Hälsoinriktade insatser i hälso- och sjukvården - medel för verksamhetsutveckling

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Datum Diarienummer RS Regionkontoret Avdelningen för kunskapsstyrning Camilla Falk, Susanne Johansson Hälso- och sjukvårdsstrateg Hälso- och sjukvårdsutskottet Hälsoinriktade insatser i hälso- och sjukvården - medel för verksamhetsutveckling Förslag till beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott beslutar att: Bevilja Vårdcentralen Västra vall BVC ansökta medel om kronor Bevilja Vårdcentralen Västra vall-breared ansökta medel om kronor Bevilja Vårdcentralen Onsala ansökta medel om kronor Finansiering ( kr) sker genom de projektmedel som avsatts (5 Mkr 2016) för att utveckla och förbättra det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet i hälso- och sjukvården i Region Halland. Sammanfattning Under våren 2016 utlyste Regionstyrelsen medel för verksamhetsutveckling i syfte att förbättra det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet i hälso- och sjukvården i Region Halland. Tre ansökningar har nu bedömts av Avdelningen för kunskapsstyrning som alla uppfyller de kriterier som beslutats av Regionstyrelsen: Hälsofrämjande BVC, Vårdcentralen Västra vall BVC, RS Hälsofrämjande gruppbehandling psykisk hälsa, Vårdcentralen Västra vall- Breared, RS Sömnskola, Vårdcentralen Onsala, RS För en sammanfattande beskrivning av respektive projekt se bilaga 1.

2 2(4) Bakgrund I april 2016 beslutade Regionstyrelsen att anslå 5 miljoner kronor till projekt som syftar till att förbättra det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i hälso- och sjukvården i Region Halland. Projektmedel kan beviljas under högst två år och kan sökas av samtliga verksamheter i hälso- och sjukvården med offentlig finansiering i Region Halland. Ansökningarna bedöms utifrån följande kriterier: 1. Utvecklande arbete: Projektet bidrar till utveckling av det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet 2. Genomförbarhet och uppföljning: Aktiviteter, mål, budget och uppföljning hänger ihop på ett genomförbart sätt 3. Koppling till Region Hallands övergripande mål: Hälsan i Halland ska öka Skillnader i hälsa ska minska Ökad följsamhet till nationella riktlinjer 4. Samverkan: Projektet omfattas av flera olika verksamheter Projektets resultat kan komma fler verksamheter tillgodo Projektet bidrar till ny form av samverkan 5. Patientmedverkan: Patienter tar del av aktiviteter i projektet Patienter deltar aktivt i utformningen och genomförandet av projektet Tre ansökningar har nu bedömts av Avdelningen för kunskapsstyrning som alla uppfyller de kriterier som beslutats av Regionstyrelsen: Projektmedel för hälsoinriktade insatser - sammanfattande bedömning VC Västra Vall BVC VC Västra Vall-Breared VC Onsala Kriterier*: Uppfylls Uppfylls inte Uppfylls Uppfylls inte Uppfylls inte 1. Utvecklande arbete: Projektet bidrar till utveckling av det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet 2. Genomförbarhet och uppföljning: Aktiviteter, mål, budget och uppföljning hänger ihop på ett genomförbart sätt 3. Koppling till Region Hallands övergripande mål: Hälsan i Halland ska öka Skillnader i hälsa ska minska Ökad följsamhet till nationella riktlinjer 4. Samverkan: Projektet omfattas av flera olika verksamheter Projektets resultat kan komma fler verksamheter tillgodo Projektet bidrar till ny form av samverkan 5. Patientmedverkan: Patienter tar del av aktiviteter i projektet Patienter deltar aktivt i utformningen och genomförandet av projektet * Punkt 1-2 måste uppfyllas, samt minst ett kriterie under punkt 2-5.

3 3(4) Ekonomiska konsekvenser av beslutet Finansiering sker genom de av Regionstyrelsen beslutade projektmedel som syftar till att förbättra det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i hälso- och sjukvården i Region Halland. Beslutet innebär att totalt ca 3 Mkr beviljats hittills, av den totala utlysningen om 5 Mkr Bilagor Bilaga 1: Sammanfattning av projektansökningar Styrelsens/nämndens beslut delges Driftnämnden Närsjukvård Lokala nämnder Susanne Johansson, Avdelningen för kunskapsstyrning Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Magdalena Barkström Tf. hälso- och sjukvårdsdirektör

4 4(4) Sammanfattning av projektansökningar Bilaga 1 Hälsofrämjande BVC Ansvarig: Vårdcentralen Västra vall BVC Ansökta medel: kr Målgrupp: förskolebarn 5 år, föräldrar och personal på förskolan Projektbeskrivning: Bjuda in förskolor till BVC och genomföra olika aktiviteter för att prata om vikten av goda matvanor och rörelse. Övergripande mål: Ökad kunskap och medvetenhet om goda matvanor och vikten av rörelse bland personal, barn och föräldrar. Projekttid: 18 månader. Hälsofrämjande gruppbehandling psykisk hälsa Ansvarig: Vårdcentralen Västra vall-breared Ansökta medel: kr Målgrupp: unga vuxna med stress, ångest och depressionssymtom Projektbeskrivning: målgruppen erbjuds en manualbaserad gruppbehandling för förbättrad psykisk hälsa. Utvärdering sker med samma verktyg som används för Ångesthjälpen (program inom ramen för KBT via nätet), och resultaten kan därför jämföras. Övergripande mål: att unga vuxna med stress, ångest och depressionssymtom skall uppvisa en förbättrad psykisk hälsa. Minskade sjukskrivningstal. Projekttid: 6-12 månader. Sömnskola Ansvarig: Vårdcentralen Onsala Ansökta medel: kr Målgrupp: personer med sömnsvårigheter Projektbeskrivning: utarbeta ett utvecklat och mer riktat upplägg för sömnskolan i enlighet med best practice och ny evidensbaserad kunskap med verksamma tekniker. Sömnskolan skall vara det bästa alternativet för personer med sömnsvårigheter och ett föredöme för andra verksamheter som bedriver sömnskola. Övergripande mål: Bättre sömn och därmed också bättre hälsa för individen, minskade sjukskrivningstal samt minskat beroendet av sömnmediciner. Projekttid: 1 år.

5 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret RS Avdelningen för kunskapsstyrning Susanne Johansson, Hälso- och sjukvårdsstrateg Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa gravida med övervikt och fetma Förslag till beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott beslutar att: Ge Driftsnämnden Ambulans, Diagnostik och Hälsa i uppdrag att utveckla nya arbetssätt för ett mer strukturerat omhändertagande av gravida kvinnor med övervikt och fetma. Arbetet ska samordnas med Kvinnokliniken, Närsjukvården egen regi samt vårdcentraler i privat regi. Finansiering (ca 4,2 Mkr) ska ske med för ändamålet destinerade statsbidrag (15,9 Mkr 2016). Sammanfattning Den nationella överenskommelsen En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa syftar till att skapa en mer kunskapsbaserad och jämlik förlossningsvård, primärvård och annan hälso- och sjukvård som bidrar till att främja kvinnors hälsa. Högt BMI innebär allvarliga risker under både graviditet och vid förlossning. Under kommer Kvinnohälsovården utveckla nya arbetssätt för ett mer strukturerat omhändertagande av gravida kvinnor med övervikt och fetma. I utvecklingsarbetet ingår att genomföra kompetenshöjande insatser, att öka tillgången till dietist och sjukgymnast, att införa metoder inom Ungdomsmottagningen i förebyggande syfte samt att utveckla stödjande insatser och uppföljning av målgruppen även efter förlossning. Målet är att minska risken för komplikationer under graviditet och förlossning för både mamma och barn och begränsad viktuppgång under graviditet. Insatsen ska också bidra till mer hälsosamma levnadsvanor på lång sikt, och till att minska skillnader i hälsa.

6 2(8) Bakgrund Överenskommelsen En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa pågår och omfattar miljoner, varav 15,9 Mkr tilldelats Region Halland. Handlingsplanen, se bilaga, som har tagits fram i Region Halland ligger till grund för de insatser som ska genomföras inom ramen för överenskommelsen. Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem. 25 % av alla kvinnor som skrivs in i mödrahälsovården idag i Sverige är överviktiga (BMI>25), och ytterligare ca 12 % definieras som feta (BMI>30). Andelen gravida med övervikt och fetma i Halland är något mindre än i många andra län, men ökar precis som i övriga Sverige, och är mer vanligt bland personer med kort utbildning. Högt BMI vid graviditet innebär ökad risk för allvarliga komplikationer så som för tidig neonatal död och sent missfall eller dödfött barn. Det medför också en ökad risk för en långdragen förlossning och allvarliga förlossningsskador. Igångsättning och kejsarsnitt är vanligare bland kvinnor med högt BMI, liksom risken att drabbas av graviditetsdiabetes eller högt blodtryck. I dag skiljer sig gränserna för behandling av graviditetsdiabetes mellan landsting och regioner. Utifrån WHO:s rekommendationer om diagnostik av graviditetsdiabetes och för en mer jämlik vård har nationella gränsvärden tagits fram för när åtgärder bör sättas in. Rekommendationen följs dock ännu inte någonstans i landet. Hinder för införandet är oro för ökade kostnader och osäkerhet om nyttan. Under 2017 ges möjlighet att delta i en nationell studie som ska ge klarhet i vad de nya gränsvärdena får för konsekvenser för såväl kostnader som effekter på mammornas och barnens hälsa. Kvinnohälsovården kommer i samarbete med berörda aktörer under utveckla nya arbetssätt för ett mer strukturerat omhändertagande av gravida kvinnor med övervikt och fetma. För insatsen avser verksamheten genomföra kompetenhöjande insatser och öka tillgången till dietist och sjukgymnast. I insatsen ingår också att införa strukturerade metoder inom Ungdomsmottagningarna i förebyggande syfte, samt att utveckla stödjande insatser och uppföljning av målgruppen även efter förlossning. Kvinnohälsovåden avser också delta i studien där effekten av nya nationella gränsvärden för graviditetsdiabetes ska klargöras. Uppföljning Målet är att minska risken för komplikationer under graviditet och förlossning för både mamma och barn, begränsad viktuppgång under graviditet samt att bidra till förbättrad hälsa och mer hälsosamma levnadsvanor på lång sikt. Effektmål kommer att specificeras ytterligare i projektplanen.

7 3(8) Arbetet kommer att dokumenteras och följas upp kontinuerligt i samverkan med berörda aktörer. Uppföljning kommer att ske med hjälp av indikatorer i graviditetsregistret (BMI, viktuppgång under graviditet och självskattad hälsa), via VAS (levnadsvanor och förskrivning av Fysisk aktivitet på Recept, FaR) samt genom uppföljning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser. Uppföljningen avser att mäta: viktuppgång under graviditet utifrån fastställda målvärden (BMI >25 - max 9 kg, och BMI > 30 - max 6 kg) antal remisser till anestesikliniken (BMI >40) andel kvinnor i målgruppen som skattar sin hälsa som god eller mycket god andel kvinnor i målgruppen som har fått FaR förändring av eventuella ohälsosamma levnadsvanor andel av personalen som bedömer att de fått ökad kunskap i området och om stödjande metoder för att förebygga övervikt och fetma, samt för att begränsa viktuppgång under graviditet. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Den totala kostnaden för insatsen uppskattas under till 4,2 Mkr och omfattar personalkostnader, overheadkostnader, samt kostnader för komptensutveckling såsom utbildning av personal inklusive aktionslärande, och implementering av nya arbetssätt med stöd från specialistprofession. Finansiering sker med för ändamålet destinerade statsbidrag inom ramen för den nationella överenskommelsen En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Medel avropas efterhand och fördelas utifrån genomförda aktiviteter och ekonomisk redovisning. Utbetalning innebär inte löpande finansiering eller ramförstärkning.

8 4(8) Bilagor Bilaga 1: En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa handlingsplan Region Halland Styrelsens/nämndens beslut delges Driftnämnden Hallands sjukhus Driftnämnden Ambulans, Diagnostik och Hälsa Driftnämnden Närsjukvård Privata vårdcentraler Lokala nämnder Susanne Johansson, Avdelningen för kunskapsstyrning Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Magdalena Barkström Tf. hälso- och sjukvårdsdirektör

9 5(8) Bilaga 1 En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa handlingsplan Region Halland Inledning Svensk mödra- och förlossningsvård Den svenska mödra- och förlossningsvården håller hög medicinsk kvalitet i internationella jämförelser, men det finns utvecklingsområden. Det handlar om komplikationer och skador vid förlossningen, olikheter i den vård som ges samt i många regioner och landsting kompetens- och resursbrist inom såväl förlossningsvård som mödrahälsovård. Det finns också flera vanliga kvinnosjukdomar för vilka det saknas tillräcklig kunskap om. Vidare ses skillnader i hälsa mellan olika grupper vad gäller dödlighet, sjuklighet och självskattad hälsa. Särskilt utsatta är personer som är utlandsfödda, arbetslösa och personer med kort utbildning. Många av dem är kvinnor. Den nationella överenskommelsen En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa mellan regeringen och SKL syftar till att skapa en mer kunskapsbaserad och jämlik förlossningsvård, primärvård och annan hälso- och sjukvård som bidrar till att främja kvinnors hälsa. Kvinnohälsovården och förlossningsvården i Halland Halland har goda resultat i nationella jämförelser av kvalitet inom förlossningsvård och kvinnohälsovård 1. När det gäller förstföderskor som drabbats av allvarliga bristningar vid förlossning under åren redovisar Halland bäst resultat av samtliga landsting. Hälsotillståndet hos nyfödda barn är gott. I screeningprogrammet mot livmoderhalscancer syns en stadigt positiv trend. Andelen som lämnar gynekologiskt cellprov ökar i Halland och i den senaste tillgängliga mätningen uppnås det nationella målvärdet på 85 procents täckningsgrad. Det finns emellertid betydande skillnader mellan kommunerna. Att skapa en jämlik hälso- och sjukvård, och förutsättningar för en jämlik hälsa är en utmaning som både Halland och riket som helhet står inför. 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2015 (Socialstyrelsen) samt Öppna jämförelser, Jämlik vård 2015 Kvinnors hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen).

10 6(8) Andelen gravida med övervikt och fetma i Halland är något mindre än i många andra län, men ökar precis som i övriga Sverige. Övervikt och fetma ökar risken för allvarliga komplikationer under såväl graviditet som förlossning, och är mer vanligt bland personer med kort utbildning. Det förstärker vikten av att systematiskt stödja dessa patienter, inte minst med tanke på att utjämna skillnader i hälsa. Den begränsade tillgången till dietister i Region Halland försvårar detta arbete. Behovet av dietister kommer också öka vid införandet av nya nationella gränsvärden för graviditetsdiabetes. Andelen kvinnor i Sverige som röker eller snusar sent i graviditeten har minskat från drygt 8 procent 2002 till omkring 5 procent de senaste två åren. I Halland är siffran i nivå med riket, men av dessa en mycket låg andel snusare. Den största andelen rökare och snusare, cirka 15 procent, finns bland kvinnor med låg utbildning. Bland högutbildade kvinnor uppgår andelen inte ens till 1 procent 2. För att minska skillnader i hälsa är därmed det preventiva arbetet av fortsatt stor betydelse. Värt att notera är att 40 procent av dem som fortsätter röka under hela sin graviditet är under 25 år. Det ökade antalet asylsökande och det faktum att många asylsökande är i fertil ålder, har periodvis lett till en mycket ansträngd arbetssituation i kvinnohälsovården och förlossningsvården i Halland de senaste två åren. Patientgruppens stora tolkbehov, större risk att bära på resistenta bakterier och ofta förekommande oklara graviditetslängd har lett till ökad provtagning, begränsningar i hur patientrum på förlossning och BB har kunnat utnyttjas, samt extra besök för att fastställa graviditetslängden. Dessutom är kejsarsnitt mer vanligt i gruppen, som därmed kräver en större insats vid förlossning. Problem för asylsökande att transportera sig mellan hälso- och sjukvården och sitt boende samt tolkbristen har lyfts fram som särskilt svåra omständigheter för just Kvinnohälsvårdens och förlossningsvårdens patienter. Andra utmaningar för förlossningsvården och kvinnohälsovården är att kunna möta det ökade patientantalet och att hantera de ökade krav som ställs på den vård som ges. Det är i dagsläget svårt att tillgodose kompetensutvecklingsbehov hos personal då det finns begränsad möjlighet att ersätta personalen som är på utbildning. Vikten av att uppmärksamma kvinnans psykiska hälsa under graviditet är känd. Tidigare egen negativ förlossningserfarenhet eller andras berättelser kan leda till förlossningsrädsla. Den kan uppkomma både i kombination med eller oberoende av psykisk ohälsa. 2 Öppna jämförelser, Jämlik vård 2015 Kvinnors hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen).

11 7(8) Insatser som kommer att behöva genomföras De insatser som behöver genomföras för att möta överenskommelsens intention kan delas in i tre övergripande områden: 1. Utveckling av nya arbetssätt. 2. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete 3. Kompetensutveckling 1. Utveckling av nya arbetssätt Organisatoriska utvecklingsområden Utveckla metoder och se över arbetsfördelning för att skapa förutsättning för att minska skador och komplikationer i samband med förlossningen, ge en mer personcentrerad vård och för att ge en förbättrad upplevelse av förlossningen. Fortsatt organisatorisk utveckling av arbetet med svårt sjuka nyfödda barn och med kvinnor som riskerar att föda prematurt (för tidigt) eller med ökad risk att föda ett barn med behov av speciell medicinsk vård. Det finns också behov av särskilda mottagningar för bedömning och behandling av patienter med kvarstående bäckenbottenbesvär efter förlossning. Utvecklade arbetssätt i socioekonomiskt utsatta områden och för grupper i behov av särskilt stöd Utifrån behov av effektiva processer utveckla BB-mottagningar och hemvårdteam för nyförlösta kvinnor vid såväl asylboenden som i delar av Halland med stort geografiskt avstånd från förlossningarna. Nya arbetssätt behöver utvecklas för att öka deltagandet i screening, stödja gravida kvinnor till tobaksfrihet och minska andelen gravida med övervikt/fetma. Utreda hur doulor och kulturtolkar kan användas utifrån behov av en ökad kunskap om och förståelse för andra kulturer. Förbättrad arbetsmiljö Se över förutsättningarna att skapa bättre arbetsmiljö genom rotationstjänstgöring vid kvinnohälsovården och kvinnokliniken (arbetstidsprojekt) och säkerställa möjlighet till handledning av nya medarbetare av alla kategorier, inklusive studenter. Se över förutsättningar för traineeprogram. Deltagande i studier Socialstyrelsen genomför under hösten 2016 en studie om konsekvenser av nya nationella gränsvärden för graviditetsdiabetes.

12 8(8) 2. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Utveckling av redan pågående insatser kopplat till Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder För att möjliggöra detta krävs en översyn av mottagningsverksamheten för att möta särskilda behov hos vissa patientgrupper och utifrån detta skapa effektiva processer i det sjukdomsförebyggande arbetet. Tidiga och förstärkta insatser för gruppen med förlossningsrädsla och/eller psykisk ohälsa Utveckling av insatser för kvinnor med förlossningsrädsla. Se över möjligheten att införa screening för depression (EDS). För att båda ovanstående åtgärder ska kunna genomföras behöver behovet av dietist och psykolog för kvinnosjukvårdens och kvinnohälsovårdens patienter ses över. Arbetet behöver ske i samverkan med närsjukvården och rehabiliteringskliniken. 3. Kompetensutveckling För att kunna erbjuda utbildningsinsatser till medarbetare, mer frekvent och till personal som tillhör andra verksamheter, behöver förutsättningar skapas för att ersätta dem som förbereder och deltar i utbildningsmomenten. Utveckling av redan pågående kompetensutvecklingsinsatser Kompetensutvecklingen kan bestå av teamträning och simulatorträning för exempelvis akut tillstånd samt rena utbildningsinsatser för exempelvis endometrios, Utbildningsinsatser för genomförande av nya arbetssätt och metoder Införande av nya metoder, vårdprogram och utvecklade arbetssätt kräver regelbundna utbildningsinsatser. Utbildningsinsatser till närsjukvården Utbildningsinsatser för att öka kunskapen om och förbättra närsjukvårdens omhändertagande av gynekologiska sjukdomar. Riktade utbildningsinsatser till socioekonomiskt utsatta områden I arbetet med att minska skillnader i hälsa kommer det att krävas riktade insatser till olika grupper och i definierade områden i Region Halland.

13 Regionfullmäktige Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatu m RS150438, Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Regionservice, Driftnämnden Kultur och skola, Kungsbackanämnden, Varbergsnämnden, Falkenbergsnämnden, Halmstadsnämnden, Laholmsnämnden, Hyltenämnden, Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel, Patientnämnden, Region Hallands revisorer 62 Hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland RS Beslut Regionfullmäktige beslutar att anta förslag till hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland regionstyrelsen uppdras att besluta om vidareutveckling och anpassning av indikatorerna på delmålsnivå Beslutet omfattar inte bilaga Illustrativa invånarberättelser. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstrategin för Halland ger en långsiktig inriktning genom att fungera som en gemensam ledstång för politiska beslutsfattare, tjänstemän och utförare, och skapar förutsättningar för att ge invånarna i Halland en sammanhållen och god hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsstrategin har arbetats fram i bred förankring med invånare, patienter och aktörer i hälso- och sjukvårdssystemet. Till grund finns ett faktaunderlag som beskriver utgångsläge och trender. Utifrån faktaunderlaget har ett strategiskt ramverk formulerats som omfattar mål, delmål, strategiska val och prioriteringar. Mål och delmål anger den långsiktiga inriktningen allt som görs ska leda ditåt. De strategiska valen är de perspektiv, vägval och beslut ska utgå ifrån. Inom varje prioriteringsområde finns ett antal prioriteringar som leder mot målet. Principen är att mål, delmål och strategiska val ligger fast till år 2025 medan prioriteringsområden och prioriteringar omvärderas årligen. Flera av prioriteringarna innebär ett långsiktigt arbete medan andra kan genomföras under relativt kort tid. Det betyder att vissa prioriteringar efter genomförande kommer att bytas ut mot nya prioriteringar, vilket i förekommande fall beslutas av regionstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsstrategin följs årligen upp med hjälp av relevanta indikatorer. I samband med regionstyrelsens beslut rörande uppföljning 2017 kommer de årliga indikatorerna att ytterligare konkretiseras och målkedjan mellan regionfullmäktige, regionstyrelsen och nämnderna att tydliggöras. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Utdragsbestyrkande

14 Regionfullmäktige Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Regionstyrelsens förslag Regionfullmäktige beslutar att anta förslag till hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland regionstyrelsen uppdras att besluta om vidareutveckling och anpassning av indikatorerna på delmålsnivå Yrkande Mats Eriksson (M) yrkar bifall till regionstyrelsens förslag. I yrkandet instämmer Stefan Bengtsson (C), Tommy Rydfeldt (L), Lise-Lotte Bensköld Olsson (S), Agnes Hulthén (V), Christian Lidén (C), Niklas Mattsson (KD), Elisabeth Falkhaven (MP) och Kristina Karlsson (C). Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionkontoret ( ) Hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Utdragsbestyrkande

15 Arbetsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum RS160669, Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Regionservice, Driftnämnden Kultur och skola, Gemensamman nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel, Patientnämnden, Kungsbackanämnden, Varbergsnämnden, Falkenbergsnämnden, Halmstadsnämnden, Laholmsnämnden, Hyltenämnden, HR ledning 72 Riktlinjer för Region Hallands uppföljning 2017 RS Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott beslutar att fastställa Riktlinjer för Region Hallands uppföljning 2017 uppdra åt regionkontoret att under första kvartalet arbeta fram målvärden inom hälso- och sjukvårdsområdet för fastställande i regionfullmäktige i april Ärendet Regionstyrelsen antog den 7 december en uppföljningsplan för de egna verksamheterna och gav regionstyrelsens arbetsutskott i uppdrag att utarbeta riktlinjer för uppföljning av mål, delmål, prioriteringar samt uppdrag och beställning till driftnämnderna, de lokala nämnderna och de gemensamma nämnderna. Riktlinjer med indikatorer och uppföljningsvariabler ska utgå från Regionstyrelsens behov av en kontinuerlig uppföljning och uppsikt över verksamheterna. För att regionstyrelsen ska kunna fullgöra sitt uppdrag ska driftnämnder och styrelser bidra med uppföljningar, så att styrelsen får information om de olika verksamheterna som i sin tur bildar helheten års uppföljningar består av månadsrapporter uppföljningsrapport 1 och 2 årsredovisning Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott beslutar att fastställa Riktlinjer för Region Hallands uppföljning 2017 uppdra åt regionkontoret att under första kvartalet arbeta fram målvärden inom hälso- och sjukvårdsområdet för fastställande i regionfullmäktige i april Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionkontoret ( )

16 Vid protokollet Maria Fransson Justerat Mats Eriksson Lise-Lotte Bensköld-Olsson Protokollet har tillkännagivits på Region Hallands anslagstavla Utdragsbestyrkande Ylva Johansson

17 Hälso- och sjukvårdsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum RS140516, Driftnämnden Närsjukvård, Kungsbackanämnden, Varbergsnämnden, Falkenbergsnämnden, Halmstadsnämnden, Laholmsnämnden, Hyltenämnden, Avdelningen för kunskapsstyrning 162 Hälsoinriktade insatser i hälso- och sjukvården - medel för verksamhetsutveckling RS Beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott beslutar att Bevilja Vårdcentralen Västra vall BVC ansökta medel om kronor Bevilja Vårdcentralen Västra vall-breared ansökta medel om kronor Bevilja Vårdcentralen Onsala ansökta medel om kronor Ärendet Under våren 2016 utlyste Regionstyrelsen medel för verksamhetsutveckling i syfte att förbättra det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet i hälso- och sjukvården i Region Halland. Tre ansökningar har nu bedömts av Avdelningen för kunskapsstyrning som alla uppfyller de kriterier som beslutats av Regionstyrelsen: Hälsofrämjande BVC, Vårdcentralen Västra vall BVC, RS Hälsofrämjande gruppbehandling psykisk hälsa, Vårdcentralen Västra vall- Breared, RS Sömnskola, Vårdcentralen Onsala, RS Förslag till beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott beslutar att Bevilja Vårdcentralen Västra vall BVC ansökta medel om kronor Bevilja Vårdcentralen Västra vall-breared ansökta medel om kronor Bevilja Vårdcentralen Onsala ansökta medel om kronor Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionkontoret ( ) Vid protokollet Maria Fransson Justerat Mats Eriksson Margit Bik Protokollet har tillkännagivits på Region Hallands anslagstavla Utdragsbestyrkande Ylva Johansson

18 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland RS Beslut Regionstyrelsen beslutar att föreslå regionfullmäktige besluta att anta förslag till hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland regionstyrelsen uppdras att besluta om vidareutveckling och anpassning av indikatorerna på delmålsnivå. Beslutet omfattar inte Bilaga Illustrativa invånarberättelser. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstrategin för Halland ger en långsiktig inriktning genom att fungera som en gemensam ledstång för politiska beslutsfattare, tjänstemän och utförare, och skapar förutsättningar för att ge invånarna i Halland en sammanhållen och god hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsstrategin har arbetats fram i bred förankring med invånare, patienter och aktörer i hälso- och sjukvårdssystemet. Till grund finns ett faktaunderlag som beskriver utgångsläge och trender. Utifrån faktaunderlaget har ett strategiskt ramverk formulerats som omfattar mål, delmål, strategiska val och prioriteringar (se figur 1.). Mål och delmål anger den långsiktiga inriktningen allt som görs ska leda ditåt. De strategiska valen är de perspektiv vägval och beslut ska utgå ifrån. Inom varje prioriteringsområde finns ett antal prioriteringar som leder mot målet. Principen är att mål, delmål och strategiska val ligger fast till år 2025 medan prioriteringsområden och prioriteringar omvärderas årligen. Flera av prioriteringarna innebär ett långsiktigt arbete medan andra kan genomföras under relativt kort tid. Det betyder att vissa prioriteringar efter genomförande kommer att bytas ut mot nya prioriteringar, vilket i förekommande fall beslutas av Regionstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsstrategin följs årligen upp med hjälp av relevanta indikatorer. I samband med regionstyrelsens beslut rörande uppföljning 2017 kommer de årliga indikatorerna att ytterligare konkretiseras och målkedjan mellan regionfullmäktige, regionstyrelsen och nämnderna att tydliggöras. Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att föreslå regionfullmäktige besluta att anta förslag till hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland regionstyrelsen uppdras att besluta om vidareutveckling och anpassning av indikatorerna på delmålsnivå.

19 Beslutet omfattar inte Bilaga Illustrativa invånarberättelser. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionkontoret ( ) Hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland Vid protokollet Maria Fransson Justering av protokollet sker vecka 46 Stefan Bengtsson Lise-Lotte Bensköld-Olsson

20 TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Regionkontoret Hälso- och sjukvård Avdelningen för uppföljning och analys Datum Diarienummer RS Regionstyrelsen En hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att föreslå Regionfullmäktige besluta att anta förslag till hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland Regionstyrelsen uppdras att besluta om vidareutveckling och anpassning av indikatorerna på delmålsnivå Beslutet omfattar inte Bilaga Illustrativa invånarberättelser. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsstrategin för Halland ger en långsiktig inriktning genom att fungera som en gemensam ledstång för politiska beslutsfattare, tjänstemän och utförare, och skapar förutsättningar för att ge invånarna i Halland en sammanhållen och god hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsstrategin har arbetats fram i bred förankring med invånare, patienter och aktörer i hälso- och sjukvårdssystemet. Till grund finns ett faktaunderlag som beskriver utgångsläge och trender. Utifrån faktaunderlaget har ett strategiskt ramverk formulerats som omfattar mål, delmål, strategiska val och prioriteringar (se figur 1.). Mål och delmål anger den långsiktiga inriktningen allt som görs ska leda ditåt. De strategiska valen är de perspektiv vägval och beslut ska utgå ifrån. Inom varje prioriteringsområde finns ett antal prioriteringar som leder mot målet. Principen är att mål, delmål och strategiska val ligger fast till år 2025 medan prioriteringsområden och prioriteringar omvärderas årligen. Flera av prioriteringarna innebär ett långsiktigt arbete medan andra kan genomföras under relativt kort tid. Det betyder att vissa prioriteringar efter genomförande kommer att bytas ut mot nya prioriteringar, vilket i förekommande fall beslutas av Regionstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsstrategin följs årligen upp med hjälp av relevanta indikatorer. I samband med regionstyrelsens beslut rörande uppföljning

21 2(4) 2017 kommer de årliga indikatorerna att ytterligare konkretiseras och målkedjan mellan regionfullmäktige, regionstyrelsen och nämnderna att tydliggöras. Figur 1 - Strategiskt ramverk Bakgrund Det Framtidsarbete (tidigare Åtgärdsarbete) som under innevarande mandatperiod genomförs har identifierat behovet av en långsiktig inriktning för hälso- och sjukvården i Halland. Den långsiktiga inriktningen anges i form av den hälso- och sjukvårdsstrategi som nu föreslås beslutas. Föreslagen hälso- och sjukvårdsstrategi kopplas till tidigare beslutad Tillväxtstrategi för Halland, och blir utgångspunkten för styrningen av hälso- och sjukvården. Innehållet i hälso- och sjukvårdsstrategin bygger på en grundlig nulägesanalys av hälso- och sjukvården i Halland, en kartläggning av förändringar i omvärlden som den halländska hälso- och sjukvården behöver förhålla sig till och ett omfattande förankringsarbete där berörda parter involverats i processen för att säkerställa att alla relevanta aspekter har fångats upp och integrerats i strategin. Hälso- och sjuvårdsstrategin syftar till att skapa en gemensam ledstång för beslut och strategiska prioriteringar under , för såväl politiker och tjänstemän som utförare, så att alla arbetar mot samma målbild.

22 3(4) Överväganden Hälso- och sjuvårdsstrategin för Halland kommer att omfatta de som är bosatta i Halland, de som är kvarskrivna och stadigvarande vistas där. Den kommer också att omfatta hälso- och sjukvården för invånare från andra delar av Sverige, EU och världen. Utifrån Patientlag (2014:821) som trädde i kraft 1 januari 2015 finns anledning att förvänta ökad rörlighet för patienter mellan olika landsting/regioner inom Sverige. Den kan komma att innebära både ökande ut- och inflöden av patienter till Hallands hälso- och sjukvård. En ambition med hälso- och sjukvårdsstrategin är att utveckla det regionala ledarskapet för hälso- och sjukvården i Halland. Möjligheten för påverkan skiljer sig mellan olika aktörer. Den är störst för den egenfinansierade verksamheten genom ägarstyrning av verksamhet i egen regi eller genom avtal med upphandlade aktörer. För övriga aktörer som exempelvis skolhälsovården, kommunalomsorgsverksamhet eller andra landsting/regioner finns möjligheter till fördjupade samarbeten. Nivåstrukturering inom cancervården och pågående utveckling av riks-/regionsjukvård är exempel på aktuella faktorer som driver på utvecklingen mot närmare samarbeten mellan landsting/regioner i Sverige. En viktig del i implementeringen av hälso- och sjukvårdsstrategin kommer att vara att fullfölja genomförandet av Framtidsarbetet och de båda arbetena integreras genom att de beslutade åtgärderna från Framtidsarbetet sorteras in med prioriteringarna från hälso- och sjukvårdsstrategin. Gällande frågan om det är relevant att tala om en hälso- och sjukvårdsstrategi, snarare än enbart en sjukvårdsstrategi, och i vilken mån det är relevant att inkludera ordet hälsofrämjande så tas utgångspunkt i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), där det specificeras att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och att hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. De hälsofrämjande insatser som avses ska ske inom hälso- och sjukvården som enligt lagen omfattar åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Det finns dock en ambition att gå ännu längre i detta genom att proaktivt arbeta för att ha nära samverkan med andra aktörer som har stor påverkan på invånarnas hälsa, ett exempel som ofta nämns är skolhälsovården. Vikten av ett hälsofrämjande arbete från andra aktörer blir tydligt när man går igenom hälsans bestämningsfaktorer, se bilaga 1. Som komplement till Hälso- och sjukvårdsstrategin kommer ett samlat arbete kring kompetensförsörjningen i Region Hallands verksamheter att genomföras. Hälso- och sjukvårdsstrategin för Halland kommer att följas upp på två nivåer för att säkerställa att den hälso- och sjukvård som erbjuds invånarna i Halland är på

23 4(4) väg i önskad riktning. Det finns övergripande indikatorer på delmålsnivå och mer detaljerade indikatorer på priroiteringsområdesnivå. Över tid kommer också mer detaljerade indikatorer på prioriteringsområdesnivå att konkretiseras som ett led i arbetet med att utveckla handlingsplaner och målsättningar för varje enskild prioritering. För varje prioritering kommer det att utvecklas handlingsplaner med milstolpar och indikatorer för uppföljning. Samtliga indikatorer på prioriteringsnivå kommer att kunna kopplas direkt eller indirekt till delmålen. Regionstyrelsen föreslås få i uppdrag att vidareutveckla och anpassa indikatorerna på delmålsnivå. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Hälso- och sjukvårdsstrategin för Halland ger en långsiktighet som stärker styrningen och ökar förutsättningarna för Region Halland att nå målen med en ekonomi i balans. Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Magdalena Barkström Tf. Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga 1: Hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland Regionfullmäktiges beslut delges Samtliga nämnder Revisorerna för kännedom

24 1(48) Version Hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland Regionstyrelsens förslag

25 2(48) Innehåll Hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland Förord 3 Sammanfattning 4 En hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland 6 Från mål till prioriteringar med utgångspunkt i fakta... 6 Strategiskt ramverk... 7 Mål och delmål... 8 Strategiska val Invånarnas och patienternas fokus Hälso- och sjukvårdsutbud utifrån behov, patientsäkerhet och kvalitet Rätt kompetens på rätt nivå Flödes- och resurseffektivitet i allt vi gör Digitalisering och e-hälsa för invånare, patienter och profession Prioriteringar Partnerskap med invånare En modern hälso- och sjukvård Uppföljning för kvalitet och en regional ekonomi i balans Utveckling med utgångspunkt i utbildning och forskning Aktiv samverkan mellan aktörer Indikatorer för uppföljning Indikatorer för uppföljning av prioriteringsområden Utgångsläge för hälso- och sjukvården 19 Plan framåt 37 Genomförande av strategin Bilaga - Illustrativa invånarberättelser 38

26 3(48) Förord Den halländska hälso- och sjukvården placerar sig bland de bästa i Sverige. Det ser vi i olika nationella jämförelser och mätningar. Samtidigt har vi utmaningar och behöver vara beredda på att möta de krav som finns på framtidens hälso- och sjukvård. Därför behöver vi ha en gemensam målbild och en långsiktig strategi för vart vi ska och hur vi ska nå dit. En förutsättning för att lyckas i detta arbete är att vi arbetar tillsammans, över gränserna, utifrån en gemensam bild av hälso- och sjukvården i Halland I framtiden kommer det att ställas nya och andra krav på hälso- och sjukvården. Vi behöver göra förändringar på både kort och lång sikt för att möta dessa. Det kommer att krävas förändringar på flera nivåer för att forma framtidens hälso- och sjukvård. Invånare, patienter och medarbetare, både i egen och privat regi, är viktiga i detta arbete. Att arbeta nära invånare och patienter samt utforma vården tillsammans, genom ett partnerskap, är en central del i strategin. Att arbeta hälsofrämjande och förebyggande samt göra sjukvården mer modern är några andra nyckelbegrepp. Hur vi fördelar våra resurser på bästa sätt är en annan viktig fråga. Vi måste våga göra saker annorlunda jämfört med idag. Att anpassa hälso- och sjukvårdsutbudet efter patienternas behov och använda de tekniska lösningar som finns, både nu och i framtiden, kommer att kräva mod och handlingskraft. Arbetet med hälso- och sjukvårdsstrategin har präglats av politisk enighet och en bred förankring. Detta är en förutsättning för att vi ska lyckas nå målet En hälso- och sjukvård för bättre hälsa. Det är den gemensamma riktningen som anger vart vi ska och som ska leda mot visionen Halland bästa livsplatsen. Vi kommer att fortsätta ge våra invånare och patienter en hälso- och sjukvård av hög kvalitet som ständigt utvecklas. Med hälso- och sjukvårdsstrategin som gemensam ledstång kommer det att vara möjligt! FOTO HSU Niklas Mattsson (KD Ulrika Jörgensen (M) Mats Eriksson (M) Lise-Lotte Bensköld Olsson (S) Margit Bik (S) Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdssutskott

27 4(48) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsstrategin för Halland ger en långsiktig inriktning genom att fungera som en gemensam ledstång för politiska beslutsfattare, tjänstemän och utförare. Hälso- och sjukvårdsstrategin har arbetats fram i bred förankring med aktörer, invånare och patienter. Till grund finns ett faktaunderlag som beskriver utgångsläge och trender. Det övergripande målet för hälso- och sjukvården i Halland är En hälso- och sjukvård för bättre hälsa. Till det kopplas fem delmål som anger att hälso- och sjukvården i Halland: arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående arbetar med ständig förbättring för en bättre hälsa hos invånarna möjliggör att invånare själva tar ansvar utifrån egen förmåga har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Fem strategiska val har också formulerats. Dessa ska genomsyra alla beslut på samtliga nivåer. De strategiska valen är: Invånarnas och patienternas fokus Hälso- och sjukvårdsutbud utifrån behov, patientsäkerhet och kvalitet Rätt kompetens på rätt nivå Flödes- och resurseffektivitet i allt vi gör Digitalisering och e-hälsa för invånare, patienter och profession För att göra det möjligt att nå målet En hälso- och sjukvård för bättre hälsa har fem prioriteringsområden med prioriteringar arbetats fram. Prioriteringarna kommer att konkretiseras ytterligare i form av aktiviteter i verksamhetsplaneringen. Resultatet kommer att följas upp med hjälp av indikatorer på både delmåls- och prioriteringsnivå. Alla delmål, strategiska val och prioriteringar väger lika tungt.

28 Jag blir lyssnad på och känner att jag är viktig Halland levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet 5(48)

29 6(48) En hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland Hälso- och sjukvårdsstrategin för Halland har tagits fram för att ge en långsiktig inriktning för hälso- och sjukvården i Halland. Hälso- och sjukvårdsstrategin är tänkt att fungera som en gemensam ledstång vid beslutsfattande för politiker, tjänstemän och utförare. Det innebär att ledning och styrning tar sin utgångspunkt i älso- och sjukvårdsstrategin. Strategin har tagits fram tillsammans med en mängd aktörer, såsom invånarna i Halland, politiker och tjänstemän på olika nivåer, utförare av vård, i egen och privat regi, samt representanter för kommunerna. Från mål till prioriteringar med utgångspunkt i fakta Strategiarbetet har tagit sin utgångspunkt i ett faktaunderlag som dels beskriver en analys av utgångsläget för hälso- och sjukvården i Halland och dels vilka trender som förväntas påverka hälso- och sjukvården i Halland framåt. Utifrån detta har det definierats vilka strategiska val och prioriteringar som krävs för att nå målet för hälso- och sjukvården i Halland. Nedan följer tio utvalda exempel på slutsatser och analyser utifrån faktaunderlaget. Dessa presenteras mer utförligt i nästa kapitel. Tio utvalda exempel på slutsatser: Invånarna 1. Hälsan hos invånarna i Halland är som helhet god men det finns ojämlikheter 2. Samverkan mellan hälso- och sjukvården och andra aktörer behöver stärkas för en god hälsa hos invånarna 3. Arbetet med att främja aktiv invånar- och patientmedverkan har inletts men behöver utvecklas Hälso- och sjukvården 4. Hälso- och sjukvården i Halland håller generellt hög kvalitet men det finns utvecklingsområden såväl medicinskt som utifrån patienternas upplevelser 5. Det är möjligt att erbjuda en mer sammanhållen vård och skapa flöden som i ännu större utsträckning utgår från patienternas behov 6. Hälso- och sjukvården behöver arbeta med strategisk kompetensförsörjning för att kunna säkerställa nuvarande och framtida behov Förutsättningar 7. Arbetet med att dra nytta av möjligheterna utifrån digitalisering och e-hälsa behöver koordineras och stärkas 8. Strukturer och processer för styrning och uppföljning kan vidareutvecklas 9. Kontinuerligt förbättringsarbete är nödvändigt för att bryta kostnadsutvecklingstakten och möjliggör att vi även kan möta invånarnas ökande förväntningar 10. Flera aktuella nationella utredningar och initiativ föreslår genomgripande förändringar av hälso- och sjukvården i Sverige

30 7(48) Strategiskt ramverk Det strategiska ramverket för hälso- och sjukvårdsstrategin är en anpassning av det som användes för Tillväxtstrategi för Halland och innehåller fem delar: 1) Visionen Halland bästa livsplatsen som gäller för hela regionen, 2) det övergripande målet för hälso- och sjukvården, 3) det övergripande målets fem delmål, 4) strategiska val som kan beskrivas som perspektiv som ska genomsyra allt som görs och 5) prioriteringsområden, dvs. de områden som prioriteras för att nå målet. Det finns ingen inbördes rangordning mellan delmålen, de strategiska valen eller prioriteringsområdena. Figur 1 Det strategiskt ramverket utgår från den övergripande visionen Halland bästa livsplatsen och består av ett mål och fem delmål som konkretiserar målet för den halländska hälso- och sjukvården. De strategiska valen kan beskrivas som perspektiv som ska genomsyra allt som görs. Våra verktyg för att nå målen är definierade i form av prioriteringsområden med underliggande prioriteringar, Delmål och prioriteringar kommer att följas upp med hjälp av indikatorer, som är vårt mått på om vi är på väg mot målet. Visionen fungerar som den mest övergripande utgångspunkten till övriga delar i det strategiska ramverket. Mål, delmål och de strategiska valen kommer i huvudsak att ligga fast under perioden , med undantag för eventuella mindre justeringar. Prioriteringsområdena kommer troligen i stor utsträckning att ligga fast under flera år men de underliggande prioriteringarna och de konkreta åtgärderna kommer i flera fall att utvecklas och/eller kompletteras årligen. Regionstyrelsen kan årligen besluta om revidering av prioriteringarna. Uppföljning av hälso- och sjukvårdsstrategin kommer att göras på två nivåer för att säkerställa att den hälso- och sjukvård som erbjuds invånarna i Halland är på väg i önskad riktning. Det kommer att finnas övergripande indikatorer på delmålsnivå och mer detaljerade indikatorer på priroiteringsområdesnivå (som i sin tur är en summering av de indikatorer som definierats per prioritering). För varje prioritering kommer det att utvecklas handlingsplaner med milstolpar

31 8(48) och indikatorer för uppföljning. Samtliga indikatorer på prioriteringsnivå kommer att kunna kopplas direkt eller indirekt till delmålen. Det innebär att om Halland har bra resultat i uppföljningen av prioriteringsområdena ska det även avspeglas i uppföljningen av delmålen. Mål och delmål Utifrån den övergripande visionen Halland bästa livsplatsen har ett mål med fem delmål för hälso- och sjukvården formulerats: En hälso- och sjukvård för bättre hälsa Hälso- och sjukvården i Halland: arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående arbetar med ständig förbättring för en bättre hälsa hos invånarna möjliggör att invånare själva tar ansvar utifrån egen förmåga har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Målet En hälso- och sjukvård för bättre hälsa genomsyrar samtliga delmål, och innebär en utvecklad hälso- och sjukvård som är sammanhållen och som ytterst verkar för att stärka invånarnas hälsa. Enskilda invånare och patienter ska inte behöva märka av gränsdragningar mellan enheter eller aktörer utifrån ansvarsområden.

32 Jag får den vård som jag behöver Halland arbetar för en god och jämlik hälsa 9(48)

33 10(48) Jag tar hand om mig själv och min hälsa Halland arbetar hälsofrämjande och möjliggör att invånarna själva tar ansvar utifrån egen förmåga Delmålen konkretiserar målet. Utgångspunkten är i det friska hos individen och hälso- och sjukvården är en av flera arenor för hälsofrämjande och förebyggande arbete. I de fall en individ är sjuk ska hälso- och sjukvården möta den enskilda individen utifrån de behov och förutsättningar individen har, och leverera en hälso- och sjukvård med hög kvalitet både medicinskt sett och ur patientens perspektiv. Ambitionen är att sträva efter ännu bättre hälsa hos alla invånare i Halland. En framgångsfaktor är att patienten och närstående till patienten är medskapande i hälso- och sjukvården. Det är hos individen och individens närstående och anhöriga som den största kunskapen om livssituationen finns. Delmålen anger också att hälso- och sjukvården ständigt utvecklar och omprövar organisation, arbetssätt och metoder för att möjliggöra ett långsiktigt och hållbart arbete av hög kvalitet för bättre hälsa hos invånarna. Invånarna ska också i större utsträckning än idag tillåtas att själva ta ansvar för sin hälsa med stöd av verktyg som gör det möjligt. Det innebär att hälso- och sjukvården kan ägna mer kraft åt att ta ansvar för de invånare som befinner sig i en situation då den egna förmågan att ta ansvar för sin hälsa är begränsad. För att säkerställa att tillgängliga resurser används på bästa sätt behövs det både en förståelse för, och kunskap om, hur resurserna fördelas och att också den kunskapen används i beslut om prioriteringar av både kompetens och resurser. Dessa prioriteringar ska vara tydliga och transparenta, så att också invånarna vet vad den halländska hälso- och sjukvården erbjuder.

34 11(48) Strategiska val Det strategiska ramverket innehåller fem strategiska val som ska fungera som perspektiv. De kan liknas vid glasögon som beslutsfattare och utförare inom hälso- och sjukvården i Halland ska betrakta verkligheten genom. Samtliga strategiska val ska därmed genomsyra alla beslut som fattas. Det finns ingen inbördes ordning mellan de strategiska valen utan alla väger lika tungt. Allt som görs ska vägas mot alla dessa perspektiv. De strategiska valen är: Invånarnas och patienternas fokus Hälso- och sjukvårdsutbud utifrån behov, patientsäkerhet och kvalitet Rätt kompetens på rätt nivå Flödes- och resurseffektivitet i allt vi gör Digitalisering och e-hälsa för invånare, patienter och profession Invånarnas och patienternas fokus Med invånarnas och patienternas fokus avses att varje situation ska ses med invånarnas och patienternas ögon snarare än att ha invånaren eller patienten för ögonen. Det innebär ett skifte där makten delvis förflyttas från politiker och hälso- och sjukvårdsprofession till invånare och patienter. Perspektivbytet handlar om att verkligen förstå vad invånae, patienter och närstående tycker istället för utgå från det man tror att patienten tycker. Det betyder också att man måste använda den kunskapen och förståelsen när man utvecklar verksamhet, arbetssätt och metoder. Att utgå ifrån individens perspektiv ställer krav på anpassning för både organisation och profession. Det är en förutsättning för att kunna behandla alla människor utifrån deras särskilda behov och förutsättningar, till exempel med avseende på ålder, kön, närstående, socioekonomi, etnisk bakgrund och sexuell läggning. Jag och mina närstående är delaktiga i min vård Halland har invånarnas och patienternas fokus

35 12(48) Jag känner mig trygg i att jag får den bästa vården Halland erbjuder en hälso- och sjukvård utifrån behov, patientsäkerhet och kvalitet Hälso- och sjukvårdsutbud utifrån behov, patientsäkerhet och kvalitet Hälso- och sjukvårdsutbud utifrån behov, patientsäkerhet och kvalitet innebär att det är dessa faktorer som ska vara vägledande i hur vi organiserar hälso- och sjukvården. I takt med att samhället och människors vardag förändras behöver vi förändra vårt sätt att erbjuda och bedriva hälso- och sjukvård för att skapa nytta för invånarna och patienterna. Det kan handla om att utveckla fler kontaktvägar till hälso- och sjukvården och att samla den mest specialiserade vården. Detta för att personalen ska få en kritisk massa av patienter att behandla så att de kan upprätthålla sin kompetens utifrån bästa tillgängliga kunskap. Ett högkvalitativt hälso- och sjukvårdsutbud handlar om att utbudet ges med hög medicinsk kvalitet och att patientens och närståendes upplevelser är goda. Det kan till exempel handla om att skapa nya vårdformer för olika patientgrupper med olika behov eller att, anpassa kompetenser och anställa nya kompetenser som tidigare inte funnits inom hälso- och sjukvården för att uppnå rätt kvalitet. Rätt kompetens på rätt nivå Med rätt kompetens på rätt nivå avses att rätt händer gör rätt saker utifrån bästa tillgängliga kunskap. Det handlar om att ta tillvara på de möjligheter som finns för en utvecklad arbetsfördelning genom att till exempel delegera arbetsuppgifter till rätt kompetensnivå. Att aktivt arbeta med utvecklad arbetsfördelning ökar förutsättningarna för att tillvarata professionernas specifika kompetens. Det är också ett sätt att öka hälso- och sjukvårdsbranschens attraktivitet. Varje medarbetare kan genom en utvecklad arbetsfördelning få möjlighet att utveckla sin spetskompetens. Rätt kompetens på rätt nivå handlar också om att säkerställa att den typ av kompetens som behövs finns på plats vid rätt tidpunkt. Det

36 13(48) betyder att hälso- och sjukvården måste präglas av goda strukturer för ordnat införande av ny kunskap liksom ordnat utmönstrande av den kunskap som inte längre skapar värde. Flödes- och resurseffektivitet i allt vi gör Hälso- och sjukvården behöver organiseras utifrån flöden som tar sin utgångspunkt i invånarnas och patienternas behov. Vi har hitintills framförallt arbetat med att stärka resurseffektiviteten genom att till exempel utveckla verktyg för produktions- och kapacitetsplanering, ett arbete som behöver fortsätta. Utgångspunkten behöver ligga i patientens flöde genom hälso- och sjukvården snarare än i de olika vårdformer och vårdnivåer som finns idag. Vi behöver få till ett skifte där. Verksamheten behöver också planeras och följas upp utifrån både flödes- och resurseffektivitet. Digitalisering och e-hälsa för invånare, patienter och profession Med digitalisering och e-hälsa för invånare, patienter och profession avses att utnyttja de möjligheter som digitala verktyg ger för att flödesorientera och effektivisera hälso- och sjukvården. Digitala verktyg kan också möjliggöra nya arbetssätt i hälso- och sjukvården. Det kan gälla både i kommunikationen mellan invånaren och hälso- och sjukvården, mellan olika hälso- och sjukvårdsorganisationer och mellan olika enheter inom en och samma organisation. Det kan också handla om att skapa fler alternativ för vård och behandling och göra hälso- och sjukvården mer individualiserad och tillgänglig. Ett exempel på det är att erbjuda olika digitala kontaktvägar till hälso- och sjukvården och använda digitala verktyg för att erbjuda vård nära patienten. Till exempel kan patienten själv rapportera in data som kan läsas av digitalt och per automatik.vid avvikelse från förväntat resultat kopplas en vårdkontakt in. Patienten får hjälp i just den stund som det är nödvändigt vilket innebär både en kvalitetsvinst och ett mer flödesoch resurseffektivt arbetssätt än att exempelvis kalla patienten på rutinkontroller med jämna mellanrum. Jag kan sköta min egen hälsa på det sätt som passar mig Halland använder digitalisering och e-hälsa för invånare, patienter och profession

37 14(48) Prioriteringar För att göra det möjligt att nå målet En hälso- och sjukvård för bättre hälsa har fem prioriteringsområden arbetats fram. De fem prioriteringsområdena är: Partnerskap med invånare En modern hälso- och sjukvård Uppföljning för kvalitet och en regional ekonomi i balans Utveckling med utgångspunkt i utbildning och forskning Aktiv samverkan mellan aktörer I varje prioriteringsområde ingår ett antal prioriteringar som tydligt ska leda mot målet. Prioriteringarna har ingen inbördes rangordning och de kommer att kräva olika mycket arbete inom olika tidsramar av olika aktörer på flera nivåer. Det handlar om samverkan med andra aktörer via politik och Regionkontoret och om samverkan med utförare i både egen och privat regi. För vissa prioriteringar innebär detta att genomförandet kan påbörjas redan när hälsooch sjukvårdsstrategin träder i kraft medan det för andra prioriteringar kan krävas analys och planering under de närmast kommande åren innan genomförandet kan starta. För att nå i mål med alla prioriteringar till 2025 kan en tidsmässig prioritering mellan prioriteringarna vara nödvändig. Hur olika prioriteringar tidssätts är en politisk avvägning. För varje prioritering ska en handlingsplan sättas, som omfattar till exempel tidplan, mål och effekthämtningsmål. Varje prioritering kommer också att fördelas till en ansvarig funktion. I det följande listas prioriteringarna för respektive område. Jag behöver inte förstå vårdsystemet, alla jobbar tillsammans Halland har en trygg och sammanhållen hälso- och sjukvård som utformas tillsammans med patient och närstående

38 15(48) Partnerskap med invånare Förstå vad invånare tycker om hälso- och sjukvården och använda insikterna för utformning av vård och behandling Införa öppen redovisning av resultat för att möjliggöra informerade val för invånare Stimulera till ökat eget ansvar genom utveckling och spridning av stöd såsom bland annat 1177 Vårdguiden, digitala och medicintekniska lösningar En modern hälso- och sjukvård Möta fler behov nära patienten genom att bland annat gå från slutenvård till olika öppna vårdformer och hemsjukvård Optimera och skapa nya flöden, med anpassade resurser genom hela hälso- och sjukvården: fokus 2017 är multisjuka Standardisera patienternas hela vårdprocesser utifrån bästa tillgängliga kunskap Samla specialiserad vård för kvalitet och samordningsvinster Utveckla, genomföra och utvärdera riktade insatser för mer jämlik hälsa Införa framtidens vårdinformationsstöd och etablera digitala kanaler för kommunikation och samverkan Breddinföra utvecklad arbetsfördelning och utvärdera behovet av nya kompetenser Hålla samman somatisk och psykiatrisk vård utifrån patientens behov Säkerställa att läkemedel är en integrerad del av hälso- och sjukvården Uppföljning för kvalitet och en regional ekonomi i balans Styra och följa upp utifrån kvalitet, produktion och ekonomi Följa upp och planera ekonomin utifrån flöden Följa upp, återkoppla och öppet redovisa gemensamma nyckelindikatorer Minska kostnadsutvecklingstakten för hela hälso- och sjukvården Utveckling med utgångspunkt i utbildning och forskning Arbeta strategiskt med utbildning och kompetensutveckling utifrån nuvarande och framtida kompetensbehov Säkerställa verktyg och processer för effektiv kompetensutveckling, bland annat digitala utbildningsstöd och kliniska träningscentra Säkerställa goda förutsättningar för och kvalitet på kliniska utbildningsplatser Skapa goda förutsättningar för patientnära forskning så att forskning integreras i det löpande arbetet och bidrar till verksamhetsutveckling Arbeta aktivt med ordnat införande av ny kunskap och innovationer samt med ordnat utmönstrande av förlegade arbetssätt Arbeta för att attrahera kliniska studier, bland annat genom att skapa en tydlig ingång Samverka kring forskning, utbildning och innovationer, bland annat med högskola, universitet, företag och kommuner

39 16(48) Aktiv samverkan mellan aktörer Tillsammans utveckla och sprida generella och riktade hälsofrämjande insatser Gemensamt vidareutveckla vården inom kommunala boenden och i hemmet Säkerställa en sammanhållen vård, bland annat genom att systematiskt använda Samordnad individuell plan (SIP) för alla åldrar Utveckla nya arbetssätt för samverkan utifrån specifika gruppers behov, bland annat för att främja barn och ungas hälsa Skapa förutsättningar för en effektiv och ömsesidig kommunikation mellan aktörer för att möta behoven hos invånare Fortlöpande vidareutveckla hälso- och sjukvårdsorganisationen på alla nivåer Indikatorer för uppföljning Hälso- och sjukvårdsstrategin för Halland kommer att följas upp med hjälp av ett antal relevanta indikatorer som valts ut för att brett belysa hur väl olika verksamheters arbete svarar mot de delmål och prioriteringsområden som definierats. Indikatorerna för uppföljning främst sikte på den verksamhet som bedrivs och/eller är finansierad av Region Halland. Ambitionen är att utveckla indikatorer som belyser hälso- och sjukvårdsverksamhet även i övriga delar av Halland. De indikatorer som används anger riktning som reflekterar hög eller låg kvalitet eller effektivitet, så att det blir möjligt att använda indikatorerna som styrverktyg. Indikatorer kommer dock aldrig ge en absolut sanning eller en fullständig bild och inte heller någon förklaring till varför något inträffat utan är en indikation på det faktiska förhållandet. De indikatorer som används för uppföljning av hälso- och sjukvårdsstrategin har valts utifrån Socialstyrelsens kriterier som fastställer att en indikator utöver att ange riktning ska vara relevant, valid, vedertagen, påverkbar och mätbar 1. Utgångspunkten är att indikatorerna för delmålen gäller för perioden Indikatorerna syftar till att mäta i vilken utsträckning Region Halland är på väg mot delmålen och om det som görs är tillräckligt för att uppnå målet. Alla indikatorer som formuleras på denna nivå är ett mått på uppfyllelsen av alla delmål och i slutänden av det övergripande målet för den halländska hälso- och sjukvården. För varje indikator definieras utöver utgångsläget två målnivåer. Över tid kommer även indikatorer för varje prioriteringsområde (som i sin tur är en summering av de indikatorer som definierats per prioritering) att definieras. Detta kommer precis som för prioriteringarna att innebära en blandning av lång- och kortsiktiga indikatorer. Indikatorerna för prioriteringsområdena mäter om de verktyg vi använder för att uppnå målet är de rätta. För båda typerna av indikatorer kommer resultattrender att följas över tid vilket ger möjlighet till jämförelser över tid och mellan verksamheter, där så är relevant. Valet av indikatorer på alla nivåer kommer också att utvärderas kontinuerligt och vid behov kommer de att kompletteras/justeras. Nedan följer indikatorerna för uppföljning av delmål och exempel på indikatorer för uppföljning av prioriteringsområden. 1 Handbok för utveckling av indikatorer, Socialstyrelsen (2014)

40 17(48) Indikatorer för uppföljning av delmål Arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa Indikator för att följa upp delmålet är: SKL:s indexberäkningar av Öppna jämförelser vilket omfattar 21 dimensioner från Öppna jämförelser där delkomponenter inom respektive dimension vägts samman till ett index som möjliggör jämförelse mellan landstingen/regionerna 2 Målnivå På väg mot målet : Topp 3 i landet för totalindex, 1/3 av alla delindex i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner och inget delindex i nedersta 1/3 Målnivå På målet : Topp 3 för totalindex, hälften av alla delindex i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner och inget delindex i nedersta 1/3 Är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående Indikatorer för att följa upp delmålet är: a) sammanvägt index från Nationell Patientenkäts fem dimensioner Helhetsintryck, Emotionellt stöd, Respekt och bemötande, Kontinuitet och koordinering samt Tillgänglighet 3, b) strukturella variabler för sammanhållen vård vilket omfattar andel patienter 65 år och äldre som återinskrivits inom 30 dagar, antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per invånare samt antal vårddygn patienter vårdas på sjukhus som utskrivningsklara per invånare 65 år och äldre Målnivå På väg mot målet : Andel positiva svar i samtliga dimensioner från Nationell Patientenkät > 80% och ingen strukturell variabel i nedersta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner Målnivå På målet : Andel positiva svar i minst en dimension från Nationell patientenkät > 90%, andel positiva svar i samtliga dimensioner > 80% samt alla strukturella variabler i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner Arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna Indikator för att följa upp delmålet är: a) enkätundersökning som riktar sig till medarbetare inklusive chefer för att fånga att alla arbetar mot samma mål, att det finns rätt förutsättningar för förbättringsarbete, att initiativ följs upp och resultaten återkopplas samt att vi samverkar med patienter och andra som är med i samma patientprocess, b) utifrån uppföljning av verksamhetsplaneringen konkretiseras prioriteringarna på verksamhetsnivå och genomförs i tid. Målnivåerna kommer att fastställas under 2017 utifrån en kartläggning av nuläget (vidare bearbetning pågår) Målnivå På väg mot målet : Definieras under 2017 Målnivå På målet : Definieras under 2017 Möjliggör att invånare själva tar ansvar utifrån egen förmåga 2 Öppna jämförelser i överblick 2014, SKL 3 Patientenkat.se ( )

41 18(48) Indikatorer för att följa upp delmålet är: a) sammanvägt index från Nationell Patientenkäts två dimensioner Delaktighet och involvering, Information och kunskap 4, b) användning av digitala tjänster vilket omfattar andel hallänningar med inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster samt andel av patienterna i Halland som använt 1177 Vårdguiden Målnivå På väg mot målet : Andel positiva svar i båda dimensioner från Nationell Patientenkät > 80%, 70 % av hallänningarna ska ha inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster och 50 % av patienterna ska ha använt dessa Målnivå På målet : Andel positiva svar i minst en dimension från Nationell Patientenkät > 90%, andel positiva svar i båda dimensioner > 80%, 90 % av hallänningarna ska ha inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster och 75 % av patienterna ska ha använt dessa Har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Indikator för att följa upp delmålet är: Den totala budgetramen för hälso- och sjukvården ska hållas Målnivå På väg mot målet : Inte definierad för denna indikator men för att klara målet krävs tydlig trend av minskat underskott för den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten Målnivå På målet : Den totala budgetramen för hälso- och sjukvården ska hållas Indikatorer för uppföljning av prioriteringsområden Vid konkretisering av prioriteringarna och framtagande av handlingsplaner kommer indikatorer för uppföljning av prioriteringsområdena att specificeras. Redan i detta skede finns exempel på identifierade indikatorer per prioriteringsområde. För prioriteringsområdet Partnerskap med invånare har till exempel Andel besök som bokas genom 1177 Vårdguidens webtidbokning identifierats som möjlig indikator.för prioriteringsområdet Aktiv samverkan mellan aktörer har Antal och andel Samordnad individuell plan identifierats som möjlig indikator. 4 Patientenkat.se ( )

42 19(48) Utgångsläge för hälso- och sjukvården I detta avsnitt presenteras en mer utförlig beskrivning av de tio utvalda exemplen på slutsatser från faktaunderlaget som kort presenterades under rubriken Från mål till prioriteringar med utgångspunkt i fakta. Faktaunderlaget omfattar både kvalitativa analyser baserade på litteraturstudier och intervjuer samt kvantitativa analyser baserade på publika datakällor och olika vårddata från Region Halland. Data som rör exempelvis demografi och hälsoutfall, till exempel antal invånare som insjuknar i hjärtinfarkt, har hämtats från publika datakällor vilket innebär att informationen gäller hela Halland. Data som rör vårdkontakter, exempelvis andel akutmottagningsbesök som resulterar i en slutenvårdsinskrivning, gäller för den hälso- och sjukvård som bedrivs eller finansieras av Region Halland. Detta innebär att faktaunderlaget inte omfattar vård- eller omsorgsdata från Hallands kommuner. Slutsatserna utgår dels från en analys av utgångsläget för hälso- och sjukvården i Halland och dels från en analys av vilka trender som förväntas påverka hälso- och sjukvården i Halland framåt. De tio utvalda exemplen på slutsatser och analyser utifrån faktaunderlaget är: Invånarna 1. Hälsan hos invånarna i Halland är som helhet god men det finns ojämlikheter 2. Samverkan mellan hälso- och sjukvården och andra aktörer behöver stärkas för en god hälsa hos invånarna 3. Arbetet med att främja aktiv invånar- och patientmedverkan har inletts men behöver utvecklas Hälso- och sjukvården 4. Hälso- och sjukvården i Halland håller generellt hög kvalitet men det finns utvecklingsområden såväl medicinskt som utifrån patienternas upplevelser 5. Det är möjligt att erbjuda en mer sammanhållen vård och skapa flöden som i ännu större utsträckning utgår från patienternas behov 6. Hälso- och sjukvården behöver arbeta med strategisk kompetensförsörjning för att kunna säkerställa nuvarande och framtida behov Förutsättningar 7. Arbetet med att dra nytta av möjligheterna utifrån digitalisering och e-hälsa behöver koordineras och stärkas 8. Strukturer och processer för styrning och uppföljning kan vidareutvecklas 9. Kontinuerligt förbättringsarbete är nödvändigt för att bryta kostnadsutvecklingstakten och möjliggör att vi även kan möta invånarnas ökande förväntningar 10. Flera aktuella nationella utredningar och initiativ föreslår genomgripande förändringar av hälso- och sjukvården i Sverige

43 20(48) Invånarna 1. Hälsan hos invånarna i Halland är som helhet god men det finns ojämlikheter Invånarna i Halland har god hälsa med en medellivslängd som ökar och är högre än i riket. Den beräknade återstående medellivslängden i Halland år 2015 var 81 år för män och 85 år för kvinnor. I riket beräknades motsvarande siffror till 80 år för männen och 84 år för kvinnorna (Figur 2). Figur 2 - Medellivslängd i Halland och riket Not: Medellivslängden är beräknad som återstående medellivslängd vid födseln och är ett medelvärde beräknat över fyra år. Exempelvis är medellivslängden 2015 beräknad som återstående medellivslängd för personer födda år Källa: scb.se, Befolkningsstatistik Den självskattade hälsan i Halland är också högre än i riket. 75 % i Halland skattar sin hälsa som bra eller mycket bra jämfört med 73 % i riket. Andelen av befolkningen som skattar sin hälsa som dålig eller mycket dålig ligger i Halland på samma nivå som i riket, 5 %. 5 Även ohälsotalet 6 ligger bättre i Halland som helhet än i riket med 26 dagar jämfört med 28 dagar Det finns dock skillnader mellan Hallands kommuner från cirka 20 dagar i Kungsbacka till omkring 30 dagar i Laholm och Halmstad. Efter en kontinuerlig minskning sedan 2002 från 38 dagar har ohälsotalen sedan 2013 ökat i både Halland och riket. 7 Resultat från den Nationella folkhälsoenkäten och Öppna jämförelser visar att Halland som helhet ligger bättre till än riket på helheten men i flera fall framkommer tydliga skillnader mellan kommunerna. Till exempel skiljer sig insjuknandet i hjärtinfarkt per per 5 Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata 6 Ohälsotalet definieras som antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till befolkningen år. 7 Försäkringskassan, ohälsotalet efter kommun och ålder

44 21(48) invånare från 191 i Kungsbacka till 345 i Hylte, dvs. 81 % fler. 8 Ett annat exempel är antalet invånare över 65 år som haft ett slutenvårdstillfälle på grund av fallskador per som i Varberg var 21 % fler än i Laholm. 9 Både hjärtinfarkt och lårbensfrakturer innebär lidande för individen och tillhör de diagnoser som är mest kostsamma i slutenvården i Halland. Sett till om invånarna upplever några skillnader gällande hur vården ges visar resultatet från 2016 års Hälso- och sjukvårdsbarometer att drygt en fjärdedel av de tillfrågade i Halland inte vet om vården ges på lika villkor, och 40 % upplever att vården inte ges på lika villkor. Utöver skillnader i hälsa mellan olika kommuner finns också skillnader i behov mellan olika grupper, där nyanlända är en aktuell sådan. I denna grupp finns stora behov av exempelvis tandvård och mödrahälsovård. 2. Samverkan mellan hälso- och sjukvården och andra aktörer behöver stärkas för en god hälsa hos invånarna Hälsans bestämningsfaktorer (Figur 3) ett väletablerat begrepp inom folkhälsoområdet. Begreppet illustrerar hur hälso- och sjukvården är en av flera pusselbitar som krävs i arbetet för att verka för en god hälsa hos befolkningen. En viktig bestämningsfaktor är till exempel utbildning där nationell data visar hur det skiljer fem år i livslängd mellan individer med eftergymnasial- respektive förgymnasial utbildning. 10 I arbetet för en god hälsa krävs således aktiviteter från flera olika aktörer, på flera nivåer och genom samverkan. 8 Öppna jämförelser folkhälsa Öppna jämförelser folkhälsa Öppna jämförelser Folkhälsa 2014

45 22(48) Figur 3 - Hälsans bestämningsfaktorer Källa: Dahlgren, G, Whitehead, M. Policies and strategies to promote social equity in health: Background document to WHO Strategy paper for Europe. Köpenhamn: WHO; Modifierad av Folkhälsomyndigheten. I en jämförelse av åtta bestämningsfaktorer visar Halland i flertalet fall resultat i samma nivå som eller lite bättre än riket. På kommunnivå finns ett mönster där Kungsbacka faller väl ut, särskilt jämfört med Hylte, vad gäller samtliga bestämningsfaktorer. Undantaget är riskkonsumtion av alkohol där förhållandet är det omvända (Figur 4). För att minska skillnader krävs riktade insatser i samverkan med kommunerna och andra aktörer.

46 23(48) Figur 4 - Kommunjämförelse utifrån bestämningsfaktorer för folkhälsa Not: Värden som presenteras gällande utbildning gäller för år 2014, värden gällande arbetslöshet, rökning, alkoholkonsumtion, fetma, fysisk aktivitet och stillasittande fritid gäller för Den högst rankade kommunen inom en viss kategori har markerats med en grön ring och en röd ring har använts för att markera resultatet för den lägst rankade kommunen Källor: scb.se; kolada.se; Nationella Folkhälsoenkäten 3. Arbetet med att främja aktiv invånar- och patientmedverkan har inletts men behöver utvecklas Halland är en aktiv partner för att kunna erbjuda sina invånare de initiativ kring invånar- och patientmedverkan som implementeras nationellt, såsom e-tjänster från 1177 Vårdguiden. Förutom rådgivning kring sjukdomstillstånd erbjuder 1177 Vårdguiden Halland via sina e- tjänster bland annat möjligheten att avboka, omboka och beställa mottagningstider hos vårdoch tandvårdsmottagningar inom eller via avtal med Region Halland 11. För blodcentraler samt hälsoundersökningar som gynekologisk cellprovtagning, mammografi och aortascreening är det även möjligt att boka tider direkt via webbtidbokning. Dessutom kan invånare via e- tjänsterna till exempel välja vårdcentral, få röntgensvar, se och förnya sina recept, ordna med uttag av läkemedel samt se hur man ligger till i högkostnadsskyddet för läkemedel. Arbetet med journal via nätet har också initierats med att tillgängliggöra bland annat vårdkontakter, journalanteckningar och diagnoser. Andelen hallänningar med inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster har ökat i snabb takt då 30 % av invånarna hade ett konto till e-tjänsterna i januari 2015 medan motsvarande siffra var 43 % i juli Endast i Region Örebro län har en större andel av invånarna inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster se/Halland; Tjänsteskrivelse Basutbud i 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter) för alla vårdoch tandvårdsmottagningar inom eller med avtal med Region Halland ( ) 12

47 24(48) Dock visar undersökningar att det finns potential att öka kännedomen om och förtroendet för 1177 Vårdguiden. I Halland känner lite mer än hälften av befolkningen, 57 %, till webbplatsen 1177.se. I riket som helhet känner 55 % till 1177.se (Figur 5). Fler hallänningar, 88 %, känner till möjligheten att ringa till 1177 via telefon för att få råd och hjälp om sjukvård. 13 Figur 5 - Kännedom om webbplatsen 1177.se Not: Frågan som ställdes var Känner du till webbplatsen 1177.se där du bland annat kan få råd och hjälp om sjukvård? Källor: Vårdbarometern 2015; vårdbarometern.nu 59 % av respondenterna i Halland som helhet känner förtroende för 1177.se vilket är lägre än i riket där 62 % känner förtroende för 1177.se. I Tabell 1 framkommer att det är särskilt lågt bland de respondenter vars högsta utbildning är grundskoleutbildning. Tabell 1 - Hallänningarnas förtroende för 1177.se Not: Vet ej -svar är exkluderade från beräkningarna Källa: Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 Informationsöverföring och kommunikationskanaler är verktyg för invånar- och patientmedverkan och behöver i möjligaste mån anpassas efter invånarnas behov. Det finns idag stor kunskap om att bristen på information till och kommunikation med patienter och 13 Vårdbarometern 2015

48 25(48) närstående resulterar i onödig hälso- och sjukvård. Det är till exempel en vanlig orsak till oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar. Verktyg och metoder för invånar- och patientmedverkan behöver även ta hänsyn till förändrade förväntningar på hälso- och sjukvården, såsom kontaktvägar av olika slag. En vanlig jämförelse är den utveckling som skett inom övriga sektorer i samhället, exempelvis inom banksektorn där man under de senaste 20 åren gått från att vara en analog sektor med betalning av räkningar på bankkontor till att vara en digitaliserad sektor där tjänster som Swish, en mobiltjänst för direkta betalningar, har flera miljoner användare. Hälso- och sjukvården är i huvudsak en sektor som kommunicerar via brev och telefon, trots att förväntningarna från invånarna ser annorlunda ut. Den omvärldsanalys kring trender för hälso- och sjukvården som genomförts visar att floran av medicintekniska produkter som erbjuder nya möjligheter för invånar- och patientmedverkan växer. Ett exempel är de utökade möjligheterna för automatisk inrapportering av patientvärden direkt från hemmet till vården. Med en öppenhet och ett välutvecklat samarbete medför detta stor potential för att underlätta för patienterna att ta ansvar utifrån egen förmåga. I dagsläget finns fortsatt utmaningar med ett flertal olika grupper och funktioner där det behövs koordinering och en gemensam övergripande prioritering. I Halland pågår även arbetet med att införa Framtidens vårdinformationsstöd som ger möjlighet att stödja ett processinriktat arbetssätt och underlätta för patienterna att ta ansvar utifrån egen förmåga. Hälso- och sjukvården 4. Hälso- och sjukvården i Halland håller generellt en hög kvalitet men det finns utvecklingsområden såväl medicinskt som utifrån patienternas upplevelser Halland placerar sig sedan många år bland de bästa vid en sammanvägd bedömning av Öppna jämförelser med övriga landsting/regioner. Halland har goda resultat bland annat inom säker vård/patientsäkerhet, väntetider/tillgänglighet och ögonsjukvård. Men det finns också tydliga förbättringsområden till exempel inom hjärtsjukvården och psykiatrin där Halland för flera variabler placerar sig i nedre kvartilen (Figur 6).

49 26(48) Figur 6 - Exempel: resultat ur Öppna jämförelser Not: Siffrorna som presenteras är indexvärden. Indexvärde för en enskild indikator där ett så högt värde som möjligt är eftersträvansvärt beräknas med formeln: Index=(eget värde-lägsta värde)/(högsta värde-lägsta värde). För de indikatorer där istället ett lågt värde är önskvärt beräknas index som 1-Index. Genom att alla indikator uttrycks i samma skala kan olika indikatorer summeras och genomsnittsvärden kan beräknas för grupper av indikatorer Källor: Öppna jämförelser i överblick 2014, SKL I 2016 års Hälso- och sjukvårdsbarometer framkommer att invånarna i Halland känner stort förtroende för hälso- och sjukvården som helhet men värdena har sjunkit något för sjukhus och vårdcentraler jämfört med Patienternas förtroende för hälso- och sjukvården är något större än förtroendet för hälso- och sjukvården för alla invånare. 14 Patienternas förtroende har ökat något sedan 2014, både när det gäller hälso- och sjukvården i allmänhet och vårdcentraler (Tabell 2). 14 Med invånare avses alla som har svarat på Hälso- och sjukvårdsbarometerns enkät och med patient avses de som har svarat Ja, som patient på frågan Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt hälso- och sjukvården

50 27(48) Tabell 2 - Hallänningarnas förtroende för hälso- och sjukvården Not: Vet ej -svar är exkluderade från beräkningarna Källa: Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 I Halland följs invånarnas och patienternas upplevelser av hälso- och sjukvården upp genom framförallt de nationella enkäterna Nationell patientenkät och Hälso- och sjukvårdsbarometern (tidigare Vårdbarometern). En annan etablerad kanal är Patientnämnden som 2015 hanterade 765 ärenden. 15 En annan kanal under utveckling är invånardialoger i lokala nämnders regi. De har under arbetet med att ta fram hälso- och sjukvårdsstrategin genomfört dialoger med målgrupperna unga vuxna, mitt i livet och äldre i samtliga sex kommuner. Utifrån frågor kring vad som fungerar väl i vården och vad som skulle kunna fungera bättre framkom bemötande, tillgänglighet, kompetens, kontinuitet och information som viktiga teman. Det finns idag inga etablerade arbetssätt för att kontinuerligt samla in patienternas återkoppling efter kontakt med hälso- och sjukvården eller för hur invånare och patienter kan involveras i utvecklingen av hälso- och sjukvården. 5. Det är möjligt att erbjuda en mer sammanhållen vård och skapa flöden som i än större utsträckning utgår från patienternas behov Ett mått på sammanhållen vård är andelen oplanerade inskrivningar inom 30 dagar för patienter som är 65 år eller äldre. I Halland sågs en ökning mellan 2013 och 2014 från 9,9 % till 12,6 % jämfört med riket som gick från 10,3 % till 10,4 %. 16 Oplanerade återinskrivningar är en viktig delförklaring när man analyserar vården för de 1 % av invånarna som står för omkring 50 % av både kostnader och slutenvård. 17 Den största andelen som skrevs in i slutenvården under år 2015 var äldre personer, 43 % av slutenvårdstillfällena utgjordes av individer som var 70 år eller äldre (Figur 7). En journalstudie av personer äldre än 80 år och inneliggande på Hallands sjukhus i maj 2015 visade att cirka 40 % av de 161 studerade patienterna potentiellt skulle kunnat få sin vård tillgodosedd utanför sjukhuset om rätt vårdformer funnits tillgängliga. Journalstudien visade vidare att cirka 40 % 15 Patientnämnden Halland, verksamhetsberättelse Vårdenisiffror.se, Öppna jämförelser 17 VAS-data från Region Halland; Region Hallands analys

51 28(48) låg kvar på sjukhuset för att de väntade på icke-medicinska åtgärder såsom vårdplanering med andra aktörer. 18 Figur 7 - Andel slutenvårdstillfällen per ålderssegment Not: Ett slutenvårdstillfälle definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under Det totala antalet slutenvårdstillfällen uppgick under 2014 till men vid 4 registrerades inte någon ålder. Källor: VAS-data från Region Halland; Region Hallands analys En viss minskning ses mellan 2010 och 2015 av antalet slutenvårdstillfällen, liksom en ökning av antalet kontakter i den specialiserade somatiska öppenvården med 0,16 besök per invånare och år. I närsjukvården ses en ökning med 0,97 besök per invånare och år (Figur 8). 18 Läkartidningen. 2016;113:DTAE

52 29(48) Figur 8 - Antalet vårdkontakter per vårdnivå och invånare i Halland Not: Data omfattar vårdkontakter hos vårdenheter som har journalsystemet VAS, d.v.s. enheter i både offentlig och privat regi. Detta inkluderar bl.a. 18 av 24 privata vårdcentraler vilket tillsammans med vårdcentralerna i offentlig regi omfattar cirka 93 % av de listade patienterna i Halland. Analysen omfattar inte data från Region Hallands fakturering, dvs. data från riks-/regionvård och privata vårdgivare utan VAS. Faktureringsdata utgjorde cirka 7 % av hallänningarnas öppenvårdskontakter under 2015 och cirka 11 % av slutenvårdstillfällena. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under Hemsjukvård omfattar endast hemsjukvård utförd i regionens regi. Närsjukvård omfattar all närsjukvård, dvs. förutom vårdcentralsverksamhet även t.ex. mödravård och ungdomsmottagningsbesök. Källor: VAS-data från Region Halland; Region Hallands analys Faktaunderlaget visar på resultat som stödjer att det går att förbättra det oplanerade flödet i Halland idag var det besök vid akutmottagningarna på Hallands sjukhus varav 27 % skrevs in på sjukhuset. 19 Av de som sökte hade de flesta inte haft en aktuell kontakt med öppenvården; två tredjedelar hade inte haft en öppenvårdskontakt under den föregående veckan och 55 % hade inte haft öppenvårdskontakt under de tre veckor som föregick besöket på akutmottagningen (Figur 9). Närsjukvården finns tillgänglig framförallt vardagar mellan klockan 8 och 18 och 5 av 49 vårdcentraler har öppet både lördag och söndag 20 (detta inkluderar de samordnade kvälls- och helgmottagningarna). Den specialiserade öppenvården har till allra största delen, cirka 85 %, planerad verksamhet VAS-data från Region Halland; Region Hallands analys se; regionhalland.se 21 VAS-data från Region Halland; Region Hallands analys

53 30(48) Figur 9 - Andel med öppenvårdsbesök 1-3 veckor före akutmottagningsbesök Not: Data omfattar vårdkontakter hos vårdenheter som har journalsystemet VAS, d.v.s. enheter i både offentlig och privat regi. Detta inkluderar bl.a. 18 av 24 privata vårdcentraler. Ett antagande har gjorts om att öppenvårdsbesöken skett före akutmottagningsbesöken i de fall som besöken skett på samma dag. Antagandet har gjorts då VAS-data endast innehåller information om vilken dag besöket är gjort och inte vid vilken specifik tidpunkt på dygnet. Källor: VAS-data från Region Halland, Region Hallands analys Cirka 90 % av de vårdkontakter som hallänningarna har i andra landsting och regioner sker i Västra Götalandsregionen och i Region Skåne. Dessa omfattar cirka öppenvårdskontakter och slutenvårdstillfällen. Den vanligaste specialiteten som hallänningarna söker vård för utanför Halland är onkologisk vård, dessa besök utgjorde 18 % av öppenvårdskontakterna i andra landsting/regioner under Cancervården är en specialitet där hälso- och sjukvården i Halland samarbetar med både Region Skåne och Västra Götalandsregionen. De arbetar delvis efter olika riktlinjer och regionala vårdprogram vilket gör att invånare i Halland kan få olika behandling för samma cancersjukdom. Halland arbetar för att minska skillnaderna och arbetet stärks av den nationella trenden med nivåstrukturering av cancervården, dvs. en organisering av hälso- och sjukvården med färre enheter som ger personalen möjlighet att utföra specifika medicinska ingrepp många gånger. Trenden mot ökad samling av specialiserad vård drivs på för hela hälso- och sjukvården bland annat utifrån betänkandet från utredningen om högspecialiserad vård Träning ger färdighet (2015:98) av Måns Rosén som drar slutsatsen att kvaliteten och patientsäkerheten i hälso- och sjukvården förbättras med ökade patientvolymer per vårdenhet och per behandlare. Den förstärks också av svårigheter att klara bemanningen med allt fler medicinska subspecialiteter. De halländska invånarna är i stort positiva till en samling av hälso- och sjukvården. I Vårdbarometern 2015 svarade 82 % av de halländska respondenterna att man tyckte det var bra att koncentrera vissa operationer och behandlingar till enstaka sjukhus för att förbättra kvaliteten, även om det innebär längre resor. 22 Data från Region Hallands fakturering; Region Hallands analys

54 31(48) 6. Hälso- och sjukvården behöver arbeta med strategisk kompetensförsörjning för att kunna säkerställa nuvarande och framtida behov Utifrån den analys av utgångsläget för hälso- och sjukvården och trender framåt som genomförts pekar ett flertal faktorer mot att det kommer att krävas nya arbetssätt för att klara av bemanningen inom hälso- och sjukvården framöver. Idag finns ett rekryteringsbehov i Halland inom ett flertal yrkeskategorier samtidigt som en stor del av regionens hälso- och sjukvårdspersonal går i pension inom de närmaste fem åren. Exempelvis kommer cirka 16 % av läkarna, 13 % av sjuksköterskorna och 25 % av tandvårdspersonalen att gå i pension inom 5 år. 23 Ett av de områden där bemanningsproblematiken varit stor är psykiatrin där personalbrist och högt patienttryck fått stora konsekvenser under 2016 med bland annat stängda vårdplatser som följd. Svårigheter med bemanning kan även påverka kostnadsutvecklingen. Under 2015 uppgick kostnaden för inhyrd personal inom hälso- och sjukvården till 74 miljoner kronor vilket utgjorde ungefär 2 % av de totala personalkostnaderna och innebar en ökning med 32 % från 2013 års nivåer. 24 Inom ramen för Framtidsarbetet som påbörjades i Region Halland under 2014 har det påvisats att en stor andel inom flera yrkeskategorier anser att det finns potential till en utvecklad arbetsfördelning (Figur 10). 68 % av läkarna och 67 % av sjuksköterskorna som besvarat den enkät som genomfördes inom ramen för Framtidsarbetet anser att de utför arbetsuppgifter som någon annan person eller yrkesgrupp skulle kunna utföra. Motsvarande siffror för psykologer och undersköterskor är 58 % respektive 35 %. Exempel på arbetsuppgifter som skulle kunna frigöras genom en utvecklad arbetsfördelning är enligt läkarna administrativa uppgifter som att signera anteckningar och lägga in provsvar i journalsystemet VAS. Sjuksköterskorna anser att städning och påfyllnad av material, förråd och matvagnar skulle kunna göras av någon annan yrkesgrupp medan psykologerna anser att tidbokningar och kallelser av patienter skulle kunna skötas av någon annan. De olika yrkeskategorierna anger att mellan 4 och 6 timmar i veckan skulle kunna frigöras genom en utvecklad arbetsfördelning, dvs. motsvarande 10 % respektive 15 % av arbetstiden Årsredovisning Region Halland Årsredovisning Region Halland Åtgärdsarbetet, slutrapport fas 1; Åtgärdsarbetet, delrapport ekonomisk beräkning fas 1

55 32(48) Figur 10 - Beskrivning av personalens uppfattning kring arbetsfördelning Not: Svaren är baserade på en enkät som genomfördes inom ramen för åtgärdsarbetet. Källor: Åtgärdsarbetet, slutrapport fas 1; Åtgärdsarbetet, delrapport ekonomisk beräkning fas 1 Den omvärldsanalys som genomförts visar på att en rad trender inom hälso- och sjukvården kan komma att kräva nya kompetenser. Ett exempel är den snabba utvecklingen inom digitalisering och e-hälsasom kommer bland annat att leda till ett behov av förstärkt ITkompetens och förändrade arbetssätt. Faktaunderlaget visar att det är en liten grupp invånare som nyttjar en stor del av hälso- och sjukvården: i Halland nyttjar 1 % av invånarna ca 50 % av både kostnader och slutenvård. 26 Av de 1 % som nyttjar störst del av hälso- och sjukvården återfinns ca 20 % av patienterna i samma grupp kommande år. Cirka 10 % av patienterna avlider medan övriga patienter får ett stabiliserat tillstånd och nyttjar mindre hälso- och sjukvård. Riktade insatser till denna grupp och andra grupper med särskilda behov ökar och kräver kompetens som hanterar mer komplex utvärdering och uppföljning. Dessutom kräver dessa insatser ofta en utvecklad samverkan mellan olika utförare vilket i sin tur kan leda till ett behov av fler vårdkoordinatorer, som redan idag är ett exempel på en allt vanligare kompetens. 26 VAS-data från Region Halland; Region Hallands analys

56 33(48) Förutsättningar 7. Arbetet med att dra nytta av möjligheterna utifrån digitalisering och e-hälsa behöver koordineras och stärkas Halland har ett gemensamt journalsystem, VAS, som omfattar all hälso- och sjukvård utom cirka 7 % av de listade patienterna i närsjukvården och cirka 4 % av alla öppenvårdstillfällen totalt. VAS är ett av de tidiga journalsystemen som framförallt erbjuder ett dokumentationsstöd. Arbetet med Framtidens vårdinformationsstöd har inletts och koordineras i ett gemensamt program av landsting/regioner 27 som ingår i SUSSA (Strategisk utveckling av sjukvårdsstödjande applikationer). Region Halland har tillsammans med Dalarna, Norrbotten och Gävleborg option på det stöd som kommer upphandlas. Arbetet med att utvärdera och implementera fristående möjligheter utifrån digitalisering och e- hälsa har inletts. Det pågår piloter med hur videokonsultationer kan användas. Exempelvis fick patienter som sökte sig till Hallands akutmottagningar under sommaren 2016 men som inte var i behov av akutvård eller en fysisk undersökning ett erbjudande om att träffa en läkare via videolänk. Erbjudandet gavs först efter att en sjuksköterska bedömt patientens vårdbehov samt om denne kunde och ville använda sig av den digitala vårdcentralen 28. Fler möjligheter till att använda videokonsultationer ska undersökas. Ett annat initiativ inom digitalisering och e- hälsa är pilotverksamheten i Halland med internetbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT) för ångest. Via ett inledande möte med en behandlare kan patienter få internetbaserad KBTbehandling. Behandlingen omfattar exempelvis information och övningar via textavsnitt och filmer 29. Det finns flera parallella initiativ och grupper som arbetar med utveckling av digitalisering och e-hälsa för hälso- och sjukvården i Halland. För att dessa nya möjligheter ska få genomslag kommer det också att krävas en utveckling av nya arbetssätt. Dessutom kommer ersättningsmodeller att behöva utformas som inte ger fördel för personliga besök jämfört med andra kontaktkanaler. 8. Strukturer och processer för styrning och uppföljning kan vidareutvecklas I dagsläget (hösten 2016) pågår arbetet med att ta fram gemensamma nyckelindikatorer för hälso- och sjukvården i Halland. Målsättningen är att använda dem för beslutsunderlag och för att ge underlag till ett kontinuerligt förbättringsarbete. Professionen inom hälso- och sjukvården efterfrågar förutsättningar för att få tillgång till automatiserad återrapportering av kvalitetsdata. Det pågår också ett arbete med att utveckla produktions- och kapacitetsstyrning samt metoder för att styra och följa upp produktion, kvalitet och kostnad. 27 De fyra landstingen är Västerbotten, Södermanland, Västernorrland och Region Örebro län 28 Hallandsposten.se ( ) 29

57 34(48) I processerna och strukturerna för styrning och planering av verksamheten finns också förbättringsmöjligheter. En del handlar om att styrningen ska ske utifrån bästa möjliga kunskap och vara än mer faktabaserad och sammanhängande från styrdokumentet Mål & Budget, via uppdrag till verksamhetsplaner och uppföljning. En annan del handlar om förvaltningsövergripande verksamhetsplanering och budgetfördelning som tar utgångspunkt i patientens process istället för i organisationen. Ytterligare en tredje del handlar om att det finns indikationer på möjligheter att bättre anpassa hälso- och sjukvårdsorganisationen för att möta invånarnas behov. 9. Kontinuerligt förbättringsarbete nödvändigt för att bryta kostnadsutvecklingstakten och möjliggöra att möta invånarnas ökande förväntningar Kostnaderna för hälso- och sjukvården uppskattas öka framöver utifrån demografi, förändrade förväntningar från invånarna och den medicinska utvecklingen. Sedan 2010 har kostnaderna för hälso- och sjukvård motsvarat knappt 10 % av BNP. Med en BNP tillväxt framåt på drygt 2 % kommer vi klara den uppskattade kostnaden för demografisk tillväxt. För att klara den uppskattade kostnadsökningen utifrån förväntningar från invånarna och den medicinska utvecklingen kommer däremot ca 12 % av BNP behöva gå till hälso- och sjukvård om inte ändrade arbetssätt och nya möjligheter genom bland annat innovationer och digitalisering kan minska kostnadsutvecklingen (Figur 11). Figur 11 - Kostnader för hälso- och sjukvård i relation till BNP Not: Uppskattad årlig BNP-tillväxt 2,16 %. I Socialdepartementets beräkningar har man utifrån ett historiskt perspektiv antagit en extra kostnadsutveckling om 0,8 % per år (utöver den demografiska kostnadsutvecklingen). 0,8 % motsvarar den faktiska kostnadsutvecklingen mellan som inte kan förklaras av demografiska förändringar. Källor: Den ljusnande framtid är vård delresultat från LEV-projektet, Socialdepartementet (2010); Hälso- och sjukvården till 2030, SKL (2005); Region Hallands analys

58 35(48) Ett exempel på förändrade förväntningar från invånarna är inom cancerområdet där betalningsviljan, utifrån vad som godkänns för inkludering i läkemedelsförmånen av Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV), ökat med 49 % per kvalitetsjusterat levnadsår. Detta samtidigt som endast 8 % av de cancerläkemedel som introducerats sedan 2012 inneburit ökad överlevnad på mer än två månader. 30 Ett exempel på den medicinska utvecklingen från cancerområdet är att med en mer framgångsrik cancerbehandling kommer fler människor att överleva en första cancer och under sin levnad hinna utveckla ytterligare cancersjukdomar. Ökad prevalens är också ett resultat av den ökade livslängden som gör att fler hinner utveckla cancer och andra sjukdomar. Cancerfonden uppskattar att cancerpopulationen kommer att fördubblas mellan år 2016 och 2040 (Figur 12). Figur 12 - Växande grupper med kroniskt sjuka - exempel cancerpatienter Not: Antalet cancerpatienter visar hur många personer som vid ett givet tillfälle har eller har haft cancer inom en given tidsperiod, i detta fall tio år, och som fortfarande lever Källor: Cancerfondsrapporten 2016, Cancerfonden 10. Flera aktuella nationella utredningar och initiativ föreslår genomgripande förändringar av hälso- och sjukvården i Sverige Det har kommit ny lagstiftning och flera utredningar och initiativ som har påverkat eller med stor sannolikhet kommer att påverka hälso- och sjukvården framåt. Här är några utvalda exempel: Patientlag 2014:821 med målet att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Lagen innebär bland annat att patienten ska kunna välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet, att informationsplikten gentemot patienten förtydligas och att patientens möjlighet att få en ny medicinsk bedömning utvidgas. 30 Health at a Glance 2015: OECD Indikators, Läkemedel statistik för år 2014, Socialstyrelsen; Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos, Socialstyrelsen

59 I betänkandet En nationell cancerstrategi för framtiden (2009:11) identifierades att en långsiktig strategi var nödvändig för att klara en framtida ökning av cancerprevalens, att cancervårdens organisation behöver utvecklas och att nationell samordning blir alltmer nödvändigt. Detta ledde fram till att Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) skapades med syftet att tillsammans med landsting och regioner skapa en mer patientfokuserad, jämlik och tillgänglig cancervård. I betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (2015:20) föreslås en ny betalningsansvarslag som kommer att innebära att kommunerna blir betalningsansvariga tre kalenderdagar efter att behandlande läkare meddelat berörda enheter att patienten är medicinskt färdigbehandlad, istället för dagens system där kommunerna blir betalningsansvariga tidigast fem vardagar efter mottagen kallelse om vårdplanering. Utredningen om högspecialiserad vårds betänkande Träning ger färdighet (2015:98) är en systematisk översikt av vetenskaplig litteratur kopplad till nivåstrukturering i högspecialiserad vård och omfattar även egna analyser av svensk hälso- och sjukvårdsdata. Utredningen framhåller att cirka 500 dödsfall skulle kunna undvikas årligen om patientvolymerna ökade till minst 100 ingrepp av en viss typ av åtgärd på svenska sjukhus. Utredningen drar slutsatsen att kvaliteten och patientsäkerheten i hälso- och sjukvården förbättras med ökade patientvolymer per vårdenhet och per behandlare. Effektiv vård (2016:2), slutbetänkandet från den nationella samordnaren för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, är en utredning om effektivare resursutnyttjande i hälso- och sjukvården. Utredningen ser effektiviseringspotential genom bland annat förändrad organisering av vården för kroniskt sjuka och andra patienter med omfattande behov. Man ser ett behov av att öka förmågan till att planera utifrån målgruppers behov snarare än enskilda diagnoser och medicinska specialiteter. Relaterat till detta föreslår utredningen exempelvis en förändring av primärvårdsuppdraget. Detta skulle innebära att primärvården delas upp i allmän primärvård och riktad primärvård som ska fullgöra primärvårdsuppdraget för äldre med omfattande behov. Den riktade primärvården och kommunernas hälso- och sjukvård och socialtjänst ska enligt utredningen utföras gemensamt för äldre med omfattande behov. Dessutom skulle primärvården få ett akutuppdrag med remisstvång till akutsjukvård på sjukhus. I Digitaliseringskommissionens slutbetänkande Digitaliseringens transformerande kraft (2015:91) föreslås bland annat ett digitalt kompetenslyft för ledare i kommunal verksamhet och att utveckla en nationell strategi för datadriven innovation. Indelningskommitténs förslag om ny regionindelning innebär ett förslag om att dagens 21 regioner och landsting ska bli sex regioner. Ambitionen är att skapa regioner som ska vara jämnstarka, ekonomiskt bärkraftiga och klara av såväl sjukvård som regional utveckling och arbetsmarknadsutveckling. De sex regionerna ska var och en klara av att bedriva regionsjukvård. Indelningskommitténs slutbetänkande kommer presenteras den 31 augusti (48)

60 37(48) Plan framåt Genomförande av strategin I arbetet med att genomföra den politiskt beslutade hälso- och sjukvårdsstrategin kommer regiondirektören att ha det sammanhållande ansvaret. Genom en tydlig koppling till Mål & Budget och resursfördelningen ska verksamhetsplaneringen för åren innebära en realisering av prioriteringarna inom strategin. För varje prioritering ska det finnas någon som har ansvaret för genomförandet vilket innebär att det utformas och beslutas om handlingsoch tidplaner för genomförande. Genomförandet av hälso- och sjukvårdsstrategin ska hanteras i linjen och ansvaret ska därför i första hand tilldelas funktioner i befintlig organisation eller etablerad grupp, men i vissa fall kommer det krävas särskilda regiongemensamma arbetsgrupper. Vid sammansättning av dessa särskilda arbetsgrupper bör hänsyn även tas till existerande konstellationer då det kan behövas ett koordineringsbehov av pågående initiativ och grupperingar. Exempelvis kommer en viktig del i genomförandet av strategin att vara att fullfölja genomförandet av Framtidsarbetet. Därför ska de beslutade åtgärderna inom Framtidsarbetet integreras med prioriteringarna inom hälso- och sjukvårdsstrategin. För att klara genomförandet av den politiskt beslutade hälso- och sjukvårdsstrategin kommer det att krävas beslut och aktiviteter på alla nivåer inom politiken, tjänstemannaorganisationen och i verksamheten. Framgångsrik samverkan inom hälso- och sjukvården och med andra aktörer är avgörande. Genomförandet av strategin ska planeras utifrån perspektivet att motverka stuprörstänk, främja planering utifrån processer och samverkan tvärs organisatoriska nivåer och huvudmannagränser.

61 38(48) Bilaga - Illustrativa invånarberättelser Tanken med denna bilaga med fiktiva invånarberättelser är att levandegöra det strategiska ramverket. Dessa berättelser är illustrativa och framåtblickande exempel på hur den halländska hälso- och sjukvården skulle kunna fungera om vi arbetar tillsammans mot de uppsatta målen. Om vi använder strategin som ledstång, kommer de beslut som fattas i organisationen att säkerställa att det som idag är önskescenarion, blir en verklighetsbild för hälso- och sjukvården i Halland inom en överskådlig tid. De utmaningar vi har idag kommer vi att kunna möta genom att strategin ger oss verktyg att erbjuda patienter och invånare en ännu bättre hälsooch sjukvård i framtiden. Oscar Nilsson Ålder: 28 Familj: Sambo Louise Hemort: Halmstad Sysselsättning: IT-konsult Skönt att få hjälp hemma Oscar vill Bli av med den röda ringen på benet Kunna njuta av sommaren Vad har jag på benet? Oscar torkar sig efter simturen och ser att han har något konstigt på vaden. Det ser ut som ett bett med en röd ring runt. Han tar upp mobilen och googlar på insektsbett. Han får flera träffar och flera av sidorna länkar till 1177 Vårdguiden. Han klickar sig dit och läser, undrar om det kan vara ett fästingbett. Oscar vill inte åka in till stan, men tänk om han behöver behandling? Han kontaktar 1177 Vårguiden som ber honom ladda upp ett foto med bettet på sin personliga sida. Nästa morgon har Oscar en videoavstämning med en läkare från vårdcentralen som tittat på fotot och bekräftar att det är en borreliainfektion, efter ett fästingbett. Oscar får ett elektroniskt recept på antibiotika som han hämtar ut på apoteket. Under samtalet med läkaren får Oscar rita med en penna längs kanterna på det ringformade utslaget och uppmanas att titta morgon och kväll så att det inte blir större utan gradvis bleknar. Om det inte gör det ska Oscar boka en ny tid via webtidbokningen på 1177 Vårdguiden för att visa upp hur det ser ut. Oscar tar sin antibiotika, tittar på vaden varje morgon och känner sig nöjd med att se utslaget blekna. Efter videobesöket svarar Oscar på ett sms från vårdcentralen, med några frågor om sin upplevelse av vården. Oscar ger gott betyg, det var skönt att kunna få hjälp hemma.

62 39(48) Tryggt att kunna välja utifrån vad som är viktigt för mig Adah Tesfu Ålder: 56 Familj: Make Efraim, de två barnen Betty och Eric Hemort: Hyltebruk Sysselsättning: Kommunchef Adah vill Få ordning på sin diabetes Har mer energi i vardagen Jag är så trött på min diabetes, det känns omöjligt att få ordning på den. Adah fick veta att hon hade diabetes för fem år sedan och fick tabletter på vårdcentralen. De är kanske bra men sockret brukar ligga högt ändå och Adah klarar inte att hålla vikten eftersom hon alltid är sötsugen. Maken Efraim är omtänksam, men det blir mycket tjat om att hon är trött och borde sköta sig bättre. De har just flyttat till Halland och behöver hitta en ny vårdcentral. Adah går in på 1177 Vårdguiden och ser att det finns ett par vårdcentraler som har bättre resultat för diabetesbehandling än de andra. Adah väljer en och bokar tid på nätet och går dit tillsammans med Efraim. Det är ett bra möte med Adahs läkare och diabetessjuksköterska. De utformar tillsammans en plan där Adah och Efraim anmäler sig till kost- och motionsrådgivning. Adah får också lära sig att mäta sitt blodsocker och skicka in sina värden till vårdcentralen med hjälp av mobilen. I samma mobilapp kan hon lägga in hur mycket hon rör sig och vad hon äter. Det är spännande med de tydliga sambanden. Adah behöver fortsätta med tabletterna, men med bättre sockervärden känner hon sig piggare. Både Adah och Efraim är nöjda med sin nya vårdcentral. De tycker att det är skönt att de kan sköta allt på ett ställe. På den vårdcentral där Adah gick innan de flyttade till Halland behövde Adah åka till sjukhuset för vissa kontroller. Att förstå sjukdomen och få kontroll på blodsockret har inneburit en nystart för Adah och Efraim. Adah tänker - - det är tryggt att kunna välja utifrån vad som är viktigt för mig.

63 40(48) Skönt att slippa vänta på akuten Arne Granström Ålder: 85 Familj: Maka Gerd, sönerna Per och Erik Hemort: Kungsbacka Sysselsättning: Pensionär Arne vill Orka med att vara farfar Att Gerd ska må bra Jag vill bara få sitta här i lugn och ro. Arne känner sig gammal. Han har ofta svårt att andas, benen är svullna och lederna värker. Det är många olika mediciner, som är svåra att komma ihåg men hans fru Gerd hjälper honom. Gerd säger ofta att han egentligen inte är sämre än i vintras när de var ute och promenerade runt kvarteret varje dag, men Arne har inte lust med någonting längre. Arne är i alla fall nöjd med att få bo hemma. Det var tal om att flytta till ett boende men så fick de möjlighet till hemsjukvård, där det bland annat ingår besök av sjuksköterska. I natt kunde Arne inte sova. Han var tvungen att sitta upp för att få luft och kände sig svettig. På morgonen tar Gerd tempen på Arne och eftersom han har feber så ringer hon hemsjukvården. En sjuksköterska från hemsjukvården kommer och har då ordnat så att de gemensamt kan koppla upp sig för ett videosamtal med Arnes läkare. Sjuksköterskan lyssnar på Arnes lungor och beskriver hur det rasslar på båda sidorna. Arne känner sig allt sämre och har svårt att få luft. Han känner sig för yr för att kunna stå upp. Läkaren bedömer att Arne har en lunginflammation och tillsammans med Gerd bestämmer de att Arne ska få behandling på sjukhuset ett par dagar, på avdelningen som är specialiserad på att ta hand om äldre med många olika sjukdomar. Arne åker med liggande sjuktransport in till sjukhuset och får komma direkt till avdelningen och en riktig säng. Arne minns att han förr om åren ofta väntat många timmar på akuten och själv behövt förklara allting om sin sjukdom flera gånger. Utöver att behandla Arnes lunginflammation, så går de tillsammans igenom alla Arnes läkemedel och enas om att sluta med en av tabletterna. Utifrån Arnes sinnesstämning enas de också om att Arne ska få behandling mot depression. Innan Arne åker hem är han, Gerd och sönerna, som deltar via videolänk, med och tar fram en plan för den fortsatta behandlingen tillsammans med avdelningen, hemsjukvården och närsjukvården. Arne får med sig en utskrift, Gerd kan få fram den i sin läsplatta och alla inblandade kan se den i Arnes journal. Arne och Gerd är tacksamma att Arne återhämtat sig och Gerd hoppas att Arne ska få tillbaka orken och klara att promenera runt kvarteret igen. Arne är nöjd med att vara hemma igen och tänker att det var skönt att slippa vänta på akuten den här gången.

64 41(48) Skönt att slippa oron i bröstet Kent Larsson Ålder: 44 Familj: Ensamstående Hemort: Falkenberg Sysselsättning: Sjukpensionär Kent vill Ha det lugnt omkring sig Slippa åka till sjukhuset De är ute efter mig. Kent bor i en etta som är så full med tidningar och gamla saker att det knappt går att komma in. Han vill gärna ha det så eftersom det skyddar mot alla de som är ute efter honom. Han har nära kontakt med psykiatrin och brukar vara inlagd på sjukhuset några gånger varje år. På sjukhuset så ser de inte de faror Kent ser, tvärtom säger de att de inte är verkliga. Kent har mediciner från psykiatrin som han tar ibland. Han har också något med blodtrycket som vårdcentralen vill att han ska behandla men Kent brukar strunta i deras kallelser. Efter att ha varit inlagd flera gånger på den psykiatriska avdelningen på sjukhuset får Kent möjlighet att bo hemma men med mycket mer stöd i vardagen från både hälso- och sjukvården och kommunen. Först var Kent tveksam men det är skönt att få hjälp med mat och annat praktiskt. Kent får också hjälp med att ta sina mediciner, som han tidigare alltid glömde. Han har mediciner både för de psykiatriska besvären och blodtrycket. Kent har också fått en fast kontakt att vända sig till och med det nya stödet behöver Kent inte åka till akuten lika ofta, nu är det flera månader sedan han var där. Ibland kommer det ett sjukvårdsteam, då kan man få hjälp med att anpassa medicinen. Kent låter dem också ta blodtryck och prover. Han förstår inte varför men de är angelägna och vänliga och de verkar nöjda när blodtrycket ligger bra. Kent känner sig också lugnare i vardagen. Det är skönt att trycket över bröstet är borta och att han känner sig mindre orolig.

65 42(48) Jag har fått en andra chans Karin Persson Ålder: 63 Familj: Frånskild, utan barn Hemort: Laholm Sysselsättning: Busschaufför Karin vill Aldrig mer få hjärtinfarkt Må bättre och leva länge Livet känns som ett ekorrhjul. Karin lever ensam och har inga barn. Vardagen är stressig med arbetet som busschaufför. Den bästa avkopplingen är att få tända en cigarett och dricka ett par glas vin tillsammans med Edith. Idag är det äntligen fredag och Karin går över till Edith som möter upp med en bag-in-box. Men Karin hinner bara börja bära ut grillen när hon plötsligt får ett intensivt tryck över bröstet och en smärta som strålar upp i käkarna. Nu är det kört tänker Karin och ropar till Edith att ringa 112. Ambulansen kommer direkt. Ambulanspersonalen tar ett EKG, som de skickar till det sjukhus i Halland där hjärtintensiven finns. Karin får besked om att hon får komma direkt för en akut ballongvidgning av hjärtats kärl. Under resan går ambulanspersonalen igenom frågorna i den standardiserade inskrivningsmallen som de sedan kan fortsätta komplettera på operationsavdelningen. När de kommer fram till sjukhuset kör ambulansen in via en särskild port så att Karin kommer direkt till avdelningen. Allting går bra och Karin är lättad, men hennes kärl är sjuka och hon är orolig för att få en ny infarkt. I samtalen med läkaren om olika behandlingsalternativ förstår Karin att medicinerna kommer hjälpa henne till viss del. Hon förstår också att hon behöver sluta röka och börja motionera. När Karin går hem har hon med sig en plan där hon tillsammans med sjuksköterska och läkare på avdelningen planerat framåt, med uppföljning hos en kontaktperson på vårdcentralen. Karin känner sig orolig för om hon kommer att klara att bryta sin nuvarande livsstil på egen hand så hon tackar ja till att få tid hos en rådgivare som ska hjälpa henne att sluta röka och med att förbättra hennes mat- och motionsvanor. På avdelningen har Karin också börjat registrera värden i en hälsoapp som hon fortsätter med hemma och skickar in till sin kontaktperson på vårdcentralen. Karin har börjat fundera på andra sätt att koppla av i vardagen, nu när hon inte längre vill ta till cigaretterna. När Karin varit hemma en månad kontaktas hon av närsjukvården som hör efter hur Karin mår och hur det går med planen. Karin passar på att ta reda på mer om hur medicinerna hjälper henne. Hon är jätteglad över att ha fått en andra chans.

66 43(48) Sluta röka för leendets skull Sam Chung: Ålder: 17 Familj: Mamma, pappa och lillebror Simon Hemort: Varberg Sysselsättning: Gymnasieelev Sam vill: Behålla sitt snygga leende Vara cool utan att röka Nu kommer jag få snacket om tandtråd igen tänker Sam när en SMS-påminnelse om årskontroll av tänderna plingar till i mobilen. Sam tänker att det vore skönt om de bara kunde fixa tänderna och inte snacka så mycket. Han parkerar cykeln, tar ryggsäcken och tänder en cigarett innan han går in. Han har rökt sedan i åttan, men ingen vuxen vet om det. Inne på tandläkarmottagningen är det en ny rutin, där Sam först får registrera sig via en skärm i väntrummet och sedan uppmanas att svara på några korta frågor om sin livsstil. Första frågan gäller rökning. Han är klar på ett par minuter och blir sedan uppropad för undersökning. Tandhygienisten undersöker tänderna och precis som förra gången har Sam tandsten men inga hål. Tandhygienisten håller fram två plasttänder och visar på färgskillnaden mellan en icke-rökares och en rökares tänder och erbjuder honom att stanna hos en av hälsocoacherna på vägen ut. Hälsocoachen pratar utifrån Sam svar på livsstilsfrågorna och samtalet handlar mest om rökning. Hälsocoachen visar en kort film och frågar om hon får kontakta skolhälsovården för ytterligare stöd därifrån. Sam ger sitt medgivande men är tydlig med att de inte får informera hans föräldrar. Hälsocoachen vill skicka med ett informationsblad men Sam ber att få det till mobilen istället. Han tycker att det är skönt att komma ut i solen igen och när han rullar på cykeln i en lång nedförsbacke tänker han att han kanske skulle försöka sluta röka för leendets skull.

67 44(48) Nu är det lättare att gå till skolan! Elsa Andersson Ålder: 8 Familj: Pappa Johan Hemort: Halmstad Sysselsättning: Grundskoleelev Elsa vill Känna sig glad när hon går till skolan Få nya kompisar Jag vill vara ifred. Elsa bor med sin pappa Johan högst upp i ett av hyreshusen på berget. Hon går i skolan nära men tycker inte om att gå dit. Det är svårt med kompisarna, ingen fattar något och lärarna bara tjatar. Elsa tycker det känns som om det bara är henne de säger till. Dessutom gör de aldrig något kul på lektionerna. Elsa gör vad hon kan för att få vara hemma. Hon låtsas känna sig sjuk på morgonen eller smiter hem tidigare. Pappa Johan försöker förstå vad som är fel och pratar om hur viktigt det är att hon går till skolan. Han vet inte vad han ska svara när läraren ringer och frågar varför Elsa inte är i skolan. Han blir glad när läraren säger att hon vill hjälpa Elsa och därför skulle vilja träffa henne och pappa tillsammans. De ses på skolhälsovårdens mottagning tillsammans med skolsjuksköterskan och de pratar i flera timmar. En vecka efter mötet får Elsa och pappa besked om att Elsa ska få gå igenom en utredning för att förstå om hon har särskilda behov som hon skulle kunna få hjälp med. Alla möten hålls på skolhälsovården och dit kommer förutom pappa och Elsa även personer från kommunen, vårdcentralen och barn- och ungdomspsykiatrin. Så småningom får Elsa och pappa veta att Elsa har något som heter adhd. Elsa tycker att det är skönt att någon förklarar så att hon förstår varför allt är så jobbigt och hon får börja med behandling. Elsa, pappa och Elsas lärare får gå på utbildning om adhd. Pappa går ofta in på chatten som skolsjuksköterskan berättade om och diskuterar med de andra föräldrarna. Efter ett stort möte, där alla Elsa träffat under utredningen är med, får Elsa en stödperson som är med i skolan. Pappa Johan börjar jobbet senare på dagarna så att han alltid kan följa Elsa till skolan på morgonen. Elsa tycker det är lättare att gå till skolan och ibland är det till och med roligt där.

68 45(48) När pappa har det bra kan jag känna mig trygg Dawud Nguvu Ålder: 53 Familj: Gift med tre barn 9, 12 och 15 år Hemort: Falkenberg Sysselsättning: Ekonom Dawud vill Att pappa ska ha det bra Orka vara son, pappa och make Hur ska det gå nu? Dawuds pappa har fått en propp i hjärnan och kan inte klara sig själv längre. Under helgen hade Dawuds pappa som vanligt varit med på barnbarnens fotbollsmatcher och verkat vara i god form. Så ringde de plötsligt från sjukhuset, mitt under en dragning på jobbet, för att meddela att Dawuds pappa ramlat ihop i mataffären. Efter några veckor hade det blivit tydligt att Dawuds pappa skulle klara sig, men sitta i rullstol. Dawud är tacksam över att pappa överlevt men jätteorolig för hur han skall kunna få en bra och trygg vardag. Det var fler år sedan nu men Dawud kommer ihåg hur svårt det varit när mamma blev dålig. De hade skojat om att det krävdes en särskild utbildning för att förstå vad man kunde få hjälp med och vem man skulle kontakta. Dawuds pappa hade fått tillbringa många dagar med att ringa runt till massa olika ställen för att mamma skulle få den vård och hjälp hon behövde. Men denna gången blir det annorlunda. Dawud och hans pappa har fått en fast kontakt som sköter all koordination mellan de olika avdelningarna på sjukhuset, vårdcentralen och kommunen. De har haft flera bra samtal om framtiden och Dawud är förvånad över hur väl det fungerar denna gång. Dawuds pappa vill gärna åka hem igen och se om han kan klara sig med anpassning av lägenheten och hjälp. Dawud var först tveksam men med alla nya hjälpmedel så verkar det faktiskt gå. Annars fanns det ju flera andra alternativ. Jag vill bara att pappa ska ha det bra så att jag kan känna mig trygg.

69 46(48) Marit Tikkanen Ålder: 49 Familj: Frånskild med de två döttrarna Rita och Emma Hemort: Kungsbacka Sysselsättning: Frisör Tryggt att veta vad som ska hända framåt Marit vill Våga drömma om framtiden igen Fortsätta att känna sig trygg trots cancern Man ska aldrig ta något för givet. Marits värld vändes upp och ner förra året i samband med ett helt vanligt toalettbesök, när det plötsligt kom blod i toaletten. Marit fick snabbt en tid på vårdcentralen där de kände en knöl i ändtarmen. Läkaren informerade om att den behövde undersökas närmare genom att titta upp i tarmen och ta ett prov samt göra en röntgenundersökning. När Marit gick hem hade hon tider till båda undersökningarna på samma dag och till en specialistläkare för att gå igenom resultaten. Trots att det fanns en tydlig plan var det en orolig tid. Marit satt i timmar och läste på om alla tänkbara diagnoser och scenarier och var inte så förvånad när hon kom till specialistläkaren och fick veta att det var cancer. De pratade om olika behandlingsalternativ och Marit visste direkt att hon ville opereras så snart som möjligt. I samband med besöket fick Marit också träffa sin kontaktsjuksköterska som skulle vara sammanhållande under hela behandlingen, även om Marit skulle behöva vård utanför Halland. Marit fick en mobilapp med bakgrundsinformation, sin personliga plan och en möjlighet att snabbt och enkelt nå sin kontaktsjuksköterska. Nästa dag kunde Marit gå in i appen och se att hon fått en operationstid och bekräfta att den passade. Marit kände sig orolig för hur det skulle gå, men tacksam över den tydliga processen. Tryggt att alltid veta vad som ska hända framåt.

70 47(48) FOTO & ILLUSTRATIONER: Light & Bold PRODUKTIONSÅR: 2016 Om du vill beställa fler exemplar av denna trycksak, kontakta Broschyrbeställningen tfn eller beställ via Region Halland, Box 517, Halmstad

71 48(48)

72 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Revidering av Mål- och budget 2017 och ekonomisk plan för 2018 med anledning av ny hälso- och sjukvårdsstrategi RS Beslut Lise-Lotte Bensköld Olsson (S), Gustaf Kristensson (S), Margit Bik (S), Therese Stoltz (S), Jonas Strand (S) och Camilla Gustavsson (S) meddelar att de inte deltar I beslutet. Regionstyrelsen beslutar att notera ekonomidirektörens beslut rörande tekniska omdisponeringar i resursfördelning uppdra åt Regionkontoret att i samband med regionstyrelsens beslut rörande uppföljning för 2017 konkretisera de årliga indikatorerna rörande hälso- och sjukvårdsstrategin samt målkedjan mellan regionfullmäktige, regionstyrelsen och nämnderna. Regionstyrelsen beslutar att föreslå regionfullmäktige besluta att anta föreslagna revideringar i Mål och budget 2017 och ekonomisk plan för med anledning av ny hälso- och sjukvårdsstrategi. notera delegationsbeslut rörande tekniska omdisponeringar i resursfördelning notera regionstyrelsens beslut rörande årliga indikatorer och uppföljning. Ärendet Regionfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde den 28 april 2016, 10, att anta Mål och budget 2017 och ekonomisk plan för I samband med beslutet aviserades också att indikatorer och målvärden inom hälso- och sjukvårds samt personalområdet var preliminära och att dessa behöver revideras med anledning av beslut om en ny hälso- och sjukvårdsstrategi. Med anledning av en ny hälso- och sjukvårdsstrategi i Halland har därför de målvärden och indikatorer som återfanns i Mål och budget 2017 med ekonomisk plan för reviderats. Arbetet har skett parallellt med framtagandet av förslaget till ny hälso- och sjukvårdsstrategin. De föreslagna revideringarna berör enbart hälso- och sjukvårdsområdet. Ekonomiska beräkningar och övriga delar av regionfullmäktiges beslut om Mål- och budget från april 2016 är oförändrade.

73 Region Hallands planeringsprocess innebär ett relativt tidigt budgetbeslut för att kunna igångsätta regionstyrelsens och driftnämndernas planering inför det kommande verksamhetsåret. Nya faktorer tillkommer dock efter beslutet om mål och budget vilket innebär att det finns ett behov av att komplettera och göra eventuella smärre revideringar av exempelvis uppdrag inför verksamhetsårets uppstart samt tekniska justeringar av budgeterade medel även mellan anslagsbindningsområden. Ekonomidirektören har i regionstyrelsens delegationsordning fått uppdraget att besluta om tekniska justeringar av budgeten. De beslutade tekniska justeringarna bör redovisas till regionfullmäktige för att öka förståelsen i uppföljningsprocessen. Ett förslag till reviderade uppdrag inom hälso- och sjukvårdsområdet med anledning av den nya hälso- och sjukvårdsstrategin kommer att beslutas i ett särskilt ärende angående reviderad resursfördelning inklusive uppdrag och beställning Förslag till beslut Lise-Lotte Bensköld Olsson (S) och Per Stané Persson (S) meddelar att de inte deltar i beslutet. Regionstyrelsen beslutar att notera ekonomidirektörens beslut rörande tekniska omdisponeringar i resursfördelning uppdra åt Regionkontoret att i samband med regionstyrelsens beslut rörande uppföljning för 2017 konkretisera de årliga indikatorerna rörande hälso- och sjukvårdsstrategin samt målkedjan mellan regionfullmäktige, regionstyrelsen och nämnderna. Regionstyrelsen beslutar att föreslå regionfullmäktige besluta att anta föreslagna revideringar i Mål och budget 2017 och ekonomisk plan för med anledning av ny hälso- och sjukvårdsstrategi. notera delegationsbeslut rörande tekniska omdisponeringar i resursfördelning notera regionstyrelsens beslut rörande årliga indikatorer och uppföljning. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionkontoret ( ) Reviderad Mål och budget 2017 Vid protokollet Maria Fransson Justering av protokollet sker vecka 46 Stefan Bengtsson Lise-Lotte Bensköld-Olsson

74 TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Regionkontoret Ekonomi Louise Lindstedt ekonomichef Datum Diarienummer RS Regionstyrelsen Revidering av Mål och budget 2017 och ekonomisk plan för 2018 med anledning av ny hälso- och sjukvårdsstrategi Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att: Notera ekonomidirektörens beslut rörande tekniska omdisponeringar i resursfördelning Uppdra åt Regionkontoret att i samband med regionstyrelsens beslut rörande uppföljning för 2017 konkretisera de årliga indikatorerna rörande hälso- och sjukvårdsstrategin samt målkedjan mellan regionfullmäktige, regionstyrelsen och nämnderna. Regionstyrelsen beslutar att föreslå regionfullmäktige besluta att Anta föreslagna revideringar i Mål och budget 2017 och ekonomisk plan för med anledning av ny hälso- och sjukvårdsstrategi. Notera delegationsbeslut rörande tekniska omdisponeringar i resursfördelning Notera regionstyrelsens beslut rörande årliga indikatorer och uppföljning. Sammanfattning Regionfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde den 28 april 2016, 10, att anta Mål och budget 2017 och ekonomisk plan för I samband med beslutet aviserades också att indikatorer och målvärden inom hälso- och sjukvårds samt personalområdet var preliminära och att dessa behöver revideras med anledning av beslut om en ny hälso- och sjukvårdsstrategi.

75 2(4) Med anledning av en ny hälso- och sjukvårdsstrategi i Halland har därför de målvärden och indikatorer som återfanns i Mål och budget 2017 med ekonomisk plan för reviderats. Arbetet har skett parallellt med framtagandet av förslaget till ny hälso- och sjukvårdsstrategin. De föreslagna revideringarna berör enbart hälso- och sjukvårdsområdet. Ekonomiska beräkningar och övriga delar av regionfullmäktiges beslut om Måloch budget från april 2016 är oförändrade. Region Hallands planeringsprocess innebär ett relativt tidigt budgetbeslut för att kunna igångsätta regionstyrelsens och driftnämndernas planering inför det kommande verksamhetsåret. Nya faktorer tillkommer dock efter beslutet om mål och budget vilket innebär att det finns ett behov av att komplettera och göra eventuella smärre revideringar av exempelvis uppdrag inför verksamhetsårets uppstart samt tekniska justeringar av budgeterade medel även mellan anslagsbindningsområden. Ekonomidirektören har i regionstyrelsens delegationsordning fått uppdraget att besluta om tekniska justeringar av budgeten. De beslutade tekniska justeringarna bör redovisas till regionfullmäktige för att öka förståelsen i uppföljningsprocessen. Ett förslag till reviderade uppdrag inom hälso- och sjukvårdsområdet med anledning av den nya hälso- och sjukvårdsstrategin kommer att beslutas i ett särskilt ärende angående reviderad resursfördelning inklusive uppdrag och beställning Bakgrund Förslag till reviderade mål inom hälso- och sjukvårdsområdet Revideringen innebär att antagna mål inom hälso- och sjukvårdsområdet dvs: Hälsan i ska öka i Halland Skillnaden i hälsa ska minska Öka verkningsgraden inom hälso- och sjukvård Andelen vårdskador ska halveras till 2018 Följsamheten till nationella och regionala riktlinjer ska öka ersätts med målen i förslaget till hälso- och sjukvårdsstrategi. De nya föreslagna målen är: Arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa.

76 3(4) Är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående. Arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna. Möjliggör att invånarna själva tar ansvar utifrån egen förmåga. Har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används. I och med de förslagna målförändringarna så får mål- och budget en tydlig utgångspunkt i Tillväxtstrategin och Hälso- och sjukvårdsstrategin. Nya indikatorer med anledning av reviderade målområden Regionstyrelsen har för avsikt att i december 2016 i samband med beslut om uppföljning för det kommande året konkretisera de årliga indikatorerna rörande hälso- och sjukvårdsstrategin samt målkedjan mellan regionfullmäktige, regionstyrelsen och nämnderna. Reviderade uppdrag till nämnderna med anledning av ny hälso- och sjukvårdsstrategi Hälso- och sjukvårdsstrategin och föreslagna förändringar i mål och budgetdokumentet innebär att uppdragen till nämnderna behöver revideras. Ett förslag till reviderade uppdrag kommer att föreläggas regionstyrelsen för beslut i november De reviderade uppdragen berör driftnämnderna inom hälso- och sjukvård, regionservice och i viss mån de lokala nämnderna. Ekonomiska konsekvenser av beslutet De nu föreslagna revideringarna innebär i sig inga ekonomiska konsekvenser däremot så möjliggör hälso- och sjukvårdsstrategins genomförande att de ekonomiska potentialer som bland annat redovisats inom Framtidsarbetet blir möjliga att uppnå. Regionstyrelsen Catarina Dahlöf Regiondirektör William Hedman Ekonomidirektör

77 4(4) Bilaga: Mål och budget 2017 och ekonomisk plan för med revideringar Styrelsens/nämndens beslut delges Samtliga nämnder och styrelser

78 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr Mål & Budget 2017 Reviderad med anledning av hälso- och sjukvårdsstrategi Regionstyrelsens förslag Läsanvisning Svart text ursprunglig text Svart överstruken text ursprunglig text som föreslås tas bort Röd text nya textförslag OBS! Vissa av texterna i de ursprungliga målen är insorterade i de nya målen vilket innebär att målrubrikerna kan återkomma på fler ställen i texterna. 1 (36)

79 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr 2 (36)

80 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr Innehållsförteckning 1. Halland inför Tydlig, långsiktig och föredömlig miljö- och klimatprofil Beslutet om Mål och Budget i sitt sammanhang Visionen Tillväxtstrategin Kommande Hälso- och sjukvårdsstrategi Planeringsprocessen Ekonomi i omvärlden Hur går det för Halland Politiska utvecklingsområden 2017 för att nå målen Mål: hög attraktivitet...11 Inriktning Huvudindikator Mål: stark konkurrenskraft...12 Inriktning Huvudindikator: Mål: fler i arbete...13 Inriktning Huvudindikator: Mål: Hälso- och sjukvården i Halland arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa Inriktning Hälso- och sjukvårdsstrategins långsiktiga Indikatorer Mål: Hälso- och sjukvården i Halland är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående Inriktning Hälso- och sjukvårdsstrategins långsiktiga indikatorer Mål: Hälso- och sjukvården i Halland arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna Inriktning Hälso- och sjukvårdsstrategins långsiktiga indikatorer Mål: Hälso- och sjukvården i Halland möjliggör att invånarna själva tar ansvar utifrån egen förmåga Inriktning Hälso- och sjukvårdsstrategins långsiktiga indikatorer Mål: Hälso- och sjukvården i Halland har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Inriktning Hälso- och sjukvårdsstrategins långsiktiga indikatorer Region Hallands ekonomiska situation (36)

81 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr Historik...23 Ekonomisk bedömning Ekonomisk bedömning efter planperioden Mål: budgetramen ska hållas...27 Indikatorer Region Halland som arbetsgivare Mål: Region Halland ska vara EN tydlig och attraktiv 27 arbetsgivare Inriktning Indikatorer Finansiering Skatteintäkter och generella statsbidrag Känslighetsanalys Resultatbudget Resursfördelning nettokostnader Fördelning av nettokostnader Gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel, patientnämnd och revision Bidrag till övriga nämnder RS Tillväxt och övrig verksamhet Hallandstrafiken Regiongemensamma kostnader Hälso- och sjukvårdsfinansiering Eu-finansiering Investeringar Balansbudget Planperiod (36)

82 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr 1. Halland inför 2017 Det går bra för Halland och analyser visar att det finns potential för ytterligare utveckling. Förutsättningsskapande aktiviteter och välfärdssystemets förmåga att leverera mer träffsäkert utifrån geografin och individers olika förutsättningar är områden- som behöver utvecklas ytterligare i Halland. Man löser inte nya utmaningar med enbart nya pengar utan viktigare är att utmana traditionella arbetssätt och lösningar. Välfärdssektorn behöver utvecklas för att nå resurseffektivitet, där invånarens behov alltid är i centrum. Detta kan ske genom att etablera nya gränsöverskridande processer istället för det traditionella stuprörstänkandet inom offentlig verksamhet. Invånarens väg genom livet, är en resa horisontellt tvärs igenom offentliga verksamheters stuprörsorganisationer. Att organisera större regioner är inte verkningsfullt utan skapar bara nya organisationsgränser och fler stuprörsorganisationer. Framgångsfaktorn i Halland är ett funktionellt samarbete såväl inom som utom Halland. Utom Halland samarbetar regionen med närliggande regioner norrut, söderut och österut. Såsom invånare, företag och organisationer växer och rör sig så samverkar Halland. Inom Halland beslutades vid regionbildningen 2011 om en gemensam mötesform som kallas kommunberedningen. Där möts ledande politiker i samtliga kommuner och Regiion Halland för att skapa gemensamma mål för Hallands bästa. Därefter fattas beslut utifrån den egna organisationens förutsättningar i riktning mot Halland Bästa Livsplatsen. Till stöd för kommunberedningen har regionen uppdraget att skapa tjänstemannanätverk som utifrån Hallands och hallänningens perspektiv bereder frågor för politiken. Den arbetsformen har bl.a. resulterat i två unika invånarfokuserade modeller i Halland, en för hemsjukvård och en för missbruk och beroende. För 2017 arbetar vi med en gemensam plan för Halland där infrastruktur, boende och kompetens står i fokus. Integration ska löpa som ett tema rakt igenom de fokuserade frågorna. Regionen antog i november 2016 en ny hälso- och sjukvårdsstrategi för framtiden mot Inför 2017 har dialog och politiska samtal föregått ett beslut i regionfullmäktige. Processen med invånare, politiker och tjänstemän är lika viktig som själva beslutet då delaktighet och insyn möjliggör samhandling framöver. Åtgärdsarbetet som ändrar vårt arbetssätt till mer flödesorienterat är i 5 (36)

83 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr full fart 2017 och möter då den beslutade strategin vilket gör oss starka inför framtidens utmaningar. Det går bra för Halland och det gemensamma arbetet ger resultat, därför står Hallands politiker enade i regionindelningsfrågan Håll Halland Helt! Det går bra för Halland, men Region Hallands kostnadsutveckling har varit för hög de senaste åren, vilket inte är hållbart. En välfungerande ledning och styrning samt ett gott ledarskap på alla nivåer är en förutsättning för en välfungerande verksamhet som utför uppdraget med tillgängliga resurser och inom tilldelade ekonomiska ramar inleddes därför ett regiongemensamt åtgärdsarbete som ska vara genomfört under Det är av största betydelse att varje del i organisationen aktivt medverkar och tar sin del av ansvaret. Under 2017 förväntas en stor del av förändringarna vara genomförda och en tydlig minskning av kostnadsutvecklingen visas i resultat enligt den plan som är grunden för åtgärdsarbetet. Lösningen och förbättringen ligger i att ändra arbetssätt anpassat till invånarens livsprocesser och patientens process i vården. Åtgärdsarbetet kommer fortsättningsvis beskrivas som Framtidsarbetet, eftersom arbetet under 2015 gått från analys och åtgärder till ett tydligt nytt processinriktat förändringsarbete för att Region Halland ska kunna möta framtidens utmaningar i vården. Det går bra för Halland och det innebär att samhällsutvecklingen även i fortsättningen utgår från de tre dimensionerna för en hållbar utveckling; Social, ekologisk och ekonomisk, vilket ska genomsyra all samhällsutveckling och återfinnas i alla regionens ansvarsområden. Genom att utnyttja dimensionerna i vår planering och genomförande, bidrar också Halland till att de nationella och internationella målen uppfylls Tydlig, långsiktig och föredömlig miljö- och klimatprofil Det är viktigt för Region Halland som organisation att aktivt medverka till att reducera klimatstörande utsläpp. Detta arbete sker i samverkan mellan olika aktörer, i olika projekt och även i Region Hallands egna verksamheter. Satsningar sker på solceller, laddinfrastruktur och att lustgasen skall tas om hand för destruktion efter användandet. Region Halland ska vara ett föredöme i klimat- och miljöarbetet. Det regionala tillväxtarbetet skall leda till en hållbar regional tillväxt och utveckling. Dagens behov skall tillgodoses utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Därför behöver regionen använda samhällsutmaningarna som drivkraft för innovationer. Att tillvarata den miljödrivna utvecklingen i det regionala utvecklingsarbetet är av stor vikt för att Region Halland och Halland skall lyckas. 6 (36)

84 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr 2. Beslutet om Mål och Budget i sitt sammanhang Beslutet om Mål och Budget i Regionfullmäktige är ett årligt beslut med styrande prioriteringar för de olika nämnderna och regionstyrelsen under det kommande verksamhetsåret. Den ekonomiska budgeten beskriver förutom kommande års ekonomi dessutom en prognos för de ekonomiska förutsättningarna under en treårsperiod Visionen Region Hallands vision -Bästa Livsplatsen arbetades fram i bred dialog i det halländska samhället med olika aktörer som kommuner, närings- och föreningsliv under dåvarande regionförbundets ledning. Visionen med sina strategier följde med in i regionbildningen och beslutades gälla i nya Region Halland. Syftet med visionen är att skapa en gemensam bild för hur alla som bor, arbetar, vistas och bedriver verksamhet i Halland kan vara med och bidra till Hallands framgång att förverkliga den Bästa Livsplatsen Tillväxtstrategin Utifrån visionen har regionen i sitt nya uppdrag från staten som direktvald region, politiskt drivit arbetet med en Tillväxtstrategi som beskriver viktiga vägval för att sträva mot visionen fram till Regionfullmäktige fattade beslut om strategin 2014 och den uppdateras vid behov varje år. Under 2015 genomfördes analyser i Halland som visade på vikten av ett socialt hållbart samhälle kopplat till Hälsa och den viktiga Integrationsfrågan. Strategin uppdaterades med viktiga prioriteringar inom området. Med början 2017 kommer Tillväxtstrategin att kompletteras med den tredje dimensionen för hållbar utveckling; ekologisk hållbarhet. Målen i strategin med tillhörande mätbara indikatorer utgör också fullmäktiges mål som kan mäta resultatet i Halland av de samlade insatserna. Målen mäter inte enbart organisationen Region Halland, utan också resultatet av alla aktörers bidrag i Halland och runt Halland, i syfte att nå Halland- Bästa Livsplatsen Kommande Hälso- och sjukvårdsstrategi Utvecklingen och styrningen av hälso- och sjukvården i Halland är en viktig del i att kunna uppfylla visionen om Halland bästa livsplatsen, inte minst på grund av att en högkvalitativ hälso- och sjukvård är en viktig del av samhällsutvecklingen. En ny Hälso- och sjukvårdsstrategi beslutas har beslutats av Regionfullmäktige i november Strategin ersätter Hälso- och sjukvårdsinriktningen som antogs av Landstinget Halland. Prioriteringsutredningens tre grundprinciper har legat ligger som grund i arbetet med den nya strategin. detta arbete. 7 (36)

85 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr Strategin kommer att beskriva beskriver ett mål för hälso- och sjukvården samt strategiska val och prioriteringar för att nå dit. Strategin ska vara är styrande för framtidens Hälso- och sjukvårdssystem och ger tydlig riktning för hur sjukvården behöver förändras för att med god kvalitet och resurseffektivitet möta nuvarande och framtida invånares behov i en tid av mycket snabb utveckling. I samband med regionstyrelsens beslut i december 2016 rörande uppföljning för det kommande året kommer de årliga indikatorerna att konkretiseras och målkedjan mellan regionfullmäktige, regionstyrelsen och nämnderna att tydliggöras Planeringsprocessen Region Hallands nya planeringsprocess utgör en samlad styrning där samband mellan olika delar i samhällsutvecklingen tydliggörs för att optimera resursanvändningen. Utifrån ett analysunderlag med flera perspektiv av Hallands utveckling, ska de tillgängliga resurserna regionen har till sitt förfogande, exempelvis skattemedel, användas på bästa sätt. Det innebär att vissa slutsatser i de olika analyserna kan åtgärdas via politiska beslut i regionen. Andra utmaningar kräver samarbete mellan kommunerna i Halland, regionen och andra aktörer. Analysens utmaningar för en fortsatt god tillväxt i Halland bildar underlag för inriktningar i Mål och budget med syfte att nå de mål Regionfullmäktige satt upp. Regionstyrelsens uppdrag är att från Mål och budget genomföra resursfördelning och utarbeta uppdrag till nämnderna och den egna verksamheten. Aktiviteterna för att uppnå fullmäktiges mål sker i egen verksamhet, genom upphandlat stöd eller tillsammans med Hallands kommuner i en gemensam årlig verksamhetsplan. På sjukvårdsområdet resulterar analysen på samma sätt i inriktningar och åtgärder i mål och budget som ska bidra till att uppsatta mål kan uppfyllas. Regionstyrelsens beslut om uppdrag innebär en mer detaljerad beställning till vårdverksamheterna i egen regi alternativt upphandling av vård via LOU och LOV. 3. Ekonomi i omvärlden Region Halland använder sig, i likhet med andra kommuner och landsting, av Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömningar och prognoser när det gäller beräkningar av skatteintäkter, löneutveckling samt andra kostnader i verksamheten. Nedan följer en kort sammanfattning av SKL:s Makronytt nr avseende de ekonomiska bedömningar som ligger till grund för SKL:s prognoser som använts av Region Halland i Mål och Budget (36)

86 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr Den svenska ekonomin utvecklas för närvarande betydligt starkare än ekonomin i de flesta andra länder. En starkt bidragande faktor är en mycket stark utveckling av investeringarna och då inte minst investeringarna i nya byggnader och anläggningar. Särskilt bostadsbyggandet har under de senaste två åren ökat mycket kraftigt. Den relativt svaga utvecklingen i vår omvärld gör att den svenska exporten får en betydligt måttligare utveckling, även om en tydlig förstärkning kom att ske under andra halvåret av Även hushållens konsumtionsutgifter fick under slutet av fjolåret bättre fart. För 2016 bedömer SKL att exporten och hushållens konsumtionsutgifter växer i ungefär samma takt som under Tillväxten i investeringarna antas matta av något, men uppvisar ändå fortsatt höga tal. Mest anmärkningsvärt för i år är den offentliga konsumtionens mycket starka tillväxt. Sammantaget beräknas ökningen i år uppgå till drygt 5 procent, vilket är det högsta ökningstalet sedan Särskilt stor beräknas ökningen bli i kommunerna. Den starka utvecklingen förklaras till betydande del av det omfattande flyktingmottagandet. Även fortsättningsvis beräknar SKL att utvecklingen av kommunal konsumtion blir snabb, med ökningstal kring 3 procent per år. Samtidigt ökar antalet invånare i landet med omkring 2 procent årligen. De historiskt stora ökningstalen är en följd av en förutsedd mycket omfattande nettoinvandring. Tillväxten i svensk ekonomi beräknas, bland annat av detta skäl, även bli stark Därefter beräknas BNP-tillväxten mattas av beroende på en försvagad utveckling av exporten, investeringarna och hushållens konsumtionsutgifter. Den starka tillväxten innebär också att sysselsättningen fortsätter öka. Antalet arbetade timmar förväntas öka med 2 procent i årstakt under 2016, därefter sker ett kalkylerat närmande till potentiell nivå. Till största delen förklaras det av att befolkningen i åldern år blir nästan 3 procent större. Skatteunderlagets reala ökning var stark 2015 och skjuter ytterligare fart 2016 Accelerationen beror främst på att sysselsättningen tar rejäl fart, men påverkas även av att indexeringen av inkomstanknutna pensioner blir mer gynnsam. Den fortsatt starka ökningen 2017 förutsätter en fortsatt förbättrad konjunktur. SKL gör bedömningen att skatteunderlaget kommer växa med 5,6 % år 2017, 5,2 % under 2018 samt 4,4 % år Det bör dock understrykas att den bedömning som görs för utvecklingen efter 2016 är högst osäker. Före 2013 uppgick de demografiskt betingade behovsökningarna till 1 procent i landstingen. Den situationen har förändrats dramatiskt. De närmaste åren bedöms behoven öka med 2 2,5 procent per år. SKL:s slutsats är att visserligen växer skatteunderlaget snabbt, men kostnaderna stiger ännu snabbare som en följd av det ökade behovet. 9 (36)

87 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr Skatteunderlaget har normalt ökat mer än behoven. Men 2018 räknar SKL med att det blir tvärtom. 4. Hur går det för Halland Halland ligger mitt i ett tillväxtområde i Sverige. Befolkningen växer och inflyttningen av unga familjer är stor. Likaså ökar sysselsättningen kraftigt liksom rörligheten på arbetsmarknaden. Denna positiva utveckling bedöms fortsätta. De senaste decennierna har inflyttningen till Halland varit stadigt hög med ett stabilt positivt inrikes flyttnetto. Drivkrafterna bakom Hallands attraktivitet är goda boendemiljöer kombinerat med en hög tillgänglighet till en mångfacetterad och stor arbetsmarknad. De flesta inflyttare till Halland är relativt unga familjer. Därför har länet också en naturlig folkökning i form av ett positivt födelsenetto. Halland har ett särskilt stort positivt flyttnetto bland människor som är mellan 25 och 40 år. Inte sällan har denna grupp barn, vilket ger Halland ett stort positivt flyttnetto även för 0-10 åringar. Det ökande inflödet av asylsökande i riket och även i Halland ställer ökade krav på samhället i stort och specifikt på hälso-och sjukvården som system. Det gäller såväl hälsoundersökningar, tandvård som övrig hälso- och sjukvård. En nära samverkan kring asyl- och integrationsprocessen med övriga aktörer är av avgörande betydelse. Inom hälso- och sjukvården behöver Region Halland öka förmågan att snabbt ställa om, prioritera och arbeta flexibelt och nytänkande för att kunna möta upp också genom nya sätt att arbeta på. Region Halland ska vara en aktiv part i samverkan med andra samhällsaktörer och näringslivet för att skapa goda förutsättningar för etablering och integration för nyanlända människor i Halland. Hälsan i Halland är generellt god och hallänningen lever länge. Region Halland bedriver hälso- och sjukvård med hög kvalitet med förhållandevis korta väntetider och hallänningen har ett stort förtroende för den hälso- och sjukvård som ges i Halland. Det finns dock skillnader i hälsa, medellivslängd och den vård som ges. Skillnader i hälsa ses mellan olika grupper i samhället och medellivslängden skiljer sig åt mellan olika områden i Halland och denna skillnad har ökat de senast 25 åren. Förutsättningar kring arbete, boende och ett socialt sammanhang är viktiga för människors hälsa Hälsan påverkas i hög grad av vår livsstil och det är viktigt att människor stimuleras att ta ansvar för sin hälsa. Hälso- och sjukvården har en viktig roll i att se riskfaktorer och ge stöd till dem som behöver för att förebygga ohälsa och sjukdom. Detta sker genom screeningprogram och genom organiserade hälsosamtal, samt vid varje kontakt med hälso- och sjukvården där det bedöms göra nytta för patientens situation. 10 (36)

88 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr Nationella rapporter och utredningar pekar allt tydligare på sambandet mellan volym och resultat av genomförda ingrepp och behandlingar och därigenom behovet av nivåstrukturering och samarbete på regionalt, nationellt och internationellt plan. Det nationella arbetet med nivåstrukturering inom cancervården pågår och kommer, liksom utredningen om högspecialiserad vård, att ställa ökade krav på Region Halland i samverkan med omvärlden hur man organiserar hälso- och sjukvården för att möta behov av utveckling, kompetensförsörjning och en hög kvalitet i vården framöver. Inom flera områden i den halländska hälso- och sjukvården har arbetet med att samla verksamheter redan påbörjats. Utmaningen för Region Halland är att med bibehållen tillgänglighet och hög kvalitet tillgodose hallänningarnas ökade vårdbehov inom ramen för tillgängliga resurser. Detta kräver både fokus på att bibehålla hälsan i befolkningen och öka verkningsgraden i vården samt att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. 5. Politiska utvecklingsområden 2017 för att nå målen Grunden för Region Hallands uppdrag är den Regionala utvecklingsstrategin (RUS) och visionen om Halland Bästa livsplatsen. Arbetet för att uppnå visionen konkretiseras genom Tillväxtstrategi för Halland och Hälsooch sjukvårdsstrategi för Halland Båda strategierna omfattar delmål som konkretiserar målen, strategiska val och prioriteringar som anger hur målen ska uppnås. Under stycke presenteras delmålen från strategierna. I Tillväxtstrategin är varje prioritering kopplad till ett specifikt delmål medan prioriteringarna i Hälso- och sjukvårdsstrategin siktar mot alla delmål som definieras i strategin Mål: hög attraktivitet Inriktning För Hallands fortsatta attraktivitet är god tillgänglighet inom länet och till angränsande län en nyckelfaktor. Hallands utveckling bygger på att kunna erbjuda attraktiva boende- och livsmiljöer och fler ska kunna resa till och från arbetet och högre studier utan alltför stor miljöpåverkan och få livspusslet att gå ihop. Halland, mitt i ett starkt växande Sydvästsverige behöver planera för utveckling av kollektivtrafik och infrastruktur. Detta för att klara av det ökade transportbehovet med en växande befolkning och ge goda förutsättningar för att bo och bedriva företag i hela Halland. Den starkaste befolkningsökningen har 11 (36)

89 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr skett längs med kusten, i den norra länsdelen och omkring de större tätorterna. Det är viktigt för människorna som bor på den halländska landsbygden att kunna förlita sig på att Region Halland även planerar för en levande landsbygd. Med en väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik skapas goda kommunikationsmöjligheter och hög tillgänglighet i hela länet. Hallands geografiska läge, samhällsstruktur och näringsliv ger goda förutsättningar för fortsatt god utveckling. Förutsättningarna skiljer sig inom Halland och det är viktigt att ta tillvara och utveckla de olika förutsättningar som finns i såväl södra som norra Halland, liksom utmed kusten och i inlandet. Genom att driva på bredbandsutbyggnaden, enligt beslutad bredbandsstrategi för Halland, kan Region Halland förbättra möjligheterna för ökat företagande även på landsbygden. Det nationella målet att 90% av invånarna och företagen ska ha tillgång till snabbt bredband 2020 ska Halland uppnå. Innovationsområdena Grön Tillväxt, Hälsoinnovation och Destinationsutveckling är viktiga för utvecklingen i hela Halland. Nettopendling Huvudindikator Flyttningsöverskott från övriga Sverige till Hallands län Befolkningsökning Födelseöverskott Mål: personer per år 1% i befolkningsökning Födelseöverskott 5.2. Mål: stark konkurrenskraft Inriktning Näringslivet i Halland präglas av små- och medelstora företag. Det startas nya företag och företag flyttar till Halland medan andra väljer att flytta från Halland eller lägga ner sin verksamhet. Denna förändring pågår hela tiden. Det är viktigt att vara lyhörd inför näringslivets och företagarnas behov och möta behovet av stöd för etablering och utveckling av företag. God samverkan med näringslivets organisationer och de halländska kommunerna är mycket viktig. Region Halland har ansvar för tillväxt och utveckling och ska ge stöd i företagens olika faser, allt ifrån att starta företag och sedan kunna anställa den första medarbetaren till att utveckla nya verksamhetsområden, produkter och tjänster och nå nya marknader. Områdena Grön tillväxt, hälsoinnovation och destinationsutveckling 12 (36)

90 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr har goda förutsättningar för att etablera nya företag och skapa fler arbetstillfällen och är prioriterade områden. Halland har flera utmaningar för att nå en starkare konkurrenskraft. Invånarna i Halland har högre kompetens än vad som efterfrågas i Halland. Det gör att många pendlar ut från Halland för att arbeta. Det är viktigt att stimulera arbetstillfällen i Halland som efterfrågar högre utbildningsnivå. Forskning och utveckling kopplat till näringslivets behov och utmaningar måste stimuleras och öka i Halland. Stödsystemen ska utformas så att de passar företagens förutsättningar. Högskolor, universitet och andra organisationer som arbetar med forskning och utveckling är mycket viktiga för att nå resultat som ökar företagens konkurrenskraft. Samverkan genom näringslivsråd, högskolans nätverk samt bransch- och intresseorganisationer är viktigt för att åstadkomma verklig utveckling och att innovationer förverkligas. Region Hallands egen verksamhet ska också medverka och inom olika områden tillhandahålla testbäddar. Region Halland som är en stor regional aktör ska medverka till att stärka näringslivet i Halland genom att formulera offentliga upphandlingar så att lokala och små leverantörer har en realistisk möjlighet att lämna anbud och vinna upphandlingar. Region Halland ska tillsammans med andra aktörer i Halland arbeta fram en mat- och livsmedelsstrategi för Halland som omfattar kedjan från primärproduktion till förädling och lyfta matens betydelse för Halland som destination Huvudindikator: Utvecklingen av lönesumman per sysselsatt dagbefolkning i Hallands län Mål: Bland de tre bästa i Sverige 5.3. Mål: fler i arbete Inriktning Att Hallands befolkning växer har inneburit växande lokala arbetsmarknader. Halland är det län som har högst förvärvsfrekvens i Sverige. År 2013 var den 81,4 procent. Deltagandet på arbetsmarknaden bland befolkningen är en av regionens starkaste sidor. En förklaring till den höga förvärvsfrekvensen i Halland är den goda tillgängligheten till Göteborgs arbetsmarknad, många från företrädesvis norra Halland pendlar över länsgränsen för att arbeta. Hallänningarna har en hög och stigande utbildningsnivå hade 35 procent av hallänningarna en högskoleutbildning. Det ger en sjundeplats bland länen i 13 (36)

91 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr Sverige. Det är inflyttarna som bidrar till den ökande utbildningsnivån. Den övervägande delen av dem har högskoleutbildning. Ser man till andelen som har eftergymnasial utbildning har Halland som helhet ungefär lika hög andel som riket. Det är storstadsregionerna och regioner med stora universitet som har högre genomsnittlig utbildningsnivå än Halland. Tillgången till rätt kompetens är avgörande för att näringslivet och offentliga arbetsgivare ska kunna fortsätta utvecklas. Därför behövs samverkansytor och metoder för att bättre förutse framtida kompetensbehov, för att bättre matcha kompetens och arbetsmarknadens behov samt för att minska avståndet mellan utbildning och arbetsliv. Som en av Hallands största arbetsgivare vilar ett stort ansvar på regionen att erbjuda feriearbeten samt praktik- och traineeplatser. Trots att Halland har högst förvärvsfrekvens i Sverige så är det alltför många människor som står utanför arbetsmarknaden. Det är viktigt att arbeta för en breddad arbetsmarknad så att människor med särskilda förutsättningar kan bidra till Hallands tillväxt och utveckling. Arbetsintegrerande sociala företag är ett sätt att bredda arbetsmarknaden och ge fler människor möjligheter till jobb. Näringslivets kunskap och förståelse för betydelsen att få fler människor i arbete och att mångfald på arbetsmarknaden berikar är viktig. Samordningsförbundet i Halland har en viktig roll när det gäller att få människor som står långt från arbetsmarknaden att komma närmare arbete. Region Halland som arbetsgivare och sjukvårdshuvudman med ansvar för rehabilitering ska erbjuda fler möjligheter till rehabilitering. En av dessa är grön rehabilitering. Region Halland ska söka samarbete med andra aktörer för att skapa hållbar rehabilitering utifrån människors behov. En stor utmaning i Halland och Sverige är att ge nyanlända människor tillträde till arbetsmarknaden. Tidig språkundervisning anpassad efter människors utbildning, erfarenheter och tidigare yrkesliv är viktigt. Människor som kommer till Sverige bär med sig mycket kunskap och erfarenhet som är en resurs för Sverige. Validering av kunskap måste gå fortare än idag och kombineras med praktik eller arbete för att kunskapen ska tas tillvara på bästa sätt. Region Halland ska medverka till en snabbare och effektivare process än idag Huvudindikator: Förvärvsfrekvensen (20-64 år) för kvinnor och män i Hallands län Mål: Bland de tre högsta i Sverige 14 (36)

92 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr 5.4. Mål: Hälso- och sjukvården i Halland arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa Mål: hälsan ska öka i Halland Inriktning Region Halland ska verka för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland. En god hälsa i befolkningen är en av de avgörande faktorerna för tillväxt, välfärd och social hållbarhet. Faktorer som påverkar vår hälsa berör många områden, så som boendemiljö, arbete, utbildning, kultur och hälso- och sjukvård och att leva i ett inkluderande samhälle. Utgångspunkten är i det friska hos individen. Att arbeta förebyggande, ha ett förebyggande förhållningssätt inom hela vårdstrukturen, är av stor vikt. En hälsokommission i Halland skulle kunna ha den rollen för att på så sätt skapa tydlighet och riktning in i framtiden för det hälsofrämjande arbetet. Tidig upptäckt av ohälsa och sjukdom ger möjlighet att på ett tidigare stadie, med mindre konsekvenser för patienten och lägre insatser från hälso- och sjukvården, hantera risk för sjukdom. Exempel på detta är screeningverksamhet men också livsstilssamtal där beteende som kan leda till ohälsa identifieras. När hallänningen påverkas att göra hälsosamma val frigörs viktiga resurser. Ambitionen är att sträva efter ännu bättre hälsa hos alla invånare i Halland. För att uppnå detta behöver man möta fler behov nära patienten samt optimera och skapa nya flöden genom hela hälso- och sjukvården. För att behålla och utveckla kvalitet och möjliggöra samordningsvinster är det angeläget att specialiserad vård arrangeras på ett sätt som möjliggör det. Utifrån ambitionen att tidigt kunna identifiera risk för sjukdom eller sjukdom hos invånaren och att möjliggöra tidigare insatser, utvärderas olika typer av pilotverksamheter avseende förebyggande arbete. Avsikten är att breddinföra verksamheter som visar goda resultat och medel har avsatts för ändamålet. Mål: skillnaden i hälsa ska minska Hallands befolkning är växande, men trots en stor inflyttning av unga familjer så blir den samlade befolkningen allt äldre. En åldrande befolkning kräver vårdinsatser från olika vårdgivare och vårdnivåer och förväntningar på och behoven av hälso- och sjukvård kommer att vara fortsatt höga. Däremot ses inget absolut samband mellan befolkningsutveckling och sjukvårdskonsumtion. God tillgänglighet, säker vård, valfrihet och delaktighet och inflytande är viktigt Sociodemografiska skillnader finns i Halland och sociodemografiska faktorer ska beaktas i det fortsatta (folk)hälsoarbetet. 15 (36)

93 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr Den stora påverkansmöjligheten att minska skillnader i hälsa ligger inte inom hälso- och sjukvården, utan genom att påverka tidiga bestämningsfaktorer för hälsa, som levnadsvanor, literacitet, livsmiljöer och ett inkluderande samhälle. Insatserna behöver riktas och det kan handla om stärkande faktorer som sociala nätverk, goda livsmiljöer, ökad delaktighet och hälso- och sjukvårdens livsstilsstöd i patientmötet. Arbetet med att identifiera dem med störst behov och erbjuda riktade insatser för att minska ohälsa är angeläget och det arbetet behöver intensifieras. För barn och ungdomars hälsa är en bra skolmiljö viktig, såväl socialt som att få stöd att ta till sig kunskap. Region Hallands roll är att tillhandahålla hjälpmedel och tillsammans med statens stöd för glasögonbidrag är målsättningen att barn och ungdomar ska ges möjlighet att kunna få sina glasögon eller linser till en så låg självkostnad som möjligt. Region Hallands samverkan med elevhälsovården måste förbättras. Vårdkedjan ska tydliggöras och gemensamma insatser ska förbättra elevernas situation. Inom hälso- och sjukvården är kunskapsstyrning ett av områdena inom den samlade styrningen, syftande till att alla beslut i verksamheten skall baseras på bästa tillgängliga kunskap. En väl fungerande kunskapsstyrning driver utvecklingen mot en jämlik vård. I de fall en individ är sjuk ska hälso- och sjukvården möta den enskilda individen utifrån de behov och förutsättningar individen har och leverera en hälso- och sjukvård med hög kvalitet. - både medicinskt sett och ur patientens perspektiv. Patienten ska ses som en resurs och att utjämna skillnader inom vård och hälsa innebär inte att göra lika till alla, utan om att anpassa och rikta insatserna till grupper med störst behov Hälso- och sjukvårdsstrategins långsiktiga Indikatorer SKL:s indexberäkningar av Öppna jämförelser vilket omfattar 21 dimensioner från Öppna jämförelser där delkomponenter inom respektive dimension vägts samman till ett index som möjliggör jämförelse mellan landstingen/regionerna Ohälsotalet hos den halländska befolkningen år Självskattad hälsa Tandhälsa hos barn och unga Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet Medellivslängd Ohälsotalet nedbrutet på kommun, kön och ålder Andel patienter som uppfattar vården som jämlik 16 (36)

94 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr Andel patienter som tillfrågats om levnadsvanor i hälso- och sjukvården Tillgänglighet- väntetid till nybesök och behandling Deltagande i screeningprogram (Gyn, cellprov, mammografi, bukaortascreening) Målnivå På väg mot målet : Topp 3 i landet för totalindex, 1/3 av alla delindex i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner och inget delindex i nedersta 1/3 Målnivå På målet : Topp 3 för totalindex, hälften av alla delindex i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner och inget delindex i nedersta 1/3 De årliga indikatorerna att konkretiseras i samband med regionstyrelsens beslut rörande uppföljning Mål: Hälso- och sjukvården i Halland är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående Inriktning En framgångsfaktor är att patienten och närstående till patienten är medskapande i hälso- och sjukvården. Att förstå vad invånare tycker om hälsooch sjukvården och använda insikterna för utformning av vård och behandling är därför nödvändigt. Det är hos individen och individens nära som den största kunskapen om livssituationen finns. Förutsättningar för en effektiv och ömsesidig kommunikation mellan olika aktörer behöver skapas för att möta behoven hos invånare. Vidare behövs ett systematiskt arbete för att med hjälp av olika verktyg och arbetssätt verka för en mer sammanhållen vård. Det är i detta arbete angeläget att vården inom kommunala boenden och i hemmet vidareutvecklas i samverkan mellan berörda aktörer Hälso- och sjukvårdsstrategins långsiktiga indikatorer Sammanvägt index från Nationell Patientenkäts fem dimensioner Helhetsintryck, Emotionellt stöd, Respekt och bemötande, Kontinuitet och koordinering samt Tillgänglighet Strukturella variabler för sammanhållen vård vilket omfattar andel patienter 65 år och äldre som återinskrivits inom 30 dagar, antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per invånare samt 17 (36)

95 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr antal vårddygn patienter vårdas på sjukhus som utskrivningsklara per invånare 65 år och äldre Målnivå På väg mot målet : Andel positiva svar i samtliga dimensioner från Nationell Patientenkät > 80% och ingen strukturell variabel i nedersta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner Målnivå På målet : Andel positiva svar i minst en dimension från Nationell patientenkät > 90%, andel positiva svar i samtliga dimensioner > 80% samt alla strukturella variabler i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner De årliga indikatorerna att konkretiseras i samband med regionstyrelsens beslut rörande uppföljning Mål: Hälso- och sjukvården i Halland arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna Inriktning Hälso- och sjukvården i Halland ska ständigt utveckla och ompröva organisation, arbetssätt och metoder för att möjliggöra ett långsiktigt och hållbart arbete av hög kvalitet för bättre hälsa hos invånarna. Det behövs därför ett strategiskt arbete med utbildning och kompetensutveckling utifrån nuvarande och framtida kompetensbehov. Det är vidare angeläget att fortlöpande vidareutveckla hälso- och sjukvårdsorganisationen på alla nivåer. Mål: andel vårdskador ska halveras till 2018 inom hälso- och sjukvård Hög kvalitet i vården, att göra rätt från början, välfungerande vårdkedjor över huvudmannagränser och strukturförändringar, genom att teamet runt patienten når tillräckliga volymer för att nå kvalitet, i vårdutbudet är alla viktiga komponenter i patientsäkerhetsarbetet. Arbetet måste bedrivas på många olika nivåer. Mål: öka verkningsgraden inom hälso- och sjukvård Vården ska arbeta med ständiga förbättringar i syfte att stärka patientprocesserna och skapa förutsättningar för vård på rätt vårdnivå, i hela systemet inklusive kommunal vård och egenvård. För detta krävs strukturerad 18 (36)

96 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr överlämning och information till patienten och närstående men också mellan vårdnivåer och vårdgivare. Sedan 2015 pågår försök med ökad läkarmedverkan i hemsjukvården. Avsikten är att detta övergår i permanent verksamhet i hela Halland, såvida utvärdering av pilotverksamheterna bedöms positivt. Det ökar tryggheten för patienter och närstående och minskar belastningen på akutmottagningar och vårdavdelningar. Mål: följsamheten till nationella och regionala riktlinjer ska öka inom hälso- och sjukvård Kunskapsstyrning på nationell-, regional- och lokalnivå syftar till att skapa förutsättningar för att val och beslut i alla delar av systemet baseras på bästa tillgängliga kunskap. Kunskapsstyrning ökar därmed förutsättningarna för jämlik vård och hälsa samt bättre resultat av vården utan omotiverade skillnader. Målet har därigenom en stark koppling till en ökad verkningsgrad i vården. Hälso- och sjukvårdanalysen 2015 belyser några utvecklingsområden och indikerar även en möjlig underförsörjning av hallännningens behov inom psykiatri och kardiologi, sett till resultat och jämförelser såväl inom Halland som nationellt. Mål: andel vårdskador ska halveras till 2018 inom hälso- och sjukvård Inom kardiologi har en genomlysning av verksamheten redan inletts från regionkontoret, med stöd av verksamheten. Inom psykiatri kommer regionkontoret att föranstalta om en genomlysning av verksamheten, utifrån invånarens behov, på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsutskottet. Genomlysningen kommer att ske med externt stöd och i nära samverkan med verksamheten. Mål: följsamheten till nationella och regionala riktlinjer ska öka inom hälso- och sjukvård Under 2016 med fortsättning 2017 implementeras standardiserade vårdplaner inom ett antal cancerprocesser. I samband med detta identifieras flaskhalsar och pucklar i processen, för att åtgärdas. Initialt är detta resurskrävande, men skall på lång sikt medföra ett effektivare arbetssätt. Metoder att följa upp och utvärdera följsamheten till dess utvecklas parallellt. 19 (36)

97 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr Hälso- och sjukvårdsstrategins långsiktiga indikatorer Enkätundersökning som riktar sig till medarbetare inklusive chefer för att fånga att alla arbetar mot samma mål, att det finns rätt förutsättningar för förbättringsarbete, att initiativ följs upp och att resultaten återkopplas samt att vi samverkar med patienter och andra som är med i samma patientprocess Utifrån uppföljning av verksamhetsplaneringen konkretiseras prioriteringarna på verksamhetsnivå och genomförs i tid Utskrivningsbara patienter på sjukhus Återinläggningar inom 30 dagar Mina vårdkontakter Resultat från framtidsarbetet Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Vårdskador, exempelvis fall, trycksår och vårdrelaterade infektioner. God läkemedelsanvändning Cancerprocesser-uppfyllda ledtider och rätt märkning (standardiserade vårdförlopp) Relevanta medicinska kvalitetsmått Följsamhet till nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Antibiotikaförskrivning Målnivå På väg mot målet : Definieras under 2017 Målnivå På målet : Definieras under 2017 De årliga indikatorerna att konkretiseras i samband med regionstyrelsens beslut rörande uppföljning Mål: Hälso- och sjukvården i Halland möjliggör att invånarna själva tar ansvar utifrån egen förmåga Inriktning Invånarna ska i större utsträckning än idag tillåtas att själva ta ansvar för sin hälsa med stöd av verktyg som gör det möjligt. Det innebär att hälso- och 20 (36)

98 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr sjukvården kan ägna mer kraft åt att ta ansvar för de invånare som befinner sig i en situation då den egna förmågan att ta ansvar för sin hälsa är begränsad. När möten och utbyte mellan invånare och vårdpersonal blir alltmer digitaliserade kan en effekt bli snabbare service och högre kvalitet uppnås parallellt med ett effektivare resursutnyttjande. Invånaren ges, utifrån egna förutsättningar, en ökad möjlighet till delaktighet och eget ansvar för sina hälsoärenden genom fler och bättre självservice-tjänster som utökad tidbokning, personlig hälsoplan och möjlighet att följa sina vårdförlopp. Vårdens resurser kan bättre riktas dit de behövs mest genom att följa upp individens nyttjande och egna engagemang. För att möjliggöra för invånare att kunna ta ansvar för sin egen hälsa behöver också framtidens vårdinformationsstöd införas och digitala kanaler för kommunikation och samverkan etableras. Vidare behöver stöd såsom bland annat 1177 Vårdguiden samt digitala och medicintekniska lösningar utvecklas och spridas. Gemensamma nyckelindikatorer ska följas upp, återkopplas och redovisas öppet Hälso- och sjukvårdsstrategins långsiktiga indikatorer Sammanvägt index från Nationell Patientenkäts två dimensioner Delaktighet och involvering, Information och kunskap Användning av digitala tjänster vilket omfattar andel hallänningar med inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster samt andel av patienterna i Halland som använt 1177 Vårdguiden Målnivå På väg mot målet : Andel positiva svar i båda dimensioner från Nationell Patientenkät > 80%, 70 % av hallänningarna ska ha inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster och 50 % av patienterna ska ha använt dessa Målnivå På målet : Andel positiva svar i minst en dimension från Nationell Patientenkät > 90%, andel positiva svar i båda dimensioner > 80%, 90 % av hallänningarna ska ha inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster och 75 % av patienterna ska ha använt dessa De årliga indikatorerna att konkretiseras i samband med regionstyrelsens beslut rörande uppföljning. 21 (36)

99 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr 5.8. Mål: Hälso- och sjukvården i Halland har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Inriktning Mål: öka verkningsgraden inom hälso- och sjukvård Vårdens resurser är begränsade och måste därför användas där de ger mest nytta. Att förebygga ohälsa och sjukdom är mycket resurseffektivt och ska vara prioriterat i all verksamhet. Hallänningarnas behov ska mötas tidigt och långt ut verksamheten. Kostnadsutvecklingstakten för hela hälso- och sjukvården måste minska. För att säkerställa att tillgängliga resurser används på bästa sätt behövs dels en förståelse för och kunskap om hur resurserna fördelas och dels att den kunskapen används i beslut om prioriteringar av både kompetens och resurser. Dessa prioriteringar ska vara tydliga och transparenta, så att också invånarna vet vad den halländska hälso- och sjukvården erbjuder. I det regiongemensamma Framtidsarbetet har det identifierats potentialer i att öka verkningsgraden i vården genom att arbeta på andra sätt och genom en samlad styrning av vården. Det är angeläget att utvecklad arbetsfördelning i enlighet med pågående arbete inom Framtidsarbetet breddinförs enligt plan och att behovet av nya kompetenser utvärderas. Genom att arbeta med vårdens processer, inom och mellan organisationer, med fokus på att skapa värde för patienten i en helhet, kommer kompetenser och resurser att användas bättre. Olika metoder testas genom framtidsarbetet och utifrån resultat och erfarenheter i dessa sker spridning i organisationen. Lean som verksamhetsstrategi är en del i arbetet. Ledning och styrning ska premiera arbete som gynnar helheten. Arbetsplatser och verksamheter som aktivt medverkar och bidrar i framtidsarbetet ska uppmärksammas. En satsning på att utveckla funktionalitet i ITstöd görs för att minska onödiga administrativa arbetsuppgifter som ett led i att bättre nyttja alla medarbetares kompetens på bästa sätt. Även en processinriktad utveckling och uppföljning av verksamheten stödjes med hjälp av IT. Exempelvis utvecklas verktyg för att följa 22 (36)

100 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr upp indikatorer och målvärden inom de standardiserade vårdplaner som införs successivt inom cancerområdet. Mål: andel vårdskador ska halveras till 2018 inom hälso- och sjukvård Att minska andelen vårdskador har en stor påverkan på verkningsgraden i vården. Hälso- och sjukvården har höga kvalitetsbristkostnader och trots att vårdskadorna, på nationell nivå, minskar får fortfarande cirka 7% av patienterna i den slutna vården en vårdskada. Knappt hälften av dessa leder till förlängd sjukhusvistelse. Även den öppna vården hanterar återbesök efter vårdskador och arbetet med att minska vårdskador är viktigt då det betyder minskat lidande för patienter och sänkta kostnader för vården. För att kunna identifiera och följa upp såväl vårdskador som effekter av insatta åtgärder behöver såväl uppföljning som möjlighet att eskalera avvikelser till nästa nivå utvecklas Hälso- och sjukvårdsstrategins långsiktiga indikatorer Den totala budgetramen för hälso- och sjukvården ska hållas Målnivå På väg mot målet : Inte definierad för denna indikator men för att klara målet krävs tydlig trend av minskat underskott för den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten Målnivå På målet : Den totala budgetramen för hälso- och sjukvården ska hållas De årliga indikatorerna att konkretiseras i samband med regionstyrelsens beslut rörande uppföljning. 6. Region Hallands ekonomiska situation 6.1. Historik I tabell 1 visas bl.a. resultatutvecklingen sedan 2011 exklusive jämförelsestörande poster. Sammanställningen visar att regionen under de senaste åren inte har haft en ekonomi i balans och att den underliggande resultatutvecklingen har varit negativ fram till För 2015 har resultatet 23 (36)

101 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr exklusive jämförelsestörande poster förbättrats med 134 mnkr, till -61 mnkr, förbättringen beror bl.a. på årets höjning av regionskatten med 40 öre. Dock var ett av skälen till höjningen av skatten den kraftiga förändringen som skedde i kostnadsutjämningssystemet vilket innebär att Region Hallands avgift har ökat med 140 mkr. Andra orsaker var ökade kostnader i kollektivtrafiken och hemsjukvården. Tabell 1. Region Halland - resultat, nettokostnad och soliditet Enhet Årets resultat Mnkr Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster Mnkr Årets resultat enligt balanskravet Mnkr Nettokostnadsandel % 101,7 98,8 103,4 102,6 100,3 Soliditet inkl ansvarsförbindelse pensioner % -9,7-8,4-15,9-16,4-14,8 Andel invånare 65 år och äldre. % 20,1 20,5 20,9 21,2 21,4 Jämförelsestörande poster i tabellen resultatutveckling 2012, 2013 och 2015, återbetalning av tidigare inbetalda premier från AFA Försäkring och 2013, finansiell kostnad med anledning av den sänkta diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen. Diskonteringsräntan är en av Sveriges Kommuner och Landsting fastställd kalkylränta, som används för att beräkna nuvärdet av de framtida pensionsåtagandena i kommuner, landsting och regioner. Räntan ska spegla det allmänna ränteläget sett över de senaste fem åren. Sänks räntan ökar nuvärdet av den skuld som finns i balansräkningen, vilket påverkar resultatet negativt. Men på grund av att pensionsåtagandet är ett mycket långsiktigt åtagande, behöver man inte räkna med denna kostnad i balanskravsutredningen, där ett eventuellt underskott ska återställas inom tre år. Skulle ränteläget stiga och diskonteringsräntan höjas gäller det omvända, det skulle resultera i en intäkt, vilken ska exkluderas i framräknandet av balanskravsresultatet Ekonomisk bedömning Region Halland befinner sig i ett allvarligt ekonomiskt läge. Det är nödvändigt med kraftfulla åtgärder för att få en ekonomi i balans under den innevarande mandatperioden. För 2015 uppgår det sammanlagda resultatet för driftnämnder, exklusive regionstyrelsen till -200 mnkr, vilket är 199 mnkr sämre än årets budget. Regionstyrelsens samlade resultat uppgår till +177 mnkr, vilket innebar ett överskott mot budget om 124 mnkr. I budgetarbetet för 2016 konstaterades ekonomiska obalanser i nämnderna. En reserv om 175 mkr avsattes centralt för dessa obalanser. Obalansen ska 24 (36)

102 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr minska i takt med att berörda driftnämnders eget åtgärdsarbete får effekt. I 2017 års budget bedöms denna obalans uppgå till 131 mnkr. Region Halland har haft en högre kostnadsutveckling än riket år vilket inneburit att en högre kostnadsnivå har etablerats. Kostnadsutvecklingstakten för 2014 och 2015 indikerar att kostnadsutvecklingstakten avtagit jämfört med riket. För 2014 är ökningen 2,2 % till kr/inv. För riket har ökningen varit 3,3 % till kr/invånare. Den historiska kostnadsutvecklingen har inneburit att en allt högre kostnadsnivå har etablerats. Skatteintäkterna har inte räckt till att täcka dessa kostnader vilket inneburit att Region Halland redovisar underskott. Resultatet före framtidsarbetet i resultatbudgeten tabell 3 för år 2017 och planen för år 2018 och 2019 visar på betydande accelererande underskott trots kraftig tillväxttakt vad gäller skatteintäkterna. Utvecklingen visualiseras i diagram 1. Lutningen i kostnadskurvan (röd) är kraftigare än intäktskurvan (blå). Glappet 2018 indikerar ett underskott på 447 mkr. Det är avgörande för Region Hallands ekonomi att det framtidsarbete som regionstyrelsen fattat beslut om genomförs och att den ekonomiska potentialen som identifierats förverkligas. Diagram 1 25 (36)

103 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr Resultat före framtidsarbetet Intäkter Nettokostnader Diagram Resultat efter framtidsarbetet Intäkter Nettokostnader Diagram 2 visualiserar resultatet efter Framtidsarbetet. Den röda kurvans lutning minskar kraftigt. De ekonomiska effekterna som ska uppnås 2017 är 173 mkr, för 2018 ytterligare 190 mkr. Sammantaget beräknas effektiviseringspotentialen till 463 mkr över perioden Det bör dock understrykas att SKL är ytterst osäker när det gäller skatteintäktsprognosen för 2018 och Dessutom ser SKL kraftiga demografiskt betingade behovsökningar under perioden. 26 (36)

104 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr Ekonomisk bedömning efter planperioden För att inte kostnadsökningstakten återigen ska öka 2019 och framåt måste det regionövergripande framtidsarbetet fortsätta. Det torde dock då handla om andra åtgärder än de som identifierats i framtidsarbetet Mål: budgetramen ska hållas Indikatorer Nettokostnadsandel.* Driftnämndernas resultat jämfört med budget** I budget för 2017 och plan 2018 och 2019 är nettokostnadsandelen 100 %. Det innebär att budgeten är i balans dvs. kostnaderna och intäkterna är lika stora. *Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto i förhållande till skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. **Framtidsarbetet kommer innebära förändringar i hälso- och sjukvården som system. Detta medför bl.a. att uppdrag löpande kommer att flyttas mellan nämnder, vilket i sin tur kan komma att påverka nämndernas resultat jämfört med budget. Uppkomna över- och underskott hänförliga till framtidsarbetet ska hanteras i resultathanteringen i samband med årsredovisningen. 7. Region Halland som arbetsgivare 7.1. Mål: Region Halland ska vara EN tydlig och attraktiv arbetsgivare Inriktning Kompetensförsörjning avgörande utmaning Region Halland ska fortsätta att utvecklas och kunna erbjuda en god samhällsservice, därför är det helt avgörande att regionen har medarbetare med rätt kompetens och som bidrar till verksamheternas utveckling. För att lyckas med den långsiktiga kompetensförsörjningen behöver därför Region Hallands arbetsplatser präglas av en god arbetsmiljö där mångfald och jämställdhet bejakas och där man arbetar utifrån regionens gemensamma värdegrund VI KAN skapar goda resultat. Tydliga förväntningar på medarbetare och chefer För att skapa goda resultat och nå målet för Region Halland som EN tydlig och attraktiv arbetsgivare är det viktigt att tydliggöra och implementera förväntningar på både medarbetare och chefer. Chefer har en nyckelroll och representerar 27 (36)

105 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr Region Halland som arbetsgivare med ansvar för verksamhet, personal och ekonomi. Chefsuppdraget består av två tydliga delar, att styra och leda med fokus på resultat och att engagera och motivera medarbetare. Ett gott ledarskap innebär att tillsammans med medarbetare, inom de ramar som finns, förverkliga regionens mål och visioner. Framtidsarbete och Lean Lean som regiongemensam verksamhetsstrategi bidrar till att tillvarata medarbetarnas engagemang och initiativ och kommer att göra det mer attraktivt att arbeta i Region Halland. Det övergripande målet med lean är att öka värdet i vår service till invånarna. I framtidsarbetet arbetas det med att bättre ta tillvara på våra resurser och kompetenser. Detta både vad gäller arbetssätt, rutiner och i fördelning av arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper, men även genom att förbättra IT-stöd. För att säkerställa att rätt saker görs behövs en samlad styrning och uppföljning samt att alla verksamheter präglas av affärsmässighet och helhetsperspektiv God arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv Liksom de flesta landsting och regioner nationellt har Region Halland en ökande sjukfrånvaro. Även om Region Halland har ett av de lägsta sjuktalen bland landsting/regioner i Sverige så arbetas det regionövergripande och i verksamheterna för att bryta den ökande trenden. Vi måste fortsätta kunna erbjuda våra anställda ett hållbart arbetsliv och ta tillvara på människor och dess kompetenser på bästa sätt. Utrikes födda och integration Idag ser vi ökande flyktingströmmar till Sverige och givetvis också i Halland. Region Halland ser ett stort värde i mångfald av olika slag och vi välkomnar utrikesfödda i våra verksamheter. Dessa personer är en tillgång och en viktig resurs för organisationen med sina respektive bakgrunder och kompetenser. För Region Halland är det viktigt att också fortsättningsvis attrahera och integrera dessa människor i vår verksamhet Indikatorer Medarbetarundersökning kring Hållbart medarbetarengagemang (HME) Personalomsättning Mertid/Övertid. Sjukfrånvaro 28 (36)

106 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr 8. Finansiering 8.1. Skatteintäkter och generella statsbidrag Region Hallands intäkter består till 90% av skatter och statsbidrag/utjämningsbidrag. Den allmänna ekonomiska utvecklingen, både internationellt och i Sverige, påverkar därför såväl skatteutvecklingen i Region Halland som avkastningen på regionens likvida medel. Den konjunkturbedömning som redovisats i SKL:s planeringsförutsättningar i februari 2016 ligger till grund för beräkning av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Nivån på de generella statsbidragen ligger fast efter regeringens höstproposition Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av Region Halland, medan andra ligger utanför vår kontroll. Ett sätt att visa beroendet av omvärden är att upprätta en känslighetsanalys. I tabell 2 redovisas hur ett stort antal händelser påverkar Region Hallands ekonomi. Ökad intäkt (+), ökad kostnad (-) Känslighetsanalys Tabell 2 Mnkr Löneökning 1 procent, inkl arbetsgiv avg -44 Arbetsgivaravgiften höjs med 1 procentenhet -31 Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent -11 Patientavgifterna höjs med 10 procent 1) +26 Förändrad utdebitering med 10 öre +69 1) Inom hälso- och sjukvård exklusive ökade kostnader för högkostnadsskyddet. 29 (36)

107 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr 9. Resultatbudget Tabell 3 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Ingående obalans** Verksamheternas nettokostnader före framtidsarbetet Nettokostnader före framtidsarbetet Regiongemensamt framtidsarbete Ackumulerat* Totala nettokostnader efter åtgärdsarbetet Skatteintäkter Summa Utjämning Statsbidrag läkemedel EU-finansiering Summa skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före framtidsarbetet Resultat efter framtidsarbetet Resursfördelning nettokostnader 2017 Tabell 4 Sammanställning nettokostnader Tkr Gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel Patientnämnd Revision Bidrag till övriga nämnder (lokal nämnd och KoS) Regionstyrelsen Tillväxt Regionstyrelsen Övriga verksamhet Bidrag till Hallandstrafiken Regiongemensamma kostnader Hälso- och sjukvårdsfinansiering Eu-finansiering S:a nämndernas ramar (36)

108 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr Fördelning av nettokostnader Anslagen för gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel, patientnämnd, revision samt Bidrag till Hallandstrafiken fördelas inte ytterligare av regionstyrelsen, tkr Nettokostnaderna som fördelas på regionstyrelsen och nämnder när regionfullmäktige fastställt de ekonomiska ramarna i april uppgår till tkr för Vid beräkningen av de ekonomiska ramarna ingår en pris- och löneuppräkning som en generell förutsättning. För de anslagsfinansierade verksamheterna budgeteras kostnaderna för löneöversynen 2017 i ett centralt anslag. Den ekonomiska potentialen av det regiongemensamma framtidsarbetet ligger centralt och hanteras i nämndernas budgetar allteftersom de ekonomiska effekterna identifieras Gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel, patientnämnd och revision För gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel, Patientnämnden och revisionen anvisas medel enligt ovan. För gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel samt patientnämnden är anslagen indexuppräknade. De förtroendevalda revisorerna har hemställt om budgetanslag för revisionsändamål 2017 med tkr, vilket är oförändrat från Regionfullmäktiges presidium har tillstyrkt revisionens hemställan om anslag Bidrag till övriga nämnder Inom anslagsområdet finns bidrag avsatta till lokala nämnder samt driftnämnden Kultur och skola. För lokala nämnder är ramen endast indexuppräknad. För driftnämnden kultur och skola finns förutom indexuppräkning dessutom medel avsatta för att fortsatt utveckla utbildningar inom socialt företagande samt utveckla filmresurscentrum. Vuxenutbildningen utgör en viktig resurs gällande integrationsfrågorna och medel finns avsatta för detta. Inom kulturområdet kommer inititiv tas där man tillsammans med Hallands kommuner ska driva och samordna små barns språkutveckling. Under 2016 tas en kulturplan fram för perioden och utgår från nationella kulturpolitiska mål, regionala kulturpolitiska strategier i Bästa Livsplatsen samt målen i Tillväxtstrategin. Inom området finns även medel avsatta för att skapa möjlighet för en fristadskonstnär att bo och verka i Halland. 31 (36)

109 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr RS Tillväxt och övrig verksamhet Inom området tillväxt finns medel avsatta för regional medfinansiering EUprojekt, bidrag till ALMI samt utvecklingsmedel. Dessa är uppräknade med index. Under regionstyrelsens övriga verksamhet finns medel för regionkontorets verksamhet, de förtroendevalda, oförutsedda medel samt utvecklingsmedel inom e-planen. Det finns ett stort behov av att stärka driften och öka funktionaliteten av regionens IT system och medel finns därför avsatta för detta Hallandstrafiken För Hallandstrafiken finns medel avsatta för att öka insatserna inom kollektivtrafikområdet Regiongemensamma kostnader Inom regiongemensamma medel ryms kostnader för pensioner, premie till patientförsäkringen, förändring av personalskuld,regiongemensamt anslag för nya löneavtal samt en generell reserv mm Hälso- och sjukvårdsfinansiering Inom området finns resurser avsatta kopplat till regeringens budgetproposition hösten Exempel på dessa är kostnadsfri mammografi för kvinnor över 40 år, utökad åldersgräns för kostnadsfri tandvård, fria läkemedel för barn, glasögonbidrag, sänkt högkostnadsskydd vård för äldre över 85 år samt kompensation för slopande av nedsättning sociala avgifter för unga. Hantering av statsbidrag budgeteras med lika stor kostnad som förväntad intäkt. När överenskommelser för riktade statsbidrag är färdigförhandlade kommer innehållet att värderas med hänsyn tagen till framtidsarbetet och tidigare beslutade satsningar, innan uppdrag och eventuella medel går ut i hälso- och sjukvårdssystemet. Anslaget för regionvård har förstärkts utifrån budget Tidigare beslutade satsningar för 2017 från budget 2016, främst inom läkemedel, volymökningar samt verksamhetsförändringar kopplat till lokalförändringar, kvarstår. Vårdanalysen har indikerat ett möjligt ökat behov inom psykiatrin. Generell förstärkning ges därför till psykiatrin och en genomlysning av verksamheten pågår under Vidare har medel för medicinteknisk utveckling avsatts, exempel på detta är kontinuerlig blodsockermätning vuxna samt datortomografi med speciafunktion för behandlingskontroll av de flesta maligna tumörsjukdomar (PET-CT). 32 (36)

110 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr Eu-finansiering Här finns ett antagande om att Region Halland erhåller 4 mnkr årligen för att bedriva utvecklingsprojekt. Denna kostnad finns finansierad med lika stor budgeterad intäkt. 11. Investeringar Investeringsbudgeten i tabell 5 omsluter 564,5 mnkr för 2017, varav merparten avser täcka hälso- och sjukvårdens behov. Av den totala investeringsbudgeten avser 56% (314,5 mnkr) utrymme för årligen återkommande utbyte och komplettering av befintlig utrustning samt behov av nyinvesteringar. Av de 314,5 mnkr avser 273,3 mnkr hälso- och sjukvårdens ansvarsområde. Upptagen investeringsvolym i gällande fastigheter har bedömts till 220 mnkr, vilket är något lägre än 2016 års nivå. Detta belopp hanteras som en ram för regionstyrelsen och där varje beslut måste takta in med den kommande hälsooch sjukvårdsstrategin och framtidsarbetet. Tabell 5 Investeringsramar, mnkr Utrustningsinvesteringar ,5 Fastighetsinvesteringar Infrastruktur 30 Summa investeringsramar ,5 33 (36)

111 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr 12. Balansbudget 2017 Tabell 6 Balansbudget, mnkr Tillgångar Anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Likvida medel Kortfristiga fordringar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Regionkapital Avsättning till pensioner Skuld till patientförsäkring Långfristiga skulder Kortsiktiga skulder Summa skulder och eget kapital (36)

112 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr 13. Planperiod Förutom resurstillskott för prisökningar och löneökningar tillkommer resursbehov inom Hälso- och sjukvård främst för ökade volymer, fortatt förstärkning inom psykiatrin samt satsning på öppenvård inom missbruk och beoendevård. Övergripande satsningar inom övriga områden finns framför allt satsning på en regional etableringsfunktion inom tillväxtområdet samt en ny science park som 2019 finansieras med tillskjutna medel. Kulturens fortsatta arbete med små barns språkutveckling återfinns inom kulturen och inom Hallandstrafiken har medel för ökade behov skjutits till. Tabell 7 Sammanställning nettokostnader Tkr Gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel Patientnämnd Revision Bidrag till övriga nämnder (lokal nämnd och Kultur o Skola) Regionstyrelsen Tillväxt Regionstyrelsen Övriga verksamhet Bidrag till Hallandstrafiken Regiongemensamma kostnader Hälso- och sjukvårdsfinansiering Eu-finansiering S:a nämndernas ramar (36)

113 Mål & Budget 2017 Datum Diarienr Tabell 8 Balansbudget Tillgångar Anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Likvida medel Kortfristiga fordringar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Regionkapital Avsättning till pensioner Skuld till patientförsäkring 0 0 Långfristiga skulder Kortsiktiga skulder Summa skulder och eget kapital Tabell 9 Investeringsramar Utrustningsinvesteringar 224,8 225 Fastighetsinvesteringar Infrastruktur Summa investeringsramar 474, (36)

114 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum RS160154, Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden Kultur och skola, Driftnämnden Regionservice, Kungsbackanämnden, Varbergsnämnden, Falkenbergsnämnden, Halmstadnämnden, Laholmsnämnden, Hyltenämnden 166 Revidering av resursfördelning 2017 inklusive uppdrag och beställning med anledning beslut om ny hälso- och sjukvårdsstrategi RS Beslut Lise-Lotte Bensköld Olsson (S), Gustaf Kristensson (S), Margit Bik (S), Therese Stoltz (S), Jonas Strand (S) och Camilla Gustavsson (S) meddelar att de inte deltar I beslutet. Regionstyrelsen beslutar att under förutsättning av regionfullmäktiges beslut av hälso- och sjukvårdsstrategin anta revideringar av uppdrag och beställning för lokala nämnder, driftnämnder inom hälso- och sjukvårdsområdet samt driftnämnden regionservice. Ärendet Regionstyrelsen antog den 6 april 2016, 46, att anta budgetramar för nämnder och styrelser inom Regionstyrelsens ansvarsområde, inklusive uppdrag och beställning, under förutsättning av regionfullmäktiges beslut om resursfördelning i Mål och budget Med anledning av hälso- och sjukvårdsstrategin finns behov av att revidera beslutad resursfördelning inklusive uppdrag och beställning för Med hänsyn till att nämndernas verksamhetsplanering pågår så behöver ett beslut ske under förutsättning av regionfullmäktiges beslut vid sammanträdet den 23 november. Förslag till beslut Lise-Lotte Bensköld Olsson (S) och Per Stané Persson (S) meddelar att de inte deltar i beslutet. Regionstyrelsen beslutar att under förutsättning av regionfullmäktiges beslut av hälso- och sjukvårdsstrategin anta revideringar av uppdrag och beställning för lokala nämnder, driftnämnder inom hälso- och sjukvårdsområdet samt driftnämnden regionservice.

115 Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionkontoret ( ) Reviderad resursfördelning Vid protokollet Maria Fransson Justerat Stefan Bengtsson Lise-Lotte Bensköld-Olsson Protokollet har tillkännagivits på Region Hallands anslagstavla Utdragsbestyrkande Ylva Johansson

116 Hälso- och sjukvårdsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum RS150440, Driftnämnden Ambulans, Diagnostik och Hälsa, Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Närsjukvård, Kungsbackanämnden, Varbergsnämnden, Falkenbergsnämnden, Halmstadsnämnden, Laholmsnämnden, Hyltenämnden, Avdelningen för kunskapsstyrning 172 En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa gravida med övervikt och fetma RS Beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott beslutar att ge Driftsnämnden Ambulans, Diagnostik och Hälsa i uppdrag att utveckla nya arbetssätt för ett mer strukturerat omhändertagande av gravida kvinnor med övervikt och fetma. Arbetet ska samordnas med Kvinnokliniken, Närsjukvården egen regi samt vårdcentraler i privat regi. finansiering (ca 4,2 Mkr) ska ske med för ändamålet destinerade statsbidrag (15,9 Mkr 2016). Ärendet Den nationella överenskommelsen En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa syftar till att skapa en mer kunskapsbaserad och jämlik förlossningsvård, primärvård och annan hälso- och sjukvård som bidrar till att främja kvinnors hälsa. Högt BMI innebär allvarliga risker under både graviditet och vid förlossning. Under kommer Kvinnohälsovården utveckla nya arbetssätt för ett mer strukturerat omhändertagande av gravida kvinnor med övervikt och fetma. I utvecklingsarbetet ingår att genomföra kompetenshöjande insatser, att öka tillgången till dietist och sjukgymnast, att införa metoder inom Ungdomsmottagningen i förebyggande syfte samt att utveckla stödjande insatser och uppföljning av målgruppen även efter förlossning. Målet är att minska risken för komplikationer under graviditet och förlossning för både mamma och barn och begränsad viktuppgång under graviditet. Insatsen ska också bidra till mer hälsosamma levnadsvanor på lång sikt, och till att minska skillnader i hälsa. Förslag till beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott beslutar att ge Driftsnämnden Ambulans, Diagnostik och Hälsa i uppdrag att utveckla nya arbetssätt för ett mer strukturerat omhändertagande av gravida kvinnor med övervikt och fetma. Arbetet ska samordnas med Kvinnokliniken, Närsjukvården egen regi samt vårdcentraler i privat regi. finansiering (ca 4,2 Mkr) ska ske med för ändamålet destinerade statsbidrag (15,9 Mkr 2016).

117 Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionkontoret ( ) Vid protokollet Maria Fransson Justerat Mats Eriksson Lise-Lotte Bensköld-Olsson Protokollet har tillkännagivits på Region Hallands anslagstavla Utdragsbestyrkande Ylva Johansson

118 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum RS160352, Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Regionservice, Driftnämnden kultur och skola, Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel, Patientnämnden Halland, Kungsbackanämnden, Varbergsnämnden, Falkenbergsnämnden, Halmstadsnämnden, Laholmsnämnden, Hyltenämnden, Ekonomi och ledning 194 Region Hallands uppföljning 2017 RS Beslut Regionstyrelsen beslutar att uppdra åt Regionstyrelsens arbetsutskott att fastställa innehållet i Riktlinjer för Region Hallands uppföljning 2017, det vill säga uppföljningen av mål och budget samt uppdrag och beställning till driftnämnder, styrelser och lokala nämnder samt att tillse att riktlinjerna följs. Ärendet Styrningen sker politiskt i tre ledningsnivåer där regionfullmäktiges roll är att fatta strategiska beslut om mål och policyer och fördela de ekonomiska resurserna på en övergripande nivå. Även styrsystemet för invånarnas nära vård beslutas av fullmäktige. Regionfullmäktiges övergripande mål ska prioriteras och det är styrelsernas och nämndernas främsta uppgift att verka för att de övergripande målen infrias. Regionstyrelsens uppdrag är att från Mål och Budget genomföra resursfördelning och utarbeta uppdrag till nämnderna och den egna verksamheten. Regionstyrelsen har det samlade ansvaret att leda, styra och samordna samtliga ansvarsområden. Styrelsen har ägaransvar för de driftnämnder som bedriver regionens verksamhet i egen regi. Ägaransvaret handlar om en ekonomi i balans, att styra som arbetsgivare och fastighetsägare, och om att se till att alla nämnder och styrelser följer fullmäktiges beslut. Nämndernas uppdrag är att verka för att den verksamhet de har ansvar för bedrivs i enlighet med regionfullmäktiges övergripande mål samt de riktlinjer för verksamheten som styrelsen har beslutat. Detta sker genom prioriteringar Regionstyrelsen ansvarar för uppföljning av i Regionfullmäktige beslutade Mål och budget 2017 samt Vårdval Halland. Regionstyrelsens har också ansvaret att följa upp sin egen verksamhet, resursfördelning Regionstyrelsen inklusive uppdrag och beställning 2017 till driftsnämnder, lokala nämnder och gemensamma nämnder samt övriga av regionstyrelsen beslutade uppdrag. Uppföljningen används som underlag för styrning, ledning och samordning.

119 Syftet med uppföljningen är att ta fram det informationsunderlag, som är nödvändigt för en effektiv styrning på respektive organisatorisk nivå och för att ge regionstyrelsen möjlighet att fullfölja sitt uppdrag från regionfullmäktige. Uppföljningen är också till för att säkerställa att den plan som är beslutad följs samt att veta vilka eventuella korrigeringar som kan behövas under året. Förekommer avvikelse ska åtgärdsplan i normalfallet upprättas. I reglementet till styrelserna och nämnderna framgår det vilket ansvar var och en har för att följa upp sin verksamhet. Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att uppdra åt Regionstyrelsens arbetsutskott att fastställa innehållet i Riktlinjer för Region Hallands uppföljning 2017, det vill säga uppföljningen av mål och budget samt uppdrag och beställning till driftnämnder, styrelser och lokala nämnder samt att tillse att riktlinjerna följs Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionkontoret ( ) Vid protokollet Maria Fransson Justerat Mats Eriksson Per Stané Persson Protokollet har tillkännagivits på Region Hallands anslagstavla Utdragsbestyrkande Ylva Johansson

120 TJÄNSTESKRIVELSE 1(9) Datum Diarienummer [Diarienummer] Cathrin Nordander Tovstedt Avdelningen för styrning och uppföljning Tel Region Hallands uppföljning 2017 Regionstyrelsen beslutar att: uppdra åt Regionstyrelsens arbetsutskott att fastställa innehållet i Riktlinjer för Region Hallands uppföljning 2017, det vill säga uppföljningen av mål och budget samt uppdrag och beställning till driftnämnder, styrelser och lokala nämnder samt att tillse att riktlinjerna följs. Bakgrund Styrningen sker politiskt i tre ledningsnivåer där regionfullmäktiges roll är att fatta strategiska beslut om mål och policyer och fördela de ekonomiska resurserna på en övergripande nivå. Även styrsystemet för invånarnas nära vård beslutas av fullmäktige. Regionfullmäktiges övergripande mål ska prioriteras och det är styrelsernas och nämndernas främsta uppgift att verka för att de övergripande målen infrias. Regionstyrelsens uppdrag är att från Mål och Budget genomföra resursfördelning och utarbeta uppdrag till nämnderna och den egna verksamheten. Regionstyrelsen har det samlade ansvaret att leda, styra och samordna samtliga ansvarsområden. Styrelsen har ägaransvar för de driftnämnder som bedriver regionens verksamhet i egen regi. Ägaransvaret handlar om en ekonomi i balans, att styra som arbetsgivare och fastighetsägare, och om att se till att alla nämnder och styrelser följer fullmäktiges beslut. Nämndernas uppdrag är att verka för att den verksamhet de har ansvar för bedrivs i enlighet med regionfullmäktiges övergripande mål samt de riktlinjer för verksamheten som styrelsen har beslutat. Detta sker genom prioriteringar. Regionstyrelsen ansvarar för uppföljning av i Regionfullmäktige beslutade Mål och budget 2017 samt Vårdval Halland. Regionstyrelsens har också ansvaret att följa upp sin egen verksamhet, resursfördelning Regionstyrelsen inklusive uppdrag och

121 2(9) beställning 2017 till driftsnämnder, lokala nämnder och gemensamma nämnder samt övriga av regionstyrelsen beslutade uppdrag. Uppföljningen används som underlag för styrning, ledning och samordning. Syftet med uppföljningen är att ta fram det informationsunderlag, som är nödvändigt för en effektiv styrning på respektive organisatorisk nivå och för att ge regionstyrelsen möjlighet att fullfölja sitt uppdrag från regionfullmäktige. Uppföljningen är också till för att säkerställa att den plan som är beslutad följs samt att veta vilka eventuella korrigeringar som kan behövas under året. Förekommer avvikelse ska åtgärdsplan i normalfallet upprättas. I reglementet till styrelserna och nämnderna framgår det vilket ansvar var och en har för att följa upp sin verksamhet. Målstyrningskedjan Region Halland arbetar mot två övergripande och långsiktiga strategiska mål som är formulerade i Tillväxtstrategi för Halland respektive Hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland Båda strategierna omfattar delmål som konkretiserar målen, strategiska val och prioriteringar som anger hur målen ska uppnås. Målen i strategierna utgör också fullmäktiges mål enligt Mål och Budget Tabellen nedan redovisar hur målen mäts och utvärderas till Regionfullmäktige. I dokumentet Resursfördelning Regionstyrelsen 2017 bryts målen och delmålen ner i prioriteringar - såväl gemensamma för samtliga nämnder som nämndspecifika. I dokumentet Resursfördelning Regionstyrelsen 2017 beskrivs förutom dessa nämndspecifika mål och prioriteringar den tilldelade ekonomisk ersättningen (resurser) samt nämndernas uppdrag (grunduppdrag). Se exempel i bilaga 2. I nästa steg i målstyrningskedjan bryts prioriteringarna ner till aktiviteter i verksamhetsplanerna vilka mäts med indikatorer. Även grunduppdragen samt övriga uppdrag mäts med indikatorer. Verksamhetsplanerna kommer att specificera aktiviteter som stödjer de övergripande målen, delmålen och prioriteringarna. Aktiviteter för att uppnå Regionfullmäktiges beslutade Mål och budget tillsammans med Regionsstyrelsens resursfördelning kommer att följas upp i månadsrapporter, uppföljningsrapporter och årsrapporten. Riktlinjer för Region Hallands uppföljning 2017 visar hur nämnderna ska redovisa och följa upp sina uppdrag enligt Resursfördelning Regionstyrelsen 2017.

122 3(9) Indikatorer för Regionfullmäktiges mål Nedan anges indikatorer som visar hur målen mäts och redovisas till Regionfullmäktige. Mål Indikator Målvärde Ekonomiska mål Budgetramen ska Driftnämndens resultat jämfört med > 0 hållas budget** Nettokostnadsandel* I budget för 2017 och plan 2018 och 2019 är nettokostnadsandelen 100 %. Det innebär att budgeten är i balans dvs. kostnaderna och intäkterna är lika stora. Miljömål Indikatorer specificeras i Miljöprogram Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig Region Halland som arbetsgivare Region Halland ska vara EN tydlig och attraktiv arbetsgivare Medarbetarundersökning kring Hållbart medarbetarengagemang (HME) Personalomsättning Mertid/ Övertid Sjukfrånvaro Regional utveckling Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än 2014 Hög attraktivitet Flyttningsöverskottet från övriga 1200 personer per år Sverige till Hallands län Befolkningsökning 1 % i befolkningsökning Födelseöverskott Födelseöverskott Stark konkurrenskraft Fler i arbete Hälso- och sjukvård Utvecklingen av lönesumman per sysselsatt dagbefolkning i Hallands län Förvärvsfrekvensen (20-64 år) för kvinnor och män i Hallands län Bland de tre bästa i Sverige Bland de tre högsta i Sverige

123 4(9) Hälso- och sjukvården i Halland arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa Hälso- och sjukvården i Halland är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående Hälso- och sjukvården i Halland arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna SKL:s indexberäkningar av Öppna jämförelser vilket omfattar 21 dimensioner från Öppna jämförelser där delkomponenter inom respektive dimension vägts samman till ett index som möjliggör jämförelse mellan landstingen/regionerna Bilaga 1 Sammanvägt index från Nationell Patientenkäts fem dimensioner Helhetsintryck, Emotionellt stöd, Respekt och bemötande, Kontinuitet och koordinering samt Tillgänglighet Strukturella variabler för sammanhållen vård vilket omfattar andel patienter 65 år och äldre som återinskrivits inom 30 dagar, antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per invånare samt antal vårddygn patienter vårdas på sjukhus som utskrivningsklara per invånare 65 år och äldre Enkätundersökning som riktar sig till medarbetare inklusive chefer för att fånga att alla arbetar mot samma mål, att det finns rätt förutsättningar för förbättringsarbete, att initiativ följs På väg mot målet : Topp 3 i landet för totalindex, 1/3 av alla delindex i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner och inget delindex i nedersta 1/3 På målet : Topp 3 för totalindex, hälften av alla delindex i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner och inget delindex i nedersta 1/3 På väg mot målet : Andel positiva svar i samtliga dimensioner från Nationell Patientenkät > 80% och ingen strukturell variabel i nedersta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner På målet : Andel positiva svar i minst en dimension från Nationell patientenkät > 90%, andel positiva svar i samtliga dimensioner > 80% samt alla strukturella variabler i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner På väg mot målet : Definieras under 2017 På målet : Definieras under 2017

124 5(9) Hälso- och sjukvården i Halland möjliggör att invånarna själva tar ansvar utifrån egen förmåga Hälso- och sjukvården i Halland har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används upp och att resultaten återkopplas samt att vi samverkar med patienter och andra som är med i samma patientprocess Utifrån uppföljning av verksamhetsplaneringen konkretiseras prioriteringarna på verksamhetsnivå och genomförs i tid Sammanvägt index från Nationell Patientenkäts två dimensioner Delaktighet och involvering, Information och kunskap Användning av digitala tjänster vilket omfattar andel hallänningar med inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster samt andel av patienterna i Halland som använt 1177 Vårdguiden Den totala budgetramen för hälsooch sjukvården ska hållas På väg mot målet : Andel positiva svar i båda dimensioner från Nationell Patientenkät > 80%, 70 % av hallänningarna ska ha inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster och 50 % av patienterna ska ha använt dessa På målet : Andel positiva svar i minst en dimension från Nationell Patientenkät > 90%, andel positiva svar i båda dimensioner > 80%, 90 % av hallänningarna ska ha inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster och 75 % av patienterna ska ha använt dessa På väg mot målet : Inte definierad för denna indikator men för att klara målet krävs tydlig trend av minskat underskott för den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten På målet : Den totala budgetramen för hälso- och sjukvården ska hållas *Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto i förhållande till skatteintäkter, statsbidrag och utjämning.

125 6(9) **Framtidsarbetet kommer innebära förändringar i hälso- och sjukvården som system. Detta medför bl.a. att uppdrag löpande kommer att flyttas mellan nämnder, vilket i sin tur kan komma att påverka nämndernas resultat jämfört med budget. Uppkomna över- och underskott hänförliga till framtidsarbetet ska hanteras i resultathanteringen i samband med årsredovisningen. Rapporter Månadsrapport samt Uppföljningsrapport 1 Månadsrapporten och uppföljningsrapport 1 ska innehålla det ekonomiska perspektivet resurserna - kopplat till verksamhetens utveckling utifrån beslutade mål, delmål och prioriteringar, kvalitet och tillgänglighet. Syftet med månadsrapporten är att få en överskådlig bild över verksamheten och därmed en möjlighet att på ett tidigt stadium kunna korrigera för eventuella avvikelser mot beslutad plan. Månadsrapporten är en av grunderna för en effektiv styrning på kort och lång sikt och utgör basen i regionstyrelsens redovisning. Uppföljningen ska återspegla Uppfyllande av uppdrag utifrån regionens övergripande strategiska mål, delmål och prioriteringar samt kommentar till eventuella avvikelser Ekonomiskt utfall Prognoser avseende verksamhet och ekonomiskt utfall En samlad analys utifrån perspektiven ekonomi personal verksamhet Uppföljningsrapport 2 samt årsrapport Månadsrapporten och uppföljningsrapport 1 kompletteras efter åtta månader, av uppföljningsrapport två samt efter tolv månader av en årsrapport. Innehållet i dessa rapporter motsvarar innehållet i månadsrapporten dock med en fördjupad analysdel. Analysen ska vara en samlad analys ur perspektiven ekonomi personal verksamhet samt utifrån beslutade mål, delmål och prioriteringar. Uppföljningen ska återspegla Uppfyllande av uppdrag utifrån regionens övergripande strategiska mål, delmål och prioriteringar samt kommentar till eventuella avvikelser Ekonomiskt utfall Personalredovisning utifrån ett verksamhetsperspektiv Prognos för helåret avseende verksamhet och ekonomiskt utfall Vid förekomst av avvikelse från plan ska aktivitets- och/ eller åtgärdsplan presenteras samt en analys av avvikelse Månadsrapporten, uppföljningsrapport 1 och 2 samt årsrapporten bereds i driftnämnd eller styrelse.

126 7(9) Tidplan för rapportering Mottagare Period Typ av rapport RS Jan feb Månadsrapport RF Jan mars Uppföljningsrapport 1 RS Jan maj Månadsrapport RS Jan juli Månadsrapport RF Jan aug Uppföljningsrapport 2 RS Jan - sept Månadsrapport RS Jan okt Månadsrapport RS Jan - nov Månadsrapport RF Jan - dec Årsbokslut Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör William Hedman Ekonomidirektör

127 8(9) Bilaga 1 SKL:s indexberäkningar av Öppna jämförelser och Vården i siffror För att mäta målet Hälso- och sjukvården i Halland arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa kommer de dimensioner som SKL:s indexberäkningar av Öppna jämförelser angav 2014 att användas och jämförelserna hämtas ur vården i siffror. SKL och Socialstyrelsen ger inte längre gemensamt ut en tryckt rapport Öppna jämförelser hälso- och sjukvård. De flesta av dessa indikatorer och även andra presenteras istället i olika publikationer och framförallt digitalt. SKL visar indikatorerna på Vården i siffror samt i Kolada. Vården i siffror är en del av SKL:s arbete med Öppna jämförelser. Jämförelser av resultat mellan och inom kommuner och landsting görs inom en rad olika områden. Vården i siffror har tagits fram som ett led i satsningen på Nationella Kvalitetsregister i samverkan med SKL:s arbete med öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. Dimensioner Dödlighet, hälsotillstånd med mera Säker vård, m.m. Hälsoinriktad sjukvård Förtroende och patienterfarenheter Tillgänglighet Kostnader Förlossningsvård Kvinnosjukvård Ortopedisk sjukvård Reumatoid artrit Diabetes Hjärtsjukvård Strokesjukvård Psykiatri Kirurgisk behandling Intensivvård Ögonsjukvård Palliativ vård Annan vård - MS Annan vård - Cerebral Pares Annan vård - HIV

128 Bilaga 2 9(9)