FOLKLIVSARKIVET, LUNDS UNIVERSITET LUF 99 KVARNAR OCH KVARNDRIFT

Transkript

1 FOLKLIVSARKIVET, LUNDS UNIVERSITET LUF 99 KVARNAR OCH KVARNDRIFT Kvarnarnas utseende och konstruktion. Förändringar. Vilka kvarnar finnas eller ha funnits i Eder trakt? Ange deras namn och belägenhet. Av vilken typ äro de eller ha de varit: skvalta, hjulkvarn, stolpkvarn (stubbmölla) eller holländare? Känner Ni möjligen till deras byggnadsår eller vad man anser om tiden för deras tillkomst? Vilka kvarnar äro alltjämt i användning i Eder trakt? I vilken utsträckning användes de? Vilken drivkraft använder man? När har förändringar beträffande drivkraften inträffat och av vilken anledning? Vilka kvarnar i Eder trakt stå nu utan sina vingar? När och av vilken anledning försvunno vingarna? Ruiner av kvarnar? Ha dessa fått någon särskild användning? Har Ni hört, att det i äldre tid har funnits skvaltkvarnar eller stolpkvarnar i trakten, vilka nu äro helt försvunna? Finnes ortnamn, som erinra om deras förekomst. När det gäller vattenkvarnar, känner Ni till vilka dammanläggningar som funnos? Beskriv hur dammarna sågo ut och hur de voro konstruerade! Ha dammar funnits för uppsamling av regnvatten? Har Ni hört talas om hur de äldsta kvarnarna sågo ut? Vad skilde dem från nutida kvarnar? Hur såg t.ex. det äldsta taket ut på stolpkvarnen? Om förändringar inträffat, vad var då orsaken till dessa? När fick stolpkvarnen sin omklädsel runt foten, "kjortel", och vad var orsaken? När tillkom andra tillbyggnader och vilka ändamål hade de? Om "kjortel" byggdes, medförde detta någon förändring av grunden? Sågo de äldsta hättorna på holländarna annorlunda ut förr mot nu? Varför ändrades de och när skedde detta? Vet Ni vem som utförde ändringarna? Omgångarna kring holländarna ha varit av trä eller sten. I förra fallet voro de stöttade antingen med lodräta stolpar eller med snedstyvor, som antingen kunde fästas ner vid grunden eller mitt på muren. Vet Ni om någon av dessa typer är äldre än de andra? Eller ha de kunnat uppföras samtidigt? Känner Ni till vilken kvarn, som var den första i Eder trakt med träomgång. När byggdes omgången? Och av vilken av de ovan nämnda typerna var den? Har Ni hört, om den s.k. skinnklockan (den som saknar omgång) är äldre eller yngre än andra typer? Varför föredrog man den ena eller den andra typen? 1

2 Kvarnarna voro ju byggda av olika träslag. Man hade en träsort till stommen, en till hjulen, en till kuggarna o.s.v. Känner Ni till vilka träslag, som användes för de olika ändamålen? Varför ansågs det ena träslaget bättre än det andra till just det ändamålet? Känner Ni till kvarnar med vingar av järn? Vet Ni, när järnvingarna kommo i bruk och var de gjordes? Vem började först med järnvingar? Vingarna kunde gå medsols eller motsols. Varför föredrog man det ena eller det andra? Åt vilket håll gick de i Eder trakt? Gingo vingarna olika på olika typer av kvarnar? Hur ofta justerades vingarna? Varför justerades de och hur bar man sig åt? Signalerade man med vingarna? Vilka signaler känner Ni till? När kom självsvickarna i bruk? Vem var först med dem? När kom självdrejarna? Vem hade först en sådan? Är "krögvart" och "hätthjul" lika gamla drejningsdoningar? Om någon är yngre, när kom den nyheten? Vilka fördelar ha de olika drejningsanordningarna? Är det endast små kvarnar som kunna ha drejning genom hätthjul? Vilket kvarnsegel är det äldsta? Två-tre-fyrakloaseglet eller något annat? När började man använda axlar av järn eller skoning av järn på träaxeln? Känner Ni till om man skott drejkransen med järnskena? Varför började man med dessa nyheter och vem tog initiativet? När började man använda kross, sikt och andra maskiner? Vad användes de till? Vem skaffade sig tidigast dessa redskap? När slutade man använda dem? Av vilken orsak? Känner Ni till kvarnar, som dragits av hästar? När, var och varför ha de kommit till? Vilka loft hade kvarnen och vad rymde de? Kvarnbyggare. Vet Ni, vem som byggt de kvarnar Ni inledningsvis omtalat? Meddela allt Ni vet om olika kvarnbyggare och först och främst namn, ort och tid för verksamheten. Känner Ni till vilka kvarnar olika kvarnbyggare byggt utöver dem i Eder trakt? Varifrån kommo dessa kvarnbyggare och var hade de lärt sitt yrke? Livnärde de sig med annat än kvarnbygge? Hur betalades de? Hur många medhjälpare behövdes i regel för att bygga en kvarn? Känner Ni till några kvarnar, som byggts av utländska kvarnbyggare? Kvarnbyggarna gingo efter bestämda mått, när de byggde sin kvarn. Känner Ni till, vilka mått en kvarn skulle ha för att vara förstklassig? Vet Ni någon kvarn, som byggts efter dessa mått? 2

3 Känner Ni till någon i trakten, som gjort en särskilt framstående insats för kvarnbyggnad eller kvarndrift och infört moderniseringar och nyheter? Ägare och organisation. Vem ägde de ovan av Eder nämnda kvarnarna? Var ägaren själv mjölnare? Utarrenderades kvarnen? Eller lät ägaren sköta den genom anställd personal? Hade gods och större gårdar egna kvarnar? Fingo även andra än underlydande mala på dessa? På vilka villkor? Funnos flera ägare till en kvarn? Ägdes kvarnen av ett kvarnlag, vissa gårdar eller en hel by? Hur fördelades då nyttjanderätten och underhållsskyldigheten? Fingo också torpare och husmän vara med i dessa kvarnlag? Funnos särskilda villkor för dem, i så fall vilka? Fanns en särskild mjölnare anställd? Känner Ni till något om de gamla byalagens kvarnar före skiftet? Vilka bestämmelser fanns om underhåll och nyttjanderätt? Vad hände med dessa kvarnar i samband med skiftets genomförande? Har Ni hört talas om, att man byggt väg från en by till en annan, för att man skulle få tillgång till kvarnen? Betalning. Tull. Mjölnarens ställning. Hur erlades betalningen för malningen? Hur länge har det tagits tull vid kvarnarna i Eder trakt? Var det vissa kunder som erlade tull, andra kontant betalning? Hur erlägges betalningen nu? Vad använde mjölnaren tullen till? Hörde jord till kvarnen? Hur mycket? Födde mjölnaren upp svin? Drevs bageri jämsides med kvarn- driften? När började detta och när och varför upphörde det? Vad var det som kom kvarntullen att försvinna? Vilka var dess för- och nackdelar? När började man köpa färdigt bröd eller skicka säden till industrikvarnar? Om det gäller vattenkvarnar med dammar, bedrevs då fiske i dessa? Vad för slags fiske? Vem hade rätten till fisket? Mjölnaren eller ägaren? Var fisket betydande? Såldes fisk? Hur var den allmänna inställningen till mjölnarna och uppfattningen om dem? Konkurrerade olika mjölnare om att få kunder till sina kvarnar? Vilka uttryck tog sig denna konkurrens? Hur skulle en god mjölnare vara? Vad ansågs om hans ekonomiska förhållanden? Hurudan var hans sociala ställning? Fick han hedersuppdrag? Hur placerades han vid kalas? Hur gick det till att lära till mjölnare? Ur vilken samhällsklass rekryterades de? 3

4 Funnos mjölnardrängar vid kvarnen? Vari bestod deras arbete? Var bodde de? Hur var deras sociala ställning jämförd t.ex. med andra drängars? Malningen. Det har på vissa håll förekommit att man torkat säden, innan den transporterades till kvarnen. Hur förhöll det sig därmed i Eder trakt? Känner Ni till att man i andra trakter brukade torka eller rosta säden? Av vilken anledning gjorde man detta? Var skedde torkningen? Hur transporterades säden till kvarnen? Hur sågo mjölsäckarna ut? Voro de särskilt märkta för olika ägare? Hur mycket brukade de väga? Beskriv steg för steg hur mjölnaren förfor med säden från det den kom till kvarnen och till den utlämnades! Var förvarades den? Vad var det första man gjorde med den? Etc. Maldes säden flera gånger för att kvalitén skulle bli finare? När började man i så fall med detta? Vad kallades de olika kvalitéerna? Hade man alltid samma mjölring? Om man malde foder- och brödsäd på samma kvarn, hur gjordes den då ren för brödsäden? Ville bönderna ha tillbaka mäld av sin egen säd? Gäller detta vissa sorter eller alla? Vad var orsaken? Voro bönderna noga med att mjölnaren malde, så snart vädret var tjänligt? Hur gick det till att mala igång en kvarn? Funnos särskilda specialister? Vilka fordringar ställdes på dessa? Hur skulle en kvarn gå för att anses bra? Vilka skador kunde en plötslig vind förorsaka kvarnen? Brukade det finnas plats för övernattning i kvarnen? Vilka kvarntyper gäller detta? Har Ni hört talas om, att bönderna tillbringade väntetiden i kvarnen? Fanns särskilt rum i kvarnen härför? Hur var det inrett och var låg det? Hur tillbringades väntetiden? Lagade man själv mat? Fanns spis? Förekom det att mjölnaren själv bespisade sina kunder? Gällde bespisningen i så fall alla eller blott en viss kundkrets? Fick man mat allt efter den mäld man förde med sig? Folktro, sägner och händelser. Har Ni hört talas om, att mjölnaren skyddade sig mot onda väsen genom att på kvarnens bjälkar eller annorstädes rista kors eller annat? Känner Ni till kvarnar, där det finns inristade märken, årtal eller figurer? Vilka faror trodde man lurade på kvarnen och mjölnaren? Berättade man om något särskilt väsen, som sades hålla till i kvarnen och som kunde hjälpa eller skada mjölnaren? 4

5 Var det förbjudet eller farligt att mala vissa dagar på året? Vilka dagar gällde det och varför var det farligt? Vilka dagar voro särskilt gynnsamma och av vilken orsak? Skulle säckarna läggas åt ett särskilt håll då de lastades på vagnarna och i så fall varför? Berätta vad Ni i övrigt känner till om gammal folktro om kvarnar! Ordspråk och talesätt om kvarnar och malning? Berättas någon sägen om någon kvarn eller mjölnare? Känner Ni till särskilda händelser såsom mord, eldsvådor eller olyckor, som inträffat vid kvarnar? Ytterligare upplysningar. Bilder. Folklivsarkivet är tacksamt att få upplysningar av alla slag om våra kvarnar. Denna frågelista är inte fullständig, varför åtskilligt säkert finns att tillägga. Vi tar tacksamt del av alla ytterligare uppgifter. Folklivsarkivet önskar också få som gåva eller lån fotografier, teckningar eller målningar av kvarnar ävensom hithörande handlingar, såsom kontrakt, syner eller dylikt. Var vänlig meddela, om Ni önskar att vi återsänder sakerna samt anteckna Edert och kvarnens namn på korten jämte adress. September