Regionbibliotekarien har ordet

Transkript

1 Regionbibliotekets nyhetsbrev november 2018 Öppna i din webbläsare Regionbibliotekarien har ordet I detta nyhetsbrev pratar vi mycket om tillgänglighet så viktigt, men så himla svårt att ringa in. För det räcker ju inte att vi sänker trösklarna (både bildligt och bokstavligt) till våra bibliotek, eller tillhandahåller anpassade medier och programaktiviteter. Ofta säger vi att tillgänglighet ska genomsyra alla offentliga verksamheter, men vad menar vi egentligen när vi säger det? Hur blir tillgänglighet allas fråga, allas ansvar? Hur blir ett bibliotek tillgängligt, på riktigt och i alla bemärkelser? I projektet Alla kan läsa och hör sen! försöker vi tillsammans med er lyfta de här frågorna, och fundera över hur de kan hamna högre upp på allas dagordning, varje dag. Läs mer nedan, och som alltid: hör gärna av dig om du har en idé om hur tillgänglighetsarbetet skulle kunna stärkas på ditt bibliotek! /Lisa Digitalt först - med tillgänglighetsfokus! Webb für alle! Undersökningen Svenskarna med funktionsnedsättning och internet (SMFOI) som kom i våras visar hur personer med olika

2 diagnoser och funktionsnedsättningar använder internet och vilka svårigheter de möter - på detaljnivå. De har också fått frågor om vilken digital utrustning (smarta telefoner, datorer och surfplattor) de använder, vilka kunskaper de har för att använda denna utrustning samt om de använder några hjälpmedel. Undersökningen är finansierad av Post- och telestyrelsen och Konsumentverket och genomförd i samarbete med KTH. För att tillgängliggöra resultaten på ett bra sätt finns nu en statistikwebbplats, utvecklad av Begripsam, där det går att filtrera och kombinera data för att få ut resultat inom specifika områden. Mycket intressant och användbart för alla som jobbar med att förbättra kommunikationen med och tillgängligheten för alla oavsett förutsättningar. DIGG, den nya myndigheten för digital förvaltning, arbetar bland annat för en ökad digital tillgänglighet på alla offentliga webbplatser och digitala plattformar. På deras sajt webbriktlinjer.se finns de officiella riktlinjerna för hur man bör arbeta med webbplatser i offentlig sektor. Där kan man exempelvis läsa mer om det så kallade webbtillgänglighetsdirektivet, som ställer krav på att webbplatser i offentlig sektor ska vara möjliga att uppfatta, vara hanterbara, begripliga och robusta så att de blir mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

3 Destination tillgänglighet: Motala och Linköping I mitten av oktober åkte bibliotekspersonal från Uppsala, Dalarnas och Gävleborgs län på en studieresa med tillgänglighetsfokus till Motala och Linköping. Resan var en del i projektet Alla kan läsa - och hör sen! och det som vi tar med oss är bland annat inspiration om hur tillgängliga medier kan ta plats i biblioteksrummet och vikten av att samverka med föreningsliv, andra förmedlare och organisationer. Motala bibliotek berättade om sin tillgänglighetsplan, som delar upp arbetet i sju områden: lokaler, teknik och hjälpmedel, medier, ansvar och bemötande hos personalen, information och kommunikation, program och aktiviteter samt samarbete och samverkan. Uppdelningen visar att tillgänglighet som arbetsområde rymmer många aspekter och att det i sin tur tydliggör att det behöver vara en angelägenhet - eller ett perspektiv - som genomsyrar all biblioteksverksamhet. DigidelCenter Motala är en del av Motala bibliotek och drivs som ett treårigt projekt finansierat av Internetstiftelsen, Kulturrådet, Motala kommun och Region Östergötland. Målet är att verksamheten ska bli en del av bibliotekets ordinarie verksamhet. En viktig ambition med DigidelCenters verksamhet är att nå särskilt prioriterade målgrupper och tillgänglighetstanken syns tydligt i deras arbete. De betonade vikten av att också göra all bibliotekspersonal delaktig genom utbildningar och workshops, särskilt eftersom personal i informationsdisken får många digitalt relaterade frågor. Samarbete med andra

4 aktörer och kommunala förvaltningar lyftes fram, liksom betydelsen av marknadsföring. Ett ledord är uthållighet, för trots att det digitala ofta handlar om snabbhet, är det också viktigt att vara tålmodig, att inte ändra på t.ex. dropin-tider för ofta och att låta saker och ting "sätta sig". Linköpings stadsbibliotek har ett omfattande och målmedvetet tillgänglighetsarbete, som bland annat inkluderar satsningar på tillgängliga medier och deras plats i rummet, externa samarbeten och programverksamhet. "Läsa på olika sätt" är namnet på deras avdelning för tillgängliga medier, men också en webbresurs. Att de blev Årets lättlästa bibliotek 2015 märks tydligt, liksom den omfångsrika och entréplacerade Äppelhyllan. Två tillgänglighetsbibliotekarier, en för barn/unga och en för vuxna/ äldre, är de som metodiskt driver arbetet framåt och de betonar hur viktigt det är att samarbeta med förmedlare (personal på boenden, läsombud, pedagoger...) som en "genväg" till användarna. Tre framgångsfaktorer när det gäller tillgänglighets- och digitalt delaktighetsarbete: involvera all personal, samverka med andra och synliggöra/kommunicera - i rummet, i lokalsamhället, på webben! Tänk vad mycket som skrivs om biblioteksverksamhet ur olika perspektiv. Tiden räcker såklart inte till att läsa allt, ja kanske inte ens en bråkdel - men med Omvärldsrapporten får du ett urval och en snabborientering. Inkluderande bibliotek. Den här färska rapporten beskriver projektet Inkluderande biblioteksverksamhet: normkritik, hbtq, läsfrämjande och metodutveckling som drevs av Regionbibliotek Stockholm under 2017 med stöd från Statens kulturråd. Författare är regionbibliotekets utvecklare Annika Hermele och Sofie Samuelsson. Skriften ger inspiration, idéer och råd till dem som vill arbeta med normkritik och inkludering och innehåller förslag på metoder, övningar och workshoppar. Reflektion tar stor plats i skriften, dels genom deltagarnas eget reflekterande bland annat genom skrivövningar, dels genom att projektets följeutvecklare Cecilia Brisander bidrar med sina tankar kring lärande, både det individuella och det kollektiva. Varför lägger man ner biblioteksfilialer? Antalet filialer minskar och orsakerna till detta har Sveriges kommuner och landsting, SKL, och

5 Högskolan i Borås tittat närmare på. Bakom siffrorna döljer sig ekonomiska skäl, men nedläggningarna har i vissa fall varit tillfälliga alternativt ersatts av meröppet eller bokbuss. Malin Ögland, adjunkt vid Bibliotekshögskolan och rapportförfattare, menar i en intervju på biblioteksföreningens webbplats att "det är viktigt att fördjupa och i viss mån problematisera vad man kan, och inte kan, få ut av statistik". Rapporten väcker frågor om det fysiska och stationära rummets betydelse i relation till exempelvis digitala tjänster och mobila bibliotekslösningar. Vilka betydelser har folkbiblioteken för de nyanlända? Missa inte den färska rapporten "Sen går jag hem när det stänger" - En studie av nyanländas biblioteksanvändning av Ola Pilerot och Jenny Lindberg, forskare vid Högskolan i Borås. I den berättar 30 nyanlända personer om hur de använder folkbiblioteket och vilken betydelse biblioteket och dess tjänster har för dem. Med utgångspunkt i både intervjuer och deltagande observationer riktar författarna blickarna mot vad som möjliggör och begränsar bibliotekstjänster riktade mot nyanlända. Analysen visar bland annat vilka kopplingar som kan göras mellan särskilda tjänster och kvalitéer i bibloteket och deltagarnas skiftande livssituationer. Rapporten är ett viktigt bidrag till att bättre förstå en prioriterad användargrupp och kan ge många konkreta idéer kring förbättringar, men också en fördjupad bild av det som fungerar väl i olika sammanhang. Rapporten är samfinansierad av åtta mellansvenska läns- och regionbibliotek, däribland Regionbibliotek Uppsala.

6 Språknätet - vad händer nu? Språknätet är ett samarbete mellan BVC, bibliotek, öppen förskola och logopedi som syftar till att främja de små barnens språkutveckling. Språknätet började som ett projekt, men är sedan 2013 en etablerad samverkansform i hela Uppsala län. Samarbetet utgår ifrån en formell överenskommelse och gemensamma riktlinjer i form av en taxonomi. För närvarande pågår ett revideringsarbete som förhoppningsvis ska leda till fram till en förnyad överenskommelse och ett ännu starkare samarbete. Viktiga slutsatser i revideringsarbetet är bland annat att Språknätet behöver förankras bättre i de berörda verksamheterna och hos chefer och att kunskapsöverföringen vid personalomsättning behöver förbättras. Revideringsgruppen föreslår nya rutiner för gåvoboksarbetet, att taxonomin byts ut mot en modell som tydligare beskriver de olika arbetsområdena och att Språknätet får en egen, lättillgänglig webb riktad såväl till berörda professioner som till allmänhet. För att bättre synliggöra Språknätet föreslås även att Språknätsavdelningar, bestående av en affisch och språknätsmaterial, införs i alla verksamheter. Nästa steg i revideringsarbetet är att ta fram ett förslag till ny överenskommelse samt att arbeta med förankring i alla led. En rapport från revideringsarbetet kommer inom kort att finnas på Regionbibliotek Uppsalas webb. Urvalspolicy efter JObesluten - hur tänker vi? Kom ihåg att anmäla dig till halvdagen den 12 december, då det dags att fördjupa samtalet om urvalspolicy i kölvattnet av JO-besluten. Ta tillfället i akt att diskutera frågan med kollegor i länet! Nick Johnson Jones, konst- och

7 bibliotekschef i Huddinge kommun, inleder halvdagen med sina tankar. Det handlar om värderingar, objektivitet, neutralitet och kvalitet - begrepp som vi i vår yrkespraktik behöver prata mer om! Mer info och anmälan. Vad vill du samtala om med kollegor framöver? Vilka biblioteksfrågor är brännande, viktiga och intressanta för dig i din arbetsvardag? Hör av dig till ulrika.danielsson@regionuppsala.se med dina förslag och funderingar! NYFIKEN PÅ... Gottsunda bibliotek på tillfälligt besök i centrum Carin Carlsson berättar om pop up-biblioteket i Gottsunda centrum efter branden.

8 "Man gör så gott man kan" Jobbar man på bibliotek vet man aldrig vad som väntar. Ständigt ställs man inför ny teknik, nya bibliotekstjänster och all världens frågor vars svar man inte har någon aning om. Det är bara att tänka till och klura. Och konstigt nog lyckas man oftast lösa problemen. Just så var det den där måndagsmorgonen när Gottsundaskolan brann ner. Biblioteket klarade sig tack och lov från brand, men lokalen var dränkt av brandrök. Vad gör vi nu? Hur länge kommer det att vara så här? Måste lokalen saneras? Frågorna var många. Rätt snart visade det sig att man var tvungen att hålla hela kulturhusdelen i centrum avstängd. Likaså ventilationen. Hur länge visste man inte, men att öppna biblioteket var inte att tänka på. Till råga på allt kunde flera medarbetare inte vistas i lokalerna på grund av astma och luftrörsproblem. För deras del blev det tjänstgöring på andra bibliotek och vi som var kvar klurade på en tillfällig lösning. Redan på tisdagen var vi på plats ute i centrum med ett ytterst provisoriskt pop up-bibliotek. Ett bord, våra dagstidningar och en hylla med reserverade böcker. Med hjälp av Book-it-flex och ett svajigt nätverk kunde låntagarna nu åtminstone återlämna och hämta ut sina reservationer. Några dagar senare beslutades det om sanering av biblioteket; varenda bok skulle dammsugas och alla textilier tvättas. Att öppna skulle alltså dröja och pop up-biblioteket flyttade in i en tom butikslokal. Redan inplanerade aktiviteter fick flyttas till andra lokaler eller ställas in. Affischer skulle fixas, telefonmeddelandet uppdaterades dagligen med ny information och biblioteksbussen bokades in för ett par kvällsturer till Gottsunda. Alltmedan dammsugarna gick för fullt inne på biblioteket. Vi har fått många lovord för att vi trots omständigheterna höll biblioteksservicen igång. Man gör så gott man kan, sa vi till besökarna och mitt i allt elände var det ändå rätt trevligt att träffa låntagare ute i centrum. Plötsligt träffade vi också människor som inte vanligtvis kommer till biblioteket. Men det var inte bara glada tillrop. De som behövde använda dator, skriva ut eller kopiera var förstås besvikna över att det inte var möjligt. Efter nio dagars pop upverksamhet var det rätt skönt att äntligen slå upp dörrarna till biblioteket igen. Först på plats var en förskolegrupp. Därefter tidningsläsarna. Skrivaren går åter på högtryck. Och aldrig tidigare har nog böcker och hyllor varit så dammfria. Text: Carin Carlsson, bild: Eva Thanner, Gottsunda bibliotek.

9 Länet läser-tips: Boyes Uppsalaår Tisdag 20 november kl , Uppsala stadsbibliotek. Johan Svedjedal, aktuell med Boyebiografin Den nya dagen gryr, berättar om Karin Boyes tid i Uppsala, med anledning av att årets Länet läser-bok är Kallocain. Läs mer om Länet läser på webben. Kalendarium hösten/vintern 2018 November 27 november, heldag Ledarskapsspåret inom Digitalt först. Plats: Uppsala. Mer information kommer november Ledarutbildning inom Shared Reading - Läsa tillsammans. Plats: Konferenslokal i Uppsala. Läs mer. December 12 december, kl MötUpp! Kollegialt samtal, tema: Urvalspolicy - efter JO-besluten. Plats: Regionens hus, Uppsala. Läs mer. Januari 11 januari, heldag Ledarskapsspåret inom Digitalt först. Plats: Uppsala. Mer information kommer. Regionbibliotek Uppsala har till uppgift att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet hos folkbiblioteken i Uppsala län. Regionbiblioteket är en del av Kultur och bildning, som är en förvaltning inom Region Uppsala. Webbplats Facebook YouTube

10 Postadress: Regionbibliotek Uppsala, Uppsala Besök: Regionens hus, Storgatan 27, Uppsala E-post: Fler kontaktuppgifter: Regionbibliotek Uppsalas webbplats. Prenumerera Avprenumerera Tipsa en vän om nyhetsbrevet Ändra dina uppgifter This was sent to why did I get this? unsubscribe from this list update subscription preferences Regionbibliotek Uppsala Regionens hus Storgatan 27 Uppsala Sweden