Datum Protokoll från regionstyrelsens sammanträde. Tid: kl Rum 114, Rådhus Skåne, Kristianstad

Transkript

1 PROTOKOLL Datum (29) Protokoll från regionstyrelsens sammanträde Tid: kl Plats: Rum 114, Rådhus Skåne, Kristianstad Beslutande Henrik Fritzon (S), ordförande Carl Johan Sonesson (M), 2:e vice ordförande Anders Åkesson (MP), 1:e vice ordförande Pontus Lindberg (M) Anna-Lena Hogerud (S) Patrik Jönsson (SD) Ulrika Heindorff (M) Nicklas Ljungström (MP), tjg ersättare för Märta Stenevi (MP) Gilbert Tribo (L) Yvonne Augustin (S) tjg ersättare för Stefan Svalö (S) Lars-Johan Hallgren (SD) Birte Sandberg (C) Ingrid Lennerwald (S) Birgitta Södertun (KD) Joakim Sandell (S) Ersättare Mats Erlandsson (SD) Cristina Glad (L) Sara Svensson (V) Åsa Erlandsson (SD) Carina Zachau (M) Maria Nyman Stjärnskog (S) Lars-Ingvar Ljungman (M) Adjungerad Dolores Öhman (MP) Övriga deltagare: Alf Jönsson, regiondirektör Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (29) Lars-Åke Rudin, ekonomidirektör Karin Melander, HR-direktör Christer Holmgren, fastighetsdirektör Thorbjörn Lindhqvist, kanslidirektör Kerstin Gossé, presschef Mattias Olsson (S), kanslichef Jonas Duveborn (M), kanslichef Stefan Brandt (MP), politisk sekreterare Mattias Svensson (KD), politisk sekreterare Johanna Sturesson (C), politisk sekreterare Ingvar Thell, sekreterare 191 Val av justeringsperson Carl Johan Sonesson (M) utses att jämte ordföranden justera protokollet. 192 Anmälan av delegationsbeslut Diarienummer lägger rapporten till handlingarna. Delegationsbeslut sedan föregående nämndsmöte. I ärendet finns följande dokument 1. Rapport Anmälan av informationshandlingar Diarienummer lägger sammanställningen till handlingarna. Informationsärenden sedan föregående nämndsmöte. I ärendet finns följande dokument 1. Sammanställning

3 Datum (29) 194 Redovisning av ej avgjorda motioner Diarienummer föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige lägger redovisningen till handlingarna. Redovisning föreligger avseende ej avgjorda motioner i enlighet med 27 i arbetsordningen för regionfullmäktige. I ärendet finns följande dokument 1. Redovisning Investering i renovering av Öresundståg Diarienummer beviljar 51 miljoner kronor från investeringsbudgeten för renovering av Öresundståg. Inom ramen för den av kollektivtrafiknämnden fastställda internbudgeten för 2017 avsattes medel för upprustning av Öresundstågsflottan. Kollektivtrafiknämnden föreslår regionstyrelsen tilldela 51 miljoner kronor i syfte att genomföra renoveringen. I ärendet finns följande dokument 1. Kollektivtrafiknämndens beslut , System 3 - ny trafikplattform Diarienummer föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige antar System 3 som ny trafikplattform inom ramen för den gemensamma tågtrafiken mellan Skåne och Danmark. 2. Regionfullmäktige anslår finansiering av System 3 enligt förslag till investeringsbudget i budget 2018 med verksamhetsplan för 2019 och Reservationer Samtliga närvarande ledamöter för moderaterna, Gilbert Tribo (L) och Birgitta Södertun reserverar sig med hänvisning till bifogad reservation. Samtliga närvarande ledamöter för sverigedemokraterna reserverar sig med hänvisning till bifogad reservation.

4 Datum (29) Protokollsanteckningar Birte Sandberg (C) gör bifogad anteckning till protokollet. Samtliga närvarande ledamöter för moderaterna, Gilbert Tribo (L) och Birgitta Södertun (KD) deltar inte i beslutet. För att möta framtida utmaningar där marknadsförutsättningarna är störst och där efterfrågan har störst tillväxt, lanserar kollektivtrafiknämnden System 3. Ett nytt modernt tågresande att addera till dagens två system och som avser sträckan Köpenhamn-Malmö-Lund-Helsingborg. Regionfullmäktige återremitterade ärendet till regionstyrelsen vid sitt sammanträde för ytterligare beredning. Yrkanden Carl-Johan Sonesson (M) yrkar att: - remittera ärendet till kollektivtrafiknämnden samt regionala utvecklingsnämnden och därefter återkomma med ett utökat beslutsunderlag under hösten beslutsunderlaget ska innehålla en beskrivning hur System 3 passar in i ett tänkt framtida utbud av tågtrafik, hur olika lösningar av finansiering påverkar ekonomin, hur val av teknisk lösning påverkar priset, hur depåverksamheten påverkas. - att beakta risken för trafikstörningar under utbyggnaden till fyra spår mellan Malmö-Lund vid planering Patrik Jönsson (SD) yrkar bifall till förslaget med tillägget att en tredje beslutssats skrivs in: - Att tågen i System 3 har en lägsta topphastighet på 250 km/h. Ordföranden ställer proposition på att avgöra ärendet omedelbart eller att återremittera det och finner att styrelsen ska avgöra ärendet omedelbart. Ordföranden ställer därefter proposition på det framlagda förslaget och finner att styrelsen har bifallit hans yrkande. Omröstning begärs och styrelsen fastställer följande voteringsproposition: Den som vill bifalla ordförandens yrkande röstar ja. Den som bifalla Carl-Johan Sonessons yrkande röstar nej. Omröstningen utfaller med 10 ja-röster och 5 nej-röster. Ja-röster ges av: Birte Sandberg (C), Patrik Jönsson (SD), Lars-Johan Hallgren (SD), Ingrid Lennerwald (S), Yvonne Augustin (S), Niklas Ljungström (MP), Joakim Sandell (S), Anna-Lena Hogerud (S), Anders Åkesson (MP) och Henrik Fritzon (S).

5 Datum (29) Nej-röster ges av: Carl Johan Sonesson (M), Pontus Lindberg (M), Ulrika Heindorff (M), Gilbert Tribo (L) och Birgitta Södertun (C). Ordföranden ställer proposition på Patrik Jönssons tilläggsyrkande och finner att styrelsen har avslagit tilläggsyrkandet. Omröstning begärs och styrelsen fastställer följande voteringsproposition: Den som vill bifalla ordförandens yrkande röstar ja. Den som bifalla Patrik Jönssons yrkande röstar nej. Omröstningen utfaller med 7 ja-röster och 2 nej-röster. 6 avstår. Ja-röster ges av: Ingrid Lennerwald (S), Yvonne Augustin (S), Niklas Ljungström (MP), Joakim Sandell (S), Anna-Lena Hogerud (S), Anders Åkesson (MP) och Henrik Fritzon (S). Nej-röster ges av: Patrik Jönsson (SD) och Lars-Johan Hallgren (SD). Avstår: Carl Johan Sonesson (M), Pontus Lindberg (M), Ulrika Heindorff (M), Gilbert Tribo (L), Birte Sandberg (C) och Birgitta Södertun (C). I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag , Kollektivtrafiknämndens beslut , Regional biblioteksplan för Diarienummer föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige fastställer Regional Biblioteksplan för Region Skåne Bibliotekslagen föreskriver att kommuner och landsting ska ha en politiskt antagen biblioteksplan. För s del innebär det att planen ska omfatta den biblioteksverksamhet som är huvudman för; regional biblioteksverksamheten och sjukhusbiblioteken. I ärendet finns följande dokument 1. Kulturnämndens beslut , Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut , Regional biblioteksplan för

6 Datum (29) 198 Multimodal smärtbehandling driftform Diarienummer upphandlar vårdtjänster enligt LOU för multimodal smärtbehandling till ett belopp om 40 miljoner kronor årligen (80 procent av de totalt avsatta medlen) under förutsättning att regionfullmäktige upphäver valfrihetssystemet för multimodal smärtbehandling. föreslår regionfullmäktige följande 1. avslutar valfrihetssystemet enligt lagen om valfrihet (LOV) för området multimodal smärtbehandling från och med för att övergå till upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) samt verksamhet i egen regi. Reservation Samtliga närvarande ledamöter för moderaterna, Gilbert Tribo (L), Birte Sandberg (C) och Birgitta Södertun (KD) reserverar sig med hänvisning till bifogad reservation. Protokollsanteckning Sara Svensson (V) gör bifogad anteckning till protokollet. I detta ärende redovisar hälso- och sjukvårdsnämnden analys av tillgänglighet till multimodal smärtbehandling (MMS) vid en överföring av området från driftform valfrihetssystemet enligt lagen om valfrihet (LOV) till upphandling enligt LOU. Hälso- och sjukvårdsnämnden tar också ställning till hur stor andel av avsatta medel för verksamhet MMS som allokeras till upphandling respektive till egen regi, förutsatt att valfrihetssystemet avvecklas. Yrkanden Ordförande Henrik Fritzon (S) yrkar bifall till ordförandens förslag. Carl-Johan Sonesson (M) yrkar avslag på ärendet. Ordföranden ställer proposition yrkandena och finner att styrelsen har bifallit hans yrkande. Omröstning begärs och styrelsen fastställer följande voteringsproposition: Den som vill bifalla ordförandens yrkande röstar ja. Den som bifalla Carl-Johan Sonessons yrkande röstar nej. Omröstningen utfaller med 9 ja-röster och 6 nej-röster. Ja-röster ges av: Patrik Jönsson (SD), Lars-Johan Hallgren (SD), Ingrid Lennerwald (S),

7 Datum (29) Yvonne Augustin (S), Niklas Ljungström (MP), Joakim Sandell (S), Anna- Lena Hogerud (S), Anders Åkesson (MP) och Henrik Fritzon (S). Nej-röster ges av: Carl Johan Sonesson (M), Pontus Lindberg (M), Ulrika Heindorff (M), Gilbert Tribo (L), Birte Sandberg (C) och Birgitta Södertun (C). I ärendet finns följande dokument 1. Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut , Motion. Öka tillgängligheten och möjligheten till jämlik vård för neurologiskt sjuka i Skåne Diarienummer föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige anser att motionen är besvarad genom hälso- och sjukvårdsnämndens motionssvar. Reservation Samtliga närvarande sverigedemokrater reserverar sig mot beslutet med hänvisning till bifogad reservation. Protokollsanteckning Samtliga närvarande ledamöter för moderaterna, Gilbert Tribo (L), Birte Sandberg (C) och Birgitta Södertun (KD) gör bifogad anteckning till protokollet. Mats Erlandsson (SD), Patrik Jönsson (SD), Åsa Erlandsson (SD) och Marlen Ottesen (SD) har i motion föreslagit att regionfullmäktige beslutar att ge hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att utreda införandet av ett arbetssätt i motionens andemening. Yrkanden Patrik Jönsson (SD) yrkar bifall till motionen. Ordföranden Henrik Fritzon (S) yrkar bifall till ordförandens förslag. Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att styrelsen har bifallit hans yrkande. I ärendet finns följande dokument 1. Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut , 157 med förslag till motionssvar 2. Motion från Mats Erlandsson (SD), Patrik Jönsson (SD), Åsa Erlandsson (SD) och Marlen Ottesen (SD)

8 Datum (29) 200 Motion. Jourservice av hjälpmedel Diarienummer föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige anser att är motionen besvarad genom habiliterings- och hjälpmedelsnämndens motionssvar. Protokollsanteckning Sara Svensson (V) gör bifogad anteckning till protokollet. Sara Svensson (V) har i motion föreslagit att habiliterings- och hjälpmedelsnämnden ska återkomma med förslag till jourservice när hjälpmedel går sönder kvällar och helger. Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden har tidigare svarat på rubricerad motion. Ärendet har återremitterats av regionstyrelsen för ytterligare beredning och habiliterings- och hjälpmedelsnämnden fastställer svar på återremissen. I ärendet finns följande dokument 1. Habiliterings- och hjälpmedelsnämndens beslut , 24 med förslag till motionssvar 2. Habiliterings- och hjälpmedelsnämndens beslut , 16 med förslag till motionssvar 3. Motion från Sara Svensson (V) 201 Remiss. Nästa steg? - Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Diarienummer avger yttrande till Kulturdepartementet enligt föreliggande förslag. Reservationer Samtliga närvarande ledamöter för moderaterna, Gilbert Tribo (L), Birte Sandberg (C) och Birgitta Södertun (KD) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till eget yrkande. Samtliga närvarande sverigedemokrater reserverar sig mot beslutet med hänvisning till bifogad reservation. välkomnar flertalet förslag med förhoppningen att de sammantaget stärker svensk minoritetspolitik och de rättigheter som Sveriges erkända nationella minoriteter har i enlighet med internationell

9 Datum (29) folkrätt. är dock kritisk till den föreslagna ändringen i patientrespektive hälso- och sjukvårdslagen liksom till förslaget att inrätta en ny myndighet med ansvar för uppföljning och samordning av minoritetspolitiken. Yrkanden Carl-Johan Sonesson (M) yrkar att regionstyrelsen avger yttrande enligt bifogat förslag. Patrik Jönsson (SD) yrkar att regionstyrelsen avger yttrande enligt bifogat förslag. Ordförande Henrik Fritzon (S) yrkar bifall till ordförandens förslag. Ordföranden ställer proposition på sitt yrkandena och finner att styrelsen har bifallit hans yrkande. Omröstning begärs och styrelsen fastställer följande voteringsproposition för fastställande av motförslag till huvudvoteringen: Den som vill bifalla Carl-Johan Sonessons yrkande röstar ja. Den som bifalla Patrik Jönssons yrkande röstar nej. Omröstningen utfaller med 6 ja-röster och 2 nej-röster. 7 avstår. Ja-röster ges av: Carl Johan Sonesson (M), Pontus Lindberg (M), Ulrika Heindorff (M), Gilbert Tribo (L), Birte Sandberg (C) och Birgitta Södertun (C). Nej-röster ges av: Patrik Jönsson (SD) och Lars-Johan Hallgren (SD). Avstår: Ingrid Lennerwald (S), Yvonne Augustin (S), Niklas Ljungström (MP), Joakim Sandell (S), Anna-Lena Hogerud (S), Anders Åkesson (MP) och Henrik Fritzon (S). har därmed antagit Carl Johan Sonesson yrkande som motförslag i huvudvoteringen. Styrelsen fastställer följande voteringsproposition i huvudvoteringen: Den som vill bifalla ordförandens yrkande röstar ja. Den som bifalla Carl-Johan Sonessons yrkande röstar nej. Omröstningen utfaller med 7 ja-röster och 6 nej-röster. 2 avstår. Ja-röster ges av: Ingrid Lennerwald (S), Yvonne Augustin (S), Niklas Ljungström (MP), Joakim Sandell (S), Anna-Lena Hogerud (S), Anders Åkesson (MP) och Henrik Fritzon (S).

10 Datum (29) Nej-röster ges av: Carl Johan Sonesson (M), Pontus Lindberg (M), Ulrika Heindorff (M), Gilbert Tribo (L), Birte Sandberg (C) och Birgitta Södertun (C). Avstår: Patrik Jönsson (SD) och Lars-Johan Hallgren (SD). I ärendet finns följande dokument 1. Förslag på yttrande 2. Personalnämndens beslut , Remiss från Kulturdepartementet 202 Statistik över utbredning och användning av e-hälsotjänster i Diarienummer mottar återrapporteringen om anslutnings- och nyttjandegrad gällande e-hälsotjänster i enlighet med den fastställda e-hälsostrategin. 2. ger regiondirektören i uppdrag att återkomma till styrelsen med förslag till regiongemensamma mål för användning av e-hälsotjänster i. I enlighet med det i regionstyrelsen beslutade programmet för e-hälsa & digitalisering, presenteras statistik på kvartalsbasis över anslutnings- och nyttjandegrad gällande e-hälsotjänster. Yrkanden Ordföranden Henrik Fritzon (S) yrkar att en andra beslutssats läggs till i ärendet: ger regiondirektören i uppdrag att återkomma till styrelsen med förslag till regiongemensamma mål för användning av e-hälsotjänster i. Carl-Johan Sonesson (M) yrkar bifall till ordförandens förslag och instämmer i yrkandet. Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att styrelsen har bifallit detsamma. I ärendet finns följande dokument 1. Beredningen för e-hälsas förslag , 22

11 Datum (29) 203 Delårsrapport januari - augusti 2017 Diarienummer föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige lägger delårsrapport januari - augusti 2017 för till handlingarna. 1. understryker att fastställd budget ska hållas. 2. uppmärksammar särskilt att trots fortsatt stor obalans mellan prognostiserat resultat och budget pågår ett omfattande arbete med stor ekonomisk effekt som efter delårsbokslut augusti bedöms uppgå till > halv miljard kronor (600,6 mkr). Behovet av ytterligare åtgärder är dock fortsatt stort. 3. ska därför till sammanträdet erhålla kompletterande underlag från samtliga nämnder som i delårsbokslut augusti 2017 redovisar en negativ avvikelse i förhållande till budget. Det kompletterande underlaget skall innehålla åtgärder som sammantaget motsvarar nödvändiga effekter som medför en på sikt ekonomi i balans. 4. understryker att i arbetet med åtgärdspaketen särskilt beakta beslutade strategier och fokusområden för den fortsatta utvecklingen av den skånska vården. 5. ska vid sitt sammanträde i november erhålla information om hur arbetet enligt punkt 4 fortlöper. 6. Regiondirektören får i uppdrag att inför den löpande uppföljningen 2018 utarbeta rutiner som säkerställer att regionstyrelsen vid minst två tillfällen erhåller månadsrapportering med fokus på arbetet med resultatförbättrande åtgärder. Protokollsanteckningar Samtliga närvarande ledamöter för moderaterna, Gilbert Tribo (L), Birte Sandberg (C) och Birgitta Södertun (KD) gör bifogad anteckning till protokollet. Sara Svensson (V) gör bifogad anteckning till protokollet. Redovisning av delårsrapport januari - augusti föreligger. Ärendet har behandlats av regionstyrelsens arbetsutskott. Yrkanden Carl-Johan Sonesson (M) yrkar bifall till ordförandens förslag.

12 Datum (29) I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag s Delårsrapport januari - augusti Vidtagna åtgärder samt behov av ytterligare åtgärder för att nå en ekonomi i balans 4. Regiondirektörens beslut om ytterligare ekonomiska åtgärder 204 Finansrapport januari-augusti 2017 Diarienummer lägger med godkännande av redovisad finansrapport januari-augusti 2017 ärendet till handlingarna. Redovisning av finansrapport för perioden januari - augusti 2017 föreligger. Ärendet har behandlats av regionstyrelsens arbetsutskott. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Finansrapport januari - augusti Granskningsintyg från Deloitte 205 Fastställande av skattesats för 2018 Diarienummer föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige fastställer för 2018 en skattesats om 10,69 kronor. Reservation Samtliga närvarande ledamöter för socialdemokraterna och miljöpartiet reserverar sig mot beslutet med hänvisning till eget yrkande. Protokollsanteckning Sara Svensson (V) gör bifogad anteckning till protokollet. Regionfullmäktige föreslås fastställa en skattesats om 10,69 kronor för Yrkanden Ordförande Henrik Fritzon (S) yrkar bifall till ordförandens förslag.

13 Datum (29) Carl-Johan Sonesson (M) yrkar att nuvarande landstingsskatt lämnas oförändrad vid 10,69 kronor. Patrik Jönsson (SD) yrkar att nuvarande landstingsskatt lämnas oförändrad vid 10,69 kronor. Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att styrelsen har bifallit Carl- Johan Sonessons och Patrik Jönssons yrkanden. 206 Justering och indexering av taxor i kollektivtrafiken Diarienummer föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige fastställer att taxorna avseende serviceresor justeras motsvarande 2 miljoner kronor för 2018 i enlighet med Avgifter serviceresor Regionfullmäktige fastställer en årlig indexering kopplad till konsumentprisindex (KPI). Indexeringen införs i den allmänna kollektivtrafiken. 3. Regionfullmäktige uppdrar åt kollektivtrafiknämnden att årligen (från och med 2018) justera taxorna så att index uppnås. Reservationer Samtliga närvarande ledamöter för moderaterna, Gilbert Tribo (L), Birte Sandberg (C) och Birgitta Södertun (KD) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till bifogad reservation. Samtliga närvarande ledamöter för sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet med hänvisning till bifogad reservation. Protokollsanteckning Sara Svensson (V) gör bifogad anteckning till protokollet. Kollektivtrafiknämnden har av regionfullmäktige ( 106) fått i uppdrag att återkomma med förslag om en indexeringsmodell för kollektivtrafiktaxorna. Kollektivtrafiknämnden har tagit fram en modell, som bygger på Riksbankens inflationsmål, för indexering av taxorna i den allmänna kollektivtrafiken som föreslås införas. Samtidigt föreslås en justering av taxorna avseende serviceresor motsvarande 2 miljoner kronor för Det beslut i ärendet som fattades av kollektivtrafiknämnden den 12 juni 2017 upphävs och ersätts med detta beslut. Yrkanden Carl-Johan Sonesson (M) yrkar bifall ordförandens förslag och gör tilläggsyrkandet att:

14 Datum (29) Regionfullmäktige uppdrar åt kollektivtrafiknämnden att till regionfullmäktiges möte den 28 november 2017 återkomma med förslag till taxeförändringar som ökar Skånetrafikens självfinansiering, för att därmed nå givna ramar i budget Patrik Jönsson (SD) yrkar avslag på beslutssats 1 i ordförandens förslag. Patrik Jönsson (SD) yrkar avslag på Carl-Johan Sonessons yrkande. Ordförande Henrik Fritzon (S) yrkar avslag på Carl-Johan Sonessons yrkande. Ordförande Henrik Fritzon (S) yrkar bifall till ordförandens förslag. Ordföranden ställer proposition på beslutssats 2 och 3 i ordförandens förslag och finner att styrelsen har bifallit hans yrkande. Ordföranden ställer proposition på Patrik Jönssons yrkande och finner att styrelsen har bifallit ordförandens yrkande. Omröstning begärs och styrelsen fastställer följande voteringsproposition: Den som vill bifalla ordförandens yrkande röstar ja. Den som bifalla Patrik Jönssons yrkande röstar nej. Omröstningen utfaller med 13 ja-röster och 2 nej-röster. Ja-röster ges av: Carl Johan Sonesson (M), Pontus Lindberg (M), Ulrika Heindorff (M), Gilbert Tribo (L), Birte Sandberg (C), Birgitta Södertun (C), Ingrid Lennerwald (S), Yvonne Augustin (S), Niklas Ljungström (MP), Joakim Sandell (S), Anna-Lena Hogerud (S), Anders Åkesson (MP) och Henrik Fritzon (S). Nej-röster ges av: Patrik Jönsson (SD) och Lars-Johan Hallgren (SD). Ordföranden ställer proposition på Carl-Johan Sonessons yrkande och finner att styrelsen har bifallit ordförandens yrkande. I ärendet finns följande dokument 1. Kollektivtrafiknämndens beslut , 72

15 Datum (29) 207 Budget 2018 och verksamhetsplan för åren 2019 till 2020 Diarienummer föreslår regionfullmäktige följande Budgetramar Regionfullmäktige har fastställt skattesatsen för 2018 till 10,69 kr. 1. Regionfullmäktige fastställer upprättat förslag till resultatbudget, kassaflödesbudget, och balansbudget för verksamhetsåret 2018 enligt bilaga Regionfullmäktige fastställer upprättat förslag till regionbidrag till s nämnder för verksamhetsåret 2018 enligt bilaga Regionfullmäktige fastställer investeringsram för 2018 enligt bilaga Investeringsramen ställs till regionstyrelsens förfogande. Styrelsen äger rätt att vidarefördela investeringsanslag till annan nämnd. 5. Regionfullmäktige fastställer ramen för långsiktig upplåning (inklusive leasing) till miljoner kronor Regionfullmäktige fastställer de finansiella målen som de beskrivs i avsnitt Ekonomi. s mål och strategier 7. Regionfullmäktige fastställer målkarta för s verksamheter Regionfullmäktige uppdrar till styrelsen att ta fram en uppföljningsplan, utifrån målkartan, för Ett klimatpolitiskt ramverk ska införas. Hälso-och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård 10. Omotiverade skillnader i vård och behandling ska fortsatt identifieras och regionala vårdprogram och riktlinjer inom identifierade områden ska tas fram, införas och följas upp. 11. Samarbetet mellan tandvården och den övriga vården ska förbättras i syfte att utjämna socioekonomiska skillnader i vården. Digitalisering för framtidens sjukvård 12. s e-hälsostrategi ska genomföras. 13. För ett ordnat införande, samt för att nyttja de möjligheter som nya digitala lösningar innebär, ska regionstyrelsen i samråd med e- hälsoberedningen och hälso- och sjukvårdsnämnden ta fram en omställningsplan inklusive nya arbetssätt för planperioden. 14. Patientens möjlighet att boka, omboka och avboka tider online, med dator eller mobiltelefon, ska byggas ut på bred front under Under 2018 ska övergå till att huvudsakligen använda sig av digitala kallelser och bokningar. Kallelser med förbokade tider som patienten ej har valt ska ersättas med system där patienten själv bokar sin tid. 16. Digitala remisser och remissvar ska införas under planperioden. 17. Systemet med digital självincheckning ska vara fullt utbyggt under Betalning av patientavgifter ska kunna göras via mobila lösningar.

16 Datum (29) 19. Möjlighet till digitala högkostnadsskydd ska införas En centraliserad nod för bokning av besök i primärvården ska vara införd under planperioden. 21. Digitala läkarkontakter ska införas på bred front under Styr- och ersättningssystem ska anpassas så att de skapar förutsättning för ett effektivt införande av e-hälsa och m- hälsolösningar. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 23. ska fortsätta bygga ut sitt arbete med att minska riskbruk och missbruk av alkohol samt drogmissbruk och med speciellt fokus på unga. 24. ska arbeta i enlighet med regeringens strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT-strategin) samt Tobacco endgame vars syfte är att minska skadeverkningarna av alkohol, tobak och droger. 25. ska fortsätta förebygga och behandla övervikt och fetma hos barn. Personcentrerad vård 26. Arbetet med att utveckla vårdkedjor mellan kommunal hemsjukvård, primärvård och sjukhus inklusive förstärkning av läkarstöd i hemsjukvården ska fortsätta. 27. Fortsatt utveckling i enlighet med hälso- och sjukvårdsavtalet mellan och de skånska kommunerna ska prioriteras. 28. Fast läkarkontakt ska prioriteras i den skånska sjukvården. Säker hälso- och sjukvård 29. Fler läkemedelsgenomgångar ska genomföras, särskilt med inriktning mot äldre patienter. 30. Arbetet med handlingsplaner för att minska trycksår och undvikbara vårdrelaterade infektioner i vården ska fortsätta. 31. För att minska vårdskador ska patienter som vårdas i slutenvård i större utsträckning erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och vårdas på en avdelning med specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. Tillgänglig hälso- och sjukvård 32. Kostnadskontroll av verksamheter som omfattas av lagen om valfrihet (LOV) ska uppnås. 33. Särskilda satsningar för att öka tillgänglighet och åtgärd ska genomföras under För att uppnå god tillgänglighet och hög kvalitet ska arbetet med den palliativa handlingsplanen fortsätta. Kunskapsbaserad vård 35. Arbetet för en rationell och säker användning läkemedel ska fortsätta utifrån s läkemedelsstrategi samt avtal för läkemedelsförsörjning. Effektiv hälso- och sjukvård 36. Överföring av lämplig öppen specialistvård till primärvården ska fortsätta. 37. Medarbetarnas IT-stöd ska förbättras och effektiviseras.

17 Datum (29) 38. Arbetet med Strategi för förbättringsarbete i ska fortsätta. Särskilt prioriterade områden för planperioden Primärvården 39. En riktad satsning görs för att förstärka primärvården. Primärvården andel av den skånska sjukvården ska öka. 40. Primärvårdens kvälls- och helgmottagning ska öka öppettiderna och där det är möjligt samlokaliseras med sjukhusens akutmottagningar. 41. Primärvården ska på ett effektivare sätt ingå i den nationella satsningen på standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården. 42. Det kvalificerade läkarstödet inom hemsjukvården ska prioriteras. 43. Intentionerna i den statliga utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) ska vara vägledande i den skånska sjukvården. 44. Primärvårdens förmåga och kapacitet att identifiera och vårda patienter med psykiska ohälsa ska förbättras. 45. Primärvårdens förebyggande arbete ska stärkas och formerna för förskrivning av fysisk aktivitet ska utvecklas. 46. Arbetet med naturunderstödd rehabilitering ska utvecklas. Akutsjukvård 47. En riktad satsning görs för att förbättra tillgängligheten på akutmottagningarna. 48. Vårdkvaliteten och arbetsmiljön på akutmottagningarna ska förbättras i enlighet med Akutöversynen Inställelsetiderna i ambulanssjukvården ska förbättras. Högkvalitativ cancervård i hela Skåne 50. För att uppnå god tillgänglighet och hög kvalitet i cancersjukvården ska arbetet utifrån den regionala cancerplanen fortsätta. 51. Arbetet med standardiserade vårdförlopp i cancervården ska fortsätta. Psykisk hälsa 52. Tillgängligheten till psykiatrin ska förbättras, med särskilt fokus på områdena missbruk, självskadevård, suicidprevention och neuropsykiatri. 53. Arbetet med den strategiska planen för psykisk hälsa ska fortsätta. 54. Utveckla så kallade första linjen-mottagningarna inom psykiatrin och förstärka tillgänglighet för barn och unga. 55. Köerna till utredning och behandling för patienter med könsdysfori ska minska. 56. Ett projekt med syfte att på ett ordnat sätt införa och utvärdera Naloxon nässpray till missbrukare ska genomföras. 57. Kompetensen om psykisk ohälsa på ungdomsmottagningarna ska bli bättre. Förlossningsvård och kvinnohälsa 58. Arbetet i enligt med s strategiska plan för ökad tillgänglighet och jämlikhet i förlossningsvården med handlingsplan ska stärkas. 59. Förlossningsvårdplatser ska utökas och eftervården förbättras med ett särskilt fokus på förlossningsskador. 60. Patientsäkerhetsarbetet vid förlossningsavdelningarna ska förbättras.

18 Datum (29) Den kliniska forskningen ska öka 61. ska fortsatt stärka förutsättningarna för kliniska studier och kliniska prövningar. 62. Fler patienter ska omfattas av kliniska studier. 63. ska ha som målsättning att utveckla rikssjukvården på befintliga områden samt erhålla fler uppdrag. Kollektivtrafik 64. Utvecklingen av ett nytt och modernt betalsystem i kollektivtrafiken ska fortsätta. 65. Åtgärder för att bättre koppla ihop kollektivtrafiken med andra färdmedel ska genomföras. Resenärens hela resa ska beaktas. 66. Serviceresorna ska bli enklare för resenären och samordnas bättre med den ordinarie kollektivtrafiken. 67. ska arbeta för att hållplatserna blir noder för cykeltrafiken. 68. Kollektivtrafikens marknadsandel av persontransporterna i Skåne ska öka. 69. ska förstärka insatserna för att förbättra punktligheten i kollektivtrafiken. 70. Informationsinsatser vid trafikstörningar ska förbättras. 71. ska verka för att underhållet av det befintliga järnvägsnätet ska påskyndas. 72. ska verka för att riksdag och regering ska ta beslut om en fast förbindelse för bil och tåg mellan Helsingborg och Helsingör under mandatperioden. Kulturverksamhet 73. En gemensam strategi och handlingsplan ska fortsätta utveckla och stärka området film och rörlig bild i Skåne. 74. Utvecklingen av området kulturella och kreativa näringar ska fortsätta utifrån en gemensam strategi och handlingsplan. 75. Den regionala samverkansplattformen ska utvecklas, enligt fastställd överenskommelse, i syfte att stärka samarbetet mellan folkhögskolor, studieförbund och kulturinstitutioner. Allmän regional utveckling Arbetsmarknad och kompetensförsörjning 76. Arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen inom ramen för Kompetenssamverkan Skåne ska fortsätta och implementeras. 77. ska verka för att få ett större ansvar för arbetsmarknadspolitiken. Skåne en framsynt innovativ region 78. I syfte att stärka det skånska näringslivet ska målen i den skånska bredbandstrategin prioriteras. 79. ska utveckla metoder för att koppla innovationssystemen till s klimatarbete. 80. ska arbeta för att stärka innovationsarbetet inom området digitalisering. Ökad produktivitet och utbildningsnivå 81. ska arbeta för att regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 uppnås.

19 Datum (29) 82. ska bidra till ökad samordning på arbetsmarknaden för att öka etableringen av nyanlända. Skåne ska vara en attraktiv boenderegion 83. ska i samverkan med kommunerna verka för fler och prisvärda bostäder i kollektivtrafiknära lägen. 84. Strategierna för det flerkärniga Skåne ska vara vägledande för arbetet med Skånes framtida infrastruktur. 85. s cykelstrategi ska implementeras för att stärka tillgängligheten och det hållbara resandet i syfte att göra Skåne till Sveriges främsta cykelregion. 86. Arbetet med att främja den naturbaserade besöksnäringen ska fortsätta. 87. De skånska natur- och rekreationsområdena ska lättare nås med kollektivtrafik. Samverkan med idéburen sektor 88. Arbetet med handlingsplanen Ett socialt hållbart Skåne 2030 ska fortsätta. 89. Idrottens roll som hälsofrämjande och inkluderande faktor ska tydliggöras. Internationellt samarbete 90. ska arbeta aktivt för att delta i EU-program och för medfinansieringsgraden från EU ska öka. 91. s medverkan i EU-program ska syfta till att stärka en ekonomisk och ekologiskt hållbar tillväxt i Skåne. Verksamhetsstöd Framtidens sjukhus 92. Arbetet med investeringarna inom ramen för Framtidens sjukhus ska fortsätta med bibehållen och förstärkt kostnadskontroll. Upphandlingar 93. Social och miljömässig hänsyn i s upphandlingar ska fortsätta utvecklas och användas i ökad omfattning. 94. Vid upphandlingar ska krav ställas på god arbetsmiljö och bra arbetsvillkor. 95. Samtliga livsmedelsavtal som ingår som inkluderar inköp av kött ska uppfylla svenska djurskyddsregler. 96. s ska, när upphandlingens art så tillåter det, möjliggöra för små och idéburna aktörer att konkurrera om s upphandlingar. Stärkt miljöarbete och minska klimatpåverkan 97. Arbetet för att nå målet om ett fossilfritt Skåne 2020 och ett klimatneutralt Skåne 2030 ska intensifierats. 98. Den biologiska mångfaldens betydelse för folkhälsa, en god livsmiljö och för livsmedelsproduktionens värdekedja ska synliggöras. s miljöprogram för det interna arbetet 99. ska gå före i arbetet med en giftfri miljö Arbetet med att göra s verksamhet oberoende av fossila bränslen ska fortsätta Tjänsteresor med flyg och privat bil ska minska.

20 Datum (29) Medarbetare Attraktiv arbetsgivare 102. I ska heltidstjänst vara norm. Deltid ska ses som en möjlighet om arbetstagaren så önskar ska fortsätta utveckla arbetet med de regioninterna resursteamen Årlig uppföljning som ska främja jämställda löner ska genomföras Fler medarbetare ska ges möjlighet till kompetensutveckling Kompetensmixplanering ska fortgå som en del av arbetet med den framtida kompetensförsörjningen. 1. fastställer kontrollområden inom (obligatoriska och administrativa) enligt beskrivning i bilaga 7 i verksamhetsplan och budget för Protokollsanteckning Sara Svensson (V) gör bifogad anteckning till protokollet. Förslag finns till budget och verksamhetsplan 2018 med plan för åren 2019 till Yrkanden Ordförande Henrik Fritzon (S) yrkar att styrelsen beslutar enligt beslutet ovan. Carl-Johan Sonesson (M) yrkar bifall till eget budgetförslag. Patrik Jönsson (SD) yrkar bifall till eget budgetförslag Ordföranden ställer proposition på sitt förslag och finner att styrelsen har bifallit detsamma. Omröstning begärs och ordföranden ställer proposition för fastställande av motförslag till huvudvoteringen. antar Carl Johan Sonesson yrkande som motförslag i huvudvoteringen. Styrelsen fastställer följande voteringsproposition i huvudvoteringen: Den som vill bifalla ordförandens yrkande röstar ja. Den som bifalla Carl-Johan Sonessons yrkande röstar nej. Omröstningen utfaller med 7 ja-röster och 6 nej-röster. 2 avstår. Ja-röster ges av: Ingrid Lennerwald (S), Yvonne Augustin (S), Niklas Ljungström (MP), Joakim Sandell (S), Anna-Lena Hogerud (S), Anders Åkesson (MP) och Henrik Fritzon (S).

21 Datum (29) Nej-röster ges av: Carl Johan Sonesson (M), Pontus Lindberg (M), Ulrika Heindorff (M), Gilbert Tribo (L), Birte Sandberg (C) och Birgitta Södertun (C). Avstår: Patrik Jönsson (SD) och Lars-Johan Hallgren (SD), I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Verksamhetsplan och budget 2018 med plan för Beredningen för framtidens sjukvårds förslag , Allians för Skånes förslag till budget Sverigedemokraternas förslag till budget Skånska flaggan Diarienummer föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige fastställer den gulröda korsprydda skånska flaggan som flagga för Skåne i syfte att den ska kunna användas i officiella sammanhang. 2. Regionfullmäktige ger regionstyrelsen i uppdrag att utfärda föreskrifter för flaggning. 3. Regionfullmäktige rekommenderar kommunerna i Skåne att använda den röd gula korsprydda flaggan i sammanhang då det ska flaggas skånskt. Protokollsanteckning Sara Svensson (V) gör bifogad anteckning till protokollet. I detta ärende föreslås att den gulröda skånska flaggan fastställs som flagga för Skåne i syfte att den ska kunna användas i officiella sammanhang, samt rekommenderas de skånska kommunerna att använda denna flagga i sammanhang då det ska flaggas skånskt. Ärendet har behandlats av regionstyrelsens arbetsutskott Yrkanden Carl-Johan Sonesson (M) yrkar bifall till ordförandens förslag. Patrik Jönsson (SD) yrkar bifall till ordförandens förslag. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag

22 Datum (29) 209 Riktlinjer för betalkort Diarienummer godkänner föreliggande förslag till riktlinjer för betalkort inom. 2. Ekonomidirektören får i uppdrag att utfärda tillämpningsanvisningar till riktlinjer för betalkort inom. Förslaget innebär att företagskort åter blir tillåtet att användas som en av s inköpsrutiner. För att underlätta rutiner vid inköp via internet föreslås avtal tecknas om s.k. virtuella kortnummer. Ekonomidirektören får i uppdrag att utfärda tillämpningsanvisningar som anger regelverk och rutiner för att säkerställa en säker användning av virtuella kortnummer samt vid vilka typer av inköp dessa får användas. Ärendet har behandlats av regionstyrelsens arbetsutskott. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag s riktlinjer för betalkort inom 3. Förslag till ekonomidirektörens tillämpningsanvisningar 210 Informationssäkerhetsarbetet - kort- och långsiktiga mål Diarienummer fastställer, under förutsättning av beslut i regionfullmäktige enligt nedan, förslag till kortsiktiga mål för informationssäkerhet i. 2. uppdrar åt regiondirektören att återkomma med en redovisning av ekonomiska effekter. föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige fastställer förslag till långsiktiga mål för informationssäkerhet i. beslutade , 294, att ge regiondirektören i uppdrag om att ta fram mål för informationssäkerhetsarbetet på lång sikt för beslut i regionfullmäktige samt mål på kort sikt för beslut i regionstyrelsen. Ärendet har behandlats av regionstyrelsens arbetsutskott. Yrkanden Carl-Johan Sonesson (M) yrkar följande:

23 Datum (29) Att uppdra åt regiondirektören att återkomma med en redovisning av ekonomiska effekter. Ordföranden instämmer i tilläggsyrkandet. Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att styrelsen har bifallit desamma. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Kortsiktiga mål för informationssäkerhet 3. Långsiktiga mål för informationssäkerhet 211 Granskning av IT-säkerhet och informationssäkerhet (rapport nr ) Diarienummer avger yttrande till s revisorer enligt föreliggande förslag. Revisorerna har genomfört en granskning av informationssäkerhet och ITsäkerhet i. Det övergripande syftet med granskningen har varit att ge revisorerna ett underlag för att bedöma om s informationssäkerhetsarbete, innefattande bland annat IT-säkerhetsåtgärder, bedrivs på ett systematiskt och effektivt sätt samt är ändamålsenligt på det sätt som förväntas och är önskvärt utifrån medborgare och patienters behov. Ärendet har behandlats av regionstyrelsens arbetsutskott. I ärendet finns följande dokument 1. Förslag till yttrande 2. Skrivelse från s revisorer inkl. granskningsrapport 212 Granskning av avtal - uppföljning och efterlevnad (rapport nr ) Diarienummer avger yttrande till s revisorer enligt föreliggande förslag.

24 Datum (29) Protokollsanteckning Samtliga närvarande ledamöter för moderaterna, Gilbert Tribo (L), Birte Sandberg (C) och Birgitta Södertun (KD) gör bifogad anteckning till protokollet. Revisorerna har granskat s avtal inom områdena hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling, med syftet att få underlag för att bedöma om uppföljning av avtal och efterlevnad av desamma fungerar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Den sammanfattande bedömningen är efter genomförd granskning att, inom granskade områden, har en till stora delar ändamålsenlig och effektiv avtalsuppföljning. Bedömningen grundas på att rutiner för avtalsuppföljning finns och dessa bedöms vara av tillräcklig kvalitet. Vidare är bedömningen efter genomförd stickprovskontroll att verksamheterna i stora drag följer rutinerna och genomför uppföljningar i den utsträckning som framgår av fastställda rutiner. Vissa avvikelser tyder på svagheter i den interna kontrollen som gör att det finns vissa utvecklingsmöjligheter. Ärendet har beretts av regionstyrelsens arbetsutskott. I ärendet finns följande dokument 1. Förslag på yttrande 2. Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande 3. Regionala utvecklingsnämndes yttrande 4. Kollektivtrafiknämndens yttrande 5. Skrivelse från s revisorer inkl. granskningsrapport 213 Granskning av personal- och kompetensförsörjning (rapport nr ) Diarienummer avger yttrande till s revisorer enligt föreliggande förslag. Protokollsanteckning Samtliga närvarande ledamöter för moderaterna, Gilbert Tribo (L), Birte Sandberg (C) och Birgitta Södertun (KD) gör bifogad anteckning till protokollet. Revisorerna har granskat personal- och kompetensförsörjning inom Region Skåne. Det övergripande syftet med granskningen har varit att bedöma hur arbetar med personal- och kompetensförsörjning både på kort och lång sikt. Den sammanfattande bedömningen är att det övergripande

25 Datum (29) arbetet, särskilt det långsiktiga, har utvecklats på ett positivt sätt sedan den tidigare granskningen Den kortsiktiga kompetensförsörjningen är dock fortsatt problematisk inom hälso- och sjukvården. Ärendet har behandlats av regionstyrelsens arbetsutskott. I ärendet finns följande dokument 1. Förslag på yttrande 2. Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande 3. Sjukvårdsnämnd SUS yttrande 4. Sjukvårdsnämnd Kryhs beslut , 44 med förslag till yttrande 5. Sjukvårdsnämnd Sunds yttrande 6. Servicenämndens yttrande 7. Personalnämndens beslut , 36 med förslag till yttrande 8. Skrivelse från s revisorer inkl. granskningsrapport 214 Granskning av sjukfrånvaron (rapport nr ) Diarienummer avger yttrande till s revisorer enligt föreliggande förslag. Protokollsanteckning Sara Svensson (V) gör bifogad anteckning till protokollet. Revisorerna i har granskat sjukfrånvaron i. Granskningens syfte har varit att ge revisorerna ett underlag för att bedöma hur arbetar med sjukfrånvaron. Granskningen ska även bedöma om s arbete med att komma tillrätta med sjukfrånvaron i huvudsak bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt samt omfatta jämförelser inom organisationen samt med andra sjukvårdshuvudmän. Den sammanfattande bedömningen är att s arbete med att komma tillrätta med sjukfrånvaron i huvudsak bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Ärendet har behandlats av regionstyrelsens arbetsutskott. I ärendet finns följande dokument 1. Förslag på yttrande 2. Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande 3. Sjukvårdsnämnd SUS yttrande 4. Sjukvårdsnämnd Kryhs yttrande

26 Datum (29) 5. Sjukvårdsnämnd Sunds beslut , 53 med förslag till yttrande 6. Personalnämndens yttrande 7. Skrivelse från s revisorer inkl. granskningsrapport 215 Granskning av Läkemedel (rapport nr ) Diarienummer avger yttrande till s revisorer enligt föreliggande förslag. Revisorerna har granskat läkemedel i med syftet att bedöma hur arbetar med hanteringen av läkemedelsfrågor. Den sammanfattande bedömningen är att organisationen beträffande hanteringen av läkemedelsfrågorna i är ändamålsenligt utformad ur ekonomisk synpunkt. Ärendet har behandlats av regionstyrelsens arbetsutskott. I ärendet finns följande dokument 1. Förslag på yttrande 2. Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut , 154 med förslag till yttrande 3. Sjukvårdsnämnd SUS beslut , 65 med förslag till yttrande 4. Sjukvårdsnämnd Kryhs beslut , 46 med förslag till yttrande 5. Sjukvårdsnämnd Sunds yttrande 6. Skrivelse från s revisorer inkl. granskningsrapport 216 Granskning av Efterlevnad av regelverk inom vården (rapport nr ) Diarienummer avger yttrande till s revisorer enligt föreliggande förslag. s revisorer har granskat efterlevnaden av regelverk inom hälso- och sjukvården. Det övergripande syftet med granskningen har varit att ge revisorerna underlag för att bedöma om s övergripande

27 Datum (29) mål når upp till de krav som finns i regelverken och föreskrifterna men även om de går längre än vad som krävs enligt dessa. Ärendet har behandlats av regionstyrelsens arbetsutskott. I ärendet finns följande dokument 1. Förslag på yttrande 2. Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande 3. Sjukvårdsnämnd SUS yttrande 4. Sjukvårdsnämnd Kryhs yttrande 5. Sjukvårdsnämnd Sunds yttrande 6. Skrivelse från s revisorer inkl. granskningsrapport 217 Ny rutin för besvarande av remisser - svar på initiativärende Diarienummer beslutar att en sammanställning över inkomna remisser anmäls vid såväl regionstyrelsens arbetsutskotts möten och regionstyrelsens möten. 2. Initiativärendet ska därmed anses besvarat. Reservation Samtliga närvarande sverigedemokrater reserverar sig mot beslutet med hänvisning till eget yrkande. Carl-Johan Sonesson (M), Gilbert Tribo (L), Birte Sandberg (C) och Birgitta Södertun (KD) har genom ett initiativärende yrkat att en ny rutin för besvarande av remisser tas fram. beslöt att uppdra åt regiondirektören att bereda ärendet och återkomma till regionstyrelsen. Ärendet har behandlats av regionstyrelsens arbetsutskott. Yrkanden Carl-Johan Sonesson (M) yrkar bifall. Patrik Jönsson (SD) yrkar att sammanställningen ska föras upp som särskilt beslutsärende. Ordförande Henrik Fritzon (S) yrkar bifall till ordförandens förslag. Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att styrelsen har bifallit ordförandens förslag.

28 Datum (29) I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Initiativärende från Allians för Skåne 218 Anmälningsärende - Initiativärende avseende prioritera i investeringsplanen Diarienummer anser att initiativärendets första beslutspunkt är besvarat med redan genomförda aktiviteter vid regionstyrelsens arbetsutskotts möte och beredningen för framtidens sjukvårds möte Initiativärendets andra beslutspunkt ska beredas vidare av regiondirektören. Allians för Skåne har inkommit med ett initiativärende till regionstyrelsen avseende prioritering i investeringsplanen. Yrkanden Carl-Johan Sonesson (M) yrkar bifall även till initiativärendets andra beslutspunkt: att regionstyrelsen fastställer ett tak för hur stora investeringarna får vara per år. Patrik Jönsson (SD) yrkar avslag på Carl-Johan Sonessons yrkande. Ordförande Henrik Fritzon (S) yrkar att initiativärendets andra beslutspunkt ska beredas vidare av regiondirektören. Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att styrelsen har bifallit ordförandens förslag. I ärendet finns följande dokument 1. Initiativärende från Allians för Skåne 219 Val som skall förrättas av regionstyrelsen - fyllnadsval Diarienummer förrättar val enligt följande: Upphandlingsstrategiutskottet Ingrid Lennerwald (S), ledamot Följdval Joakim Sandell (S), ersättare

29 Datum (29) Pensionärsrådet Ingrid Lennerwald (S), ledamot tillika ordförande efter Anna-Lena Hogerud (S) som avsagt sig uppdraget. Vid protokollet Ingvar Thell Sekreterare Justerat Henrik Fritzon (S) Ordförande Carl Johan Sonesson (M) Justeringen har genom anslag tillkännagivits på s anslagstavla, Kristianstad Lena Nordqvist

30 RS , 196 Reservation 6. System 3 - ny trafikplattform Dnr System 3 introducerar en ny tågtyp i Skåne. Satsningen är planerad för en sträcka som redan nu dras med kapacitetsbrist och överfulla tåg. Kapacitetshöjning är alltid välkommet men måste vägas mot kostnader och risker. De kommande åren har många tunga investeringsprojekt. Därför kan vi inte ta på oss nya åtaganden utan att noga ha utrett alla aspekter av projektet. Nu startar också en flerårig utbyggnad av spårkapaciteten mellan Malmö och Lund från två till fyra spår. Hur väl detta än planeras innebär det stora risker för störningar av tågtrafiken på sträckan. System 3 ska enligt beslutsförslaget införas mitt under denna utbyggnad. Det finns då stor risk att trafikstörningar ger detta högprofilerade projekt dåligt rykte under sina första år, vilket riskerar att skada resandeutvecklingen. Enligt planerna så är resandeutvecklingen central för att projektet snabbt ska bära sina egna kostnader. Projektet fyller på i en redan trång sektor, och kommer också att påverka vår depå. Frågan är om depån har kapacitet att ta emot den ökade belastningen eller om det kommer att bli nödvändigt att bygga ut även den. Detta har en potentiellt större påverkan på projektet som inte utretts tillräckligt. Beslutet får också konsekvenser för decennier framåt. Det är ett vägval i en period mitt emellan antagandet av två trafikförsörjningsprogram, och samtidigt med att osäkerheten kring om det blir några höghastighetsbanor eller inte är som störst. Under en sådan period finns det all anledning att säkerställa att alla konsekvenser har beaktats. Kan nuvarande Öresundståg fasas ut snabbt? Hur förhåller sig System 3 till om vi behöver snabba regionaltåg för upprustade banor? Kommer vi att ha tre eller fyra system inom kort? När man väljer tåg som ska användas under fyrtio år ska man inte slarva. Mot denna bakgrund yrkade vi att ärendet skulle återremitteras till kollektivtrafiknämnden och regionala utvecklingsnämnden, för att därefter återkomma med ett utökat beslutsunderlag

31 RS , (2) under hösten Vi anser att beslutsunderlaget måste kompletteras med en beskrivning av hur System 3 passar in i ett tänkt framtida utbud av tågtrafik, hur olika lösningar av finansiering påverkar ekonomin, hur val av teknisk lösning påverkar priset och hur depåverksamheten påverkas. Utöver detta anser vi att risken för trafikstörningar under utbyggnaden till fyra spår mellan Malmö-Lund måste beaktas vid planeringen. Då styrelsen avslog våra yrkanden reserverar vi oss till förmån för eget förslag. För Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna i regionstyrelsen, den 5 oktober 2017 Carl Johan Sonesson (M) Gilbert Tribo (L) Birgitta Södertun (KD) 2 (2)

32 RS , 196 Reservation gällande Tågsystem 3 ärende 6, Sverigedemokraterna välkomnar satsningen på bättre trafik på västkusten och ser fram emot bättre service på dessa resor. En parameter i en bra resa är en kort och konkurrenskraftig restid på västkusten framförallt gentemot bilen. Sverigedemokraterna anser att vid anskaffning av ett nytt tågkoncept så bör tågens hastighet vara anpassad inför morgondagens järnvägsnät och därför bör tågens hastighet vara lägst 250 km/h. Det kommer i framtiden byggas höghastighetsjärnväg i Skåne och Sverige, för Skånes del är sträckan Lund-Hässleholm närmst på tur, med hastigheter över 300 km/h. Även delar av västkustbanan kommer troligen under framtiden uppgraderas till 250 km/h. Med dessa satsningar är Sverigedemokraterna övertygade om att en satsning på tåg med hastighet 250 km/h eller mer kommer att vara väl investerade medel. Med hänvisning till ovan yrkade Sverigedemokraterna att tågen i System 3 har en lägsta topphastighet av 250 km/h eller mer. Då vårt tilläggsyrkande inte vann gehör väljer vi att reservera oss mot beslutet. För Sverigedemokraterna Patrik Jönsson (SD) Sverigedemokraterna J A Hedlunds väg Kristianstad Tel: E-post: skane@sverigedemokraterna.se Hemsida: skane.sverigedemokraterna.se

33 RS , 196 Kristianstad Protokollsanteckning 6. System 3 ny trafikplattform Dnr Fler behöver kunna välja kollektivtrafiken och det är tydligt att vi behöver investeringar i den skånska tågtrafiken, däribland en kapacitetshöjning på sträckan mellan Helsingborg och Köpenhamn. Beräkningar visar att kostnadstäckningen redan under det första året kan uppgå till 90% av de 1,85 miljarder kronor som investeringen uppgår till. Behoven är tydliga redan idag och vi bedömer att detta är en investering vi inte kan skjuta fram mer än vad som redan gjorts. Med bakgrund av detta yrkade Centerpartiet bifall till förslaget om System 3 som ny trafikplattform. Samtidigt är investeringen på 1,85 miljarder en summa att ha respekt för. Vi hoppas därför att särskild hänsyn tas till olika aspekter som kan vara känsliga i samband med införandet av System 3. Det gäller bland annat att införandet sker samtidigt som en utbyggnad av spårkapaciteten mellan Malmö och Lund. Här är det viktigt med en planering som innebär så få störningar som möjligt under den perioden. Förhållandet mellan valet av teknisk lösning och pris är en annan viktig aspekt att ha i beaktande samt hur depåverksamheten påverkas och huruvida även denna behöver byggas ut. För Centerpartiet i regionstyrelsen den 5 oktober 2017 Birte Sandberg (C) Gruppledare

34 RS , 198 Reservation 8. Multimodal smärtbehandling driftform Dnr Allians för Skåne värnar vårdvalen och patienternas rätt att själva välja vårdgivare. Särskilt viktigt är detta vid vård av patienter som riskerar att gå in i mycket långa sjukskrivningar där förtroendet för och en kontinuerlig kontakt med vårdgivaren är en avgörande faktor för tillfrisknande. Genom tidigare försämringar i två steg både gällande kraftigt sänkta ersättningar och övriga försämrade avtalsvillkor har det rödgröna styret trängt ut vårdgivare inom multimodal smärtbehandling (MMS), främst i de norra och östra delarna av Skåne. Nu använder Styret detta som anledning för att säga upp vårdvalet när det närmast framstår som en medveten strategi för att kunna ta över och driva denna verksamhet i s egen regi. Socialdemokraterna och Miljöpartiet presenterar inte någon lösning som på något sätt sänker kostnaden eller höjer kvaliteten. Det är i stället tvärtom så att förslaget om ny driftsform både gör vården dyrare, mindre tillgänglig och med stora risker för kvalitetssäkringen framöver när kompetenta vårdgivare med erfarenhet väljer att göra något annat. Allians för Skåne ser en betydande risk att den driftsform som det rödgröna styret föreslår för MMS kan komma att både öka kostnaderna för vården och göra den mer otillgänglig. Vi anser också att det är ohållbart att S och MP väljer att säkra 10 miljoner kronor extra till MMS i s regi med en totalbudget på 50 miljoner medan man låter de privata utförarna upphandlas under förhållandevis sämre villkor. Särskilt anmärkningsvärt är det ur perspektivet att MMS för 2017 beräknas kosta sammanlagt 30 miljoner kronor. Detta innebär att driftsformen vårdval sett till kostnaden lika gärna kunde vara kvar, och att konsekvensen av att ändra driftsform endast innebär en kvalitetssänkning och längre vårdköer. Mot denna bakgrund yrkade vi att ordförandens förslag skulle avslås. Då styrelsen inte hörsammade detta väljer vi att reservera oss till förmån för eget förslag. Givet de förutsättningar som råder efter beslutet vill vi dock betona att det är bra att regionen fokuserar på att bygga upp MMS-verksamhet i norra och östra Skåne. För Allians för Skåne i regionstyrelsen, den 5 oktober 2017 Carl Johan Sonesson (M) Gilbert Tribo (L) Birte Sandberg (C) Birgitta Södertun (KD) Allians för Skåne Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har ingått ett formaliserat samarbete i under mandatperioden med valteknisk samverkan och gemensamma gruppmöten. Vi har kommit överens om gemensamma överordnade mål om långsiktigt hållbar utveckling: ekonomiskt, ekologiskt och socialt.

35 RS , 198 Vänsterpartiet Protokollsanteckning s sammanträde Ärende 8. Multimodal smärtbehandling driftsform Vänsterpartiet ser positivt på att denna verksamhet lyfts bort från vårdval enligt LOV med alla dess välkända problem i form av taklöshet och bristande kostnadskontroll. Vi ser dock stora behov av denna typ av verksamhet runt om i Skåne. Övergången till en kombination av egen regi och LOU får inte bli ett sätt att skära ner och minska utbudet runt om i regionen utan måste innebära att tillgången på sikt ökar utifrån de behov människor i Skåne har. För Vänsterpartiet Sara Svensson

36 RS , 199 Reservation gällande Motion. Öka tillgängligheten och möjligheten till jämlik vård för neurologiskt sjuka i Skåne ärende 9, Anledningen till att motionen lades om var bl. a ett yttrande från Liberalernas gruppledare att motionen skulle bifallits om det stått rätt i att-satsen dvs HSN i stället för Hälso- och sjukvårdsdirektören. Ett ständigt återkommande skäl till att motionen inte bifalles är att det råder brist på neurologer. Just denna brist är ju motionens utgångspunkt. Hur skall vi kunna ge neurologiskt sjuka en jämlik vård i hela Skåne när det råder brist på neurologer? Jo genom att tillhandahålla neurologisk kompetens ute på speciella vårdcentraler. De neurologiskt intresserade allmänläkarna lär sig snabbt av sina kollegor från neurologkliniken. Efter en tid av samarbete kommer allmänläkarna att utgöra ett komplement till neurologerna och samtidigt erbjuda en signifikant avlastning av patientströmmen till sjukhusen. Detta är ju en form av kompetensväxling liknande den som idag framgångsrikt sker mellan sjuksköterskor och undersköterskor. Då motionen inte bifölls väljer vi att reservera oss. För Sverigedemokraterna Patrik Jönsson (SD) Lars-Johan Hallgren (SD) Sverigedemokraterna Västra storgatan Kristianstad Tel: E-post: skane@sverigedemokraterna.se Hemsida: skane.sverigedemokraterna.se

37 RS , 199 Protokollsanteckning 9. Motion. Öka tillgängligheten och möjligheten till jämlik vård för neurologiskt sjuka i Skåne Dnr Allians för Skåne anser att motionen i grunden är bra. Även om Allians för Skåne ställer sig bakom motionens intentioner anser vi att det fortfarande måste vara upp till förvaltningen att styra över detaljerna i verksamheten, varför vi i enlighet med ordförandens förslag anser att motionen ska vara besvarad. För Allians för Skåne i regionstyrelsen, den 5 oktober 2017 Carl Johan Sonesson (M) Gilbert Tribo (L) Birte Sandberg (C) Birgitta Södertun (KD) Allians för Skåne Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har ingått ett formaliserat samarbete i under mandatperioden med valteknisk samverkan och gemensamma gruppmöten. Vi har kommit överens om gemensamma överordnade mål om långsiktigt hållbar utveckling: ekonomiskt, ekologiskt och socialt.

38 RS , 200 Vänsterpartiet Protokollsanteckning s sammanträde Ärende 10. Motion. Jourservice av hjälpmedel Vänsterpartiet beklagar regionstyrelsens beslut att föreslå regionfullmäktige, att anse motionen besvarad i och med sitt motionssvar. Vi hävdar, i enlighet med vår motion, att en dylik jourservice behöver inrättas; detta för att medborgare med exempelvis grava rörelsehinder inte ska förvägras rätten till god livskvalitet och delaktighet i samhället, om nödvändiga hjälpmedel går sönder utanför kontorstid. Frågan handlar inte bara om medicinska risker som motionssvaret antyder utan det handlar om den grundläggande rätten att kunna vara en aktiv samhällsmedborgare med släkt, vänner, fritidsintressen och förtroendeuppdrag. Om denna jourservice inte heller skulle medföra kostnader utöver 1.0 tjänst så får svaret snarast anses vara lite småsnålt. Vi anser därmed att regionfullmäktige bör bifalla motionen. För Vänsterpartiet Sara Svensson

39 RS , 201 Reservation gällande yttrande över delbetänkande Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60), ärende 11, Sverigedemokraterna yrkade att följande svar skulle lämnas av Region Skåne, vilken har i uppgift att yttra sig över SOU 2017:60: anser inte att ytterligare åtgärder för att förstärka nationella minoriteters rättigheter är nödvändiga. Dessutom anser vi det förslag som framkommer i utredningen vara extremt kostnadsdrivande för en redan ansträngd offentlig sektor. Dagens befintliga regelverk ger ett fullgott skydd och erbjuder alla möjligheter för nationella minoriteter som så önskar, att påverka och samråda. Av utredningen framgår att uppföljningsmyndigheterna har följt utvecklingen på området sedan 2010 (4.3.1) och man konstaterar att det på många håll finns goda exempel på samrådsrutiner, referensgrupper och andra möten med politiker och tjänstemän som fungerar bra. Man konstaterar också att de nuvarande uppföljningsmyndigheterna sedan 2011 erbjuder utbildningar i föreningskunskap via en upphandlad konsult (4.3.3). Barn och unga (4.3.1) ställer sig självklart bakom barn och ungas rätt att komma till tals. Vi anser dock att barns rätt till sitt språk och sin kultur ska gälla alla barn och inte endast omfatta barn från nationella minoriteter. Barns rättigheter är en central del av FN:s barnkonvention vilken föreslås bli lag anser därför att inget extra fokus behöver läggas endast på barn tillhörande nationella minoriteter. Inflytande och delaktighet (4.3.1) Utredningen pekar på problemen med att få representanter från minoritetsgrupperna att engagera sig och samråda. Som orsak till bristen på engagemang uppger man bland annat att det ofta råder en maktobalans vid exempelvis ett möte mellan tjänstemän och representanter för minoritetsgrupper. Man menar att åtgärder som att minoriteternas företrädare får sätta dagordning för samrådsmöten, välja lokal och leda möten skulle kunna sänka tröskeln och få fler att engagera sig (4.3.3). ställer sig mycket frågande till om sådana åtgärder som utredningen föreslår kring samråd verkligen kan få fler representanter för minoritetsgrupper att engagera sig. Vi anser inte att kommuner och landsting genom så kallade minoritetspolitiska mål och riktlinjer, ska påtvinga människor med en önskan att vara svenskar, en kultur och ett språk som de själva inte är intresserade av. Inte heller anser vi att människor i en minoritetsgrupp ska tvingas till samråd och/eller engagemang om inte man själv önskar det. Man borde fundera över hur det skulle uppfattas om de formuleringar som används i utredningen gällande möjligheter till samråd istället gällde svenskfödda och inte minoritetsgrupperna. s uppfattning är att utredningen då inte skulle bemötas i positiva ordalag utan uppfattas som rent rasistisk. Insatser för utbildning och rekrytering (8.2)

40 RS , 201 Av utredningen framgår att personalbristen inom vård och omsorg väntas öka kraftigt under överskådlig tid och att det därför är av stor vikt att omgående genomföra insatser på detta område. Man menar att behovet för de nationella minoriteterna idag framstår som mest akut, men att på några års sikt kommer med största sannolikhet motsvarande behov uppstå för personer som kommit till Sverige från andra länder. Som lösning på problemet menar utredningen att de insatser för personalförsörjning på nationella minoritetsspråk som utredningen föreslår ska kunna leda till kunskap som kan tas tillvara även för andra grupper i samhället. ställer sig frågande till hur man tänker sig att detta ska fungera i praktiken. Vi kan inte se att de språkkunskaper som behövs för de nationella minoriteterna är de samma som för de personer som kommer och förväntas komma till Sverige från andra länder. Vi anser därför inte att den föreslagna uppföljningsmyndigheten, vilken bland annat skulle ha till uppdrag att driva på utvecklingen när det gäller att öka tillgången till personal med språk- och kulturkompetens, är nödvändig. Förhöjd risk för ohälsa (9.1.2) Utredningen lyfter fram problemet med bristen på kulturkompetens för minoritetsgrupperna som ett hälsoproblem. Man syftar på personalens brist på kunskap om och förståelse för de nationella minoriteternas kulturella skillnader i förhållande till majoritetssamhället. Man menar att fördomar och okunskap om minoriteternas livssituation eller om kulturella skillnader i förhållandet till majoritetssamhället kan leda både till exotifierande behandling och felaktigt ställda diagnoser. Rädsla för att bli bemött på ett fördomsfullt eller otryggt vis kan enligt utredningen vara hinder för att söka sig till sjukvården. Utredningen föreslår därför en rad åtgärder för att höja kompetensen om de kulturella skillnaderna hos minoritetsgrupperna bland personal i kommuner och landsting. Företrädare för landstingen har dock framhållit till utredningen att det är svårt att fullt ut tillgodose behovet av personal som behärskar minoritetsspråk i en stor organisation. De upplever att behovet av att få hjälp på minoritetsspråk är litet och sällan förekommande. Detta gör det inte möjligt att ha ständig beredskap för kontakter på minoritetsspråk i alla delar av organisationen (9.1.5). De flesta landsting erbjuder i stället tolkmöjlighet. menar att fokus och åtgärder bör läggas på att integrera minoritetsgrupperna i majoritetssamhällets kultur och förhållanden istället för det omvända. Det är vår bestämda uppfattning att samtliga medborgare i Sverige ska assimileras till det svenska samhället, oavsett nationalitet. Utredningen menar att det viktigaste är att förankra ett minoritetsperspektiv inom hela hälso- och sjukvården. Man föreslår därför att hänvisningar till minoritetslagstiftningen införs i både hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) samt patientlagen (2014:821). ställer sig inte bakom dessa förslag (9.3.1). svis ställer sig således inte bakom förslagen om skyldigheten om dokumenterade mål och riktlinjer för minoritetspolitiskt arbete. Inte heller anser vi att krav ska ställas på att kommuner och landsting ska göra kartläggningar för minoritetspolitiskt arbete eller att informationsskyldighet om rättigheter och det allmännas ansvar för nationella minoriteter införs (13.2.2). Då vårt yrkande ej vann gehör så väljer vi att reservera oss mot beslutet Patrik Jönsson (SD)

41 RS , 201 Yrkande 11. Remiss. Nästa steg? - Förslag för en stärkt minoritets-politik (SOU 2017:60) Dnr Vi yrkar att yttrandet får följande lydelse: delar utredningens bedömning att kommuner, landsting och regioner har stor betydelse för minoritetspolitikens genomslag. delar också bilden av att det minoritetspolitiska arbetet fungerat relativt väl i förvaltningsområdena men att flera områden kan förbättras och att grundskyddet behöver stärkas generellt. Flera av utredningens förslag handlar emellertid om att öka detaljstyrningen över de insatser som kommuner, landsting och regioner ska genomföra. Det gäller både inom förvaltningsområdena och för grundskyddet. Det är ett tydligt ovanifrånperspektiv som vi inte tror är det bästa sättet att nå förbättringar i enlighet med utredningens syfte. Såväl organisation som metoder varierar i dag över landet. Det finns alltså möjlighet att komma längre med ömsesidigt utbyte och lärande än genom detaljreglering. Region Skåne anser att utvecklingsarbete och goda exempel ger bättre resultat och en möjlighet för kommuner, landsting och regioner att i samråd med de nationella minoriteterna anpassa arbetet utifrån de lokala och regionala förhållandena. föreslår därför att regeringen istället för ökad detaljstyrning bör stödja ett fortsatt utvecklingsarbete i kommuner, landsting och regioner. tillstyrker de förslag som handlar om att stärka utbildningen för personalen i fråga (för att på sikt möjliggöra ambitionshöjning där det behövs) och förslag som handlar om att stödja och stimulera arbetet generellt. delar bedömningen att det finns brister i nuvarande samordnings- och uppföljningsmodell, men förespråkar att åtgärder vidtas för att stärka nuvarande ordning snarare än att en ny myndighet inrättas. Det förslaget avstyrks därför. Allians för Skåne Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har ingått ett formaliserat samarbete i under mandatperioden med valteknisk samverkan och gemensamma gruppmöten. Vi har kommit överens om gemensamma överordnade mål om långsiktigt hållbar utveckling: ekonomiskt, ekologiskt och socialt.

42 RS , 201 gör bedömningen att regeringen, istället för att avvakta utvecklingen, bör beakta möjligheten att likställa samtliga fem minoritetsspråk redan i arbetet med den kommande minoritetspolitiska propositionen. delar bedömningen att mer kunskap om de nationella minoriteterna och deras hälsosituation behövs inom vården och stödjer förslaget att kunskapskrav införs i vårdutbildningar på högskolenivå. Däremot stödjer inte förslaget att en specifik grupp, i detta fall nationella minoriteter, skrivs in i patient- respektive hälso- och sjukvårdslagen. Idag omnämns, utöver barn, inte någon specifik grupp i lagen. Med målet om god hälsa och vård på lika villkor (3 kap. 1 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)) som utgångspunkt behöver regioner och landsting bättre integrera arbetet med nationella minoriteter inom hälso- och sjukvården. Förslaget om ökade krav på mål- och aktivitetsplaner kan förhoppningsvis bidra till förbättrad integrering av frågan inom hälsooch sjukvården. I utredningens kapitel 12 om rekommendationer i övriga frågor som regeringen bör uppmärksamma föreslås att regeringen i lämpligt sammanhang prövar frågan om att införa språk som diskrimineringsgrund i diskrimineringslagstiftningen, och då inte bara de nationella minoritetsspråken. Vi hoppas att man i så fall beaktar de effekter ett införande skulle få på hälso- och sjukvården avseende att när så behövs kunna efterfråga kunskaper i svenska språket eller annat språk. För Allians för Skåne i regionstyrelsen den 5 oktober 2018 Carl Johan Sonesson (M), andre vice ordförande Gilbert Tribo (L), ledamot Birte Sandberg (C), ledamot Birgitta Södertun (KD), ledamot 2 (2)

43 RS , 201 Yrkande gällande yttrande över delbetänkande Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60), ärende 11, Sverigedemokraterna yrkar att följande svar skall lämnas av Region Skåne, vilken har i uppgift att yttra sig över SOU 2017:60: anser inte att ytterligare åtgärder för att förstärka nationella minoriteters rättigheter är nödvändiga. Dessutom anser vi det förslag som framkommer i utredningen vara extremt kostnadsdrivande för en redan ansträngd offentlig sektor. Dagens befintliga regelverk ger ett fullgott skydd och erbjuder alla möjligheter för nationella minoriteter som så önskar, att påverka och samråda. Av utredningen framgår att uppföljningsmyndigheterna har följt utvecklingen på området sedan 2010 (4.3.1) och man konstaterar att det på många håll finns goda exempel på samrådsrutiner, referensgrupper och andra möten med politiker och tjänstemän som fungerar bra. Man konstaterar också att de nuvarande uppföljningsmyndigheterna sedan 2011 erbjuder utbildningar i föreningskunskap via en upphandlad konsult (4.3.3). Barn och unga (4.3.1) ställer sig självklart bakom barn och ungas rätt att komma till tals. Vi anser dock att barns rätt till sitt språk och sin kultur ska gälla alla barn och inte endast omfatta barn från nationella minoriteter. Barns rättigheter är en central del av FN:s barnkonvention vilken föreslås bli lag anser därför att inget extra fokus behöver läggas endast på barn tillhörande nationella minoriteter. Inflytande och delaktighet (4.3.1) Utredningen pekar på problemen med att få representanter från minoritetsgrupperna att engagera sig och samråda. Som orsak till bristen på engagemang uppger man bland annat att det ofta råder en maktobalans vid exempelvis ett möte mellan tjänstemän och representanter för minoritetsgrupper. Man menar att åtgärder som att minoriteternas företrädare får sätta dagordning för samrådsmöten, välja lokal och leda möten skulle kunna sänka tröskeln och få fler att engagera sig (4.3.3). ställer sig mycket frågande till om sådana åtgärder som utredningen föreslår kring samråd verkligen kan få fler representanter för minoritetsgrupper att engagera sig. Vi anser inte att kommuner och landsting genom så kallade minoritetspolitiska mål och riktlinjer, ska påtvinga människor med en önskan att vara svenskar, en kultur och ett språk som de själva inte är intresserade av. Inte heller anser vi att människor i en minoritetsgrupp ska tvingas till samråd och/eller engagemang om inte man själv önskar det. Man borde fundera över hur det skulle uppfattas om de formuleringar som används i utredningen gällande möjligheter till samråd istället gällde svenskfödda och inte minoritetsgrupperna. s uppfattning är att utredningen då inte skulle bemötas i positiva ordalag utan uppfattas som rent rasistisk. Insatser för utbildning och rekrytering (8.2)

44 RS , 201 Av utredningen framgår att personalbristen inom vård och omsorg väntas öka kraftigt under överskådlig tid och att det därför är av stor vikt att omgående genomföra insatser på detta område. Man menar att behovet för de nationella minoriteterna idag framstår som mest akut, men att på några års sikt kommer med största sannolikhet motsvarande behov uppstå för personer som kommit till Sverige från andra länder. Som lösning på problemet menar utredningen att de insatser för personalförsörjning på nationella minoritetsspråk som utredningen föreslår ska kunna leda till kunskap som kan tas tillvara även för andra grupper i samhället. ställer sig frågande till hur man tänker sig att detta ska fungera i praktiken. Vi kan inte se att de språkkunskaper som behövs för de nationella minoriteterna är de samma som för de personer som kommer och förväntas komma till Sverige från andra länder. Vi anser därför inte att den föreslagna uppföljningsmyndigheten, vilken bland annat skulle ha till uppdrag att driva på utvecklingen när det gäller att öka tillgången till personal med språk- och kulturkompetens, är nödvändig. Förhöjd risk för ohälsa (9.1.2) Utredningen lyfter fram problemet med bristen på kulturkompetens för minoritetsgrupperna som ett hälsoproblem. Man syftar på personalens brist på kunskap om och förståelse för de nationella minoriteternas kulturella skillnader i förhållande till majoritetssamhället. Man menar att fördomar och okunskap om minoriteternas livssituation eller om kulturella skillnader i förhållandet till majoritetssamhället kan leda både till exotifierande behandling och felaktigt ställda diagnoser. Rädsla för att bli bemött på ett fördomsfullt eller otryggt vis kan enligt utredningen vara hinder för att söka sig till sjukvården. Utredningen föreslår därför en rad åtgärder för att höja kompetensen om de kulturella skillnaderna hos minoritetsgrupperna bland personal i kommuner och landsting. Företrädare för landstingen har dock framhållit till utredningen att det är svårt att fullt ut tillgodose behovet av personal som behärskar minoritetsspråk i en stor organisation. De upplever att behovet av att få hjälp på minoritetsspråk är litet och sällan förekommande. Detta gör det inte möjligt att ha ständig beredskap för kontakter på minoritetsspråk i alla delar av organisationen (9.1.5). De flesta landsting erbjuder i stället tolkmöjlighet. menar att fokus och åtgärder bör läggas på att integrera minoritetsgrupperna i majoritetssamhällets kultur och förhållanden istället för det omvända. Det är vår bestämda uppfattning att samtliga medborgare i Sverige ska assimileras till det svenska samhället, oavsett nationalitet. Utredningen menar att det viktigaste är att förankra ett minoritetsperspektiv inom hela hälso- och sjukvården. Man föreslår därför att hänvisningar till minoritetslagstiftningen införs i både hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) samt patientlagen (2014:821). ställer sig inte bakom dessa förslag (9.3.1). svis ställer sig således inte bakom förslagen om skyldigheten om dokumenterade mål och riktlinjer för minoritetspolitiskt arbete. Inte heller anser vi att krav ska ställas på att kommuner och landsting ska göra kartläggningar för minoritetspolitiskt arbete eller att informationsskyldighet om rättigheter och det allmännas ansvar för nationella minoriteter införs (13.2.2). Patrik Jönsson (SD)

45 RS , 203 Protokollsanteckning 13. Delårsrapport januari - augusti 2017 Dnr Ekonomin i ser fortsatt mycket bekymmersam ut. När det nu är bara några månader kvar av 2017 är sannolikheten för att verksamheten ska klara av att hålla sin budget oroande liten. Detta är ytterst olyckligt. Särskilt då samma situation har upprepat alla år under innevarande mandatperiod, trots återkommande utsagor från Socialdemokraterna och Miljöpartiet på ordförandeposterna om att regionfullmäktige har antagit en budget som håller. Det är uppenbart att kontrollen brister. Kostnadsutvecklingen i ligger klart över rikssnittet. Samtidigt är inkomsterna historiskt höga, och mycket högre än vad som har budgeterats. Ändå går s ekonomi i sank. Det räcker inte att det rödgröna styret bara uttalar att de politiska nämnderna, regiondirektören och förvaltningarna ska hålla sin budget. Man måste också säkerställa att verkningsfulla uppföljningar görs, att beslut om åtgärder hörsammas och att det blir konsekvenser om beslutstrots tillåts. Detta är något som vi särskilt uppmärksammar i vårt förslag till budget för 2018 (sid 8), i vilket vi radar upp flera beslut som dessvärre har nonchalerats. Den återkommande redovisningen till regionstyrelsen och systematiskt också till regionfullmäktige måste vara av det slag att verksamheten upphör med att förbruka mer pengar än vad den har. För Allians för Skåne i regionstyrelsen, den 5 oktober 2017 Carl Johan Sonesson (M) Gilbert Tribo (L) Birte Sandberg (C) Birgitta Södertun (KD) Allians för Skåne Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har ingått ett formaliserat samarbete i under mandatperioden med valteknisk samverkan och gemensamma gruppmöten. Vi har kommit överens om gemensamma överordnade mål om långsiktigt hållbar utveckling: ekonomiskt, ekologiskt och socialt.

46 RS , 203 Vänsterpartiet Protokollsanteckning s sammanträde Ärende 13. Delårsrapport januari augusti 2017 Underskotten i sjukvården är enorma. Det behövs betydande resursförstärkningar och organisatoriska förändringar för att vända denna utveckling och istället bygga en sjukvård som alla skåningar har tillgång till och kan lita på. Istället ser vi att politiska beslut tas som kommer att försämra möjligheterna att vända trenden. Anställningstak och andra beslut som försämrar möjligheten att arbeta tillsammans med personalen för att förbättra och utveckla vården är kontraproduktiva och dåliga. I den nu kommande budgetdiskussionen är vår förhoppning att partierna i regionen inser detta. Underskott på flera miljarder trixar man inte bort i en handvändning med mindre än att man måste skära ner i centrala delar av vårdens utbud idag. Vänsterpartiet väljer istället att föreslå en skattehöjning för att framöver kunna börja arbeta med att utveckla vården och få ett slut på de eviga besparingarna och dåliga effektiviseringarna. För Vänsterpartiet Sara Svensson

47 RS , 205 Vänsterpartiet Protokollsanteckning s sammanträde Ärende 15. Fastställande av skattesats för 2018 Vänsterpartiet har lagt ett eget förslag till budget och skattesats som vi tänker driva i regionfullmäktige. Vänsterpartiet föreslår att skattesatsen fastställs till kr, vilket är en ökning med 80 öre. För Vänsterpartiet Sara Svensson

48 RS , 206 Reservation 16. Justering och indexering av taxor i kollektivtrafiken Dnr Allians för Skåne noterar först tacksamt att Socialdemokraterna och Miljöpartiet på sittande möte insåg att en indexering av taxorna i kollektivtrafiken kopplad till Riksbankens inflationsmål blir svår att följa, och valde att acceptera vårt förslag om att taxorna i kollektivtrafiken i stället ska kopplas till Konsumentprisindex. Allians för Skåne föreslog visserligen detta redan i kollektivtrafiknämnden, men är nöjda med att vårt förslag till slut accepterades. Skånetrafiken har utöver en årlig indexering behov av att stärka sin ekonomi för att kunna nå sina mål. Därför yrkade vi att regionstyrelsen skulle föreslå regionfullmäktige att uppdra åt kollektivtrafiknämnden att återkomma till regionfullmäktige med förslag till taxeförändringar som ökar Skånetrafikens självfinansiering. Då styrelsen avslog yrkandet väljer vi att reservera oss till förmån för eget förslag. För Allians för Skåne i regionstyrelsen, den 5 oktober 2017 Carl Johan Sonesson (M) Gilbert Tribo (L) Birte Sandberg (C) Birgitta Södertun (KD) Allians för Skåne Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har ingått ett formaliserat samarbete i under mandatperioden med valteknisk samverkan och gemensamma gruppmöten. Vi har kommit överens om gemensamma överordnade mål om långsiktigt hållbar utveckling: ekonomiskt, ekologiskt och socialt.

49 RS , 206 Reservation gällande Justering och indexering av taxor i kollektivtrafiken ärende 17, Prishöjningar i kollektivtrafiken är naturliga precis som i övrigt samhället, det är aldrig något roligt men nödvändigt då höjda löner och höjda bränslepriser måste få genomslag i priserna. Tyvärr har Sverige idag en regering som gör sitt bästa för att få så höga priser som möjligt på energi och bränsle, med en sådan regering så kommer också prishöjningar på kollektivtrafikens resor som ett brev på posten. Prishöjningar bör vara rimliga för att få acceptans av resenärerna framförallt med tanke på att resande som utnyttjar färdtjänst och sjukresor är ofta en ekonomiskt utsatt grupp. Så kan knappas fallet vara med en höjning av egenavgifterna för färdtjänst och sjukresor med runt 10-15%, denna höjning är oacceptabel för Sverigedemokraterna som tycker att höjningen bör följa KPI med tanke på att konsumentprisindex (KPI) var i augusti 2.1% enligt SCB. Med hänvisning till ovan yrkade vi att Att punkt 1 Avslås. Att punkt 2 Prishöjningen skall indexregleras och följa KPI. Då Sverigedemokraternas yrkande ej vann gehör väljer vi att reservera oss. För Sverigedemokraterna Patrik Jönsson (SD) Sverigedemokraterna J A Hedlunds väg Kristianstad Tel: E-post: skane@sverigedemokraterna.se Hemsida: skane.sverigedemokraterna.se