Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer. Hushållen lånade allt mer

Transkript

1 Finansräkenskaper fjärde kvartalet 2015 Finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer Financial accounts fourth quarter 2015 FM 17 SM 1601 I korta drag Hushållen lånade allt mer Hushållen lånade 64 miljarder kronor under fjärde kvartalet 2015 och den årliga låneökningstakten var 7,1 procent, vilket är den högsta sedan Samtidigt sjönk den finansiella skuldkvoten då de finansiella tillgångarna ökade mer än skulderna. Hushållens lån har ökat de senaste åren och hushållens nettoupplåning, nytagna lån minus amorteringar, var 64 miljarder under fjärde kvartalet Under helåret 2015 ökade hushållens lån med 231 miljarder och den årliga låneökningstakten var 7,1 procent, vilket är den högsta sedan Vid utgången av 2015 uppgick hushållens lån, som till största del utgörs av bostadslån, till miljarder kronor. Hushållens finansiella tillgångar ökade med 336 miljarder kronor under fjärde kvartalet 2015, något som främst förklaras av en stigande Stockholmsbörs. Den finansiella skuldkvoten, skulder i förhållande till finansiella tillgångar, har sjunkit under de senaste åren då de finansiella tillgångarna ökat mer än skulderna. Den finansiella skuldkvoten är negativ korrelerad med börsutvecklingen och under fjärde kvartalet, då Stockholmsbörsen, enligt affärsvärldens generalindex, steg med 6,2 procent, sjönk följaktligen skuldkvoten. Nicolai Nystrand, SCB, tfn , nicolai.nystrand@scb.se Caroline Ahlstrand, SCB, tfn , caroline.ahlstrand@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Finansinspektionen, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie FM17 Finansräkenskaper, Kvartal. Utkom den 23 mars URN:NBN:SE:SCB-2016-FM17SM1601_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 Finansinspektionen och SCB 2 FM 17 SM 1601 Finansiell skuldkvot och börsutveckling, procent respektive index Bostadsinstitutens finansiering De senaste åren har hushållens skuldsättning ökat, men bostadsinstituten har inte emitterat värdepapper i motsvarande utsträckning som hushållen tagit upp nya lån. På fyra år har utestående bostadspapper endast ökat med 67 miljarder kronor samtidigt som deras utlåning till hushåll ökat med 420 miljarder. Bostadsinstituten har istället finansierat sin utlåning via inlåning från svenska banker. Bostadsinstitutens emitterade räntebärande värdepapper och inlåning samt hushållens lån i bostadsinstitut, ställningsvärden, mdkr

3 Finansinspektionen och SCB 3 FM 17 SM 1601 Riksbanken stödköpte statsobligationer Under fjärde kvartalet 2015 stödköpte Riksbanken svenska statsobligationer för ytterligare 44 miljarder kronor. Riksbankens innehav av svenska statsobligationer uppgick vid slutet av kvartalet till 166 miljarder kronor. Den största delen av stödköpen har gjorts under 2015.

4 Finansinspektionen och SCB 4 FM 17 SM 1601 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Återhämtning på Stockholmsbörsen 5 Lägre hushållssparande 6 Kraftig ökning av hushållens transaktioner i lån 8 Riksbanken stödköpte ytterligare statsobligationer 9 Riksbanken emitterade certifikat 10 Monetära finansinstituts inlåningen från utlandet minskade kraftigt 10 Ny värdering av statens aktieinnehav 11 Statens skuld och finansiella sparande 12 Positivt sparande för Sociala trygghetsfonder 13 Tabeller Finansiellt sparande för olika sektorer 2015 kv 4, transaktioner (mnkr) Finansiellt sparande för olika sektorer 2015 kv 3, transaktioner (mnkr) Finansiellt sparande enligt finansräkenskaperna, per kvartal (mdkr) 16 Teckenförklaring 19 Fakta om statistiken 20 Detta omfattar statistiken 20 Definitioner och förklaringar 20 Så görs statistiken 20 Statistikens tillförlitlighet 21 Bra att veta 21 Revideringar 21 Annan statistik 22 In English 23 Households' borrowing increased 23 Financing of housing credit institutions 23 The Riksbank purchased treasury bonds as support measure 24 List of tables 25

5 Finansinspektionen och SCB 5 FM 17 SM 1601 Statistiken med kommentarer Återhämtning på Stockholmsbörsen Under det sista kvartalet 2015 steg Stockholmsbörsen, enligt Affärsvärldens generalindex, med 6,2 procent och på helåret noterades en ökning med 6,8 procent. Börsåret, som kan sammanfattas som volatilt, inleddes med en kraftig uppgång som följdes av börsnedgångar under kvartal två och tre. Kronan stärktes mot andra valutor under det fjärde kvartalet och TCW-indexet sjönk med två procent. Under året har indexet, som används för att mäta kronans värde mot en viktad korg av andra valutor, varit på en relativt stabil nivå. När det gäller specifika valutor stärktes kronan mot Euron och handlades för 9,14 kronor vid utgången av fjärde kvartalet, en minskning med 0,28 kronor från det närmast föregående kvartal. Dollarn handlades i linje med tidigare kvartal till runt 8,35 kronor. Under fjärde kvartalet 2015 togs två reporäntebeslut. Den 27 oktober beslutade Riksbanken om bibehållen reporäntan på minus 0,35 procent och att utöka köpen av statsobligationer med 65 miljarder. Enligt beslutet om utökade stödköp kommer Riksbankens innehav att uppgå till 200 miljarder vid halvårsskiftet Beslutet den 14 december innebar ingen förändring av penningpolitiken men Riksbanken signalerade fortsatt hög beredskap att göra penningpolitiken än mer expansiv om så skulle behövas. Mot bakgrund av förbättringar på den amerikanska arbetsmarknaden och tilltro till att inflationen är på väg mot målet på två procent, beslutade den amerikanska centralbanken Federal Reserve den 16 december att höja sin styrränta från intervallet 0,0-0,25 procent till 0,5 procent. Den amerikanska styrräntan har sedan december 2008 hållits inom intervallet. På räntemarknaden steg de svenska, amerikanska och eurozonens långa statsobligationsräntorna under det fjärde kvartalet Den svenska 10-åriga statsobligationsräntan handlades vid utgången av året till 0,99 procent, en ökning med 28 räntepunkter från det tredje kvartalet. Den amerikanska motsvarigheten steg med 21 räntepunkter och handlades till 2,27 procent. Eurozonens 10-åriga statsobligationsränta handlades till 0,63 procent, vilket innebar en ökning med fyra räntepunkter från tidigare kvartal. Samtliga av dessa statsobligationsräntor handlas under de historiska genomsnitten.

6 Finansinspektionen och SCB 6 FM 17 SM 1601 Lägre hushållssparande Hushållens finansiella sparande, transaktioner i finansiella tillgångar minus transaktioner i skulder, uppgick till minus 13 miljarder kronor för fjärde kvartalet Inte sedan 2007 har sparandet varit negativt under ett fjärde kvartal. I normalfallet är hushållens sparande högst under andra kvartalet då merparten av aktieutdelningarna och skatteåterbäringen äger rum. Under tredje och fjärde kvartalet är sparandet normalt lägre. Det höga sparandet fjärde kvartalet 2008 återspeglar oron vid finanskrisens upprinnelse då hushållens konsumtionsutgifter minskade med hela 3,4 procent på årsbasis. Det låga sparandet fjärde kvartalet 2015 är en kombination av låga transaktioner på tillgångssidan och höga transaktioner på skuldsidan. Hushållens finansiella sparande, fjärde kvartalet, transaktioner, mdkr För helåret 2015 landade det finansiella sparandet på 159 miljarder kronor, vilket var något lägre än de tre närmast föregående åren. Främst beror det på att transaktionerna i skulder ökade snabbare än tillgångarna. Under 2012 ökade hushållens skulder med 105 miljarder kronor, tre år senare var skuldökningen mer än fördubblad och uppgick till sammanlagt miljarder, vilket motsvarar nära en tredjedel av värdet på de finansiella tillgångarna.

7 Finansinspektionen och SCB 7 FM 17 SM 1601 Hushållens finansiella tillgångar, skulder och finansiella sparande, transaktioner, mdkr Finansiella tillgångar Skulder Finansiellt sparande Trots rekordlåga räntor låg hushållens inkomster kvar på bankkontona under Sammanlagt ökade bankinlåningen med 127 miljarder och uppgick vid utgången av året till nära miljarder kronor. Sedan tidsseriens början 1995 är det bara under 2007 som insättningarna netto varit högre. Direktsparandet i fonder gick i motsatt riktning och under 2015 var intresset för fonder lägre än under 2013 och 2014, 27 miljarder i nettoköp att jämföra med 47 respektive 60 miljarder åren innan. Intresset för räntefonder minskade och utflödet uppgick netto till 11 miljarder kronor för De kraftiga svängningarna på börsen återspeglas inte i transaktionerna, köp och försäljningar, av direktägda aktier vilka legat relativt konstant, i jämförelse med fonder och inlåning, under de senaste tjugo åren. Störst var hushållens nettoförsäljningar 2006 då de nettosålde aktier för 36 miljarder kronor.

8 Finansinspektionen och SCB 8 FM 17 SM 1601 Hushållens sparande i noterade aktier, fonder samt inlåning, transaktioner, mdkr Inlåning Noterade aktier Fondandelar Kraftig ökning av hushållens transaktioner i lån Hushållens lån i bank och bostadsinstitut har haft en stadig uppgång efter några år av lägre tillväxttakt mellan åren År 2012 var nettoökningen, nytagna minus förfallna lån, 109 miljarder kronor. Tre år senare var ökningen den dubbla och i kronor räknat högre än något tidigare år. Tillväxten har dock varit högre då lånestocken befinner sig på en högre nivå Tillväxttakten i hushållens lån i bank och bostadsinstitut uppgick till sju procent 2015, vilket endast är halva tillväxttakten mot 2005 då den låg på 14 procent. Hushållen hade vid utgången av 2015 skulder som uppgick till miljarder kronor, där merparten bestod av lån i bank och bostadsinstitut, vilka stod för miljarder. Hushållens lån i bank och bostadsinstitut, transaktioner och tillväxttakt, mdkr och procent % 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Transaktioner (vänster) Tillväxttakt (höger) I finansräkenskaperna redovisas hushållens finansiella tillgångar och skulder. Reala tillgångar såsom byggnader och mark ingår inte. Av de finansiella till-

9 Finansinspektionen och SCB 9 FM 17 SM 1601 gångarna utgörs tre tiondelar av tjänstepension och drygt två tiondelar av tillgångar i bostadsrättsandelar. Inlåning och det direkta aktieinnehavet är var för sig dubbelt så högt som innehavet i fondandelar. Runt hälften av tillgångarna är mindre likvida och kan inte utnyttjas för konsumtion i närtid. Sammantaget uppgick tillgångarna vid utgången av fjärde kvartalet 2015 till miljarder kronor. Hushållens finansiella tillgångar, vid utgången av år 2015, andelar Tjänstepension Bostadsrättsandelar Aktier Inlåning Privat försäkringssparande Fonder Övriga tillgångar Över tid har vissa tillgångsposter förändrats och andra legat mer konstant. Störst förändringen har skett för bostadsrättsandelarna som haft en hög värdeutveckling samtidigt som de också ökat i antal till följd av både nybyggnation och ombildningar. År 2000 stod bostadsrättsandelarna för nio procent av hushållens tillgångar medan de år 2015 utgjorde över 20 procent. Tjänstepensionerna har under samma period ökat från 23 till 30 procent. Något som ökat men som fått lägre vikt i förhållande till hushållens totala tillgångar över tiden är hushållens direktägande i noterade aktier samt privat försäkringssparande. Båda minskade i andel med runt sju procentenheter mellan åren. Således är det de mindre likvida tillgångarna såsom tjänstepension och bostadsrättsandelar som står för allt större andel av hushållens finansiella tillgångar. Riksbanken stödköpte ytterligare statsobligationer Under fjärde kvartalet 2015 fortsatte Riksbankens stödköp av statsobligationer. Köpen uppgick till 44 miljarder kronor under kvartalet. Under hela 2015 nettoköpte Riksbanken statsobligationer för 159 miljarder. Riksbankens totala innehav uppgick vid utgången av 2015 till 166 miljarder.

10 Finansinspektionen och SCB 10 FM 17 SM 1601 Riksbankens innehav och nettoköpt av statsobligationer, ställningsvärden och transaktioner, mdkr k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k Ställningsvärden (vänster) Transaktioner (höger) Riksbanken emitterade certifikat I samband med finanskrisens utbrott i slutet av 2008 emitterade Riksbanken korta värdepapper i syfte att öka likviditeten på den svenska finansmarkanden. Köparna var då liksom nu de svenska bankerna. Efter några kvartal utan stödåtgärder från Riksbanken har det sedan fjärde kvartalet 2012 funnits en emitterad stock korta värdepapper på marknaden som under senare kvartal successivt ökats. Vid utgången av året uppgick finanssektorns tillgångar i Riksbankscertifikat till 143 miljarder. Riksbankscertifikat, ställningsvärden, mdkr k1 k3 k1 k3 k1 k3 k1 k3 k1 k3 k1 k3 k1 k3 k1 k Monetära finansinstituts inlåningen från utlandet minskade kraftigt De monetära finansinstitutens 1 nettoinlåning från utlandet minskade med 310 miljarder, där 287 miljarder kronor utgjordes av nettoinsättningar och 23 miljarder var växelkurseffekt. Utlandets nettouttag var historiskt höga. Den totala inlåningen från utlandet uppgick till miljarder kronor vid slutet av kvartalet. 1 Monetära finansinstitut (MFI), innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder)

11 Finansinspektionen och SCB 11 FM 17 SM 1601 Monetära finansinstituts inlåning från utlandet, ställningsvärden och transaktioner, mdkr k1 k3 k1 k3 k1 k3 k1 k3 k1 k3 k1 k3 k1 k3 k1 k Ställningsvärden (vänster) Transaktion (höger) Ny värdering av statens aktieinnehav Statens onoterade aktier har i samband med denna publicering reviderats upp med i genomsnitt 127 miljarder kronor för perioden 2011 och framåt. Detta beror på att en ny metod som speglar marknadsvärdet har ersatt den tidigare kapitalandelsmetoden. Den nya metoden baseras till stor del på en nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden. Uppgifterna för det marknadsvärderade onoterade innehavet erhålls från Näringsdepartementet årligen. Metodbytet påverkar omvärderingen och ställningsvärdet men inte transaktionsvärdet och därmed inte statens finansiella sparande. I samband med publiceringen av finansräkenskaperna har även andra statliga tillgångar reviderats, vilket beskrivs under avsnittet Revideringar. Statens onoterade aktier, ställningsvärden, mdkr k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k Ny metod Gammal metod

12 Finansinspektionen och SCB 12 FM 17 SM 1601 Statens skuld och finansiella sparande Totalt uppgick den marknadsvärderade statsskulden vid utgången av det fjärde kvartalet 2015 till miljarder kronor, varav huvuddelen bestod av räntebärande värdepapper som uppgick till miljarder kronor. Utöver räntebärande papper ingår övriga skuldinstrument 2, inlåning, lån och tjänstepensionsskuld i statsskulden som ackumulerat uppgick till 504 miljarder kronor. Under fjärde kvartalet 2015 minskade den marknadsvärderade statsskulden med knappt fyra miljarder kronor. Svenska kronan apprecierades något under kvartalet, cirka tre procent mot euron och 0,5 procent mot amerikanska dollarn. Samtidigt steg den svenska 10-åriga statsobligationsräntan med 28 räntepunkter under kvartalet. Båda effekterna bidrog till att minska marknadsvärdet på den svenska statsobligationsstocken med 17 miljarder kronor. Statsobligationsstocken minskade med ytterligare 25 miljarder kronor till följd av att staten inte emitterade obligationer i samma omfattning som det varit förfall. Statens skuld, ställningsvärden, mdkr k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k Obligationer Tjänstepensionsskuld Övrig skuld Certifikat Inlåning, lån Skulder totalt Statens nyupplåning under det fjärde kvartalet bestod till stor del av kortfristiga räntebärande värdepapper. Staten emitterade certifikat till ett värde av 63 miljarder kronor, varav 19 miljarder kronor i statsskuldsväxlar och 44 miljarder kronor i Commercial papers. Commercial papers emitteras normalt för att möta kortfristiga skuldförbindelser. De emitteras vanligen till ett rabatterat pris från nominellt värde och har i allmänhet lägre räntekostnad än på obligationer på grund av den kortare löptiden. Statens finansiella sparande, transaktioner i finansiella tillgångar minus transaktioner i skulder, var negativt fjärde kvartalet 2015 och uppgick till minus 15 miljarder kronor. För helåret 2015 uppgår statens finansiella sparande till minus en miljard kronor vilket är 31 miljarder kronor högre än genomsnittet för de närmast föregående fem åren. 2 Här ingår handelskrediter, periodiseringar av skatter och sociala avgifter samt övriga obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter.

13 Finansinspektionen och SCB 13 FM 17 SM 1601 Statens finansiella sparande, transaktioner, mdkr k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k4 k1 k2 k3 k Positivt sparande för Sociala trygghetsfonder Sektorn sociala trygghetsfonder består av de fem AP-fonderna i det allmänna pensionssystemet, den traditionella försäkringen inom premiepensionssystemet samt vissa andra tillgångar och skulder som Pensionsmyndigheten förvaltar inom premiepensionssystemet. Sektorn uppvisade ett finansiellt sparande på en halv miljard under det fjärde kvartalet Under kvartalet köpte sociala trygghetsfonder räntebärande värdepapper för nio miljarder samtidigt som sektorn sålde aktier och andelar för 17 miljarder. Sektorns nettoförmögenhet uppgick vid slutet av 2015 till miljarder kronor, vilket innebar en ökning under året på knappt fyra procent. Det finansiella sparandet summeras till 10 miljarder under helåret. Även under 2014 var det finansiella sparandet positivt och noterades till fyra miljarder.

14 Finansinspektionen och SCB 14 FM 17 SM 1601 Tabeller 1. Finansiellt sparande för olika sektorer 2015 kv 4, transaktioner (mnkr) 1. Net lending(+)/net borrowing(-) by institutional sectors 4 th quarter 2015, transactions (SEK million) Summa Total Icke finansiella bolag Nonfinancial corp. Finansiella bolag Financial corp. Offentlig förvaltning General government Hushåll HIO 3 svenska Summa sektorer Household NPISH 3 Swedish Total, sectors Utlandet Rest of the world Finansiellt sparande Net financial transactions Finansiella tillgångar Financial assets Monetärt guld och SDR Monetary gold and SDRs Sedlar, mynt och inlåning 1 Currency and deposits Certifikat 2 Short term securities Obligationer och förlagsbevis Long term securities Lån Loans Sv. börsaktier Sw. listed shares Sv. ej börs. akt. Sw. unlisted sh Sv. andra ägarandelar Other equity Sv. fondandelar Sw. mutual fund sh Utl. aktier, andelar och fondandelar Foreign shares and other equity Försäkringssparande Insurance technical reserves Finansiella derivat Financial derivatives Handelskrediter och förskott Trade credits and advances Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Other accounts receivable Summa skulder Total liabilities Monetärt guld och SDR Monetary gold and SDRs Sedlar och mynt Currency Inlåning 1 Deposits Certifikat 2 Short term securities Obligationer och förlagsbevis Long term securities Lån Loans Börsnoterade aktier Listed shares Ej börsnoterade aktier Unlisted shares Andra ägarandelar Other equity Fondandelar Mutual funds shares Försäkringssparande Insurance technical reserves Finansiella derivat Financial derivatives Handelskrediter och förskott Trade credits and advances Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Other accounts payable ) Inkl. riksgäldsspar. National debt savings included. 2.) Inkl. statsskuldväxlar. Treasury bills included. 3.) Hushållens icke-vinstdrivande organisationer. Non profit institution serving households.

15 Finansinspektionen och SCB 15 FM 17 SM Finansiellt sparande för olika sektorer 2015 kv 3, transaktioner (mnkr) 2. Net lending(+)/net borrowing(-) by institutional sectors 3 rd quarter 2015, transactions (SEK million) Summa Total Icke finansiella bolag Nonfinancial corp. Finansiella bolag Financial corp. Offentlig förvaltning General government Hushåll HIO 3 svenska Summa sektorer Household NPISH 3 Swedish Total, sectors Utlandet Rest of the world Finansiellt sparande Net financial transactions Finansiella tillgångar Financial assets Monetärt guld och SDR Monetary gold and SDRs Sedlar, mynt och inlåning 1 Currency and deposits Certifikat 2 Short term securities Obligationer och förlagsbevis Long term securities Lån Loans Sv. börsaktier Sw. listed shares Sv. ej börs. akt. Sw. unlisted sh Sv. andra ägarandelar Other equity Sv. fondandelar Sw. mutual fund sh Utl. aktier, andelar och fondandelar Foreign shares and other equity Försäkringssparande Insurance technical reserves Finansiella derivat Financial derivatives Handelskrediter och förskott Trade credits and advances Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Other accounts receivable Summa skulder Total liabilities Monetärt guld och SDR Monetary gold and SDRs Sedlar och mynt Currency Inlåning 1 Deposits Certifikat 2 Short term securities Obligationer och förlagsbevis Long term securities Lån Loans Börsnoterade aktier Listed shares Ej börsnoterade aktier Unlisted shares Andra ägarandelar Other equity Fondandelar Mutual funds shares Försäkringssparande Insurance technical reserves Finansiella derivat Financial derivatives Handelskrediter och förskott Trade credits and advances Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Other accounts payable ) Inkl. riksgäldsspar. National debt savings included. 2.) Inkl. statsskuldväxlar. Treasury bills included. 3.) Hushållens icke-vinstdrivande organisationer. Non profit institution serving households.

16 Finansinspektionen och SCB 16 FM 17 SM Finansiellt sparande enligt finansräkenskaperna, per kvartal (mdkr) 3. Net lending(+)/net borrowing(-) according to financial accounts, quarterly (SEK billion) kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 Summa kvartal Icke-finansiella bolag Non-financial corporations ,2-23,1 10,5 16,1 10, ,7-88,1 1,0-57,5-108, ,4-39,1 16,2-109,9-200, ,1 135,9-39,5 80,3 144, ,5-70,3-21,0 60,2-117, ,7-49,1-180,8 57,8-242, ,5 36,6 38,0-39,5-66, ,4 72,6-64,3 78,0 104, ,7-86,4 82,1 31,2 6, ,1-28,1 21,0 90,4-6, ,2-35,8 2,5 99,6-60, ,9-58,4 4,3-100,3-253, ,7-171,2-56,0-61,8-392, ,5-56,5 101,7 46,8-47, ,2-88,4 52,0-2,7 96, ,8-9,1 48,2 81,2-7, ,9-87,1-71,0 34,5-120, ,4-41,3 14,4-15,4-81, ,5-88,8-83,5 179,4-117, ,0-82,5 42,7-38,5-77,4 Finansiella bolag Financial corporations ,2 43,7 3,9 33,1 171, ,9 24,5-21,8 60,6 57, ,4 44,4 12,1 23,9 55, ,3-22,7 30,3-7,3 39, ,9 61,3-14,2 46,7 102, ,9 4,3 165,0 113,5 347, ,9 45,7 25,6 42,0 132, ,8-36,2 20,8 4,6 48, ,8 11,2-33,3-18,5 0, ,9 20,2 15,7-57,6-6, ,9-80,4-24,2-5,8-7, ,9-125,2 63,0 157,3 196, ,2-35,9-53,8 132,9 52, ,5 106,5 46,4 27,9 268, ,6-8,2-1,1-32,5-112, ,0-4,6 50,3 25,5 158, ,3-29,3 69,4 59,9 164, ,6 36,4-3,2 55,2 133, ,6 7,5 56,7 21,0 140, ,9-32,6-1,8 25,9 47,3 Offentlig förvaltning General government ,1 11,7-39,9-17,1-47, ,2 18,9-14,4-34,5-20, ,0 52,8-14,5-26,7 23, ,6 27,2-4,4-4,5 35, ,3 12,6 0,5 8,9 62, ,7 8,8-12,6-2,2 13, ,9-17,5-7,0-27,1-22, ,7 16,6 7,0-30,4-13, ,4 27,2 11,1-9,5 20, ,5 49,4 0,2-20,9 39, ,7 23,6-6,1-7,0 66, ,4 40,2 47,3-12,2 119, ,7 45,7 29,1-53,8 66, ,2 16,8 5,6-76,7-22, ,0 17,9 19,2-75,6-6, ,1 26,7 2,8-63,1-7, ,8 15,2 10,4-48,1-29, ,4 17,6-10,5-39,7-44, ,4-0,4 5,9-45,8-59, ,8 18,9 10,0-16,1 3,1

17 Finansinspektionen och SCB 17 FM 17 SM Finansiellt sparande enligt finansräkenskaperna, per kvartal (mdkr) 3. Net lending(+)/net borrowing(-) according to financial accounts, quarterly (SEK billion) kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 Summa kvartal Statlig förvaltning Central government ,5 4,3-40,8-24,3-64, ,9 9,6-13,3-47,3-31, ,8 45,8-29,2-24,0 6, ,2 42,4 2,0 8,0 66, ,1 6,8 9,2 16,0 62, ,1-4,6-0,3-6,7 138, ,7-11,6-9,1-27,3-34, ,9 12,7-9,9-27,4-32, ,7 17,6-2,8-9,9-14, ,6 36,7 1,9-34,8 0, ,0 11,3-15,0-9,4 27, ,1 24,0 36,4-7,8 75, ,1 32,6 10,8-33,4 39, ,9 17,7 5,0-66,0-19, ,0 6,2 13,9-59,3-19, ,8 19,5-4,4-48,7-12, ,6 5,8-3,3-26,0-38, ,0 9,8-7,6-23,3-41, ,3 3,8-3,4-19,8-48, ,5 17,9 8,3-14,6-0,8 Kommunal förvaltning Local government ,4-2,8-3,5 8,7 4, ,5-1,8-2,8 4,3-3, ,5-1,7-0,3-3,7-12, ,5-10,5 3,2-1,4-3, ,5 3,5-2,8-11,5-2, ,1 1,1-1,9-2,5-0, ,3-8,3 2,9-1,6-2, ,1-2,5 11,3-9,2-2, ,3 3,4 0,0-3,3 2, ,2 3,0-2,6 8,0 11, ,7-2,3 4,3-3,1 6, ,8-2,4 8,1-8,2 8, ,8 5,6 6,4-18,2-3, ,0-3,6-3,3-8,8-6, ,6 6,3 4,1-16,3 5, ,1-2,9 3,5-15,5-13, ,2 1,6 13,5-20,1-1, ,2 3,6 0,4-10,5-0, ,6-9,3 9,2-25,0-15, ,0-7,5 1,5-2,0-6,0 Sociala trygghetsfonder Social security funds ,1 10,2 4,3-1,6 11, ,2 11,2 1,7 8,6 14, ,7 8,7 15,0 1,0 29, ,1-4,7-9,6-11,0-27, ,6 2,4-5,9 4,4 2, ,4 12,3-10,4 7,0-124, ,8 2,3-0,8 1,8 14, ,3 6,5 5,6 6,2 21, ,0 6,2 13,9 3,7 32, ,9 9,7 0,9 5,9 27, ,0 14,6 4,6 5,4 31, ,5 18,6 2,7 3,9 35, ,8 7,6 11,9-2,2 31, ,7 2,7 3,9-1,9 4, ,3 5,4 1,2 0,0 7, ,3 10,2 3,7 1,1 19, ,5 7,8 0,2-2,0 10, ,4 4,2-3,2-5,9-3, ,3 5,1 0,1-1,0 4, ,7 8,5 0,2 0,5 9,9

18 Finansinspektionen och SCB 18 FM 17 SM Finansiellt sparande enligt finansräkenskaperna, per kvartal (mdkr) 3. Net lending(+)/net borrowing(-) according to financial accounts, quarterly (SEK billion) kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 Summa kvartal Hushåll Households ,4 31,3 41,7-1,6 113, ,9 35,5 27,9-0,3 81, ,9 6,6 8,3-2,4 38, ,2 30,7 37,9-20,4 72, ,4 26,6 40,3-34,6 33, ,8 33,6 5,7-20,4 45, ,5 48,1-1,3 35,3 113, ,9 38,3 12,5 11,4 104, ,3 26,7 2,7-10,3 40, ,0 30,8 3,0-4,0 52, ,7 8,3 7,9-23,3 35, ,2 55,6-8,2-0,8 78, ,1 41,8-0,8 51,4 145, ,5 37,3-10,1 8,3 78, ,3 41,3-14,3 6,4 66, ,1 57,1 8,3 22,2 124, ,9 86,2 19,2 5,6 164, ,8 96,4 16,7 25,8 201, ,7 97,5 14,0 21,0 193, ,1 111,1-4,0-13,4 158,7 HIO 1 NPISH ,0 4,2-2,6 2,2 3, ,6-1,0 0,1 1,3-0, ,1 0,0 0,7 1,0 1, ,1 2,0-0,3 0,4 4, ,2 6,2-2,9-1,3 6, ,7-0,7-0,5 2,5 4, ,1 0,4-1,7 0,4 2, ,9 0,8 2,2 1,9 7, ,8-1,8-0,5 0,3 0, ,5 0,7 3,6-1,7 2, ,0-3,7-0,3-2,7 0, ,3-2,0-2,8 1,7 1, ,0-1,2 1,5 2,0 5, ,8-1,7-0,2-1,3 2, ,4-1,6-0,1 2,6 4, ,0 2,2-1,0-2,2-4, ,2 1,9 0,2-2,0 3, ,4-3,2-2,6 1,5-0, ,2-2,7 5,0-1,0 4, ,3 0,2 4,2-9,5-0,9 Svenska fordringar mot utlandet ,7 67,7 13,6 32,8 251,8 Swedish claims on rest of the world ,4-10,3-7,2-30,4 8, ,0 64,6 22,8-114,1-81, ,1 173,1 23,9 48,5 296, ,6 36,5 2,7 80,0 87, ,4-3,2-23,2 151,2 168, ,1 113,3 53,7 11,0 158, ,3 92,1-21,7 65,4 252, ,0-23,2 62,0-6,9 68, ,2 72,9 43,6 6,2 80, ,1-88,0-20,2 60,8 33, ,9-89,9 103,5 45,7 143, ,4-120,7-80,0 70,8-122, ,5 102,4 143,4 4,9 280, ,3-39,0 55,8-101,8 48, ,4 72,3 108,6 63,6 263, ,5-13,1 28,2 49,9 182, ,0 105,8 14,7 27,4 207, ,4 13,0-1,9 174,6 161, ,5 15,0 51,0-51,7 130,8 1) Hushållens icke-vinstdrivande organisationer. Non-profit institutions serving households

19 Finansinspektionen och SCB 19 FM 17 SM 1601 Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

20 Finansinspektionen och SCB 20 FM 17 SM 1601 Fakta om statistiken Finansräkenskaperna är en del av nationalräkenskapssystemet och behandlar de finansiella aktiviteter som sker i samhällsekonomin. Syftet med finansräkenskaperna är att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt finansiellt sparande och finansiell nettoförmögenhet för olika samhällssektorer. Den EU-reglering som är styrande för statistiken är ENS 2010 (Europeiska Nationalräkenskapssystemet) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) Nr 549/2013. Detta omfattar statistiken Statistiken avser att omfatta hela den finansiella delen av samhällsekonomin och redovisas uppdelat på olika samhällssektorer. För varje sektor redovisas finansiella tillgångar och skulder uppdelat på olika finansobjekt. Definitioner och förklaringar Transaktioner definieras som förändringar i tillgångar och skulder rensat från värdeförändringar och eventuella omklassificeringar. Det finns tre huvudtyper av transaktioner; (1) köp och försäljning av överlåtbara finansobjekt såsom aktier och obligationer, (2) förändringar i fordringar och skulder till följd av uttag och insättningar, upptagande och amortering av lån och (3) finansiella fordringar som uppkommer som en motpost till en transaktion när det är tidsskillnad mellan transaktionen och den motsvarande betalningen. Ett exempel på sådana transaktioner är handelskrediter och skattefordringar. Finansiellt sparande definieras som summan av transaktioner för finansiella tillgångar minus summan av transaktioner för skulder under perioden. Ställningsvärden definieras som innehavet av utestående tillgångar och skulder per den sista i kvartalet. För överlåtbara objekt som aktier och obligationer redovisas dessa till marknadsvärde. Skillnaden mellan ställningsvärdet vid innevarande kvartals slut och föregående kvartals slut består av transaktioner, värdeförändringar och eventuella omklassificeringar. Ett vanligt begrepp som används istället för ställningsvärden är stockar. Finansiell nettoförmögenhet definieras som summan av ställningsvärden för utestående finansiella tillgångar minus summan av ställningsvärden för utestående skulder. Omklassificeringar uppstår exempelvis vid förändringar i populationen i det statistiska underlaget eller vid andra omvärldsförändringar. Monetära finansinstitut omfattar banker, bostadsinstitut, kommun- och företagsfinansierade institut och övriga kreditmarknadsbolag. Så görs statistiken Finansräkenskaperna ställs samman utifrån primärstatistikkällor för de olika sektorerna, bland annat finansmarknads-, kommun- och företagsstatistik. Statistikkällorna baseras på totalundersökningar med vissa undantag, bland annat för den icke-finansiella företagssektorn som baseras på urvalsundersökningar. Statistikkällor inriktat på vissa specifika finansobjekt så som svenska noterade aktier används också. Sammanställning och publicering av finansräkenskaper görs varje kvartal och benämns då kvartalsvisa finansräkenskaper. Varje år sammanställs och publiceras även årsvisa finansräkenskaper. De bygger på definitiva årsbokslut och mer komplett årsstatistik och är därför mer fullständiga än de kvartalsvisa finansräkenskaperna. Preliminära årsberäkningar

21 Finansinspektionen och SCB 21 FM 17 SM 1601 publiceras i samband med publiceringen av fjärde kvartalet i mars efterföljande år. Definitiva årsberäkningar publiceras i september efterföljande år. Statistikens tillförlitlighet Statistiken är preliminär och kan komma att ändras. Eftersom finansräkenskaperna baseras på ett antal olika primärstatistikkällor beror tillförlitligheten till stor del på kvaliteten i de enskilda statistikkällorna. Täckningsproblem förekommer på två olika sätt i finansräkenskaperna. Det kan finnas täckningsproblem i den primärstatistik som används. Ett exempel på det är undersökningar gällande icke-finansiella företag. De undersöks genom urvalsundersökningar. Det finns även täckningsproblem på grund av bristfällig statistik eller på grund av att statistik saknas för vissa sektorer. I sådana fall används residualberäkningar, där man utgår från den total som finns för hela ekonomin och reducerar den med kända uppgifter som finns för andra delsektor. Den rest som uppstår läggs sedan på den sektor som valts som residual i det enskilda fallet. Bra att veta Från och med 24 september 2014 baseras finansräkenskaperna på förordningen ENS 2010 (Europeiska Nationalräkenskapssystemet), vilken i sin tur baseras på SNA 2008 (System of National Accounts). SNA 2008 har tagits fram i samarbete med de stora internationella organisationerna FN, OECD, EU, IMF och Världsbanken. ENS 2010 är en tillämpning av SNA 2008 för EU-länderna. Anpassningen till ENS innebar bland annat ändrad sektorindelning, nya finansobjekt och nya definitioner av vissa finansobjekt. Tidigare baserades finansräkenskaperna på rekommendationen ENS 95 som i sin tur baserades på SNA 93. Revideringar Staten I samband med publiceringen av finansräkenskaperna fjärde kvartalet 2015 har statens onoterade aktieinnehav reviderats upp till följd av ny metod för marknadsvärdering. Detta har höjt statens finansiella nettoförmögenhet för perioden I genomsnitt höjs den finansiella nettoförmögenheten med 127 miljarder kronor. Även statens innehav i Riksbanken (FA5190 Andra ägarandelar) har reviderats. Nytt är att årets samt föregående års resultat inkluderats i ställningsvärdet. Detta görs för att få ett mer rimligt marknadsvärde. Påverkan på statens finansiella nettoförmögenhet är i genomsnitt två miljarder kronor för perioden 2012kv4-2015kv3. Innehavet i EIB och Nordiska investmentbanken med fler har klassats om från tidigare FA5120 Onoterade aktier till FA5190 Andra ägarandelar. Ställningsvärdena och transaktionerna avseende fondandelar, FA5200, för staten har införts ifrån 2011 och framåt. Dessa ställningsvärden och transaktioner redovisades tidigare som aktier. Detta medför ingen påverkan på den finansiella nettoförmögenhet eftersom det endast rör sig om omklassning från ett finansiellt instrument till ett annat. Ingen av de ovanstående revideringar har någon effekt på statens finansiella sparande eftersom det endast är ställningsvärdet samt omvärderingar som reviderats. I finansräkenskaperna periodiseras skatter via periodiseringsposten, AF8900. Då företag och hushåll i slutet av december 2015 satte in pengar på skattekonton hos Skatteverket i syfte att få ränta har finansräkenskaperna bokfört 18 miljarder kronor som skuld, FL2900 i staten. Detta påverkar enbart Maastrichtskulden och alltså inte statens finansiella sparande. Kvartalsperiodisering av skatter och sociala avgifter (FA8910/FL8910) har setts över för åren I samband med denna publicering har även nya periodiserings-

22 Finansinspektionen och SCB 22 FM 17 SM 1601 poster, andra än periodiseringar av skatter och sociala avgifter, implementerats. Dessa nya periodiseringar avser övriga obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter (FA8990/FL8990). Detta innebär att statens utestående skuld revideras upp med cirka 20 miljarder kronor. Beräkningarna för statens skulder har setts över och mindre revideringar av emitterade räntebärande värdepapper FL3100 Certifikat samt FL3200 Obligationer för perioden 2012 och framåt har skett. Annan statistik De reala nationalräkenskaperna beräknar också finansiellt sparande för olika samhällssektorer kvartals- och årsvis. Nationalräkenskapernas beräkning av det finansiella sparandet skiljer sig dock ifrån finansräkenskapernas genom att de beräknar det finansiella sparandet som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Resultaten skiljer sig tidvis avsevärt från varandras. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats,

23 Finansinspektionen och SCB 23 FM 17 SM 1601 In English Households' borrowing increased Households borrowed SEK 64 billion during the fourth quarter of 2015 and the annual rate of increase for loans was 7.1 percent, which is the highest since At the same time the financial debt ratio dropped as the financial assets increased more than the liabilities. Households' loans have increased in recent years and net borrowing of households, new loans minus mortgage payments, amounted to SEK 64 billion during the fourth quarter of During all of 2015, households' loans increased by SEK 231 billion and the annual rate of increase for loans was 7.1 percent, which is the highest since At the end of 2015, households' loans, which largely comprise housing loans, amounted to SEK billion. Households' financial assets increased by SEK 336 billion during the fourth quarter of 2015, which can mainly be explained by the rise on the Stockholm stock exchange. The financial debt ratio, debts in relation to financial assets, has fallen in recent years as the financial assets increased more than the financial debts. The financial debt ratio is negatively correlated with the stock market development; during the fourth quarter, the Stockholm stock exchange rose by 6.2 percent according to Affärsvärlden's general index and consequently the debt ratio fell. Financial debt ratio and stock market development, percent and index respectively Source: Statistics Sweden Financing of housing credit institutions In recent years, households' debt have increased, but the housing credit institutions have not issued debt securities to the same extent that households have taken new loans. In four years, outstanding housing securities have only increased by SEK 67 billion at the same time that their lending to households has increased by SEK 420 billion. Instead, the housing credit institutions have financed their lending via deposits from Swedish banks.

24 Finansinspektionen och SCB 24 FM 17 SM 1601 Housing credit institutions issued debt securities and deposits as well as households' loans in housing credit institutions, balance, SEK billions Source: Statistics Sweden The Riksbank purchased treasury bonds as support measure During the fourth quarter of 2015, the Riksbank purchased Swedish treasury bonds as a support measure for additional SEK 44 billion. The Riksbank's holdings of Swedish treasury bonds amounted to SEK 166 billion at the end of the quarter. The largest part of this purchase as a support measure was made during 2015.

25 Finansinspektionen och SCB 25 FM 17 SM 1601 List of tables 1. Net lending(+)/net borrowing(-) by institutional sectors 4 th quarter 2015, transactions (SEK million) Net lending(+)/net borrowing(-) by institutional sectors 3 rd quarter 2015, transactions (SEK million) Net lending(+)/net borrowing(-) according to financial accounts, quarterly (SEK billion) 16 Explanation of symbols 19