Kommuner med högt regionalt T- index är stora eller har tillgång till en stor befolkning genom pendling, har starkt kunskapskapital och framgångsrika specialiseringar, helt centrala framgångsfaktorer i en kunskapsbaserad ekonomi 28. Vad som också har stark påverkan på vilka förutsättningar en kommun har är huruvida man är specialiserad mot boende eller arbete, mätt som kvoten mellan dagbefolkning (hur många som arbetar i kommunen) och nattbefolkning (hur många förvärvsarbetande som bor i kommunen). Kommuner som är specialiserade mot arbete styrs i hög utsträckning av hur närings- och arbetslivet utvecklas i kommunen, medan kommuner som är specialiserade mot boende är starkt beroende av att det upplevs som attraktivt att bo i kommunen. I Figur 11 nedan visas i vertikalt led Sveriges kommuners Regionala T-index och i horisontellt led specialisering mot boende eller arbete. Lerum och Lomma är exempel på typiskt boendespecialiserade kommuner tätt integrerade i en agglomeration, medan Göteborg och Malmö är en arbetsspecialiserade kommuner i respektive agglomerationer. Varje kommun är en cirkel, där färgen med ett mycket generellt mått visar hur bra det går för kommunen med avseende på ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och ekologisk hållbarhet 29. Gröna kommuner går det bäst för och för röda kommuner går det sämre. Det finns ett tydligt samband mellan ett högt regionalt T-index och hur bra det går för kommunerna. Detta understryker att ju tätare integrerad en kommun är i en agglomeration, desto lättare blir det att lyckas. Det finns också ett visst samband mellan framgång och specialisering i antingen riktning mot boende eller arbete, i synnerhet specialiserade boendekommuner med högt regionalt T-index är ofta framgångsrika. De kommuner som har det svårast är ofta kommuner med lågt T-index och liten grad av specialisering mot boende eller Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 22(63)

67 arbete. Här finner vi Västervik, som trots positionen inte har en särskilt röd färg, men den är inte heller grön. Regionalt T-index Mönsterås Boendeprofil Arbetsprofil Figur 11. Sveriges kommuners Regionala T-index (Y-axel) och kvot mellan dagbefolkning och nattbefolkning (X-axel). En hög kvot innebär arbetsprofil, en låg kvot innebär boendeprofil. Källa: SCB/Bearbetning Kairos Future Kommuner som ligger nära varandra i ovanstående schema har liknande grundförutsättningar, därför ska vi dela in Sveriges kommuner i 7 grupper baserat på deras regionala T-index och graden av specialisering mot boende eller arbete 30 och se vilken grupptillhörighet som gäller för Västervik. VÄSTERVIK ÄR EN MELLANLÄGESKOMMUN Vi börjar uppifrån och till höger i Figur 11 ovan. Här finner vi arbetsspecialiserade kommuner som utgör centrum i T-regionerna: storstäderna och de kommuner som i praktiken är en del av storstäderna. Dessa kommuner kallar vi T-centrum. Här finner vi Stockholm, Göteborg, Malmö, men också kommuner som Lund och Solna. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 23(63)

68 Till dessa kommuner tillhör ett antal boendespecialiserade kommuner boendekommuner till T-centrum, exempelvis ovan nämnda Lerum i Göteborgsregionen, Lomma i Malmö/Lund-regionen eller Upplands Väsby i Stockholmsregionen. Med något lägre T-index finner vi kommunerna som ofta kategoriseras som större städer, men som enligt T-logiken kan benämnas potentiella T-centrum, exempelvis Linköping och Kalmar. Till dessa kommuner hör i sin tur ett antal boendekommuner till potentiella T-centrum, exempelvis Mörbylånga. Utöver dessa kommuner finns ett antal arbetsspecialiserade mindre kommuner med svagare relationer till storstäder och större städer, lokala arbetslivsspecialister. Här finner vi kommuner som ofta har ett unikt och lokalt förankrat näringsliv, exempelvis Oskarshamn. Med svagare relationer till storstäder och större städer finns även en boendeorienterad grupp av kommuner, boendespecialiserad landsbygd, bestående av kommuner som t. ex Högsby. Återstående kommuner som ofta har svaga relationer med storstäder och större städer och dessutom heller inte har någon tydlig specialisering vare sig mot boende eller arbete kallar vi för just mellanlägeskommuner på grund av sin något otydliga roll. Här finner vi Västervik. Den stiliserade bilden av det svenska kommunlandskapet enligt indelningen ser sammanfattningsvis ut som i Figur 12 nedan. Boendekommuner till T-centrum Lerum T-centrum STHLM, GBG, Malmö Boendekommuner till potentiella T-centrum Mörbylånga Potentiella T-centrum Linköping, Kalmar Boendespecialiserad landsbygd Högsby Lokala arbetslivsspecialister Oskarshamn Mellanlägeskommuner Västervik Figur 12. Sju kommungrupper i T-samhället baserat på regionalt T-index och specialisering mot boende eller arbete. NEGATIV BEFOLKNINGSTILLVÄXT I VÄSTERVIK FÖRUTOM 2014 Västervik har under en längre tid haft en negativ befolkningstillväxt, liksom gruppen mellanlägeskommuner, lokala arbetsspecialister och kommuner som hör till gruppen boendespecialiserad landsbygd. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 24(63)

69 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0, Boendekommuner till T- centrum Västervik Potentiella T-centrum T-centrum Boendekommuner till potentiella T-centrum Boendespecialiserad landsbygd Mellanlägeskommuner Lokala arbetslivsspecialister Figur 13. Befolkningstillväxt i Västervik och i kommungrupperna. Index där 1968 = 1. Källa: SCB, bearbetning Kairos Future. Befolkningstillväxten har olika förklaringar, där födelseöverskott är en viktig del, som till stor del förklarar Västerviks befolkningsminskning. Resterande förändring har att göra med hur människor flyttar, vilket vi belyser i rapportens nästa avsnitt. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 25(63)

70 3. BOENDE OCH FLYTTANALYS Grunden för denna analys är Kairos Futures analysplattform för kommuner, samt den senaste av Kairos Futures studier som rör den kommunala verkligheten: Jakten på möjligheter i en ny tid huvudrapport för projektet Stora flytt- och boendestudien. Analysen bygger på fem olika delar: 1. Hur ser flyttdynamiken ut? I analysens första del går vi in på hur flyttströmmarna ser ut kring Västervik, vilka som flyttar till och från kommunen, och vilka motiv som kan tänkas ligga bakom. 2. Vad är en attraktiv plats? I analysens andra del går vi på djupet med vad som egentligen är en attraktiv plats och vilka olika värden en plats kan ha, samt vilka Västerviks styrkor och svagheter som plats är. 3. Vad är en attraktiv bostad? I analysens tredje del fokuserar vi på vilka värden bostaden har och vad det betyder för Västervik. 4. Hur framtidsanpassat är arbetslivet? I analysens fjärde del belyser vi hur Västerviks arbetsmarknad står sig i en framtid som präglas av hård konkurrens från andra länder och när allt fler jobb kan automatiseras bort. 5. Vilka bör vi rikta in oss på? I analysens femte del presenterar vi ett antal målgrupper som är relevanta för Västervik. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 26(63)

71 1. HUR SER FLYTTDYNAMIKEN UT? Med hjälp av offentlig statistik vet vi idag exakt hur många som har flyttat inom kommunerna och från en kommun till en annan. Vad vi i betydligt mindre utsträckning vet, är vilka dessa människor är, och vad som inte vi inte alls vet är vilka motiv som ligger bakom flyttbesluten. I det här avsnittet kombinerar vi faktisk statistik om människors flyttar under 2000-talet med motiv till att flytta människor har uppgett i en enkätundersökning till 6000 svenskar. Västervik har negativt inrikes flyttnetto och positivt utrikes flyttnetto Trots några års positivt inrikes flyttnetto under 00-talets mitt har Västervik oftast negativt inrikes flyttnetto. Däremot är utrikes flyttnetto i kommunen positivt och ökande de senaste åren Inrikes flyttnetto Utrikes flyttnetto Figur 14. Inrikes och utrikes flyttnetto i Västervik Källa: SCB. Nedan fokuserar vi på inrikes flyttar, men det är samtidigt viktigt att ha i åtanke att utrikes flyttnetto för de flesta kommunerna driver befolkningstillväxt i allt högre utsträckning. Nedan fördjupar vi oss i vilka som flyttar till och från Västervik inom landet. Västervik vinner barnfamiljer och unga vuxna, tappar unga I Figur 15 nedan visas inrikes flyttnetto i olika åldersgrupper för Västervik. Diagrammet gör tydligt att Västervik de senaste åren har vunnit flyttare främst i åldrarna och 0-4, medan man tappar många flyttare i åldersgruppen Under 2000-talet började Västervik att locka till sig personer i åldrarna 25-44, vilket kulminerade innan finanskrisen, varefter trenden dessvärre är nedåtgående. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 27(63)

72 år 5-14 år år år år år år år år år 95+ år Figur 15. Inrikes flyttnetto i Västervik i olika åldersgrupper. Källa: SCB. Vinster från framförallt Hultsfred, förluster till storstäder och större städer Tittar man på flyttnetton (vertikalt led i Figur 16 nedan) och hur många som sammanlagt flyttar till och från Västervik (horisontellt led i Figur 16 nedan) de senaste åren kan man konstatera att Västervik har ett negativt netto mot storstäder och större städer, medan man har ett positivt netto mot framförallt Hultsfred Hultsfred* 200 Valdemarsvik* 100 Södertälje* Högsby* Umeå* Nässjö* Lund* Uppsala* Malmö* -100 Växjö* Stockholm* Kalmar* Jönköping* Norrköping* -200 Göteborg* -300 Linköping* Figur 16. Inrikes flyttnetto i Västervik mot olika kommuner. Källa: SCB. Unga flyttar från Västervik i betydligt högre utsträckning från än till Västervik (se Figur 17 nedan), och förklarar till stor del de negativa nettosiffrorna mot storstäder och större städer. Framförallt Linköping lockar många unga, men även nettot mot Stockholm och Göteborg är klart negativt. Detta är en situation som inte på något sätt är unik för Västervik, utan gäller de allra flesta kommuner. Det viktiga för att uppnå positivt inrikes flyttnetto totalt är att en kommun bedöms som tillräckligt attraktiv för personer som är i barnfamiljsåldern eller i den lite äldre medelåldern för att väga upp tappet bland unga. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 28(63)

73 100 Hultsfred* Borgholm* Kinda* Växjö* Lund* Malmö* Jönköping* Kalmar* Uppsala* Norrköping* Göteborg* Stockholm* -400 Linköping* -500 Figur 17. Inrikes flyttnetto i Västervik mot olika kommuner bland unga (18-26 år). Källa: SCB. Tittar man på hur flyttsiffrorna ser ut bland personer i barnfamiljsålder (Figur 18 nedan) ser det betydligt bättre ut för Västervik. Många flyttar till kommunen från Hultsfred, men Västervik ligger även på plus mot Stockholm, Vimmerby, Valdemarsvik och andra kommuner. Även bland personer i barnfamiljsålder är dock nettot negativt mot Jönköping, Norrköping och Linköping Hultsfred* 100 Umeå* Gotland* Valdemarsvik* Lund* 50 Högsby* Eksjö* Falun* Vimmerby* Stockholm* 0 Ödeshög* Åtvidaberg* Göteborg* 0 ParElle* Helsingborg* Kalmar* Landskrona* Linköping* Norrköping* -50 Jönköping* -100 Figur 18. Inrikes flyttnetto i Västervik mot olika kommuner bland personer i barnfamiljsåldern (27-44 år, samt 0-17 år). Källa: SCB. Slutligen den äldre gruppen medelålders plus, personer som är 45 år och äldre. Efter 40 flyttar man inte så mycket, varför det rör sig om ganska små antal, men Västervik ligger här på plus mot Linköping, Stockholm, Hultsfred och även Oskarshamn. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 29(63)

74 Linköping( Stockholm( Södertälje( Huddinge( Vetlanda( Värmdö( Haninge( Hultsfred( Oskarshamn( Valdemarsvik( 0 0 Halmstad( Uddevalla( Malmö( Kalmar( Åtvidaberg( Jönköping( Figur 19. Inrikes flyttnetto i Västervik mot olika kommuner bland personer medelålders plus (45+ år). Källa: SCB. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Västerviks under 2000-talet totalt sett negativa inrikes flyttnetto beror på att unga flyttar från kommunen till större städer och storstäder i hög utsträckning och att de som är lite äldre och flyttar till Västervik är för få för att väga upp. Varför flyttar man till Västervik? Så långt vet vi utifrån offentlig statistik hur flyttströmmarna ser ut till och från Västervik. Tydligt utifrån den enkätundersökning Kairos Future gjorde om varför människor flyttar är att väldigt få flyr från någon riktigt dålig plats. Istället flyttar de allra flesta från en plats som är bra till något ännu bättre. Man kan säga att man genom flytten gör karriär inom olika områden: Platskarriär platsen som helhet i sig är så attraktiv att man flyttar dit. Den vanligaste karriären som motiverar 50 % av flyttarna respondenterna har beskrivit under 2000-talet. Bostadskarriär man flyttar för att få en bättre bostad. Bostadskarriären motiverar 44 % av flyttarna. Framtidskarriär man bedömer att framtidsutsikterna är bättre på platsen man flyttar till. Framtidskarriären motiverar 33 % av flyttarna. Avståndskarriär man flyttar på grund av minskade avstånd och restider. Avståndskarriären motiverar 20 % av flyttarna. Arbetskarriär man flyttar på grund av att man fått ett (nytt) jobb eller att arbetet flyttade. Arbetskarriären motiverar 18 % av flyttarna. Återkomsten man flyttar hem igen till en plats där man bott tidigare. Återkomsten motiverar 15 % av flyttarna. Relationskarriär man flyttar på grund av partnerns skäl snarare än egna motiv. Relationskarriären motiverar 13 % av flyttarna. De som har flyttat till och från Västervik i enkäten utgör ett mycket litet antal, vilket innebär att vi inte med säkerhet kan uttala oss om flyttmotiven för just de per- Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 30(63)

75 sonerna. Däremot finns ett antal tydliga mönster för flyttar mellan olika kommuntyper som ger oss starka indikationer för vilka karriärer som ligger bakom flyttar till och från Västervik Bilden av flyttdynamiken under 2000-talet hittills kan sammanfattas som i Figur 20 nedan. Viktigt att påpeka är att detta just är den generella bilden, som kan användas för att förstå de stora flyttrörelserna. Även om alla flyttkarriärer förekommer i flyttar mellan olika kommuntyper finns dock några framträdande mönster. Boendekommuner till T-centrum Lerum Bostadskarriär/platskarriär T-centrum STHLM, GBG, Malmö Boendekommuner till potentiella T-centrum Mörbylånga Återkomst Framtidskarriär Potentiella T-centrum Linköping, Kalmar Boendespecialiserad landsbygd Högsby Arbetskarriär/Avståndskarriär Lokala arbetslivsspecialister Oskarshamn Mellanlägeskommuner Västervik Figur 20. Generella mönster över flyttkarriärer till olika typer av kommuner under talet. Vid flyttar från kommuner med lägre regionalt T-index till högre regionalt T-index är framtidskarriären kraftigt överrepresenterad. Vid flyttar från arbetskommuner till boendekommuner är bostads- och platskarriären överrepresenterad. I andra riktningen, från boendekommuner till arbetskommuner är arbets- och avståndskarriären, men även framtidskarriären överrepresenterad. Bland flyttar från högre till lägre regionalt T-index är återkomsten överrepresenterad. För Västervik innebär detta att de motiv som ligger bakom förlusterna till storstäder och större städer med största sannolikhet är framtids- arbets- och avståndskarriärer. De karriärer som Västervik vinner på bland i synnerhet barnfamiljer från Hultsfred kan ha skiftande motiv, både plats- och bostadskarriärer, men också arbetskarriärer. Från Stockholm och Linköping är återkomsten en trolig karriär Västervik vinner på. Sammantaget kan vi av generella mönster och de faktiska strömmarna konstatera att Västervik har samma dilemma som många andra mellanlägeskommuner: fram- Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 31(63)

76 tiden bedöms av unga ligga i sammanhang kring storstäder/större städer, och inte tillräckligt många bedömer Västervik som en tillräckligt attraktiv plats att flytta eller återvända till. Att bryta denna dynamik är en grannlaga uppgift, som kräver förståelse för vad som egentligen är en attraktiv plats. I kommande avsnitt fokuserar vi på hur svenskarna ser på platsens attraktivitet. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 32(63)

77 2. VAD ÄR EN ATTRAKTIV PLATS? Vid varje flytt spelar platsens attraktivitet en avgörande roll. Vi går i avsnittet nedan på djupet med vilka platsvärden som är universella och de värden där de största skillnaderna i människors preferenser finns. Vi använder oss av Västerviks medborgarundersökning, samt svarande från Västervik i Kairos Futures enkätundersökning för att resonera kring Västerviks attraktivitet, var styrkor och svagheter kan finnas. Nyckelordet är nära Vi börjar med att titta på hur människor beskriver en attraktiv plats med egna ord. I enkätundersökningen har vi bett respondenterna att beskriva en plats som är attraktiv för dem. Det visar sig att ett ord verkligen står ut: ordet nära. Figur 21. Textmoln över respondenternas beskrivning av vad som är en attraktiv plats. Stora ord används ofta, små ord mer sällan. Fråga: Det talas om att en plats för boende kan vara mer eller mindre attraktiv för dem som bor där. Vad är en attraktiv plats för dig? Oavsett i vilken typ av kommun man bor är närhet det vanligaste ordet som används när respondenterna ska beskriva en attraktiv plats. Läser man svaren noggrannare framgår det att det snarare är närhet i tid än i antalet meter. Vad man vill ha närhet till är däremot annorlunda, där den största skillnaden är att ju högre upp i T-logiken man kommer, desto viktigare är det med närhet till kommunikationer och kollektivtrafik. Längre ned i T-logiken är det istället viktigare med närhet till naturen. För lite närhet till större stad är Västerviks akilleshäl Givet Västerviks svaga uppkoppling och position i arbetsmarknadsnätverket är det ingen större överraskning att närhet inte är Västerviks starkaste kort. Det understryks av att de som bor i Västervik enligt medborgarundersökningen 31 är betydligt mindre nöjda med kommunikationsmöjligheter än andra, men också i citat från enkätundersökningen för stora flytt- och boendestudien som: Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 33(63)

78 Infrastrukturen måste bli bättre, kollektivtrafiken måste bli bättre med fler avgångar Även om Västervik inte har närhet till storstad eller större stad, har man närhet till vatten i egenskap av kustkommun, och närhet till naturen, vilket är viktiga kvaliteter. Platslowpyramiden byggs från grunden En attraktiv plats har naturligtvis fler komponenter än bara närhet. För att sortera upp vilka kvaliteter som är mer eller mindre viktiga enligt respondenterna i enkätundersökningen har vi ordnat en rad olika beskrivningar (svarsalternativ) i en s.k. Platslow-pyramid. I Platslowpyramiden är det viktigaste enligt respondenterna i botten och det som bedöms som minst viktigt i toppen. Valet av modell för rangordningen kommer sig av att de ganska tydligt svarar mot Maslows mänskliga behovspyramid. I botten och därmed viktigast för respondenterna hamnar sådant som har med trygghet och platsens grundläggande funktionalitet att göra: trygghet/låg brottslighet, rent och snyggt, bra kommunikationer o.s.v. Detta är något som så gott som alla betonar som viktigt. En nivå upp kommer det som kan kallas funktionella konkurrensfördelar. Sådant som bedöms som viktigt för många men inte alla: bra kommunal service, närhet till vatten, barnvänligt o.s.v. Olika individer betonar också olika funktionella fördelar. Ytterligare en nivå upp i pyramiden hittar vi mycket av det som handlar om hemkänsla och sammanhang: att man kan identifiera sig med platsen, stark gemenskap, rikt utbud av sport/fritidsaktiviteter m.m. I pyramidens övre delar finner vi de typiskt urbana kvaliteterna myller och möten: shopping, nöjesutbud, restauranger och caféer. Allra högst upp hamnar påståendet känslan att det är där det händer. C Myller och möten Känslan att det är där det händer Mycket liv och rörelse, stort nöjesutbud, många människor i min egen ålder många restauranger och caféer, blandad/samma etnicitet som jag, bra shopping, stort kulturutbud, Att det finns platser där människor möts Starka sociala sammanhang Funktionella konkurrensfördelar Nära till släkt/vänner, bra utbildningsmöjligheter, nära till förskolor/skolor, Att de som bor där känner gemenskap, bra möjlighet till sport/fritid Att man kan identifiera sig med boendeplatsen, Barnvänligt, bra skolor/förskolor, bra arbetsmöjligheter, billigt Nära till affärer, nära till vatten, hav eller sjö, bra komm. service Vackert, mycket parker/grönområden Trygghet och grundläggande funktionalitet Rent och snyggt, nära till naturen, bra kommunikationer Tryggt/låg brottslighet, bra bostäder, att det är lugnt Figur 22. Platsens olika värden sorterade efter det som är viktigast (nere i pyramiden) och det som är minst viktigt för respondenterna (uppe i pyramiden). C i toppen står för Centrum där det händer. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 34(63)

79 Västerviks svagheter ligger i pyramidens funktionella mellanskikt Tittar man på vad medborgarna i Västervik tycker om platsen kan vi konstatera att det som sticker ut som negativt framförallt är det som rör funktionella aspekter i mitten av pyramiden, där man är minst nöjd med ovan nämnda kommunikationer, arbetsmöjligheter och utbildningsmöjligheter. Mest nöjd relativt genomsnittet i Sverige är man med bostäder och tillhörande boendemiljöer. C Myller och möten Starka sociala sammanhang Kommersiellt utbud 63 (63) Utbildningsmöjligheter 47 (60) Fritidsmöjligheter 58 (61) Funktionella konkurrensfördelar Arbetsmöjligheter 38 (49) Kommunal service 50 (55) Trygghet och grundläggande funktionalitet Kommunikationer 48 (61) Trygghet 59 (61) Bostäder 58 (56) Figur 23. Nöjdhet med aspekter som relaterar till platspyramidens olika skikt, enligt kommunens medborgarundersökning, jämfört med genomsnittet i riket inom parentes. De parametrar där medborgarna i Västervik är signifikant mindre nöjda än medborgare i andra kommuner är rödfärgade. Källa: SCB, bearbetning Kairos Future. Dessa betyg är inte förvånande utan kan ses som direkta konsekvenser av positionen i arbetsmarknadsnätverket. Kommuner med begränsad uppkoppling är helt enkelt mindre funktionella. Sex särskiljande platsvärden Även om vissa kommuner kan täcka hela Platslow-pyramiden och att alla i någon mån bör sträva efter det, är det i realiteten ofta svårt, inte minst för mindre kommuner. Man har ett mindre antal platsvärden att spela på i konkurrensen med andra platser och det gäller att prioritera bland dessa så klokt man kan. Därför är det viktigt att vara medveten om var människors preferenser skiljer sig. En analys av hur respondenterna i enkätundersökningen har betonat platsens värden ger oss tre huvudsakliga dimensioner eller skiljelinjer i synen på vad som är en attraktiv plats: Landets lugn kontra stadens puls. Den överlägset tydligaste konfliktlinjen, där de som dras åt landets lugn i högre utsträckning värderar sådant som att det är lugnt och nära till naturen, medan de som värderar stadens puls värderar nöjesutbud och mycket liv och rörelse. Barnliv kontra frihetsliv är dimensionen som speglar hur viktig barnvänlighet, bra skolor/förskolor o.s.v. är i ena änden och i andra änden sådant som man kan kalla den andra frihetstiden att göra, d.v.s. livet när barnen flyttat hemifrån. Till frihetsliv hör inte nöjesliv och puls, däre- Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 35(63)

80 mot ett bra kulturliv och mer fundamentala kvaliteter som att det är rent, snyggt och vackert. Funktion kontra gemenskap. Den tredje dimensionen beror på om man värderar platsens funktionella egenskaper bra kommunikationer, arbetsmöjligheter m.m. eller sådant som har med tillhörighet att göra att det finns en stark gemenskap på platsen och att man kan identifiera sig med boendeplatsen. De tre dimensionernas ytterligheter formar alltså sex särskiljande platsvärden som exempelvis en kommun kan använda sig av att lyfta fram för olika grupper. Landets lugn Stadens puls Barnliv Frihetsliv Funktion Gemenskap Figur 24. Tre huvuddimensioner formar sex särskiljande platsvärden Olika platsvärderingar i olika kommuntyper Personer har olika preferenser och positioner längs de olika skiljelinjerna. I Figur 25 nedan visas positionen för människor som bor i olika kommuntyper, där personer som bor i Västerviks kommungrupp, mellanlägeskommuner, har mer lantliga preferenser än genomsnittet, mer orienterade mot barnliv, samt mer mot gemenskap än funktionalitet. Landets lugn Stadens puls Barnliv Frihetsliv Funktion Gemenskap = T-centrum = Boendekommun till T-centrum = Potentiellt T-centrum = Boendespecialiserad landsbygd = Lokal arb.specialist = Boendekommun till potentiellt T-centrum = Mellanlägeskommun Figur 25. Positioner för personer som bor i olika kommuntyper. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 36(63)

81 Figuren visar vilka platsvärden de olika kommunerna är mest lämpade att använda för att attrahera medborgare, eller för att vända på perspektivet, vilka värden man inte är tillräckligt bra på. Den tredje axeln som handlar om funktion eller gemenskap är särskilt intressant i sammanhanget, då kommuner som attraherar medborgare oftare ligger orienterade mot funktionalitet snarare än gemenskap. Gemenskap hos platsen värderas av de som bor och har bott i en kommun länge, men är sällan något som får nya personer att flytta dit. Detta understryker ytterligare behovet att Västervik uppgraderar de funktionella kvaliteterna. Livsfasen har stark påverkan på platsvärderingarna Avgörande för vilka platsvärden som är viktiga är vilken livsfas man befinner sig i. I Figur 26 nedan visas hur stor andel i varje åldersgrupp som tycker det är viktigt med respektive platsvärde. De unga lockas i högre utsträckning av stadens puls, men i de följande åldersgrupperna seglar landets lugn och framförallt barnliv upp som viktiga värden. Efter barnlivsfasen kommer sedan en betoning på det mer livsnjutande frihetslivet. 35% 30% 25% 20% 15% 10% Stadens puls Landets lugn Barnliv Frihetsliv Gemenskap Funktionalitet 5% 0% Figur 26. Andelen som har starka preferenser för de olika platsvärdena efter ålder För Västervik kan ovanstående figurer vara viktiga verktyg för att förstå vilka värden som lockar flyttare i olika åldrar. Vill man locka mer unga krävs i regel mer av stadens puls, barnfamiljer lockas mer av lugn och naturligtvis bra skolor/förskolor, medan de som är lite äldre dras av mer guldkant på tillvaron. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 37(63)

82 3. VAD ÄR EN ATTRAKTIV BOSTAD? Bostaden har blivit allt viktigare för svenskarna, och därmed för platsen, i kampen om invånarna. Fastighetspriserna har stigit mycket kraftigt de senaste åren, men människor lägger också mer energi på att förbättra bostaden. För en plats blir då också utbudet av bostäder en allt viktigare konkurrensfördel. Preferenserna skiljer sig naturligtvis beroende på i vilken typ av bostad man vill bo. I Figur 27 nedan visas hur stor andel som helst skulle vilja bo i antingen hyreslägenhet, bostadsrättslägenhet, radhus, villa eller på gård i olika åldrar. Slående är att villan oavsett ålder ligger i topp men man ska samtidigt komma ihåg att andelen sällan går över 50 %. Personer som är i ansvarsfasen och värderar barnliv bildar en puckel för villaidealet, medan bostadsrättslägenheten är som mest populär bland de som är yngre och äldre. Hyreslägenheten följer samma mönster men bedöms som mindre attraktiv generellt. Gården följer ett motsatt åldersmönster, medan radhusets popularitet är mer jämnt fördelad. 70% 60% VILL HELST BO I 50% 40% 30% 20% 10% Hyreslägenhet Bostadsrättslägenhet Radhus Villa Gård 0% ÅLDER Figur 27. Vilken typ av bostad personer i olika åldrar helst skulle vilja bo i. Den bostadskvalitet som ses som viktigast oavsett om man vill bo i villa eller lägenhet är bra planlösning. Därefter skiljer sig preferenserna, där läget och balkongen blir viktigare för de som bor i lägenhet, medan trädgården och att det är tyst i bostaden är viktigare för de som vill bo i villa. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 38(63)

83 ! Bra planlösning! Fin trädgård! Tyst! Bra läge! Platsen! Ljust och fräscht! Bra förvaringsmöjligheter! Mysig! Fint kök VILLA! Bostaden har balkong/ Veranda! Bra planlösning! Bra läge! Bostaden har balkong/ Veranda! Ljust och fräscht! Platsen! Tyst! Bra förvaringsmöjligheter! Fint kök! Mysig LÄGENHET! Inget behov av renovering Figur 28. De tio viktigaste bostadsvärdena för de som vill bo i villa och de som vill bo i lägenhet. Tio bostadsvärden att spela med Liksom i synen på platsens värden finns några grundläggande skiljelinjer i synen på bostaden. Här kan vi identifiera fem viktiga skiljelinjer: Modesta krav kontra plats och pretentioner. Här finner vi i ena änden de som inte tycker själva bostaden är så viktig, den får gärna vara billig, kontra de som tycker framförallt bostadens plats är viktig, men också tycker i princip allt med bostaden är mer viktigt än andra. Lite arbete kontra det stora projektet är dimensionen som speglar hur motiverad man är att lägga ned tid och energi för att bostaden ska bli precis som man vill ha den, eller om man t. ex inte vill ödsla kraft på renoveringar. Gemenskap kontra privatskap. Den tredje dimensionen beror på om man ser bostaden och dess omgivning som en social arena, eller om man värderar avskildhet. Äldre charm kontra nytt och modernt är dimensionen som visar om man uppskattar att bostaden är ny och modern eller om man uppskattar något med lite äldre charm. Slutligen stort kontra litet om man tycker bostadens yta gärna ska vara stor eller lite mindre. Skilda preferenser beroende på vilken typ av bostad som är ideal Vilka preferenser människor har beträffande bostaden skiljer sig beroende på vad man bor, men i högre utsträckning beroende på vilken bostad man helst vill bo i. I Figur 29 nedan visas positionen för personer som vill bo i olika typer av bostäder. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 39(63)

84 Modesta krav Bostaden ska inte vara för stor, billig Lite arbete Att bostaden ej behöver renoveras Plats och pretentioner Platsen, läget viktigt. Allt viktigt Det stora projektet Kan utforma bostaden som jag vill Gemenskap Trevliga grannar, bra sociala ytor Privatskap Avskildhet från grannar Äldre charm Gärna lite äldre bostad från viss tid Nytt o modernt Nybyggd och modern Stort Att bostaden har stor yta Litet Att bostaden inte är så stor = Vill bo i hyreslägenhet = Vill bo i villa = Vill bo i bostadsrättslägenhet Figur 29. Positioner för personer som vill bo i olika typer av bostäder Personer med störst pretentioner gällande i synnerhet platsen och läget är de som vill bo i bostadsrätt, medan de som vill bo i villa och hyresrätt inte tycker det är lika viktigt. Villaägarna ser bostaden som ett större projekt, medan i synnerhet de som vill bo i hyreslägenhet värderar en liten arbetsinsats kopplad till bostaden. De som vill bo i lägenhet värderar i något högre utsträckning gemenskap kring och i bostaden, medan de som vill bo i villa lutar mer åt privatskap. De som vill bo i lägenhet dras mest åt det nya och moderna, vilket även gäller de som vill bo i villa. Slutligen kommer frågan om storlek. De som vill bo i hyreslägenhet är mest utmärkande i riktningen att de gärna bor lite mindre. De som vill bo i villa är de som föga förvånande gärna vill ha lite mer yta. Fyra bostadsarketyper för framtiden I samband med Kairos Futures studie kring flytt och boende anordnades ett expertseminarium där experter resonerade kring framtiden för den svenska bostadsmarknaden. Ett tema som genomsyrade seminariet var en tilltagande polarisering, mellan de som har möjlighet och väljer en mer rotfast tillvaro kopplad till bostaden och de som av nöd eller lust har en mer nomadartad tillvaro på bostadsmarknaden. För de som vill och har möjlighet till den mer rotfasta tillvaron på bostadsmarknaden finns alternativ i det befintliga bostadsbeståndet och bland de bostäder som byggs som inte kräver omfattande nytänkande. Där aktörer på bostadsmarknaden behöver tänka nytt är i regel bostäder för de som har begränsade resurser och de som ser bostaden mer som en tjänsteplattform för en friktionsfri vardag. I Figur 30 nedan har fyra bostadsarketyper för framtiden placerats ut längs dimensionerna rotfasta nomader och nytänkande förfining. Nedan beskriver vi arketyperna kortfattat. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 40(63)

85 NYTÄNKANDE Inträdet Friktionsfria boendet ROTFASTA NOMADER Flotta lyan Svenssondrömmen FÖRFINING Figur 30. Schematisk beskrivning av den framtida bostadsmarknaden och fyra arketypbostäder. Svenssondrömmen befintlig styrka för Västervik Den svenska motsvarigheten till the American dream, den om Volvo Villa och Vovve kan verka måttligt framtidsinriktad, men samtidigt är den ett starkt ideal för många. Svenssondrömmen kan tänkas bli ännu mer attraktiv när det blir allt dyrare och helt enkelt mer svåruppnåeligt att bo i villa i storstadsregioner och i större städer. Här har Västervik en uppenbar styrka, då det är möjligt att komma över en villa för försvarbar penning. Flotta lyan bygger på lägen Västerviks tätort Den andra arketypen flotta lyan motsvarar en hel del av de bostäder som byggs för de som har en något större plånbok än genomsnittet. För de som vill och har möjlighet att söka sig till flotta lyan är läget helt avgörande: centralt och nära vatten. I synnerhet i Västerviks tätort finns goda möjligheter till den typen av bostäder. Friktionsfria boendet uppgraderat hyresvärdskap I Figur 30 ovan kan man notera att hyreslägenhet inte är en särskilt attraktiv typ av bostad för gemene svensk. Här finns dock stor potential om hyresvärdskapet kan inriktas på att erbjuda en så friktionsfri tillvaro kopplad till bostaden som möjligt. Kring bostaden växer ett vardagstjänstelandskap fram kring exempelvis matkassar och hushållsnära tjänster, men också med stöd av tekniska lösningar i det smarta hemmet. Här finns potential för ett uppgraderat hyresvärdskap som i sin tur skulle uppgradera hyreslägenheten till något annat än idag. Den utvecklingen väntas dock först ske i storstadsmiljöer eftersom tjänsterna behöver en kritisk massa för att kunna erbjudas. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 41(63)

86 Inträdet den gordiska knuten Slutligen den stora frågan på svensk bostadsmarknad: hur ska personer med begränsade resurser komma in på bostadsmarknaden? I skrivande stund är situationen för nyanlända akut och nytänkande för att dessa ska komma in på bostadsmarknaden kommer att krävas. Samtidigt har unga med begränsade resurser sedan länge haft svårigheter att skaffa sig en egen bostad. Dilemmat är att där bostäderna finns, finns inte arbetstillfällen. Västervik lär inte ensamt lösa denna problematik, men frågan om hur inträdet ska se ut kommer att vara högt uppe på dagordningen under överskådlig tid. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 42(63)

87 4. HUR FRAMTIDSANPASSAT ÄR ARBETSLIVET? I analysen har vi hittills konstaterat att en avgörande utmaning mot framtiden för Västervik är den begränsade uppkopplingen mot storstäder och större städer. I grunden handlar utmaningen om att Västervik inte kan dra nytta av de större arbetsmarknader som finns och positionera sig på dessa, som boendespecialiserad eller arbetsspecialiserad. Allt Västervik kan göra för att stärka uppkopplingen mot de närliggande potentiella T-centrumen bidrar till att förbättra kommunens förutsättningar. Men under överskådlig tid kommer kommunen fortfarande utgöra en egen arbetsmarknad, Västervik är en lokal arbetsmarknadsregion och på kortare sikt krävs att den växer så mycket det bara går. I Figur 31 nedan visas hur dagbefolkning (antalet förvärvsarbetande med arbetsställe i Västervik), nattbefolkning (antalet förvärvsarbetande med bostad i Västervik) och kvoten däremellan har utvecklats de senaste 20 åren. Av figuren kan konstateras att dagbefolkningen har börjat växa något efter en längre minskning under 90-talet och början av 00-talet. Detta gäller även nattbefolkningen. Många kommuner som befinner sig i en T-region eller potentiell T-region har fått en ökad nattbefolkning utan en ökad dagbefolkning, vilket beror på att fler bor i dessa kommuner och pendlar till en växande arbetsmarknad i storstäder och större städer , , ,95 Nattbefolkning Dagbefolkning Kvot dagbefolkning/ nattbefolkning ,9 Figur 31. Dagbefolkning och nattbefolkning 16+ i Västervik och kvot mellan dag- och nattbefolkning. Källa: SCB På grund av Västerviks svagare uppkoppling mot T-regioner och potentiella T- regioner har kommunen inte kunnat göra den resan. Detta understryker behovet av att jobb skapas i Västervik för att fler förvärvsarbetande ska komma till kommunen. Hur ser då jobbtillväxten ut i kommunen, vilka branscher står för den senaste tidens ökning? Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 43(63)

88 Tillväxt i tjänster, Tapp i tillverkning och utvinning I Figur 32 nedan visas i horisontellt led antalet förvärvsarbetande i Västervik i olika branscher, och i vertikalt led tillväxten de senaste fem åren i samma branscher. I idealfallet ligger alla branscher långt upp till höger, d.v.s. man har många som jobbar i växande branscher, men så är aldrig fallet. I Västervik liksom i landet som helhet faller antalet förvärvsarbetande inom den stora branschen tillverkning och utvinning. De branscher som växer snabbast är tjänster, inte minst kopplade till fastigheter, hotell/restaurang och byggverksamhet, samt offentlig förvaltning. På grund av att äldre personer räknas in i statistiken från och med 2011 ökar antalet anställda inom jordbruk, skogsbruk och fiske i statistiken mer än vad som motsvaras i termer av reell förändring. TILLVÄXT, FÖRVÄRVSARBETANDE % 30% 20% FasBghetsverksamhet) Jordbruk,)skogsbruk)och) fiske) Offentlig)förvaltning/ Hotell/restaurang) försvar) Byggverksamhet) Företagstjänster) 10% Kulturella/personliga) Vård)och)omsorg;)sociala) InformaBon/ tjänster) Handel) tjänster) kommunikabon) Transport/magasinering) 0% Energi/miljö) Finans/försäkring) Utbildning)) -10% -20% Okänd)verksamhet) Tillverkning)och)utvinning) ANTAL FÖRVÄRVSARBETANDE 2013 Figur 32. Antal förvärvsarbetande 2013 och tillväxt i antal förvärvsarbetande i olika näringsgrenar i Västervik Källa: SCB Genomsnittlig automatiseringsrisk och tillväxt därav De senaste åren har en allt mer intensiv debatt förts kring automatiseringen och huruvida arbetstillfällen kan tänkas försvinna, men också tillkomma i dess kölvatten. Två uppmärksammade rapporter från Reforminstitutet 32 visade på hur automatiseringen kan tänkas påverka olika yrkesgrupper. Kairos Future har baserat på dessa rapporter och yrkesfördelningen i Sveriges kommuner beräknat automatiseringens förväntade effekter på enskilda kommuner. I Figur 33 nedan visas i horisontellt led hur stor andel av arbetstillfällena som kan väntas försvinna till följd av automatiseringens effekter på 20 års sikt enligt Reforminstitutets beräkningar. I vertikalt led visas den totala sysselsättningstillväxten i automatiseringens kölvatten. Även om ca hälften av alla arbetstillfällen beräknas försvinna, tillkommer ändå så pass många arbetstillfällen i alla kommuner att samtliga kommuner väntas få fler arbetstillfällen. Här tas dock ingen hänsyn till befolkningstillväxt, vilket innebär att vissa kommuner troligen kommer att ha en lägre andel anställda på 20 års sikt. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 44(63)

89 35% 30% Lund Solna Linköping Kunskapsspetskommuner Handelskommuner Strömstad JOBBTILLVÄXT 25% 20% 15% 10% Lomma Salem Forshaga Boendekommuner med stor off. sektor Västervik Burlöv Årjäng 5% 40% 45% 50% 55% 60% Laxå Gnosjö Oxelösund AUTOMATISERINGSRISK Mindre industrikommuner Figur 33. Automatiseringsrisk och förväntad jobbtillväxt i Sveriges kommuner. Källor: Reforminstitutet, SCB. Bearbetning: Kairos Future. Västervik har en både genomsnittlig automatiseringsrisk och förväntad jobbtillväxt i automatiseringens kölvatten, i Figur 33 ovan ligger kommunen i mitten av båda dimensionerna. De yrkesgrupper med störst automatiseringsrisk och där samtidigt många inom Västerviks kommun arbetar är olika typer av industriarbeten, vanligen montörer, operatörer, samt olika typer av säljare, demonstratörer och inköpare. Skillnaden mellan dessa yrkeskategorier är att industriarbetena inte beräknas bli fler, medan säljjobben väntas växa i antal, men få en annan skepnad när handeln omvandlas. Ska man tro på Reforminstitutets sannolikheter kan Västervik därmed vänta en relativt dramatisk omvandling av arbetsmarknaden, där handeln kommer få en större del av sysselsättningen och industrin en fortsatt minskad del. Konstanten är bland vård- och omsorgsyrkena som är lindrigt drabbade av automatiseringen och fortsatt lär vara den största yrkesgruppen i kommunen på många års sikt. Vikten av specialisering och spets i T-samhället Den avgörande framgångsfaktorn för kommuner i T-samhället vid sidan av uppkoppling är spetsigheten, där specialisering är ett viktigt inslag utöver starkt kunskapskapital. Tillväxtanalys menar 33 att specialisering är vad som får städer att växa, men å andra sidan är det diversifiering som får dem att överleva. I klartext betyder det att specialisering är nödvändigt för tillväxt, men ensidig specialisering innebär en stor risk. Idealt bör en kommun ha både ett specialiserat och diversifierat arbetsliv vilket är betydligt lättare med stor befolkning. Specialisering mot industri och operatörsyrken i Västervik Hur ser då arbetslivet ut i Västervik med avseende på kommunens specialisering eller spetsar för att tala i T-samhällets termer? Vi tittar här på vilka yrken där en relativt hög andel av landets anställda arbetar i Västervik och i Linköping som jämförelse. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 45(63)

90 2,0% 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% Maskinoperatörer Trävaru Kemisk-teknisk Gummi/plastindustri Processoperatörer, kemisk basindustri Fysiker/kemister Tull/taxerings/socialförsäkring Säkerhetspersonal Universitets- Civilingenjörer/arkitekter lärare gjutare, svetsare, smeder, verktygsmakare maskinoperatörer, processoperatörer vid stål- o maskinoperatörer, gummibyggnadshantverkare maskinoperatörer, metallövriga servicarbetare maskinoperatörer, textil-, montörer maskinoperatörer, kemiskövriga maskinoperatörer och maskinoperatörer, processoperatörer, kemisk djuruppfödare och frisörer och annan vård- och omsorgspersonal växtodlare och driftmaskinister m.fl. säkerhetspersonal kontorssekreterare och fotografer; ljud- och redovisningsekonomer, tull-, taxerings- och ingenjörer och tekniker behandlingsassistenter, militärer dataspecialister administratörer i offentlig civilingenjörer, arkitekter gymnasielärare m.fl. förskollärare och sjukgymnaster, fysiker, kemister m.fl. biomedicinska analytiker universitets- och psykologer, hälso- och barnmorskor; sjuksköterskor sjuksköterskor 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Västervik Linköping Utbildningsnivå Figur 34. Yrken som är vanliga (vänster axel) i Västervik och Linköping sorterat efter andelen högutbildade i yrket (höger axel). Staplarna visar andelen inom respektive yrke i riket som jobbar i Västervik och Linköping, där Linköpings andelar har simulerats efter antagandet att dagbefolkningen är lika stor som i Västervik. Källa: SCB. Bearbetning: Kairos Future. I Figur 34 ser man var Västervik och Linköping har sina specialiseringar i arbetslivet sett till vilka yrken personerna som jobbar i kommunerna har. Västervik har sina tydligaste specialiseringar i yrken där få har eftergymnasial utbildning, medan motsatt mönster råder för Linköping. Vidare har Västervik sina specialiseringar inom främst operatörsyrken inom industrin, vilket kan sägas vara kommunens specialiseringsprofil. Linköping har mindre utmärkande spetsar, inom yrken med betydligt lägre riskprofil som civilingenjörer/arkitekter, fysiker/kemister och universitetslärare. Detta är inte på något sätt unikt för Västervik och Linköping utan snarare ett regelmässigt mönster när man jämför en större universitetsstad med en mellanlägeskommun. Skillnaden mellan kommunerna illustrerar det inneboende dilemmat för kommuner utanför en större arbetsmarknadsregion, där spetsarna bildligt talat lättare kan knäckas av konjunkturnedgångar, konkurrens från andra länder, teknikutveckling och andra omvärldsfaktorer. Även om riskprofilen är högre för den typ av yrken som särskiljer Västervik från Linköping är specialiseringarna naturligtvis viktiga tillgångar och tillväxtskapare för Västervik. Att skapa nya spetsar från tomma intet är mycket svårt, Västerviks möjlighet ligger i att bygga vidare på de specialiseringar som finns. Besöksnäringen som breddare För många kommuner som ligger utanför större regioner ses besöksnäringen som den stora framtidsmöjligheten att bredda arbetslivet. Alla kommuner har inte de bästa förutsättningarna att lyckas som destination, men Västervik har här bra förutsättningar. Västervik är en kommun med många gästnätter per capita, vilket indikerar en hög besöksattraktivitet. Närliggande Ölandskommunerna Borgholm och Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 46(63)

91 Mörbylånga har ännu fler gästnätter per invånare och Kalmar lockar också många turister. Bortsett från Jämtland, Dalarna och Gotland har Kalmar län flest gästnätter per capita. Besöksnäringen är en bransch på stark frammarsch globalt sett och kommer att bli en viktig breddare för Västervik de kommande åren. Det finns två viktiga utmaningar för besöksnäringen från ett kommunalt perspektiv. Dels gäller det att inse vikten av att ingå i ett större destinations-sammanhang, där en kommun stärks av att vara en del av andra kommuners erbjudande som destination. Här spelar partnerskap med Kalmar län och aktörer i Småland en avgörande roll. Den andra utmaningen handlar om att minska säsongsberoendet, vilket kan tänkas vara särskilt starkt i en skärgårdsidyll som Västervik. Här krävs att besöksnäring kopplad till befintligt näringsliv i närområdet stärks, att Västervik kan erbjuda platser för möten och konferenser. Offentlig verksamhet - platsens attraktivitet nyckeln till kompetensförsörjning Arbetslivet är större än näringslivets verksamheter, en viktig sysselsättningsskapare är verksamheter inom offentlig sektor, där en stor andel i Västervik arbetar. Här är utmaningen, snarare än att skapa arbetstillfällen, att se till att personer finner det attraktivt att jobba inom offentliga verksamheter i just Västervik. Bortsett från att arbetsgivaren ska uppfattas som attraktiv hänger attraktionsförmågan till dessa arbeten därmed i mycket hög grad på platsens attraktivitet. Bedöms Västervik som en attraktiv plats att bo på är det naturligtvis lättare att attrahera kompetens till de offentliga verksamheterna. Således är det långsiktiga arbetet för att förbättra Västerviks platsattraktivitet vägen för att offentlig sektor ska bidra till sysselsättningstillväxt i Västervik och förstärka arbetsmarknaden som helhet. Mer uppkoppling och spets stärker arbetslivet i Västervik På samma sätt som uppkoppling och spets stärker Västerviks attraktivitet som plats gäller detsamma för arbetslivet i Västervik. Det finns ett antal befintliga specialiseringar, främst inom industri, som är viktiga men sårbara för Västervik givet automatisering och strukturomvandling. Samtidigt som Västervik bygger vidare på dessa spetsar behöver kommunen stärka upp framtidsförutsättningarna med inte minst en mer utvecklad besöksnäring, där Västervik är en del av ett destinationserbjudande i ett större sammanhang. Slutligen kommer offentliga verksamheter i Västervik vara avgörande för att öka sysselsättningen. Här sluts cirkeln till det bredare perspektivet kring platsens attraktivitet, där Västervik behöver bli mer uppkopplad mot större sammanhang och bygga ett starkare kunskapskapital. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 47(63)

92 5. VILKA SKA VI RIKTA IN OSS PÅ? I det här avsnittet presenterar vi tre målgrupper som kan stärka Västervik: Unga arbetsflyttare: Personer som kan tänka sig att flytta till kommuner utanför storstadsregion och större städer på grund av jobb. Landetdrömmare i storstadsregion: Personer som bor i storstadsregion, men vill flytta till landet Frihetssökande medelålders plus: Livsnjutare 45+ som vill bo i mindre urbana miljöer. Den förstnämnda gruppen är viktig för att motverka det negativa flyttnettot i Västervik, samt för kompetensförsörjningen i kommunen. Den andra gruppen är intressant för Västervik för att dra nytta av den rätt stora andel i storstadsregionerna som egentligen vill bo mer lantligt. Den tredje gruppen är en köpstark grupp som kan tänkas vilja bo i Västerviks tätort i lägenheter med lite högre prislapp. Vilka är de? Socio-demografi och livsstil Grupperna skiljer sig åt beträffande det grundläggande kring sociodemografisk profil och livsstil. Unga arbetsflyttare är 80- eller 90-talister med lägre inkomst än genomsnittlig svensk men med genomsnittlig utbildningsnivå. De har oftare utländsk bakgrund än andra. De flesta av dem (70 %) har inga barn och de som har barn är småbarnsföräldrar. Deras livsstil, här uttryckt som deras främsta intressen (se Figur 35 nedan), kretsar kring familj, träning, musik, vänner och litteratur. Landetdrömmare i storstadsregion är i hälften av fallen talister, en tredjedel talister, som har högre utbildning en genomsnittlig svensk, men genomsnittlig inkomst. En knapp tredjedel har barn som bor hemma och 16 % har utflugna barn. De har ett stort musikintresse, men är också intresserade av mat, resor och naturen vid sidan av familjeintresset. Frihetssökande medelålders plus är 70-talister eller äldre med genomsnittlig inkomst. De allra flesta har inga barn hemma de flesta är utflugna, därför har de ofta en hel del pengar att röra sig med. Deras livsstil domineras av livsnjutaraktiviteter som att läsa (litteratur), resa, vara i natur och trädgård. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 48(63)

93 Landetdrömmare Unga arbetsflyttare Frihetssökare medelålders plus Figur 35. Målgruppernas livsstil, uttryckt som de intressen de anger som sina tre främsta. Vilka är de? Plats- och bostadsvärderingar Målgrupperna skiljer sig åt i synen på vad som är en attraktiv plats. Alla grupper är föga förvånande mer ruralt än urbant orienterade, där de frihetssökande medelålders plus är mest rurala. Frihetssökande medelålders plus är också per definition starkt orienterade mot frihetsliv, medan de är mindre orienterade mot funktionalitet, vilket är vanligt för lite äldre som har gått i pension. Landetdrömmarna, som bor i storstad är mindre rurala än de andra, värderar frihetsliv och är gruppen som ställer högst krav på de funktionella aspekterna av platsen, vilket inte är oväntat när de idag bor i stora regioner med väl utbyggd kollektivtrafik. Landets lugn Stadens puls Barnliv Frihetsliv Funktion Gemenskap = Unga arbetsflyttare = Landet-drömmare = Frihetssökande medelålders plus Figur 36. Målgruppernas positioner med avseende på vad som är en attraktiv plats. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 49(63)

94 De unga arbetsflyttarna sticker ut jämfört med de andra grupperna i och med att de är mer orienterade mot barnliv än frihetsliv. Liksom de andra grupperna är de klart ruralt orienterade, men också med krav på funktionalitet liksom många andra i unga eller livspusslande åldrar. Beträffande bostadens värden är platsen och läget viktigast för de frihetssökande medelålders plus som sätter stort värde på att inte behöva ta sig långa sträckor för t. ex vardagsärenden. Denna bekväma grupp är också de som högst värderar liten arbetsinsats kopplad till bostaden, även om ingen av grupperna vill lägga all sin tid på att få bostaden helt perfekt. Samtliga grupper är betydligt mer inriktade mot privatskap än gemenskap kring bostaden, vilket är typiskt för personer med mer rurala preferenser. Detsamma gäller för dimensionen äldre charm nytt och modernt, där man tenderar att värdera det lite äldre mer i lantliga miljöer. Beträffande bostadens yta är de unga arbetsflyttarna och landetdrömmarna mest inriktade mot storlek, medan de lite äldre frihetssökarna med utflugna barn hellre har ett boende som inte är så stort. Modesta krav Bostaden ska inte vara för stor, billig Lite arbete Att bostaden ej behöver renoveras Plats och pretentioner Platsen, läget viktigt. Allt viktigt Det stora projektet Kan utforma bostaden som jag vill Gemenskap Trevliga grannar, bra sociala ytor Privatskap Avskildhet från grannar Äldre charm Gärna lite äldre bostad från viss tid Nytt o modernt Nybyggd och modern Stort Att bostaden har stor yta Litet Att bostaden inte är så stor = Unga arbetsflyttare = Landet-drömmare = Frihetssökande medelålders plus Figur 37. Målgruppernas positioner med avseende på vad som är en attraktiv bostad. Vilka är de? Flyttmotiv Slutligen, vilka motiv anger de själva till att flytta till en kommun som Västervik, d.v.s. till en mindre stad som inte ligger nära en storstad/större stad eller till landsbygd? De unga arbetsflyttarna anger per definition nytt arbete eller att arbetet flyttar som främsta skäl, medan de frihetssökande medelålders plus och landetdrömmare anger bättre livskvalitet som främsta motiv. De två sistnämnda grupperna ser motivet att det vore en dröm att bo på platsen som viktigare än de unga arbetsflyttarna, medan en bättre bostad är viktigare för de unga arbetsflyttarna som oftare är i Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 50(63)

95 fasen att starta upp livet som vuxen och bygga sitt första bo. De tio vanligaste flyttmotiven för målgrupperna visas i Figur 38 nedan. Unga arbetsflyttare! Arbete! Bättre livskvalitet! Nya platsen attraktiv! Bättre bostad! Dröm att bo på platsen! Billigare bostad! Prova något nytt! Bättre framtidsutsikter! Partners skäl! Flytta ihop med partner Landetdrömmare! Bättre livskvalitet! Nya platsen attraktiv! Dröm att bo på platsen! Bättre bostad! Billigare bostad! Prova något nytt! Arbete! Bättre framtidsutsikter! Partners skäl! Flytta ihop med partner Frihetssökande medelålders plus! Bättre livskvalitet! Nya platsen attraktiv! Dröm att bo på platsen! Bättre bostad! Billigare bostad! För att prova något nytt! Arbete! Partners skäl! Flytta ihop med en partner! Bättre framtidsutsikter Figur 38. De tio vanligaste tänkbara flyttmotiven för en flytt till en kommun som Västervik för målgrupperna. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 51(63)

96 4. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER Vi vill avslutningsvis, summera denna omvärldsanalys i några få bilder och slutsatser. Vi börjar med att i grova penseldrag måla upp konturerna av det större sammanhang som påverkar villkor och förutsättningar för Västervik. Vi fördjupar oss sedan i kommunen ur boende-, flytt- och arbetsperspektiv. Med bas i detta går vi över till de utmaningar som Västervik står inför. Vi har löpande diskuterat det i rapporten, men summerar här de mest centrala delarna. Avslutningsvis delar vi några reflektioner inför det fortsatta arbetet. EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Vi inleder med de stora dragen, med tio tunga omvärldstrender och deras påverkan på Västervik med sikte mot år Urbanisering staden blir norm Det urbana lockar medborgare med täthet och puls, jobb och studier. Och arbetsgivare med tillgång till kompetens, kunder och samarbeten. I takt med att människor flockas i stadens landskap, blir den också normen i livet för allt fler. Ökad mobilitet ställer nya krav på infrastrukturen Allt fler människor pendlar till studier och arbete, inom och mellan färre och större arbetsmarknadsregioner. Kraven ökar på en fungerande infrastruktur, såväl fysisk som digital, till och från och inom kommunen. Ökat hållbarhetsfokus för både samhälle, näringsliv och individ Satsningar på hållbarhetsområdet blir allt mer integrerat i hela samhället. Klimatanpassning blir en allt viktigare faktor att ta hänsyn till, samtidigt som möjligheter skapas för nyetableringar av företag och en expandering av näringslivet. Migrationen växer i antal och som samhällsfråga En växande rörlighet bland människor generellt, och ett ökat antal nyanlända driver förändring av samhällsservice. Inkludering, boende och inträde till arbetsmarknaden är avgörande frågor att hantera. Besöksnäringen en bransch i tillväxt Globalt sett är besöksnäringen en växande bransch och är starkt kopplad till upplevelseindustrin. Människor söker i allt högre utsträckning efter upplevelser som kan konsumeras tillsammans. Som destination ställs det höga krav på ett professionellt värdskap i tuff konkurrens med många olika turistdestinationer. Digitaliseringen formar om allt Majoriteten av svenskarna har tillgång till en mobiltelefon, surfplatta eller dator. Digitaliseringen påverkar hela samhället, alla branscher och verksamheter. Digital tillgänglighet är en självklarhet. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 52(63)

97 Automationen förändrar arbetslivet En snabb automatisering sker både inom industrin och inom tjänstesektorn, och allt fler högkvalificerade arbeten påverkas. Hälften av dagens jobb riskerar att försvinna, men nya arbetstillfällen kommer också att skapas. Att testa nytt, till exempel nya digitala tjänster kan vara en möjlighet till att skapa nya arbeten. Konkurrensen om arbetskraften hårdnar och kraven på kompetens förändras Global konkurrens driver specialisering och konkurrens om kompetens som skapar unika fördelar. Att vara en attraktiv arbetsgivare blir allt mer avgörande för framgång. Att hålla sig a jour om vad det är som attraherar olika generationer. Liksom att finnas på en plats där det är attraktivt att bo och verka. Ökad heterogenitet i samhället Ett allt mer heterogent samhälle präglat av mångfald och medborgare med olika livsstilar, bakgrund, intresse och etnicitet växer fram. För Västervik handlar det om att kunna ta tillvara bredden av olika grupper i samhället för att behålla och attrahera invånare. Från behov till begär ökade krav från medborgare Med välstånd, kunskaper och erfarenheter ökar människors förväntningar och toleransen för strul minskar. Medborgarna blir i allt högre grad kunder och förväntar sig service därefter. Det gäller att kunna möta medborgarnas krav på snabba svar och en personlig dialog via flera olika tillgängliga kanaler. MOT DET HETEROGENA T I SAMHÄLLET Sammanfattar vi det komplexa samspel som pågår mellan de olika omvärldstrenderna kan vi se att vi är mitt uppe i vad som kan beskrivas som ett historiskt skifte, drivet av starka krafter som globalisering, urbanisering och inte minst mycket snabb och genomgripande teknisk utveckling som enligt många kommer att få en lika dramatisk påverkan på samhället som ångmaskinen och sedermera elektriciteten fick. Denna globala strukturomvandling skapar tillsammans med bl. a klimatutmaningar och globala geopolitiska skiften, de yttre ramar som såväl Västervik som Sverige och Europa har att förhålla sig till och som på ett övergripande plan kommer att påverka utvecklingen i kommunen mot Vi kan kalla detta samhälle ett tankeindustriellt samhälle. Tanke för att de ekonomiska värdena i ökad utsträckning byggs av idéer och affärsmodeller, d.v.s. tänkande, snarare än överlägsen produktionsteknik (som ofta köps in av underleverantörer, eller inte behövs alls i de helt digitala delarna av ekonomin). Industriell för att industriproduktion och manipulation och förflyttning av materia fortfarande kommer att vara basen i ekonomin, och det centrum runt vilket stora delar av tankeekonomin kommer att kretsa. Sammantaget verkar framgång i den framväxande tankeindustriella ekonomin drivas av tre faktorer oavsett om vi talar om individer, organisation eller regioner: Sammanhang uppkoppling mot och integration med andra. Spets specialisering och roll, spets och djup. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 53(63)

98 Samhandlingskraft förmåga att transformera den kompetens eller de idéer man kan fånga upp genom nätverken till fördjupning, specialisering och nya erbjudanden till kunder, medborgare etc. Dessa parametrar har alltid varit viktiga för framgång och utveckling. Med ökad turbulens och utvecklingshastighet ökar dock deras relativa betydelse i förhållande till annat som t ex tillgång till naturresurser, produktions- eller finansiellt kapital. För att som region bli framgångsrik, krävs att såväl individer som företag och kommunala och regionala aktörer utvecklar samtliga av dessa tre dimensioner. Västerviks övergripande utmaning är parametern sammanhang. Medan många andra kommuner kan dra nytta av närliggande större städer och storstäder är Västervik mer av sin egen lyckas smed. Kommunen är till följd av den begränsade integreringen i en större region i mångt och mycket en egen arbetsmarknad. Detta ställer höga krav på att utveckla näringslivets och arbetslivets utveckling. Spetsen mätt som kunskapskapital är efter förutsättningarna bra i Västervik. Och betydelse fullt är det uthålliga arbete som drivs i kommunen för att stärka Västerviks spets genom näringslivs- och destinationsutveckling, innovativt arbete med integration, utveckling av centrum, landsbygd och campus. Förmågan till samhandling är den mellanstora kommunens möjlighet. Att relativt få personer kan få mycket att hända och bygga en kultur som ger jordmån för nya lösningar. Detta är något som Västervik lyckas med och som också uppmärksammats i utmärkelser och i media. Att glädjas åt, för de resultat som skapas och för att bilden av Västervik som påhittig framtidskommun stärks. STRUKTUROMVANDLING OCH AUTOMATISERING SÄTTER PRESS PÅ ARBETSLIVET I VÄSTERVIK. Vi har tidigare diskuterat hur automatisering av jobben som gör att hälften av dagens jobb riskerar att försvinna, även kommer att skapa nya arbetstillfällen. Jakten på konkurrenskraft driver också specialisering av såväl företag, verksamheter som individer. Bristen på specialister ökar och hämmar tillväxt. På regional nivå ser vi hur de regioner inom länder och globalt som bäst lyckas locka spetskompetensen också har den mest dynamiska utvecklingen. De senaste åren har Västervik, likt Sverige i stort, förlorat många arbetstillfällen inom tillverkning och utvinning, samtidigt som antalet personer som arbetar inom tjänster blir fler. Denna rörelse, tillsammans med en automatisering av arbetslivet, kommer prägla Västerviks arbetsmarknad framöver. Men Västervik är inte särskilt illa utsatt jämfört med många andra mindre kommuner. En nyckel för Västerviks arbetsliv framöver är att bygga vidare på och fylla på arbetslivets spetsar. De branscher som sticker ut i andel av sysselsättningen i Västervik, relativt riket, är jord- och skogsbruk, tillverkning, vård, omsorg och sociala tjänster. Att till dessa lägga spetsar i växande branscher och ladda arbetslivet som helhet med kunskap är ett viktigt fokus framåt. Och att fortsätta växla upp den viktiga besöksnäringen, där Västervik är en del av ett bredare destinationser- Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 54(63)

99 bjudande. I slutändan kan inte arbetslivet i Västervik ses som en isolerad enhet. Arbetslivets utveckling, inte minst knutet till de offentliga verksamheterna, bygger på att Västerviks attraktivitet som plats stärks. VÄSTERVIK LOCKAR BARNFAMILJER OCH UNGA ÄLDRE När vi undersöker boende - och flyttdynamiken kring Västervik, och parar den med resultaten från den stora studie av boendepreferenser kopplat till TI samhällets flyttstudie som Kairos Future genomförde 2015, kan vi se att Västervik ligger väl framme vad gäller bostäder, befintliga och i detaljplaner, på rätt platser och för rätt målgrupper. Västervik vinner flyttare från mindre kommuner, men tappar till större. Som många andra kommuner utanför storstadsregioner och regioner kring större städer tappar Västervik framförallt unga människor till större städer och storstäder. Samtidigt vinner man flyttare från mindre närliggande kommuner, i synnerhet Hultsfred. Att Västervik tappar unga flyttare till större städer och storstäder är mycket typiskt för kommuner med samma läge. Det som framförallt driver flyttströmmen är en framtidskarriär, där unga ser bättre framtidsmöjligheter i större sammanhang. Samtidigt tar Västervik flyttare från Stockholm och Linköping bland de som inte är så unga, här kan man misstänka en hel del återkomster. Västervik är attraktivt, men funktionaliteten brister. Hade varje kommun bedömts som isolerade enheter hade Västervik bedömts som en mycket attraktiv kommun, med charm och läget vid vatten. När människor värderar en plats är dock funktionaliteten och utbudet kring arbetsmarknaden en central komponent och här har Västervik en svaghet i och med den begränsade uppkopplingen mot det större. Allt Västervik kan göra för att förbättra de funktionella aspekterna kring platsen kommer att stärka kommunens attraktivitet. Fyra bostadsarketyper på en polariserad bostadsarena. Fyra bostadsarketyper präglar bostadsarenan: Svenssondrömmen, flotta lyan, friktionsfritt boende och inträdet. Västervik har goda möjligheter att erbjuda Svenssondrömmen och till viss del flotta lyan. Inträdet är den gordiska knuten på arbetsmarknaden som kommer att vara högt på dagordningen under många år framöver. Här visar Västervik vägen med Västerviksmodellen som innefattar såväl bostäder för nyanlända som långsiktiga avtal för samarbete mellan kommunen, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Tre målgrupper stärker Västervik. Värda att sätta ljuset på är: Unga arbetsflyttare som är avgörande för arbetslivets behov av kompetensförsörjning och för en gynnsam demografisk profil, Landetdrömmare för att växla upp strömmen från storstadsregioner till kommunen, Frihetssökande medelålders plus som kan njuta av livet och spendera pengar på lite äldre dagar i kommunen. Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 55(63)

100 DEN SAMLADE BILDEN INFÖR DET FORTSATTA ARBETET Låt oss avslutningsvis summera resonemangen ovan beträffande utmaningar att fokusera inför arbetet med en hållbar målbild mot år Västervik är attraktivt i sig, med attraktiva boendemiljöer och förutsättningar för en stark besöksnäring. Kommunen har dock en stor utmaning i och med positionen i arbetsmarknadsnätverket. Det fundamentala och långsiktigt avgörande för Västervik är att stärka den fysiska och digitala uppkopplingen och att integreras in i en växande region. På kort sikt behöver kommunen göra allt för att bygga en större och starkare egen arbetsmarknad. Det är nyckeln till att öka kommunens egen massa, att smida sin egen lycka, tillsammans med medborgare, arbetsgivare och besökare. Av största vikt är att bygga vidare på det mål- och framtidsinriktade arbetet som redan görs inom integration, näringslivs- och destinationsutveckling, inom utbildning och med utvecklingen av stad och landsbygd. Det kan också handla om att skapa nytt där så behövs. Arbetet som helhet sammanfattar vi i sju utmaningar för Västerviks kommun mot Figur 39. Översikt över Västerviks utmaningar sammanfattade i sju punkter. Utmaningarna är tänkta att hjälpa till med att forma strategiska svar i det fortsatta arbetet. Den första utmaningen (Utmaning 1) är relaterad till den övergripande och långsiktigt avgörande frågan om integration i en växande region. De övriga utmaningarna kopplar i huvudsak till det mer kortsiktiga behovet att bygga en starkare egen arbetsmarknad. Utmaningarna beskrivs nedan. Utmaning 1: Avstånd och restider från långt till nära Närhet är attraktion. De fysiska avstånden till större städer begränsar tillgången till arbete, kunder, utbud och därmed också förutsättningarna att växa som boende-, Kairos Future Får ej spridas utan skriftligt tillstånd, fysiskt eller digitalt 56(63)