KRAFTLEDNINGS- STRÄCKAN BREDHÄLLA-HORSHAGA STRÅK I UPPVIDINGE NATURVÄRDES- INVENTERING PÅ UPPDRAG AV: E.ON ELNÄT SVERIGE AB

Transkript

1 KRAFTLEDNINGS- STRÅK I UPPVIDINGE STRÄCKAN BREDHÄLLA-HORSHAGA NATURVÄRDES- INVENTERING PÅ UPPDRAG AV: E.ON ELNÄT SVERIGE AB

2 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2016 Strandtorget Stenungsund Tel ncab@naturcentrum.se Personal Naturcentrum AB Naturcentrums Skånekontor Mobil: Beställare E.ON Elnät Sverige AB 2 (40)

3 Innehållsförteckning Inledning och förutsättningar... 4 Naturmiljö och naturvärden... 5 Metodik... 5 Naturvärdesinventering... 5 Lagligt skydd enlig miljöbalken... 7 Tillägg generellt biotopskydd... 7 Tillägg fågelinventering... 7 Resultat... 9 Naturvärdesinventering... 9 Objektsbeskrivningar Ängsmarksrest vid väg till Älmedal Klass Blandskog utmed kraftledningsgata Klass Kultiverad betesmark vid Broholm Klass Naturbetesmark vid Broholm Klass Blomrik mark S om väg 23/37 Klass Sumpskog S om väg 23/37 Klass Blomrik mark i ledningsgata Klass Blomrik mark i ledningsgata Klass Björkkärr Klass Betesmark S Åkerström Klass Mindre vattendrag S Åkerström Klass 3 (Preliminär bedömning) Blomrik ledningsgata vid Brittabo Klass Våtmarker vid Brittabo Klass 3 (Preliminär bedömning) Kultiverad betesmark S Brittabo Klass Vattendrag SV Tingsstenen Klass 3 (Preliminär bedömning) Floralokal NO Kronofur Klass Floralokal utmed markväg Klass Tallbevuxen myr - Fårhagaflyet Klass Tillägg generellt biotopskydd Tillägg fågelinventering Fridlysta arter Kärlväxter Fåglar Påverkan med förslag till åtgärder Påverkan på biotoper Påverkan på arter Fåglar Övriga arter Förslag på hänsynsåtgärder Referenser Bilaga (40)

4 Inledning och förutsättningar På uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB har Naturcentrum gjort en naturvärdesinventering inför uppförande av kraftledningar för anslutning av vindkraft i Uppvidinge kommun. Uppdraget har även omfattat en fågelinventering. Dessutom har fridlysta arter noterats då de påträffats och dess positioner dokumenterats. Figur 1. Inventeringsområdet ligger väster om Åseda. Inventeringsområde i befintlig kraftledningskorridor är markerad i rött (100 m bred). E.ON Elnät planerar att bygga tre nya ledningar i det aktuella området och denna rapport behandlar sträckan mellan Bredhälla och Horshaga där en ny 130 kv ledning planeras (Figur 1). Från planerad transformatorstation vid Horshaga planeras ytterli- 4 (40)

5 gare två ledningar för att ansluta två vindkraftparker i området. För att få bygga den nya 130 kv ledningen mellan Bredhälla och Horshaga kommer E.ON Elnät att ansökan om nätkoncession för linje hos Energimarknadsinspektionen. I ansökan ska det finnas med en miljökonsekvensbeskrivning till vilken föreliggande rapport utgör underlag. Då det på den aktuella sträckan redan finns en ledning har det ansetts lämpligt att utreda en sträckning för den nya ledningen i anslutning till den befintliga och det är således området kring den befintliga ledningen som har inventerats och som presenteras i denna rapport. Naturmiljö och naturvärden Naturmiljön i och kring inventeringsområdet domineras av skogsmark. Jordmånen är generellt näringsfattig med risvegetation (främst blåbär, lingon och ljung) i fältskiktet och tall- eller grandominans i de flesta trädmiljöer på torr mark. Många av trädmiljöerna utgörs av rationellt skötta produktionsskogar. Här och var finns dock skogar med naturskogskaraktär där inslag av gamla träd och multnande ved ofta är stort. Dessa miljöer är vanligast på blötare mark såsom kärr och surdråg men förekommer sparsamt i andra miljöer också. Odlingslandskap finns i mycket begränsad omfattning. Utmed befintliga ledningsgator finns dock rester av odlingslandskap och på flera platser finns mycket fina förekomster av sällsynta kärlväxter och insekter (fjärilar främst). Det finns också sjöar, gölar och mossar spridda i landskapet som för övrigt är måttligt kuperat. Uttag från Artdatabanken observationsdatabas och Artportalen visar endast ett fåtal aktuella fynd av rödlistade eller fridlysta arter (Bilaga 1). Uppgifter finns om fåglar och växten spindelört (NT). Spindelörten har återfunnits på sin tidigare lokal och de flesta tidigare rapporterade rödlistade fågelarter eller arter upptagna i fågeldirektivet har också observerats vid denna inventering. Metodik Naturvärdesinventering Metodiken för identifiering och avgränsning av naturvärdesobjekt följer Svensk Standard för naturvärdesbedömning ftss Den detaljeringsgrad som använt är Medel vilket innebär att minsta obligatoriska karteringsenhet är en yta av 0,1 ha eller ett linjeobjekt med en längd av minst 50 m och en bredd av 0,5 m eller mer. Klassificeringen av de olika naturvärdesobjekten omfattar tre klasser (1-3, Figur 2) och följer svensk standard. De klassificeras utifrån vilken positiv betydelse de har för biologisk mångfald och utgår från de två bedömningsgrunder; artvärde och biotopvärde. Noterade fridlysta arter har markerats på resultatkartor med en noggrannhet på ca m. Biotoperna har namnsatts beskrivande och inte enligt särskild litteratur. På grund av omvärdering av några objekt efter fältinventering saknas foton av dessa. Observera att endast de naturvärdesobjekt som berörs av stråket presenteras i denna rapport. Om ett objekt fortsätter utanför inventeringsområdet anges det i presentat- 5 (40)

6

7 Lagligt skydd enlig miljöbalken Enligt naturvårdsverkets Skyddad natur saknas skyddade områden enligt Miljöbalken inom inventeringsområdet. Dock förekommer vattenmiljöer som kan omfattas av strandskydd. Det generella strandskyddet täcker 100 meter från strandkant upp på land och ut i själva vattenmiljön. Det gäller för samtliga stränder vid havet, insjöar och vattendrag, oavsett storlek. Strandskyddet kan utökas att gälla upp till 300 m. Inom strandskyddsområdet är många åtgärder och ingrepp förbjudna. Det finns en del oklarheter när det gäller hur sjö och vattendrag ska definieras. Särskilt problematiskt har det i vissa fall varit med anlagda dammar och diken. I många fall gör beslutande myndighet, kommunen eller länsstyrelsen, en bedömning om strandskydd råder i det aktuella fallet. För de naturvärdesobjekt som avgränsats i denna naturvärdesinventering och som möjligen omfattas av strandskydd finns en notering om detta under respektive objekt under rubriken Lagligt skydd. Det finns även ett flertal generella biotopskydd (diken och våtmarker) som kan omfattas av strandskydd. En kortare beskrivning finns kring detta i den resultatdel som hanterar biotopskydden. Observera också att ett eventuellt strandskydd kan innebära att närliggande objekt också kan omfattas av strandskyddet. Tillägg generellt biotopskydd Objekt som omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11 Miljöbalken har inventerats. Det omfattar följande småbiotoper som i de flesta fall återfinns i jordbrukslandskapet: Allé (enkel eller dubbel om minst 5 lövträd) Odlingsröse i jordbruksmark Stenmur i jordbruksmark Åkerholme Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark Våtmark och småvatten i jordbruksmark (inkl öppna diken) Pilevall Miljöer som ligger utmed ledningsgatan men som inte längre hävdas har inte bedömts som jordbruksmark. Eventuella diken, stenrösen och andra strukturer bedöms då här inte heller uppfylla kraven för generellt biotopskydd. Tillägg fågelinventering Luftledningsstråket har inventerats med avseende på fåglar för att ge en ökad kännedom om fågelfaunan utmed och i anslutning till stråket. Kännedomen om fågelfaunan i trakten är sedan tidigare förhållandevis god. Vid inventeringen har samtliga observerade arter noterats. Särskild fokus har lagt på rödlistade fåglar och fåglar i fågeldirektivet. Större rovfåglar har också prioriterats då det är en grupp som kan påverkas negativt av luftledningar. Fågelinventering har genomförts vid tre tillfällen (Tabell 1) men varje del av stråket har endast inventerats vid ett tillfälle och det är med andra ord ingen heltäckande revirinventering. Den bedöms dock tillsammans med befintlig information från området ge en bra bild av områdets fågelfauna. Inventeringen täcker ca 250 m på var sida från centrum av luftledningsstråket. 7 (40)

8 Det tredje inventeringstillfället är en kompletterande inventering av rovfåglar som genomförts den 22/6 på lämpliga platser med god överblick i och kring området. Fågelobservationer som gjorts i samband med naturvärdesinventeringen den 28-30/6 har också infogats i resultatet. Tabell 1. Tillfällen för fågelinventering med förutsättningar i tid och väderlek Datum Tid Väder Syfte 30 maj 04:35-07:20 Halvklart och måttlig O vind, +10 c i gryningen men svagt ökande till omkring +15 C. 1 juni 04:25-10:45 Svag O vind, klart men antytt lätta skyar, +15 c i gryningen men framåt förmiddagen ordentligt varmt och soligt, omkring +25 c. 22 juni 10:15-16:30 Sommarvarmt med blå himmel och enstaka stackmoln, svag till måttlig SO vind, +22 c. Linjeinventering Linjeinventering Rovfåglar 8 (40)

9 Resultat Naturvärdesinventering Totalt avgränsades 18 naturvärdesobjekt fördelade inom inventeringsområdet (Figur 3 och 4). I enlighet med Svensk Standard klassificerade 5 i klass 2 och resterande 13 i klass 3. Figur 3. Norra delen. Inventeringsområdet är avgränsat med röd linje. Mörkrött = Klass 1 (saknas), rött = Klass 2, orange = Klass 3. 9 (40)

10 Figur 4. Södra delen. Inventeringsområdet är avgränsat med röd linje. Mörkrött = Klass 1 (saknas), rött = Klass 2, orange = Klass 3. Artuppgifter i beskrivningarna nedan kommer till största delen från fältinventeringen. I objektsbeskrivningen framgår aktuell rödlistningskategori (Artdatabanken 2015) inom parentes efter rödlistade arter. Utöver naturvärdesobjekten finns flera generella biotopskydd inom de utredda korridorerna. De flesta har preliminärt bedömts utgöra naturvärdesklass 4 och presenteras därför inte som naturvärdesobjekt. Samtliga registrerade biotopskydd presenteras istället längre fram i rapporten med karta och en sammanfattande text. 10 (40)

11 Objektsbeskrivningar 1. Ängsmarksrest vid väg till Älmedal Klass 2 Besöksdatum: Dominerande naturtyp (SIS 2014): Äng och betesmark Biotoper: Ängsmarksrest Natura 2000 naturtyp: Nej Beskrivning: Blomrik ängsmarksrest i ledningsgata och korsande väg. Fläckvis igenväxande med lövsly och enbuskar. Trots detta kvarstående hävdgynnad flora i de mer öppna partierna. Här växer ljung, vårbrodd, fårsvingel, gråfibbla, gökärt, kråkvicker, prästkrage och med krävande arter som blåsuga, ängsskallra, stagg och slåttergubbe (VU). Blomrikedomen gynnar ett rikt insektsliv med bland annat de båda rödlistade ängsmetallvinge (NT) och mindre bastardsvärmare (NT). Biotopkvalitéer: Kontinuitet, blomrikedom. Naturvårdsarter: Slåttergubbe (VU), ängsmetallvinge (NT), mindre bastardsvärmare (NT), blåsuga, ängsskallra, stagg. Gränsöverskridande objekt: Nej Lagligt skydd: Nej. Tidigare inventeringar: - 11 (40)

12 2. Blandskog utmed kraftledningsgata Klass 3 Besöksdatum: Dominerande naturtyp (SIS 2014): Skog och träd Biotoper: Blandskog Natura 2000 naturtyp: Nej Beskrivning: Tre närliggande objekt som utgör delar av samma skogsbestånd. Fuktig och flerskiktad blandskog med gran, tall och björk. Påtagligt gamla träd saknas och flera av de döda träden har sannolikt dött ganska unga. En hel del multnande ved förekommer, främst klenare tallhögstubbar samt en del liggande gran. Stor kanteffekt mot kraftledningsgata som kan vara negativ. Blåbärsris dominerar i fältskiktet. På några tallhögstubbar notades brunpudrad nållav (NT) och laven gulnål. Biotopkvalitéer: Flerskiktad, multnande ved. Naturvårdsarter: Brunpudrad nållav (NT), gulnål. Gränsöverskridande objekt: Ja, omfattning okänd. Lagligt skydd: Nej. Tidigare inventeringar: - 12 (40)

13 3. Kultiverad betesmark vid Broholm Klass 3 Besöksdatum: Dominerande naturtyp (SIS 2014): Äng och betesmark Biotoper: Betesmark Natura 2000 naturtyp: Nej Beskrivning: Betesmark med påverkan från gödning och insådd. Gräsdominerat med kvävegynnade arter som hundkäx och smörblomma. Trots en ganska trivial flora finns fläckvis en tämligen rik blomsterprakt med hävdgynnade arter som brudborste, ängsvädd, åkervädd, prästkrage, gökärt och stagg. På åkervädden sitter gott om fjärilar, även mer ovanliga arter som hagtornsfjäril och ängsmetallvinge (NT). Biotopkvalitéer: Blomrikedom. Naturvårdsarter: Ängsmetallvinge (NT), hagtornsfjäril, brudborste, stagg. Gränsöverskridande objekt: Nej. Lagligt skydd: Generella biotopskydd förekommer. Tidigare inventeringar: - 13 (40)

14 4. Naturbetesmark vid Broholm Klass 2 Besöksdatum: Dominerande naturtyp (SIS 2014): Äng och betesmark Biotoper: Betesmark Natura 2000 naturtyp: 6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ. Beskrivning: Komplex och stenbunden betesmark med rösen, stenmurar, slänter och krön. Hävdas av kor men ändå något igenväxande med rönn, björk, små granar och enbuskar. I övrigt mycket fin med en välbevarad flora med många hävdgynnade naturvårdsarter som slåttergubbe (VU), brudborste, blåsuga, svinrot, jungfrulin, ängs- och åkervädd samt stagg. Rik insektsfauna med bland annat ängsmetallvinge (NT). I buskarna häckar törnskata. Längst i söder ohävdat men med vissa kvarstående floravärden. Biotopkvalitéer: Blomrikedom, hävdkontinuitet, odlingsrösen. Naturvårdsarter: Slåttergubbe (VU), ängsmetallvinge (NT), brudborste, blåsuga, svinrot, jungfrulin, stagg. Gränsöverskridande objekt: Ja, mindre delar utanför. Lagligt skydd: Generella biotopskydd förekommer. Tidigare inventeringar: Ängs och betesmarksinventering (TUVA). 14 (40)

15 5. Blomrik mark S om väg 23/37 Klass 2 Besöksdatum: Dominerande naturtyp (SIS 2014): Äng och betesmark Biotoper: Kraftledningsgata Natura 2000 naturtyp: Nej Beskrivning: Betesmarksrester i kraftledningsgata med fin flora av händgynnade arter. I vissa delar igenväxande med enbuskar, gran och örnbräken men på flera platser blomrikt med gott om ljung och blåbärsris men även hävdgynnade arter som slåttergubbe (VU, fler än 500 ex), gökärt, åkervädd, kråkvicker och stor blåklocka. Mer sparsamt förekommer solvända (NT) och jungfrulin. Blomrikedomen lockar många insekter, däribland ovanliga fjärilar som ängsmetallvinge (NT) och den i trakten sällsynta smalsprötade bastardsvärmaren (NT). Det finns även flera odlingsrösen, dessa bedöms dock inte utgöra generella biotopskydd då området inte längre utgör odlingsmark. Biotopkvalitéer: Blomrikedom, hävdkontinuitet, odlingsrösen. Naturvårdsarter: Slåttergubbe (VU), solvända (NT), smalsprötad bastardsvärmare (NT), ängsmetallvinge (NT), jungfrulin, blodnäva, stor blåklocka. Gränsöverskridande objekt: Nej. Lagligt skydd: Nej. Tidigare inventeringar: (40)

16 6. Sumpskog S om väg 23/37 Klass 3 Besöksdatum: Dominerande naturtyp (SIS 2014): Skog och träd Biotoper: Sumpskog Natura 2000 naturtyp: Nej Beskrivning: Sumpskog med grov gran och björk. Gott om multnande ved med utgångshål från flera arter vedlevande insekter. På många av björkarna växer fnöskticka. Bärris dominerar i de lite torrare delarna medan skogsfräken, kråkklöver, kabbeleka, flaskstarr, finns i mer fuktiga delar. Området har framför allt ett värde för vedlevande arter. Biotopkvalitéer: Multnande ved, fnöskticka (nyckelart). Naturvårdsarter: -. Gränsöverskridande objekt: Ja Lagligt skydd: Nej. Tidigare inventeringar: - 16 (40)

17 7. Blomrik mark i ledningsgata Klass 3 Besöksdatum: Dominerande naturtyp (SIS 2014): Äng och betesmark Biotoper: Igenväxande betesmark. Natura 2000 naturtyp: Nej Beskrivning: Igenväxande betesmark där hävden sannolikt upphört för ett antal år sedan. God blomrikedom med bland annat gott om åkervädd vilket är en viktig pollen- och nektarkälla för många insekter. För övrigt dominerar örnbräken, ljung, gulmåra och olika gräs. Området kantas av granskog. Ett gränsfall men uppfyller klass 3, genom sin blomrikedom, insektsrikedom och läget i anslutning till andra objekt avgör. Biotopkvalitéer: Blomrikedom, åkervädd stor omfattning, gynnsamt läge. Naturvårdsarter: -. Gränsöverskridande objekt: Nej Lagligt skydd: Generella biotopskydd förekommer. Tidigare inventeringar: - 17 (40)

18 8. Blomrik mark i ledningsgata Klass 3 Besöksdatum: Dominerande naturtyp (SIS 2014): Äng och betesmark Biotoper: Blomrik ledningsgata. Natura 2000 naturtyp: Nej Beskrivning: Ledningsgata med tämligen tätt av enbuskar, yngre björkar, örnbräken och grov ljung. Omges delvis av stenmurar. Fläckvis finns öppna och mycket blomrika partier med fin hävdpräglad flora. Lingonris, ljung och vårbrodd växer tillsammans med mer krävande arter som jungfrulin, blåsuga, och stenmåra. Lokalen är i ett varmt läge med en rik insektsfauna. Biotopkvalitéer: Varmt läge, stenmurar. Naturvårdsarter: Jungfrulin, blåsuga. Gränsöverskridande objekt: Nej. Lagligt skydd: Nej. Tidigare inventeringar: (40)

19 9. Björkkärr Klass 3 Besöksdatum: Dominerande naturtyp (SIS 2014): Skog och träd Biotoper: Björkkärr. Natura 2000 naturtyp: Skogsbevuxen myr (91D0). Beskrivning: En mindre del av ett kärr med gott om multnande björkved. Förutom björk finns en del senvuxen gran och ett fåtal tallar. I fältskiktet finns bland annat tuvull, flaskstarr, tranbär, kråkklöver och vattenklöver. I bottenskiktet växer gott om vitmossa och björnmossa. Det finns ett mycket rikt parti där bland annat gott om fjärilar observerades. Den multnande veden och det rika insektslivet är avgörande för värdet. Biotopkvalitéer: Varmt läge, multnande ved. Naturvårdsarter: artrikt insektsliv. Gränsöverskridande objekt: Ja, mer än hälften utanför. Lagligt skydd: Nej. Tidigare inventeringar: (40)

20 10. Betesmark S Åkerström Klass 3 Besöksdatum: Dominerande naturtyp (SIS 2014): Äng och betesmark Biotoper: Betesmark. Natura 2000 naturtyp: Nej. Beskrivning: Betesmark med spridda enbuskar och ett fåtal björkar och granar. Delvis kultiverad men fläckvis finns hävdpräglad flora. Torrmarksarter som gråfibbla, kruståtel, fårsvingel är framträdande. Tuvtåtel finns i mer fuktiga delar. På blommande åkervädd noterades fjärilen ängsmetallvinge (NT). Biotopkvalitéer: Blomrikedom, delvis kontinuitet. Naturvårdsarter: Ängsmetallvinge (NT). Gränsöverskridande objekt: Ja, mindre delar utanför. Lagligt skydd: Generella biotopskydd finns. Tidigare inventeringar: (40)

21 11. Mindre vattendrag S Åkerström Klass 3 (Preliminär bedömning) FOTO SAKNAS Besöksdatum: Dominerande naturtyp (SIS 2014): Vattendrag Biotoper: Vattendrag. Natura 2000 naturtyp: Nej. Beskrivning: Svagt rinnande vattendrag (dikat) med något grusig botten och relativt vegetationsrikt utmed vissa delar. Variabel och fin med goda förutsättningar för många arter, gott om trollsländor. Bra läge i betesmark. Läget i betesmarken, tillsammans med strukturer som grusig botten och vegetation är avgörande för klassificeringen. Biotopkvalitéer: Solexponerat. Naturvårdsarter: -. Gränsöverskridande objekt: Ja, fortsätter utanför. Lagligt skydd: Generellt biotopskydd, möjligen Strandskydd. Tidigare inventeringar: - 21 (40)

22 12. Blomrik ledningsgata vid Brittabo Klass 2 Besöksdatum: Dominerande naturtyp (SIS 2014): Äng och betesmark Biotoper: Blomrik ledningsgata. Natura 2000 naturtyp: Nej. Beskrivning: Ledningsgata med hävdpräglad flora såväl i vägrenar som i vägrenen som under ledningen. I stort sett trädfritt men enstaka enbuskar och uppväxande sly av björk och asp finns. Igenväxningsvegetation finns även av örnbräken. Trots detta är floran både art- och blomrik. Gråfibbla, ljung, gökärt, bockrot, kråkvicker, röllika, johannesört och åkervädd är framträdande tillsammans med flera arter smalbladiga gräs. Bland mer ovanliga arter finns slåttergubbe (VU), spindelört (NT), svinrot och jungfrulin. Gott om fjärilar och andra nektar- och pollensökande insekter. Biotopkvalitéer: Kontinuitet, blomrikedom. Naturvårdsarter: Slåttergubbe (VU), spindelört (NT), mindre bastardsvärmare (NT), svinrot, blåsuga, jungfrulin. Gränsöverskridande objekt: Nej. Lagligt skydd: Nej. Tidigare inventeringar: - 22 (40)

23 13. Våtmarker vid Brittabo Klass 3 (Preliminär bedömning) Besöksdatum: Dominerande naturtyp (SIS 2014): Småvatten Biotoper: Dammar Natura 2000 naturtyp: Nej. Beskrivning: Tre stycken solexponerade småvatten/dammar vid före detta grustag. Varierad miljö med varmt lokalklimat. De kantas av små träd/buskar av sälg, björk, vide, gran och tall. Starr, vitmossor, ljung och slån är påtagliga inslag i de södra dammarna medan den norra är mer vegetationsfattig. Ett par av dammarna sannolikt uttorkningskänsliga men samtliga har troligen ett värde för groddjur och för andra vattenanknutna djur och växter. Flera sländor och ett i övrigt rikt insektsliv i vattnet noterades. Några särskilda naturvårdsarter kunde dock inte noteras vid besöket. Solexponering, befintlig vattenvegetation och ett rikt insektsliv är avgörande värden. Biotopkvalitéer: Solexponering, befintlig vattenvegetation. Naturvårdsarter: -. Gränsöverskridande objekt: Nej. Lagligt skydd: Två av våtmarkerna i söder bör omfattas av generellt biotopskydd, möjligen Strandskydd. Tidigare inventeringar: - 23 (40)

24 14. Kultiverad betesmark S Brittabo Klass 3 Besöksdatum: Dominerande naturtyp (SIS 2014): Äng och betesmark Biotoper: Betes-/slåttermark Natura 2000 naturtyp: Nej. Beskrivning: Tämligen stor kultiverad och gräsdominerad bete-/slåttermark. Den är relativt trivial naturvårdsmässigt men med fläckvis förekommande blomrika partier med rödklöver, häckvicker och åkervädd. Dessa delar är värdefulla för insektsfaunan och den rödlistade fjärilen ängsmetallvinge noterades med ett par exemplar på blommande häckvicker. Området kantas huvudsakligen av granskog. Biotopkvalitéer: Blomrikedom. Naturvårdsarter: Ängsmetallvinge (NT). Gränsöverskridande objekt: Nej. Lagligt skydd: Nej. Tidigare inventeringar: - 24 (40)

25 15. Vattendrag SV Tingsstenen Klass 3 (Preliminär bedömning) FOTO SAKNAS Besöksdatum: Dominerande naturtyp (SIS 2014): Vattendrag Biotoper: Vattendrag. Natura 2000 naturtyp: Nej. Beskrivning: Svagt rinnande vattendrag där de norra delarna är dikade och den södra av mer ursprunglig karaktär men trots allt påverkad. Varierande bottenstruktur men ofta påtagligt mjuk botten. Frodig vegetation med bland annat missne, svalting och kärrsilja. Vattendraget har bland annat ett värde för insektslivet. Biotopkvalitéer: Omfattande vattenvegetation. Naturvårdsarter: -. Gränsöverskridande objekt: Ja Lagligt skydd: delvis generellt biotopskydd, möjligen Strandskydd. Tidigare inventeringar: - 25 (40)

26 16. Floralokal NO Kronofur Klass 3 Besöksdatum: Dominerande naturtyp (SIS 2014): Äng och betesmark Biotoper: Blomrik mark. Natura 2000 naturtyp: Nej Beskrivning: Ett litet blomrikt område i ledningsgatan strax SO om Kronofur. Vegetationen är något igenväxande med björk, enbuskar och bredbladiga gräs men också flera hävdpräglade partier med cirka 100 exemplar slåttergubbe (VU) samt jungfrulin, liten blåklockaljung, åkervädd och stagg. Trots området lilla areal har den sannolikt också ett värde för insektsfaunan. Området lilla areal begränsar dock värdet något. Biotopkvalitéer: Blomrikedom, kontinuitet. Naturvårdsarter: Slåttergubbe (VU), jungfrulin, stagg. Gränsöverskridande objekt: Nej Lagligt skydd: Nej. Tidigare inventeringar: - 26 (40)

27 17. Floralokal utmed markväg Klass 2 Besöksdatum: Dominerande naturtyp (SIS 2014): Infrastruktur och bebyggd mark Biotoper: Blomrik mark. Natura 2000 naturtyp: Nej Beskrivning: Blomrik mark utmed och i kanten av en torr och sandig markväg som kantas av en, björk och gran. Ljung och fårsvingel tillhör de dominerande arterna. Inslaget av hävdpräglad flora är stort med cirka 350 exemplar slåttergubbe (VU), jungfrulin, blåsuga, bockrot och knägräs. Den torra och sandiga miljön tillsammans med blomrikedomen är sannolikt av betydelse även för många värmekrävande och pollen- och nektarsökande insekter. Biotopkvalitéer: Blomrikedom. Naturvårdsarter: Slåttergubbe (VU), jungfrulin, blåsuga, knägräs. Gränsöverskridande objekt: Nej Lagligt skydd: Nej. Tidigare inventeringar: - 27 (40)

28 18. Tallbevuxen myr - Fårhagaflyet Klass 3 Besöksdatum: Dominerande naturtyp (SIS 2014): Myr Biotoper: skogsklädd myr. Natura 2000 naturtyp: Skogsbeklädd myr (91D0). Beskrivning: På båda sidor av ledningsgatan finns denna talldominerade myr som utgör en del av Fårhagaflyet. I norr blir marken blir något torrare och träden något grövre. Flera av träden är gamla med skrovlig bark. På träden växer en typisk lavflora med flarnlav och blåslav men också gott om mjölig blåslav och på ett av träden noterades även sotlav. Det finns också en del multnande tallved, både stående och liggande, vilket gynnar vedlevande organismer och är positivt för den biologiska mångfalden. Fältskiktet domineras av skvattram, tuvull, hjortron och olika sorters bärris. Biotopkvalitéer: Naturlighet, multnande ved. Naturvårdsarter: Sotlav. Gränsöverskridande objekt: Ja Lagligt skydd: Nej. Tidigare inventeringar: Våtmarksinventeringen. 28 (40)

29 Tillägg generellt biotopskydd I det skogsdominerade landskapet finns tämligen ont om generella biotopskydd men ett mindre antal noterades trots allt i de odlingslandskap som finns i och kring inventeringsområdets byar (Figur 5 och 6). Rösen, stenmurar, diken och våtmarker tillhör de biotopskydd som noterades. Observera att samtliga diken och våtmarker som tas upp i denna inventering kan omfattas av strandskydd. Figur 5. Norra delen. Inventeringsområdet är avgränsat med röd linje. Vitt = stenmur/röse; blått = våtmark, dike. 29 (40)

30 Figur 6. Södra delen. Inventeringsområdet är avgränsat med röd linje. Vitt = stenmur/röse; blått = våtmark, dike. Tillägg fågelinventering Sedan tidigare finns en hel del fågelobservationer rapporterade från trakten, även av rödlistade arter och arter i fågeldirektivet (Bilaga 1). Den nu genomförda fågelinventeringen visar att området hyser en för trakten typisk fågelfauna där skogsfåglar som trastar, sångare, finkar, mesar och hackspettar är framträdande. I anslutning till våtmarker finns trana, skogssnäppa, grönbena och enkelbeckasin. Befintliga kraftledningsgator utgör en förhållandevis värdefull biotop för fåglar. Den befinner sig ofta i olika successioner med buskar, viltbetade mer öppna partier och rester av gammal 30 (40)

31 betes- eller slåttermark, ofta med en rik blomsterprakt. I många av dessa miljöer finns ofta en rik födotillgång som utnyttjas av odlingslandskapets fåglar som bland annat törnskata, gulsparv (VU) och stare (VU). Totalt noterades 58 arter i samband med inventeringen (Tabell 2). Se även figur 8. Tabell 2. Fåglar noterade i samband med inventeringen Listan omfattar fåglar som med stor sannolikhet häckar i eller i anslutning till det utredda luftledningsstråket. Bilaga 1 Art Rödlista fågeldirektivet Orre X Tjäder X Kanadagås Gräsand Storskrake Ormvråk Trana X Tofsvipa Enkelbeckasin Skogssnäppa Grönbena X Gråtrut Ringduva Gök Tornseglare Göktyta Gröngöling NT Spillkråka NT X Större hackspett Ladusvala Trädpiplärka Sädesärla Gärdsmyg Järnsparv Rödhake Buskskvätta NT Koltrast Björktrast Taltrast Dubbeltrast Härmsångare Ärtsångare Trädgårdssångare Svarthätta Grönsångare Lövsångare Kungsfågel VU Svartvit flugsnappare Grå flugsnappare Talltita Tofsmes 31 (40)

32 Svartmes Talgoxe Blåmes Nötväcka Trädkrypare Törnskata Nötskrika Skata Kråka Kaja Korp Stare Bofink Grönfink Grönsiska Mindre korsnäbb Gulsparv VU VU X Fridlysta arter I artskyddsförordningen (2007:845) regleras fridlysning av djur och växter, samt vad som gäller för de arter som pekats ut av EU som särskilt skyddsvärda, så kallade Natura 2000-arter (Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet). En åtgärd som kan påverka en fridlyst art negativt kan kräva dispens från artskyddsförordningen. Kärlväxter Det saknas uppgifter om fridlysta arter (fåglar undantagna) inom inventeringsområdet från den aktuella uttagsperioden ( till ). I samband med inventeringen noterades tre arter kärlväxter som är upptagna i artskyddsförordningen. Dessa är revlummer, mattlummer och orkidén korallrot (Figur 7). Korallrot är i hela landet fridlysta enligt 8 artskyddsförordningen och det är förbjudet att: 1. plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växterna, och 2. ta bort eller skada frön eller andra delar. Revlummer och mattlummer är i Kronobergs län fridlysta enligt 9 artskyddsförordningen och det är förbjudet att: 1. gräva eller dra upp exemplar av växter med rötterna, och 2. plocka eller på annat sätt samla in exemplar av växter för försäljning eller andra kommersiella ändamål. 32 (40)

33 Figur 7. Observationer av fridlysta växter. Från artdatabanken saknas tidigare fynd av fridlysta växter i inventeringsområdet. 33 (40)

34 Fåglar Alla vilda fåglar omfattas av 4 artskyddsförordningen och det är förbjudet att: 1. avsiktligt fånga eller döda djur, 2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, 3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och 4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren. Enligt Naturvårdsverkets handbok för artskyddsförordningen bör arter upptagna i fågeldirektivet, rödlistade fåglar och minskande fåglar i första hand prioriteras i bevarandearbetet (Naturvårdsverket 2009). De minskande fåglarna är upptagna i en lista i handboken och omfattar fåglarnas utveckling under perioden Denna lista skulle se annorlunda ut idag och får betraktas som tämligen inaktuell. Därför presenteras främst de rödlistade arterna och arterna i fågeldirektivet nedan. Bland de rödlistade eller de som är upptagna i fågeldirektivet finns sedan tidigare observationer från Flybo torvtäkt av grönbena, trana, orre, spillkråka (NT), törnskata, stare (VU), buskskvätta (NT), sånglärka (NT), ängspiplärka (NT), kungsfågel (VU), sävsparv (VU) och gulsparv (VU) (Bilaga 1). Längre söderut finns spridda observationer av ytterligare några arter. Alla förutom ängspiplärka, sånglärka och sävsparv observerades utmed stråket i samband med den nu genomförda fågelinventeringen. Den nu genomförda inventeringen visar att rödlistade arter och arter upptagna i EU:s fågeldirektiv förekommer på flera platser utmed inventeringsområdet. Arterna förekommer i skogsmiljöer, våtmarksmiljöer och i de öppna miljöer som skapas av befintliga kraftledningsgator och även i små odlingslandskap (Figur 8). Rödlistningskategori eller om arten omfattas av fågeldirektivet anges i tabell 2 samt med förkortningar efter respektive artnamn i Figur 8. Rovfåglar tillhör riskgrupper för kollisioner med luftledningar och presenteras också, även om de inte är rödlistade eller upptagna i upptagna i EU:s fågeldirektiv. 34 (40)

35 Figur 8. Observationer av rödlistade arter, arter i fågeldirektivet och andra särskilt känsliga arter (rovfåglar). Kungsfågel (VU) har observerats på så många platser att det inte varit rimligt att märka ut dem. Rödlistade: NT Nära hotad, VU Sårbar; Fågeldirektivet F. 35 (40)

36 Påverkan med förslag till åtgärder Påverkan på biotoper Generellt bedöms påverkan från luftledningar få störst konsekvenser i skogsmark eller i betesmarker med värdefulla träd eftersom en trädfri ledningsgata måste upprätthållas. I öppna marker blir konsekvenserna generellt mindre. I stora öppna och trädfria våtmarker/myrar innebär luftledningar dock negativa konsekvenser för vissa fåglar, bland annat vadare då ledningar och stolpar kan utnyttjas av rov- och kråkfåglar som utsiktsposter. I små våtmarker är dessa problem inte lika stora. En luftledning genom skogslandskap innebär en fragmentering av landskap och biotoper varför befintliga ledningsgator är fördelaktiga att följa i de allra flesta fall. I ren produktionsskog utan naturvärden finns det dock en chans att en ledningsgata gynnar den biologiska mångfalden. En annan fördel med luftledningar är att endast små markytor påverkas i samband med själva etableringen. Detta är särskilt värdefullt i biotoper där naturvärdena finns knutna till själva marken, exempelvis betes- och slåttermarker med lång kontinuitet. Påverkan på trädfria miljöer och miljöer med trädskikt som inte behöver avverkas ingen eller liten om naturmiljön i stort sett kan lämnas intakt. Höga naturvärden finns knutna till de öppna miljöerna med kvarstående hävdpräglad flora och fauna samt till marker med pågående bete. Här finns ett flertal ovanliga arter och dessa miljöer är mycket viktiga för den biologiska mångfalden då de hyser ett stort antal naturvårdsarter. En omföring av skogsmark till öppen mark där eventuell hävdpräglad flora och fauna kan återhämta sig eller etablera sig är sannolikt en vinst för mångfalden i många områden. Många rödlistade kärlväxter, insekter och fåglar skulle sannolikt gynnas av en bredare ledningsgata. Detta kräver dock att ledningsgatorna sköts så att de hävdpräglade arter gynnas och att kraftledningsgatan inte påverkar pågående bete negativt. Påverkan på arter Fåglar Luftledningar kan ha en negativ påverkan på i första hand större fåglar då dessa kan drabbas av elstötar eller kollidera med ledningar. Till de fåglar som är mer känsliga än andra hör flera tyngre fåglar med begränsad förmåga att reagera snabbt på hinder eller fåglar som utnyttjar ledningar och stolpar som utsiktsposter och därmed dras till denna typ av anläggning. Till den första gruppen hör exempelvis skogshöns, gäss och svanar medan rovfåglar och ugglor är exempel på fågelgrupper som utnyttjar ledningar och stolpar som utkiksposter (bl a Bevanger, 1995, 1998; Janss & Ferrer 2000). Små fåglar förolyckas mer sällan. Genom tekniska åtgärder kan risken dock minskas. Enligt Sveriges ornitologiska förening är dock risken störst för ledningar i mellanspänningsintervallet kv. Förekomsterna av särskilt viktiga flyttfågelstråk eller rastplatser för exempelvis gäss, svanar och tranor bedöms inte förekomma i eller i anslutning till stråket. Detta är annars en riskfaktor att väga in i samband med denna typ av etablering. Genom att ut- 36 (40)

37 nyttja en befintlig ledningsgata minskar fragmenteringseffekterna jämfört med en dragning genom obanad mark. Omföringen från skog till öppen ledningsgata skulle sannolikt gynna arter som törnskata, buskskvätta (NT) och gröngöling (NT) medan spillkråka (NT), tjäder, orre kan påverkas negativt. Det kvarstår även en viss risk för påverkan på framför allt de kraftledningskänsliga fågelarterna med kanske rovfåglar och skogshöns som de mest känsliga. Sammanfattningsvis bedöms fågelfaunan bli mer artrik om ledningsgatan breddas eftersom det ger större förutsättningar för odlingslandskapets fågelarter att etablera sig. Den eventuella negativa påverkan som sker på grund av minskad skogsmark uppvägs sannolikt av det positiva tillskott av öppen mark som en breddad ledningsgata skulle innebär. Övriga arter Huvuddelen av de rödlistade arterna som noterats inom stråket är knutna till öppna marker, främst betesmarker och andra blomrika miljöer i själva ledningsgatan. Genom en utvidgning av kraftledningsgatan skulle arter knutna till betes- och slåttermarker kunna gynnas. Det är arter som idag är hårt tillbakaträngda på grund av en generell tillbakagång på betesmarker och slåttermarker. Bland arterna som skulle kunna gynnas finns exempelvis slåttergubbe (VU), jungfrulin, stagg och andra hävdgynnade växter samt en lång rad insekter, inte minst fjärilar, som är beroende av varma och blomrika marker. Idag finns flera små populationer av rödlistade arter i ledningsgatan, dessa skulle gynnas av en större areal och få förbättrade möjligheter att överleva långsiktigt. Bland de fridlysta växterna kan påverkan bli något negativ för framför allt korallrot och revlummer då dessa främst förekommer i trädbärande marker. Revlummer kan växa både i trädbärande miljöer och öppen mark. Påverkan kan även ske om markarbeten genomförs på eller i direkt anslutning till växtplatserna. Förslag på hänsynsåtgärder Följande åtgärder kan minska risken för negativ påverkan: Försiktighet vid anläggandet så att värdefulla biotoper och fridlysta arter påverkas så lite som möjligt både av själva anläggningen och av maskiner. Särskild försiktighet ska även tas i anslutning till vatten och våtmarker. Genom en anpassad skötsel av ledningsgator kan förutsättningarna för hävdpräglade och värmegynnade arter gynnas. Detta kan göras genom att ha kortare tid mellan röjningar i särskilt värdefulla sträckor eller hellre fläckvis naturvårdsanpassad skötsel med slåtter eller bete. Partier/sträckor i anslutning till idag höga värden bör prioriteras vid skötsel. Högstubbar och lågor lämnas kvar till vedlevande arter i de delar där skog måste tas ner. Avverkning av skog sker under höst/vinter (utanför häckningssäsong) för att minska påverkan på häckande fåglar. 37 (40)

38 38 (40)

39 Referenser Artdatabanken Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken, SLU, Uppsala. Bevanger, K Estimates and population consequences of tetraonid mortality caused by collsions with high tension power lines in Norway. Journal of Applied Ecology 32, Bevanger, K Biological and conservation aspects of bird mortality caused by electricity power lines: A review. Biological Conservation 86(1): Janss G. F.E. and Ferrer, M Common Crane and Great Bustard Collision with Power Lines: Collision Rate and Risk Exposure. Wildlife Society Bulletin reacttext: 50 28(3): Länsstyrelsen i Kronobergs län, Våtmarksinventeringen. M Fågelinventering komplettering. Horshaga Uppvidinge kommun. Underlag inför planerad vindkraftsetablering. Naturcentrum AB. Malmqvist, A, Biotopkartering och naturvärdesbedömning Älmedal, Uppvidinge kommun. Naturcentrum AB. Naturvårdsverket Artskyddsförordningen. Del 1 fridlysning och dispenser. Handbok 2009:2. SIS Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) - genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning (inkl. Teknisk Rapport). 39 (40)

40 Bilaga 1. Fynd av rödlistade arter och arter i fågeldirektivet perioden och som befinner sig inom 500 m från inventeringsområdet (röd linje) är markerade med vita prickar. Arter som rapporterats som ej återfunnen är ej medtagna. Uppgifter om fridlysta arter, utöver fåglar, saknas.