Självständigt arbete på grundnivå

Transkript

1 Självständigt arbete på grundnivå Independent degree project - first cycle Datateknik Computer Science Felsökning och optimering av trådlöst nätverk IEEE ac Dennis Bäckstedt

2 MITTUNIVERSITETET Avdelningen för informations- och kommunikationssystem Examinator: Lennart Franked, Handledare: Magnus Eriksson, Författare: Dennis Bäckstedt, Utbildningsprogram: Nätverksdrift, 120 hp Kursnamn: DT140G, Datateknik B-nivå, Självständigt arbete 15 hp Huvudområde: Datateknik Termin, år: VT,

3 Sammanfattning Trådlösa nätverk växer sig allt starkare och normen är nu mera att man i ett kontorslandskap eller hem skall kunna slå sig ner med sin laptop och jobba utan att behöva oroa sig om nätverksuttag eller sladdar. Även IP-telefoni och surfplattor är nu en naturlig del i flera användares dagliga liv, och just IP-telefoni ställer höga krav på det nätverk som denna är ansluten till. Därför har jag valt att i denna denna rapport titta närmare på den trådlösa tekniken som är framtagen av standardiseringsorganisationen IEEE. Metoden jag valt att använda för att åstadkomma detta är att genomföra en mätning av ett befintligt trådlöst nät. Jag kommer därefter att undersöka denna data för att förhoppningsvis kunna lämna ett förslag på en bättre nätverksdesign. Som hjälpmedel för att genomföra denna mätning har jag utrustning från Ekahau, ett finsk företag vars huvudsyssla är just mätning, optimering och felsökning av trådlösa nät. Det jag kom fram till var att det trådlösa nätverket hade stora brister. Framförallt var täckning det stora bekymret, inte bara bristen på täckning utan ibland även för bra täckning vilket resulterat i sticky clients. Jag har därefter presenterat en design som för att minimera kostnaderna och miljöpåverkan använder befintlig utrustning, dock kräver denna att det kompletteras med 9 stycken nya accesspunkter. Nyckelord: IEEE , WIFI, trådlöst nätverk, Ekahau, 3

4 Abstract Wireless networks are growing ever more and the norm is now that in an office or home you can settle down with your laptop and work without having to worry about network outlets or wires. IP telephony and tablet are now more natural in many users daily lives, and especially IP telephony places high demands on the network to which it is connected. Therefore, I have chosen that in this report, look at the wireless technology developed by the IEEE standardization organization. The method I chose to use to accomplish this is to perform a measurement of an existing wireless network. I will then investigate this data in order to hopefully submit a proposal for a better network design. As a tool for carrying out this measurement, I have equipment from Ekahau, a Finnish company whose main aim is measurement, optimization and troubleshooting of wireless networks. What I found out was that the wireless network had major shortcomings. In particular, coverage was a matter of concern, not just the lack of coverage, but sometimes even for good coverage, resulting in sticky clients. I have then presented a design that, in order to minimize costs and environmental impact, uses existing equipment, but requires that it be supplemented with 9 new access points. Nyckelord: IEEE , WIFI, wireless network, Ekahau, 4

5 Innehåll 1 Inledning 6 2 Bakgrund 6 3 Syfte och frågeställning Avgränsningar Terminologi 7 5 Teori ac Channel overlap Signal-to-noise ratio Ekahau Sticky Client Metod Utrustning Continuous Site Survey Method Mätning Presentera data Signalstyrka SNR Channel overlap Antalet accesspunkter Resultat Entréplan Våning Våning Våning Våning Förbättringsförslag 43 9 Diskussion Etiska och samhälleliga aspekter Referenser 46 5

6 1 Inledning I takt med att BYOD och IoT växer sig allt starkare så lämnar många enheter det trådade nätverket för det trådlösa. Detta blir väldigt tydligt i hemmen där man vill kunna bära med sig sin smartphone, läsplatta eller laptop. Samtidigt som man även vill slippa behöva dra nätverkskablar genom hela bostaden bara för att man köpt en till uppkopplad enhet. Medans trådlöst i hemmet kan ses som ett hjälpmedel och prestandan inte alltid behöver ligga på top i alla delar av bostaden. Så kan prestandan på det trådlösa nätet hos ett företag eller myndighet anses som verksamhetskritiskt. Detta i takt med att fler lämnar traditionell telefoni till fördel för IP-telefoni och flera av dom gamla stationära datorerna ersätts med smidigare laptops. Därför skall jag i detta projekt besöka en verksamhet för att kontrollera prestandan på just deras trådlösa nät. Till fördel för detta projekt så hoppas jag finna brister i nätet. Det kommer i sådana fall presenteras förslag på lösningar på dessa brister samt förhoppningsvis hinna implementera dessa ändringar under perioden för detta projekt. 2 Bakgrund Den trådlösa tekniken är både ett fantastiskt och väldigt utsatt medium. Flexibiliteten i att man kan lyfta med sig laptop och sätta sig var som helst i ett öppet landskap och samtidigt få med sig all information, som tidigare krävde nätverkskabel. Gör detta till en väldigt hjälpsam teknik. Samtidigt är tekniken väldigt utsatt. Detta då det trådlösa nätverket är ett delat medium samtidigt som det är beroende av miljön den arbetar i. Tjocka väggar och långt mellan användaren och accesspunkten kan skapa problem. IP-telefoni och videomöten är 2 exempel där användaren är beroende av bra koppling mot nätet. Skulle svarstiden blir för lång eller samtalet och bilden börja hacka så blir denna teknik genast obrukbar. 6

7 3 Syfte och frågeställning Syftet med detta projekt är att mäta, utvärdera och förhoppningsvis förbättra det trådlösa nätet. Användaren har rapporterat om så kallade dead spots", där man helt tappar teckningen. Samt att dom har problem med långsamma anslutningar och att man i vissa fall kan helt tappa anslutningen trots att man sitter i samma rum som en accesspunkt. I dessa lokaler har man ej tidigare gjort någon mätning. Så när det trådlösa nätverken sattes upp så gjordes inte detta utifrån ordentlig design utan teknikerna har mer gått på känn". Frågeställningar: Genomföra en mätning på hur det trådlösa nätverket presterar idag. Föreslå eventuella förbättringar. Genomföra uppföljande mätning för att kontrollera effekten på dessa förändringar. 3.1 Avgränsningar Jag kommer i denna rapport endast koncentrera mig på 5GHz bandet. Detta pga att verksamheten är inte intresserad av att vidareutveckla 2,4GHz utan vill fokusera på att få 5GHz så bra som möjligt. 4 Terminologi Lyfter i detta kapitel fram viss terminologi som kan vara bra att ha med sig för fortsatt läsning av denna rapport. Halv-duplex: Kommunikation kan ske i båda riktningarna men bara en riktning i taget. Full-duplex: Kommunikation kan ske i båda riktningarna samtidigt. Node: Enhet i ett nät t.ex datorer, switchar, skrivare, routrar och mobiltelefoner kan alla sägas vara noder. Throughput: Är den total mängden data som passerar genom ett nätverk eller som oftast en specifik punkt på ett nätverk. 7

8 5 Teori Det finns många trådlösa tekniker för att kunna skicka data mellan enheter. Exempel på dessa kan vara GSM som används för mobiltelefoni, bluetooth som framförallt används för att trådlöst kunna skicka data mellan sin telefon med ett headset eller högtalare. Men i detta projekt skall vi titta på den trådlösa nätverks standarden som heter och som är standardiserad via IEEE (Institute of Electrical and Electronics Engineers) [1]. Utvecklingen av ieee standarden kom igång Detta då FCC (Federal Communications Commission) i USA valde att öppna upp radio spektrumet GHz [2]. Detta gjorde det möjligt för även mindre företag och individer att utveckla enheter som kunde nyttja detta band utan att behöva betala dyra licenskostnader. Dom första åren presenterades dock inte några stora genombrott så 1990 beslutade organisationen IEEE att påbörja ett arbete att standardisera denna trådlösa kommunikationsteknik [2]. Vid utveckling av denna standard (802.11) så fokuserade man på att göra tekniken pålitlig, snabb, billig och stabil, detta för att göra standarden attraktiv för utvecklare och företag standarden har där efter genomgått flera generationsskiften där dom oftast nämnda är , a, b, g, n och den idag snabbaste konsumentanvända tekniken ac. Det är även ac som vi framförallt kommer undersöka i detta projekt. Under resans gång har IEEE mer och mer släppt delen med utvecklingen av tekniken, och 1999 bildades därför Wireless Ethernet Compatibility Alliance (idag kallat Wi-Fi Alliance) [2], och enligt Wi-Fi Alliance fyller dom följade funktion The Wi-Fi Alliance is a global non-profit industry association of hundreds of leading companies devoted to seamless connectivity. With technology development, market building, and regulatory programs, the Wi-Fi Alliance has enabled widespread adoption of Wi-Fi worldwide. [2] ac Som tidigare nämnt är det idag ac standarden som är mest attraktiv både för privatpersoner och företagsanvändare. Detta då priset på denna teknik ligger på en vettig nivå, samt att den är avsevärt snabbare än tidigare standard som är n. Man har åstadkommit denna förbättring av hastighet genom att överge 2.4GHz bandet och använder nu 5GHz bandet, tillsammans med vektyg som: Multi-user multiple-input multiple-output (MU-MIMO) Larger channel bandwidths of 80 and 160 MHz 256-quadrature amplitude modulation (QAM) [3] Till skillnad från de trådade nätverket som idag i stort sett överallt är full-duplex (förmågan att kunna skicka och ta emot data samtidigt). Så är trådlöst nätverk half-duplex, vilket betyder att en enhet endast kan skicka eller ta emot vid ett och samma tillfälle är även ett delat medium så även om flera enheter kan vara ansluten mot en och samma accesspunkt så har den tidigare endast kunnat prata med en node i taget. Detta har man i ac försökt lösa med Multi-user multiple-input multiple-output (MU-MIMO). MU-MIMO är fortfarande half-duplex men fördelen som den tekniken erbjuder är förmågan att samtidigt kunna skicka data till flera noder. Definitionen av MU-MIMO är förmågan att samtidigt kunna skicka 8 separata strömmar till 4 olika noder [3]. Detta gör att den totala throughputen har möjligheten att bli 4 gånger större. 8

9 Till följd av ac presenterades möjligheten att använda mer bandbredd per kanal n då hade kunde man välja mellan 20 eller 40 MHz bredd. I och med ac fick man även möjlighet att välja 80 och 160 MHz [3]. Dessa större kanaler erbjuder möjligheten att transportera mer data, men samtidigt tar varje kanal upp väldigt mycket plats i det ibland trånga 5 GHz nätet. Detta kan leda till att kanaler lappar över"varann och därmed kan störa trafiken. Detta är något vi kommer att ta upp senare i kapitel 5.2. Man har därför möjlighet att även i ac använda 20 och 40 MHz bandbredd på kanalerna. Sedan a så är det 64-QAM som används. Men i ac så erbjuds för första gången 256- QAM. Vad det betyder är att med 64-QAM kunde man skicka 6bitar per våglängd medans man med 256-QAM kan skicka 8 bitar per våglängd [4]. Så även detta hjälper till att komma runt problemen man har med att är half-duplex och man kan få med mer information på samma tid. 5.2 Channel overlap För enkelhetens skull börjar vi med att titta på radio spektrumet 2,4 GHz som används för b/g/n. Orsaken är att det används mindre antal kanaler på 2,4 än 5 GHz som ac använder och därmed blir det visuellt lättare att förklara channel overlap när man har 2.4 som grund På 2,4 GHz så finns det 14 kanal till förfogande som man ser på Figur 1. Som vi även ser på bilden så om man använder en bandbredd på varje kanal på 20 MHz så finns det därför 3 alternativ för att helt slippa kanal överlapp, vilket är 1, 6 och 11 [5]. Figur 1: Channel overlap 2.4GHz 9

10 Om vi sedan tittar på Figur 2 som visar samma sak fast i detta fall är det 5GHz bandet vi tittar på. Som tidigare nämndes så finns det fler på 5GHz fler kanaler att välja mellan, dock så kan kan vilka kanaler som får användas skilja sig beroende på i vilken världsdel man befinner sig. Men 2 är i alla fall en tydlig mall på vilka kanaler som finns, hur dessa kan användas för att undvika channel overlap samt hur detta skiljer sig om man använder sig av kanalbredd på 20, 40, 80 eller 160 MHz Figur 2: Channel overlap 5GHz 5.3 Signal-to-noise ratio Som vi var inne på tidigare så delar den trådlösa nätverkstrafiken luftrummet med andra enheter, detta kan göra att enheter kan störa varandra och prestandanivån försämras. Man kan mäta hur mycket störande trafik det finns i luftrummet, detta värde kallar man SNR som är kort för Signalto-noise ratio". Det man mäter är hur stark signalen är kontra det bakgrundsbrus som kommer från andra enheter, men vad är då ett bra SNR värde? Detta beror på hur prestandakrävande applikationer man kör, men i detta test kommer vi sätta nivån mellan 20dB - >40dB. Ekahau har också valt att nämna generella nivåer men poängterar även att detta skiljer sig beroende på vad nätet skall klara av. Det dom visar är [6] > 40 db Excellent quality, always associated, highest data rates db Very good quality, always associated, high data rates db Good quality, always associated, good data rates db Ok quality, usually associated, lower data rates 0-10 db Low to no signal, usually not associated, very low data rate to nothing 10

11 5.4 Ekahau För att genomföra denna mätning kommer jag att använda mig att utrustning och programvara som utvecklas och säljs av det finska företaget Ekahau. När det kommer till uppbyggnad av nytt trådlöst nät, analys av befintligt trådlöst nät och felsökning på trådlöst nät så är Ekahau ett av dom större aktörerna. Den utrustning vi kommer att använda oss av är Ekahau s Site survey programvara, usb site survey adapter och spectrum analyzer. 5.5 Sticky Client Ett annat problem som man kan få om accesspunkterna sitter för tätt, och som dom hade på vissa platser i denna lokal är så kallad sticky client [7]. Vad som menas med det tänkte jag försöka förklara med ett exempel. Säg att du sitter på ditt kontor och jobbar på din laptop. Du skall på ett möte som ligger längre bort i samma korridor. Du plocka upp laptopen utan att stänga locket, går bort till mötesrummet och trots att det finns en accesspunkt i samma rum så har du usel täckning. Detta beror på att täckningen från den accesspunkten du var ansluten mot när du satt på ditt kontor fortfarande är så pass bra att datorn har inte valt att söka efter en ny accesspunkt med bättre täckning och detta är sticky client. En så kallad quickfix på detta är att alltid slå igen locket på din laptop när du rör dig i lokalen. Därmed kommer laptopen börja leta efter ny accesspunkt när du öppnar locket igen. 11

12 6 Metod Utrustning och tillvägsgångsätt. 6.1 Utrustning Som jag tidigare nämnt är det utrustning från Ekahau som kommer används. Orsaken till detta är att dom är en stor aktör på marknaden och rekommenderas av bland annat Cisco, Aruba, Aerohive och Ruckus [8]. Lista av den hårdvara samt mjukvara som använts: Windows surface pro 3 Med windows 10 installerat Ekahau s Site survey programvara Förkortat ESS Ekahau USB site survey adapter Ekahau spectrum analyzer 6.2 Continuous Site Survey Method Gällande Ekahaus site survey program så kommer vi ej gå in djupt på just det och dennas funktioner, för det kräver utbildning som Ekahau själva erbjuder. Men när man skall genomföra en så kallad site survey men ESS så har man 2 alternativ för att samla in sin data, det är antingen Stop-and-Go eller Continuous. Förenklad kan man säga att skillnaden mellan dessa är att med Stop-and-Go så fasta mätpunkter, medan med Continuous så går man runt i lokalen och utrustningen samlar hela tiden in data. Resultaten skall bli det samma och val av metod är oftast fråga om personlig preferens. Jag kommer i denna rapport att använda mig av continuous och därför gå in lite djupare på just denna metod. Men för en genomgång av dessa metoder kan man besöka Ekahaus site [9]. Hur fungerar Continuous Site Survey Method i ESS: 1. Click the Site Survey button 2. Click your current location on the map and start walking 3. At the very minimum, click on the map whenever you turn, or start walking, or stop walking 4. To Stop / pause the surveying, just right-click 5. To continue surveying (from another location, or the same location), just left-click on the map again 6.3 Mätning Dessa steg är tagna från Ekahus s site [9] och ett exempel på hur detta skulle kunna se ut, väldigt se Figur 3. Det man ser på Figur 3 är som grund en ritning för lokalen som kontrolleras. Den gröna sträckningen är sedan där man gått, men för att programmet skall veta var man gått måste man (som nämndes i steg 3 ovan) klickan på kartan varje gång man byter riktning, samt när man startar 12

13 och början. Man ser även åt vilken riktning man gått och dom cirklar med en pring i mitten som är med, är accesspunkter som ESS har hittat och därmed placerat ut på ritningen. Figur 3: Continuous Site Survey exempel 6.4 Presentera data När man gjort sin mätning är det dock dags att plocka ut den information man är ute efter. För att täcka in dom frågor detta arbete skall försöka svara på så kommer vi att titta på 4 saker, signalstyrka, SNR, channel overlap och totala antalet accesspunkter som kan höras på varje våning. Jag kommer även lägga med en ritning som visar exakt hur jag tagit mina mätpunkter, detta för att man vill göra om detta test kan man på ett lätt sätt se hur jag gått. 13

14 6.5 Signalstyrka Ett exempel på hur det ser ut när vi tittat på signalstryka ser du i Figur 4. Där ser man även dom toleransnivåer vi valt att sätta, från -45dBm eller mindre upp till -65dBm kommer det vara visas i grönt, mellan -65 och -70 kommer det vara grått och efter det vitt. Målet är då att så stora delar av ritningen som möjligt skall vara grön. Figur 4: Exempel: Signalstryka 14

15 6.6 SNR Ett exempel på hur det ser ut när vi tittat på SNR ser du i Figur 5. Vi kommer här att jobba med en skala från 20-40dB. 40 eller högre kommer visas som grön, sedan kommer färgerna skrifta mot grått ju närmare 20dB man kommer och under under 20dB är vitt. Målet är då att så stora delar av ritningen som möjligt skall vara grön. Figur 5: Exempel: SNR 15

16 6.7 Channel overlap Ett exempel på hur det ser ut när vi tittat på SNR ser du i Figur 6. Även här jobbar vi från grön till grå där 6 kanal eller fler som överlappar kommer visa grått medans medans ju närmare 1 man kommer börjar det visa grönt. Visar den dock ingenting utan bara vitt, då har vi ingen överlappning alls och det är färgen som vi eftersträvar gällande channel overlap. Figur 6: Exempel: Channel overlap 16

17 6.8 Antalet accesspunkter Slutligen skall vi titta på antalet accesspunkter. Ett exempel på detta ser du i Figur 7. Skaln går från beige till brunt och 0 - fler än 20. Här registreras alla accesspunkter som hörs. Det spelar ingen roll om dom dom tillhör nätet eller om det är från grannbyggnader, orsaken till att jag vill ha med detta är för att få en uppfattning om hur belastningen ser ut, hur mycket signaler som är i omlopp. Figur 7: Exempel: Antal accesspunkter 17

18 7 Resultat Jag kommer i detta kapitel presentera resultaten för varje våning separat. 7.1 Entréplan Figur 8: Mätpunkter samt accesspunkter, Gröna accesspunkter är dom som ESS hittat och placerat ut, röda är dom jag sedan kommer presentera i mitt förbättringsförslag. 18

19 Figur 9: Signalstyrka entréplan 19

20 Figur 10: SNR (Signal-to-noise ratio) entréplan 20

21 Figur 11: Channel overlap entréplan 21

22 Figur 12: Antal synliga accesspunkter på entréplan 22

23 7.2 Våning 1 Figur 13: Mätpunkter samt accesspunkter, Gröna accesspunkter är dom som ESS hittat och placerat ut, röda är dom jag sedan kommer presentera i mitt förbättringsförslag. 23

24 Figur 14: Signalstyrka våning 1 24

25 Figur 15: SNR (Signal-to-noise ratio) våning 1 25

26 Figur 16: Channel overlap våning 1 26

27 Figur 17: Antal synliga accesspunkter på våning 1 27

28 7.3 Våning 2 Figur 18: Mätpunkter samt accesspunkter, Gröna accesspunkter är dom som ESS hittat och placerat ut, röda är dom jag sedan kommer presentera i mitt förbättringsförslag. 28

29 Figur 19: Signalstyrka våning 2 29

30 Figur 20: SNR (Signal-to-noise ratio) våning 2 30

31 Figur 21: Channel overlap våning 2 31

32 Figur 22: Antal synliga accesspunkter på våning 2 32

33 7.4 Våning 3 Figur 23: Mätpunkter samt accesspunkter, Gröna accesspunkter är dom som ESS hittat och placerat ut, röda är dom jag sedan kommer presentera i mitt förbättringsförslag. 33

34 Figur 24: Signalstyrka våning 3 34

35 Figur 25: SNR (Signal-to-noise ratio) våning 3 35

36 Figur 26: Channel overlap våning 3 36

37 Figur 27: Antal synliga accesspunkter på våning 3 37

38 7.5 Våning 4 Figur 28: Mätpunkter samt accesspunkter, Gröna accesspunkter är dom som ESS hittat och placerat ut, röda är dom jag sedan kommer presentera i mitt förbättringsförslag. 38

39 Figur 29: Signalstyrka våning 4 39

40 Figur 30: SNR (Signal-to-noise ratio) våning 4 40

41 Figur 31: Channel overlap våning 4 41

42 Figur 32: Antal synliga accesspunkter på våning 4 42

43 8 Förbättringsförslag Som du kanske noterat från tidigare kapitel är våning 1-4 identisk. Men trots detta sitter inte accesspunkterna idag placerat på samma sätt på alla våningar. Detta pga att det trådlösa nätet successivt växt och man har aldrig haft någon plan gällande design. Det har varit så att om flera användare upplevt problem på en lokation så har man kastat upp en till accesspunkt i taket. Detta har jag nu velat ändra med en designstandard som man kan implementera på varje våning. På Figur 33 ser ni mitt förslag. Accesspunkt 1 och 7 ser ni är placerad i korridoren. Detta är för att täcka in båda sidorna av hallen. Problemet med denna placering och orsaken till att man i regel ej vill placera accesspunkterna på detta sätt är att strålningen blir väldigt spretig, för att visa vad jag menar se Figur 35. Här ser man att signalerna från 1 och 7 blir väldigt spretig medans 2-6 är mer runda och därför lättare att kontrollera. Orsaken till att 2-6 får en rundare spridning är pga dämpningarna i väggarna. Gällande entréplan så kan ni se det förslaget i Figur 34. En liten rättning är att tyvärr följde 2 accesspunkter som är placerade i källaren med på denna bild, det är accesspunkt 13 och 17 som skall bort. Men resterade grönmarkerade accesspunkter sitter där dom gör idag samt så får dom sitta kvar. Dom rödmarkerade är dom jag i mitt förslag valt att komplettera med. Accesspunkterna kan se ojämnt fördelade ut, men i det område där är placerade är väggarna mycket tjocka och därför tar sig strålningen ej så långt. Däremot har 8-11 ganska långt mellan varann, men detta bör fungera då det är stora rum samt att i stort sett alla väggar endast är gipsväggar. Orsaken till att jag väljer att behålla 12 och 18 där dom sitter är pga att detta är stora salar där det ibland kan vara mycket folk och därmed kan det krävas mer av accesspunkterna. Figur 33: Förslag gällande placering av accesspunkter våning 1 till 4 43

44 Figur 34: Förslag gällande placering av accesspunkter på entréplan Figur 35: Prediktiv analys för designförslag våning

45 9 Diskussion När man nu tittar på denna rapport så tror jag att denna verksamhet reflekterar hur det ser ut på många ställen. Man har för några år sedan beslutat om att trådlöst är något man skall börja kika på. Därefter har man börjat satt ut accesspunkter lite på känn, har det varit problem någonstans eller ommöblering har skett i lokalerna så har man försökt lösa detta genom att sätta upp ännu en accesspunkt. Detta gör att man lätt kan få problem med täckning av nätet,channel overlap och sticky clients. Den trådlösa kommunikationstekniken fortsätter att utvecklas och jag tycker det är tydligt att målet är att i så stor utsträckning som möjligt klippa kablarna och köra trådlöst. Men om det kommer bli med hjälp av nästa utbrytning från som heter ad eller via 5G tekniken som under dom närmaste åren kommer bli tillgängliga för telefoner och datorer i sverige, det kan bara framtiden utvisa. Men sak är säker och det är att om man i framtiden vill vara en duktig nätverkstekniker gäller det att lära sig att jobba med dom trådlösa teknikerna. Till den frågeställning som togs upp under kapitel syfte och frågeställning. Jag har under övervakning från min handledare fått genomföra en riktigt mätning som visar hur nätet presterar idag samt fått fram korrekt data för att se eventuella brister. Dessa brister har jag sedan försökt åtgärda genom en ny design av nätet. Tyvärr så har jag ej fått möjlighet till att genomföra en ny mätning efter att dessa ändringarna är genomförda, orsaken till detta är att dom ej är implementerade inom tidsspannet för detta rapport. 9.1 Etiska och samhälleliga aspekter I ett konsumtionssamhälle där följderna av det it-skrot vi samlar på oss blir allt mer kännbara, så tycker jag det är viktigt att försöka använda sig av den utrustning som redan finns. Det lättaste sättet är så klart att motivera detta rent ekonomiskt, men det finns även en miljöaspekt som man får på köpet. Jag har därför försökt sätta förslaget på min nätverksdesign så att man i så stor mån som möjligt kan använda de accesspunkter som finns. Så trots att det var problem med täckningen på i stort sett varje våning, plus stora problem på entréplan. Så behöver verksamheten enligt min design endast köpa in 9st nya accesspunkter. 45

46 10 Referenser [1] M. Gast, wireless networks: the definitive guide. Ö Reilly Media, Inc.", [2] J. Berg, The ieee standardization its history, specifications, implementations, and future, Technical Report GMU-TCOM-TR-8, George Mason University, Fairfax, VA, USA, Tech. Rep., [Online]. Available: eth.txt [3] R. Van Nee, Breaking the gigabit-per-second barrier with ac, IEEE Wireless Communications, vol. 18, no. 2, [4] A. Salter, Should you wait for ac wave 2? Tech. Rep., [Online]. Available: [5] A. Campbell, Ekahau site survey heatmap visualizations part 7: Channel overlap, Ekahau, Tech. Rep., [Online]. Available: ekahau-site-survey-heatmap-visualizations-part-7-channel-overlap/ [6], Ekahau site survey heatmap visualizations part 5: Signal to noise ratio (snr), Ekahau, Tech. Rep., [Online]. Available: ekahau-site-survey-heatmap-visualizations-part-5-signal-to-noise-ratio-snr/ [7] N. Bowden, What are sticky clients? Tech. Rep., [Online]. Available: http: //wifinigel.blogspot.se/2015/03/what-are-sticky-clients.html [8] Ekahau, Ekahau site survey and planer, site overview, Ekahau, Tech. Rep., [Online]. Available: [9], Wi-fi site survey methods: Continuous and stop-and-go, Ekahau, Tech. Rep., [Online]. Available: wi-fi-site-survey-methods-continuous-and-stop-and-go/ 46