Om KRO. text till Norrbottens museums årsbok 2015 om konst

Transkript

1 Om KRO text till Norrbottens museums årsbok 2015 om konst

2 DOM VAR ROLIGARE FÖRR Dom var roligare förr. Ja, så lät det när jag en gång frågade en av de äldre medlemmarna, jag känner, om KRO och om att gå på möten. Då tog jag gärna med mig whisky, för det var ju alltid fest efteråt. Numera är det så jäkla seriöst och tråkigt. Ja, hur det nu än är med den saken om tråkiga möten, eller ska vi tillägga tråkiga konstnärer, så har en hel del förändrats och tillkommit vad gäller konstscenen och konstnärsrollen. Förutom att mängden yrkesverksamma konstnärer har ökat så finner man idag betydligt fler konstnärer som engagerar sig och deltar aktivt i samhällsfrågor. Antalet konstprojekt som är direkt relaterade till samhällsfrågor i den s.k. samtidskonsten ligger på ett helt annat plan jämfört med förr. Konstnärens inkomst kommer mer sällan från tavelförsäljning utan är ofta finansierad från en verksamhet som mer kan liknas vid journalistens eller rent av socialarbetarens. Den s.k. relationella konsten 1) har vuxit alltmer - att exempelvis under en längre tid anställa konstnärer för att förbättra miljön på sjukhus, fängelser e.d. Och till detta krävs andra pengar. Sen också vad gäller icke-traditionella konstutställningar har behovet av bättre utställningsersättningar eller stöd från kulturnämnder och landsting i form av projektmedel eller tilldelade stipendier (kanske rent av från statens konstnärsnämnd) ökat. Och i takt med ökade krav på transparens inom respektive förvaltningar med hur våra skattepengar används blir konsekvensen att man som konstnär måste öka sin förmåga att vara tydlig om man ska bli trovärdig, eller ännu bättre, önskad. Och där tydligheten kanske också måste stå i god relation till samhällsnyttan. Det ställs helt enkelt idag högre krav på konstnärens administrativa och verbala förmåga för att kunna övertyga. Efter åtta år som ordförande för KRO riks säger konstnären Karin Willén: När jag nu kliver tillbaka så känner jag mig faktiskt mer utrustad. Jag kan använda mig av strategier och sätt att fundera och jobba som jag lärt mig under de här åren. Om jag vill sälja mitt arbete som konstnär så behöver jag inte återuppfinna hjulet utan kan använda mig av de former och metoder som redan finns. Som hur man samarbetar till exempel. 2) Eller som konstkritiker och curator Anders Kreuger skriver i sin debattartikel Konst och nytta : Å ena sidan försöker den politiska makten ålägga konstarterna samhällsnyttiga uppdrag för att rättfärdiga de pengar som skall satsas på konstarterna. Å andra sidan försöker konstarterna rättfärdiga sig själva gentemot det övriga samhället genom att framhålla alla sina nyttiga biverkningar. 3) Så som ett empatiskt svar på kollegans kommentar om tråkiga möten får jag väl klämma till med: den autonome konstnärsrebellen har förvandlats till enmansföretagare med koll på läget. Lite mer byråkrat. Ordning och reda, pengar på freda. AMBIVALENSEN: KONSTEN OCH NYTTAN Att vara oberoende konstnär och samtidigt hålla god relation med myndigheter, eller om man så vill mecenaten, kan ju lätt bli problematiskt. I sin artikel Konsten, politiken, medierna, pengarna 4)

3 skriver Anders Olofsson: Detta dilemma att vara en aktiv del av den statliga kulturpolitiken men samtidigt värna det konstnärliga oberoendet senare sammanfattat i uttrycket armlängds avstånd har kommit att vara ett ledmotiv genom KRO s historia. 4) 5) Man kan också säga att kraven på motprestation när man delar ut pengar har blivit större. Karin Willén igen: Se till att regionerna inte sätter tillväxtfrämjande som villkor för bidragsansökningar. I Norrbottens läns landstings (NLL) kulturplan kan man läsa Kulturen ska vara en motor och pådrivare i länets utveckling och ges möjligheter att spela en viktig roll för tillväxten och för ett attraktivt Norrbotten. Nyttan med de satsade medlen blir större ju fler människor som kan ta del av resultaten., säger Anders Kreuger och fortsätter: Konstevenemanget blir därför det mest ändamålsenliga och uppskattade tillvägagångssättet. Samhället beställer storslagna konsthändelser. Att producera evenemang blir mer betydelsefullt än att producera konst. I den planlagda värld vi har idag finns det helt enkelt konstnärer som inte passar in. Att inte förhålla sig till en utstakad politisk plan kan vara just det som gör en konstnär intressant. Samtidigt som konstnärers autonomi har ifrågasatts på grundval av både moral och sedlighet uttrycker regeringen i propositionen Tid för kultur 2009 bl.a. att kulturpolitiken ska främja kvalitet och konstnärlig förnyelse: Det är kulturpolitikens uppgift att bidra till att det finns ekonomiska och andra förutsättningar för den skapande verksamhet som inte annars skulle komma till uttryck En del i detta är att verka för goda villkor för de professionella kulturskaparnas konstnärliga arbete. I sin debattartikel Konst och nytta avslutar Anders Kreuger med: De olika metoderna att sammankoppla konsten med allmänpolitiska problem och förvänta sig samhällsnyttiga lösningar medför större risker än möjligheter, både för konstarterna, som politiseras och urvattnas, och för samhället i stort, som riskerar att gå miste om viktig inspiration. Samhället borde eftersträva att renodla och utveckla den konstnärliga kreativiteten, inte att kanalisera den och uppställa villkor för den. 6) Sex av tio svenska konstnärer har en månadsinkomst på under kr. Ändå investerar staten bara ett par procent av kulturbudgeten i offentlig konst, utställningsersättningar och på professionella konstnärer. Därför brödjobbar många konstnärer inom exempelvis handeln och välfärden. En studie från 2013 av KRO visar att runt 40 procent av svenska konstnärer inte har råd att göra en utställning. I en undersökning från 2002 visade det sig att varannan konsthögskolestuderande hade funderat på att avbryta sina studier. Anledningen var de dystra prognoserna för att få ett konstnärligt arbete efter utbildningen. Man kan med fog lugnt säga att Konstnärernas riksorganisation behövs mer än någonsin. En organisation som vill förbättra medlemmarnas sociala och ekonomiska villkor för att helt enkelt göra det möjligt att vara yrkesverksam bild- och formkonstnär. KRO BD Norrbotten och Västerbotten var fram till mitten av sjuttiotalet ett gemensamt KRO-distrikt. Därefter bildade de var sitt. För Norrbottens del startades också ganska snart ett konstnärscentrum för länet,

4 KC Norrbotten. Två organisationer med samma laguppställningar där KC s verksamhet inriktade sig på arrangemang av olika slag. Numera kallar sig KC Norrbotten för KiN Konstnärer i Norrbotten. Bland tidiga ordföranden kan nämnas Gun Johansson, Ingvar Jigrud, Sture Berglund, Elisabeth Englund samt Bertil Sundstedt. Gun Johansson berättar om sjuttiotalet som en tid då det var fart på konsten i länet och då mycket utgick från Norrbottens museum. Hon nämner särskilt också att Kiruna kommun var först i landet med 1%-regeln. 80-talet kännetecknas av ett starkt KRO. Tex Berg, som suttit med i styrelsen i flera omgångar, berättar om tiden då han obetald for runt i länet för att ordna jobb åt kollegerna. En aktivitet som ledde till att Norrbotten fick landets första länskonstnär etablerad med projektmedel från landstingets Kultur och Utbildning. Först ut var Bertil Sundstedt. Idag har uppdraget permanentats och blivit en tjänst. Tjänsten har döpts om till länskonstkonsulent och behöver inte nödvändigtvis vara besatt av en konstnär. Under de senaste åren har KRO Norrbotten, som idag kallar sig KRO BD, framförallt jobbat för MU (läs mer under rubrik MU - Medverkans- och Utställningsersättning) och för ett Resurscentrum för konst. Ett flertal workshops har arrangerats. KRO BD har haft en bra sammansättning, rent geografiskt, på styrelsen Agneta Andersson i Kiruna, Eva Stina Sandling i Sanden, Vuollerim samt undertecknad i Luleå. Med Eva Stina som god författare skickar vi gärna in debattartiklar till länstidningarna då det är dags. Exempelvis Höj ersättningsnivån för konstnärer! om den pinsamt låga utställningsersättning som getts av Konsthallen i Luleå. Ersättningen är nu dubblerad sedan KRO IDAG Idag har KRO hög status! Med åren har intresseorganisationen vunnit respekt särskilt genom intensivare medial verksamhet i debatter och i nyhetssammanhang. Ett flertal framgångar med framförallt MU-avtalet har banat väg. KRO har de senaste åren också bedrivit ett omfattande arbete i anslutning till den regionalisering av den statliga kulturpolitiken som nu är i full gång. I maj 2013 valdes en helt ny riksstyrelse med en ny ordförande, Katarina Jönsson Norling. Det känns stort och ansvarsfullt att ta över rodret efter Karin Willén. Under hennes åtta år som ordförande har KRO skapat en historisk framgång., säger Katarina Jönsson Norling. I kansliet på Hornsgatan i Stockholm jobbar en verksamhetschef, en medlemsansvarig samt en politisk sekreterare just nu när detta skrivs en resurs av stora mått för KRO s debattartiklar och remissvar på regionernas och landstingens kulturplaner. Katarina Jönsson Norling: Konstnärens position är tveeggad. Å ena sidan finns ett starkt intresse i samhället, konsten engagerar och väcker debatt, å andra sidan är den ekonomiska ersättningen mycket låg. KRO/KIF bärs upp av en yrkeskår som är ekonomiskt resurssvag men är framgångsrik, stark och engagerad. Samma gäller vår organisation. Den har en stark röst, påverkar och åstadkommer mycket för konstnärerna men har små ekonomiska resurser jämfört med andra organisationer. Många har höga förväntningar på vad KRO/KIF ska kunna åstadkomma och det är bra, men det är viktigt att hushålla med organisationens resurser så att de läggs på den verksamhet som verkligen kan göra skillnad för konstnärerna. Om KRO/KIF, se 8). Till valrörelsen 2014 tog KRO/KIF fram ett valmanifest med tio förslag som ska göra det möjligt för flera tusen bild- och formkonstnärer att vara yrkesverksamma just som konstnärer, vilket skulle frigöra tusentals jobb inom andra sektorer. Bland de tio förslagen nämner jag här två:

5 1. Ställ krav på att landets alla utställningsarrangörer som erhåller statliga bidrag ska tillämpa MUavtalet fullt ut. 2. Erbjud ett startpaket för kommuner, landsting och fastighetsbolag som antar procentregeln för konstnärlig gestaltning vid ny- och ombyggnad. Det här är särskilt viktigt i en tid då miljonprogramsområdena ska rustas upp. Ge myndigheter och statliga bolag ett särskilt direktiv i enlighet med Konstnärsnämndens nya rapport. Idag samlar KRO 2800 av de svenska yrkesverksamma konstnärerna. Medlemsantalet de senaste åren har ökat. Särskilt bland unga nyutexaminerade konsthögskoleelever. Alla yrkesverksamma konstnärer i landet är dock inte medlemmar. Som någon sa: det ligger i konstnärernas kynne en motvilja att gå i flock. Och för den enskilde företagaren som värnar om sitt varumärke har ett medlemskap i KRO inte lika CV-meriterande status som förr. En annan bidragande orsak varför inte alla, som kan, blir medlemmar sägs vara avgiften :-/år anser många sig inte ha råd med. Måhända biter man sig själv i svansen i och med detta. Som medlem får man bl.a. juridisk rådgivning, medlemstidningen Konstnären, Sveriges bästa konstnärsförsäkring, gratis inträde till en rad museer runt om i världen, övernattningslägenhet i Stockholm, tillgång till gästateljé i Paris samt rabatt på en rad konstnärsbutiker runt om i Sverige. MU - Medverkans- och Utställningsersättning. Att arbeta med en utställning i ett halvår eller ett år och få spänn för jobbet, det är ett hån! Jag tänker att man skulle vinna på att KRO blev starkare, säger konstnär Linn Fernström. Att konstnärer bör få betalt för nedlagd tid inför en utställning (nedlagd arbetstid innan en vernissage) har för många slagit ned som en bomb. Va. Det går ju inte, får man höra. Det finns inte ekonomi till det.. Men personallöner till den kommunala konsthallens verksamhet finns det - en konsthall vars visningar helt och hållet fylls av verk från mer eller mindre gratisarbetande konstnärer. I takt med att konstscenen förändrats med den s.k. samtidskonsten, där försäljning av några verk helt enkelt inte är aktuellt, har kravet på en annan form av ersättning tagit form. Jämför med teatern. Hur absurt skulle det vara om skådespelare inte fick ersättning under sina repetitioner inför en premiär av en ny pjäs? Det är just detta MU-avtalet handlar om godkände regeringen detta avtal mellan Staten och KRO, Svenska konsthantverkare och Industriformgivare, Svenska fotografers förbund och föreningen Svenska tecknare. Nyckeln till att KRO fick uppdraget var att vi definierade ett projekt som skulle hjälpa till att implementera avtalet, säger Arne Leeb, projektledare för MU-kampanjen En viktig del av kampanjen var utbildning. 4) MU-avtalet är utan tvekan KRO:s allra största vinst. Det är konkret och man får hjälp när man behöver den, säger konstnär Marianne Lindberg De Geer. 4)

6 KRO/KIF samarbetar i MU-kampanjen med Konstkonsulenterna i Sverige och aktivt med regionerna som från och med 2011 ingår i den så kallade samverkansmodellen. Runt om i landet har genom åren KRO arrangerat och hållit MU-workshops. För Norrbottens del hölls en i Luleå konsthall hösten Alltfler konsthallar och konstmuseer i landet tillämpar MU-avtalet om än inte alltid fullt ut. Attitydförändring kan ta sin tid. Men allt eftersom större kommuner med prestigefylld konsthall följer avtalet lär det helt enkelt bli skamligt att inte göra det. I Norrbotten finns goda förebilder i Norrbottens museum, Havremagasinet och Galleri Syster. Landstinget har också skrivit i sin kulturplan att man ska arbeta för detta. För övrigt har landstingets Kulturdivision, under Elisabeth Lax ledning, gjort ett enastående jobb och prioriterat konsten högt. 1%-regeln 1937 beslöt riksdagen att anslå 1% av byggkostnaderna vid statliga nybyggnationer till konstnärlig gestaltning (detta banade f.ö. också väg för bildandet av både Statens konstråd och KRO samma år). Sättet man anammar procentreglen, numera inte bara statligt, har dock inte gått spikrakt. I en undersökning från 2009 av curator Gunhild Stensmyr om hur 1%-regeln används i 25 kommuner säger hon: Enprocentregeln ledsagas inte av en given arbetsmodell eftersom det aldrig funnits någon sådan. Regeln i sig är bara en ekonomisk princip och min undersökning visar på mångfalden i sättet att använda den och de olika lösningarna kommer sig framför allt av att varje kommun organiserar sina verksamheter på det sätt de tycker är lämpligast. Så i många fall har den inte använts alls. I Norrbotten kan särskilt nämnas Kiruna kommun som troligen var först i landet med detta. I NLL s senaste kulturplan står det också inskrivet att verka för 1%-reglens genomförande. Skulpturen som nu står utanför nya Luleå Energi Arena hade inte kommit till om inte kommunens konstansvarige kunde åberopa 1%-regeln. prioriterat konsten högt. Resurscentrum för konst Sedan tidigare har ett flertal skisser på ett resurscentrum för konst arbetats fram. Bl.a. ett gott arbete och dokumentation av KiN Konstnärer i Norrbotten samt även av konstkonsulenterna i Västernorrland och region Västra Götaland. Våren 2010 tog denna idé full fart särskilt genom att KRO riks med dåvarande verksamhetschef Hanna Isaksson i spetsen också börjat lägga krut på resurscentrumtanken. Ett samarbete mellan Norrbottens konstkonsulent och KRO riks inleddes med bl.a. en Workshop på Kulturens Hus Luleå våren 2010 ledd av Arne Leeb, KRO. Ett resurscentrum ska underlätta för bild-och formkonstnärer i deras yrkesutövning och vara både en kultur- och näringspolitisk satsning från regionens/landstingets sida. Ett resurscentrum bör också erbjuda rådgivning åt uppdragsgivare och konsumenter, både offentliga och privata, tex med hjälp när konstnärliga gestaltningar efterfrågas. KRO har anordnat ett tiotal workshops runt om i landet där aktörer inom bild- och formscenen, politiker och tjänstemän bjudits in för att diskutera hur ett resurscentrum kan se ut i just deras

7 regioner startades ett pilotprojekt för Norrbotten, med bas i Luleå, och med Peppe Bergström Hesselbom som verksamhetschef. Projektet permanentades 2014 under namnet Resurscentrum KONST Norrbotten. / Bengt Frank, bildkonstnär och ordförande i KRO BD Fotnoter: Källor: 1) Begreppet relationell estetik myntades av fransmannen Nicolas Bourriaud på 90-talet, för att beskriva en strömning inom den samtida konsten. Relationell konst är inte i första hand är ett fysiskt verk utan en del av en helhet; en process som handlar om att bygga nätverk, möta människor, undersöka vilka behov som finns och hur de kan tillfredsställas. från DNs webbsida, Sonia Hedstrand 2) Från artikel i tidskriften Konstnären nr 3 & Karin Willéns testamente av Martin Aagård. 3) Hela debattartikeln finns att läsa på 4) Från artikel i tidskriften Konstnärens jubileumsnummer KRO 75 år, nr 3 & ) Med armlängds avstånd menas att det ska vara ett klart och tydligt avstånd mellan politiska församlingar och den kulturverksamhet som är skattefinansierad. Politiker bestämmer om storleken på de resurserna och kan fatta beslut om riktlinjer, men ska inte bedöma vilka enskilda projekt som ska ges stöd. Principen om armlängds avstånd är en angelägenhet som sträcker sig långt utanför konstnärernas intresseområden - den berör faktiskt själva grundvalarna till varför vi har en offentlig konstpolitik. Det demokratiska samtalet, och därmed i sista hand hur morgondagens samhälle skapas, är helt avhängigt att konsten får uttrycka sig fritt. från KRO s hemsida kro.se 6) I sin artikel beskriver Kreuger problematiken i områden som: Konst och barn, konst och ungdomar, konst och invandrare, konst och provins, konst och livskvalitet samt konst och nationell prestige. 7) Medverkans- och utställningsersättningsavtalet (MU-avtalet) är ett statligt ramavtal som började gälla MU-avtalet innebär att konstnären i samband med en utställning garanteras ersättning både för den tid hon lägger ned i samband med utställningen och för den konst som visas på denna. Till sin konstruktion är MU-avtalet väl anpassat för att tillämpas även på kommunal och regional nivå, vilket är resultatet av den intention som fanns bland parterna vid avtalets tillblivelse. 8) KRO/KIF. Sedan drygt tio år tillbaka arbetar Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare (KIF) tätt tillsammans genom ett gemensamt kansli på Hornsgatan i Stockholm. Så i många sammanhang står det KRO/KIF som avsändare och inte bara KRO. 9) BUS, Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, är en organisation för bildkonstnärer oavsett uttryckssätt, målare, skulptörer, grafiker, illustratörer, performers, videokonstnärer, konsthantverkare, designers etc. Genom BUS får bildupphovsmannen ersättning när konstverk nyttjas och juridisk hjälp i upphovsrättsfrågor.

8 - - KRO s remissvar till Norrbottens och Gävleborgs kulturplan KRO s konstnärsenkät Norrbotten läns landsting kulturplan, 2013, 2014 och Konsten, politiken, medierna, pengarna, Anders Olofsson. Tidskriften Konstnären nr 3 och , - Friare kan ingen vara, Robert Stasinski. Tidskriften Konstnären nr 3 och Konsten och nyttan, Anders Kreuger % regeln. En undersökning av hur den används i 25 kommuner. Gunhild Stensmyr 2009