VADEHAVET. Danmark/Tyskland Nordfrisiska öarna 29 juli 6 augusti Ola Bondesson

Transkript

1 VADEHAVET Danmark/Tyskland Nordfrisiska öarna 29 juli 6 augusti 2017 Ola Bondesson

2 NORRA TYSKLAND OCH SÖDRA DANMARK 1. Färja Langeness 2. Langeneß 3. Hooge 4. Hallig Oland 5. Hauke Haien Koog 6. Hauke Haien Koog Nord 7. Hotel Arlau- Schleuse 8. Beltringharder Koog 9. Lüttmoorsiel 10. Wasserkoog 11. Tönning 12. Hauke Haien Koog Süd 13. Saltvandssøen 14. Rickelsbüller Koog 15. Emmerlev Klev 16. Hjerpsted 17. Ballum Sluse 18. Färja Dagebüll Amrum 19. Wittdün hamn 20. Norddorf, Amrum 21. Amrum dynområden 2

3 DELTAGARE Jan Andersson, Boden Margit Anderberg, Lund Göran Eliasson, Alingsås Anders Jägeberg, Sala Eva Kjellgren, Sala Ingrid Wallgren, Alingsås Ulf Wallgren, Alingsås RESELEDARE Ola Bondesson, Växjö Gruppen utanför Arlau Schleuse Hotel. Foto: Ola Bondesson RESRUTT 29/7 Avresa från Växjö 06.30, frukost i Höör 08.15, lunch Lilla Bält, proviantering Süderlügum, färja Schlüttsiel 17.35, ankom Langeness 19.20, middag och natt på Ankers Hörn samt Gasthaus Hilligenley (transport 650 km) 30/7 Heldag på Langeness med tidig start före frukost, lokaler under dagen Hunnenswarf, Südhörn och Ankers Hörn, fmfika Ikes, lunch Ankers Hörn, middag och natt på Hilligenley samt Ankers Hörn. 31/7 Förmiddag på Hallig Hooge , vi cyklar runt norra halvan av ön, fmfika på Friesen Pesel, resten av dagen skådning Langeness, lokaler under dagen Hauptbanhof, Hunnenswarf och Südhörn, lunch på Hilligenley, middag och natt Ankers Hörn samt på Hilligenley 1/8 Morgonfärja till Schlüttsiel, skådning Hauke-Haien Koog (Mittel och Nord), tranport till Arlau Schleuse Hotel med lunch där, emskådning i Beltringharder Koog, middag och natt på Arlau Schleuse Hotel 2/8 Skådning före frukost Arlau-Beltringharder Koog, Lüttmoorsiel, Arlau-Beltringharder Koog, Everschopsiel, lunch Imbiss Everschopsiel, emskådning Tetenbüllspeiker Koog (Wasserkoog), Multimaar Wattforum Tönning , middag och natt på Arlau Schleuse Hotel 3/8 Tidig frukost på hotellet. Hauke-Haien Koog süd och mittel, Margrethe Kog, lunch Neukirchen, Rickelsbüller Koog süd, middag och natt på Arlau Schleuse Hotel 4/8 Skådning före frukost Arlau, Emmerlev klev, Hjerpsted, Ballum Sluse/Enger, lunch Ballum hotell, Rickelsbüller Koog (gömslet), Margrethe Kog, middag och natt på Arlau Schleuse Hotel 5/8 Avresa före frukost, färja Dagebüll till Amrum 08.45, frukost på färjan, skådning hamnen Wittdün, cykeltur med E-bikes runt ön östra kustvägen, Norddorf med fmfika, västra vägen (Waldweg), dynområdet norr Fyrtornet, färja till Dagebüll , Hauke-Haien Koog (Mittel), middag och natt på Arlau Schleuse Hotel 6/8 Avfärd Arlau 09.30, fmfika Stora Bält, lunch Karlslunde, ankom Växjö OMSLAG. Vadarflock på Langeness 30 juli Foto: Ola Bondesson 3

4 Marrisp vid Hilligenley, Langeness. Foto: Ola Bondesson INLEDNING I månadsskiftet juli/augusti 2017 genomförde AviFauna sin fjärde resa till Vadehavet och den tredje till de norra delarna i Tyskland och Danmark, ett av Europas verkliga hotspots för fåglar. Vadehavet börjar vid Blåvandshuk norr om Esbjerg och sträcker sig sedan ner genom Danmark, Tyskland till Den Helder och ön Texel i norra Nederländerna. Det är en sträcka på 45 mil innanför de Frisiska öarna med ett gigantiskt tidvattensspel. Vi besökte under resan områden i södra Danmark och norra Tyskland. Här finns det speciella marsklandskapet med sina invallade områden, poldrar (kog på danska eller koog på tyska). Utanför det ligger de ofantliga tidvattensområdena i själva Vadehavet. Där finns de stora tidvattensområden (Watt på tyska) som blottläggs under lågvatten och som är födosöksområden för alla vadarna. På de Frisiska öarna möter man ett annat landskap, även de invallade som skydd mot havet, men med sandstränder och höga klitter ut mot Nordsjön. En del av öarna s.k. hallig är av en annan typ, ursprungligen ett sandrev som man odlat upp. De saknar skyddsvallar och bebyggelsen ligger på konstgjorda kullar. I detta område skådade vi under 7 heldagar. Vädret var blandat, men i stort sett hade vi tur och kunde skåda maximalt utan större väderpåverkan. Den påverkan vi råkade ut för var att vi fick ställa in resan ut till Helgoland, då man utfärdat en klass 1 varning för stormbyar i området. Totalt noterades 117 arter under resan, då är inte arter som endast sågs i Sverige medräknade. Vi besökte få skogsmiljöer så arter som taltrast, bofink, talgoxe etc. saknas helt. Vidare missade vi fågelbergsarterna stormfågel, havssula, tretåig mås samt alkor ute på Helgoland. Resan genomfördes i lugnt tempo med minibuss från Växjö, totalt körde vi drygt 200 mil. Några dagar använde vi oss av cykel när vi var ute på öarna vilket ger härlig närkontakt med fåglarna och naturen. Huvudmålet var att få se och studera de jätteflockar av vadare som samlas i Vadehavet. Vid den här tiden på året domineras vadarflockarna av adulta fåglar i sommardräkt och att se dem är en verklig skönhetsupplevelse. Masseffekten av att se så många vadare tillsammans och de mönster som flockarna skapar, är bara det en stor upplevelse och skäl nog för ett besök. Centralt för vadarskådning i Vadehavet är att hålla koll på tidvattenstabellerna och vara på rätt ställe vid rätt tidpunkt. Högvatten gör att vadarna trängs upp mot land och då har man goda möjligheter att se vadarna bra. Det har blivit mycket enklare genom de appar som finns tillgängliga på marknaden idag. De största flockarna vi såg bestod av kärrsnäppor och uppskattades till individer. God tvåa var kustsnäppan med flockar på ex och som trea skärfläcka med Även stora flockar av strandskator, myrspovar, tofsvipa och storspovar sågs. 4

5 De första tre nätterna bodde vi ute på Langeness, en av 10 återstående hallig i Tyskland och även den största. En hallig är en mindre ö utan skyddsvallar som skapats från ett rev. Därför översvämmas de flera gånger varje år och all bebyggelse måste placeras på uppbyggda kullar s.k. terp (warft på tyska). En mycket speciell miljö där marrisp, (Limonium vulgare, Halligflieder på tyska och Common Sea Lavender på engelska) en släkting till trift, är en framträdande växt som trivs i den mycket speciella miljön på saltängarna. Trots att Langeness är den största halligen på 956 ha med 16 terper bor här endast cirka 110 personer. På grannön Hallig Hooge som är näst störst bor det cirka 120 personer. På Hooge är inte biltrafik tillåten utan där hyrde vi cyklar under vårt besök. På de här öarna är man verkligen mitt ute i Vadehavet omgiven av fåglar. De återstående fem nätterna bodde vi på Hotel Arlau Schleuse alldeles intill den fina fågellokalen Beltringharder Koog i norra Tyskland. Hotellet ligger optimalt mitt ute i naturen och blåhake häckar alldeles i anslutning till hotellet. Det finns en fin promenadstig i blåhakemarker som vi nyttjade under en av våra morgonpromenader. Tar man bilen är det bara 5 10 min till helt annorlunda skådarmarker i själva koogen med svarthalsad dopping, änder och vadare. Hotellet ligger också nära andra bra fågellokaler i Nordtyskland Katinger Watt, Westerhever, Tetenbüllspeiker Koog och Hauke-Haien Koog. Det är också bara fem mil upp till gränsen och fågellokalerna Rickelsbüller Koog, Margrethe Kog samt Vidåslusen. Vi gjorde ett besök på Amrum som är en typisk frisisk ö med skog, stora sandstränder och dynområden samt strandängar, odlad mark och med mindre stadsbebyggelse. Där hyrde vi s.k. E-bikes och cyklade runt ön. Det ger en härlig upplevelse att susa fram genom naturen på detta vis och på ön finns fina cykelvägar som tar en bort från biltrafiken. Runt Amrum finns många fina områden för vadare, arter som silltrut, kentsk tärna, småtärna och svarthakad buskskvätta häckar. Det här är också en mycket typisk turistö med stort besökstryck. Båtturen tar 1½h i vardera riktningen och kan erbjuda fin skådning. Dynlandskap på Ameland. Foto: Ola Bondesson 5

6 Landskap på Langeness. Foto: Ola Bondesson RESEDAGBOK Lördag 29 juli Efter att ha hämtat minibussen, en vit Mercedes Vito, uppe hos PeGe på fredagen var det nu lördag morgon och dags för avfärd från Växjö. När jag kom ner på parkeringen så hade Anders och Eva redan kommit och vi packade in oss i minbussen och lättade fem minuter före utsatt tid. Jag valde att köra på de lite mindre vägarna genom ett vackert småländskt landskap ut på 23:an framför att köra ner genom stan och ta motorvägen upp på 23:an. Vi passerade Huseby där det stod några tranor, resans enda, och fortsatte ner till Höör. Klockan var nu strax efter åtta och vi svängde in till Bojertz konditori vid torget. De serverar en utmärkt liten frukostbuffé till priset av 60 kr och det var denna vi siktade på. Efter att fyllt på i tomma magar så rullade vi vidare mot Hyllievång utanför Malmö där de andra skulle ansluta. Det var mycket nytt byggt sedan jag var där senast och så småningom lyckades vi krångla oss in på de numera enkelriktade gatorna till platsen där vi skulle träffas. Det småregnade lite när vi packade in de resterande fyra i gruppen och nu var minibussen full. Vägarbeten utanför Köpenhamn var dåligt skyltade och vi hamnade i en långsamt gående kö. Trafiken var tät och intensiv och det tog ett tag innan det löste upp sig. När klockan närmade sig kände jag och även mina medpassagerare att det kunde vara dags. Då hade vi stått och stampat oss långsamt fram i ännu en trafikstockning utanför Odense. Det fick bli ett av stamställena strax innan Lilla Bältsbron. Det var tätt med bilar ute på parkeringen men inte fullt så mycket folk som skulle äta. Tur var det och alla hittade ganska snabbt något enklare att fylla magen med. När vi kom ut hade regnet upphört och det började spricka lite i det grå molntäcket. Efter Kolding tog det stopp igen. Trafiken var nu mycket tät och ännu värre var det för dem i motgående körfält. Där var kön mer än en mil lång och stod nästan helt still. På vår sida rullade vi i alla fall framåt och det började släppa efter några km. När vi svängde av motorvägen i södra Danmark var vi minst en timme senare än vi brukar vara. Lätt shopping i Süderlügum och sedan vidare mot färjan vid Schlüttsiel. Vid Niebüll hamnade vi i kön för tåget ut till Sylt och här stod det helt still. Tillfarten ner mot Schlüttsiel var helt blockerad och jag tvingades bryta mig ur kön, vända och ta en annan väg några kilometer längre söderut. Det fungerade dock bra och vid rullade vi in på plats i den lilla färjeterminalen. Färjan avgick vid så marginalen kändes bra. Det blåste ganska så friskt men hela färjeturen ut till Langeness går inomskärs i Vadehavet. Det medför att man inte känner av blåsten och färjeturen förflöt på ett behagligt vis. Inga stora mängder med fågel men de första flockarna med kustsnäppor dök upp. Efter färjan hade vi fisktärnor och silltrutar på nära håll och även någon enstaka silvertärna. När vi stod i hamn vid Hallig Hooge virvlade fartygspropellrarna troligen upp en del småfisk till ytan, för trängseln bakom färjan var tät och vi kunde studera ett par gamla silltrutar på riktigt närhåll. De tillhörde rasen intermedius, samma som vi har på vår Västkust. Från Hooge är det inte raka spåret över till Langeness, fast det ser så ut. Mellan de två öarna ligger det en stor sandrevel som blottläggs vid lågvatten. Färjan tar en vid sväng runt reveln innan den kan gå in till hamn på Langeness. Vårt hotell ligger endast 200 m från hamnen, så när vi väl är framme vid så tog det inte alltför länge innan vi satt vid matbordet och väntade på middagen. På den korta vägen dit hann vi dock med resans första roskarl och att njuta av den blommande marrispen som färgar stranden starkt lila. Det är alltid lika vackert att komma ut hit vid den här årstiden!

7 Söndag 30 juli Tidvattnet styr skådningen i Vadehavet. Det är som bäst på tidvattensstränderna timmarna före högvatten och under högvattnet som bäst inne i koogarna. Den här morgonen inföll högvattnet strax efter och därför blev det tidig morgon. Vid åkte vi mot tidvattensstranden utanför Hunnenswarf och det blev precis lagom. Vattnet var på väg in och utanför oss kryllade vadarna. Det är kustsnäppor och myrspovar som dominerar härute men givetvis också en hel del kärrsnäppor. Bland övriga vadare kan strandskata, rödbena, gluttsnäppa, kustpipare, storspov och roskarl nämnas. Även gravänder är vanliga på tidvattensområdena men endast en del ejdrar kan nämnas bland andfåglarna. Det är maffigt att se hur vadarna trängs ihop alltmer av det framträngande vattnet och så småningom får flyga upp och ställa sig inne på ön på olika platser. Plötsligt var det över!! Därute där det kryllade av liv för några minuter sedan skvalpade nu vattnet lugnt, stillheten hade brett ut sig och det var dags för reträtt till hotellet. På vägen hem hittade vi en flock på cirka 100 kentska tärnor som har ställt upp sig i väntan på bättre tider. Bland dem hittade vi också flera vackra gulärlor, en grönbena och en brushane. Lite längre fram stötte vi på en av öns flockar med kustsnäppor, myrspovar och storspovar. Det rör sig om tusentals individer och vi skattade antalet till minst kustsnäppor och lika många myrspovar. Storspovarna var lite färre. Det var svårt att räkna fåglarna där de stod och tryckte i det höga gräset, där det också fanns fåror som vattnet skapat när det dragit fram. Här fanns många möjligheter att gömma sig. Vi körde tillbaks till hotellet och tog en liten tupplur innan det var dags för frukost vid niotiden. En bra frukost med mycket att välja på, en god grund för resten av dagen och aptiten skaffade vi oss med de första tidiga timmarnas skådning. Nu var det lite lugnare tid på dygnet och vi åkte bort till Hauptbanhof strax bortanför Hunnenswarf. Det finns en liten smalspårig järnväg ut till Langeness från Dagebüll inne på fastlandet. Den går via grannön Hallig Oland och sedan till Langeness. Den används bara av de bofasta men är ett snabbare sätt att ta sig iland än färjan. Det går också att transportera en del varor med tåget ut till ön. Vårt mål är fågeltornet några hundra meter bort längs järnvägen. Därifrån ser man ut över viken där en del vadare står vid högvatten samt även över de sanka delarna på öns östra sida där det också ställer sig vadare. Nu var det dock för långt gånget på lågvattnet och fåglarna i viken är långt bort från oss. Man kunde ändå studera den härliga miljön kring oss där vi stod mitt ute i själva Vadehavet. Tågtrafiken var tät så här på söndagen och vid ett tillfälle blir det problem. Ett tåg kom i hög fart från Hallig Oland samtidigt som ett tåg kastade sig iväg från Hauptbanhof. Kollision, tänkte vi, men som tur var insåg Hauptbanhof allvaret i situationen och backade tillbaks till ruta noll. Nu tänkte vi gå på museum innan det var dags för lunch. Av detta blev intet. Muséet hade endast öppet vid för visning och inte på en söndag. Därför åkte vi ner till hamnen där det finns en mindre utställning om nationalparken Schleswig-Holsteins Wattenmeer. Därefter var det dags för lunch på öns andra hotell Anckers Hörn. Därifrån kunde vi överblicka öns allra västligaste delar och såg att det var mycket kentska tärnor samlade på flera olika ställen. Efter lunchen åkte vi ner till den lilla småbåtshamnen som ligger nedanför Anckers Hörn för att 7 AVIFAUNA närmare kunna studera de kentska tärnorna. De flög fram och tillbaks mellan två grupperingar där vi uppskattade att det var mer än 100 fåglar i varje grupp. Göran spanade flitigt och hittade en adult prutgås som måste ha blivit kvar när resten av flocken stack norrut till sina häckplatser i månadsskiftet maj/juni. Det är ju inte helt ovanligt att någon fågel ur de stora vinterflockarna blir kvar under sommaren. Efter att ha tagit det lugnt en stund på hotellet, när det kom en regnskur, så tog vi sikte på Hunnenswarf igen då tidvattnet var på väg in. Tyvärr hade det blivit något fel och vattnet hade hunnit längre än vi beräknat. Det var lugnt och stilla vid Hunnenswarf, bara vatten och inga fåglar. Berodde det på de kraftiga västvindarna under dagen, att de hade tryckt in vattnet i förväg? Fåglarna kunde vi inte söka här. Vi hittade dock en flock med myrspovar, kustsnäppor och storspovar på väg tillbaks till hotellet på samma ställe som i morse. De stod för en fin uppvisning för oss på kvällen i det fina kvällsljuset. Nu hann vi tillbaks till hotellet i ganska god tid före middagen. Sandreveln med knubbsälar. Foto: Ola Bondesson Måndag 31 juli Tidig morgon igen då vi skulle ta färjan över till Hallig Hooge vid Frukost vid alltså och sedan snabbt iväg till färjan. På Hooge är det inte tillåtet att köra bil, endast förbehållet de bofasta, så därför ställde vi minbussen i hamnen och gick på färjan som fotgängare. Färjeturen tar en halvtimme och satte vi fot på Hooge. Den är klart mindre till ytan än Langeness men här bor ungefär lika många människor, drygt 120 bofasta. Den är också klart mer turistisk än Langeness och det finns en stor cykeluthyrning i det första terpet (svenska för warft). Hit sökte vi oss och hyrde cyklar för att kunna ta oss runt på ön. Nu hade vi 3½ h på oss innan färjan var tillbaks från Schlüttsiel och vi började med att cykla ner till småbåtshamnen. En fisktärna utan svart näbbspets kom och poserade på broräcket alldeles framför oss. Instruktivt att se att även fisktärnor kan sakna svart näbbspets. Från vassen hördes ingenting. Cyklingen flöt fint och vi svängde ner till havet vid Lorenzwarft. Här ser man ut över sandrevlarna Japsand, Nordeeroogsand och Südeeroogsand som ligger utanför halligöarna och skyddar en del för Nordsjöns raseri. När vi kom tillbaks till öns huvudväg kom en gök flygande och passerade förbi oss bort till nästkommande warft. Vid öns nordvästra udde ligger Westewarft och här slutar vägen. En liten badstrand hade inbjudit några till bad och en flock med hämplingar flög förbi oss. De första för resan men inte de sista. Här har man fin utsikt över till Langeness och vårt hotell. Tillbaks på cyklarna för att ta sikte på öns östra udde i stället. Den kallas passande nog för Landsende och även där finns en badplats, nu med

8 Dags att lämna Langeness. Foto: Ola Bondesson utsikt mot ön Pellworm. Vid riktigt lågvatten är det möjligt att gå mellan öarna. Det verkar helt otroligt när man stod där och tittade ut över havet att det skulle vara möjligt. Det behövs en mycket erfaren Vadehavsvandrare som leder det hela men det känns ändå out of reach. På en rad med stenar stod resans första småspov och det dröjde inte länge förrän först en och sedan en fågel till kom flygande. Nu var det dags att ta sikte på hamnen för färjan var inte så långt borta. Vi lämnade tillbaks cyklarna och gick den korta vägen ner till hamnen. På vägen tillbaks till Langeness passerade vi återigen sandreveln mellan öarna och nu började man se delar av den, tidvattnet var på väg ut mot ebb. På revelns västra hörn låg en flock med knubbsälar, 27 till antalet och mycket fotochica. Väl i land på Langeness var det dags för lunch och vi åkte ännu en gång upp till Anckers Hörn. Vi tog en tidig lunch i dag för att kunna passa tiden för das Kapitän Tadsen Museum på ön. Det parerade perfekt och vi blev en ganska stor grupp som samlades utanför den låga byggnaden. Muséet ligger i det hus där kaptenen bodde under 1800-talet och mycket av möblering och annat som bevarats från den tiden kan man titta på. Efter museibesöket hann vi med eftermiddagskaffe på öns kafé som ligger alldeles bredvid och även en lugn stund på hotellet innan det var dags att ta sig an högvattnet vid Hunnenswarft igen. Nu prickade vi bättre än gårdagen och antalet kustsnäppor hade ökat. Vi uppskattade antalet till minst den här gången. Många av dem trängdes ihop i viken öster om oss och en del flög upp och ställde sig längre in på ön. Jag räknade också antalet kustpipare och kom till minst 53 fåglar utanför oss. Antalet gluttsnäppor var flera hundra. På vägen tillbaks kunde vi njuta av flocken med myrspovar, storspovar och kustsnäppor en sista gång. Tisdag 1 augusti Tidig frukost på hotellet även denna dag för att hinna med färjan tillbaks till fastlandet vid Färjeturen blev ganska lugn, fint väder att njuta av en härlig båttur. Vi kunde detaljstudera fisktärna och silvertärna som hängde på färjan då och då. När vi närmade oss Schlüttsiel kunde vi se en stor vit klump som stod på hallig Olands strand, en flock med skedstorkar. Den blev föremål för vårt huvudintresse när vi kört iland. Snabbt upp med tubarna och så upp på vallen för att få bättre sikt. Avståndet är stort men vi kan räkna in mer än 100 individer i flocken. Vi fortsätter upp till krönet på vallen så att vi får utsikt över Hauke-Haien Koog den mellersta delen. Här är ljuset bra men avstånden blir även här lite stora. Nedanför för oss på gräset ganska nära springer dock flera spovsnäppor tillsammans med brushannar. Ute på vattnet så kan vi leta upp flera arter simänder snatterand, bläsand, gräsand, kricka och skedand. En god bas för att lära sig simänder. Några skärfläckor lyser som vita spotlights och på kanten av lagunen en bit bort står det flera skedstorkar. Längs kanten på andra sidan hittar vi några svarttärnor och bland dessa dansar det små graciösa måsar dvärgmåsar. När vi summerar så kan vi räkna till mer än 50 ex. Vi tar bussen och kör bort till parkeringsplatsen nästan mitt på lagunens västra sida. Här är ljuset sämre men vi kommer närmre en del av fåglarna. Jag hittar en rödspov men ganska omgående så lyfter den tillsammans med myrspovar och kustsnäppor. Flocken svänger några gånger över lagunen innan den tar kurs mot tidvattensstränderna utanför. I luften upptäcker vi att det är två rödspovar med innan de försvinner över vallen. På andra sidan av lagunen går det två ägretthägrar. Ibland försvinner någon av dem in bland vassen men dyker upp igen. Vi hittar också resans första bruna kärrhök, en hona som svävar över vasshavet. Vi fortsätter några hundra meter bortåt för att titta på den norra delen av Hauke-Haien. Här får man klättra lite över grind eller taggtråd innan man kommer upp på vallen. Här är ljuset bättre då vi står i den sydöstra delen av lagunen. 8

9 Det kryllar av fågel, mycket gäss och änder. Bland vadarna kan vi njuta av många svartsnäppor. De är alltid roliga att titta på så här års, förutom att de är elegant graciösa så varierar dräkten från full sommar till full vinter med allt emellan. Härligt! Vi hittar också tre rödspovar som fortfarande har kvar mycket av sin sommardräkt. De är kraftfullt röda och det verkar gå ner ganska långt på magen. Mina tankar dras till den isländska rödspoven jag såg i Skottland för några veckor sedan. Målarten i den här delen av koogen är svarthalsad dopping och det dröjer inte så länge innan vi har hittat flera individer. Även här finns det många eleganta dvärgmåsar och svartsnäppor och vi räknar de förstnämnda till minst 20 ex. När vi går tillbaks till bilarna så kommer det en tysk fågelskådare. Han har varit ansvarig för rapporteringen i det här området i 20 års tid och han bekräftar mina tankar om att det är isländska rödspovar. Han berättar också om den svartbrynade albatrossen som just nu befinner sig bland knölsvanar på ön Sylt. Den har funnits i området under många år och tidigare har den vistats bland havssulorna på Helgoland. De har troligen varit för aggressiva mot den och nu har den flyttat till Sylt där den gör fruktlösa försök att flörta med knölsvanarna. Troligen den fågel som sågs på Västkusten här i Sverige under hösten. Han berättar också om den större beckasinsnäppan som setts i Rickelsbüller Koog under några dagar och vi får information hur vi skall hitta den. Dags att checka in på vårt hotell nere i Arlau några mil bort. Vi börjar med lunch och när den är klar så får vi våra rum. Än är inte hotellet fullt men det kommer att bli fram till helgen. Efter incheckning så blir det skådning i det närliggande Beltringharder Koog. Vi börjar vid gömslet längs vägen ut mot Lüttmoorsiel. Där är det som vanligt mycket fågel och vi kan på närhåll studera grågäss, skäggdoppingar, svarthalsade doppingar, snatteränder och skedänder. Tre roständer blir en lite oväntad obs. När vi tittar på västbanken på lagunen så hittar vi en dvärgkanadagås bland de vitkindade gässen. Den ligger snällt och visar upp sig. Vi fortsätter fram till Lüttmoorsiel. Det finns inte så mycket fågel på plats men kvalitén på obsarna är hög. I strandkanten står det två vackra småtärnor och där springer kärrsnäppor, spovsnäppor, kustsnäppor, kustpipare och myrspovar. Mest intressant är de svartbenta strandpiparna som står ganska nära oss i det korta gräset. De är lite svårräknade men vi kommer fram till siffran ex. Något man inte är van vid, men det blir något vi kommer att slå nästa dag. Nu har eftermiddagen runnit ifrån oss och det är dags att tänka på finalen vid middagsbordet på Arlau. Onsdag 2 augusti Fågelskådning före frukost! Ack så härligt, man arbetar upp hungern så att maten smakar extra bra. Vi går bara över vallen vid hotellet så är vi nere i Beltringharder Koog. I den här delen dominerar vass men det finns också en större damm där man ofta kan hitta något matnyttigt. Vi söker oss genom vassen, den är hög och blöt så här på morgonen. Rörsångare hör till de vanliga fåglarna här och vi ser också sävsångare. Det dröjer inte länge förrän vi också hör pinget från några skäggmesar. De visar sig så att alla får chansen att se dem, men mötet blir ändock ganska kort. Längs trädridån bort mot gömslena sitter det som vanligt många dagfjärilar, framförallt vackra amiraler. Ute över de betade markerna ser vi både brun kärrhök och havsörn. Vid det första gömslet är det motljus ut över vattnet och svårobserverat men vi hittar ändå en smådopping. Finast är de skäggmesar som sätter sig väldigt nära i vassen runt gömslet. Vi går över till gömsle nr 2. Här är det högvatten och ganska mycket fågel änder och vadare men en del på lite långt håll. Vi ser i alla fall tre olika ägretthägrar men saknar kanske lite tubarna som står hemma på hotellrummet. När vi går tillbaks så får vi bättre ljus på fåglarna i dammen och vi kan konstatera att fyra av änderna är årtor. Ett smådoppingspar matar sin unge. Det är helt otroligt hur liten den är. Man förstår att de inte kan häcka där det finns gäddor. Nu var frukosten lättuggad och planerna för dagen börjar ta form. Vi börjar med en tur ut till Lüttmoorsiel igen för att titta mer på de svartbenta. När vi passerar gömslet så kommer det en gracil gammal ängshökshanne flygande rakt emot oss. Allt går så snabbt, alltför snabbt för kameran och den passerar oss på riktigt närhåll och försvinner bort över vallen. Dvärgkanadagåsen står kvar på samma ställe som i går. Nu har tidvattnet börjar att sjunka men det är fortfarande en hel del fågel kvar inne i Saltvattenssjön. I gräset hittar vi de svartbenta strandpiparna och den här gången står de mer still och prydligt uppradade. Jag räknar till 64 ex, vilken fantastisk siffra! Dvärgkanadagås i Beltringharder Koog. Foto: Ola Bondesson Vi kör bort till den delen vi besökte på morgonen nedanför vårt hotell, nu beväpnade med tubar. Det vi inte riktigt hade räknat med är att vattnet i Saltvattenssjön varierar i takt med tidvattnet. Nu är det lågvatten och ganska tomt på fågel, inte de stora mängder vi hade på morgonen. Att det finns förbindelse ut mot havet blir vi verkligen varse då vi hittar två knubbsälar som ligger vilande på en sandrevel en bit bort. En ganska udda syn med två sälar inne i ett mindre vattenområde som man upplever som en lagun/mindre sjö! Vi får dock vår belöning ur fågelsynpunkt. En rovfågel kommer flygande mot oss och den ser lite större ut. När den gör ett utfall och försvinner ner bakom några gräsvallar ser man att det är en pilgrimsfalk. Den kommer upp igen och gör några utfall mot fåglar utan att lyckas. Sedan fortsätter den mot oss och passerar på bra obsavstånd. Vi kan följa den långt bort i riktning mot Husum. Troligen är det en av fåglarna i paret som häckar på silobyggnaderna. Nu siktar vi söderut och passerar Husum och tar sikte på området kring Tetenbüll. Första stopp blir vid Everschopsiel där tidvattensstränder kan bjuda på stora fågelmängder. Nu är vattnet på väg ut och fåglarna är redan långt ute. Avstånden blir stora och speciellt svårt blir det så här på sommaren med värmedaller. Största behållningen är tjejerna som gyttjebadar på andra sidan om åmynningen. Likt uttrar glider de nerför gyttjekanorna på andra sidan. 9

10 Gluttsnäppa i Margrethe Kog. Foto: Ola Bondesson De verkar verkligen njuta och så fort de glidit ner så kravlar de upp igen och kastar sig utför en ny kana. För att bli rena så får de utnyttja de stensatta partierna invid slussmynningen där de kan gå i och upp utan att smutsa ner sig. Det dröjer dock inte länge förrän de är borta och kastar sig i kanorna på nytt. Nu känns det som att vi skall kasta oss på lunchbordet och som tur är ligger det bara bakom vallen. Ett imbiss in the middle of nowhere, helt otroligt att det finns underlag att driva en servering här. I Sverige fungerar det ju inte ens att ha matställen längs de stora vägarna. Det är ingen liten matsedel man erbjuds heller och maten är god. När vi också sörplat i oss vår cappucino så är siktet inställt på Wasserkoog (Tetenbüller Speicherkoog ser man också som namn på lokalen) men här är vattennivån högre än vanligt. Inga bra platser för vadarna att ställa sig på alltså. Eftermiddagen skyndar in och vi styr i stället mot staden Tönning där det finns en stor utställning kring Nationalparken Schleswig-Holstein Multimaar Wattforum. Det är väl värt ett besök med mycket information kring det här viktiga området. Tilltalande dioramor och framförallt de många akvarierna med olika typer av fiskar och andra havslevande djur typ krabbor, hummer, musslor etc. Det blir avslutningen på dagens aktiviteter och sedan har vi cirka 5 mil upp till vårt hotell och det väntande middagsbordet. Torsdag 3 augusti Den här dagen var avsatt för ett besök på Helgoland och därför åt vi tidig frukost vid Tyvärr var inte vädergudarna med oss denna dag. Det är stormvarning för Helgoland och en klass 1 varning utfärdad för området. Därför tvingas vi ställa in turen och tänka om. Det får bli norra Tyskland i stället och försöka gömma sig bakom vallarna så mycket som möjligt då vinden kommer från väster. Det regnar på morgonen när vi kör norrut men när vi når fram till södra delen på Hauke-Haien Koog så börjar regnet att avta. Jag hoppar ur bussen för att spana. Fördelen med en minibuss är att man kan fälla upp bakluckan och få lite regnskydd under den. Nackdelen är att det blir ganska kyligt för de som sitter kvar i bussen och alla kan ju inte få skydd under bakluckan. Sikten är begränsad i regndiset men jag lyckas hitta en rostand bland nilgässen på gräset på koogens sydsida. Nilgässen är många, hela 155 ex står uppradade. Det är också gott om vitkindade gäss, grågäss och änder. Det blir kanske inte så mycket nytt att titta på men det är mycket fågel. Ny resart blir dock småsnäppa och när vi kommer upp till mellersta delen av koogen så plockar vi också in mosnäppa. I mellersta delen kan vi räkna ända till 106 dvärgmåsar den här dagen. Allt blir möjligt när vallen skyddar från den hårda västvinden. Nästa mål blir gränsen mellan Danmark och Tyskland med Magrethe Kog i norr och Rickelsbüller Koog i söder. Här ägnar vi mest uppmärksamhet åt den danska delen före lunch. Det är mycket fågel att titta på med kärrsnäppor, kustsnäppor, kustpipare, spovsnäppor, rödbenor, gluttsnäppor, större strandpipare, myrspovar som de dominerande arterna. Alla på bra observationsavstånd. Mest anmärkningsvärt är det stora antalet svartsnäppor. Jag kan räkna till mer än 500 individer i alla möjliga dräkter. Plötsligt smyger en ung duvhökshona upp och flyger förbi alldeles framför näsan på oss. Coolt är bara förnamnet! Det är ganska mycket skådare i området, främst danska och de bekräftar att den större beckasinsnäppan varit synlig under gårdagen. När vi sett oss mätta på alla fåglarna är det dags att även mätta magarna. Värdshuset i Rickelsbüller vill inte servera oss lunch denna dag så vi fortsätter till Neukirchen i stället. Där hittar vi Landgasthof Fegetasch som serverar en utmärkt lunch. Samtidigt klarar vi av två nya resarter i form av fasan och turkduva. Efter lunch tar vi sikte på södra delen av Rickelsbüller Koog där den större beckasinsnäppan har setts. Jag har varit där nere några gånger tidigare och spanat in rariteter såsom smalnäbbad simsnäppa och gulbröstad snäppa. Det 10

11 är en bit över en kilometer att gå så det är tur att vallen även här skyddar mot västvinden. Det har också börjat spricka upp i molntäcket och solen tittar fram och lyser på oss. Temperaturen stiger upp till knappa 20 grader, ganska behagligt med andra ord. När vi kommit fram till området i södra delen på koogen är det bara att sätta i gång och spana. Några skärfläckor står fint uppradade en bit ut i vattnet. Där står också en myrspov och efter en stund landar också en rödspov. Båda är i vinterdräkt och ger fina möjligheter till jämförande studier. Även här finns det några dvärgmåsar och på vägen ner har vi sett svarttärna. Vi hittar enkelbeckasiner när vi letar men beckasinsnäppan ser vi inte. Skam den som ger sig och vi fortsätter spanande lite mindre intensivt. Några njuter av solskenet när Anders hittar en god kandidat upptryckt i strandkanten på andra sidan vattnet. Det ser mycket lovande ut och vi skyndar oss raskt framåt för att komma närmre den misstänkte. När vi är så nära det går utan att ta till vadtekniken går det bra att studera den större beckasinsnäppan. Den gör inte mycket väsen av sig där den står med ryggen mot oss, mestadels sovande med näbben instucken under vingen. Ibland tittar den dock upp och då kan vi se den långa näbben och det tydliga ögonbrynet. Alla får tillfälle att studera fågeln och det känns som ett bra avslut på dagens skådning. Nu har vi lika lång väg tillbaks till bilarna. Anders visade verkligen att det lönar sig vara ihärdig. På vägen tillbaks till hotellet får vi tillfälle att njuta av ännu en gammal ängshökshanne. Middagen smakar utmärkt även denna kväll liksom kvällswhiskyn. Fredag 4 augusti Denna dag börjar också med regn och blåst. Vi börjar ändå med en promenad från hotellet före frukost. Vid kraftstationen och slussen några hundra meter söderut hittar vi en gammal svart rödstjärtshanne som matar två ungfåglar. Alltid lika vackra att skåda och speciellt hannen är en gnistrande juvel. Aptiten har ökat och frukostbuffén närmas med stort självförtroende. Dagen är tänkt för fågelskådning i södra Danmark företrädesvis. Jag har fått rapporter om häckande svarthakad buskskvätta vid Emmerlev Klev någon mil norr om den lilla staden Höjer i sydvästligaste hörnet på Danmark. Dit ställer vi färden först. Det är ett jordbruksområde med en del betade ängar och buskar som ser lovande ut. Vi scannar dock förgäves alla stängselstolpar och taggtrådar utan att kunna hitta någon svarthakad. Vi går runt lite och passerar längs kanten på en liten talldunge, unikt med skogsskådning i det här området. Gransångare och gärdsmyg sjunger och vi hittar också tre grå flugsnappare. Vi får ge upp projekt svarthakad busk och i stället ta sikte på Hjerpsted där det tidigare funnits kornsparv. På vägen dit passerar vi en stor måsflock på ett plöjt fält. Där får vi fina möjligheter att studera några vackra silltrutar. Vid Hjerpsted har vi inte heller någon tur med kornsparvarna. Belöningen blir en gammal, vackert utfärgad hanne av blå kärrhök. När den först kommer så tänker vi på ängshök och det tar en stund innan polletten ramlar ner. Det är mer vanligt med blå kärrhök längre söderut i Vadehavet Holland och västra Tyskland än här i Danmark. Nu är det inte långt kvar till dagens huvudmål Ballum Sluse. Där har man fin översikt av ängsmarkerna bakom vallen och Vadehavet utanför vallen och innanför Römö, som ligger på andra sidan. I norr begränsas sikten av den milslånga vallen som förbinder Römö med fastlandet. Nedanför slussen låg tidigare båtplatsen där trafiken till och från Römö utgick innan vallen med bilvägen byggdes. Bygget av vallen påbörjades 1938 men blev fördröjt p.g.a. Andra Världskriget. Invigningen skedde i slutet av I början var vallen 8 m bred men har utvidgats till 12 m nu då biltrafiken stadigt ökat och på sommaren kan bilar passera dagligen. I det här området söder om vallen samlas de största mängderna skärfläckor i de norra delarna av Vadehavet. Römödaemningen och skärfläckor. Foto: Ola Bondesson Detta var något vi fick uppleva och när den gamla havsörnen patrullerade området så lyfte givetvis änder, gäss och vadare. De kritvita skärfläckorna är en fantastisk syn att se i luften när flockarna är stora och det är de här på sensommaren. Den här dagen uppskattade vi antalet till minst fåglar. Ett fantastiskt skådespel när alla dessa tar till vingarna! En böljande, bländande vit, pulserande massa som likt en orm slingrar sig fram och tillbaks över himlen. Det vita hos skärfläckan är vitare än vitaste vitt. Bland alla gässen hittar vi också en ensam stripgås. Lunchen har infunnit sig och vi söker oss till något ställe där vi kan hitta mat. Ballum Sluse Kro är tyvärr som vanligt stängd och vi kör in till Ballum hotell. De har också slutat servera luncher men när de inser att de ganska lätt kan tjäna en hacka på en utsvulten Avifaunagrupp så bjuds vi in. Det blir danska smörebröd för hela slanten, tre handmådder som danskarna säger. Det innebär att man inte själv får välja vad som kommer på smörebrödet utan det blir vad köket har. Alla får dessutom inte samma smörebröd så det är spännande att se vad som kommer på ens egna. Det står genast klart att det hade räckt med två för att man skulle ha gått mätt från lunchbordet. Tre stycken fantastiska smörebröd är ljuvligt men man blir rasandes mätt. Resten av dagens skådning gör vi på dansk-tyska gränsen. Vi börjar med att besöka gömslet vid Rickelsbüller Koog. En gök sitter i buskridån ut till gömslet och sticker i väg när vi kommer. Ljuset är inte så bra från gömslet så här dags på dagen och observationerna blir därför mindre bra. Då är det bättre när man blickar ut över den danska sidan och Margrethe Kog från vägen. Det är högvatten och otroliga mängder med vadare samlade inne i kogen. Kärrsnäpporna dominerar och antalet uppskattas till minst fåglar. På andra plats kommer kustsnäpporna med minst fåglar. Det är ett bländande skådespel att se denna mängd av vibrerande fågelkroppar som ilar, pickar, springer, fladdrar, går, flyger i en otrolig blandning. Vi hittar också två subadulta havsörnar som poserar flitigt för oss. Imponerande fåglar på så här nära håll, enorma näbbar! Vi kan också njuta av småtärnor och svarttärnor som ömsom sitter på pålar eller marken och vilar, eller som dyker eller skummar vattenytan i sin jakt på föda. Vi 11

12 Kväll på Langeness. Foto: Ola Bondesson har cirka en timmes bilkörning tillbaks till hotellet och den väntande kvällsvarden. Lördag 5 augusti Sista skådardagen och vi åker tidigt utan frukost för att hinna med färjan ut till Amrum. Färjeturen tar 1,5 h och då hinner vi med att äta en stadig frukost. De serverar inte så mycket mat på färjan men frukosten är rejäl. Färjeturen går ganska stillsamt trots den friska västvinden då den går i lä bakom de yttre öarna. Norr om oss passerar vi semesterön Föhr och i söder passerar Langeness som ett pärlband av bebyggda kullar. Det är nästan bara warften med sina byggnader som syns. Det ser ut som att de flyter på vattnet och att det inte finns något mellan dem. Man tvingas lyfta kikaren för att konstatera att det fortfarande är land emellan dem när vi kommit en bit på håll. När vi närmar oss Amrum så ser vi att det springer en hel del fågel på sandbanken utanför hamnen. Det är ganska lågt vatten men floden är på väg in. Vi spanar av banken när vi kommit iland i Wittdün och där finns en hel del myrspovar, kärrsnäppor, brushannar och kustsnäppor. Förgäves letar vi efter sandlöpare som brukar vara rätt så vanliga på de yttre öarna. Där finns dock många roskarlar och vi kan räkna till minst 20 fåglar insprängda bland de andra vadarna. Kentska tärnor är det också gott om härute precis som ute på Langeness. I vattnet hitom banken dyker också en sjöorrehanne. Våra fordon denna dag är varsin E-bike och dessa hämtar vi ut hos cykeluthyraren i hamnen. Vi väljer att cykla längs öns östra sida. Den är öppen och vacker och följer Vadehavet. På flera ställen ser vi vackra flockar med strandskator. Det märks att det varit en sommar med mycket nederbörd. Delar av cykelvägen är inte asfalterad och på sina ställen är det ganska lerigt och lite svårforcerat. Amrum är en typisk frisisk ö och inte någon hallig. Kusten på västra sidan ut mot Nordsjön består av en enda lång och bred sandstrand. Här finns också ett stort dynlandskap och innanför detta ett mindre skogsområde. På öns centrala del och den östra sidan finns mycket odlad mark och betesmarker. Längs med den östra sidan mot Vadehavet finns skyddsvallar och här är stränderna dominerade av lera och växtlighet som klarar de stora tidvattenvariationerna. Det är öar som är populära turistmål genom sina fantastiska sandstränder ut mot Nordsjön. Halvvägs når vi byn Nebel som vi passerar kryssandes genom alla turister. Efter en knapp mils cykling är vi framme vid Norddorf. Här finns ett stort område där vadarna söker sig in vid högvatten och vi timar det nästan perfekt. Vi hade kunnat vara en halvtimme tidigare men vi får i alla fall uppleva hur det inkommande tidvattnet tränger fåglarna allt närmre land och till slut återstår det bara för dem att tätt packade stå och vänta i vegetationen till dess att vattnet börja dra sig tillbaka igen. De dominerande vadararterna är myrspov och storspov. Antalet storspovar uppskattar vi till minst och antalet myrspovar är nästan lika högt. De står i tre täta klumpar längs det kilometerlånga strandpartiet, tyvärr lite för långt håll för fotografering men på bra tubhåll. Dags att syna konditorierna i Norddorf. Där ligger Café Schilt mitt i byn och erbjuder en fabulös tårtdisk, att välja här sätter en under hård press. För egen del så väljer jag marsipan med valnötsgrädde, den tyska marsipanen är av absoluta världsklass, så även här. Det verkar dock som att alla är mycket nöjda med sina val. Vägen tillbaks till Wittdün går längs öns västra sida på Waldweg. Namnet talar ju om att vägen går genom skogen på den här sidan ön. Det är ganska tyst men vi plockar i alla fall in några skogsarter som svartmes och rödhake. Strax innan fyren söker vi oss ut en liten sväng i dynlandskap. Här finns en hel del dagfjärilar främst amiraler. När vi kommit en bit ut flyger en fältpiplärka förbi oss men det blir tyvärr bara reseledaren som hinner med att registrera den. Bland 12

13 dynerna ser vi också flera bruna kärrhökar, minst två ungfåglar vittnar om att häckningen har lyckats detta år. Det är en härlig upplevelse att glida fram med en E-bike i det här landskapet men alla sagor har ett slut. Så även denna när vi strax efter två lämnar tillbaks dem till cykeluthyraren. Färjan avgår vid och då är vi tillbaks i Dagebüll vid Det betyder att vi hinner med att stanna vid Hauke-Haien Koog och ta en avskedskådning. Mycket fågel som vanligt och vi räknar skedstorkarna till minst 125 ex, reserekord! Däremot har dvärgmåsarna tunnat ut en del. Rödspovarna har däremot ökat och vi får ihop 23 ex som flyger ut och ställer sig i Vadehavet. En ägretthäger är på plats. Vinden har avtagit och solen värmer skönt. Det är svårt att slita sig men vi inser att maten kallar nere på hotellet. Söndag 6 augusti Det här blir en transportdag. Några är morgonpigga och är nere och tittar på de svarta rödstjärtarna borta vid kraftstationen före frukost. Efter frukosten packar vi bussen och ger oss iväg vid från hotellet. I dag är inte trafiken så tät och det rullar undan utan några direkta stopp. Vi förmiddagsfikar på södra Jylland och lunchar på Karlslunde söder om Köpenhamn. I god tid kan vi sätta av tågresenärerna vid Hyllievång i Malmö. Anders, Eva och jag fortsätter mot Växjö där vi rullar in framåt 18-tiden. Resan känns lyckad. Vi har inte haft superflyt med vädret, men så har det ju varit hela den här sommaren. Det har dock inte påverkat oss så mycket. Det var resan ut till Helgoland som blåste inne men det kändes som att vi fick god kompensation med skådningen på fastlandet den dagen. I övrigt har vi sett mycket fågel och flera mycket stora flockar med t.ex. kärrsnäppor, storspovar och skärfläckor. Flockar som man inte ser här hemma i Sverige. Ola Bondesson Strandskator. Foto: Ulf Wallgren 13

14 Knölsvan Beltringharder Koog. Foto: Ola Bondesson Artlista fåglar Tyskland 1 Grågås Anser anser 2 Dvärgkanadagås Branta hutchinsii 1 Beltringharder Koog 1.8 och 1 Beltringharder Koog Prutgås Branta bernicla bernicla 1 adult Langeneß Vitkindad gås Branta leucopsis Observerad 4 dagar totalt 5 Knölsvan Cygnus olor Observerad 4 dagar totalt 6 Nilgås Alopochen aegyptiaca 2 adult Hauke Haien Koog Nord 1.8, 8 juvenil Hauke Haien Koog Nord 1.8, 155 Hauke Haien Koog Süd 3.8 och 2 längs vägen 3.8. Observerad 4 dagar totalt 7 Gravand Tadorna tadorna Observerad 6 dagar totalt 8 Rostand Tadorna ferruginea 3 Beltringharder Koog 1.8 och 1 Hauke Haien Koog Süd Snatterand Anas strepera strepera Observerad 4 dagar totalt 10 Bläsand Anas penelope 4 Hauke Haien Koog 1.8 och 4 Hauke Haien Koog Gräsand Anas platyrhynchos platyrhynchos Observerad 6 dagar totalt 12 Skedand Anas clypeata 2 Beltringharder Koog 1.8 och 4 Hauke Haien Koog Årta Anas querquedula 4 Hotel Arlau-Schleuse Kricka Anas crecca crecca Observerad 3 dagar totalt 15 Brunand Aythya ferina Observerad 3 dagar totalt 14

15 16 Vigg Aythya fuligula Observerad 3 dagar totalt 17 Ejder Somateria mollissima mollissima Tämligen allmän Wittdün hamn 5.8. Observerad 4 dagar totalt 18 Sjöorre Melanitta nigra 1 adult Wittdün hamn Knipa Bucephala clangula clangula Tämligen allmän Hauke Haien Koog 1.8 och Tämligen allmän Hauke Haien Koog Nord Småskrake Mergus serrator 1 Langeneß 31.7 och 3 Lüttmoorsiel Fasan Phasianus colchicus 3 längs vägen Smådopping Tachybaptus ruficollis ruficollis 1 adult Hotel Arlau-Schleuse 2.8, 1 adult Hotel Arlau-Schleuse 2.8 och 1 juvenil Hotel Arlau-Schleuse Skäggdopping Podiceps cristatus cristatus Observerad 5 dagar totalt 24 Svarthalsad dopping Podiceps nigricollis nigricollis Tämligen allmän Hauke Haien Koog Nord 1.8, Tämligen allmän Beltringharder Koog 1.8 och 1 juvenil Hauke Haien Koog Süd Skedstork Platalea leucorodia leucorodia 100 Hallig Oland 1.8, 3 Beltringharder Koog 2.8 och 125 Hauke Haien Koog 5.8. Observerad 4 dagar totalt 26 Gråhäger Ardea cinerea cinerea 27 Ägretthäger Ardea alba alba 2 Hauke Haien Koog 1.8, 1 Hauke Haien Koog Süd 1.8, 3 Beltringharder Koog 2.8, 1 Hauke Haien Koog Süd 3.8, 1 Hauke Haien Koog Süd 4.8 och 1 Hauke Haien Koog Storskarv Phalacrocorax carbo 29 Sparvhök Accipiter nisus nisus 1 ex längs vägen 29.6 och 1 längs vägen 6.8 Fågeln 29/6 observerad i Sverige 30 Brun kärrhök Circus aeruginosus aeruginosus 1 adult Hauke Haien Koog 1.8, 1 adult Hauke Haien Koog Nord 1.8, 10 längs vägen 2.8 och 15 längs vägen 3.8. Observerad 4 dagar totalt 31 Ängshök Circus pygargus 1 adult Beltringharder Koog 2.8 och 1 adult längs vägen Röd glada Milvus milvus milvus 2 längs vägen 6.8 Endast observerad i Sverige 33 Havsörn Haliaeetus albicilla albicilla 1 Hotel Arlau-Schleuse 1.8 och 1 subadult Hotel Arlau-Schleuse Ormvråk Buteo buteo 2 Beltringharder Koog Rörhöna Gallinula chloropus chloropus Tämligen allmän Langeneß 30.7, Tämligen allmän Hooge 31.7 och Tämligen allmän Langeneß Observerad 3 dagar totalt 36 Sothöna Fulica atra atra Observerad 4 dagar totalt 37 Strandskata Haematopus ostralegus ostralegus 38 Skärfläcka Recurvirostra avosetta 3 Hauke Haien Koog 1.8 och 3 Hauke Haien Koog Nord 1.8. Observerad 3 dagar totalt 39 Tofsvipa Vanellus vanellus 40 Ljungpipare Pluvialis apricaria 1 Langeneß 30.7 och 30 Langeneß Observerad 5 dagar totalt 41 Kustpipare Pluvialis squatarola squatarola 50 Langeneß 30.7, 50 Langeneß 31.7, 6 Langeneß 1.8 och 5 längs vägen 2.8. Observerad 6 dagar totalt 42 Större strandpipare Charadrius hiaticula 3 Langeneß 30.7 och 5 Langeneß Observerad 6 dagar totalt 43 Svartbent strandpipare Charadrius alexandrinus alexandrinus 15 Langeneß 1.8 och 64 Langeneß Enkelbeckasin Gallinago gallinago gallinago 3 Langeneß Observerad 4 dagar totalt 15

16 45 Större beckasinsnäppa Limnodromus scolopaceus 1 adult Rickelsbüller Koog Rödspov Limosa limosa islandica: 3 Hauke Haien Koog Nord 1.8 limosa: 2 Hauke Haien Koog 1.8, 1 Hauke Haien Koog Süd 3.8, 1 Rickelsbüller Koog 3.8 och 23 Hauke Haien Koog Myrspov Limosa lapponica lapponica Langeneß 29.7, Langeneß 30.7 och Norddorf, Amrum Småspov Numenius phaeopus phaeopus 3 Hooge 31.7 och 10 Langeneß Observerad 5 dagar totalt 49 Storspov Numenius arquata arquata 200 Langeneß 30.7, 200 Langeneß 31.7 och Norddorf, Amrum 5.8. Observerad 6 dagar totalt 50 Svartsnäppa Tringa erythropus Observerad 3 dagar totalt 51 Rödbena Tringa totanus Observerad 6 dagar totalt 52 Gluttsnäppa Tringa nebularia Observerad 5 dagar totalt 53 Skogssnäppa Tringa ochropus 1 Hotel Arlau-Schleuse Grönbena Tringa glareola 1 Langeneß Observerad 5 dagar totalt 55 Drillsnäppa Actitis hypoleucos 5 Langeneß Observerad 4 dagar totalt 56 Roskarl Arenaria interpres interpres Upp till 15 Langeneß , 5 Hooge 31.7 och 20 Wittdün hamn Kustsnäppa Calidris canutus 15 Färja Langeness 29.7, Langeneß 30.7 och Langeneß Observerad 3 dagar totalt Kustsnäppor på Langeness. Foto: Ola Bondesson 58 Småsnäppa Calidris minuta 1 Hauke Haien Koog Süd Mosnäppa Calidris temminckii 1 Hauke Haien Koog Spovsnäppa Calidris ferruginea 6 Hauke Haien Koog 1.8 och 5 Langeneß 1.8. Observerad 3 dagar totalt 61 Kärrsnäppa Calidris alpina 500 Langeneß Observerad 5 dagar totalt 62 Brushane Philomachus pugnax Observerad 3 dagar totalt 63 Skrattmås Chroicocephalus ridibundus Observerad 6 dagar totalt 64 Dvärgmås Hydrocoloeus minutus 50 Hauke Haien Koog 1.8, 20 Hauke Haien Koog Nord 1.8, 2 Hauke Haien Koog Süd 3.8, 106 Hauke Haien Koog 3.8 och 10 Rickelsbüller Koog 3.8. Observerad 3 dagar totalt 65 Fiskmås Larus canus 66 Havstrut Larus marinus Observerad 4 dagar totalt 16

17 67 Gråtrut Larus argentatus 68 Silltrut Larus fuscus intermedius Observerad 5 dagar totalt 69 Kentsk tärna Thalasseus sandvicensis 400 Langeneß Observerad 4 dagar totalt Kentsk tärna på Langeness. Foto: Ola Bondesson 70 Småtärna Sternula albifrons albifrons 1 Langeneß 30.7, 4 Hauke Haien Koog 1.8, 2 Langeneß 1.8, 2 Langeneß 2.8 och 3 Hauke Haien Koog 3.8. Observerad 5 dagar totalt 71 Fisktärna Sterna hirundo hirundo Observerad 6 dagar totalt 72 Silvertärna Sterna paradisaea 1 Färja Langeness Svarttärna Chlidonias niger niger 3 Hauke Haien Koog 1.8, 1 Hauke Haien Koog 3.8 och 5 Rickelsbüller Koog Skogsduva Columba oenas oenas 1 Hauke Haien Koog Ringduva Columba palumbus palumbus 5 Langeneß Observerad 6 dagar totalt 76 Turkduva Streptopelia decaocto decaocto 5 längs vägen 4.8. Observerad 3 dagar totalt 77 Gök Cuculus canorus canorus 1 Hooge 31.7, 1 Hauke Haien Koog 1.8 och 1 Rickelsbüller Koog 4.8 Fågeln 29/7 sågs i Sverige 78 Tornseglare Apus apus apus 2 Hotel Arlau-Schleuse Tornfalk Falco tinnunculus tinnunculus 1 Hauke Haien Koog Nord 1.8, 1 Hotel Arlau-Schleuse 1.8, 10 längs vägen 2.8, 10 längs vägen 3.8 och 10 längs vägen 5.8. Observerad 5 dagar totalt 80 Pilgrimsfalk Falco peregrinus 1 Beltringharder Koog Skata Pica pica pica Observerad 6 dagar totalt 82 Kaja Coloeus monedula Wittdün hamn 5.8 och Norddorf, Amrum Råka Corvus frugilegus frugilegus Endast observerad i Sverige och Danmark 84 Svartkråka Corvus corone corone Observerad 6 dagar totalt 85 Gråkråka Corvus cornix cornix 17

18 86 Svartmes Periparus ater ater 3 Amrum dynområden Blåmes Cyanistes caeruleus caeruleus 88 Skäggmes Panurus biarmicus biarmicus 5 Hotel Arlau-Schleuse 2.8 och 2 hörda Rickelsbüller Koog Sånglärka Alauda arvensis arvensis Observerad 6 dagar totalt 90 Backsvala Riparia riparia riparia 91 Ladusvala Hirundo rustica rustica 92 Hussvala Delichon urbicum urbicum 93 Lövsångare Phylloscopus trochilus 94 Gransångare Phylloscopus collybita 95 Sävsångare Acrocephalus schoenobaenus 96 Rörsångare Acrocephalus scirpaceus scirpaceus Flera Beltringharder Koog 2.8 och 1 hörd Norddorf, Amrum 5.8. Rörsångare Beltringharder Koog. Foto: Ola Bondesson 97 Gärdsmyg Troglodytes troglodytes troglodytes 1 Hotel Arlau-Schleuse Stare Sturnus vulgaris vulgaris 99 Koltrast Turdus merula merula 100 Rödhake Erithacus rubecula rubecula 1 Amrum dynområden Svart rödstjärt Phoenicurus ochruros gibraltariensis 1 adult Langeneß 30.7, 1 adult Hotel Arlau-Schleuse 4.8, 2 juvenil Hotel Arlau-Schleuse 4.8, 1 adult Hotel Arlau-Schleuse 6.8 och 2 juvenil Hotel Arlau-Schleuse Stenskvätta Oenanthe oenanthe 1 Langeneß Gråsparv Passer domesticus domesticus 104 Pilfink Passer montanus montanus Observerad 6 dagar totalt 105 Gulärla Motacilla flava Observerad 6 dagar totalt 18

19 106 Sädesärla Motacilla alba 107 Fältpiplärka Anthus campestris 1 Amrum dynområden Ängspiplärka Anthus pratensis 109 Grönfink Chloris chloris chloris Observerad 5 dagar totalt 110 Hämpling Linaria cannabina cannabina Observerad 3 dagar totalt 111 Gråsiska Acanthis flammea 112 Steglits Carduelis carduelis carduelis Observerad 3 dagar totalt 113 Sävsparv Emberiza schoeniclus schoeniclus Knubbsälar utanför Langeness. Foto: Ola Bondesson Däggdjur Tyskland 1 Fälthare Lepus europaeus 1 Beltringharder Koog Vildkanin Oryctolagus cuniculus 3 Knubbsäl Phoca vitulina 27 Färja Langeness 31.7, 1 Färja Langeness 1.8 och 2 Beltringharder Koog 2.8. Observerad 4 dagar totalt 19

20 Strandskata på Langeness. Foto: Ola Bondesson Artlista fåglar Danmark 1 Grågås Anser anser 2 Stripgås Anser indicus 1 Ballum Sluse Kanadagås Branta canadensis canadensis 5 Saltvandssøen Vitkindad gås Branta leucopsis 5 Knölsvan Cygnus olor 6 Gravand Tadorna tadorna 7 Snatterand Anas strepera strepera 8 Gräsand Anas platyrhynchos platyrhynchos 9 Kricka Anas crecca crecca 10 Ejder Somateria mollissima mollissima 11 Fasan Phasianus colchicus 1 adult längs vägen Skedstork Platalea leucorodia leucorodia 1 Ballum Sluse Gråhäger Ardea cinerea cinerea 14 Storskarv Phalacrocorax carbo 15 Sparvhök Accipiter nisus nisus 1 längs vägen 29.7 Fågeln 29/7 observerad i Sverige 16 Duvhök Accipiter gentilis 1 juvenil Saltvandssøen Margrethe Kog Brun kärrhök Circus aeruginosus aeruginosus 18 Blå kärrhök Circus cyaneus 1 adult Hjerpsted Röd glada Milvus milvus milvus 5 längs vägen 29.7 Endast observerad i Sverige 20