INLEDNING TILL. Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: /55.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska centralbyrån Stockholm, Täckningsår: 1856/ /05 = N.F., [1]-10. Kungl. Maj:ts befallninghavande i Stockholms stad och i rikets 24 län avger underdåniga femårsberättelser av statistiskt innehåll. Berättelserna består av två avdelningar. Första avdelning består av följande rubriker: 1. Länets indelning och naturbeskaffenhet i allmänhet 2. Innevånare 3. Näringar 4. Kommunikationsanstalter och varubyten 5. Kameralförhållanden 6. Politi. Andra avdelning är en tabellbilaga. Statistiska centralbyrån samlar in och utgiver ett sammandrag för hela riket av samtliga femårsberättelsernas huvudsakliga innehåll. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: /55. BISOS H digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-bi-h0-6107_

3 Innehållsförteckning. Sid. Underdånig berättelse Länets indelning och naturbeskaffenhet i allmänhet Innevånare Näringar 3. Tab. Litt. A. Uppgift om bränvinsbrännerierne och derför belöpande afgifter åren Kommunikations-anstalter och varubyten Kameralförhållanden 9. Tab. Litt. B. Bränvinsutskänknings- och minuteringsställen och derför influtne afgifter åren Politi. 10. Tab. Litt. C. Summarisk redogörelse för verkliga Statsbidragen åren Tabellbilagor Tab. N:o 1. Folkmängd Tab. N:o 2. Jordbruk Tab. N:o 3. Boskapsskötsel Tab. N:o 4. Skogshushållning Tab. N:o 5. Dödade rofdjur Tab. N:o 6. Af rofdjur dödade husdjur [inga tabelluppgifter finns] Tab. N:o 7 a. Bergverk, bruk, fabriker och manufaktur-inrättningar år Tab. N:o 7 b Handtverkare och idkare af annan handtering samt deras arbetare år Tab. N:o 8. Allmänna vägar, gästgifverier och skjutsning 19. Tab. N:o 9. Handlande och deras betjening, år Tab. N:o 10. Hemman, jordområde och egendomar m. m., år Tab. N:o 11. Laga skiften under åren Tab. N:o 12. Krono-uppbörden Tab. N:o 13. Sparbankerna Tab. N:o 14. Fattigvården 24.

4

5 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. H) Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny följd. 2. ÅREN KRONOBERGS LÄN. 1. Länets indelning och naturbeskaffenhet i allmänhet. Såsom uti Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes sednast afgifna femårsberättelse omförmäles, innefattar Kronobergs län, enligt den af Hahr år 1861 utgifna Statistiska tablå, en areal af 82,347 qvadratmil, hvaraf 73,553 qvadratrail utgöra fast land. Den återstående ytvidden 8,792 qvadratmil upptages af större och mindre insjöar, hvaraf inom länet finnes ett betydligt antal, och af hvilka Bolmen, till en del belägen inom Jönköpings län, samt Åsnen, Salen, Helgasjön och Rottnen äro de ansenligaste. Länet har endast en stad, Wexiö, med egen jurisdiktion och belägen i länets medelpunkt vid den så kallade Wexiö-sjön; hvarjemte finnes en köping, Ljungby, i Ljungby socken och Sunnerbo härad. För denna köping, hvilken genom Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 15 Oktober 1828 förklarats vara af stad oberoende, är reglemente den 28 Mars 1829 af Kongl. Maj:t fastställdt. För öfrigt är länet indeladt i juridiskt hänseende uti tre domsagor, nemligen: Konga och Uppvidinge, som innefattar 2 härader och lika många tingslag; Kinnevalds, Allbo och Norrvidinge, bestående af 3 härader och 3 tingslag; och Sunnerbo med endast 1 härad och 1 tingslag; samt i administratift hänseende uti 5 fögderier, af hvilka 1 omfattar 2 härader, nemligen Kinnevalds och Norrvidinge, och de öfrige, hvart för sig, motsvara 1 härad, äfvensom uti 17 länsmansdistrikt. Inom detta län, som tillhör 2:dra militärdistriktet, äro förlagde hela Kronobergs regemente om 1,100 rotar, samt 352 rotar af Calmar regemente, 112 nummer af Smålands Husar-regemente och 101 nummer af Smålands Grenadier-bataljon; utgörande Kronobergs jemte Jönköpings, Blekinge, Christianstads, Malmöhus och Hallands län det nionde Bergmästaredistriktet I ecklesiastikt hänseende hörer länet under Wexiö stift och innehåller 43 pastorat och 83 kyrkosocknar. Enligt Kongl. Maj:ts nådiga Bref déh 4 April 1862 har hemmanet N:o 1 Bröttjaryd, 1 mantal, som förut tillhört i verldsligt hänseende Söraby socken af Norrvidinge härad, men i kyrkligt Drefs socken i Uppvidinge härad, äfven i sistnämnda hänseende förlagts till Söraby socken; hvarjemte, i öfverensstämmelse med Kongl. tirefvet den 9 Juli 1864, den s. k. Tveta fjerding, bestående af 51 mantal, hvilken tillförne i verldsligt hänseende hört till Furuby socken och Konga härad, men i kyrkligt till Gårdsby socken i Norrvidinge härad,

6 Tab. N:o 1. 2 Kronobergs län. Innevånare. blifvit jemväl i administratift och judicielt hänseende frånskiljd Furuby och tillagd Gårdsby socken. I öfrigt fortfara de oregelbundenheter uti länets sockne-indelriing, hvilka, enligt sednaste femårsberättelsen, förefunnos vid 1860 års slut; hvadan i afseende å dera åberopas hvad närande berättelse innehåller. Någon ändring i länets förutvarande gränser har under de sednast förflutna åren icke ägt rum; äfvensom länets naturliga beskaffenhet icke undergått annan förändring än den, som varit en följd af verkställda sjösänkningar och andra odlingsföretag. 2. Innevånare. Länets folkmängd, som vid 1860 års slut utgjorde 150,009 personer, har under den derefter följande tiden oafbrutet ökats, år 1861 med 1,612, 1862 med 2,978, 1863 med 1,731, 1864 med 2,550 och 1865 med 1,841, eller under de fem år, hvilka denna berättelse omfattar, med tillhopa 10,712 personer, samt uppgick sålunda vid periodens utgång till 160,721 personer, deraf belöpa sig på Wexiö stad 3,507 och å landsbygden 157,214, eller ungefärligen i medeltal 1,920 personer på hvarje qvadratmil af länets fasta land. Dessa uppgifter äro grundade på mantalslängderne; men om husförhörslängderne tagas till grund för beräkningen, visar sig förhållandet så till vida olika, att, enligt de sistnämnde, folkmängden i länet utgjort vid 1860 års slut 152,225 samt vid utgången af år ,553 personer, eller 1,832 flere än efter mantalslängderne; och torde denna föga betydande skiljaktighet förklaras derigenom, att personer, hvilka afflyttat från eller eljest öfvergifvit den kommun, der de sednast varit skattskrifne och derföre icke vidare upptagas uti samma kommuns mantalslängd, sedermera under ett eller flere år föra ett kringirrande lif och till följd deraf icke blifva någonstädes skattskrifne, ehuru de qvarstå i husförhörslängden för den kommun, hvilken de förut tillhört. Den stora tillökning uti innevånarnes antal, som under sednaste qvinqvennium ägt rum och hvilken öfverstiger folkökningen ej mindre under femårsperioden , då den utgjorde icke fullt 7,000, än äfven de derefter följande åren , hvarunder den uppgick till nära 9,000 personer, anser jag hufvudsakligen hafva sin grund i det lyckliga förhållande, att länet varit förskonadt från härjande farsoter, hvarjemte såsom bidragande orsaker dertill torde kunna antagas dels de ökade tillfällen till sjelfförsörjning, som uppkommit genom tillämpning af den sednast utfärdade författningen angående hemmansklyfning samt afsöndring af jord och lägenheter från hemman, äfvensom Kongl. Förordningen den 18 Juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet, dels ock den rikare arbetsförtjenst i allmänhet, som under den sednare tiden varit att tillgå, i förening med rymligare och bättre bostäder. Utflyttningar till främmande länder hafva ock i mindre betydlig mån förekommit. Såsom en följd af den ansenliga folkökningen borde kunna antagas, att välmågan hos allmogen under ifrågavarande tiderymd betydligen ökats; men ett sådant antagande motsäges i viss mån af den mängd lagsökningar, som den sednaste tiden hos Läns-Styrelsen förekommit. Den genom det stora antalet landthandlande i länets alla trakter hos allmogen väckta och underhållna böjelsen för öfverflödsvaror, hvilka ofta på kredit utlemnas, samt den deraf föranledda ökade lefnadskostnaden, torde ock utgöra ett väsendtligt hinder för uppkomsten af det allmännare välstånd, som eljest bort kunna förväntas. Befolkningen utmärker sig i allmänhet för redbarhet, arbetsamhet och laglydnad; och gröfre brott förekomma sällan. Begäret efter bränvin och andra starka drycker gifver visserligen någon gång sig tillkänna, synnerligast vid besök i staden, äfvensom vid marknader, torgdagar och andra tillfällen, då folk är i större mängd församladt; men på det hela är bränvinssupandét i aftagande, och på landsbygden påträffas endast undantagsvis någon öfverlastad. Förbrukningen af kaffe och öl är deremot i tilltagande. Några egentliga folknöjen förekomma ej; äfvensom någon särskild nationaldrägt icke begagnas af allmogen, hvilken oek numera mindre än förr använder hemmaväfda klädningstyg. Socknebibliothek, för åstadkom-

7 Kronobergs län. Jordbruk och boskapsskötsel. Understöd för missväxt. 3 mande hvaraf allmogen fortfarande visar föga böjelse, finnes endast i några få af länets församlingar, der de ock i ganska ringa mån begagnas. 3. Näringar. A) och B) Jordbruk och Boskapsskötsel. Sedan Eders Kongl. Maj:t i nåder föreskrifvit, att länens Hushållnings-sällskap borde, hvart för sitt område, ombesörja insamlande af erforderliga primär-uppgifter till en jordbruks-statistik samt dessa uppgifters granskning och bearbetning till sammandrag, hafva så beskaffade uppgifter för år 1865, affattade i öfverensstämmelse med det af Statistiska Central-Byrån meddelade formulär, af detta läns Hushållnings-sällskap blifvit, jemte öfver desamma upprättadt sammandrag, till bemälde Byrå insände. Då berörde uppgifter, hvilka genom Statistiska Central-Byrån offentliggöras, innefatta fullständig upplysning om förhållandet med jordbruket och boskapsskötseln under det sista af de år, hvilka denna berättelse omfattar, anser sig Kongl. Maj:ts Befallningshafvande med hufvudsakligt åberopande af meranämnde uppgifter,.till ledning för bedömande af ställningen under de föregående åren, , endast böra i underdånighet tillägga: att under sistnämnda fyra år sädesproduktionen, äfvensom höafkastningen, varit för länets behof tillräcklige; att ladugärdsafkastningen lemnat öfverskott utöfver ortens egen förbrukning; att skörden, uppskattad i korntal af utsädet och med dettas afdrag, utgjorts: är 1861, af hvete 5:te till 8:de, af höstråg 5:te till 7:de, af vårråg 4:de till 5:te, af korn, hafre och blandsäd 6:te till 8:de, af ärter och vicker 7:de till 8:de och af potatis 5:te till 8:de kornet; år 1862, af hvete 3:dje till 6:te, höstråg 4:de till 6:te, vårråg 3:dje till 6:te, korn 4:de till 8:de, hafre 7:de till 9:de, blandsäd 5:te till 8:de, ärter och vicker 3:dje till 4:de och potatis 3:dje till 6:te kornet; år 1863, hvete 4:de till 6:te, höstråg 4:de till 8:de, vårråg 3:dje till 5:te, korn 4:de till 7:de, blandsäd 4:de till 8:de och potatis 6:te till 7:de kornet; år 1864, hvete 5:te till 10:de, höstråg 6:te till 8:de, vårråg 4:de till 7:de, korn 6:te till 8:de, hafre 6:te till 7:de, blandsäd 5:te till 7:de, ärter och vicker 4:de till 6:te och potatis 7:de till 12:te kornet; att handelsprisen per tunna å förenämnde särskilda slag af spanmål, trindsäd och rotfrukter under ifrågavarande 4 år varit: år 1861, å hvete 24 till 26, råg 20 till 21, korn 14 till 15, hafre 6 till 7, blandsäd 10 till 11. ärter 20 till 21, potatis 4 till 5 R:dr; år 1862, hvete 24 till 25, råg 18 till 20, korn 13 till 14, hafre 6 till 7, blandsäd 10 till 11, ärter 20 till 22, potatis 5 till 6 R:dr; år 1863, hvete 20 till 22, råg 16 till 17, korn 12 till 13, hafre 5 till 6, blandsäd 9 till 10, ärter 20 till 21, potatis 4 till 5 R:dr; och år 1864, hvete 17 till 18, råg 14 till 15, korn 11 till 12, hafre 6 till 7, blandsäd 9 till 10, potatis 4 till 5 R:dr; samt att försäljningspriset å kreatur kan anses hafva under femårsperioden i medeltal uppgått till R:dr for en häst, 125 till 130 för en oxe om 13 qvarter, 100 till 110 för en dito om 12 qvarter, 50 till 60 för en stut om 10 qvarter och 50 till 60 R:dr för en ko. I anseende till genom hagel förorsakad skada å den växande grödan hafva räntefria lån af allmänna medel beviljats, enligt Kongl. Brefvet den 26 November 1859, åt 2 landtbrukare i Angelstads by och Angelstads socken till belopp af 2,500 R:dr, att återgäldas med \ under hvartdera af åren 1860, 1861 och 1862, samt, enligt särskilda Kongl. Bref den 16 Juli sistnämnde år, åt åtskillige jordbrukare dels inom Göteryds socken med 2,000,.dels inom Slätthögs församling med 3,000 R:dr, under vilkor att af dessa begge lån skulle Tabb. N:is 2 och 3.

8 4 Kronobergs län. Trädg:s- o. Biskötsel. Hushålln:s-Sällsk:s verksamhet. Landtbr.- o. Msjeriskolor. Skogshushållning. inbetalas hälften vid hvardera af uppbördsstämmorne för 1862 och 1863 årens kronoutskylder, äfvensom Kongl. Maj:t, under den 28 December 1861, af enahanda anledning, åt åtskillige innevånare uti Ryssby, Agunnaryds och Ljunga socknar i nåder anvisat ett kontant understöd utan återbetalningsskyldighet af 400 R:dr R:mt; och har Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 13 Maj 1864 tillagt Dädesjö socknemän, i anseende till den inom socknen det föregående året inträffade svaga skörd, dels ett lån af 4,000 R:dr emot församlingens gemensamma ansvarighet för återbetalningen med j vid hvardera af uppbördsstämmorne för erläggand_e af 1864, 1865 och 1866 årens utskylder, dels ock ett understöd utan återbetalningsskyldighet af 400 R:dr R:mt. Af förenämnda fyra lån äro de till 2 jordbrukare i Angelstads by samt åtskillige jordbrukare i Göteryds och Slätthögs socknar under perioden till fullo liqviderade; hvarjemte under år 1855 å lånet till Dädesjö socknemän afbetalts 1,333 R:dr 33 öre, så att deraf vid periodens slut återstodo oguldne 2,666 R:dr 67 öre Riksmynt. Trädgårdsskötseln har icke i någon betydligare mån gått framåt. Under alla fem åren hafva fruktträden skadats af mask, i följd hvaraf deras afkastning varit ganska ringa. Ofördelaktig väderlek i förening med andra missgynnande omständigheter hafva motverkat alla bemödanden för biskötselns utveckling och förkofran. Bistockarnes antal var vid femårsperiodens slut mindre än vid dess början. Länets Hushållnings-Sällskap har genom ådagalagd nitisk verksamhet väsendtligen bidragit till införande af ett förbättradt jordbruk samt uppmuntran af de binäringar, som dermed stå i samband; och må i sådant afseende nämnas, att Sällskapet bekostat agronomiskt biträde åt jordbrukare bland allmogen; undersökningar rörande torrläggning af större sänka trakter;, premier vid landtbruksutställningar åren 1861 å Gåfvetorp, 1863 i Ljungby och 1865 å egendomen Lidhem, äfvensom belöningar för slöjdflit och fruktträdsplantering; undersökning af länets jordarter, verkställd åren 1863 och 1864 af Landtbruks-Akademiens Agrikultur-kemist, Professoren A. Muller; undervisning i mjölkberedning efter Majoren P. U. Gussanders method; biträde vid täckdikning och skogshushållning åt innehafvare af mindre egendomar och hemmansdelar; aflöning åt en Veterinärläkare; inköp af modellredskap; utarbetande af ritningar till mer ändamålsenliga landtmannabyggnader, än de i orten allmänt brukliga, samt spridning af såväl dessa byggnadsritningar som åtskilliga skrifter och uppsatser angående jordbruket och dess binäringar; hvarjemte Hushållnings-Sällskapet å en af detsamma inköpt mindre lägenhet nära invid Wexiö stad inrättat en undervisningsanstalt i trädgårdsskötsel och trädplantering för eleverne vid härvarande Folkskolelärare-seminarium. Vid den å egendomen Gåfvetorp förlagda lägre landtbruksskolan hafva årligen tolf frilärlingar undervisats såväl i landtbruk som äfven i förfärdigande af dertill hörande redskap; hvarjemte vid den å Bergqvara egendom inrättade mejeriskola sex qvinliga elever hvarje år erhållit kostnadsfri undervisning i smörberedning, ost-tillverkning m. m. För dessa skolor är understöd af allmänna medel anvisadt till belopp af 4,000 R:dr årligen till den förra och 3,000 R:dr om året för den sednare. Begge skolorna stå under tillsyn af Hushållnings-Sällskapets Förvaltnings-Utskott och hafva tillvunnit sig allmänt och välförtjent förtroende, hvilket ådagalägges, bland annat, deraf, att de, som genomgått dessa skolor, vanligen blifvit, redan före deras utträdande ur desamma, på förmånliga vilkor städslade såsom rättare och dejor. Tab. N:o 4. C) Skogshushållning. Någon kronopark finnes ej inom detta län, äfvensom h värk en härads-eller sockneallmänningar derstädes förekomma. Deremot finnes ett betydligt antal dels åt embets- och tjenstemän vid militie-, ecklesiastik- och landt-staterne upplåtna, dels ock till Stateverket indragna, boställen med större eller mindre tillgång på skog. I saknad af tillförlitliga kartor kan boställsskogarnes hela areal icke med fullkomlig noggrannhet uppgifvas; men den antages uppgå till ungefärligen 336,000 qvadratrefvar eller 60,000 tunnland. Endast vid 24 af de inom länet befintliga 380 boställen är skogen uppmätt och till trakthuggning indelad;

9 Kronobergs län. Skogshushållning, Flygsandsfält. Torftägt. Jägeristat. 5 utgörande den sålunda uppmätta och indelade skogsryraden 26,709,34 qvadratrefvar med beräknad årlig raedelafkastning af 168,485 kubikfot, som kunna i penningar uppskattas till ett värde af 4,813 R:dr. Ytvidden af de enskilda skogarne kan icke ens approximatift angifvas. Det allmännast begagnade afverkningssättet är blädning. Utom vid de boställen, hvilkas skog, såsom ofvan är nämndt, blifvit uppmätt och indelad, samt några bruks- och större landtegendomar, hvarest ordnad skogshushållning är införd, bedrifves i allmänhet skogsafverkningen på ett sätt, som gifver grundad anledning till farhåga för skogens framtida bestånd. Uti Uppvidinge samt vissa delar af Konga, Norrvidinge och Allbo härader finnes väl ännu riklig tillgång på skog; men den förminskas årligen dels genom svedjande, som dock under den sednaste tiden jemförelsevis mindre ofta förekommit, dels genom en betydligt -utsträckt trävaruförsäljning till andra orter, dels ock genom den ansenliga förbrukningen af ved och kol vid jernverken och glasbruken samt befintliga manufaktur-inrättningar och fabriker. På andra trakter af länet är skogstillgången mindre; och flerestädes inom Kinnevalds och Sunnerbo härader har skogsbrist redan länge förefunnits. Till skogens förminskande torde jemväl de pågående laga skiftena i någon mån bidraga, icke blott genom ökadt behof af byggnads- och stängselvirke, utan äfven genom afverkning på viss kortare tid af de skogslotter, som vid skiftena afträdas, hvarförutom såsom en medverkande orsak till den med skäl öfverklagade skogsförödelsen må anmärkas det från ålder brukliga stängselsättet, hvaruti någon väsendtlig förändring i följd af Kongl. Förordningen den 21 December 1857 icke ägt rum. Genom skogseldar, som sällan förekomma, har någon anmärkningsvärd skada icke inträffat. Ehuru länets Hushållnings-Sällskap äfven under den sednast tilländagångna femårsperioden sökt till åstadkommande af en förbättrad skogsvård bidraga genom på förmånliga vilkor meddelade lån från 300 till 1,000 R:dr åt jordägare, som vilja, i förhållande till lånens storlek, beså eller plantera och uppfreda någon inom deras hemmans område befintlig skoglös jordrymd, hafva dock skogsplanteringar endast af ringa omfång och föga betydligt antal förekommit. Den fordom icke obetydliga tillgången på ädlare trädslag, såsom bok och ek, blir med hvarje år alltmer inskränkt. Ek- och mullbärs-planteringar finnas ej, så vidt kändt är, inom länet. Ljungby flygsandsfält, det enda så beskaffade fält inom länet, är beläget nära invid Ljungby köping i Ljungby socken af Sunnerbo härad och innehåller i rymd 92 tunnland, 8,7 kappland. Enligt Kongl. Brefvet den 11 Februari 1823 står detta sandfält under Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes och Hushållnings-Sällskapets inseende och vård; och har genom nämnde Sällskaps föranstaltande icke blott sandflygten derstädes blifvit fullkomligen dämpad, utan ock fältet medelst frösådd till större delen försatt i skogbärande skick. Då dessa åtgärder hufvudsakligen bekostats af allmänna medel samt vid de laga skiften, hvilka i sednare tider öfvergått de sandfältet omgifvande heminan, detsamma icke upptagits bland ägorna till något af berörde hemman, hvadan anspråk på äganderätt dertill icke från hemmansinnehafvarnes sida torde kunna väckas, har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som under sådana förhållanden anser merberörde flygsandsfält, likasom den dera på allmän bekostnad uppdragna skog, böra betraktas såsom en statens tillhörighet, hos Kongl. Maj:t gjort underdånig hemställan, det Ljungby flygsandsfält måtte, i likhet med andra dylika fält, ställas under Skogsstyrelsens förvaltning och tillsyn; och är denna fråga på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning beroende. Torftägter finnas i de flesta trakter af länet; och såsom surrogat för brännmaterial begagnas torf i den skoglösa delen af Sunnerbo härad och kostar der omkring 25 öre tunnan. Stenkol användes obetydligt. Bland skogens biprodukter är tjära den hufvudsakligaste. Jägeripersonalen har hittills inskränkt sig till en Jägmästare, hvarjemte 2:ne Extra Öfverjägare varit till biträde inom länet anställde. Då det för Jägmästaren med omförmälde biträden svårligen låter sig göra att så fullständigt, som vederbör, öfvervaka skogsvården, har jag hos Kongl. Maj:t gjort underdånig framställning

10 Tab. N:o 5. Tab. N:o 7. 6 Kronobergs län. Prisen å skogsalster. Rofdjur. Bruks- och fabriksnäring. Binäringar. Brännerier. om anställande i länet af en öfverjägare med lön på stat,, till hvilken framställning Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 11 sistlidne Maj behagat lemna bifall. Medelprisen ä skogseffekter hafva under perioden varit: å vanligt sågtimmer, 14 till 16 fot långt och 10 tum i lilländan, 1 R:dr 50 öre till 2 R:dr stycket; byggnadstimmer, 32 till 36 fot långt och 8 tum i lilländan, 1 R:dr 50 öre till 2 R:dr 17 öre stycket; en tunna kol 20 till'50 öre; ett hundradetal gärdsel 1 till 5 R:dr; ett hundradetal stör 50 öre till 2 R:dr; en tunna tjära 8 till 14 R:dr; en brofamn barrved af 100 kubikfots fast mått 2 till 6 R:dr, och en sådan famn af löfskog 2 till 7 R:dr. C) Dödade rofdjur. -I afseende å såväl antalet och de särskilda slagen af under perioden dödade rofdjur, som beloppet af derför utgifne belöningar åberopas bifogade tabell N:o 5, hvaraf itihemtas, att då så beskaffade belöningar under åren uppgått till sammanlagdt 3,168 R:dr, eller, i medeltal, 792 R:dr årligen, så hafva, på grund af stadgandet uti 20 af Kongl. Maj:ts den 21 Oktober 1864 utfärdade, förnyade, Jagtstadga, hvilken från nästpåföljde eller 1865 års början ägt tillämpning, under loppet af sistnämnde år i omförmälde afseende utanordnats icke mindre än 8,138 R:dr R:mt. D) Af rofdjur dödade husdjur. Härom är Konungens Befallningshafvande icke i tillfälle att någon upplysning meddela. E) Bergs- och brukshandtering samt F) Fabriker, manufakturer och handtverk. Jemte det Konungens Befallningshafvande i afseende å förhållandet med de under dessa rubriker hänförliga näringar åberopar de uppgifter, som innefattas uti tabellen N:o 7, får Konungens Befallningshafvande tillägga, dels att endast en jerngrufva, sorn bearbetas, här i länet förekommer, hvaremot rik tillgång finnes å sjö- och myrmalmer, som förädlas vid de inom länet befintliga masugnar, dels att bruksrörelsen i allmänhet äfven under den sednast till ryggalagda femårsperioden bedrifvits med föga förtjenst, hvartill orsakerne fortfarande äro att finna uti svåra kommunikationer och låga pris på tillverkningarne, i förening med stegrade arbetslöner och kolpris, dels ock att bland bruks- och fabriksanläggningar följande äro förtjente att särskildt omnämnas, nemligen Lessebo pappersbruk med årligt tillverkningsvärde af omkring 150,000 R:dr, Kosta glasbruk med d:o d:o 135,000 R:dr samt Wexiö klädesfabrik, hvarest under sistlidet år tillverkats 12,417^ fot medelfint och 58,670 fot groft kläde, 6,338^ fot boj och 718 st. yllefillar till ett sammanräknadt värde af öfver 200,000 R:dr R:mt. G) Binäringar inom länet äro dels tillverkning af väfskedar, liar och yxor, dels linberedning och väfnader, dels upptagning af sjö- och myrmalmer samt deras forsling till bruken, dels kolning och tjärubränning, dels ock varuforsling till Wexiö och kuststäderne. Till binäringar kunna ock räknas jagt och fiske, hvilka dock äro af mindre betydenhet. Tab. Litt. A. Angående bränvinsbränningen under den tideryrnd, denna berättelse omfattar, åberopas nedanstående tabell litt. A, som för hvarje år utvisar ej mindre antalet af de större och mindre brännerier, vid hvilka bränvin tillverkats, än äfven beloppet af de derför erlagda afgifter.' Tab. Litt. A. Uppgift om bränvinsbrännerierne och derför belöpande afgifter åren

11 Kronobergs län. Jernvägar. Lands-, härads- och socknevägar. Skjutsning Kommunikations-anstalter och varubyten. En väsendtlig tillökning i kommunikationsmedlen för den allmänna rörelsen inom länet har under den sednast förflutna femårsperioden ägt rum ej mindre genom södra stambanan af Statens jernvägar, än ock medelst den genom ett enskildt bolag tillvägabragta sammanbindningsbana mellan staden Wexiö och Alfvestads i em vägsstation å nämnde stambana vid norra ändan af sjön Salen. Sedan Rikets Ständer vid 1862 och 1863 årens Riksdag för byggande af omförmälda bibana anvisat ett lånebidrag af 434,000 R:dr, påbörjades arbetet under November månad sistberörde år och fortgick derefter oafbrutet med den skyndsamhet, att banan redan den 3 Juli förlidet år kunde till allmänt trafikerande upplåtas. Detta nya kommunikationsmedel har under den tid, banan varit för allmänheten öppen, icke obetydligt begagnats såväl af resande, som ock för forsling af gods, synnerligast trävaror. De inom länet befintliga lands-, härads- och socknevägar, innehållande, på sätt bilagde tabell N:o 8 närmare utvisar, i längd sammanlagdt något öfver 357 mil, äro i allmänhet af fast och god beskaffenhet, ehuru på flere ställen besvärade af backar. Planer och kostnadsförslag hafva af Chefen i Södra Väg- och Vattenbyggnadsdistriktet blifvit uppgjorda till anläggning af ny väg dels mellan sjön Bolmens strand, Ljungby köping och Wieslanda station å södra stambanan, dels ock mellan Huseby jernbruk och berörde jernvägsstation; varande kostnaden beräknad för den förra vägen till 227,039 och för den sednare till 44,700 R:dr Runt. Då kommunerne icke äro i stånd att sjelfve bestrida hela den dryga utgiften för ifrågavarande väganläggningar, hvilkas nytta och behöflighet för särskilda delar af länet icke torde kunna bestridas, har jag hos Kongl. Maj:t gjort underdånig hemställan om anvisande af understöd till desamma utaf allmänna medel; och hafva Rikets sednast församlade Ständer till förstnämnde väganläggning beviljat ett mot g:delar af den verkliga anläggningskostnaden svarande belopp, dock högst 150,000 R:dr, hvaraf till utgående under år 1867 anvisats 33,333 R:dr 33 öre, under vilkor, bland annat, att vägbyggnads-intressenterne skola, i den mån sistnämnde belopp från Riksgälds-Kontoret utbekommes, af egna medel tillskjuta minst hälften af hvad som utaf statsanslaget lyftes. I afseende å utförda vägf&rbättringar åberopas förenämnde tabell N:o 8. Antalet af de vid gästgifvaregårdarne till resandes fortskaffande begagnade hästar har äfven under den tiderymd, som denna berättelse omfattar, fortfarande förminskats, så att då för detta ändamål vid länets 69 gästgifverier. år 1861 utgått tillhopa 19,463 hästar, så har år 1865 de till gästgifveriskjuts använda hästarnes antal inskränkt sig till 9,,400. Orsaken till detta förhållande är att finna dels uti de tillfällen till skyndsammare fortkomst, som jernvägarne erbjuda resande i de trakter af länet, genom hvilka dessa vägar framgå, dels ock i den dryga skjutslegan, hvarigenom många finna sig föranlåtne att för sina resor begagna antingen egna eller genom beting på billigare vilkor anskaffade hästar. Den omständighet, att tillfälle är resande beredt att färdas med de i särskilda riktningar framgående postdiligenser, torde ock medverka dertill, att gästgifveriskjuts numera mindre än förr anlitas. Antalet af de under periodens särskilda år utgångna hästar såväl till gästgifveri, som till kungs- och kronoskjuts, inhemtas af tabellen N:o 8. Endast vid 2 gästgifvaregårdar, i Wexiö stad och Ljungby köping, har under de sednast framflutna fem åren gästgifveriskjutsningen varit besörjd genom entreprenad. För detta sätt att ordna skjutsningen hyser allmogen föga benägenhet, helst i flere trakter i länet inkomsten genom skjutsning anses såsom en väl behöflig biförtjenst. De auktioner, som, med anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 24 Januari 1865, blifvit anställde för entreprenads införande, hafva emellertid haft den påföljd, att aftal om skjutsningens bestridande irån och med innevarande år på omförmälda sätt vid ytterligare tolf gästgifvaregårdar blifvit afslutade för en tid af dels fem, dels tre och dels två år; och hafva skjutsanstalter i öfverensstämmelse med de uti Kongl. Maj:ts åberopade nådiga Bref stadgade grunder blifvit inrättade vid Lamhults, Liatorps, Wieslanda och Moneda jernvägsstationer å Statens södra stambana. Tab. N:o 8.

12 8 Kronobergs län. Post. Telegraf. Sjöfart. Handel. Marknader. Torgdagar. Bränvinshandel. Postförbindelse medelst diligens med 2 platser för resande har sedan den 1 Januari 1865 ägt rum mellan Alfvestad och Halmstad öfver Ljungby köping 3 gånger fram och åter i hvarje vecka; hvarjemte under loppet af förlidet år dylik förbindelse blifvit tillvägabragt dels mellan Wexiö och Calinar 3 gånger och dels mellan Wexiö och Ronneby köping fyra gånger fram och åter i veckan. Deremot har, sedan Wexiö-Alfvestads-jernvägen till allmänt begagnande upplåtits, den mellan sistnämnde stationer förut dagligen gående postdiligens blifvit indragen. Hvad postkommunikationerne i öfrigt beträffar, så finnas inom länet två postkontor, nemligen Wexiö och Ljungby, tre postexpeditioner, nemligen Alfvestad, Markaryd och Elmhult, samt' 9 poststationer. Kronobrefbäring en, hvilken är ordnad i enlighet med föreskrifterne i Kongl. Cirkulärbrefvet den 30 November 1849, anses inom detta län icke särdeles betungande, enär tjenstebref Kronobetjeningea emellan till betydlig del kunna med de allmänna posterna fortskaffas. I Wexiö finnes telegrafstation, till hvilken lokal är af staden upplåten och hvarvid 2 tjenstemän äro anställde. Ehuru inom länet finnes en mängd vidsträckta segelbara sjöar, genom hvilkas sammanbindande med hvarandra och ställande i förening med andra pulsådror för den allmänna rörelsen stora fördelar skulle kunna orten beredas, har dock under den tiderymd, som utgör föremål för denna berättelse, någon sådan sjökommunikation icke kunnat åstadkommas. Sedan för utförande af det uti Konungens Befallningshafvandes berättelse för åren omförmälda förslag, att genom kanaler förena Asa-, Tolgs-, Tjureda-, Helga-, Bergundaoch Wexiö-sjöarne med sjöarne Salen och Asnen, sådana hinder mött, att detsamma tills vidare måst öfvergifvas, uppstod väl förlidet år ånyo fråga om förening af sistnämnde 2 sjöar och anläggning i sammanhang dermed af o jernväg mellan Asnens södra strand och Carlshamn; men då en vid sednast afslutade riksmöte af enskild riksdagsman väckt motion om låneunderstöd till berörde företag utaf Rikets Ständer lemnats utan afseende, har man, oaktadt den stora nytta, som den ifrågaställda nya kommunikationen, hvarigenom ej mindre Carlshamns stad med kringliggande landsort, än äfven de utmed förenämnde stora sjöar belägna bruks- och jordegendomar koinme i förbindelse med Statens södra stambana, obestridligen skulle för den allmänna rörelsen medföra, föga förhoppning, att samma företag kan under den närmaste framtiden komma till fullbordan. Sjöfart och handel. Den förra är i följd af länets från hafskusten afskilda läge inskränkt till båtfart å de många insjöarne. Härvid användas af allmogen endast mindre farkoster till idkande af fiske och forsling o af landtmannaprodukter mellan med hvarandra närbelägna ställen. Angbåtsfart förekommer allenast å sjön o Asnen, hvarest en Huseby bruk tillhörig mindre ångbåt begagnas för transport af sjömalm och andra effekter för brukets räkning. Antalet handlande och deras betjening, såväl i Wexiö, som å landsbygden, äfvensom sammanlagda beloppet af den utaf dem år 1865 i och för rörelsen erlagda bevillning, inhemtas af bifogade tabell N:o 9; hvarjemte särskildt må omnämnas, att en icke ringa del af den yngre befolkningen i Sunnerbo härad vandrar omkring i riket, drifvande ett slags gårdfarihandel med ortens tillverkningar af smiden, ylletröjor och väfskedar samt åtskilliga kramvaror. Ortens hufvudsakligaste produkter, hvilka afsättas i städerne Wexiö> Calmar, Carlshamn, Christianstad, Laholm och Halmstad samt köpingen Wernamo och andra i närheten belägna torgplatser, äro spanmål, kreatur, smör, ost, talg, fläsk, bränvin, lin och virke. Inom länet hafva under den föregående tiden årligen hållits 30 marknader, hvilka dock, enligt af Köngl. Kommerse-Kollegium meddeladt beslut, komma att från och med år 1867 till antalet något inskränkas. Torgdagar hållas å tio särskilda ställen. I afseende å minuthandeln med och utskänkningen af bränvin m. m. samt de derför erkgda årliga afgifter åberopas bilagde tabell Litt. B. Minuterings- och utskänkningsrörelsen är i Wexiö upplåten åt ett för sådant ändamål bildadt bolag. Sedan från afgiftssumman under hela femårsperioden, utgörande 54,224 R:dr 51 öre, afdragits stadgad uppbörds- och redovisnings-procent med 107 R:dr 86 öre, har återstoden Tab. N:o 9. b. Litt. B.

13 Kronobergs län. Hemmantal. Taxeringsvärde. Laga skiften. Utflyttningshjelp. Statsbidrag. 9 54,116 R:dr 65 öre mellan de till delaktighet deruti berättigade korporationer fördelats sålunda, att länets Landsting erhållit, för åren 1864 och 1865, 3,925 R:dr 44 öre, Hushållnings-Sällskapet för hela perioden 10,823 R:dr 36 öre, Wexiö stad 17,424 R:dr 96 öre samt socknarne å landet, i förhållande till hvarderas större eller mindre folkmängd, tillhopa 21,892 R:dr 89 öre R:mt. 5. Kameralförhållanden. Länets hemmantal, såväl det oförmedlade, soin det förmedlade, antalet brukningsdelar, torp och andra jordlägenheter, rymden och beskaffenheten af den till Wexiö stad hörande jord samt uppskattningsvärdet af fastigheter å landet och i staden inhemtas af bifogade tabell N:o 10. Någon förmedling i hemmantal eller ränta har under nu ifrågavarande tiderymd icke förekommit; äfvensom icke något hemman är vordet från ödesmål upptaget eller undergått ny skattläggning. 128 stycken större och mindre jordafsöndringar hafva under perioden blifvit för fastställelse af öfverenskommen årlig afgäld hos Konungens Befallningshafvande anmälde. Från krono till skatte hafva fein särskilda lägenheter, utgörande tillhopa 1 mantal, blifvit inlöste. På sätt tabellen N:o 11 närmare utvisar, uppgår antalet af under perioden sökte laga skiften till 195 stycken och utaf afslutade så beskaffade förrättningar till 168. I afseende å det hemmantal, som uti ifrågavarande skiften ingått, qvarboende och utflyttande delägares skiftesantal samt den skiftade arealen åberopas sistnämnde tabell, enligt hvilken utgifterne till Landtmätare och Gode män för under femårsperioden handlagde laga skiften uppgått till sammanlagdt 225,817 R:dr samt öfriga utgifter beräknats till 181,819 R:dr R:mt. I medeltal hafva årligen inom länet tjenstgjort sjutton Landtmätare, biträdde af 6 lagligen förordnade medhjelpare och 7 elever. Understöd af allmänna medel till utflyttningar i följd af laga skiften hafva beviljats och utbetalts år 1861 till 77 åboer med tillhopa R:dr R:mt 8,323: or.» 1862» 148»» 19,134: 5.» 1863» 65»» 7,950: -» 1864» 140»» 16,330: - och år 1865» 139»» 16,955:30. Tab. N:o 10. Tab. N:o 11. Tabellen Litt. C innefattar summarisk redogörelse för ej mindre de under hvarje år influtna belopp af verkliga Statsbidrag, än äfven de särskilda årens restantier, de sednare till största delen bestående af Tab. Litt. C och Tab. N:o 12. Tab. Litt. B. Bränvinsutskänknings- och minuteringsställen och derför influtne afgifter åren Anmärkning: Sedan Mn afgiftssumman hnder periodens alla år, utgörande 54,244 R:dr 51 öre, afdragits uppbörds- och redovisnings-procent, 107 R:dr 86 öre, har återstoden fördelats till Hushållnings-Sällskapet med 10,823 E:dr 36 öre, till länets Landsting m ed 3,925 R:dr 44 öre, till staden Wexiö med 17,474 Htdr 96 öre samt till kommunerne å landet i män af hvarderas större eller mindre folkmängd med 21,892 IJ:dr 89 öre K:mt.

14 10 Kronobergs län. Kronouppbörd. Undervisningsanstalter. Rättsväsende. böter, som ej kunna uttagas och redovisas förr än slutliga utslag fallit i de mål, uti hvilka böterne blifvit ådömda; äfvensom tabellen N:o 12 redogör för Kronouppbörden under ifrågavarande fem år. 6. Politi. A) Undervisning. Vid Wexiö Högre Elementarläroverk bestrides undervisning fortfarande af 8 Lektorer och 10 Adjunkter, oberäknadt tillfälligtvis förordnade extra lärare. Det ökade förtroende, detta läroverk under den sednare tiden sig tillvunnit, bevittnas af lärjungarnes med hvarje år tillväxande antal, hvilket höst-terminen förlidet år uppgick till 390. I staden finnes för öfrigt dels ett Seminarium för bildande af folkskolelärare, hvarvid under åren i medeltal 46 elever årligen njutit undervisning, dels en för barn från Wexiö stads- och landsförsamlingar gemensam skola, benämnd den "Sjögrenska skolan", som underhålles af de utaf framlidne Domprosten Håkan Sjögren och Regements-läkaren Doktor L. Hillers genom testamentariska förordnanden dertill anslagna medel, och uti hvilken undervisningen af examinerade lärare meddelas såväl gossar som flickor i de till folkskolan i allmänhet hörande ämnen. Med denna läroanstalt är förenad en slöjdskola, hvaruti flickor undervisas i sömnad och andra handarbeten. Under förlidet års hösttermin var skolan besökt af 267 barn, derutaf 123 gossar och 144 flickor. En för handtverkslärlingar inrättad Söndagsskola har fortfarande varit flitigt anlitad. På landsbygden är folkundervisningen öfverallt ordnad i öfverensstämmelse med gällande folkskolestadga. Det influtna beloppet af den för detta ändamål anslagna folkskoleafgiften för hela länet uppgick år 1861 till R:dr R:mt 17,932: 69.» 1862»» 18,274: 8.» 1863»» 18,397: 34.» 1864»» 20,828: 89.» 1865»» 20,584: 16. Och hafva, i enlighet med Kongl. Maj:ts särskilda nådiga Skrifvelser, bidrag af allmänna medel under femårsperioden blifvit utbetalde dels till förhöjning af folkskolelärares aflöning och dels till småskolors underhåll med sammanlagdt 30,397 R:dr R:mt. Såsom tillämpningsskolor för landtbruket må här omnämnas den lägre landtbruksskolan å Gåfvetorp samt rnejeriskolan å Bergqvara; och åberopas i afseende å dessa skolors verksamhet hvad derom här ofvan under rubriken "jordbruk och boskapsskötsel" är anfördt. B) Rättsväsende och fångvård. Under åberopande af hvad uti första afdelningen af denna berättelse är anfördt angående länets indelning i domsagor, anser sig Konungens Befallningshafvande här böra tillägga, att under sédnast förflutna femårsperioden ransakning med för brott häktade personer icke blott från Wexiö stad utan jemväl från Konga, Uppvidinge, Kirmevalds, Norrvidinge och Allbo härader hållits, der ej särskildt inträffade händelser föranledt undantag, å härvarande cellfängelse; hvaremot en dylik ordning i afseende å Tab. Litt. C. Summarisk redogörelse för verkliga Statsbidragen åren

15 Kronobergs län. Fångantal. Skuldfordringsmål. Kreditanstalter. Sparbanker. Lifränteanstalt. 11 det. på längre afstånd från staden belägna Sunnerbo härad icke kunnat införas; utan hafva för brott häktade personer från sistnämnde härad fortfarande måst till undergående af ransakning å häradets tingsställe inställas. Antalet af å länscellfängelset förvarade fångar har utgjort: år » » » och år , förutom transportfångar; -och hafva för bristande laga försvar blifvit under ofvannämnda år till allmänt arbete på längre eller kortare tid dömde tillhopa 21 personer, deraf 18 män och 3 qvinnor, eller i medeltal 4 personer årligen. Beträffande exekutionsväsendet, så har antalet af de hos Konungens Befallningshafvande anställde lagsökningar i sjculdfordringsmäl varit: år 1861, 4,513, deraf 2,045 afgjorts genom utslag eller vilkorliga resolutioner.» 1862, 3,936,» 2,249»»»»»»» 1863, 7,083,» 3,344»»»»»» 1864, 11,458,» 6,110»»»»»»» 1865, 10,296,» 5,807»»»»»» Och har sammanräknade beloppet af livad som blifvit till betalning ådömdt utgjort: år 1861, 396,845 R:dr; 1862, 416,852 R:dr 19 öre; 1863, 609,580 R:dr; 1864, 915,850 R:dr, och 1865, 1,115,000 R:dr. De icke afgjorda målen hafva, efter det kommunikations- eller påminnelse-resolutioner utfärdats, icke blifvit af sökanderne fullföljda. C) Kredit-anstalter. Dessa inskränka sig för närvarande till Smålands va. fl. provinsers Hypotheksforening och en i Wexiö förlagd afdelning af Smålands Enskilda Bank, hvilken sednare dock lärer komma att från och med nästkommande räkenskapsår betydligt utvidga sin rörelse inom detta län. D) Sparbanker finnas till ett antal af tre, nemligen en för hela länet gemensam i Wexiö, en för Sunnerbo härad i Ljungby köping samt en för södra delarne af Allbo och Sunnerbo härader i Elmhult. Dessa särdeles gagneliga inrättningar, hvilka varit i verksamhet, den i Wexiö alltsedan den 15 Mars 1828, den i Elmhult sedan den 30 Juli 1862 och den i Ljungby sedan den 2 Maj 1863, hafva af allmänheten omfattats med fortfarande förtroende. Väl hafva uti Läns-Sparbanken såväl delägarnes antal som summan af deras innestående behållning under åren 1863, 1864 och 1865 något, ehuru obetydligt, minskats mot hvad de vid nästföregående eller 1862 års slut utgjorde; men detta förhållande har sin naturliga förklaringsgrund deruti, att, sedan särskilda Sparbanker åren 1862 och 1863 blifvit bildade med mindre verksamhetsdistrikt, åtskillige inom dessa distrikter boende personer frånträdt sin delaktighet uti den för länet gemensamma Sparbanken, «h i stället ingått i de nya Distrikts-Sparbankerna. Betraktar man åter rörelsen vid alla Sparbankerna i sin helhet, så visar sig, att såväl total-antalet delägare som insättningarnes belopp hvarje år ökats. Insatte medel utlånas emot säkerhet af dels inteckning i fast egendom, dels pant af obligationer, dels ock borgen; och har ränta godtgjorts insättarne efter fem för hundra om året. För öfrigt åberopas, i afseende å Sparbankernas ställning, bifogade tabell N:o sammanhang härmed må omnämnas den uti Wexiö inrättade Lifräntc-anstalt, hvars reglemente är under den 2 Februari 1854 af Kongl. Maj:t i nåder fastställdt. Denna anstalt, som vid slutet af år 1860 hade i besparingsfond 9,902 R:dr 77 öre, reservfond 1,581 R:dr 36 öre samt 111 delägare med 569 lotter, har under den sednast förflutna femårsperioden så förkofrats, att vid sistlidet års utgång besparings- och reservfonderne uppgingo, den förra till 16,029 R:dr 36 öre, och den sednare till 2,907 R:dr 40 öre; hvarjemte antalet af delägare vid sistnämnda tidpunkt utgjorde 140 med 797 lotter. Tab. N:o 13.

16 12 Kronobergs län. Försäkrings- och välgörenhetsstiftelser. Fattig- och sjukvård. E) Försäkrings-inrättningar och Välgörenhets-stiftelser. Uti länets brandstodsbolag, hvilket, i öfverensstämmelse med det af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande för nämnde bolag den 14 Maj 1864 fastställda reglemente, meddelar försäkring för brandskada å såväl hus och byggnader som lösegendom, utgjorde delaktighetseller ansvarssumman för år ,270,167 R:dr, och har under tiden från den 25 Mars 1861 till samma dag 1865 ökats med 9,878,908 R:dr R:mt. Hvad till brandskadeersättningar årligen åtgår, utdebiteras å delägarne i mån af deras försäkringsbelopp; och hafva, till godtgörande af timade brandskador å i bolaget försäkrad egendom, följande belopp blifvit utbetalde, nemligen: år 1861 R:dr R:mt 3,356: 50.» 1862»» 1,251: 28.» 1863»» 20,859: 48.» 1864»» 29,174: 55. och» 1865»» 34,747: 27. Utom förenämnde för hela länet gemensamma brandstodsbolag finnas uti flera socknar särskilda brandstodsföreningar, för hvilka reglementen blifvit af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fastställda. För ett inom länet med understöd från Hushållnings-Sällskapet bildadt bolag för försäkring mot förlust genom hagelskador har reglemente blifvit den 12 December 1861 af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fastställdt. Bland inrättningar af ifrågavarande beskaffenhet må här jemväl omnämnas den i Wexiö nyligen bildade Remonterings-understöds-förening, hvilken har till föremål att, i öfverensstämmelse med grunderne uti det af Kongl. Maj:t för Föreningen den 7 Mars förlidet år i nåder fastställda Reglemente, bereda rusthållarne vid Smålands Husar-Regemente lättnad vid fullgörande af dem åliggande remontering. Ehuru denna förening, hvars angelägenheter besörjes af en styrelse, bestående af minst fem delägare i föreningen, hvilka inom eller utom sig utse ordförande, ännu endast räknar ett inskränkt antal delägare, har man dock all anledning hoppas, att, sedan rusthållarne mer allmänt lärt inse de vigtiga fördelar, de genom deltagande i föreningen kunna sig bereda, ifrågavarande stiftelse skall i en icke aflägsen framtid omfattas med det förtroende, hvaraf densamma, till följd af sin gagneliga syftning, obestridligen är förtjent. Den år 1847, genom bidrag af den enskilda välgörenheten och ett årligt understöd af länets Sparbanks räntevinst, till belopp af något öfver 1,000 R:dr R:mt, stiftade s. k. "Drottning Josefinas räddningsanstalt för vanvårdade barn" har jemväl under sednaste femårsperioden utvecklat en välsignelserik verksamhet, i det att genom densamma 22 barn, hvilka utan anstaltens mellankoinst antagligen skulle hafva gått en usel och olycklig framtid till möte, blifvit räddade från elände och förderf. Anstaltens fond, hvilken vid slutet af år 1860 utgjorde 13,877 R:dr 24 öre, har under den derefter följande tiden så förkofrats, att den vid sistlidet års utgång uppgick till 19,728 R:dr 21 öre. Tab. N:o 14. F) Fattigvården. Såsom af bifogade tabell N:o 14 inhemtas, har antalet af fattighjon och andra understödstagare i medeltal utgjort 6,848 årligen, motsvarande i det närmaste 4J procent af länets befolkning efter mantalslängderne; och har kostnaden för fattigvården inom hela länet under de sistförflutna fem åren uppgått till sammanlagdt 581,722 R:dr 12 öre, eller i medeltal 116,344 R:dr 42 öre om året. Med fattigvården i Wexiö är förenad en arbetsinrättning, afsedd att bereda arbetsförtjenst i hemmet, hufvudsakligen genom spanad och väfnad, åt fattiga qvinnor, som till erhållande deraf sig anmäla. G) Helso- och sjukvård. Länet är indeladt i fyra provinsialläkare-distrikt, nemligen: l:o Wexiö, omfattande Wexiö stads- och landsförsamling, Hemmesjö, Nöbbeleds, östra Thorsås, Uråsa och Furuby socknar af Konga härad, Öjaby, Härlöfs, Bergunda, Öja, Wederslöfs, Dänningelanda, Täfvelsås, Kalfsviks, Jäths och Skatelöfs socknar af Kinnevalds härad, Wirestads, Stenbrohults, Wieslanda, Blädinge, Vestra Thorsås, Lekaryds, Aringsås, Qvenneberga, Hjortsberga, Slätthögs, Mistelås, Mohedä och Öhrs socknar af Allbo härad, Dädesjö, Sjösås, Drefs och Hornaryds socknar af Uppvidinge samt hela Norrvidinge härad; 2:o Tingsås, som utgöres af

17 Kronobergs län. Hospital. Lasarett. Kurhus. Brunns- och badanstalter. 13 Linneryds, Sandsjö, Elmeboda, Wäckelsångs och Tingsås socknar af Konga härad, Urshults och Allmundsryds socknar af Kinnevalds samt Härlunda socken af Allbo härad; 3:o Sunnerbo, innefattande hela Sunnerbo härad; samt 4:o Ekeberga, som innefattar Ekeberga, Lenhofda, Granhults, Nottebäcks, Asheda, Elghults, Hälleberga, Algutsboda och Herråkra socknar i Uppvidinge jemte Hofmantorps, Långasjö, Ljuders socknar äfvensoin den till Kronobergs län hörande del af Wissefjerda församling inom Konga härad. De tre första distrikten förestås hvardera af en ordinarie och det sistnämnda af en extra Provinsialläkare. Inom hvarje provinsialläkaredistrikt finnes särskildt apothek. Regementsläkaren och en Bataljonsläkare vid Kronobergs Regemente hafva sin bostad i Wexiö. Inom länet finnas 2 allmänna sjukvårdsanstalter, nemligen Wexiö centralhospital, beläget på ungefärligen :dels mils afstånd från staden, samt länets lasarett och kurhus. Hospitalet, hvarest sjukvården bestrides af en öfverläkare, inrymmer för närvarande 150 patienter; och då, i anseende till den mängd sinnessjuke, som under den sednare tiden blifvit till intagning å ifrågavarande sjukvårdsanstalt anmälde, utrymmet derstädes funnits icke motsvara behofvet, har förslag blifvit väckt, att, genom inredande till sjukrum af den lokal i hospitalsbyggnaden, som nu är till bostad åt överläkaren upplåten, bereda plats å hospitalet för ytterligare 30 patienter. Efter det vid sednaste riksdag anslag beviljats till utförande af omförinälde förändring, hafva förberedande åtgärder för verkställighet deraf redan blifvit vidtagne. Den byggnad invid staden, uti hvilken lasarettet och kurhuset äro inrymda, innehåller tillhopa 50 sängplatser, deraf 30 för lasaretts- och 20 för kurhus-patienter. De sjuke vårdas af särskild läkare, hvilken har sin bostad i närheten af lasarettet. Då denna sjukvårdsanstalt i sitt nuvarande skick icke heller fullt motsvarar tidens anspråk på utrymme och beqvämlighet, har fråga om densammas utvidgning ocli förflyttning till annan plats varit föremål för öfverläggning hos länets landsting, som ock vid 1863 års sammanträde beslutat, att en afgift af 10 öre för hvarje mantalsskrifven person inom länet skulle erläggas till bestridande af kostnaden för lasaretts- och kurhus-väsendets ändamålsenliga ordnande. Med vidtagande af någon hufvudsaklig åtgärd i detta afseende har dock ansetts böra anstå i afbidan af slutliga utgången af ett jemväl vid landstinget väckt förslag angående inrättande i Ljungby köping af särskildt lasarett och kurhus för Sunnerbo härad. I sammanhang med berättelsen om helso- och sjukvården torde böra omnämnas 3:ne inom länet varande brunns- och badanstalter, nemligen en vid den från Kronobergs kungsgård enligt Kongl. Brefvet den 11 Febi "uari 1800 afsöndrade, på ett afstånd af en half mil från Wexiö belägna, lägenheten Eveclal, hvarest finnas 2:ne mineralkällor med jernhaltigt vatten och der läkarebefattningen bestrides utaf den i staden stationerade Provinsialläkaren, en vid Grännaforsa i Lekaryds socken af Allbo härad och en vid Ljunga i Ljunga socken af Sunnerbo härad. Wexiö å Landskansliet den 31 Juli G. L. MUNTHE. C. A. Holmberg. E. J. Hagman.

18 14 Tab. N:is 1-3. Kronobergs län. Tab. N:o 1. FOLKMÄNGD. Tab. N:o 2. JORDBRUK. Tab. N:o 3. BOSKAPSSKÖTSEL.

19 Kronobergs län. Tabb. N:is 4 och Tab. N:o 4. SKOGSHUSHÅLLNING. Tab. N:o 5. DÖDADE ROFDJUR. Till Tab. N:o 6 AF ROFDJUR DÖDADE HUSDJUR har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ej varit i tillfälle att meddela några upplysningar.

20 16 Tab. N:o 7 a. Kronobergs län. Tab. BERGVERK, BRUK, FABRIKER OCH

21 Kronobergs län. Tab. N:o 7 a. 17 N:o 7 a. MANUFAKTUR-INRÄTTNINGAR ÅR 1865.

22 18 Tab. N:o 7 b. Kronobergs län. Tab. N:o 7 b. HANDTVERKARE OCH IDKARE AF ANNAN HANDTERING SAMT DERAS ARBETARE ÅR 1865.

23 Kronobergs län. Tabb. N:is 8 och Tab. N:o 8. ALLMÄNNA VÄGAR, GÄSTGIFVERIER OCH SKJUTSNING. Tab. N:o 9. HANDLANDE OCH DERAS BETJENING, ÅR 1865.

24 Tab. N:o 10. HEMMAN, JORDOMRÅDE OCH EGENDOMAR M. M., ÅR Tab. N:o 10. Kronobergs län.

25 Kronobergs län. Tab. N:o Tab. N:o 11. LAGA SKIFTEN UNDER ÅREN

26 22 Tab. N:o 12. Kronobergs län. Tab. KRONO-

27 Kronobergs län. Tab. N:o N:o 12. UPPBÖRDEN.

28 Stockholm, P. A. Norstedt & Söner. Tab. N:o 13. SPARBANKERNA. Tab. N:o 14. FATTIGVÅRDEN. 24 Tabb. N:is 13 och 14. Kronobergs län.