Anpassning Matchning Kvalitetsförbättring

Transkript

1 Rapport 2011:05 Anpassning Matchning Kvalitetsförbättring Prognoser för gymnasieskolan i Örebro län Anders Niklasson

2 Anpassning-Matchning-Kvalitetsförbättring Prognoser för gymnasieskolan i Örebro län Anders Niklasson Rapport 2011:05 Dnr:

3 Förord Skolan är grunden för regionens framtida kompetensförsörjning och gymnasieskolan har en särskild nyckelroll eftersom eleverna här gör strategiska val som ofta blir avgörande för yrkeslivet. Gymnasieskolan i Örebro län står inför stora utmaningar de närmsta åren, dels för att elevunderlaget kommer att minska kraftigt, dels på grund av en hårdare konkurrens om eleverna i takt med att allt fler fristående gymnasieskolor etableras. Denna förstudie har genomförts av Anders Niklasson, analytiker vid Regionförbundet Örebro. Frågor om förstudien kan ställas direkt till författaren; Anders Niklasson anders.niklasson@regionorebro.se Magnus Persson Regiondirektör

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Inledning 6 Prognos elevunderlag Söktrender i Örebro län 10 Söktrender fördelning av elever på kommun nivå 12 Örebro kommun 12 Kumla kommun 13 Lekebergs kommun 14 Sydnärkes utbildningsförbund 15 Lindesbergs kommun 16 Hällefors kommun 17 Ljusnarsbergs kommun 18 Nora kommun 19 Karlskoga och Degerfors kommuner 20 Etablering av fristående gymnasieskolor i Örebro län 21 Marknaden för fristående gymnasieskola Lokalt och regionalt rekryteringsbehov

5 Sammanfattning Elevunderlaget för gymnasieskolan i Örebro län kommer att minska kraftigt från innevarande läsår 2010/11 (strax under elever) fram till läsåret 2015/16 då elevunderlaget stabiliserar sig kring knappt 9000 elever fram till Mot dessa siffror som bakgrund kan konstateras att elevunderlaget i Örebro län kommer att minska fram till 2015/16 med cirka 25 procent. Var fjärde elev försvinner. Det är alltså en dramatisk minskning av elever som kommer att ske under en kort period. Snabbheten i förloppet och den förändrande marknadssituationen med ett ökande andel fristående gymnasieskolor kommer att ställa både den kommunala och fristående gymnasieskolan inför stora utmaningar. Den fristående gymnasieskolan har de senaste åren växt genom både nyetablering och genom att befintliga skolor tar andelar från den kommunala skolan. Expansionen av den fristående gymnasieskolan i Örebro län har till stor del sammanfallit med att de stora barnkullarna som föddes i början av 1990-talet gjort inträde i gymnasieskolan. Expansionen har följaktligen skett under gynnsamma förhållanden med en växande marknad. En konsekvens av de drastiskt minskande elevkullarna är sannolikt att etableringen av nya fristående gymnasieskolor avtar, trots detta finns det mycket som talar för att andelen elever inom den fristående gymnasieskolan fortsätter öka i Örebro län. Detta antagande är främst baserat på att trenden i stora och medelstora kommuner är att den kommunala skolan tappar mark mot den fristående, samtidigt som Örebro kommun alltjämt är relativt oexploaterat jämfört med kommuner i samma storleksklass. I exempelvis Norrköping, Linköping och Västerås ligger andelen elever vid de fristående gymnasieskolorna över 30 procent att jämföras med Örebro kommuns 19 procent. Samtliga kommuner i Örebro län kommer att minska sitt elevunderlag men minskningarna kommer att variera stort mellan kommunerna. De största minskningarna prognostiseras ske i Ljusnarsberg (40 procent) respektive Hällefors (47 procent). Elevunderlaget kommer alltså i det närmaste att halveras i det bägge kommunerna fram till Stora minskningar väntar också i Lindesberg, Nora, Laxå, Hallsberg och Degerfors. Minskningen av elevunderlaget här kommer att hamna i intervallet procent fram till och med Kumla och Lekeberg förväntas få den procentuellt sett lägsta minskningen under perioden. I Lekeberg beräknas minskningen endast bli 10 procent och i Kumla 14 procent. I Örebro, Askersund och Karlskoga kommer minskningen av elevunderlaget ligga i intervallet procent. Vid sidan av trenden att allt fler elever söker sig till den fristående gymnasieskolan kan konstateras att andelen elever som söker sig till yrkesförberedande utbildningar vid kommunala skolor minskar i Örebro län. Minskningen är dock något mindre än i riket. 5

6 Inledning Gymnasieskolan kommer under det kommande decennium att i hög grad verka i ett nytt sammanhang. Minskande elevunderlag, en ny läroplan samt krav på kvalitetsförbättringar innebär att gymnasieskolan kommer behöva anpassas efter nya förutsättningar. Den kommunala gymnasieskolan är också genom etableringen av fristående gymnasieskolor, tydligt konkurrensutsatt. Det ökade antalet utbildningsaktörer väcker ett delvis nytt perspektiv genom att kommunerna ur ett medborgarperspektiv inte längre enbart har ett utbildningsansvar utan också skall tillse att eleverna med rimliga förutsättningar kan välja i det samlade utbudet av gymnasieprogram och utbildningsaktörer. Det huvudsakliga syftet med denna förstudie är att ge en tydlig bild av elevutveckling, förändringar bland aktörer inom gymnasieskolans utbildningsområde samt söktrender inom regionen för att skapa en kunskapsbas för långsiktig planering och strategiska beslut. Ett underliggande syfte är också att förstudien skall tjäna som ett underlag för att kartlägga behovet av regional samverkan och samverkansformer. I förstudien presenteras prognoser för elevunderlaget för gymnasieskolan på kommunal och regional nivå för tidsperioden Metod och källor Prognoser och antaganden i förstudien bygger helt och hållet på studier och analys av olika statistiska källor. Prognosen över det framtida elevunderlaget bygger på uppgifter om antalet folkbokförda elever i respektive ålderklass i kommunerna. Bortfall på grund av att inte alla i en åldersklass går vidare till gymnasiala studier är inte inkluderat i prognosen. Som brukligt avtar prognosens träffsäkerhet över tid. Antagandena avseende den fristående gymnasieskolans utveckling är huvudsakligen baserade utifrån rådande fördelningstrender nationellt och regionalt. Källorna utgörs av statistik från SCB/rAps, Skolverket, Skolinspektionen samt Sydnärkes utbildningsförbund. 6

7 Prognos elevunderlag Kraftig minskning av elevunderlaget i Örebro län fram till 2015/2016 Elevunderlaget för gymnasieskolan i Örebro län kommer att minska under perioden Elevminskningen i gymnasieskolan i Örebro län påbörjades under läsåret 2009/2010 och kommer att vara kraftig fram till läsåret 2015/2016 då en stabilisering av elevunderlaget sker. Antalet elever i gymnasieskolan har de sista läsåren legat strax över i Örebro län, och uppgår till under läsåret 2010/2011. Mot dessa siffror som bakgrund kan konstateras att elevunderlaget i Örebro län räknat från innevarande läsår (2010/2011) kommer att minska fram till 2015/2016 med cirka 25 procent. Det bör understrykas i sammanhanget att utvecklingen av elevunderlaget i stort sett följer utvecklingen för riket. Det är alltså en dramatisk minskning av elever som kommer att ske under en kort period. Snabbheten i förloppet och den förändrande marknadssituationen med ett ökande andel fristående gymnasieskolor kommer att ställa både den kommunala och fristående gymnasieskolan inför stora utmaningar. Huvudorsaken till den kraftiga minskningen av elevunderlaget under de närmsta åren är att de stora barnkullarna som föddes under talets början kommer att lämna gymnasieskolan. Bortom 2020 kommer elevunderlaget åter börja öka. Invandring kommer till viss del att kompensera för det minskande elevunderlaget, framför allt i Örebro kommun. Invandring är också den parameter som utgör det främsta osäkerhetsvariablen i prognosen. Flyttningar inom länet och mellan länet och övriga Sverige utgör också en osäkerhetsfaktor, men är av begränsad karaktär då barnfamiljer är relativt trögrörliga. Bortfall på grund av att inte alla i en åldersklass går vidare till gymnasiala studier är också en osäkerhetsfaktor. Prognos elevunderlag för gymnasieskolan i Örebro län Läsår 2012/2013 Läsår 2013/2014 Läsår 2014/2015 Läsår 2015/2016 Läsår 2016/2017 Läsår 2017/2018 Läsår 2018/2019 Läsår 2019/2020 7

8 Mycket stor minskning i Hällefors och Ljusnarsberg Med utgångspunkt från innevarande läsår 2010/2011 kommer elevunderlaget i samtliga kommuner i Örebro län att minska fram till De största minskningarna prognostiseras ske i Ljusnarsberg (40 procent) respektive Hällefors (47 procent). Elevunderlaget kommer alltså i det närmaste att halveras i det bägge kommunerna fram till I Ljusnarsberg sker en relativt balanserad nedtrappning av elevunderlaget under perioden, medan minskningen i Hällefors tillfälligt stannar av under läsåren 2015/2016 och 2016/2017 för att därefter åter ta fart. Prognos minskning i (%) av elevunderlag för gymnasieskolan i Örebro län per kommun från 2010/11 till 2019/20 8 Liten minskning i Kumla och Lekeberg Kumla och Lekeberg förväntas få den procentuellt sett lägsta minskningen under perioden. I Lekeberg beräknas minskningen endast bli 10 procent och i Kumla 14 procent. För båda kommunerna utgör läsåret 2015/2016 en brytpunkt. Fram till dess minskar elevunderlaget för att därefter stiga. Det bör också noteras att Kumla och i viss mån Lekeberg har ett positivt flyttnetto för barnfamiljer, vilket gör att elevunderlaget har potential att ligga något högre än vad som anges i prognosen. Medelstor minskning i Örebro, Askersund och Karlskoga I Örebro, Askersund och Karlskoga kommer minskningen av elevunderlaget ligga i intervallet procent. I Örebro väntas minskningen bli 23 procent fram till och med Mot bakgrund av att en majoritet av den

9 invandringen som sker till Örebro län kommer Örebro kommun tillgodo är det mycket sannolikt att prognosen kan komma att överträffas. Fram till 2015/2016 minskar elevunderlaget i Örebro kommun för att därefter åter öka. Askersund och Karlskoga kommer att ha en kontinuerlig och relativt jämtfördelad minskning under hela perioden fram till Stor minskning i Lindesberg, Nora, Laxå, Hallsberg och Degerfors I Lindesberg, Nora, Laxå, Hallsberg och Degerfors kommer elevunderlaget minska fram till och med 2020 att hamna i intervallet procent. Lindesberg (37 procent) väntas ha en kontinuerlig minskning under hela perioden medan Laxå, Degerfors och Hallsberg kommer ha en oavbruten minskning fram till 2017/2018 för att därefter öka något. I Nora kommer minskningen att ske under hela perioden fram till 2020 med undantaget för läsåret 2018/2019. Prognos - elevunderlag för gymnasieskolan i Örebro län fördelat efter kommun Kommun Läsår 2010/2011 Läsår 2012/2013 Läsår 2013/2014 Läsår 2014/2015 Läsår 2015/2016 Läsår 2016/2017 Läsår 2017/2018 Läsår 2018/2019 Läsår 2019/2020 Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Totalt Källa: SCB/rAps 9

10 Söktrender i Örebro län Jämn tillströmning av elever till de studieförberedande utbildningarna På de studieförberedande utbildningarna vid kommunal gymnasieskola 1 har Örebro län en något lägre andel elever än riket i sin helhet. Läsåret 2010/11 går 23,3 procent av eleverna i Örebro län vid de studieförberedande utbildningarna vid kommunal gymnasieskola. Motsvarande siffra för riket är 25,8 procent. Tillströmningen av elever till dessa utbildningar har varit jämn i Örebro län de senaste åren. Färre söker till de yrkesförberedande utbildningarna Andelen elever som söker sig till de yrkesförberedande utbildningarna (övriga nationella program). 2 minskar i Örebro län. Minskningen i Örebro län har dock varit något mindre än i riket i sin helhet. Minskningen i Örebro län över de tre senaste åren uppgår till 3,5 procent, medan minskningen i riket uppgår till 3,8 procent. Det går inte att på länsnivå se någon helt enhetlig trend över vilka yrkesförberedande utbildningar som minskar/ökar: variationen är stor mellan skolor och kommuner. Det står emellertid klart att Barn- och fritidsprogrammet samt Fordonsutbildning haft en markant minskande trend i länet. Stor andel elever inom specialutformade program Örebro läns mest utmärkande kännetecken är den mycket stora andelen elever i specialutformade program 3. De senaste åren har Örebro läns andel varit i det närmaste dubbelt så stor som för riket i sin helhet. Efter toppnoteringen med 21,2 procent läsåret 2008/09 har emellertid andelen elever minskat något. På nationell nivå har antalet elever inom specialutformade program varit konstant de tre senaste åren. Örebro län har vidare även en något större andel elever inom individuella program. 4 Under den senaste treårsperioden har denna andel växt en aning. Stor ökning av elever vid fristående gymnasieskolor Antalet elever har ökat närmast explosionsartat vid de fristående gymnasieskolorna 5 de senaste tre åren inom Örebro län. I absoluta tal har ökning varit mer än 300 elever per läsår. Sett i ljuset av att det totala elevantalet minskat under motsvarande period gör att 1 Till studieförberedande utbildningar räknas naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet, och International Baccalaureate (IB) vid kommunal eller landstingskommunal huvudman 2 Till yrkesförberedande utbildningar räknas barn- och fritidsprogrammet, byggprogrammet, elprogrammet, energiprogrammet, estetiska programmet, fordonsprogrammet, handels- och administrationsprogrammet, hotell- och restaurangprogrammet, hantverksprogrammet, industriprogrammet, livsmedelsprogrammet, medieprogrammet, naturbruksprogrammet och omvårdnadsprogrammet vid kommunal eller landstingskommunal huvudman 3 Specialutformade program vid kommunal eller landstingskommunal huvudman 4 Individuella program vid kommunal eller landstingskommunal huvudman 5 Alla utbildningar vid fristående gymnasieskolor, inklusive elever vid riksinternatskolor samt internationella skolor 10

11 ökningen relativt varit ännu större. Det bör dock uppmärksammas att ökning skett utifrån en låg nivå. Läsåret 2008/09 hade Örebro län knappt hälften så många elever i fristående skolor jämfört med riket. Inomregionalt är utvecklingen obalanserad. Fem kommuner; Nora, Laxå, Ljusnarsberg, Lekeberg och Örebro har haft en mycket snabb ökning av antalet elever inom fristående gymnasieskola de tre senaste åren, medan övriga kommuner haft en mindre ökning eller ingen ökning alls. I Hallsbergs kommun har till och med antalet elever inom fristående gymnasieskola minskat över de tre senaste åren. Elever folkbokförda i Örebro län och Sverige fördelat efter typ av utbildning 2008/09 tom 2010/11 Läsår Antal Andel elever (%) på övriga special- indivi- utb. vid elever NV, SP och nationella utformade duella fristående folkbok- TE-program program program program gymnasieförda i samt IB skolor länet Läsår 2010/ ,3 (25,8) 30,0 (31,5) 18,0 (10,7) 12,1 (8,1) 16,6 (23,8) Läsår 2009/ ,5 (26,0) 32,1 (33,6) 18,9 (10,8) 11,7 (8,0) 13,7 (21,7) Läsår 2008/ ,7 (26,6) 33,5 (35,3) 21,2 (10,6) 10,8 (8,0) 10,9 (19,5) *Sverige ( ) 11

12 Söktrender - fördelning av elever på kommun nivå Örebro kommun Örebro kommun har länets största andel studenter inom de teoretiska programmen inom kommunala skolan. Bland de yrkesinriktade utbildningarna (övriga nationella program) har kommunen en klart mindre andel än länet. Trenden är också att söktrycket minskat de senaste åren till de yrkesförberedande utbildningarna. Den största tillbakagången de senaste åren står emellertid de specialutformade programmen för. Från att läsåret 2008/09 ha uppgått till 29 procent är andelen nu nere i 23,5 procent. Andelen elever vid fristående gymnasieskolor har ökat avsevärt de tre sista åren i Örebro kommun och är nu uppe i 18,9 procent. Det finns också anledning att tro att denna andel kommer att öka i framtiden. I flera närliggande städer i samma storleksklass som Örebro, exempelvis Norrköping; Linköping och Västerås ligger andelen elever vid de fristående gymnasieskolorna över 30 procent. Örebro kommun har den klart största andelen elever (96,7 procent) som är folkbokförda i kommunen och som går i en gymnasieskola i den egna kommunen. Denna andel har också svagt ökat de senaste åren. Elever folkbokförda i Örebro kommun fördelat efter typ av utbildning samt antal sökande och ej intagna 2008/09 tom 2010/11 Andel elever (%) på Antal Andel sökande NV, SP och övriga special- indivi- utb. vid sökande (%) som ej TE-program nationella utformade duella fristående folkbok- blivit intagna samt IB program program program gymnasie- förda i folkbokförda skolor kommunen i kommunen Läsår 2010/11 26,6 17,8 23,5 13,2 18,9 IU IU Läsår 2009/10 27,5 19,3 24,3 13,9 14, ,4 Läsår 2008/09 27,1 20,0 29,0 12,9 11, ,0 Antal och andel elever folkbokförda i Örebro kommmun i kommunens skolor, i annan kommuns skolor, i landstingskommunala skolor och i fristående skolor 2008/09 tom 2010/11 Läsår Antal elever Andel (%) av elever folkbokförda i kommunen som gick i Andel (%) av elever folkbokförda i kommunen som gick i gymn.sk folkbok- egna annan landstings- fri- belägna inom den belägna i förda i kommunens kommuns kommunal stående egna kommunen annan kommun kommunen gymn.sk gymn.sk gymn.sk gymn.sk Läsår 2010/11 Läsår 2009/10 Läsår 2008/ ,0 82,5 86,5 2,9 2,5 2,4 0,1 0,1 0,1 18,9 14,9 11,1 96,7 96,8 96,2 3,3 3,2 3,8 12

13 Kumla kommun Kumla har en stor andel elever på yrkesförberedande utbildningar (övriga nationella program). Trenden är emellertid att andelen elever som väljer yrkesförberedande utbildningar är i minskande. Från läsåret 2008/09 till och med innevarande läsår 2010/11 har andelen elever sjunkit med nästan 8 procent. Handels- och administrationsprogrammet, samt Hotell- och restaurangprogrammet är de program som tappat flest elever. Individuella program har fördubblat sin andel elever i Kumla under den senaste treårsperioden och ligger nu i linje med genomsnittet för länet. Även studieförberedande program i Kumla har en ökande trend, dock inte så påtaglig som individuella programmet. Antalet elever inom fristående gymnasieskola har ökat markant de senaste åren i Örebro län, dock inte i Kumla. I Kumla har andelen varit konstant. Kumla har mot bakgrund av kommunens storlek ( inv.) en liten del av kommunens folkbokförda elever i kommunens egna skola. Ett centralt läge i länet i kombination med goda kommunikationer gör att eleverna har tillgång till andra kommunernas skolor inom rimlig pendlingstid. De senaste åren har dock allt fler elever valt att gå i gymnasieskola i Kumla. Innevarande läsår går 18 procent av de folkbokförda eleverna i gymnasieskola i den egna kommunen. Elever folkbokförda i Kumla kommun fördelat efter typ av utbildning samt antal sökande och ej intagna 2008/09 tom 2010/11 Andel elever (%) på NV, SP och TE-program övriga nationella specialutformade individuella utb. vid fristående Antal sökande folkbok- Andel sökande (%) som ej blivit intagna samt IB program program program gymnasieskolor förda i kommunen folkbokförda i kommunen Läsår 2010/11 23,4 41,0 12,9 10,3 12,4 IU IU Läsår 2009/10 21,3 45,9 12,7 8,0 12, ,0 Läsår 2008/09 21,3 48,8 12,4 5,3 12, ,8 Antal och andel elever folkbokförda i Kumla kommmun i kommunens skolor, i annan kommuns skolor, i landstingskommunala skolor och i fristående skolor 2008/09 tom 2010/11 Läsår Antal Andel (%) av elever folkbokförda Andel (%) av elever folkbokförda i elever i kommunen som gick i kommunen som gick i gymn.sk folkbok- egna annan landstings- fri- belägna inom den belägna i förda i kommunens kommuns kommunal stående egna kommunen annan kommun kommunen gymn.sk gymn.sk gymn.sk gymn.sk Läsår 2010/ ,0 69,5 0,1 12,4 18,0 82,0 Läsår 2009/ ,3 70,5 0,1 12,1 17,3 82,7 Läsår 2008/ ,7 73,8 0,2 12,3 13,7 86,3 13

14 Lekebergs kommun Lekeberg är tillsammans med Nora och Ljusnarsberg de kommuner där andelen elever ökat kraftigast vid fristående gymnasieskola. Idag går mer än var femte elev från Lekeberg i en fristående skola. Utvecklingen av antalet elever inom fristående gymnasieskola har varit explosiv och har i det närmaste fördubblats över den senaste treårsperioden. Lekeberg har en relativt stor andel elever inom specialutformade program. Sedan 2008/09 minskar dock andelen elever inom specialutformade program. En trend för Lekeberg är också att eleverna allt mindre attraheras av de yrkesförberedande utbildningarna. Karakteristiskt för Lekeberg är även att kommunen har en mycket liten del av sina elever på de studieförberedande utbildningarna inom den kommunala skolan. Andelen elever som är folkbokförda i kommunen och som även går i gymnasieskola i Lekeberg är mycket liten. Innevarande läsår uppgår andelen till 2,5 procent. Elever folkbokförda i Lekebergs kommun fördelat efter typ av utbildning samt antal sökande och ej intagna 2008/09 tom 2010/11 Andel elever (%) på Antal Andel sökande NV, SP och övriga special- indivi- utb. vid sökande (%) som ej TE-program nationella utformade duella fristående folkbok- blivit intagna samt IB program program program gymnasie- förda i folkbokförda skolor kommunen i kommunen Läsår 2010/11 14,4 28,9 29,6 6,7 20,4 IU IU Läsår 2009/10 12,8 32,3 30,0 7,7 17, ,6 Läsår 2008/09 13,7 34,9 32,4 7,6 11, ,7 Antal och andel elever folkbokförda i Lekebergs kommmun i kommunens skolor, i annan skolor, i landstingskommunala skolor och i fristående skolor 2008/09 tom 2010/11 Läsår Antal Andel (%) av elever folkbokförda Andel (%) av elever folkbokförda i elever i kommunen som gick i kommunen som gick i gymn.sk folkbok- egna annan landstings- fri- belägna inom den belägna i förda i kommunens kommuns kommunal stående egna kommunen annan kommun kommunen gymn.sk gymn.sk gymn.sk gymn.sk Läsår 2010/ ,5 76,8 0,4 20,4 2,5 97,5 Läsår 2009/ ,2 78,3 0,3 17,3 4,2 95,8 Läsår 2008/ ,4 83,8 0,3 11,4 4,4 95,6 kommuns 14

15 Sydnärkes utbildningsförbund (Askersund, Laxå och Hallsberg) Två trender som accentuerats de senaste åren är att intresset för de yrkesförberedande utbildningarna minskar samtidigt som fler söker sig till utbildningar vid fristående gymnasieskolor. Minskningen vid de yrkesförberedande utbildningarna har varit större än för länet i sin helhet. Minskningen inom Sydnärkes utbildningsförbund över den senaste treårsperioden uppgår till 5,8 procent att jämföra med 3,5 procent för länet. De yrkesförberedande utbildningar som tappat flest elever inom Sydnärkes utbildningsförbund är Barn- och fritidsprogrammet samt Fordonsutbildningen. Mellan läsåret 2008/09 och läsåret 2010/11 har andelen elever vid fristående gymnasieskola ökat med två procent vilket är betydligt mindre än för länet i sin helhet. Utvecklingen skiljer sig dock markant mellan kommunerna inom Sydnärkes utbildningsförbund. I Laxå kommun har andelen elever vid fristående gymnasiekola i det närmaste fördubblats över de tre senaste åren, medan Askersund endast erfarit en mindre ökning. I Hallsbergs kommun har andelen elever vid fristående gymnasieskola minskat under motsvarande tidsperiod. Det är dock för tidigt att fastslå om det handlar om en tillfällig nedgång eller en hållbar trend i Hallsberg. Utvecklingen i Sydnärkes utbildningsförbund karakteriseras också av en ökande andel elever vid de individuella programmen. Från läsåret 2008/09 till innevarande läsår 2010/11 har andelen elever vid de individuella programmen ökat med 4 procent. Elever folkbokförda inom Sydnärkes utbildningsförbunds kommuner fördelat efter typ av utbildning samt antal sökande och ej intagna 2008/09 tom 2010/11 Andel elever (%) på Antal Andel sökande NV, SP och övriga special- indivi- utb. vid sökande (%) som ej TE-program nationella utformade duella fristående folkbok- blivit intagna samt IB program program program gymnasie- förda i folkbokförda skolor kommunen i kommunen Läsår 2010/11 19,8 45,1 10,7 13,0 11,3 IU IU Läsår 2009/10 19,0 48,0 11,4 10,3 11, ,4 Läsår 2008/09 20,7 50,9 10,1 9,0 9, ,8 Antal och andel elever folkbokförda i Sydnärkes utbildningsförbunds kommuner i Sydnärkes utbildningsförbunds skolor, i annan kommuns skolor, i landstingskommunala skolor och i fristående skolor 2008/09 tom 2010/11 Läsår Antal Andel (%) av elever folkbokförda Andel (%) av elever folkbokförda i elever i kommunerna som gick i kommunerna som gick i gymn.sk folkbok- kommunens annan landstings- fri- belägna inom den belägna i förda i egna kommuns kommunal stående egna kommunen annan kommun kommunerna gymn.sk gymn.sk gymn.sk gymn.sk Läsår 2010/ ,0 28,3 0,4 11,3 60,0 40,0 Läsår 2009/ ,0 28,3 0,5 11,2 60,0 40,0 Läsår 2008/ ,0 29,0 0,3 9,3 61,0 38,6 /Sydnärkes utbildningsförbund 15

16 Lindesbergs kommun Lindesberg följer trenden med ett minskande söktryck mot de yrkesförberedande utbildningarna. Minskningen i Lindesberg är dock avsevärt mindre än i länet och i riket i sin helhet. De yrkesförberedande utbildningar som tappat flest elever är Barn- och fritidsprogrammet, Fordonsutbildningen samt Omvårdnadsprogrammet. Som i flertalet av de övriga kommunerna i länet ökar även andelen elever vid de fristående gymnasieskolorna. De senaste åren har andelen elever inom fristående gymnasieskola årligen ökat med 2-3 procent. Efter Örebro kommun och Karlskoga kommun är Lindesberg den kommun som har flest antal av de folkbokförda gymnasieeleverna i skola i den egna kommunen. Lindesberg har dock över de tre senaste åren tappat nästan 10 procent av eleverna till andra kommuner. En fortsatt ökning av kommunens folkbokförda elever i andra kommunernas skolor i kombination med ett i snabb takt minskande elevunderlag kommer att ställa stora krav på anpassning för gymnasieskolan i Lindesberg. Elever folkbokförda i Lindesbergs kommun fördelat efter typ av utbildning samt antal sökande och ej intagna 2008/09 tom 2010/11 Andel elever (%) på Antal Andel sökande NV, SP och övriga special- indivi- utb. vid sökande (%) som ej TE-program nationella utformade duella fristående folkbok- blivit intagna samt IB program program program gymnasie- förda i folkbokförda skolor kommunen i kommunen Läsår 2010/11 19,7 46,0 10,6 11,1 12,6 IU IU Läsår 2009/10 19,6 47,5 12,5 10,3 10, ,7 Läsår 2008/09 21,0 48,3 12,6 10,8 7, ,2 Antal och andel elever folkbokförda i Lindesbergs kommun i kommunens skolor, i annan kommuns skolor, i landstingskommunala skolor och i fristående skolor 2008/ 09 tom 2010 / 11 Läsår Antal Andel (%) av elever folkbokförda Andel (%) av elever folkbokförda i elever i kommunen som gick i kommunen som gick i gymn.sk folkbok- egna annan landstings- fri- belägna inom den belägna i förda i kommunens kommuns kommunal stående kommunen gymn.sk gymn.sk gymn.sk gymn.sk egna kommunen annan kommun Läsår 2010 / ,9 18,3 0,2 12,6 68,9 31,1 Läsår 2009 / ,7 18,1 0,1 10,1 71,7 28,3 Läsår 2008 / 09 Källa : Skolverket ,4 15,3 0,0 7,4 77,4 22,6 16

17 Hällefors kommun Hällefors går emot trenden med ett minskande andel elever vid de yrkesförberedande programmen. Ökningen i Hällefors är dock inte så stor att det att det går att tala om någon markant trend. Hotell- och restaurang, samt Industriprogrammet är de populäraste yrkesförberedande utbildningarna. Hällefors är också avvikande på så sätt att andelen elever vid de individuella programmen minskar. Däremot följer Hällefors trenden med ett ökande andel elever vid fristående gymnasieskola. Under den senaste treårsperioden har andelen elever mer än fördubblats. Fördubblingen har dock utgått ifrån en låg nivå och Hällefors är bortsett från Hallsberg den kommun som har minst andel elever i fristående gymnasieskola. Ungefär hälften av de folkbokförda eleverna i Hällefors kommun går i gymnasieskola i en annan kommun. Denna andel har varit konstant över de tre senaste åren. Elever folkbokförda i Hällefors kommun fördelat efter typ av utbildning samt antal sökande och ej intagna 2008/09 tom 2010/11 Andel elever (%) på Antal Andel sökande NV, SP och övriga special- indivi- utb. vid sökande (%) som ej TE-program nationella utformade duella fristående folkbok- blivit intagna samt IB program program program gymnasie- förda i folkbokförda skolor kommunen i kommunen Läsår 2010/11 22,6 40,3 18,7 8,7 9,7 IU IU Läsår 2009/10 25,3 38,6 19,8 11,4 4, ,3 Läsår 2008/09 23,8 38,1 21,1 12,8 4, ,5 Antal och andel elever folkbokförda i Hällefors kommun i kommunens skolor, i annan kommuns skolor, i landstingskommunala skolor och i fristående skolor 2008/09 tom 2010/11 Läsår Antal Andel (%) av elever folkbokförda Andel (%) av elever folkbokförda i elever i kommunen som gick i kommunen som gick i gymn.sk folkbok- egna annan landstings- fri- belägna inom den belägna i förda i kommunens kommuns kommunal stående egna kommunen annan kommun kommunen gymn.sk gymn.sk gymn.sk gymn.sk Läsår 2010/ ,7 41,3 0,3 9,7 48,7 51,3 Läsår 2009/ ,6 44,1 0,3 4,9 50,6 49,4 Läsår 2008/ ,5 47,0 0,3 4,2 48,5 51,5 17

18 Ljusnarsbergs kommun Ljusnarberg är en kommun som genomgått dramatiska förändringarna under den senaste treårsperioden. Kommunens traditionellt stora andel inom de yrkesförberedande utbildningarna har krympt med mer än tio procent. En så stor minskning har inte noteras i någon annan av länets kommuner. Trots den stora minskningen har Ljusnarsberg fortfarande en klart större andel elever inom yrkesförberedande utbildningar än länet i genomsnitt. Den andra stora förändringen är att andelen elever vid fristående gymnasieskola i det närmaste fördubblats under den senaste treårsperioden. Det kan alltså konstateras att de trender som observerats på regional och nationell nivå med minskande andel elever inom yrkesförberedande utbildningar och samtidigt ökningar vid fristående gymnasieskola haft ett ännu större genomslag i Ljusnarsberg. Ljusnarsberg har en mycket liten andel av de folkbokförda eleverna i skola i den egna kommunen. Utöver de kommuner som saknar gymnasieskola är det endast Nora och Lekeberg som har en mindre andel av de folkbokförda eleverna i skola inom den egna kommunen. Elever folkbokförda i Ljusnarsbergs kommun fördelat efter typ av utbildning samt antal sökande och ej intagna 2008/09 tom 2010/11 Andel elever (%) på Antal Andel sökande NV, SP och övriga special- indivi- utb. vid sökande (%) som ej TE-program nationella utformade duella fristående folkbok- blivit intagna samt IB program program program gymnasie- förda i folkbokförda skolor kommunen i kommunen Läsår 2010/11 Läsår 2009/10 Läsår 2008/09 11,1 13,9 12,0 43,7 51,0 54,5 10,1 7,7 8,6 14,1 17,3 13,3 21,1 10,1 11,6 IU IU 1,6 4,4 Antal och andel elever folkbokförda i Ljusnarsbergs kommun i kommunens skolor, i annan kommuns skolor, i landstingskommunala skolor och i fristående skolor 2008/09 tom 2010/11 Läsår Antal Andel (%) av elever folkbokförda Andel (%) av elever folkbokförda i elever i kommunen som gick i kommunen som gick i gymn.sk folkbok- egna annan landstings- fri- belägna inom den belägna i förda i kommunens kommuns kommunal stående egna kommunen annan kommun kommunen gymn.sk gymn.sk gymn.sk gymn.sk Läsår 2010/ ,1 66,8 0,0 21,1 12,1 87,9 Läsår 2009/ ,0 89,9 0,0 10,1 0,0 100,0 Läsår 2008/ ,0 88,4 0,0 11,6 0,0 100,0 18