Nämndsammanträde äger rum torsdag 29 mars kl i Lagunen, plan 2, Health Sciences Centre (HSC), Baravägen 3, Lund

Transkript

1 1 KALLELSE Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) Se sändlista Nämndsammanträde äger rum torsdag 29 mars kl i Lagunen, plan 2, Health Sciences Centre (HSC), Baravägen 3, Lund DAGORDNING 1. Mötets öppnande 2. Justeringsperson 3. Dagordning 4. Beviljande av närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträden för Anders Sonesson, MedCUL Bilagor Protokoll och meddelanden 5. Protokoll - Föregående nämndprotokoll - Internationella kommittén Studiesociala kommittén , Karin Björkman Björkelund Meddelanden - Fastställande av utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet - Fastställande av utbildningsplan för Röntgensjuksköterskeprogrammet - Dekanusbeslut - Ordförandebeslut - PD-beslut - Remissvar: Regler för ljudupptagning, fotografering och filmning i samband med undervisningssituationer 6. Bokslut 2011 Laila Persson Bilaga Bilaga Protokoll finns hos Barbro Soliman Protokollsutdrag Protokollsutdrag Beslut x 2 Förteckning Förteckning Yttrande Bokslut Bokslutsanalys Beslutsärenden 7. Äskande från VÅVS om medel till Arbetsmarknadsdag Brev 8. Kvalitetsplan NOU Bilaga 9. Kursplan: Medicinska fakultetens sommarforskarskola för förberedande forskarutbildning, 18 hp enligt bifogat protokollsutdrag Anna Arstam Bilaga + Protokollsutdrag 10. Examinationstext till kursplaner Förslag Postadress BMC F11, Lund Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir , växel Telefax E-post Barbro.Soliman@med.lu.se Internet

2 Nämnden för omvårdnadsutbildning Kursplaner i Sjuksköterskeprogrammet, start Sjuksköterskans profession och vetenskap II, 7,5 hp - Personcentrerad vård och lärande vid symtom och tecken på ohälsa, 27 hp - Personcentrerad vård vid psykisk ohälsa, 15 hp Anna Forsberg 12. Kursplaner i Röntgensjuksköterskeprogrammet, start ht12: - Radiografi I: Röntgensjuksköterskans profession, 19,5 hp - Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi, 15 hp Erna Törnqvist 13. Utbildningsplan Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning kirurgisk vård Karin Björkman Björkelund 14. Kursplaner, Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning kirurgisk vård: - Pre- och postoperativ omvårdnad, 15 hp - Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning kirurgisk vård (examensarbete), 15 hp Karin Björkman Björkelund 15. Utbildningsplan: Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning medicinsk vård Karin Björkman Björkelund 16. Kursplaner, Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning medicinsk vård: - Medicinsk vård I, 7,5 hp - Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning medicinsk vård (examensarbete), 15 hp Karin Björkman Björkelund Kursöversikt Bilaga Bilaga Bilaga Kursöversikt Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Informationsärenden 17. Programbokslut, avancerad nivå Separat bilaga (43 s) 18. Ordföranden informerar 19. Programdirektör, grundnivå informerar 20. Programdirektör, avancerad nivå informerar 21. Studentföreningen informerar Övrigt 22. Sammanträdestider vt 2012: to 24 maj kl Övriga ärenden 24. Sammanträdets avslutande Barbro Soliman Nämndsekreterare

3 Nämnden för omvårdnadsutbildning KALLADE Ordförande Petra Lilja Andersson Lärare Margaretha Danerek Jimmie Kristensson Inga Persson Bibbi Thomé Elisabet Werntoft Peter Åsman Representanter för yrkeslivet Lisa Davidsson. Region Skåne Heléne Bengtsson, Primärvården Katarina Rasmusson, Kommunförbundet Skåne Else-Maj Rosenlöf, Skånes universitetssjukhus Studenter Anna-Maria Lennen Rasmus Åkerström Närvaro- och yttranderätt Karin Björkman Björkelund, PD avancerad nivå Marianne Ahlner-Elmqvist, PD grundnivå Anna Forsberg, ordf, kursplankommittén Erna Törnqvist, fasansv, röntgensjuksköterskeprogrammet Anne Lundwall, fasansv, VfU, sjuksköterskeprogrammet Niclas Svensson, ordförande, VÅVS Inbjudna Laila Persson Anna Arstam Anders Sonesson Sekreterare Barbro Soliman

4 PROTOKOLL 1 (4) Sammanträdesdatum Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) Nämndsammanträde Tid kl Plats Lagunen, HSC, Baravägen 3, Lund 1. Mötets öppnande Ordföranden hälsade ledamöterna välkomna och förklarade sammanträdet öppnat. 2. Justeringsperson Jimmie Kristensson utsågs att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 3. Dagordning Dagordningen fastställdes. 4. Presentation av ny vicedekanus Cecilia Lundberg, som är ny vicedekanus med ansvar för grundutbildning och internationalisering, presenterade sig själv och sitt uppdrag. 5. Protokoll - Föregående två nämndprotokoll - Studiesociala kommittén Protokollen gicks igenom och lades till handlingarna. Protokollet bordlades till nästa sammanträde. Meddelanden - Remissvar inrättande av befattningar inom infektionsmedicin vid Medicinska fakulteten (M 2011/613) - Beslut om arbetsmiljöansvar för stude- _rande på grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten (M 2011/2048) - Avtal Medicinska fakulteten och Practicum (M 2011/2133) - Nytänkande i vården 6. SJSB28 Verksamhetsförlagd utbildning inom somatisk vård inklusive akutsjukvård och hemsjukvård, 30 hp - Anne Lundwall Dnr M 2012/ SJSD10 Sjuksköterskans profession och vetenskap inklusive fältstudier, 15 hp - Anna Forsberg Dnr M 2012/287 Remissvaret lades till handlingarna. Beslutet lades till handlingarna. Avtalet lades till handlingarna. Seminariet Nytänkande i vården med presentation av bästa studentuppsatser blir den 24 okt Beslut: Kursplanen fastställdes. Beslut: Kursplanen fastställdes med följande förbehåll: Postadress BMC Kansli M-F11 Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir , växel E-post barbro.soliman@med.lu.se Internet

5 Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) PROTOKOLL Sammanträdesdatum (4) 8. SJSD11Människokroppen: biologi och hälsa, 19,5 hp - Anna Forsberg Dnr M 2012/ SJSD12 Preklinisk omvårdnad, 7,5 hp Anna Forsberg Dnr M 2012/ SJSD14 Processorienterad omvårdnad i ett livscykelperspektiv, 19,5 hp - Anna Forsberg Dnr M 2012/ Bedömningskriterier för kandidatuppsats Anna Forsberg Dnr M 2012/ Remiss Inspelning av föreläsningar lokala regler vid Lunds universitet Sara Ljung 13. ONKN24 Specifik omvårdnad, medicinsk onkologisk vård, verksamhetsförlagd utbildning - Else-Marie Rasmusson Dnr M 2012/ HST och HPR 2011 Britt-Marie Nilsson Antagningsstatistik vt 2012 Britt-Marie Nilsson Texten under rubriken Undervisning och examination håller på att ses över. Ett förslag till ny text som kan vara gemensam för alla nya kursplaner fastställs vid nästa nämndsammanträde. Kursplanen fastställs därmed utan text under Undervisning och examination. Beslut: Kursplanen fastställdes med förbehåll enligt punkt 7 ovan. Beslut: Kursplanen fastställdes med förbehåll enligt punkt 7 ovan. Beslut: Kursplanen fastställdes med förbehåll enligt punkt 7 ovan. Beslut: Bedömningskriterierna fastställdes med följande ändring: Handledare ansvarar om inte student begär byte av handledare. ändras till Handledare ansvarar om inte student beviljats byte av handledare. Bedömningskriterierna gäller från vårterminen Nämnden ställde sig positiv till förslaget. Beslut: Kursplanen fastställdes med följande ändringar: - Under Mål, Färdighet och förmåga flyttas och omformuleras ett mål om lagar och författningar till Värderingsförmåga och förhållningssätt. - Under examinationsform 1 och 2 stryks ordet paper. Medicinska fakulteten hade ett överskott på HST med +69 och HPR Uppdraget är uppnått med 102,5 procent. NOU hade ett underskott på HST med -43,1 och HPR -14. Det är fullt i alla program utom i Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning intensivvård, där det saknas två studenter. 15. Programbokslut, grundnivå Programbokslut presenterades och bifogas protokollet. 16. Ordföranden informerade - Utökning av sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeutbildningen Vid möte på Utbildningsdepartementet om bl a utökning av sjuksköterskeutbildning på grundnivå och läkarutbildning i hela landet fram till 2017 uttrycktes särskilt krav om att verksamheten ska erbjuda verksamhetsförlagda utbildningsplatser i tillräcklig omfattning. Ett förslag från NOU om möjlighet till en successiv utökning med 35 platser avseende sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeutbildningen har lämnats till fakulteten, som ska skicka in ett manifest till Utbildningsdepartementet, där även möjligheten till utökade VFU-platser ska redovisas. Lisa Davidsson

6 Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) PROTOKOLL Sammanträdesdatum (4) påpekade att prognosen i Skåne går mot att det inte behövs fler nya grundutbildade sjuksköterskor. Behovet av specialistutbildade sjuksköterskor kommer däremot att fortsätta vara stort. - Arbetsmiljöansvar för studenter vid Medicinska fakulteten 17. Vårdvetenskapliga studentföreningen informerade Från 2012 har nämndordförandena ansvaret (se beslut 5 ovan). Ett planeringsarbete har initierats. Arbetsmiljöansvaret måste tydliggöras i VfU och föreslås skrivas in i ramavtalet. Namnbrickor har köpts in till studenter som gör längre VfUperioder. En verksamhetsbeskrivning har gjorts och lämnats in till universitetet. 18. Sammanträdestider vt 2012 To 2 februari, to 29 mars, to 24 maj kl Den extra sammanträdestiden 1 mars utgår. 19. Sammanträdets avslutande Ordföranden tackade ledamöterna och avslutade sammanträdet. Vid protokollet Barbro Soliman Justerat Petra Lilja Andersson Jimmy Kristensson

7 Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) PROTOKOLL Sammanträdesdatum (4) Närvaroförteckning Närvarande Lilja Andersson, Petra ordförande Bengtsson, Heléne företrädare för yrkeslivet Danerek, Margaretha lärarrepresentant Davidsson, Lisa företrädare för yrkeslivet Kristensson, Jimmie lärarrepresentant Lundwall, Anne närvaro- och yttranderätt Persson, Inga lärarrepresentant Rosenlöv, Else-Maj företrädare för yrkeslivet Svensson, Niclas ordf i VÅVS Törnqvist, Erna närvaro- och yttranderätt Werntoft, Elisabet lärarrepresentant Åkerström, Rasmus studentrepresentant Åsman, Peter lärarrepresentant Inbjudna Sara Ljung, Juridiska enh ( 12) Else-Marie Rasmusson ( 13) Britt-Marie Nilsson ( 14) Sekreterare Soliman, Barbro nämndsekreterare Ej närvarande Björkman Björkelund, Karin närvaro- och yttranderätt Lennen, Anna-Maria studentrepresentant Rasmusson, Katarina företrädare för yrkeslivet Thomé, Bibbi lärarrepresentatnt, vice ordf

8 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL Medicinska fakulteten Sammanträdesdag Internationell kommitté för omvårdnadsutbildning Närvarande Elizabeth Crang Svalenius Boel Hovde Monne Wihlborg Anna Kristensson Ekwall Karin Frydenlund Teresa Svarvell Senare delen av mötet Anna Karin Dykes Inger Hallström Frånvarande Marianne Ahlner Elmqvist Anneli Sundberg Anne Lundwall Bodil T Andersson Evelina Crona Nathalie Petersson Studentrepresentant Studentrepresentant 1. Godkännande av justeringsperson Kommittén valde Karin Frydenlund som justeringsperson. 2. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes med tillägg University of Virginia. 3. Monne om tiden i Amman Monne Wihlborg berättar om tiden i Amman och ser goda möjligheter till utveckling av en virtuell modul då fakulteten ställer sig väldigt positiv till detta samarbete. Ett potentiellt problem är att University of Jordan är i stånd att göra om sin sjuksköterskeutbildning från grunden. Innevarande termin kan studentmöten inte bli aktuellt. Tidsfaktorn är dock inget problem för det virtuella samarbetet tack vare små tidsskillnader, men Monne poängterar att det är mycket viktigt med teknisk support på hemmaplan. Karin Frydenlund får ta del av en work plan för att vidare diskutera samarbetet under kommande kontaktresa i mars. När delegationen från sjukgymnastikprogrammet kommer tillbaka från resan i mars behöver man titta på tekniska möjligheter och eventuella samarbetsmöjligheter. Monne Wihlborg har utförligt sammanfattat möjligheterna för utresande sjuksköterskestudenter vid University of Jordan. Teresa Svarvell tar del av denna information inför eventuella utbyten till hösten Bland annat har datainsamling visat sig vara svårt p.g.a. komplicerad procedur kring intervjuer och liknande. 4. University of Virginia University of Virginia är troligtvis intresserade av att inkorporera University of Jordan i det redan väl etablerade samarbetet. Detta blir inte aktuellt inledningsvis utan först då

9 samarbetet mellan Lund och Amman på allvar tagit form. Monne Wihlborg flaggar för att nämnden eller programledningen i större utsträckning måste satsa på denna internationalisering genom konkreta läraraktiviteter. 5. Diskussion och genomgång av strategiska partners Karin Frydenlund informerar om beslutsgången vid förfrågningar kring nya och befintliga avtal, vilka går genom den internationella kommittén. I denna kommunikation är det viktigt att kursplaner och programöversikt finns tillgängliga på engelska från båda sidor för att utbildningarna ska kunna jämföras, menar Monne Wihlborg. Kommittén diskuterar ingående befintliga avtal och kommenterar följande: I Australien bör Australian Catholic University samt University of Queensland förstärkas. Förhoppningsvis i samband med att vi har studenter på plats under HT12 / VT13. Lärare uppmuntras till kontaktbesök. University of Huddersfield samt University of Nottingham bör utvärderas i samband med att studenter är där under HT12. Handledare vid klinikerna som tagit emot inresande studenter från dessa universitet under VT12 har erbjudits kontaktbesök. Med fördel kan 1 handledare och 1 lärare åka tillsammans för utvärdering av praktikplatser. Eftersom dessa två universitet är högaktuella ber kommittén Marianne Ahlner Elmqvist att ta upp denna information under lärarmöten. Spridning bland lärare eftersträvas. Kommittén beslutar att inte skicka fler studenter till University of Dublin förrän kontaktbesök och utvärdering av kliniksplatser gjorts. Teoretiska kurser kan vara ett alternativ till klinisk placering. Även för University of Belfast bör kontaktbesök föregå studentutbyte. Platserna i Hasselt och på Haute École är väl utvärderade och fungerar bra. Kommittén lyfter frågan om de två platserna vid det fransktalande universitetet kan minskas till en, eventuellt till förmån för nytt avtal med universitet i Frankrike. Kommittén enas om att platserna vid de nordiska universiteten bör finnas kvar oförändrade eftersom studenterna har stor nytta av utbyten med de nordiska länderna efter sin examen. Ett avtal med något tysktalande land kan vara intressant. Inkommen förfrågan från Universität Osnabrück kommer dock inte att beaktas då detta inte tros vara intressant för studenterna. Kommittén föreslår istället att man tittar vidare på t.ex. Humboldt Universität i Berlin. La Sapienza i Rom får kontaktbesök under tiden vi har en student där i vår. Boel Hovde anmäler sitt intresse för detta. University of Coimbra fungerar väl men föreslås minskas ner till 1 plats p.g.a. språkbegränsningar. University of Valladolid fungerar väl och behöver inte utvärderas. Utbytesmöjligheterna med Khon Kaen University i Thailand är väl utvärderade och expanderar förhoppningsvis om Linnaeus Palme stipendium beviljas sjuksköterskeprogrammet under våren.

10 Istanbul University har inte haft någon studentaktivitet på länge och behöver utvärderas. Kommittén beslutar att inte förnya avtalet med University of Pécs i Ungern p.g.a. obefintlig studentaktivitet under de senaste tre åren. University of Jordan kvarstår oförändrat. Kommittén beslutar att inte förnya kontraktet med Hogeschool van Amsterdam i Holland p.g.a. begränsade utbytesmöjligheter där för våra studenter. Det virtuella samarbetet med University of Virginia kvarstår oförändrat. I samband med diskussionen kring nya och befintliga partners beslutar kommittén att inte beakta kontraktsförfrågan från Rigas 1st Medical College för barnmorskeprogrammets räkning. Även finansiering diskuteras kort. Karin Frydenlund menar att stimulansmedel bör användas endast då andra medel inte kan sökas. För lärarbesök gäller löpande ansökan till Erasmus. För kontaktbesök utan undervisningskrav är deadline 15 mars för att söka medel genom Erasmus. 6. Hantering av inresande och utresande studenter HT2012 Frågan skjuts upp till nästa möte p.g.a. tidsbrist. 7. Internationell halvdag Kommittén enas om att skjuta upp datum för aktiviteten och att det måste finnas ett tydligt programansvar för att kunna organisera detta. Programmet tar det övergripande ansvaret men den internationella kommittén kan stå för programmet. 8. Fortsatt internationellt arbete handlingsplanen Frågan skjuts upp till nästa möte p.g.a. tidsbrist Anna Karin Dykes och Inger Hallström ansluter Vårdalinstitutets avtal med Fudan diskuteras. Vårdalinstitutet kommer inte fortsättningsvis att arbeta med studentutbyten. Frågan om fortsatta studentutbyten lämnas istället över till sjuksköterskeprogrammet. Genom Vårdalinstitutet har institutionen genom åren tagit emot ett flertal studenter från Fudan. Med dagens avgifter kan universitetet inte längre ta emot studenterna på samma premisser som tidigare. Ett studentutbytesavtal måste skrivas om inresande studenter ska kunna avgiftsbefrias. Frågan som diskuteras är om det finns något intresse för ett regelrätt studentavtal mellan Fudan och sjuksköterske eller barnmorskeprogrammet. Anna Karin Dykes informerar om hur tidigare utbyten har fungerat. Studenterna kommer vanligtvis två studenter/höst från Red House Hospital i Fudan. Syftet är att ge dessa studenter en värdefull inblick i svensk sjukvård. Mödrahälsovården och förlossningen har tagit emot studenterna för perioder om 10 v. Kommittén tillsammans med Inger Hallström och Anna Karin Dykes enas om att följande alternativ finns: 1. Avtalet med Fudan upphör.

11 2. Kontraktet lämnas över till sjuksköterskeprogrammet. Karin Frydenlund poängterar att vi då måste titta på reciprocitet och tydliggöra vad som kan erbjudas våra utresande studenter vid Fudan University. Vidare skulle inresande studenter fortsättningsvis endast kunna erbjudas det som erbjuds programstudenterna och övriga inresande studenter. Specialarrangemang kommer inte att kunna vara möjligt. 3. Ett annat alternativ är att ta emot studenterna mot betalning. Även uppdragsutbildning kan då bli aktuellt. Troligtvis är detta inget alternativ för Fudan. 4. Ytterligare ett alternativ är att sjukhusen sluter avtal utan universitetens inblandning. Inger Hallström välkomnar en överlämning av avtalet till sjuksköterskeprogrammet då arbetet tidigare belastat institutionen på ett ohållbart sätt. Bl.a har allt arbete med att hitta klinik legat på institutionens lärare utan att detta har kunna tjänstefördelas. Anna Karin Dykes påpekar nyttan med ett ev avtal för sjuksköterskeprogrammet och menar att Red House Hospital skulle kunna vara mycket intressant för studenter på grundutbildningen framför allt genom datainsamling och handledning av uppsats. Som uppföljning till diskussionen beslutas att Karin Frydenlund kontaktar Fudan samt bjuder in berörda parter, Marianne Ahlner Elmqvist, Göran Lingman, Ingalill Rahm Hallberg, Anna Karin Dykes och Inger Hallström, till ett nytt möte senare i vår. Vid protokollet, Teresa Svarvell

12

13

14

15

16 FÖRTECKNING Nämnden för omvårdnadsutbildning Ordförandebeslut Datum Beslut Dnr Inrättande av Kursplankommitté M 2012/61 Ledamöter: Anna Fors berg, Eva K Persson, Inga Persson, Monne Wihlborg Uppdrag: Granskning sker utifrån regelverk och med särskilt fokus på formuleringar av kursmål, läraktiviteter och examinerbarhet. Målet är att kursplanernas uppbyggnad skall vara lika på grund- och avancerad nivå Studiesociala kommittén revidering avseende ledamöter och förlängning av mandatperiod till Nämnden för omvårdnadsutbildning föreslår att benämningen Preklinisk omvårdnad ändras till: M F: /06 M 2011/2060 Omvårdnadens teknik och metod Nämnden för omvårdnadsutbildning föreslår att benämningen Preklinisk omvårdnad ändras till: M 2011/2061 Omvårdnadens teknik och metod Vårdvetenskapliga etiknämnden M 2011-/259 Ledamot Anna Forsberg ersätts av Susanne Wollinger Medel för studiesociala aktiviteter, reviderat till: Bidraget betalas ut årsvis, dvs kronor per år, att fördela fritt på grund- och avancerad nivå under året Kursplan SJSD12 Preklinisk omvårdnad: Kursnamnet ändras till Omvårdnadens teknik och metod enligt dekanusbeslut M 2011/2060 M 2010/2068 M 2012/287 Postadress Box 157, Lund Besöksadress Baravägen 3 Telefon dir , växel Telefax E-post petra.lilja_andersson@med.lu.se Internet

17 FÖRTECKNING Nämnden för omvårdnadsutbildning Delegationsbeslut Karin Björkman Björkelund och Marianne Ahlner Elmqvist har beslutat om Datum Beslut Inriktningsansvariga och arbetsuppgifter, avancerad nivå Konferenskommittén: Ansvarsområden och arbetsuppgifter Examinationskommittéerna: Ansvarsområden och arbetsuppgifter Webbplattform Moodle uppdrag 2012 Postadress Box 157, Lund Besöksadress Baravägen 3 Telefon dir , växel Telefax E-post Anna-Karin.Dykes@omv.lu.se Internet

18 YTTRANDE Dnr LS 2011/893 Sektion Ledningsstöd Sara Ljung Fakultetskansliet Utbildningschef Britt-Marie Nilsson Remiss: Regler för ljudupptagning, fotografering och filmning i samband med undervisningssituationer Medicinska fakulteten har beretts tillfälle att komma med synpunkter på remissen angående regler för ljudupptagning, fotografering och filmning i samband med undervisningssituationer. Remissen har skickats ut till våra programnämnder och våra programdirektörer samt till MedCUL (Medicinska fakultetens centrum för undervisning och lärande). Två av våra nämnder har också inbjudit Sara Ljung på sina respektive nämndmöten för att diskutera remissen. Synpunkterna som inkommit och som sammanställts här visar på att det finns två läger inom Medicinska fakulteten. Det ena lägret stödjer förslaget till rektorsbeslut om att tillåta inspelning, men där läraren kan förbjuda inspelning i det enskilda fallet. Här vill man ha med tillägget att även student ska kunna förbjuda inspelning. Det som också diskuterades var att universitetet självt i större utsträckning borde satsa på att direkt spela in en del föreläsningar som skulle kunna stödja studenter i deras inlärning. Det andra lägret bifaller inte förslaget till rektorsbeslut, utan stödjer det första förslaget att förbjuda inspelning, men där läraren i samråd med studenterna kan göra undantag och tillåta inspelning i det enskilda fallet. Naturligtvis skulle det vara med undantag för funktionshindrade studenter som har fått ett beslut om stödåtgärder, vilket omfattar filminspelning. Invändningarna mot remissens förslag till rektorsbeslut är följande: - De resonemang som förs i förslaget avspeglar en enkelspårig syn på undervisning, där undervisning ses som ett objekt bland andra resurser. Den kommunikation och den interaktion som finns i undervisningssituationen och som är väsentliga för lärandet, kan inte dokumenteras i en film, men däremot störas väsentligt av inspelning. - Att inspelning bara får ske för personligt bruk är självklart, men när det är så lätt att lägga ut filmer mm på Youtube och liknande måste man räkna med att det kommer att ske. Då universitetet inte kommer att kunna beivra detta, blir det den enskilda lärarens sak. Postadress BMC F:11, Lund Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir , växel Telefax E-post britt-marie.nilsson@med.lu.se Internet

19 - Att varje lärare, som inte vill bli inspelad, ska behöva inleda sin undervisning med att förbjuda inspelning och argumentera om på vilket sätt det stör undervisningen kan vara negativt för undervisningsklimatet och ta tid från undervisningen. - Att varje student, som inte vill bli inspelad, ska begära avbrott i inspelningen är att försätta studenten i en mycket svår situation gentemot studentkollegor, och dessutom något som tar tid och fokus från undervisningen 2 - Det är sannolikt att läraren påverkas av negativt av inspelningen och blir stelare och mer opersonlig. Det skulle i så fall gå ut över interaktionen med studenterna och därmed sannolikt över lärandet - Det är mycket sannolikt att studenter skulle hämmas i att svara på frågor, ställa frågor eller på annat sätt interagera i undervisningssituationen av pågående inspelning. Det skulle också vara negativt för lärandet. - Att jämställa filminspelning med anteckningar går inte, en filminspelning omfattar mer än anteckningar. Däremot kan ljudinspelning jämställas med anteckningar och dessa är troligen mindre problematiska. - Det är läraren som äger sitt undervisningsmaterial och sin uppläggning och planering av undervisningen. Om det är fritt att filma uppstår frågan om hur det går med den rätten. - Det är vanligt att lärare, åtminstone inom medicinska fakulteten, använder bildstöd under undervisning, speciellt vid föreläsningar. Det är vanligt att man då använder bilder som får användas vid bildvisning vid muntlig presentation vid enstaka tillfällen. Dessa bilder får däremot inte offentliggöras, varken på film eller genom att lägga ut t ex PowerPoint-filer på nätet. Vem är ansvarig om det blir en rättssak? Studenten som lagt ut filmen? Läraren som använt bilderna? Universitetet som är ansvarigt för utbildningen? De som vid vår fakultet arbetar med pedagogisk utveckling och möter lärare i kurser hör då och då lärare som är ytterst tveksamma till att medverka i undervisning om de måste acceptera att bli filmade. Att behöva säga nej till det i en omgivning där andra säger ja känns inte heller bekvämt. Risken är att det kan bli svårt att få lärare att medverka i undervisning. Det kanske framförallt blir ett problem där mycket undervisning sköts av personer som inte har lärartjänst med tillsvidareanställning, t ex på medicinska fakulteten Det finns en vanlig uppfattning att nu när det går att spela in föreläsningar ska man göra det bara för att går. Det finns också en övertygelse om att föreläsningar kan ses som andra objekt och att den har samma värde när man ser den inspelad vid annat tillfälle som den har för dem som är närvarande. Inspelade föreläsningar är emellertid långt ifrån samma sak som den föreläsning där man är närvarande. Det är just filminspelning och fotografering som är det kontroversiella för vår fakultet. En ljudupptagning tycker man är lättare att acceptera. Filminspelningar kan bli besvärliga ur sekretessynpunkt. På sjukhuset råder film och fotoförbud, det gör att tillåtelse enligt remissens förslag inte kommer att fungera i t.ex. läkarprogrammet efter termin 4-5 eftersom de då befinner sig ute i den kliniska verksamheten.

20 Medicinska fakulteten föreslår att frågan utreds ytterligare och mer djuplodande och att en mer detaljerad problematisering tas fram. 3 Enligt uppdrag Britt-Marie Nilsson

21 Bokslut Program Inkomst STATSBUDGETMEDEL INTERNATIONALISERING LÄRARMOBILITET KONFERENSER/VIDAREUTBILDNING KONFERENSGRUPPEN MEDEL FÖR SENARE FÖRDELNING Total summa Utgift TILL PROGRAMDIREKTÖRENS DISPOSITION SAMMANTRÄDE LÖNER DRIFT LOKALER LÄRAREMOBILITET KONFERENSER/VIDAREUTBILDNING INTERNATIONALISERING KURSUTVECKLING Externa lärare PROGRAM REGION SKÅNE VFU Litteratur INVESTERINGAR KONFERENSGRUPPEN TIDIGARE ÅR Löneökningar MYNDIGHETSKAPITAL Indirekta kostnader Totalsumma Resultat Myndighetskapital Nämnd tkr Program tkr

22 Resultaträkning KONFERENSER/VIDAREUTBILDNING 700 INVESTERINGAR Moodle TIDIGARE ÅR INTERNATIONALISERING Total Inkomst LÖNER TILL NÄMNDENS DISPOSITION SAMMANTRÄDE DRIFT STUDENTER KONFERENSER/VIDAREUTBILDNING PROGRAM INVESTERINGAR Moodle MYNDIGHETSKAPITAL INTERNATIONALISERING Indirekta kostnader till LU INDIREKTA KOSTNADER Totala kostnader Resultat

23 ÅRSANALYS 2011 NOU Nämndens resultat för perioden uppgår till Resultatet är betydligt bättre än prognosticerat under kvartal 3 och beror på minskade personalkostnader samt drift. Resultat redovisat per program: Program Resultat Myndighetskapital Sjuksköterskeutbildningar NOU Resultat Resultatet för nämndens drift uppgår för perioden till -185 tkr. Underskottet ligger på nämnden och var förväntat då satsningen på internat för framtagning av nya utbildningar och satsning på ny webplattform med samtidig utbildning av personel, medvetet inte var budgeterad. Programmens positiva resultat hänför sig från budgeterad VFU på 570 tkr som inte är utbetald.(kan komma en faktura under 2012). Samt belopp för senare fördelning på 925 tkr. Löneökningarna uppgick till 928 tkr mer än budgeterat. Även lokalkostnaderna har ökat med ca 450 tkr i förhållande till vad som var avsatt i budget. Sammanlagt gör detta ett resultat på +122 tkr. Prestationer Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Antal helårsstudenter Sjuksköterskeutbildningar 778, ,8 Kurser 20, Totalt NOU 798, ,8 Andel helårsprestationer Sjuksköterskeutbildningar 93 % 92 % 90 % Kurser 89 % 92 % 122 % Totalt NOU 93 % 92 % 91 %

24 Resultat 2 Under året har en rad pedagogiska utvecklingsprojekt ägt rum. För både grund och avancerad nivå har insatser gjorts för att stärka samhörigheten bland lärare och administrativ personal. Personalomsättningen har varit hög, särskilt bland lärare på grundnivå. Därför har ett internat på annan ort anordnats, gemensamt för grund och avancerad nivå. Syftet har förutom att stärka samhörigheten varit, att få till stånd pedagogiska diskussioner och presentera hur utbildningarna utvecklats och nya upplägg presenterats. För att förbereda för kommande kvalitetsgranskningar har kommitteernas arbete setts över. Beroende på ändamål har de tilldelats extra finansiering av tid. Examinationskommitteerna har haft som uppdrag att se över constructive alignment i alla kursplanerna. De har också utarbetat kriterier för examination, granskning av examinations mål samt arbetsformer. Internationella kommitté har i samarbete med internationella kansliet skrivit en handlingsplan för det internationella arbete inom NOU. Det pedagogiska utvecklingsprojektet med en modernare webbaserad lärplattform har påbörjats efter studenternas uttalade önskemål, och grundutbildningens första termin är inlagd i den nya plattformen. Intensivt arbete fortskrider med en plan som sträcker sig över tre år. På grundnivå har den pedagogiska utvecklingen helt fokuserats på att förbereda för de nya sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeprogrammen som ska starta ht 2012, Utbildningsplaner är tagna i Fakultetsstyrelsen och kursplaner för år 1 är tagna i NOU. Röntgensjuksköterskeprogrammet har bytt huvudområde från Omvårdnad till Radiografi, i enlighet med den nationella utvecklingen. Även arbete att utveckla ett masterprogram för röntgensjuksköterskan har pågått och ska säkra karriärutvecklingen för professionen. För detta ändamål har utvecklingstid krävts. Eget intag till Helsingborg för sjuksköterskeutbildningen,där all verksamhetsförlagd utbildning erbjuds, har inneburit ett högt söktryck i den regionen motsvarande 100 sökande/plats. Arbete med att införa klinisk utbildningsavdelning tillsammans med läkarprogrammet har pågått under året med SUS, Lund och lasarettet i Helsingborg och ska starta i Lund HT2012 och i Helsingborg VT Arbete med att få tillgång till kliniska lärare pågår i samverkan med HVS. Ett nytt avtal med Practicum har säkrat studenternas praktiska träning och utveckling. På avancerad nivå har trots brist på lärarresurser (ej besatta tjänster och sjukdom) i samtliga inriktningar kurserna genomförts (detta gäller framför allt Distriktssjuksköterska, Onkologisk palliativ vård, Psykiatrisk vård samt Vård av Äldre). Vikarier utan rätt kompetens har i vissa fall hållit i kurser där kompetensen borde ha varit högre samt att flera lärare vid HVS har gått in och ersatt brist på lärarresursvilket har genererat en hel del övertid, liksom extra kostnader för introduktion av nyanställda lärare, detsamma gäller för lärare som undervisar på grundnivå.

25 3 En rad utvecklingsprojekt har genomförts på avancerad nivå såsom fortsatt utveckling av Simuleringsövningar på Practicum, speciellt avseende akut omhändertagande, teamarbete och kommunikation dels i specialistsjuksköterskeprogrammen Ambulanssjukvård och Intensivvård samt i Anestesi- och Operationssjukvård har fortsatt under året. Det har också genomförts ett antal besök på VFU-avdelningarna i Region Skåne (ca 20 operationsavd.) inom specialistsjuksköterskeprogrammen Anestesioch Operationssjukvård, vilket har medförtextra kostnader Söktrycket till magisteruppsatskursen har som tidigare varit stort och utökad lärartid har avsatts för att administrera kursen och för utveckling av kurswebbsidor, samt för examination, handledning, projekt- och arbetsseminarium.. Enligt nämndens uppdrag Petra Lilja Andersson Nämndordförande NOU Laila Persson Controller

26

27 NOU Kvalitetsplan Medicinska fakultetens vision:...en medicinsk fakultet som ständigt bryter ny mark för ett bättre liv NOU:s mål: Erbjuda Sveriges bästa sjuksköterskeutbildningar på grund- och avancerad nivå inklusive röntgensjuksköterske- och barnmorskeutbildning. Utbildningarna ska vara förstahandsval för framtida studerande och våra studenter ska vara efterfrågade på arbetsmarknaden. Sakområde Fokus Mål Strategi Tid Ansvar Utbildningarnas organisation Ansvarsområden och mötesstruktur Ökad tydlighet Organisationsöversikt Våren 2012 Nämndordförande, PD, nämndsekreterare Intern kommunikation Alla lärare och studenter ska vara förtrogna med utbildningarnas progression och pedagogiska uppbyggnad Återkommande pedagogiska möten PD Uppdrag för kommittéer Examinations-, Kvalitets-, Kursplane- och Internationella kommittén Tydliga uppdrag som är relevanta för utbildningarnas pedagogiska innehåll och kvalitet Redovisning av uppdrag till NOU Årsvis Ordförande i respektive kommittéer Lärarkompetens God lärarförsörjning med rätt kompetens Tydlig samverkan mellan NOU och HVS Regelbundna möten Nämndordförande, PD Strategidokument lämnas till HVS Juni varje år

28 Sakområde Fokus Mål Strategi Tid Ansvar Utbildningarnas genomförande Nytt sjuksköterskeprogram och röntgensjuksköterskeprogram Nya utbildningsplaner och kursplaner Start av de nya programmen Styrgrupp och arbetsgrupper Våren2012 Start hösten 2012 PD Nya inriktningar på avancerad nivå: Kirurgisk vård och Medicinsk vård Nya utbildningsplaner och kursplaner Start av de nya inriktningarna Styrgrupp och arbetsgrupper Våren 2012 Start våren 2013 PD Ny inriktning på avancerad nivå: Akutsjukvård Utbildningsplan och kursplaner avancerad nivå Start av ny inriktning Preliminärt Prel start vt 2014 PD Utveckling av VFU Lärare på klinik som leder lärandet Successiv uppbyggnad Pågående PD/fas-/inriktningsansvariga Genomfört 2015 Kursplaner Alla kursplaner kvalitetssäkrade utifrån constructive alignment Översyn av målen i alla kursplaner Pågående PD, examinations- och kursplanekommittéer Studentgenomströmning Upprätthålla HST Genom analys och adekvata åtgärder upprätthålla utbildningsuppdraget Pågående PD Programbokslut Väl fungerande och synligt kvalitetsarbete för respektive program Sammanställning av kursbokslut och studentgenomströmning Rapport första nämndmötet varje höst PD 2

29 Sakområde Fokus Mål Strategi Tid Ansvar Examination Provmoment Examinationsformer relaterade till läraktiviteter och kursmål Avstämning En gång/år Examinationskommittéerna Tydliga bedömningskriterier för alla examinationer Uppdrag till examinationskommittéer 2012 PD, fas- och inriktningsansvariga, examinatorer Examination i VFU Tydliga kriterier och riktlinjer Göra examinationerna rättssäkra och kvalitetssäkra 2012 PD Nationell klinisk slutexamination Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen Försöksverksamhet 2013 PD, fasansvarig VfU Infört 2015 Pedagogisk utveckling Vetenskapliga metoder Ge lärarna redskap för bättre handledning inom kvalitativ metod Kontinuerliga workshops i samverkan med HVS 2012 PD, examinator Sjuksköterskans kärnkompetens och nursing process Ge lärarna redskap för läraktiviteter Workshops juni PD, fasansvarig Lärplattform Moodle Infört på grundnivå för kurser i program som startar ht 2012 samt succesivt på avancerad nivå för kurser i program från start vt 2013 Nya kurser prioriteras. Flexibilitet i förhållande till pågående pedagogisk utveckling. Projektansvariga personer utsedda. Utbildning av lärarna. Pågående Infört 2015 PD Omvårdnadens teknik och metod (prekliniska moment) Sammanhållen och väl genomtänkt kurs i samverkan med Practicum Översyn Nytt avtal med Practicum från PD/fasansvariga/ kursansvariga 3

30 Sakområde Fokus Mål Strategi Tid Ansvar Internationalisering Uppdrag för Internationella kommittén Utveckla och öka internationalisering inom programmen Uppnå målen i handlingsplanen för internationalisering PD Studenternas delaktighet Likabehandling All personal och alla studenter ska känna till diskrimineringslagen och LUs policy Införa momenten i utbildningarna PD Kursutvärderingar Ökad svarsfrekvens. Uppdrag till Kvalitetskommittén PD Studenternas arbetsmiljö Studenternas fysiska och psykosociala arbetsmiljö Bevaka och upprätthålla en god fysisk och psykosociala arbetsmiljö för NOU:s studenter Tillsätta en arbetsgrupp Upprätta en handlingsplan för ett systematiskt arbetsmiljöarbete Våren 2012 Nämndordförande Skyddsronder Varje år Högskoleverkets kvalitetsutvärdering Utbildningarnas kvalitet En väl fungerande organisation inför HSV:s utvärdering Starta arbetet med självvärdering Hösten 2012 Nämndordförande, PD Väl genomtänkta och genomförda självärderingar Godkända med excellens Alla lärare delaktiga i arbetet Våren

31

32 Kursplan Dnr M 2012/ Fastställd av Gäller från vt12 VMFxxx Medicinska fakultetens sommarforskarskola för förberedande forskarutbildning 18 högskolepoäng (hp) Nivå A Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Ämne Medicin Typ av kurs och dess inplacering i utbildningssystemet Fristående Undervisningsspråk Huvudsakligen svenska men engelska används såväl i litteratur som i de skrivna arbetena. Mål Kunskap och förståelse Studenten skall efter genomgången kurs kunna: Förklara huvuddelar av kunskapsområdet som ligger till grund för forskningsprojektet. Färdighet och förmåga Studenten skall efter genomgången kurs kunna: Under handledning definiera och analysera ett vetenskapligt problem och utifrån detta formulera en specifik frågeställning, reflektera över adekvat metodik samt sätta samman en projektplan. Självständigt, men under handledning, genomföra projektet, analysera egna vetenskapliga resultat samt kritiskt värdera betydelse och begränsningar av dessa utifrån både frågeställning och metod. Självständigt sammanfatta projektet och presentera det som en vetenskaplig poster. Självständigt skapa en populärvetenskaplig sammanfattning, som ska kunna förstås av en lekman. Muntligen presentera projektet och resultaten på en vetenskaplig nivå. Självständigt presentera och kritiskt bedöma vetenskapliga artiklar Värdera, analysera och muntligen opponera på andra studenters vetenskapliga arbete.

33 Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter genomgången kurs kunna: Definiera och reflektera över relevanta etiska problemställningar i relation till den egna projektplanen. Kursinnehåll Kursen syftar till att studenterna efter kursen ska vara praktiskt och teoretiskt förberedda för forskningsarbete samt att träna dem i kritiskt och kreativt tänkande i avsikt att stimulera till en fortsatt forskarkarriär. Studenterna kommer att få möjlighet till fördjupning och breddning inom vetenskapliga områden som de är speciellt intresserade av. Provmoment För godkänd kurs krävs: - av handledare godkänt projektarbete 5 hp - av examinator godkänd muntlig presentation 3 hp - av examinator godkänd vetenskaplig poster på engelska 5 hp - av examinator godkänd skriftlig populärvetenskaplig sammanfattning på svenska 1 hp - av examinator godkänd studentopposition 1 hp - deltagande vid obligatoriska moment 3 hp Undervisning och examination 1. Undervisning: Under perioden november till juli kommer obligatorisk undervisning ske kvällstid med ca en månads mellanrum i syfte att ge ökad kunskap om forskarutbildningen lokalt samt forskarsamhället i stort. Undervisningen kommer att ske i form av föreläsningar, seminarier (ofta ledda av studenterna själva) samt egna presentationer. Vid dessa tillfällen kommer studenterna också självständigt presentera och kritiskt bedöma egen utvalda vetenskapliga artiklar (s.k. journal clubs). Projektarbetet omfattar åtta veckors heltids forskningsarbete och sker sommartid (får ej göras parallellt med ordinarie kursarbete på grundutbildningen). Projektperioden startas med en introduktionsdag som behandlar vetenskapsmetodik. Tidsplan samt projektplan (med adekvat frågeställning och metodik; upprättad enligt mall) ska godkännas av ansvariga för kursen i god tid före arbetets start. Inom tidsramen för projektarbetet ska, förutom experimentell verksamhet och datainsamling, också förberedelser, litteraturstudier, resultatsammanställning, utvärdering och rapportskrivande rymmas. Projektarbetet ska genomföras vid medicinska fakulteten på Lunds Universitet under ledning av en disputerad handledare. 2. Examinationsformer: Skriftlig redovisning i form av en poster (på engelska) som ska utformas som om den skulle presenteras på en internationell vetenskaplig konferens. Även en populärvetenskapligt sammanfattning på svenska ingår i den skriftliga redovisningen. Projektet ska redovisas och försvaras muntligen. Studenten ska även kritisk granska och opponera på en annan students vetenskapliga arbete. 3. Begränsning av antalet examinationstillfällen: Student som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Ytterligare tentamenstillfälle kan medges efter särskild prövning. Betyg Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd. Förkunskapskrav Studenten ska vara antagen till ett utbildningsprogram på grundnivå eller avancerad nivå på en medicinsk fakultet under hela kursperioden. Studenten ska tidigare ha gått kursen VMFX65 (eller motsvarande). Litteratur

34 Specifik litteratur beroende på valt ämnesområde.

35 Förslag till text gemensam för alla kursplaner Teoretisk kurs: Undervisning och examination Undervisning Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika läraktiviteter används, såsom individuellt arbete, läraktiviteter i grupp, seminarier och föreläsningar. Examination Numreringen av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan. 1. text etc Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator.

36 Förslag till text gemensam för alla kursplaner Verksamhetsförlagd eller integrerad teoretisk/verksamhetsförlagd kurs: Undervisning och examination Undervisning Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritiskt analys. Olika arbetsformer används, såsom individuellt arbete, färdighetsträning, läraktiviteter i grupp, seminarier och föreläsningar. Verksamhetsförlagd utbildning (VfU) omfattar i genomsnitt 32 timmar per vecka och kan förläggas dag, kväll eller natt under veckans alla sju dagar. VfU sker med organiserad handledning och färdighetsträning. Examination Bedömning av VfU sker individuellt utifrån ett standardiserat formulär. Numreringen av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan. 1. text Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. För varje VfU anordnas ett ordinarie verksamhetsförlagt utbildningstillfälle. Student som inte uppnår godkänt resultat vid första examinationen erbjuds ytterligare ett utbildningstillfälle med examination. Antalet verksamhetsförlagda utbildningstillfällen är begränsat till totalt två. Student som underkänts vid två examinationstillfällen ges inte något ytterligare utbildningstillfälle med examination. Student som utan särskilda skäl avbryter sin VFU i förtid, dvs. när 40 procent eller mer av den totala tiden är genomförd, ska examineras. Student som på grund av bristande kunskaper och/eller färdigheter begår allvarliga misstag på utbildningsenheten får avbryta sin VFU och examineras i förtid och en individuell plan upprättas. När bristerna är åtgärdade kan verksamhetsförlagd utbildning åter erbjudas. Teoretiska moment: För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator.

37 Kursöversikt - Sjuksköterskeprogrammet VfU = verksamhetsförlagd utbildning T 1 Sjuksköterskans profession och vetenskap I (inklusive fältstudier), 7,5 Människokroppen; biologi och hälsa, 19,5 hp Omvårdnadens teknik och metod, 2,5 hp Profession, etik och handledning, 0,5 hp T 2 Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 7,5 hp Processorienterad omvårdnad i ett livscykelperspektiv, 19,5 hp (varav 7,5 hp VfU) Omvårdnadens teknik och metod, 2,5 hp Profession, etik och handledning, 0,5 hp T 3 Personcentrerad vård och lärande vid symtom o tecken på ohälsa, 27 hp (varav 10,5 VFU) Omvårdnadens teknik och metod, 2,5 hp Profession, etik och handledning, 0,5 hp T 4 Personcentrerad vård vid psykisk ohälsa, 15 hp (varav 7,5 hp VfU) Sjuksköterskans profession och vetenskap II, 7,5 hp Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete, 4,5 hp Profession, etik och handledning, 3 hp T 5 Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete, 7,0 hp Intensiv omvårdnad, 7,5 hp Kandidatuppsats inom omvårdnad (examensarbete), 15 hp Profession, etik och handledning, 0,5 hp T 6 Processorienterad klinisk omvårdnad (VfU), 25 hp Profession, etik och handledning, 5 hp

38 SJSD15, Personcentrerad vård och lärande vid symtom och tecken på ohälsa, 27,0 högskolepoäng Person-centered care and patient learning in relation to symptoms and signs of illness, 27.0 credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är en skiss, faställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med Utbildningsområde: Vård 70%, Medicinskt 30% Ansvarig institution: Inst för hälsa, vård och samhälle 2. Allmänna uppgifter Kursen ingår som en obligatorisk kurs i sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng inom området omvårdnad Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). I kursen integreras teori med sju veckor verksamhetsförlagd utbildning. Huvudområde Omvårdnad Fördjupning G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav 3. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs skall studenten kunna systematiskt beskriva hur illabefinnande uttrycks och manifesteras som symtom och hur detta påverkar människors dagliga liv i olika åldrar (delkurs 1) förklara relationen mellan symtom och tecken samt hur patofysiologi, diagnostik och behandling vid akut och långvarig sjukdom kan påverka en persons dagliga liv (delkurs 1) förklara hur en persons ålder, kön, situation och miljö kan påverka villkoren för en persons dagliga liv vid akut eller långvarig sjukdom (delkurs 1)

39 identifiera patienters omvårdnadsdiagnoser relaterade till somatisk vård och behandling och argumentera för relevanta omvårdnadsåtgärder (delkurs 2) argumentera för tre grundläggande metoder i personcentrerad vård (delkurs 1) redogöra för lagstadgade skyldigheter och rättigheter att ta del av patientdata inom en vårdenhet (delkurs 1) kontrastera olika pedagogiska ansatser med utgångspunkt från människosyn och kunskapssyn (delkurs 1) jämföra innebörden i och konsekvenserna av begreppen compliance, adherence, och concordance för sjuksköterskans förhållningssätt och patientens lärande (delkurs 1) identifiera kännetecken på och relaterade faktorer till omvårdnadsdiagnosen otillräcklig kunskap och planera för pedagogiska insatser(delkurs 2) jämföra olika undervisningsmetoder för att främja patienters lärande i olika åldrar (delkurs 2) 2/ 5 Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna etablera en tillitsfull vårdrelation och kommunicera med patient, närstående och medlemmar i vårdteamet på ett empatiskt och respektfullt sätt (delkurs 2) systematiskt genom samtal, observation och fysisk undersökning, analysera och kritiskt värdera en persons symtom utifrån patofysiologiska processer, diagnostik och behandling (delkurs 2) anpassa evidensbaserade och målorienterade omvårdnadsmetoder utifrån patientens omvårdnadsdiagnoser relaterade till patofysiologi och behandling (delkurs 2) identifiera risker och hälsohinder i den nära vårdmiljön samt planera för och dokumentera behovs- och åldersanpassade och evidensbaserade strategier för att upprätthålla personens säkerhet(delkurs 2) under handledning journalföra omvårdnadsdiagnoser, mål, och åtgärder med relevans för somatisk vård (delkurs 2) under handledning beräkna, förbereda och administrera läkemedel (delkurs 2) förbereda, genomföra och utvärdera personcentrerade omvårdnads- och medicintekniska åtgärder utifrån tekniska, hygieniska föreskrifter samt författningar om patientens säkerhet (delkurs 2) genomföra pedagogiskt samtal (delkurs 2) genomföra smärtanalys och planera för smärtbehandling (delkurs 2) utöva sjuksköterskans ledande funktion inom omvårdnad i interaktion med patient, närstående och vårdteam (delkurs 2). Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna argumentera för personcentrerad vård i relation till transition som begrepp och teori (delkurs 1) värdera hur attityder angående ålder, kön, etnicitet och sexualitet kan påverka omvårdnad och motivera hur diskriminering kan förhindras (delkurs 1) reflektera över normer och värderingar som ligger till grund för tolkning av symtom och tecken samt hur dessa påverkar omvårdnaden (delkurs 2)

40 motivera hur patientens värdighet och integritet bevaras vid olika omvårdnadsåtgärder (delkurs1 och 2). 3/ 5 4. Innehåll Kursen består av två delkurser: Delkurs 1: Personcentrerad vård och lärande vid symtom och tecken på ohälsa 16,5 hp (provmoment 1-6) Personcentrerad vård, Patofysiologi, diagnostik och behandling Pre- och postoperativ omvårdnad Smärta och smärtbehandling Sårbehandling, Vårdmiljö, Patientsäkerhet, Styrdokument, Grundläggande journalföring Processorienterad omvårdnad, Personcentrerat lärande Didaktik och patientundervisning Vårdetik Delkurs 2: Verksamhetsförlagd utbildning 10,5 hp (provmoment 7-8) Processorienterad omvårdnad inom sjukhusbaserad somatisk vård Provmoment Delkurser 1. Personcentrerad vård vid symtom och tecken, 3,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 2. Symtom, diagnostik och behandling, 4,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 3. Pre- och postoperativ omvårdnad, 3,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 4. Personcentrerat lärande, 4,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 5. Läkemedelsberäkning, 1,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 6. Sjukhusbaserad somatisk vård, 9,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 7. Patientfall, 1,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 5. Undervisning och examination Undervisning Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritiskt analys. Olika arbets former används, såsom individuellt arbete, färdighetsträning, läraktiviteter i grupp, seminarier och föreläsningar. Verksamhetsförlagd utbildning (VfU) omfattar i genomsnitt 32 timmar per vecka och kan förläggas dag, kväll eller natt under veckans alla sju dagar. VfU sker med organiserad handledning och färdighetsträning. Examination Bedömning av VfU sker individuellt utifrån ett standardiserat formulär. Numreringen av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan.

41 1. Skriftlig examination och muntligt i grupp med individuell bedömning, kollegial granskning samt obligatoriska läraktiviteter Individuell skriftlig tentamen samt obligatoriska läraktiviteter Individuell skriftlig tentamen samt obligatoriska läraktiviteter Skriftlig examination och muntligt i grupp med individuell bedömning- kollegial granskning samt obligatoriska läraktiviteter Individuell skriftlig tentamen samt obligatoriska läraktiviteter Individuell bedömning formativt och summativt utifrån fastställda kriterier i ett bedömningsformulär samt obligatoriska läraktiviteter Examinationsseminarium, Muntlig o skriftlig redovisning, i grupp, individuell bedömning samt obligatoriska läraktiviteter 4/ 5 Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. För varje VfU anordnas ett ordinarie verksamhetsförlagt utbildningstillfälle. Student som inte uppnår godkänt resultat vid första examinationen erbjuds ytterligare ett utbildningstillfälle med examination. Antalet verksamhetsförlagda utbildningstillfällen är begränsat till totalt två. Student som underkänts vid två examinationstillfällen ges inte något ytterligare utbildningstillfälle med examination. Student som utan särskilda skäl avbryter sin VFU i förtid, dvs. när 40 procent eller mer av den totala tiden är genomförd, ska examineras. Student som på grund av bristande kunskaper och/eller färdigheter begår allvarliga misstag på utbildningsenheten får avbryta sin VFU och examineras i förtid och en individuell plan upprättas. När bristerna är åtgärdade kan verksamhetsförlagd utbildning åter erbjudas. Teoretiska moment: För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator. 6. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd. 7. Förkunskapskrav Särskild behörighet Kurserna läses i den ordning de ges. För tillträde till kursen krävs att samtliga kurser/delkurser/provmoment i termin 1 (30 hp) är godkända. 8. Litteratur Se bilaga. 9. Övrigt

42 Undervisningsspråk: Svenska. Moment på engelska kan förekomma. 5/ 5

43 Litteratur SJSD15 Böcker Berman, A. & Snyder, S. (senaste upplagan). Fundamentals of Nursing. Pearsons. Björkman, E., & Karlsson, K. (senaste upplaga). Medicinsk teknik för sjuksköterskor: material, metod, ansvar. Lund: Studentlitteratur. Edvardsson, D. (senaste upplagan) Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Edwinson Månsson, M., & Enskär, K. (Red.). (senaste upplaga). Pediatrisk vård och specifik omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Ericson, E., & Ericson, T. (senaste upplagan) Medicinska sjukdomar; specifik omvårdnad, medicinsk behandling, patofysiologi. Lund: Studentlitteratur. FASS. (senaste upplaga). Stockholm: Läkemedelsinformation LIF. Herdeman, T.H (red).(senaste upplaga) Omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA-defintioner och klassifikation Lund: Studentlitteratur Järhult, J,. & Offenbartl, K. (senaste upplagan). Kirurgiboken: vård av patienter med kirurgiska, urologiska och ortopediska sjukdomar. Stockholm: Liber. Klang-Söderqvist, B. (red.)(senaste upplagan). Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur. Lindholm, C (senaste upplagan). Sår. Lund: Studentlitteratur. Malmsten, K. (senaste upplagan). Etik i basal omvårdnad: i någon annans händer. Lund: Studentlitteratur. 148 s. Norlén, P. (Huvudred.). (senaste upplaga). Farmakologi. Stockholm: Liber. alt. Raadu, G. (Red.). (senaste upplaga). Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Liber. Rawal, N. (senaste upplagan). Smärta och smärtbehandling. Stockholm: Liber Scherman-Hansson, M., & Runesson, U.(red). (senaste upplagan). Den lärande patienten. Lund: Studentlitteratur. Simonsen, T., Aarbakke, J., & Hasselström J. (senaste upplaga). Illustrerad farmakologi 2, Sjukdomar och behandling. Natur & Kultur. Vårdhandboken.

44 Artiklar och avhandlingar Allvin, R., Berg, K., Idwall, E.&Nilsson U. (2007). Postoperative recovery: a concept analysis. Journal of Advanced Nursing 57(5), Allvin, R., Ehnfors, M., Rawal, N., Idwall, E. (2008). Experiences of the postoperative recovery Process: an interview study. The Open Nursing Journal 2,1-7. Akbarzadeh, M. & Jakobsson, U. (2007). Smärtbedömning av äldre personer med kommunikationssvårigheter - en utvärdering av den svenska versionen av Doloplus- 2. Vård i Norden 86 (27), Dodd, M., Janson, S., Facione, N., Faucett, J., Froelicher, ES., Humphreys, J., et al. (2001). Advancing the science of symptom management. Journal of Advanced Nursing 33(5), Ekman, I., Cleland, JG.& Swedberg,K. (2005). Exploring symptoms in chronic heart failure. European Journal of Heart Failure 7 (5), Engström, M.&Forsberg, A. (2011). Wishing for deburdening through sustainable control after bariatric surgery. International Journal of Qualitative Studies on Health and Wellbeing 6, Giske, T.&Artinian, B. (2007). Patterns of balancing between hope and despair in the diagnostic phase: a grounded theory of patients on a gastroenterology ward. Journal of Advanced Nursing 62 (1), Hörnsten, Å., Sandström, H.&Lundman, B.(2004). Personal understanding of illness among people with type 2 diabetes. Journal of Advanced Nursing 47(2),

45 Kehlet, H.&Wilmore, D. (2002). Multimodal strategies to improve surgical outcome. The American Journal of Surgery 183, Kolcaba, K (2001). Evolution of the mid range theory of comfort for outcomes research. Nursing Outlook 49(2), Kralik, D., Visentin, K., van Loon, A.(2006). Transition: a literature review. Journal of Advanced Nursing 55(3), Meleis, A.I., Sawyer, L., Im, E-O., Hilfinger Messias, D-A., Schumacher, K.(2000). Experiences Transitions: An Emerging Middle-Range Theory. Advances in Nursing Science 23(1), Penrod, J. (2007). Living with uncertainty: concept advancement. Journal of Advanced Nursing 57(6), Persson, E., Severinsson, E. & Hellström, A-L. (2004). Spouses perceptions of and reactions t olivin with a partner who has undergone surgery for rectal cancer resulting in a stoma. Cancer Nursing 27(1), Pihl, E., Fridlund, B. & Mårtensson, J.(2011). Patients experiences of physical limitations in daily life activities when suffering from chronic heart failure; a phenomenographic analysis. Scandinavian Journal of Caring Sciences 25, Rejeh, N., Ahmandi, F., Mohamadi, E., Anoosheh, M. & Kazemnejad, A. (2009 ). Ethical challenges in pain management post-surgery. Nursing Ethics 16 (2) Thorne, SE.& Paterson, BL. (2000). Two decades of insider research. What we know and don t know about chronic illness experience. Annual Review of Nursing Research 18, Wilson, L., &Kolcaba, K. (2004). Practical application of comfort theory in the perianesthesia setting. Journal of PeriAnesthesia Nursing 19(3):

46 SJSD16, Personcentrerad vård vid psykisk ohälsa, 15,0 högskolepoäng Person-centred care in relation to mental illness, 15.0 credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är en skiss, faställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med Utbildningsområde: Vård 70%, Medicinskt 30% Ansvarig institution: Medicinska fakulteten 2. Allmänna uppgifter Kursen ingår som en obligatorisk kurs i sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng inom området omvårdnad Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). 3. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs skall studenten kunna systematiskt beskriva hur psykisk ohälsa uttrycks av patienter och manifesteras som symtom samt hur detta påverkar personers dagliga liv (delkurs 1) förklara såväl riskfaktorer som friskfaktorer för psykisk ohälsa i relation till stress- och sårbarhetsmodellen (delkurs 1) identifiera stress och copingstrategier vid psykisk ohälsa (delkurs 1 och 2) utifrån begreppen makt, ansvar, delaktighet och medverkan jämföra innehållet i lagarna HSL, LPT, LRV, och LVM (delkurs 1). redogöra för såväl önskade som oönskade effekter av psykofarmaka med fokus på konsekvenser för nutrition, sömn, aktivitet och välbefinnande (delkurs 1och 2) Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna

47 2/ 4 etablera en tillitsfull vårdrelation och kommunicera med patient, närstående och medlemmar i det psykiatriska vårdteamet på ett empatiskt och respektfullt sätt (delkurs 2) identifiera beteendemässiga och fysiska tecken samt symtom vid förstämnings-, ångest-, eller psykossyndrom och föreslå åtgärder (delkurs 2) systematiskt, genom samtal och observation analysera och kritiskt värdera en persons symtom och psykosociala funktion vid psykisk ohälsa (delkurs 2) identifiera omvårdnadsdiagnoser relaterade till stress, nutrition, sömn, aktivitet och psykosocial funktion hos personer med psykisk ohälsa(delkurs 2) planera, genomföra, utvärdera och journalföra omvårdnad till personer med psykisk ohälsa utifrån omvårdnadsdiagnoser relaterade till stress, coping, nutrition, sömn och aktivitet(delkurs 2). Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna argumentera för advocacy som ett etiskt handlande inom psykiatrisk vård (delkurs 1 och 2) redogöra för och reflektera över normer och värderingar som kan påverka vårdarens möte med personen med psykisk ohälsa och dennes närstående (delkurs 1 och 2). 4. Innehåll Kursen består av två delkurser: Delkurs 1: Personcentrerad vård vid psykisk ohälsa 7,5 hp Ångestsyndrom Förstämningssyndrom Schizofreni Självmordsnära tillstånd Medicinsk behandling Styrdokument och tvångslagar Stress- och sårbarhetsmodellen Stress, coping och egenmakt Omvårdnad vid psykisk ohälsa Samhällets stödsystem Delkurs 2: Verksamhetsförlagd utbildning 7,5 hp Verksamhetsförlagt utbildning inom psykiatrisk slutenvård Provmoment Delkurser 1. Psykiatriska sjukdomar och deras behandling, 4,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 2.Omvårdnad vid psykisk ohälsa, 3,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 3.Verksamhetsförlagd utbildning, 5,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 4. Fördjupningsuppgift, 2,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd

48 3/ 4 5. Undervisning och examination Undervisning Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritiskt analys. Olika arbets former används, såsom individuellt arbete, färdighetsträning, läraktiviteter i grupp, seminarier och föreläsningar. Verksamhetsförlagd utbildning (VfU) omfattar i genomsnitt 32 timmar per vecka och kan förläggas dag, kväll eller natt under veckans alla sju dagar. VfU sker med organiserad handledning och färdighetsträning. Examination Bedömning av VfU sker individuellt utifrån ett standardiserat formulär. Numreringen av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan. 1. Individuell skriftlig tentamen samt obligatoriska läraktiviteter 2. Muntlig och skriftlig examination i grupp med individuell bedömning samt obligatoriska läraktiviteter 3. Individuell bedömning formativt och summativt utifrån fastställda kriterier i ett bedömningsformulär samt obligatoriska läraktiviteter 4. Examinationsseminarium, Individuell muntlig o skriftlig redovisning, i grupp, individuell bedömning samt obligatoriska läraktiviteter Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. För varje VfU anordnas ett ordinarie verksamhetsförlagt utbildningstillfälle. Student som inte uppnår godkänt resultat vid första examinationen erbjuds ytterligare ett utbildningstillfälle med examination. Antalet verksamhetsförlagda utbildningstillfällen är begränsat till totalt två. Student som underkänts vid två examinationstillfällen ges inte något ytterligare utbildningstillfälle med examination. Student som utan särskilda skäl avbryter sin VFU i förtid, dvs. när 40 procent eller mer av den totala tiden är genomförd, ska examineras. Student som på grund av bristande kunskaper och/eller färdigheter begår allvarliga misstag på utbildningsenheten får avbryta sin VFU och examineras i förtid och en individuell plan upprättas. När bristerna är åtgärdade kan verksamhetsförlagd utbildning åter erbjudas. Teoretiska moment: För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator. 6. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd. För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända. Som betyg används något av uttrycken godkänd eller underkänd. 7. Förkunskapskrav Kurserna läses i den ordning de ges. För tillträde till kursen krävs att samtliga kurser/delkurser/provmoment i termin 1 (30 hp) är godkända.

49 4/ 4 8. Litteratur Se bilaga. 9. Övrigt Undervisningsspråk: Svenska. Moment på engelska kan förekomma.

50 Litteratur SJSD16 Ottosson & Ottosson. (Senaste upplaga). Psykiatriboken. Sockholm. Liber. Skärsäter, I. (Red.). (Senaste upplaga). Omvårdnad vid psykisk ohälsa - på grundläggande nivå. Lund. Studentlitteratur. 483/483 s. Backman, J. (senaste upplaga). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. alt Olsson, H., & Sörensson, S. (senaste upplaga). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber. FASS. (senaste upplaga). Stockholm: Läkemedelsinformation LINFO. Lund, B. (senaste upplaga). Medicinska ord: det medicinska språket: begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur. Raadu, G. (Red.). (senaste upplaga). Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Liber. Norlén, P. (Huvudredaktör) (senaste upplaga). Basal farmakologi. Stockholm: Liber. alt Simonsen, T., & Aarbakke, J. (senaste upplaga). Illustrerad farmakologi, Principer och tillämpning. Natur & Kultur. Townsend, M. C. (senaste upplaga). Nursing Diagnoses in Psychiatric Nursing: Care Plans and Psychotropic Medications. F.A. Davis Company. Philadelphia Artiklar Johansson, IM., Skärsäter, I., Danielsson, E. (2007). Encounters in a locked psychiatric ward environment. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. 14, Trondsen, MV. (2011). Living With a Mentally Ill Parent. Qualitative Health Research. 22(2) Bu, X., & Jezewski, MA. (2007) Developing a mid-range theory of patient advocacy through concept analysis. Journal of Advanced Nursing. 57;1,

51 Barker, P. J., Buchanan-Barker, Poppy. (2011). Mental Health Nursing and the Politics of Recovery: A Global Reflection. Archives of Psychiatric Nursing. 25; 5, Chapman, J. (1966). The Early Symptoms of Schizophrenia.The British Journal of Psychiatry. 112, Saraceno, B., Dua, T. (2009). Global mental health: the role of psychiatry. Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci. 259, 109 S117. Freud, S. (1917). Mourning and Melancholia. The Standard Edition of the Complete Psychological Works of Sigmund Freud, Volume XIV ( ): On the History of the Psycho- Analytic Movement, Papers on Metapsychology and Other Works, Wahlbeck,K., Westman,J., Nordentoft, M., Gissler, M., Munk Laursen, T. (2011). Outcomes of Nordic mental health systems: life expectancy of patients with mental disorders. The British Journal of Psychiatry. 199: Brazier, I. J., Tumur, M., Holmes, M., Ferriter., Parry, G., Dent-Brown, K., Paisley, S. ( 2006). Psychological therapies including dialectical behaviour therapy for borderline personality

52 disorder: a systematic review and preliminary economic evaluation. Health Technology Assessment, 10; 35, Åsberg,M., Wahlberg, K., Wiklander,M., Nygren, Å. (2011). Psykiskt sjuk av stress diagnostik, patofysiologi och rehabilitering. Läkartidningen, 36; 108,

53 SJSD17, Sjuksköterskans profession och vetenskap II, 7,5 högskolepoäng Nurses' profession and science II, 7.5 credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är en skiss, faställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med Utbildningsområde: Vård 100% Ansvarig institution: Medicinska fakulteten 2. Allmänna uppgifter Kursen ingår som en obligatorisk kurs i Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Huvudområde Omvårdnad Fördjupning G1F, Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna särskilja omvårdnadsvetenskapliga forskningsfrågor från andra vetenskapliga discipliner jämföra olika forskningsetiska principer för studier på människa i relation till ICN:s etiska kod jämföra och förklara olika kvalitetskriterier för vetenskapliga studier med kvantitativ respektive kvalitativ forskningsansats välja ut och jämföra strategier för implementering av evidensbaserad kunskap

54 2/ 3 Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna skriftligt formulera och rapportera en plan för kandidatuppsats utifrån forskningsprocessen kritiskt granska samt muntligt försvara en plan för kandidatuppsats Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna välja ut, kritiskt granska, analysera och värdera omvårdnadsvetenskapliga studier med avseende på kvalitetskriterier och forskningsetik utifrån vetenskapliga studier identifiera, sammanställa och rapportera barriärer för implementering av omvårdnadsvetenskaplig forskning i klinisk praxis. 4. Innehåll Kursinnehåll Kunskapsteorier och vetenskapsteorier Forskningsprocessen Forskningsetik Kvalitativa och kvantitativa metoder Litteratursökning, källkritik, värdering av data Implementeringsforskning Projektplan Provmoment Delkurser 1. Forskningsetik och kvalitetskriterier för vetenskapliga studier, 3,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 2. Projektplan för kandidatuppsats, 3,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 3. Opponent och respondentskap av projektplan, 0,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 5. Undervisning och examination Undervisning Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika läraktiviteter används, såsom individuellt arbete, läraktiviteter i grupp, seminarier och föreläsningar. Examination Numreringen av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan Skriftlig individuell tentamen samt obligatoriska läraktiviteter Skriftligt i grupp, muntlig presentation i grupp, individuell bedömning samt obligatoriska läraktiviteter Individuell tentamen, muntligt (sker i grupp med individuell bedömning), kollegial granskning samt obligatoriska läraktiviteter.

55 3/ 3 Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator. 6. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd. För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända. 7. Förkunskapskrav Kurserna läses i den ordning de ges. För tillträde till kursen krävs att samtliga kurser/delkurser/provmoment i termin 1 (30 hp) är godkända.. 8. Litteratur Se bilaga. 9. Övrigt Undervisningsspråk: Svenska. Moment på engelska kan förekomma.

56 Litteratur SJSD17 Böcker Friberg F. (senaste upplagan). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur. Polit. DF., & Beck, CT. (senaste upplaga). Essentials of Nursing Reaearch Appraising Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippinncott Williams & Wilkins Segesten K. (senaste upplagan). Vårdforskningens begrepp. Lund: Studentlitteratur. Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (senaste upplagan). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Artiklar och avhandlingar Forsman, H., Gustavsson, P., Ehrenberg, A., Rudman, A., Wallin, L. (2008) Research use in clinical practice extent and patterns among nurses one and three years postgraduation. Journal of Advanced Nursing 65(6), Graneheim, U.H.&Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24, Hsieh, H.F.&Shannon, S.E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative health research 15(9), Lindseth, A.& Norberg, A. (2004). A phenomenological hermeneutical method for researching lived experience. Scandinavian Journal of Caring Sciences 18, Rycroft-Malone, J., Harvey, Seers G., Kitson, A L., McCormack, B.& Titchen, A. (2004). An exploration of the factors that influence the implementation of evidence into practice. Journal of clinical nursing 13(8), Scientific Advisory Committee (SAC) of the Medical Outcomes Trust. (2002). Assessing health status and quality-of-life instruments:attributes and review criteria. Quality of life research 11, Sjöström, B.&Dahlgren, L-O. (2002). Applying phenomenography in nursing research. Journal of Advanced Nursing 40(3), Solomons, NM. & Spross, JA. (2011). Evidence-based practice barriers and facilitators from a continuous quality improvement perspective: an integrative review. Journal of Nursing Management Jan;19(1): Söderlund, M. (2003). Tre kvalitativa forskningsansatser med relevans för vårdvetenskap. Vård i norden 68(23), Thiel, L.& Ghosh, Y. (2008). Determining registered nurses' readiness for evidence-based practice. Worldviews on Evidence Based Nursing 5(4):

57 Ytterligare avhandlingar och vetenskapliga artiklar tillkommer vilka anges i studiehandledningen.

58 Kursöversikt Röntgensjuksköterskeprogrammet VfU = Verksamhetsförlagd utbildning T 1 Radiografi I: Röntgensjuksköterskans profession (varav max två veckors VfU), 19,5 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Omvårdnadens teknik och metod, 2,5 hp Profession, etik och handledning, 0,5 hp T 2 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Den medicinska bilden, 4,5 hp Radiografi II, 15 hp (varav VfU 13 hp) Omvårdnadens teknik och metod, 2,5 hp Profession, etik och handledning, 0,5 hp T 3 Radiografi III, 27 hp (varav VfU 15 hp) Omvårdnadens teknik och metod, 2,5 hp Profession, etik och handledning, 0,5 hp T 4 Radiografi IV: Människans livscykel, 7,5 hp Den medicinska bilden, 7,5 hp Ledarskap, pedagogik och organisation, 4,5 hp Röntgensjuksköterskans profession och vetenskap, 7,5 hp Profession, etik och handledning, 3 hp T 5 Radiografi V, 7 hp Den medicinska bilden, 7,5 Kandidatuppsats inom radiografi (examensarbete), 15 hp Profession, etik och handledning, 0,5 hp T 6 Radiografi VI, verksamhetsförlagd utbildning, 25 hp Profession, etik och handledning, 5 hp

59 RSJD10, Radiografi I: Röntgensjuksköterskans profession, 19,5 högskolepoäng Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är en preliminär, faställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med Utbildningsområde: Vård 50%, Medicinskt 50% Ansvarig institution: Medicinska fakulteten 2. Allmänna uppgifter Kursen ingår som en obligatorisk kurs i röntgensjuksköterskeprogrammet 180 hp. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen SFS 1993:100 med senare ändringar. I kursen ingår fältstudier. Huvudområde Radiografi Fördjupning G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav 3. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna förklara innebörden av professionsbegreppet och röntgensjuksköterskans yrkes- och ansvarsområde i relation till relevanta styrdokument (delkurs 1) argumentera för egen värdegrund i relation till allmänna vårdetiska principer (delkurs 1) välja ut olika omvårdnadsteorier och jämföra innebörden i dessa utifrån begreppen människa, hälsa, miljö och omvårdnad (delkurs 1) beskriva den peri-radiografiska processen inklusive omvårdnadsprocessen i relation till röntgensjuksköterskans profession (delkurs 1)

60 systematiskt och med relevant terminologi förklara samband mellan undersökningsmetodik och bildkriterier vid utvalda konventionella röntgenundersökningar (delkurs 2) förklara och motivera strålskyddsåtgärder för olika typer av joniserande strålning (delkurs 2) förklara röntgenbildens uppkomst och hur bildkvalitén påverkas när tekniska parametrar förändras (delkurs 2) jämföra vetenskaplig kunskap, evidensbaserad kunskap och erfarenhetsbaserad kunskap (delkurs 3) argumentera för olika vetenskapsteoretiska synsätt och hur de påverkar forskningsprocessens olika steg (delkurs 3) 2/ 4 Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska studenten kunna identifiera risker i omvårdnaden och miljön runt patienten och föreslå grundläggande preventiva åtgärder (delkurs 1) illustrera processen från remiss till inställning och exponering av röntgenbild (delkurs 2) under handledning, genomföra och utvärdera en utvald konventionell röntgenundersökning och hantera digitala journalsystem för patient- och bilddata (delkurs 2) arbeta utifrån vårdhygieniska principer (delkurs 2) söka, välja ut och kritiskt värdera och tolka vetenskapliga artiklar (delkurs 3) skriva rapport baserad på vetenskap och med vetenskaplig struktur inklusive källhänvisning (delkurs 3) Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten ska efter avslutad kurs kunna: reflektera och illustrera relationen mellan begreppen hälsa, interaktion och personcentrerad vård och vilka konsekvenser det får för eget förhållningssätt (delkurs 1) reflektera över patientens sårbarhet och utsatthet i vårdmiljön i samband med röntgenundersökningar i relation till det korta vårdmötet. (delkurs 2) 4. Innehåll Kursen består av tre delkurser. Delkurs 1: Profession och omvårdnad, 5 hp (provmoment 1-3) Peri-radiografiska processen och det korta mötet Styrdokument som berör röntgensjuksköterskans specifika arbetsområde Professionsbegreppet Yrkesroll, kompetens och ansvarsområde Omvårdnadsteorier Patientsäkerhet Människosyn och samhällssyn Vårdetiska teorier, grundbegrepp och principer Kommunikationsteorier Vårdhygien

61 3/ 4 Fältstudier Delkurs 2: Undersökningsmetodik och teknik vid konventionella röntgenundersökningar, 8,5 hp (provmoment 4-5) Grundläggande strålningsfysik, röntgenteknik och strålskydd Anatomi, undersökningsmetodik och bildkriterier vid utvalda konventionella röntgenundersökningar Radiologisk terminologi Palpation/beröring i samband med röntgenundersökningar Interaktion; patient och personal Styrdokument inom röntgensjuksköterskans specifika arbetsområde Fältstuder Medicintekniska moment:: Fysikaliska och tekniska parametrars påverkan på röntgenbilden Undersökningsmetodik 1 Delkurs 3: Vetenskapsteori och forsknikngsmetodik, 6 hp (provmoment 6-8) Kunskapsbegrepp Vetenskapsteoretiska synsätt Forskningsprocessen Kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, datainsamling och analysmetoder Forskningsetik Artikelsökning Artikelgranskning Rapportskrivning Provmoment Delkurser 1. Professionen, 1,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 2. Peri-radiografiska processen, 2,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 3. Vårdetik och filosofiska grunder, 1,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 4. Strålningsfysik och röntgenteknologi, 4,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 5.Undersökningsmetodik, 4,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 6. Forskningsprocessen, 2,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 7. Fördjupningsarbete, 2,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 8. Granskning och försvar av fördjupningsarbete, 1,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 5. Undervisning och examination Undervisning Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika läraktiviteter används, såsom individuellt arbete, läraktiviteter i grupp, seminarier och föreläsningar. Examination Numreringen av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan.

62 4/ 4 1. Fältstudier - obligatorisk närvaro. Paper - individuellt skriftligt samt obligatoriska läraktiviteter. 2. Skriftlig grupptentamen, muntlig uppföljning med individuell bedömning samt obligatoriska läraktiviteter. 3. Paper - individuellt skriftligt samt obligatoriska läraktiviteter. 4. Skriftlig hemtentamen utförd i grupp samt obligatoriska läraktiviteter. 5. Individuell skriftlig salstentamen, fältstudier samt obligatoriska läraktiviteter. 6. Skriftlig individuell salstentamen samt obligatoriska läraktiviteter. 7. Skriftligt fördjupningsarbete i grupp, individuell bedömning samt obligatoriska läraktiviteter. 8. Seminarium, individuell bedömning samt obligatoriska läraktiviteter. Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator. 6. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd. För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända. 7. Förkunskapskrav OMR16-SSK (Grundläggande samt Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A. (Biologi A+Kemi A+Fysik A motsvarar Naturkunskap A+B), (områdesbehörighet 16)) 8. Litteratur Se bilaga. 9. Övrigt Undervisningsspråk: Svenska. Moment på engelska kan förekomma.

63 Delkurs 1 Arlebrink, J. (senaste upplaga). Grundläggande vårdetik- teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Benner, P. (senaste upplaga). Från novis till expert. Lund: Studentlitteratur. Bergman, A., & Snyder, S. (senaste upplaga). Fundamentals of nursing. New Jersey: Pearson. Ehrlich, R. (senaste upplaga). Patient care in radiography. St Louise: Mosby Elsevier. Lundh, B. (senaste upplaga). Medicinska ord: det medicinska språket: begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur. Svensk Förening för Röntgensjuksköterskor. (2011). Kompetensbeskrivning för legitimerade röntgensjuksköterskor. Stockholm: Vårdförbundet. Svensk Förening för Röntgensjuksköterskor. (2008). Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor. Stockholm: Vårdförbundet. %20egna/Nationella/Foldrar%20Broschyrer/Yrkesetisk%20kod%20for %20rontgensjukskoterskor_0809.pdf Raadu, G. (red.) (senaste upplaga). Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Liber. Vetenskapliga artiklar tillkommer. Delkurs 2 Bushong, S. C. (senaste upplaga). Radiologic Science for Technologists. Physics, Biology, and Protection. St. Louis:Mosby. Lundh, B. (senaste upplaga). Medicinska ord: det medicinska språket: begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur. Möller, T.B., & Reif, E. (senaste upplaga). Pocket Atlas of Radiographic Positioning. Stuttgart: Thieme. alt. Bontrager, K.L., & Lampignano, J.P. (senaste upplaga). Bontragers s Handbook of Radiographic Positioning and Techniques. Mosby: Elsevier. Raadu, G. (Red.). (senaste upplaga). Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Liber.

64 Sand, O. (red.). (senaste upplaga). Människokroppen. Fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber. Valentin, J. (1987). En bok om strålning. Stockholm: Nordsteds. (Kan lånas på Institutionen). alt Isaksson, M. (2011). Grundläggande strålningsfysik. Lund: Studentlitteratur. Vigué-Martin, J. (senaste upplaga). Atlas över människokroppen. Stockholm: Liber. Strålsäkerhetsmyndigheten. Lagar & författningar. Vetenskapliga artiklar tillkommer. Delkurs 3 Backman, J. (senaste upplaga). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Eljertsson, G. (senaste upplaga). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Friberg, F. (senaste upplaga). Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund:

65 Studentlitteratur. Hartman, J. (senaste upplaga). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur. Jakobsson, U. (senaste upplaga). Forskningens termer & begrepp. En ordbok. Lund: Studentlitteratur. Polit, D.F., & Beck, C.T. (senaste upplaga). Essentials of Nursing Research. Methods, Appraisal and Utilization. Philadelphia: Lippincott. Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (senaste upplaga). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapliga artiklar tillkommer.

66 RSJD11, Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi, 15,0 högskolepoäng Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är en skiss, faställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med Utbildningsområde: Medicinskt 100% Ansvarig institution: Inst för hälsa, vård och samhälle 2. Allmänna uppgifter Kursen ingår som en obligatoriskkurs i Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 hp. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100). Huvudområde Radiografi Fördjupning G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav 3. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs skall studenten kunna förklara cellens och de olika vävnadernas byggnad och funktion (delkurs 1) systematiskt återge organsystemens deskriptiva och topografiska anatomi samt fysiologi (delkurs 1 och 2) förklara hudens och sinnesorganens uppbyggnad samt funktion (delkurs 2) redogöra för vanligt förekommande mikroorganismer samt hur de sprids och påverkar hälsa och ohälsa (delkurs 2) förklara samband mellan olika grupper av läkemedel och förväntad effekt i kroppen (delkurs 2) Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna

67 2/ 3 använda grundläggande medicinsk terminologi (delkurs 1 och 2) identifiera anatomiska strukturer av klinisk betydelse på bilder och anatomiska modeller (delkurs 1 och 2) tillämpa läkemedelsrelaterade uppslagsverk och beskriva lagstiftning som reglerar läkemedel (delkurs 2) Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna reflektera och tolka grundläggande anatomiska och biologiska skillnader relaterat till biologiskt kön och ålder (delkurs 1 och 2) 4. Innehåll Kursen består av två delkurser. Delkurs 1 (provmoment 1-2) Medicinsk terminologi Cellen Vävnader Nervsystem Rörelseapparat Respirationsorgan Cirkulationen inklusive blodet och lymfoida organ Delkurs 2 (provmoment 3-4) Hud Sinnesorgan Matspjälkningsorgan Urogenitalorgan inklusive vätskebalansen Endokrina organ Mikrobiologi Smitta, smittspridning och smittskydd samt aseptik Läkemedelsformer och administreringssätt Farmakodynamik och farmakokinetik Läkemedelsinteraktion och läkemedelsbiverkningar Läkemedelshantering inklusive författningar Provmoment Delkurser 1. Anatomi och fysiologi (exklusive rörelseapparaten), 6,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 2. Rörelseapparaten, 1,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 3. Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi, 6,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 4. Hud och sinnesorgan, 1,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 5. Undervisning och examination Undervisning Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika läraktiviteter

68 3/ 3 används, såsom individuellt arbete, läraktiviteter i grupp, seminarier och föreläsningar. Examination Numreringen av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan. 1. Individuell skriftlig salstentamen 2. Muntlig individuell examination 3.Individuell skriftlig salstentamen 4. Muntlig examination i grupp, individuell bedömning Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator. 6. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd. För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända. 7. Förkunskapskrav Kurserna läses i den ordning de ges. 8. Litteratur Se bilaga. 9. Övrigt Undervisningsspråk: Svenska. Moment på engelska kan förekomma.

69 Litteratur RSJD11 Ericson, E. & Ericson, T. (senaste upplaga). Klinisk mikrobiologi: infektioner, immunologi, vårdhygien. Stockholm: Liber. FASS. (senaste upplaga). Stockholm: Läkemedelsinformationsförbundet LIF. Lundh, B. (senaste upplaga). Medicinska ord: det medicinska språket: begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur. Möller, T.B., & Reif, E. (senaste upplaga). Pocket Atlas of Radiographic Positioning. New York: Thieme. Norlén, P., & Lindström, E. (senaste upplaga). Farmakologi. Stockholm: Liber. Sand, O., Sjaastad, Ö.V, Haug, E., & Bjålie, J.G. (senaste upplaga). Människokroppen. Fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber. Vigué-Martin, J. (senaste upplaga). Atlas över människokroppen. Stockholm: Liber. Vetenskapliga artiklar tillkommer.

70 1(4) UTBILDNINGSPLAN Dnr Fastställd av MFS Gäller från vt 2013 Medicinska fakultetsstyrelsen Till nämnd Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot kirurgisk vård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASXX Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor som är väl förberedda att medverka i dagens och morgondagens hälso- och sjukvårdande arbete såväl i ett nationellt som i ett internationellt perspektiv. Målet är att erbjuda studenter en fördjupning av kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt relaterat till huvudområdet omvårdnad. Vidare är målet att ge studenterna fördjupade och integrerade kunskaper i vårdvetenskap, medicinsk vetenskap, samhälls- och beteendevetenskap samt inom de sex kärnkompetenserna personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. Programmet omfattar 60 högskolepoäng på avancerad nivå, varav verksamhetsförlagd utbildning (VfU) utgör 7,5 hp och vetenskaplig teori och metod 7,5 hp. En veckas heltidsstudier motsvarar 1,5 hp. Programmets profil speglas av områdets lokala forskningsprofil som utgår från den patientnära forskningen där patientens delaktighet i vård och beslutsfattande är centralt. Specialistsjuksköterskeexamen erhålls efter fullgjorda kursfordringar på avancerad nivå omfattande sammanlagt 60 hp, i vilka omvårdnad ingår med minst 30 hp. Inom ramen för kursfordringarna skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom omvårdnad med inriktning kirurgisk vård 15 hp. Medicine magisterexamen inom huvudområdet omvårdnad uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 hp, varav minst 30 hp med fördjupning inom huvudområdet. Ett genomgånget specialistsjuksköterskeprogram ger behörighet att arbeta som specialistsjuksköterska inom området. Utbildningen följer EES-avtalet (DS 1992:34 med senare ändringar) för ömsesidigt erkännande av kompetensbevis inom anslutna medlemsstater. Mål För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska (högskoleförordningen SFS 1993:100 med senare ändringar): Kunskap och förståelse För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet Färdighet och förmåga För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan, visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete,

71 2(4) UTBILDNINGSPLAN Dnr Fastställd av MFS Gäller från vt 2013 visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, och visa vårdpedagogisk förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning kirurgisk vård skall studenten också visa förmåga att hos patienter med behov av kirurgiska insatser observera, bedöma och åtgärda komplexa vårdbehov För magisterexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Kunskap och förståelse För magisterexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen Färdighet och förmåga För magisterexamen skall studenten visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet Värderingsförmåga och förhållningssätt För magisterexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Självständigt arbete (examensarbete) För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.

72 3(4) UTBILDNINGSPLAN Dnr Fastställd av MFS Gäller från vt 2013 Lokala mål För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning kirurgisk vård skall studenten dessutom Kunskap och förståelse visa förmåga att sammanfatta, förklara och kontrastera kunskaper i epidemiologi, etiologi, diagnostik och behandling av kirurgiska sjukdomstillstånd, och visa förmåga att jämföra olika pedagogiska insatser för patienter, närstående och vårdpersonal samt argumentera för hur olika didaktiska modeller kan främja lärandet Färdighet och förmåga visa förmåga att hantera komplexa vårdbehov subjektivt uttryckta som symtom och objektiva tecken på ohälsa och sjukdom hos patienter med behov av kirurgisk vård, visa förmåga att initiera, motivera och tillämpa åtgärder för att främja hälsa samt förebygga ohälsa och komplikationer hos enskilda eller grupper av individer inom området för kirurgisk vård, och visa förmåga att initiera och medverka i forsknings- och utvecklingsarbeten inom kirurgisk omvårdnad Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att resonera kritiskt och självständigt kring hur attityder och värderingar angående genus, etnicitet och sexuell läggning kan påverka omvårdnaden och hur diskriminering inom vården kan motverkas, och visa förmåga att värdera och argumentera för patienters och närståendes sårbarhet i relation till vårdmiljö Kursuppgifter Samtliga kurser är på avancerad nivå. Kirurgi I, 7,5 hp (ges av HKR) Forskningsmetodik, 7,5 hp (ges av MAH) Pre- och postoperativ omvårdnad, 15 hp (ges av LU) Kirurgi II, 7,5 hp (ges av MaH) Omvårdnad med inriktning kirurgisk vård: magisteruppsats (examensarbete), 15 hp (ges av resp lärosäte) Perioperativ vård, 7,5 hp (ges av resp lärosäte) Kursöversikt T 1 Kirurgi I 7,5 hp T 2 Pre- och postoperativ omvårdnad 15 hp T 3 Kirurgi II 7,5 hp T 4 Omvårdnad med inriktning kirurgisk vård: magisteruppsats (examensarbete) 7,5 hp (av 15 hp) Forskningsmetodik 7,5 hp Omvårdnad med inriktning kirurgisk vård: magisteruppsats (examensarbete) 7,5 hp (av 15 hp) Perioperativ vård (VfU) 7,5 hp

73 4(4) UTBILDNINGSPLAN Dnr Fastställd av MFS Gäller från vt 2013 Pedagogisk grundsyn och arbetsformer I utbildningen integreras teoretiska och kliniska studier på ett sådant sätt som ställer krav på eget ansvar och lägger grunden till en reflekterande förmåga och aktivt kunskapssökande samt stärker studenten i det livslånga lärandet relaterat till akademisk kompetens och fortsatt yrkesverksamhet. De pedagogiska formerna möjliggör ett aktivt och kreativt deltagande så att studentens personliga mognad och professionella utveckling stimuleras (tex genom egen portfolio). I samtliga kurser genomför studenterna tillsammans med kursansvarig och examinator en systematisk utvärdering och bedriver en gemensam kvalitetsutveckling. Samarbete och samordning sker med verksamhetsfältet. Utbytesprogram för studier utomlands kan organiseras inom utbildningens ram. Examensuppgifter Student som slutfört kurser i utbildningsprogrammet motsvarande 60 hp med betyget godkänd erhåller, efter ansökan, bevis på Specialistsjuksköterskeexamen, inriktning kirurgisk vård (Postgraduate Diploma in Specialist Nursing Surgical Care). Medicine magisterexamen inom huvudområdet omvårdnad (Master of Medical Science (60 credits) with a Major in Nursing erhållas om fordringarna uppfylls (SFS 1993:100 med senare ändringar, bilaga 2). Ett genomgånget specialistsjuksköterskeprogram kan ingå som del av en masterexamen. Förkunskapskrav och urvalsgrunder Förkunskapskrav Särskild behörighet Legitimerad sjuksköterska omfattande 180 hp inkluderande ett självständigt arbete om 15 hp eller motsvarande Yrkesverksamhet som legitimerad sjuksköterska motsvarande ett års tjänstgöring. Urvalsgrunder Akademiska poäng. Övrigt Utbildningen genomförs som ett program i samverkan mellan Högskolan Kristianstad, (HKR), Lunds universitet (LU) och Malmö högskola (MAH).

74 KIRN12, Pre- och postoperativ omvårdnad, 15,0 högskolepoäng Pre- and postoperativ nursing, 15.0 credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är en preliminär, faställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med Utbildningsområde: Vård 80%, Medicinskt 20% Ansvarig institution: Medicinska fakulteten 2. Allmänna uppgifter Kursen ingår som en obligatorisk teoretisk kurs i Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning kirurgisk vård 60'hp, men kan även läsas som fristående kurs. Huvudområde Omvårdnad Fördjupning A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna analysera, värdera och kontrastera patientens risker, problem, behov och resurser inför kirurgiska ingrepp utifrån ålder, kön, etnicitet och medicinsk diagnos, jämföra standardvårdplaner för pre- och postoperativ omvårdnad avseende struktur, innehåll och kvalitet. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna

75 värdera, sammanfatta och sammanställa omvårdnadsproblematik i samband med pre-operativ vård, identifiera, och motivera personcentrerade omvårdnadsåtgärder i hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande syfte såväl pre- som postoperativt, presentera omvårdnadsdiagnoser samt omvårdnadsåtgärder utifrån såväl vetenskap som beprövad erfarenhet med relevans för pre- och postoperativ omvårdnad, samarbeta med andra och utveckla program för patienters lärande inom pre- och postoperativ vård, identifiera ett vårdetiskt problemområde och i samarbete med andra utarbeta ett förslag till förbättringsarbete med hjälp av adekvat problemlösningsmodell, identifiera förbättringsområden inom pre- och postoperativ omvårdnad och i samarbete med andra utforma utvecklingsstrategier i ett framtidsperspektiv, 2/ 3 Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna resonera kritiskt och självständigt kring vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet i relation till tillämpning och handläggning av pre- och postoperativa tillstånd, värdera hur attityder och värderingar angående ålder, kön, etnicitet och sexualitet kan påverka pre- och postoperativ omvårdnad samt motivera hur diskriminering kan förhindras. 4. Innehåll Personcentrerad vård Preoperativ omvårdnad Postoperativ omvårdnad Perioperativ omvårdnad Lärande i vården Vårdetik Ledarskap Förbättringskunskap Informatik Provmoment Delkurser 1. Pre-operativ omvårdnad, 3,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 2. Postoperativ omvårdnad, 6,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 3. Vårdetik, 3,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 4.Didaktik och lärande, 3,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd 5. Undervisning och examination Undervisning Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika läraktiviteter används, såsom individuellt arbete, läraktiviteter i grupp, seminarier och föreläsningar.

76 3/ 3 Examination Numreringen av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan. 1. Skriftligt individuellt samt muntligt i grupp med individuell bedömning samt obligatoriska läraktiviteter 2. Skriftlig individuell salstentamen samt obligatoriska läraktiviteter 3. Skriftligt och muntligt i grupp med bedömning i grupp samt obligatoriska läraktiviteter 4. Skriftligt och muntligt i grupp med bedömning i grupps samt obligatoriska läraktiviteter Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator. 6. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd. För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända. 7. Förkunskapskrav Kurserna läses i den ordning de ges. 8. Litteratur Se bilaga. 9. Övrigt Undervisningsspråk: Svenska. Moment på engelska kan förekomma.

77 Litteratur KIRN12 Böcker Alebrink, J. (senaste upplaga). Grundläggande vårdetik : teori och praktik..lund: Studentlitteratur. Allvin, R. (2009). Postoperative Recovery. Development of a Multi-dimensional Questionnaire for Assessment of Recovery. [dissertation] Örebro Studies in Medicine 32, Örebro University, Örebro. Lejsgaard Christensen, S. & Huus-Jensen B. (senaste upplaga). Didaktik och patientundervisning. Lund: Studentlitteratur. Friberg, F. Pedagogiska traditioner av betydelse för patientundervisning. I Pilhammar Andersson E. (red). Pedagogik inom vård och omsorg (senaste upplagan). Lund: Studentlitteratur. Hansson-Scherman, M. & Runesson, U. (senaste upplaga). Den lärande patienten. Lund: Studentlitteratur. Woodhead, K.& Wicker, P. (senaste upplaga). A textbook of perioperative care. Toronto: Elsevier Churchill Livingstone. Vetenskapliga artiklar Banning, M. (2007). A review of clinical decision making: models and current research. Journal of Clinical Nursing 17, Lee, J., Chan, A. & Philips, D (2006). Diagnostic practice in nursing: A critical review of the literature. Nursing and Health Sciences 8, Tonnesen, H. (2003). Alcohol abuse and postoperative morbidity. Dan. Med Bull 50(2), Torjuul, K., Elstad, I. & Sörlie, V. (2007). Compassion and responsibility in surgical care. Nursing Ethics 14(4), Avhandlingar och ytterligare vetenskapliga artiklar tillkommer.

78 1 (5) KURSPLAN Dnr M 2011/ Fastställd av NOU Gäller från ht/vt 20.. Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) Omvårdnad med inriktning kirurgisk vård: Magisteruppsats (examensarbete) (Degree project in nursing with emphasis on surgical care, 15 higher education credits) 15 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå Allmänna uppgifter Huvudområde Omvårdnad Typ av kurs Kursen ingår som obligatorisk kurs i Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot kirurgisk vård, men kan även läsas som fristående kurs. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Undervisningsspråk Svenska. Moment på engelska kan förekomma. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna välja ut, presentera och problematisera aktuellt forskningsfält inom valt problemområde i relation till omvårdnad med inriktning mot kirurgisk vård förklara forskningsetiska principer, begrepp och teorier i relation till valt problemområde argumentera för val av vetenskaplig metod och dess relevansför forskningsproblemet Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna formulera en problemställning utifrån aktuellt forskningsläge formulera en forskningspersoninformation samt genomföra en forskningsetisk risk/nytta analys tillämpa vald vetenskaplig metod i datainsamling och analys, planera, genomföra, sammanställa och försvara ett examensarbete kritiskt granska och värdera annat examensarbete samt som opponent leda en kritisk dialog med respondenten Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna värdera det egna examensarbetets betydelse för utveckling av huvudområdet och professionen

79 2 (5) KURSPLAN Dnr M 2011/ Fastställd av NOU Gäller från ht/vt 20.. resonera om hur etiska principer tillämpats i det egna arbetet motivera val av design och metod i relation till etiska ställningstaganden värdera och diskutera det egna examensarbetets betydelse för den enskilda individen, dess samhällsrelevans samt nyttiggörande inom hälso- och sjukvården och påverkan av internationella förhållanden Kursinnehåll Kursen består av: Planering, genomförande, rapportering och försvar av examensarbete Granskning och opponentskap av annat examensarbete Provmoment 1. Magisteruppsats 2. Uppsatsmanus 3. Seminarier 4. Respondentskap 5. Opposition 13 hp 0,5 hp 0,5 hp 0,5 hp 0,5 hp

80 3 (5) KURSPLAN Dnr M 2011/ Fastställd av NOU Gäller från ht/vt 20.. Undervisning och examination Undervisning Undervisning och läraktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika arbetsformer används, såsom individuellt arbete, läraktiviteter i grupp, seminarier och föreläsningar. Examination Numreringen av examinationsformerna motsvarar numreringen av provmomenten ovan. 1. Författande av uppsats, skriftligt, individuellt och i grupp (två och två) 2. Skriftligt individuellt och i grupp (två och två). Muntlig presentation vid seminarium, individuellt och i grupp. 3. Förutom eget/egna seminarier fullgjord aktiv närvaro vid minst fyra seminarier med projektplaner, minst tre arbetsseminarier samt ett examinationsseminarium. 4. Försvar av magisteruppsats individuellt och i grupp om två studenter. 5. Muntlig opposition av annat arbete individuellt och i grupp om två studenter. Moment 2 till och med 4 ska vara fullgjorda före försvar av uppsats samt opposition av annan uppsats (5-6). Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator. Betyg Betyg sätts på genomgången kurs. Som betyg används något av uttrycken godkänd eller underkänd. Student som har godkänts i kurs skall på begäran få kursbevis av högskolan. Förkunskapskrav Särskild behörighet - Legitimerad sjuksköterska - 90 hp grundnivå i huvudområdet omvårdnad vari ska ingå ett självständigt arbete om 15 hp eller motsvarande - Godkänd kurs Forskningsmetodik, 7,5 hp eller motsvarande Litteratur Se bilaga

81 5 (5) KURSPLAN Dnr M 2011/ Fastställd av NOU Gäller från ht/vt 20.. Omvårdnad med inriktning mot kirurgisk vård: Magisteruppsats (examensarbete) 15 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå Litteratur Ex: Forsman, B. (senaste upplaga). Forskningsetik: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Nyberg, R. (senaste upplaga). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. Lund: Studentlitteratur. Polit, DF., Tatano Beck, C. (senaste upplaga). Nursing research: principles and methods. 7th ed. Philadelphia:Lippincott Cop. Litteratur för examensarbete väljs i samråd med handledare. Avhandlingar och vetenskapliga artiklar tillkommer.

82 UTBILDNINGSPLAN Dnr 1(4) Fastställd av MFS Gäller från vt 2013 Medicinska fakultetsstyrelsen Till nämnd Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot medicinsk vård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASXX Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor som är väl förberedda att medverka i dagens och morgondagens hälso- och sjukvårdande arbete såväl i ett nationellt som i ett internationellt perspektiv. Målet är att erbjuda studenter en fördjupning av kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt relaterat till huvudområdet omvårdnad. Vidare är målet att ge studenterna fördjupade och integrerade kunskaper i vårdvetenskap, medicinsk vetenskap, samhälls- och beteendevetenskap samt inom de sex kärnkompetenserna personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. Programmet omfattar 60 högskolepoäng på avancerad nivå, varav verksamhetsförlagd utbildning (VfU) utgör 7,5 hp och vetenskaplig teori och metod 7,5 hp. En veckas heltidsstudier motsvarar 1,5 hp. Programmets profil speglas av områdets lokala forskningsprofil som utgår från den patientnära forskningen där patientens delaktighet i vård och beslutsfattande är centralt. Specialistsjuksköterskeexamen erhålls efter fullgjorda kursfordringar på avancerad nivå omfattande sammanlagt 60 hp, i vilka omvårdnad ingår med minst 30 hp. Inom ramen för kursfordringarna skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom omvårdnad med inriktning medicinsk vård 15 hp. Medicine magisterexamen inom huvudområdet omvårdnad uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 hp, varav minst 30 hp med fördjupning inom huvudområdet. Ett genomgånget specialistsjuksköterskeprogram ger behörighet att arbeta som specialistsjuksköterska inom området. Utbildningen följer EES-avtalet (DS 1992:34 med senare ändringar) för ömsesidigt erkännande av kompetensbevis inom anslutna medlemsstater. Mål För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska (högskoleförordningen SFS 1993:100 med senare ändringar): Kunskap och förståelse För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. Färdighet och förmåga För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan, visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete,

83 UTBILDNINGSPLAN Dnr 2(4) Fastställd av MFS Gäller från vt 2013 visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, och visa vårdpedagogisk förmåga. Värderingsförmåga och förhållningssätt För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning medicinsk vård skall studenten också visa förmåga att hos patienter inom medicinsk vård observera, bedöma och åtgärda komplexa vårdbehov. För magisterexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Kunskap och förståelse För magisterexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För magisterexamen skall studenten visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För magisterexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forskningsoch utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Självständigt arbete (examensarbete) För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.

84 UTBILDNINGSPLAN Dnr 3(4) Fastställd av MFS Gäller från vt 2013 Lokala mål För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning medicinsk vård skall studenten dessutom Kunskap och förståelse visa förmåga att sammanfatta, förklara och kontrastera kunskaper i epidemiologi, etiologi, diagnostik och behandling av medicinska sjukdomstillstånd, och visa förmåga att jämföra olika pedagogiska insatser för patienter, närstående och vårdpersonal samt om hur olika didaktiska modeller kan främja lärandet. Färdighet och förmåga visa förmåga att hantera komplexa vårdbehov subjektivt uttryckta som symtom och objektiva tecken på ohälsa och sjukdom hos patienter med behov av medicinsk vård, visa förmåga att initiera, motivera och tillämpa åtgärder för att främja hälsa samt förebygga ohälsa och komplikationer hos enskilda eller grupper av individer inom området för medicinsk vård, och visa förmåga att initiera och medverka i forsknings- och utvecklingsarbeten inom medicinsk omvårdnad. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att resonera kritiskt och självständigt kring hur attityder och värderingar angående genus, etnicitet och sexuell läggning kan påverka omvårdnaden och hur diskriminering inom vården kan motverkas, och visa förmåga att värdera och argumentera för patienters och närståendes sårbarhet i relation till vårdmiljö. Kursuppgifter Samtliga kurser är på avancerad nivå. Medicinsk vård I, 7,5 hp (ges av LU) Forskningsmetodik, 7,5 hp (ges av MAH) Avancerad medicinsk omvårdnad, 15 hp (ges av HKR) Medicinsk vård II, 7,5 hp (ges av MAH) Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning medicinsk vård (examensarbete), 15 hp (ges av resp lärosäte) Klinisk omvårdnad inom medicinsk vård, 7,5 hp (ges av resp lärosäte) Kursöversikt T 1 Medicinsk vård I, 7,5 hp T 2 Avancerad medicinsk omvårdnad 15 hp T 3 Medicinsk vård II 7,5 hp T 4 Omvårdnad med inriktning medicinsk vård: magisteruppsats (examensarbete) 7,5 hp (av 15 hp) Forskningsmetodik 7,5 hp Omvårdnad med inriktning medicinsk vård: magisteruppsats (examensarbete) 7,5 hp (av 15 hp) Klinisk omvårdnad inom medicinsk vård (VfU) 7,5 hp

85 UTBILDNINGSPLAN Dnr 4(4) Fastställd av MFS Gäller från vt 2013 Pedagogisk grundsyn och arbetsformer I utbildningen integreras teoretiska och kliniska studier på ett sådant sätt som ställer krav på eget ansvar och lägger grunden till en reflekterande förmåga och aktivt kunskapssökande samt stärker studenten i det livslånga lärandet relaterat till akademisk kompetens och fortsatt yrkesverksamhet. De pedagogiska formerna möjliggör ett aktivt och kreativt deltagande så att studentens personliga mognad och professionella utveckling stimuleras (tex genom egen portfolio). I samtliga kurser utför studenterna tillsammans med kursansvarig och examinator systematisk utvärdering och bedriver gemensam kvalitetsutveckling. Samarbete och samordning sker med verksamhetsfältet. Utbytesprogram för studier utomlands kan organiseras inom utbildningens ram. Examensuppgifter Student som slutfört kurser i utbildningsprogrammet motsvarande 60 hp med betyget godkänd erhåller, efter ansökan, bevis på Specialistsjuksköterskeexamen, inriktning medicinsk vård (Postgraduate Diploma in Specialist Nursing Medical Care). Medicine magisterexamen inom huvudområdet omvårdnad (Master of Medical Science (60 credits) with a Major in Nursing erhållas om fordringarna uppfylls (SFS 1993:100 med senare ändringar, bilaga 2). Ett genomgånget specialistsjuksköterskeprogram kan ingå som del av en masterexamen. Förkunskapskrav och urvalsgrunder Förkunskapskrav Särskild behörighet Legitimerad sjuksköterska omfattande 180 hp inkluderande ett självständigt arbete om 15 hp eller motsvarande Yrkesverksamhet som legitimerad sjuksköterska motsvarande ett års tjänstgöring. Urvalsgrunder Akademiska poäng. Övrigt Utbildningen genomförs som ett program i samverkan mellan Högskolan Kristianstad, (HKR), Lunds universitet (LU) och Malmö högskola (MAH).

86 MEDN10, Medicinsk vård I, 7,5 högskolepoäng Medical care I, 7.5 credits / 1. Fastställande Kursplanen är en preliminär, faställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med Utbildningsområde: Ansvarig institution: Medicinska fakulteten 2. Allmänna uppgifter Kursen ingår som obligatorisk teoretisk kurs i Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning medicinsk vård. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Huvudområde Medicin Fördjupning A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna förklara orsaker till svikt i en persons vitala funktioner och motivera behandlingsåtgärder välja ut olika medicinska tillstånd och presentera relevant farmakologisk behandling, beskriva och förklara vanligt förekommande undersökningar och behandlingar inom medicinsk vård presentera och förklara diagnostiska metoder med relevans för medicinska sjukdomar Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna