Vad är ljud? Amplitud

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad är ljud? Amplitud"

Transkript

1 Vad är ljud? Ljud är vibrationer i luften som orsakar tryckvariationer som utbreder sig som ljudvågor, vilket i sin tur påverkar dina öron. Med andra ord uppstår ljud genom att ljudkällan sätts i svängning och ljudvågorna fortplantas genom luften En mikrofon omvandlar sedan tryckvariationerna till spänningsvariationer. En högtalare fungerar som en omvänd mikrofon genom att omvandla spänningsvariationerna till tryckvariationer. Kort och gott: ljudkällan skakar och ljudet flyger iväg i luften, öronen skakar i takt med ljudet precis som mikrofonen. Därefter skakar också högtalaren i takt - och vi hör ljud. Amplitud Ljudstyrkan, eller amplituden som det kallas på fackspråk, mäts i enheten decibel (db). Den följer en så kallad logaritmisk skala, vilket innebär att en ökning med 10 db fördubblar den upplevda ljudstyrkan. 50 db är exempelvis gånger så mycket som 10 db. 0 db är det svagaste ljudet vi människor kan uppfatta, medan 60 db är vanlig samtalston. Den minsta förändringen vi människor kan höra är en ökning eller minskning med 3 db. Skillnaden mellan den svagaste och det starkaste ljudet kallar vi för dynamik och örat har en mycket stor dynamik. Ljudtyp Ljudnivå Relativ ljudenergi Hörbarhetsgräns 0dB 1 Klocka 10dB 10 Viskning 20dB 100 Hus på landet 30dB Lägenhet, restaurangssor 40dB Kontor, tyst bil 50dB Samtal på 1 m avstånd 60dB Gatubuller, normalt verkstadsljud 70dB Bilhorn 80dB Motorcykel, bullrande fabrik 90dB Symfoniorkester 100dB Tryckluftsborr, ljudanläggning 110dB Jetflygplan på nära håll 120dB Smärtgräns 130dB Låg amplitud ger låg ljudstyrka och vi registrerar ett svagt ljud (exempelvis en viskning). Hög amplitud ger hög ljudstyrka och vi registrerar ett starkt ljud (exempelvis ett jetplan).

2 Tonhöjd Du har säkert försökt prata med en extrem mörk röst någon gång - precis som de som talar in speaker för filmtrailers. Vad man egentligen gör är att man sänker tonhöjden. Försöker man istället prata ljusare så höjer man tonhöjden. Ett ljuds tonhöjd (även kallat frekvens) är de antal svängningar som ljudet gör per sekund. Svängningarna mäts i enheten Hertz (Hz) och 1 Hz är detsamma som en svängning på en sekund. En låg frekvens ger en basaktig ton medan en hög frekvens ger en diskantaktig ton. Tonhöjden blir lägre då avståndet mellan våglängderna blir längre, medan "höjden" för frekvensen är konstant. Det mänskliga örat hör frekvenser mellan Hz, men detta är mycket individuellt samtidigt som det försämras med åldern. Hundvisselpipan frångår exempelvis ljud som ligger på en frekvens över Hz (20 khz) vilket innebär att hundar hör ljudet, men inte vi människor. Tonområde Bas Mellanregister Diskant Frekvens 10 Hz Hz 200 Hz Hz Hz Hz Omfånget för mellanregistret kan dock variera. Ett vanligt förekommande begrepp är också så kallad pitch. Att pitcha ett ljud innebär att man ändrar dess tonhöjd och därmed gör exempelvis en mansröst ljusare, eller en kvinnoröst mörkare. Lång våglängd ger låg tonhöjd och vi registrerar ett basljud (exempelvis en mansröst). Kort våglängd ger hög tonhöjd och vi registrerar ett diskantljud (exempelvis en kvinnoröst). Ljudhastighet Ljudet rör sig i en hastighet om ungefär 340 meter/sekund i luften. I vatten rör sig ljudet meter/sekund. Temperatur ( C) Ljudhastighet (m/s) , , , , , , , , ,2

3 Sammanfattning Amplituden är ljudets styrka och mäts i decibel (db). En ökning med 10 db fördubblar den upplevda ljudstyrkan. Hög amplitud ger hög ljudstyrka, låg amplitud ger låg ljudstyrka. Tonhöjden eller frekvensen är hur lågt eller högt en ton låter, såsom en mansröst eller kvinnoröst. 1 Hertz (Hz) är 1 svängning per sekund. Människor hör i omfånget 20 till Hz (20 khz). Amplituden "mäts" på höjden, medan tonhöjden/frekvensen mäts på längden. Ljudteknik Ljud. Vad blir omgivningen utan ljud? Eller en film, vem kan få för sig att titta på en två timmar lång stumfilm, rätt om den är gjord av självaste Spielberg? Förmodligen ganska få, men om ljudet fanns där, hur många skulle tänka på att det verkligen fanns alla gånger? Förmodligen lika många. För att få en viss insikt i hur ljud skapas och bearbetas krävs en hel del kunskaper om hur tekniken fungerar och används. Den kunskapen får du här. Allmänt om ljudteknik Akustiska förutsättningar För att kunna göra bra inspelningar, så krävs det att inspelningsmiljön är den rätta. Det gäller först och främst att avskärma oljud som kan förekomma, till exempel vindsus, fläktsurr, toalettspolning, trafikbuller, med mera. Det man kan göra åt dessa problem är att helt enkelt välja lämpliga tider då det inte förekommer så mycket av den sortens ljud. Man kan även isolera störkällorna. Har man ljudskärmar kan man ställa upp dem på strategiskt valda ställen. Det gäller att prova sig fram, ingen inspelningsplats är den andra lik. Vill man inrätta en särskild studio för ljud och/eller filminspelning, bör man lägga stor vikt vid akustiken. till exempel kan man isolera väggarna med mineralull (ca: 20 cm) och luft (en ca: 5cm bred luftspalt), samt klä väggarna med träpanel. Även nu kan man möblera med ljudskärmar och draperier. Heltäckningsmatta är det givetvis också mycket bra. När har man nått en lämplig studiomiljö? En studio ska inte ge upphov till eko, i alla fall ska efterklangstiden vara mycket kort. Eko vill man aldrig ha i ett rum där man spelar in, det kanske låter bra på plats, men på band låter det "burkigt", eko lägger man alltid till efteråt. Den ideala inspelningsplatsen är den med mycket ljudabsorbenter, och inga resonanser, som bildas när två parallella ytor finns, till exempel två väggar. Därför är det bra med snedtak. För amatören som på enkelt sätt vill lösa detta inomhus bör spela in ljud i ett sovrum, med obäddad(e) säng(ar), heltäckningsmatta, öppna garderobsdörrar, gardiner, samt gärna med snedtak. Då går det att få ett ganska hyfsat resultat.

4 Mixerbordet Då ens produktioner blir större och mer komplicerade behöver man ett mixerbord. Att spela in ljud utan ett mixerbord är som att åka skidor - utan stavar. Det går hyfsat bra men långsamt till en början, men vid minsta sväng eller uppförsbacke faller man. De som sett ett riktigt stort mixerbord har säkert förundrats över det till synes virrvarret av rattar och spakar som finns, men det finns alltid en viss logik i det. Vana användare hanterar det som om det var lika enkelt som att hantera köksfläkten. Här förklaras nu hur en mixer fungerar, och vad dess komplexitet beror på. Ingångsmodulen innehåller hela signalkedjan för en ingång på mixerbordet. Om mixerbordet sedan har 40 ingångar innebär det att det har 40 likadana ingångsmoduler. Bilden nedan visar en ingångsskena på ett ganska vanligt förekommande mixerbord. Följande finns: Gain Kan även heta trim. Med denna ställer man ingångens känslighet, till exempel En mikrofon har ju mindre utgångsnivå än en cd-spelare, man ställer då gain-ratten, så att det är helt tyst när fadern är neddragen. En strömbrytare kan även finnas som grovinställning line/mic). Med den ena grovinställer man om man vill ha line (0,775V) eller mikrofonsignal (ca 10 mv). Det brukar även sitta en peak-lampa, eller overload som blinkar till när signalen blir för stark. Pan Förkortning för panorering, som innebär att man lägger ljudet antingen i mitten eller åt kanterna i ljudbilden. Man kan även säga balansinställning. Tonkontroll (hi, mid, lo) Tonkontrollerna är nästan ett helt kapitel för sig, det kan finnas många olika typer och de kan vara mycket avancerade. De vanligaste är en kontroll för varje frekvensområde, dvs, en kontroll reglerar ljudnivån i det låga frekvensområdet, kallad basen. Sedan finns det mellanregister och diskant, som ju då reglerar i nivån i mellan, respektive höga frekvensområdet. Vill man alltså skära bort diskanten, sänker man volymen för diskanten. En typ av tonkontroll är den svepbara, som återfinns på de lite dyrare mixerborden. Här finns det en nivåkontroll, och en ratt där man bestämmer var man vill in och reglera, dvs, i vilket frekvensområde. Vill jag ta bort ljudet som finns vid 2,5 khz, ställer jag frekvensratten på 2,5kHz och drar ned nivåratten till noll. Man kan alltså göra ljudet fylligare med mera bas och göra röster tydligare med en ökning i mellanregistret. Men, för mycket rattande kan leda till att ljudet förstörs, och man hittar inte tillbaka till hur det var från början. Av denna anledningen kan det finnas en knapp som helt kopplar ur tonkontrollerna. Tappningar (cue, effect) Med dessa ställer man in hur mycket tappning man vill ha ifrån just den ingångsskenan. Alltså man plockar ut ljudsignalen vid en speciell punkt på ingångssteget, vanligtvis före eller efter fadern. (s.k. prefade och postfade, ofta valbart) Tappningarna kan man använda som effekttappning, dvs man

5 lägger på en yttre effekt, till exempel eko. Man kan även ha en särskild lyssningstappning, s.k. Cue. Med denna kan man lyssna på vilken kanal man vill, eller jämföra två precis hur man vill. En förfining av cuetappningen är solo-lyssningen eller pre/post- fadelistening, som alla fungerar på liknande sätt. Med en knapp på varje kanal kan man koppla in kanalen man vill lyssna på till hörlurarna. Man kanske vill kolla att cd-spelaren har gått igång utan att vrida upp fadern, vilket skulle förstöra en inspelning. Eller misstänker man att keyboardisten spelar falskt i ett band, och vips med en knapptryckning kan man kontrollera endast honom. Detta kallas för sololyssning Vill man lyssna bara på trummisen och basisten samtidigt, gör man detta enkelt med prefadelisteningknappen. Fader Fader vår som är i him... Nej, i detta sammanhang uttalas det "fäjder", och finns längst ned på alla mixerbord. Med denna ställer man hela ingångsmodulens volym. Här kan man således till exempel växla ljudet mellan två cd-spelare, en laddad med Beethoven och den andra med Metallica, för att höra om man märker någon skillnad... Assign Här ställer man in vart man vill ha signalen. Används när man vill spela in på flerspårsband-spelare. Vill man lägga sina tio mikrofoner på var sitt spår på rullbandspelaren, får man "assigna" varje kanal till sitt respektive spår på bandspelaren. Effekter Gör man en rymdfilm eller spelar in populärmusik, vill man ofta förvränga ljudet till oigenkännlighet, eller för att få futuristiska ljud som alla kommer att undra varifrån de är hämtade. Sanningen är den att nästan inget ljud som ska användas professionellt lämnas helt utan någon effektbearbetning. Man kanske inte vill få radioprataren att låta som Kalle Anka, men ofta vill man skära bort oönskade ljud som tyvärr ofta hamnar i bakgrunden. Radioprataren har kanske ett väldigt irriterande s-väsljud, som nästan låter som en vissling. Med lite teknik kan man skära bort detta utan att göra vår radiopratare arbetslös. I djungeln av allt nytt tar jag upp de viktigaste som kan vara bra att ha. Dock, de tekniska detaljerna är för olika från fabrikat till fabrikat, därför lämnar jag det så länge. Kompressor En pryl som reglerar nivån hos en signal, till exempel från en mikrofon. Detta innebär att om man pratar en halvmeter ifrån mikrofonen ska detta låta lika högt som när man pratar en halvcentimeter ifrån den. En kompressor kan även vara användbar till trummor, en dålig trummis kanske inte slår lika hårt varje gång, men med en kompressor fixas detta så att det låter som han gör det. Tyvärr förstärks bakgrundsbruset också, och om det är tyst för en stund ("stunden" kan ställas in) försöker kompressorn att förstärka bakgrundsbruset till den inställda nivån, dvs lika högt som vanligtvis ska vara med tal eller musik. För konkret exempel, lyssna på Sveriges Radios nyhetsutsändningar, och speciellt efter en avslutad mening eller när uppläsaren är tyst för en stund. Helt plötsligt går bakgrundsbruset upp. Om uppläsaren är tyst "för länge" mellan varje ord, eller om kompressorn är felinställd, kan man uppleva hur ljudet pumpar, dvs, bruset går upp och ned om vart annat.

6 Expander En omvänd kompressor, arbetar som så att när en svag signal når ingången dämpas denna. Tar bort till exempel scenbrummel, bakgrundssus med mera. Men det innebär att man måste prata nära mikrofonen och tillräckligt högt. Tröskelnivån kan man ställa in, förstås. De-esser Detta är en speciell kompressor som komprimerar i förvalda frekvenser, främst i det högre registret, där s-ljuden i tal språket finns. En de-esser minskar risken för s-ljud i systemet och används framför allt av sångare och talare. Noise Gate Eller brusgrind på svenska. Det är en slags vidareutveckling av expandern som inte släpper fram någon signal alls under en förinställd tröskelnivå. Om signalen däremot är starkare än tröskelnivån släpps signalen igenom. Detta är mycket bra då man vill stänga ute störljud. Tekniken bygger på örats oförmåga att höra svaga ljud som döljs bakom ett starkare. Gaten tar alltså inte bort störljuden utan de döljs helt enkelt av den starkare signalen. Eko, Reverb En vanlig effekt som skapar fyllighet åt annars torra ljud. Man kan få effekten av att man varit i en kyrka och spelat in. Nuförtiden används nästan uteslutande digitala reverb, främst av praktiska skäl. Innan digitaltekniken kom användes såväl bandekon som fjäderekon och plåtekon, alla var otympliga och man kunde spoilera resultatet om man hanterade dem ovarsamt. De flesta modeller av reverb kan oftast programmeras för olika typer av efterklang, till exempel stor eller liten lokal, garage, kyrka, eller kanske en jättekatedral, etc. Harmonizer Med denna kan du "pitcha" (eller transponera som det heter) toner upp eller ned någon oktav. Används till exempel för att korrigera falska toner. Man skall bara för detta inte tro att man kan gå in i en studio och sjunga hur falskt som helst, för att sedan låta tekniken göra jobbet. Den berömda regeln gäller: Skit in - skit ut. Ett rassligt och ostämt piano med dålig pianist går aldrig att fixa till så det låter som ett Mozartstycke. Tekniken ska bara vara ett hjälpmedel för att du ska kunna förverkliga dina skapartalanger! Den berömda regeln gäller: Skit in - skit ut... Tekniken ska bara vara ett hjälpmedel för att du ska kunna förverkliga dina skapartalanger! Doubling En slags fördröjningseffekt som bygger på att ingående signalen fördröjs med ca millisekunder och sedan åter blandas med originalsignalen. Effekten blir att ljudet blir fylligare och upplevs som kraftigare. Vid längre fördröjning (ca: 50 ms eller mer) låter det mera som en snabb upprepning.

7 Chorus I ett Chorus varierar man fördröjningstiden hela tiden inom ett visst område till exempel millisekunder. Man får då ett svävande ljud. Med olika inställningar kan man få fram olika effekter, Flangern fungerar som choruseffekten, men med kortare fördörjningsintervall, 1-2 ms. Den korta fördröjningstiden kommer nära ljudkällans egen våglängd, vilket gör att det uppstår faseffekter. Ljudupptagning Ljud är ganska knepigt att spela in till skillnad från bilden. På bilden ser man direkt om någonting är fel, t.ex. färgerna, ljuset, skakig kamera etc. Fel i ljudet måste man lyssna sig till noggrant och det är betydligt svårare än att hitta bildtekniska fel. En bra inspelningmiljö för ljud måste därför vara fri från buller och eko, samtidigt som man måste välja rätt mikrofon och rätt mikrofonavstånd En bra ljudinspelning Vad är egentligen en bra ljudinspelning? En bra ljudinspelning har en hög teknisk kvalitet fri från störningar och brum, samtidigt som det ger dialog och karaktärsljud tydlighet och "fyllighet". Absolut viktigast är tydligheten. I efterarbetet brukar man kunna korrigera små felaktigheter i ljudet och lägga på olika så kallade equalizer-filter som korrigerar bas, diskant och andra frekvensområden. Det är värre med bilden. Möbler och inredning Alla möbler och saker påverkar ljudet. Generellt kan man säga att mjuka material och ytor (t.ex. mattor, fåtöljer, gardiner och soffor) tar upp ljudet och absorberar det, medan hårda ytor (t.ex. kakel, glas, metall och väggar) studsar tillbaka ljudet. För att få en bra ljudinspelning krävs det att man balanserar dessa material så att man inte får en miljö som har för mycket "dött" ljud eller för mycket eko. Det är därför man alltid lägger till eko och andra ljudeffekter i efterhand, så att man får kontroll över ljudet. Eko på plats låter oftast "burkigt" och konstigt. Det är dessutom väldigt svårt att få tydlighet i ljudet. Andra typer av störande ljud är bl.a. vindbummel som uppstår när svaga vindpustar når mikrofonen. Detta motverkas lättast genom att sätta en stickad vante på mikrofonen. I ett rum med mycket "hårt" rum kan man mjuka upp ljudet med mattor, tyger, fördragna gardiner och draperier eller äggkartonger! Äggkartonger har den fördelen att ytan är ojämn, vilket gör att ljudet som inte absorberas, "studsar" i olika riktningar och fördelas jämnt över rummet. Se dock till att inte ljudisolera för mycket, då ljudet kan bli väldigt livlöst och till och med låta "dött". I ett "mjukt" rum däremot kan hårda material som träfiberskivor, speglar, kakel eller metall underlätta för ljudinspelning.

8 Absorberande material Plast Trä Mjuka möbler Mattor Gips Reflekterande material Metall Kakel Glas Speglar Träfiberskivor Mikrofonavstånd Det enda man egentligen behöver veta är att ju kortare avstånd mellan mikrofonen och ljudet desto bättre blir ljudet. Ett avstånd på 50 cm är att rekommendera vid en inspelningsplats med "normal" inredning eller miljöljud. Ju mer eko desto kortare måste avståndet vara, t.ex. från 30 cm eller nästan inpå ljudkällan. Undvik dock att gå allt för nära ljudkällan. Då kan så kallade puffljud lätt uppstå, t.ex. ljud med bokstaven "p" som "slår i" mikrofonmembranet. Arbetar man med myggor, dvs små mikrofoner som kan fästas på exempelvis en slips, är det nödvändigt att placera den på rätt sida om slipsen. Om "offret" vänder huvudet uteslutande åt höger (som t.ex. vid en TV intervju) bör även myggan vara placerad på höger slipskant så att man får bästa täckning på ljudet. Det är även viktigt att videokameran eller ljudinspelningsutrustningen är inställd på manuell volymreglering. Använder man den automatiska volymregleringen kommer ljudet att "pumpa" när ljudet förändras. Så fort någon pratar sänks ljudet för att inte bli överstyrt. När talaren sedan tystnar ökar ljudnivån till följd av att även bakgrundsljudet ökar. Innan man startar den riktiga ljudinspelningen måste man alltid göra ett röstprov för att ställa in ljudnivåerna (se dock till så att skådespelarna eller liknande inte höjer rösten inför röstprovet). Handhållen mikrofon En mikrofon som hålls i handen är vanligt vid intervjuer och möjliggör en "närbild" av ljudet. Det kräver å andra sidan att man håller den i ett stadigt grepp, för annars kan oljud uppstå när man byter grepp. Håll mikrofonsladen i en ögla runt fingrarna så att det inte uppstår oljud och störningar på grund av glappkontakt, speciellt när man använder amatörkontakter såsom minitele. Försök även att undvika allt för häftiga vinklingar med mikrofonen mellan dig och den du intervjuar, det blir väldigt irriterande för den som tittar plus att vindljud kan uppstå i riktade mikrofoner. Håll mikrofonen upprätt så att både du och intervjuoffret talar rätt ner i den. Ännu bättre vore att använda en så kallad åtta-kopplad mikrofon, vilken tar upp ljud från två riktningar samtidigt.

9 Mikrofonbom Med mikrofonen fäst på en lång bom kan man komma ljudkällan närmare och få ett ganska störningsfritt ljud. Håll mikrofonbommen i ett brett grepp så att du får bra stabilitet och håll bommen under bildkanten i den mån du kan, det är lättare än att hålla den ovanför motivet. Mikrofonsladden tejpas noga vid bommen i utfällt läge för att inte ge störningar eller fastna i ljudteknikerns armar eller händer. Om man behöver dra in "spöet", dvs göra det kortare, är det bara att snurra bommen så snurras och spänns även sladden. Flera mikrofoner Två eller fler mikrofoner är användbart när t.ex. två personer pratar med varandra. Med två riktade mikrofoner på var sin mikrofonbom kommer båda mikrofonerna nära ljudkällan. Ljuden läggs ihop i en ljudmixer med en kanal för varje ljudkälla. I ljudmixern bestämmer man även hur hög ljudnivå varje enskilt ljud skall få. Pratar den ene lite svagare än den andre måste ändå ljudnivån ställas in så att signalen spelas in lika högt. Detta görs för att "trycka undan" alla andra ljud och få en störningsfri ljudinspelning. Under efterarbetet ställs sedan alla ljudnivåer in för att passa varje litet ljud. Professionella videokameror har oftast en egen nivåkontroll för ljudet vilket eliminerar användandet av en ljudmixer. De flesta mikrofoner är dessutom i mono, vilket gör att man kan använda videobandets stereokanaler för varje mikrofon, men då är det svårt att samtidigt filma som man ska ställa in ljudnivån. Separat ljudinspelning Om man vill kan man spela in ljudet separat istället för att med videokameran fånga ljudet. Det är ingenting att rekommendera om man jobbar med video - videobandet har ju ett ljudspår som duger väl, såvida man inte har höga krav på ljudet. Men om man spelar in på 35 mm film eller dylikt så finns det inga ljudspår i kameran (det finns visserligen på vissa filmtyper, men det används ej). Istället så spelar man in på exempelvis en DAT-bandspelare (Digital Audio Tape) som en B- ljudtekniker springer runt med. Nackdelen med den här tekniken är att man måste synkronisera ihop bilden och ljudet vid redigeringen. Till detta behövs därför en klappa, med vilken man synkar antingen med den smäll som klappan ger när man slår ihop den, eller med hjälp av en visuell tidkod på klappan. Dessutom måste man identifiera varje ljudband väl genom att säga och skriva ner varje scen- och tagningsnummer. Fördelarna däremot, är att man kan röra sig fritt med ljudutrustningen. Man är ju inte begränsad till de rörelser som fotografen gör. Dessutom är man heller inte begränsad till videoformatets ljudspår som man spelar in på, utan kan välja ett betydligt bättre (eller sämre om man nu vill det av någon anledning).

10 Ljudreglering Alla videokameror har någon form utav automatisk nivåkontroll (så kallad Automatic Gain/Level Control eller AGC/ALC) som justerar ljudnivån varefter ljudet förändras. Fördelen med dessa är att man själv slipper tänka på hur ljudet spelas in, men dessa är oftast inte tillräckligt intelligenta utan justerar volymen efter det starkaste ljudet. Det innebär att man kan få en "pumpande" effekt om någon pratar och sedan tystnar. Ljudvolymen ökas när talaren tystnar och bakgrundsljudet blir pinsamt hörbart. Istället bör man slå över till manuell ljudreglering vilket innebär att man själv ställer in volymen på ljudet. För att veta hur hög ljudvolymen är när man spelar in ljudet manuellt, använder man olika typer av utstyrningsinstrument. Den vanligaste formen av dessa instrument är en så kallad Peak-mätare. Det är en pelare med lampor som reagerar blixtsnabbt på ljudets förändringar och visar det som grönt, gult och rött. Det röda fälten visar de högsta ljuden. Ett annat utstyrningsinstrument är en så kallad VU-meter (Volume Units), vilket är en analog mätare som är relativt långsam i sin ljudregistrering och visar därför bara ett medelvärde på nivån. När man styr ut ljudnivån bör den ligga kring en så kallad 0-nivåreferens, eller rättare sagt vid 0 db (decibel), för optimal ljudinspelning. De högsta ljuden, bör inte gå upp högre än till +3 db (A). Tal bör ligga mellan -3 db och 0 db. Om man har för hög ljudnivå (så kallad överstyrning) blir ljudet förvrängt och fenomenet distorsion uppstår. Man brukar då säga att ljudet peakar eller clippar. Ställer man däremot in ljudnivån för lågt försvinner ljudet bland bakgrundsbruset. Normalt används också hörlurar för kontrollysning, där man hör ljudet som mikrofonen fångar in. Att inte använda hörlurar är detsamma som att inte titta i sökaren när man filmar - man har ju praktiskt taget ingen uppfattning om vad som spelas in. Hörlurarna bör omsluta öronen helt så att alla andra ljud stängs ute. Amatörkameror har dock oftast inget uttag för hörlurar och även om de har det, så brukar volymen vara alldeles för låg i dem. Ljudregistrering Det finns tre olika sätt att spela in ljud på en videokamera: Separat ljudspår På bland annat VHS-band finns ett längsgående analogt spår som ljudet spelas in på. FM-ljud Frekvensmodulerat (FM) ljud, eller HD-ljud som det tidigare kallades, innebär att ljudet "bakas ihop" med bilden. Fördelen med detta är att ljudet blir så kallat HiFi-ljud (High Fidelity, hög naturtrogenhet), dvs betydligt bättre än "vanligt" ljud. Nackdelen med HiFi-ljudet är att det alltid hör ihop med bilden. Det går därmed inte att ta bort eller lägga en ny bild utan att ljudet påverkas. En VHS eller S-VHS kamera med HiFi-ljud har alltid ett separat ljudspår vid sidan om HiFi-ljudet, varför ljuddubbning är möjlig på dessa kameror. Detta görs för att man även i en vanlig video ska kunna höra ljudet. Ett Hi8 system som spelats in med FM-ljud, har däremot bara detta ljud.

11 PCM-ljud PCM-ljud är ett digitalt ljud och betyder Pulse Code Modulation, som spelas in vid sidan om videosignalen. PCM-ljudet finns på vissa avancerade amatörkameror, samt på alla professionella. Ljudkvalité upp till 96 khz samplingsfrekvens och 32 bitars upplösning (vilket i stort sett är det högsta man kan ha). Mikrofoner för filminspelning Eftersom det finns olika ändamål med ljudinspelningar finns det också olika mikrofontyper. Vissa tar upp ljud på nära håll - med andra kan man sitta en bra bit ifrån ljudkällan och ändå ta upp ett hyfsat ljud. Samtliga har sina för- och nackdelar. Tekniskt sätt omvandlar en mikrofon ljudvågorna i luften till elektrisk spänningsinformation som tecknas upp på video- eller ljudbandet. Följande mikrofontyper finns: Rundupptagande Riktad (njure) Super-riktad (super-njure) Åtta-kopplad Tryckzonsmikrofon Parabolmikrofon Rundupptagande mikrofon Denna typ av mikrofon som också kallas kula tar upp ljud från alla håll lika starkt, oavsett om ljudet kommer framför eller bakom mikrofonen. En rundupptagande mikrofon används mest för att ta upp akustiken i den miljö man filmar i, men användes tidigare för så kallade ekorumseffekter, vilket är ett sätt att producera ekoeffekter, men idag görs ekon på elektronisk eller digital väg. Fördelen med den rundupptagande mikrofonen är att den är helt okänslig för vind och blåst, men man måste å andra sidan gå väldigt nära motivet för att fånga upp ljudet. Riktad mikrofon Den vanligaste mikrofontypen är en så kallad riktad mikrofon och till skillnad från den rundupptagande, så tar denna upp ljudet från ett längre avstånd. Samtidigt är infallsvinkeln betydligt smalare. Det betyder att den tar upp ljudet åt det hållet mikrofonen riktas åt. Riktas den lite åt sidan från ljudkällan blir ljudnivån lägre, vilket är praktiskt när man vill "skärma av" andra oljud i närheten. Denna mikrofontyp kallas även njure, eftersom infallsvinkeln är formad som en. Nackdelen med denna mikrofontypen är att den är mycket känsligare för vind och blåst, så det kräver att man sätter kraftiga vindskydd i form av skumgummi eller virkade vantar på den. Om man dessutom riktar den fel sjunker ljudnivån.

12 Super-riktad mikrofon Den superriktade mikrofonen (så kallad super-njure) har en ännu smalare känslighetsvinkel än en riktad mikrofon, men tar upp ljudet från mycket längre håll. Därför måste den riktas exakt mot ljudkällan, annars finns det risk för att ljudet försvinner helt. En super-riktad mikrofon ser i princip ut som ett långt rör på cirka 40 cm. Nackdelen med superriktade mikrofoner är att de är väldigt känsliga för vindpuffar och blåst och behöver därför kraftigare vindskydd. Andra typer av mikrofoner Förutom dessa tre grundmodeller av mikrofoner finns det även andra, vissa ej så vanliga som andra. Åtta-kopplad mikrofon En åtta eller åtta-kopplad mikrofon är en mikrofon som tar upp ljud från två motsatta håll. Namnet "åtta" har den fått på grund av sin känslighetskaraktäristik som ser ut som en 8. Denna mikrofonen används flitigt vid intervjuer mellan två personer. Tryckzonsmikrofon Två andra typer av mikrofoner som är relativt ovanliga är en så kallad tryckzonsmikrofon och parabolmikrofon. Det förstnämnda är en fyrkantig platta som tar upp ljudet genom vibrationer i en yta. Den används vanligen på en gitarr och minskar skillnaden mellan direkta och indirekta ljud. Parabolmikrofon En parabolmikrofon är en extremt riktad specialmikrofon som ser ut som en parabol och därav namnet parabolmikrofon. Med denna kan man fånga ljud på väldigt långa avstånd såsom effektljud och fågelljud, men det kräver att man riktar mikrofonen exakt mot ljudkällan. Används också vid exempelvis fotbollsmatcher för att TV-tittaren ska få ljudupplevelsen av att spelarna sparkar på bollen. Zoom-mikrofon Det finns även kombinationer av rundupptagande och riktade mikrofoner, så kallade zoommikrofoner. Med dessa mikrofoner kan man ställa in riktningskänsligheten själv från mer rundupptagande till mer riktad. Vissa modeller ändras till och med samtidigt som man zoomar. Mikrofonen på kameran Alla videokameror har en inbyggd mikrofon, antingen rundupptagande eller riktad. Den rundupptagande mikrofonen spelar dock in hanteringen av kamerakontrollerna och lämpar sig därför inte särskilt väl för ljudinspelning. Professionella kameror har oftast en riktad mikrofon på en utstickande bom. I regel använder man inte mikrofonen på kameran, utan kopplar in en extern mikrofon till mikrofoningången. Kameramikrofonen används däremot oftare för allmän ljudinspelning, då man bara ska ta upp ett miljöljud etc.

13 Val av mikrofon Valet av mikrofon - riktad eller rundupptagande - beror på vilket ändamål man har. Även om den riktade används mest och utgör en bra "grundmikrofon" att utgå från, så kan en rundupptagande vara att föredra eftersom den är okänslig för vindpuffar och blåst. Den riktade och super-riktade kan däremot spela in ljud på ett längre avstånd, vilket är idealiskt när man sätter den på en mikrofonbom för att spela in dialog på film. Dynamiska- och kondensatormikrofoner Det finns också olika konstruktioner av mikrofoner, nämligen dynamiska och kondensatormikrofoner. En dynamisk mikrofon består utav ett membran som är kopplat till en spole som ger samma elektriska spänning som ljudvågorna. De dynamiska mikrofonerna är robusta och relativt okänsliga för stötar och höga ljud, till skillnad från kondensatormikrofonerna. Ljudkvaliten mellan de båda typerna är i princip densamma i dag, men tidigare ansågs kondensatormikrofonen vara något bättre. En kondensatormikrofons membran består av två plattor som trycks ihop när ljudvågorna når den. Det ger en väldigt svag signal som behöver förstärkas redan i mikrofonen, oftast genom en så kallad phantommatning på 48 volt.

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

VIDEOLJUD Introduktion till ljudupptagning

VIDEOLJUD Introduktion till ljudupptagning VIDEOLJUD Introduktion till ljudupptagning Jim Uusikartano, Filmpool Nord,Telefon 0920-43 40 74, Mail: jim@fpn.se Videoljud Författare för denna artikel är Jim Uusikartano. Han arbetar som länsmediepedagog

Läs mer

Signalkedjan i små PA-system. Illustrationen till vänster. Grundläggande signalflöde i ett PA-system. Delar i de gråmarkerade

Signalkedjan i små PA-system. Illustrationen till vänster. Grundläggande signalflöde i ett PA-system. Delar i de gråmarkerade Processorer och masterequalizrar Mikrofoner Musiker och instrument Stagebox och multikabel Mixerbord Lineboxar Multikabel och stagebox Signalkedjan i små PA-system I förra numret gick jag igenom hur du

Läs mer

till tala i mikrofon:

till tala i mikrofon: 2009-11-10 Att tala i mikrofon Att tala i mikrofon för att förstärka rösten kan inte vara någon konst. Men verkligheten har alltför ofta bevisat motsatsen... Om situationen kräver att du måste tala i mikrofon,

Läs mer

I Rymden finns ingen luft. Varför kan man inte höra några ljud där?

I Rymden finns ingen luft. Varför kan man inte höra några ljud där? Ljud Vad är ljud? Luften består av små atomer som sitter ihop och bildar molekyler. När vi hör ljud är det luftens molekyler som har satts i rörelse. Sådana rörelser kallar vi ljudvågor. De sprids och

Läs mer

Effekter och ljudprocessorer

Effekter och ljudprocessorer 2008-09-22 Effekter och ljudprocessorer Mixern är ljudteknikerns främsta elektriska redskap för att påverka ljudet. Den ger möjlighet att justera nivå och klangfärg (med EQ). Men det kan behövas fler möjligheter

Läs mer

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor

Läs mer

Laboration 3, TNGD10 Rörliga medier

Laboration 3, TNGD10 Rörliga medier Laboration 3, TNGD10 Rörliga medier Praktisk övning/workshop 1 laboration á 2h, grupper om 4-8 studenter Idéen med denna laboration/workshop är att ni ska få testa teorin från föreläsningarna, jobba praktiskt

Läs mer

Mixern. Ingångskanal. Vi tänker oss att vi ska följa signalen genom en typisk mixer, från mikrofon till utgång.

Mixern. Ingångskanal. Vi tänker oss att vi ska följa signalen genom en typisk mixer, från mikrofon till utgång. 2008-09-29 Mixern Mixern är PA-systemets centrala enhet. Här har man den största möjligheten att kontrollera ljudet. Mixern har i huvudsak dessa funktioner: Förstärkning av mikrofonsignaler. Klangbearbetning

Läs mer

Lathund för Bose T1 ToneMatch engine

Lathund för Bose T1 ToneMatch engine Lathund för Bose T1 ToneMatch engine ÖVERSIKT...2 Framsida T1...2 Baksida T1...2 ToneMatch väljaren (hjulet)...3 Delar som ingår i ToneMatch...3 T1 TONEMATCH FRÅN BOSE...4 Kort information...4 Ställ in

Läs mer

Mål med temat vad är ljud?

Mål med temat vad är ljud? Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar

Läs mer

Källa: Kunskapsträdet - Fysik

Källa: Kunskapsträdet - Fysik Källa: Kunskapsträdet - Fysik Det är nästan omöjligt att hitta en plats där det inte finns några ljud. Vi störs inte av alla ljud. Utomhus kan man säga att fågelsång och vindens susande hör till tysta

Läs mer

Att fånga den akustiska energin

Att fånga den akustiska energin Att fånga den akustiska energin När vi nu har en viss förståelse av vad ljud egentligen är kan vi börja sätta oss in i hur det kan fångas upp och efterhand lagras. När en ljudvåg sprider sig är det inte

Läs mer

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.

Läs mer

Ljudteknik 5p htc Hz from Sc ra

Ljudteknik 5p htc Hz from Sc ra tch Ljudteknik 5p Hz from Scra Mixningsprocessen Innehåll Mixningsprocessen Mixnings karta mixnings protokoll Mastrering Några Exempel Mixningprocessen Lyssna på varje kanal efter missljud, störningar

Läs mer

Bilaga A, Akustiska begrepp

Bilaga A, Akustiska begrepp (5), Akustiska begrepp Beskrivning av ljud Ljud som vi hör med örat är tryckvariationer i luften. Ljudet beskrivs av dess styrka (ljudtrycksnivå), dess frekvenssammansättning och dess varaktighet. Ljudtrycksnivå

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar.

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. LJUD Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. När strängen rör sig uppåt, pressar den samman luften på ovansidan om strängen => luftmolekylerna

Läs mer

Skapa en direktsändning

Skapa en direktsändning Skapa en direktsändning I denna manual kommer du kunna läsa och få en visuell guide över hur man går tillväga för att sända direkt på 104,9 mhz. Denna manual riktar sig till alla som befinner sig i studion

Läs mer

Ljudteknikern.se - din ljudtekniker på nätet

Ljudteknikern.se - din ljudtekniker på nätet Bättre ljud med rätt placering av PA-högtalare Placeringen av publikhögtalarna är av stor betydelse för hur bra ljudet kan bli. På framförallt mindre arrangemang ser man ofta högtalare som är tokigt placerade.

Läs mer

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Statistisk rumsakustik.

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Statistisk rumsakustik. Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption F8 Rumsakustik, ljudabsorption Omvandla ljud till värme energiförlust Rumsakustik 3 förklaringsmodeller Statistisk rumsakustik

Läs mer

Akustik. Läran om ljudet

Akustik. Läran om ljudet Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar

Läs mer

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan?

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan? Sidan 1 av 5 Bort med bullret! Det finns många sätt att minska ljudet från möbler, leksaker och annan utrustning. Vaxdukar på borden, lekunderlag på golvet och filtklädda leklådor är några av personalens

Läs mer

Fö 6 20080207 Inspelningsrummet. [Everest kapitel 20 och 22-24]

Fö 6 20080207 Inspelningsrummet. [Everest kapitel 20 och 22-24] ETE319 VT08 Fö 6 20080207 Inspelningsrummet [Everest kapitel 20 och 22-24] Det krävs en rad olika övervägande för att bygga ett lyckat inspelningsrum. Hur rummet skall konstrueras och se ut beror till

Läs mer

Akustik läran om ljudet

Akustik läran om ljudet Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite

Läs mer

Tre lagar Vid ljudinspelning är det avgörande att känna till tre viktiga lagar: Ljudvågors spridning. Ljudvågors dämpning och reflektion. Ljudkvot.

Tre lagar Vid ljudinspelning är det avgörande att känna till tre viktiga lagar: Ljudvågors spridning. Ljudvågors dämpning och reflektion. Ljudkvot. Ljudteknik Ljudet i en film är ofta mycket viktigt. Vissa påstår att ljudet utgör halva filmen. Om ljudet låter fel märker publiken det omdelbart och hela filmen kan vara förstörd! Därför är det viktigt

Läs mer

Ljudteknikern.se - din ljudtekniker på nätet

Ljudteknikern.se - din ljudtekniker på nätet Aktiva högtalare eller mixer med slutsteg Som vi konstaterade i förra numret av Skapa bra PA-ljud bestod ett PA av mikrofoner och lineboxar, multikabel, mixerbord, processorer, delningsfilter, slutsteg

Läs mer

Ljud Molekyler i rörelse

Ljud Molekyler i rörelse A här får du lära dig J hur ljud bildas och sprids varför vi ser blixten före vi hör mullret när åskan går vad som menas med ultraljud och infraljud skillnaden mellan starka och svaga samt höga och låga

Läs mer

Hörlursriggen Manual. Kultur i Väst. Version: 2011-06-09/Staffan Melin, Oscillator. Illustration: Staffan Melin/Oscillator

Hörlursriggen Manual. Kultur i Väst. Version: 2011-06-09/Staffan Melin, Oscillator. Illustration: Staffan Melin/Oscillator Hörlursriggen Manual Illustration: Staffan Melin/Oscillator Version: 2011-06-09/Staffan Melin, Oscillator Innehållsförteckning Inledning 3 Förklarar vad utrustningen är till för samt några viktiga begrepp.

Läs mer

Akustikguiden. www.abstracta.se

Akustikguiden. www.abstracta.se Akustikguiden www.abstracta.se 1 Vad är akustik? Akustik är läran om hörbart ljud. Ordet akustik kommer från grekiskans att göra sig hörd. 2 1. Vad är akustik? Vad är ljud? Ljud är tryckvågor i luft. Örat

Läs mer

Disposition. Antalet mikrofoner som behövs beror på vad du ska spela in. Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras?

Disposition. Antalet mikrofoner som behövs beror på vad du ska spela in. Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras? Mikrofonteknik i olika genrer 1 Mikrofonteknik mikrofonval, avstånd och placering 2 Disposition Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras? Närmickning Avståndsmickning Var ska mikrofonen

Läs mer

Grundläggande Akustik

Grundläggande Akustik Läran om ljud och ljudutbredning Ljud i fritt fält Ljudet utbreder sig som tryckväxlingar kring atmosfärstrycket Våglängden= c/f I luft, ljudhastigheten c= 344 m/s eller 1130 ft/s 1ft= 0.3048 m Intensiteten

Läs mer

Ljudteknikern.se - din ljudtekniker på nätet

Ljudteknikern.se - din ljudtekniker på nätet Få sången att höras på scenen Ett ganska vanligt problem är att bandets sångare klagar på att han/hon inte hör sig själv tillräckligt bra. Hör man inte sig själv är det svårt att sjunga rent och snyggt.

Läs mer

Ljudteknik 5p tch Hz from Scra

Ljudteknik 5p tch Hz from Scra tch Hz from Scra Ljudteknik 5p Innehåll Ljudintryck, mikrofonteknik och stereofoni Hörandet Örats känslighet för ljud Örats förmåga att uppfatta riktningar Stereofoni Lyssningsplats Uppfattbara riktningar

Läs mer

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Isolering. Absorption. Statistisk rumsakustik

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Isolering. Absorption. Statistisk rumsakustik F8 Rumsakustik, ljudabsorption Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption Omvandla ljud till värme energiförlust Rumsakustik 3 förklaringsmodeller Statistisk rumsakustik

Läs mer

Teknisk / Audiologisk Information. FREE VC och FREE VC Open FREE Exclusive och FREE Exclusive Open

Teknisk / Audiologisk Information. FREE VC och FREE VC Open FREE Exclusive och FREE Exclusive Open Teknisk / Audiologisk Information FREE VC och FREE VC Open FREE Exclusive och FREE Exclusive Open Översikt Signalbehandling Känn dig FREE alltid och överallt Kort beskrivning Den digitala apparatfamiljen

Läs mer

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 RUM, REVERB,

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 RUM, REVERB, TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 RUM, REVERB, TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 SUSTAIN SUSTAIN Pianosustain SUSTAIN Pianosustain Analog sustain Uppåtkompression Distortion Brus Brum SUSTAIN Stråke och fiol Stråken skapar

Läs mer

Ljus och färg - Lite teori

Ljus och färg - Lite teori Ljus och färg - Lite teori I samband med musik- och ljud-framträdanden pratar vi om akustik, dvs att ljudet färgas av det material som finns i rummet. En fantastisk flygel kan i en bra konsertlokal låta

Läs mer

Att placera studiomikrofoner

Att placera studiomikrofoner Att placera studiomikrofoner TEXT: HÅKAN LINDBERG, MIKROFONEN SVERIGE AB MIKROFONPLACERING Mikrofonens placering är den första och viktigaste faktor som påverkar det slutliga inspelningsresultatet. Utan

Läs mer

MEDIESIGNALER INTRODUKTION

MEDIESIGNALER INTRODUKTION Rev. 150119 US MEDIESIGNALER INTRODUKTION 1 VILKA PROBLEM LÖSER VI MED SIGNAL- BEHANDLING? Akustik. Inspelning av sorl från fikarummet vid TFE. Varför pratar alla så högt? Varför hör man inte vad någon

Läs mer

Upp gifter. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg.

Upp gifter. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg. 1. Bengt ska just demonstrera stående vågor för sin bror genom att skaka en slinkyfjäder. Han lägger fjädern på golvet och ber sin bror hålla i andra änden. Sen spänner han fjädern genom att backa lite

Läs mer

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk. Ljud åk 3-4; station a) Ljudmaskiner 1. Kacklande burk. Beskrivning: Se länk på sidan 'Bygga'. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp

Läs mer

Få ditt skrivbord att vibrera med musik

Få ditt skrivbord att vibrera med musik Användarmanual Paddy Vibe BT Edition Få ditt skrivbord att vibrera med musik 1. Produkt information Paddy Vibe BT Edition är en innovativ 360 högtalare som skapar ljud enli gt principen för resonans. Den

Läs mer

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB Grundläggande akustik Rikard Öqvist Tyréns AB Rikard Öqvist Umeåbo och Akustikkonsult sedan 2011 Industridoktorand sedan semestern 2014, disputation dec 2016 rikard.oqvist@tyrens.se 010-452 31 27 Vad är

Läs mer

Problem med ljudet i Adobe Connect

Problem med ljudet i Adobe Connect Problem med ljudet i Adobe Connect Förberedelser Jag hör inte de andra deltagarna De andra deltagarna hör inte mig De andra deltagarna säger att min röst hackar Jag hör inte en av de andra deltagarna Ljudet

Läs mer

Få ditt skrivbord att vibrera med musik

Få ditt skrivbord att vibrera med musik Användarmanual Paddy Vibe Få ditt skrivbord att vibrera med musik 1. Produkt information Paddy Vibe är en innovativ 360 högtalare som skapar ljud enli gt principen för resonans. Den får hårda ytor av bl

Läs mer

Introduktion och övningar

Introduktion och övningar Introduktion och övningar 1. Inspelning av ljud Denna övning kommer att visa dig hur ljudinspelning fungerar i Sound Studio. Övningen visar hur man ändrar bitdjup och samplingsfrekvens vid ljudinspelning

Läs mer

BRUKSANVISNING PP-9214 FÖRFÖRSTÄRKARE MIXER

BRUKSANVISNING PP-9214 FÖRFÖRSTÄRKARE MIXER BRUKSANVISNING PP-9214 FÖRFÖRSTÄRKARE MIXER 2 Packa upp och installera PP-9214 Även om det inte är komplicerat att installera eller använda denna apparat, kan det vara värt att offra några minuter av din

Läs mer

Problem med ljudet i Adobe Connect

Problem med ljudet i Adobe Connect Problem med ljudet i Adobe Connect Förberedelser Jag hör inte de andra deltagarna De andra deltagarna hör inte mig De andra deltagarna säger att min röst hackar Jag hör inte en av de andra deltagarna Ljudet

Läs mer

Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Lasse Alexandersson

Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Lasse Alexandersson Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Lasse Alexandersson Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Bländare = Skärpedjup Slutartid = Öppettid ISO = Förstärkning Hur jag tänker innan jag trycker

Läs mer

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF NÅGRA FREKVENSER Bastrumma Kropp 60-80Hz, snärt 2,5kHz Virveltrumma Kropp 240Hz, krispighet 5kHz HiHat & cymbaler Gongljud 200Hz, briljans 7,5-12kHz Hängpuka Kropp

Läs mer

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Laborationer i byggnadsakustik Osama Hassan 2010-09-07 Byggnadsakustik: Luftljudisolering Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i

Läs mer

Reglage. ActivSound 75. (1) På/av-knapp Används för att slå på och stänga av enheten.

Reglage. ActivSound 75. (1) På/av-knapp Används för att slå på och stänga av enheten. ActivSound 75 (1) På/av-knapp Används för att slå på och stänga av enheten. () Strömindikator Indikatorn lyser grönt när enheten är påslagen. () Volymkontroll för infraröd mikrofon [Teacher 1 och (Lärare

Läs mer

Ultraljudsfysik. Falun

Ultraljudsfysik. Falun Ultraljudsfysik Falun 161108 Historik Det första försöken att använda ultraljud inom medicin gjordes på 1940- och 1950-talet. 1953 lyckades två kardiolger i Lund (Edler och Hertz) med hjälp av en lånad

Läs mer

Ljudteknik 5p tch Hz from Scra

Ljudteknik 5p tch Hz from Scra tch Hz from Scra Ljudteknik 5p Effekter Innehåll Dynamisk nivå justering Gate (Nivågrind) Kompressor, limiter Expander Tidsrelaterade justeringar Delay (Fördröjning) Reverb (Rumsklang) Flanger, chorus

Läs mer

Instruktioner för hantering. av ljudanläggningen på. Limhamnsvägen 111. Reviderad

Instruktioner för hantering. av ljudanläggningen på. Limhamnsvägen 111. Reviderad Instruktioner för hantering av ljudanläggningen på Limhamnsvägen 111 Reviderad 2018-11-23 Läs denna noggrant innan du börjar ÖDF mixer sid 1 ÖDF mixer sid 2 Slå på ljudanläggningen För att undvika att

Läs mer

B R U K S A N V I S N I N G. Elgitarrförstärkare 30W RMS Black Line FX30 Artikelnummer 7655-0021

B R U K S A N V I S N I N G. Elgitarrförstärkare 30W RMS Black Line FX30 Artikelnummer 7655-0021 B R U K S A N V I S N I N G Elgitarrförstärkare 30W RMS Black Line FX30 Artikelnummer 7655-0021 1 Elgitarrförstärkare 30W RMS Black Line FX30 Artikelnummer 7655-0021 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER Läs bruksanvisningen

Läs mer

Grundläggande signalbehandling

Grundläggande signalbehandling Beskrivning av en enkel signal Sinussignal (Alla andra typer av signaler och ljud kan skapas genom att sätta samman sinussignaler med olika frekvens, Amplitud och fasvridning) Periodtid T y t U Amplitud

Läs mer

Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen

Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen 1 Innehållsförteckning Inledning.....sidan 3 Bakgrund......sidan

Läs mer

the ripple projektet gjordes i grupper om tre med två arkitekturoch teknikstudenter och en student från första året på akustikmasterprogrammet.

the ripple projektet gjordes i grupper om tre med två arkitekturoch teknikstudenter och en student från första året på akustikmasterprogrammet. the ripple detta kandidatarbete utgörs av ett tävlingsbidrag till en amerikansk arkitektur- och akustiktävling som går en gång om året och ges ut av newman student award fund. detta år gick tävlingen ut

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

TV 2400. Trådlösa hörlurar med förstärkare. Bruksanvisning

TV 2400. Trådlösa hörlurar med förstärkare. Bruksanvisning TV 2400 Trådlösa hörlurar med förstärkare Bruksanvisning Översikt Denna broschyr visar en översikt över din TV 2400. ÜBERSICHT TV 2400 1 1 2 3 4 5 7 6 8 1 7 2 3 4 5 6 8 9 10 ÖVERSIKT Mottagare 1 Öronproppar

Läs mer

Komponenter i ett PA-system (Ludwig Ronquist, Grupp 1)

Komponenter i ett PA-system (Ludwig Ronquist, Grupp 1) Komponenter i ett PA-system (Ludwig Ronquist, Grupp 1) Ett PA-system är ett elektroniskt system som är till för att förstärka och dela ut ljud till en publik. PA kommer från engelskans public address vilket

Läs mer

1. Starta programmet 2. Välja projekt antingen redan skapat eller nytt

1. Starta programmet 2. Välja projekt antingen redan skapat eller nytt 1. Starta programmet Först öppnar vi programmet. Antingen finns det i rullningslisten, som jag har längst ner på skärmen. Klicka och programmet startas.1 Om det inte finns där välj program, hitta garageband

Läs mer

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. 10 Vågrörelse Vågor 1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. y (m) 0,15 0,1 0,05 0-0,05 0 0,5 1 1,5 2 x (m) -0,1-0,15

Läs mer

Studien. Teknik. Akustik. Enkätundersökning. En kvalitativ, explorativ studie av ett case. Bestående av tre delar:

Studien. Teknik. Akustik. Enkätundersökning. En kvalitativ, explorativ studie av ett case. Bestående av tre delar: Studien En kvalitativ, explorativ studie av ett case Bestående av tre delar: Teknik Akustik Enkätundersökning Redovisning av Enkätsvar: från lyssnare, musiker, anställda Subjektiv hörselstatus Ljudkvalitet

Läs mer

Handledning nya kontrollbord Mars 2007

Handledning nya kontrollbord Mars 2007 Närradioföreningen Stockholm-Sydväst Handledning nya kontrollbord Mars 2007 1. Kontrollbordets tre delar... 2 2. Orientering.... 2 3. Profilläge.... 2 3.1. Ändra profilläge efter eget önskemål... 3 4.

Läs mer

Så här enkelt är det att använda mixerbordet!

Så här enkelt är det att använda mixerbordet! EFS Missionsförening Södertälje / FU / Anders Olofsson Upprättad 121018, reviderad 121112 Så här enkelt är det att använda mixerbordet! ORGELPREDIK- ALTARSTOLEN KONT KONT Rödmarkerad text innehåller det

Läs mer

SVEDJEHOLMSKYRKANS LJUDMANUAL

SVEDJEHOLMSKYRKANS LJUDMANUAL SVEDJEHOLMSKYRKANS LJUDMANUAL Inledning Denna manual innehåller grundläggande information om den ljudteknik och utrustning samt rutiner som förekommer på Trons Skölds ljudavdelning. Läs denna manual noga!

Läs mer

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up TINNITUS THE NEVERENDING SOUND DANGER ZONE 100 db and up 2 Vad xxx är tin Tinnitus är när det tjuter i öronen. Jämt. Det är mycket vanligare än man tror. Speciellt bland unga. Det vanligaste är att man

Läs mer

Digital Signalbehandling i Audio/Video

Digital Signalbehandling i Audio/Video Digital Signalbehandling i Audio/Video Institutionen för Elektrovetenskap Laboration 1 (del 2) Stefan Dinges Lund 25 2 Kapitel 1 Digitala audioeffekter Den här delen av laborationen handlar om olika digitala

Läs mer

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up TINNITUS THE NEVERENDING SOUND DANGER ZONE 100 db and up Vad xxx Šr tin nitus? Tinnitus är när det tjuter i öronen. Jämt. Det är mycket vanligare än man tror. Speciellt bland unga. Det vanligaste är att

Läs mer

AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS FORM

AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS FORM AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS FORM Rummets form bestämmer ljudvågornas rörelser i rummet. Placeringen av akustikmaterialet bör bestämmas av ljudets rörelser på den specifika platsen för att garantera

Läs mer

F9 Rumsakustik, ljudabsorption

F9 Rumsakustik, ljudabsorption F9 Rumsakustik, ljudabsorption Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption Omvandla ljud till värme energiförlust 1 Rumsakustik 3 förklaringsmodeller Statistisk rumsakustik

Läs mer

Workshop PIM 2 - PowerPoint

Workshop PIM 2 - PowerPoint Workshop PIM 2 - PowerPoint Varje ny sida i bildspelet kallas för en Bild. Foton och andra bilder som man lägger in kallas för Bildobjekt. All text skrivs i Textrutor. Växlingen från en bild till nästa

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Mätningar med avancerade metoder

Mätningar med avancerade metoder Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare

Läs mer

Kod: Datum 2014-02-01. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

Kod: Datum 2014-02-01. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov Institutionen för hälsovetenskap och medicin 2 Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstyp Individuell salstentamen Tentamenstillfälle Uppsamling 1 Provkod

Läs mer

TR 10130489.01 2009-12-21

TR 10130489.01 2009-12-21 TR 10130489.01 2009-12-21 Mätning av ljudabsorption i efterklangsrum Woolbubbles och Squarebubbles, Wobedo Design WSP Akustik Uppdragsnr: 10130502 2 (7) Uppdrag WSP har haft i uppdrag att kontrollmäta

Läs mer

App for measurements

App for measurements F10 Rumsakustik 2 App for measurements Room acoustics Traffic noise APM Tool lite : free Need to use a big clap as sound source Road noise from Tyrens (explanation) Schall app (KW), measurement of SPL

Läs mer

Radio. Odense AR 28. Bruksanvisning. FM-T 1-5 ARI lo-m

Radio. Odense AR 28. Bruksanvisning. FM-T 1-5 ARI lo-m Radio Odense AR 28 CONVENIENCE CONTROL ODENSE AR 28 CONVENIENCE CONTROL Bruksanvisning VOLUME TONE FM-T 1-5 ARI lo-m lo m 1 2 CONVENIENCE CONTROL ODENSE AR 28 CONVENIENCE CONTROL VOLUME TONE FM-T 1-5 ARI

Läs mer

Resultatet av ditt hörseltest

Resultatet av ditt hörseltest Din hörsel Resultatet av ditt hörseltest Dina hörtrösklar är: Frekvens i hertz (Hz) 125 250 500 1000 2000 4000 8000 0 10 20 30 40 50 Hörtröskel i decibel (db HL) 60 70 80 90 100 110 120 2 Noteringar: 3

Läs mer

Appar vi arbetat med

Appar vi arbetat med Appar vi arbetat med Vårterminen 2013 Rönnbäcksskolan 5 juni 2013 ipad projekt Vt-2013 appar vi jobbat med, Sida 1 Choiceboard Creator Vi har använt denna app för att välja sång. Man kan ställa in så det

Läs mer

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen

Läs mer

Ljud, Hörsel. vågrörelse. och. Namn: Klass: 7A

Ljud, Hörsel. vågrörelse. och. Namn: Klass: 7A Ljud, Hörsel och vågrörelse Namn: Klass: 7A Dessa förmågor ska du träna: använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället genomföra

Läs mer

Avancerad ljudmätare CIM8922

Avancerad ljudmätare CIM8922 Avancerad ljudmätare CIM8922 (ver. 1.0. injektor solutions 2005) web: www.termometer.se 2005-09-16 Introduktion Ljudmätaren CIM8922 från injektor solutions, erbjuder dig ett kvalitetsinstrument till ett

Läs mer

1. Innan du justerar ljudkvaliteten

1. Innan du justerar ljudkvaliteten 1. Innan du justerar ljudkvaliteten Funktioner som finns tillgängliga då tillvalet 5.1-kanals/AV-matrisenhet anslutits I nedanstående tabell visas de finjusteringar av ljudet du kan göra om tillvalet 5.1-

Läs mer

Standarder, termer & begrepp

Standarder, termer & begrepp Bilaga 2 Standarder, termer & begrepp Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco 2015-02-18 Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är

Läs mer

Ljudalstring. Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft. Förtätning

Ljudalstring. Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft. Förtätning 1 Akustik grunder Vad är ljud? 2 Akustik grunder Ljudalstring Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Förtätning Förtunning Förtätning Förtunning 3 Akustik grunder Spridningsvägar 4 Akustik grunder Helheten

Läs mer

Comfort Focus Bruksanvisning. Comfort Focus. För ökad koncentration och inlärning. Svenska

Comfort Focus Bruksanvisning. Comfort Focus. För ökad koncentration och inlärning. Svenska Comfort Focus Bruksanvisning Comfort Focus För ökad koncentration och inlärning Svenska 1 Bruksanvisning Innehållsförteckning Sid Laddning 3 Information till läraren 4 Information till eleven 5 Flera mottagare

Läs mer

CINEMA SB100 strömförsörjd soundbar-högtalare

CINEMA SB100 strömförsörjd soundbar-högtalare CINEMA SB100 strömförsörjd soundbar-högtalare snabbstartsguide Tack för att du har valt den här JBL -produkten! Den strömförsörjda soundbar-högtalaren JBL Cinema SB100 är ett komplett, integrerat ljudsystem

Läs mer

Harry Peronius. ilife

Harry Peronius. ilife Harry Peronius ilife Del 4 GARAGEBAND 21. Skapa ett GarageBand-projekt... 75 22. Spela in via mikrofon... 83 23. Redigera regioner... 88 24. Tillämpa effekter... 92 25. Exportera till itunes... 94 26.

Läs mer

Proson RV 2010 Stereo reciever

Proson RV 2010 Stereo reciever Proson RV 2010 Stereo reciever Svensk bruksanvisning SÄKERHETSFÖRESKRIFTER Läs före produkten tas i bruk: Placera enheten på stabila underlag. Undvik att placera den i direkt solljus eller nära en värmekälla.

Läs mer

HOFFER Walkie-talkie set PMR446/SSP3381 Svenska

HOFFER Walkie-talkie set PMR446/SSP3381 Svenska HOFFER Walkie-talkie set PMR446/SSP3381 Svenska Funktioner: 1. Antenn 2. Display, visar aktuell kanal, och andra aktuella funktioner. 3. Pil upp, tryck för att justera ner ljudet, och byta kanal. 4. Pil

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

BE2021 BELLMAN & SYMFON AB SVENSKA

BE2021 BELLMAN & SYMFON AB SVENSKA BE2021 BELLMAN & SYMFON AB SVENSKA BE2021 Maxi Pro 13. Nätadapter 1. Laddningsuttag 2. Mikrofonlampa 3. På/Av 4. Mikrofonknapp 5. Volym/tonindikator 9. Mikrofon 10. Bluetoothlampa 11. Bluetoothknapp 12.

Läs mer

Akustikformler. Pascal db db = 20 log ( p/20 µpa) p = trycket i µpa. db Pascal µpa = 20 x 10 db/20. Multiplikationsfaktor (x) db db = 10 log x

Akustikformler. Pascal db db = 20 log ( p/20 µpa) p = trycket i µpa. db Pascal µpa = 20 x 10 db/20. Multiplikationsfaktor (x) db db = 10 log x Akustikformler Pascal db db = 20 log ( p/20 µpa) p = trycket i µpa db Pascal µpa = 20 x 10 db/20 Multiplikationsfaktor (x) db db = 10 log x db Multiplikationsfaktor (x) x = 10 db/10 Medelvärde av n db

Läs mer

3,5 mm extern mikrofoningång. Storlek och vikt Höjd: 100 mm Bredd: 65 mm Djup: 27 mm Vikt: 120 g, inkl. batterier

3,5 mm extern mikrofoningång. Storlek och vikt Höjd: 100 mm Bredd: 65 mm Djup: 27 mm Vikt: 120 g, inkl. batterier BE1411 Knappar och anslutningar Test / programmering Statuslampor 3,5 mm extern mikrofoningång Intern mikrofon BE9199 / BE9200 Extern mikrofon Tryckknapp för dörrklocka Extern triggeringång Teknisk information

Läs mer