Kallelse Förbundsfullmäktige

Transkript

1 Kallelse Förbundsfullmäktige

2 Sammanträdesdatum Förbundsfullmäktige KALLELSE 1 (9) Tid och plats för sammanträdet Onsdagen den 1 juni kl 10:00 Kongressal 1, Hotell Lappland, Lycksele Partigruppmöten kl 09:00. Se karta sidan 2. Socialdemokraterna Kongresssal 2 Moderaterna Tjädern Centerpartiet Järpen Liberalerna Styrelserum 1 Kristdemokraterna Grupprum 3 Vänsterpartiet Ripan Miljöpartiet Grupprum 1 Dorotea kommunlista Grupprum 2 Malålistan Grupprum 2 Åselepartiet Grupprum 2 Sverigedemokraterna Grupprum 4 Kallade Ledamöter Ersättare för kännedom Enligt närvarolista sidan 5-9 Ärenden Enligt ärendelista sid 4 med tidsplan på sid 3 Tid och plats för justering Utses att justera... Med vänlig hälsning Janeth Lundberg (S) Ordförande Ledamot som inte har möjlighet att delta vid sammanträdet ska snarast anmäla detta till nämndsekreterare som kallar ersättare. Mona-Lisa Fjellström Katrine Andersson Tel: Tel: Mobil: Mobil: E-post: E-post: mona-lisa.fjellstrom@regionvasterbotten.se katrine.andersson@regionvasterbotten.se

3 Sammanträdesdatum Förbundsfullmäktige KALLELSE 2 (9) Karta över konferensrum på Hotell Lappland, Lycksele

4 Sammanträdesdatum Förbundsfullmäktige KALLELSE 3 (9) Tidsplan Tid Ämne Föredragande 08:45 Förmiddagsfika i kongressfoajén 09:00 Partigruppmöten (1 tim) 10:00 Sammanträdets öppnande och formalia Ordförande 10:15 Beslutsärenden enligt ärendelistan 11:20 (10 min) 11:30 (20 min) 11:50 (1 tim) 12:50 (20 min) 13:10 (15 min) 13:25 (5 min) Information om Ungdomsrådet Södra Lappland (URSL) Utdelning av kulturstipendier och hedersstipendium 2016 Lunch till självkostnadspris Hotellets restaurang 105 kr/person Briebakad laxfilé med dragonvitvinssås serverat med mandelpotatis. Chili- och honungsglaserad kycklingfilé med len tomatsås. Information om konjunkturläget i Västerbotten Information och återrapportering från arbetsgruppen jordbruk och livsmedel Information: Projektmedel på temat digitala plattformar. Bo-Anders Johansson, fritidskonsulent Nina Björby, ordförande kulturberedningen Ingela Gotthardsson, länskulturchef Anna Norin, utredare Lena Friborg, miljöstrateg Katarina Molin, chef projektoch verksamhetsutveckling 13:30 (10 min) 13:40 (10 min) Projektet Sense smart region Projektet Digitala Västerbotten Sammanträdet avslutas och Mötesplats Lycksele tar vid i samma lokal. Eftermiddagsfika serveras i kongressfoajén Christer Ålund, projektägare Leif Häggmark, projektledare Magnus Rudehäll, Lars Eriksson, projektledare

5 Sammanträdesdatum Förbundsfullmäktige KALLELSE 4 (9) Ärendelista Föredragande Sammanträdets öppnande och upprop 1. Protokollets justering 2. Fastställelse av föredragningslista och förändringar av kungörelsen 3. Webbsändning av förbundsfullmäktige. Information och beslut om eget yttrandeansvar under sammanträdet 4. Regional biblioteksplan för Västerbottens län Ingela Gotthardsson 5. Återtagande och omfördelning av anslag Ingela Gotthardsson 6. Medlemsavgifter 2017 till Regionförbundet Västerbottens län Lena Nordling 7. Nationell påverkansagenda Micaela Löwenhöök 8. Sammanträdesplan 2017 Rachel Nygren 9. Avsägelser 10. Valärenden Valberedningen 11. Delgivningar 12. Anmälan av motioner 13. Interpellationer 14. Utdelning av kulturstipendier och hedersstipendium 2016 Nina Björby mfl. 15. Informationer Se tidsplanen

6 Sammanträdesdatum Förbundsfullmäktige KALLELSE 5 (9) Närvaro- och voteringslista Kommun/ Landsting Namn Parti Närvaro Omröstning Ja Nej Anteckningar/ Tjänstgörande ersättare Reservation Ledamöter (75) Bjurholm Ingemar Nyman M Dagmar Schröder Dorotea MatsErik Westerlund DKL Lilian Tegnander Lycksele Lilly Bäcklund S Stig-Lennart Karlsson Christer Rönnlund Malå Martin Noréhn S Arne Hellsten S L S M ML Nordmaling Madelaine Jakobsson C Monica Jonsson Norsjö Mikael Lindfors S Bo-Martin Alm Robertsfors Patrik Nilsson S Lars Bäckström Skellefteå Lorents Burman S Maria Marklund Vakant plats - Ann Åström Bertil Almgren S C C S S S Johan Söderberg M 1:e vice ordförande Carina Sundbom Joakim Wallström Andreas Westerberg Sorsele Kjell Öjeryd V Roland Wermelin Storuman Tomas Mörtsell C Karin Malmfjord Umeå Hans Lindberg S Margareta Rönngren Lennart Holmlund C V L C S S S

7 Sammanträdesdatum Förbundsfullmäktige KALLELSE 6 (9) Kommun/ Landsting Namn Parti Närvaro Omröstning Ja Nej Anteckningar/ Tjänstgörande ersättare Reservation Ledamöter forts. (75) Moa Brydsten Peter Vigren Nasser Mosleh Anders Ågren Elin Jonsson Ulrik Berg Peder Westerberg Mattias Larsson Lennart Arvidsson Elsa A. Hedqvist Arijan Kan S S MP Vilhelmina Åke Nilsson S Annika Andersson Vindeln Mathias Haglund S Christer Lundgren Vännäs Johan Söderling S Ulf Eriksson Åsele Linnéa Lindberg ÅP Peter Lindström Landstinget Kenneth Andersson S Erik Bergkvist Alejandro Caviedes Marita Fransson M M M L C V V V C C C S S S S Harriet Hedlund S - Meddelat förhinder Saga Henriksdotter Urban Lindström S S Janeth Lundberg S Ordförande Per-Erik Lundmark Karin Lundström Peter Olofsson Kjell Hanseklint S S S V Agneta Hansson V 2:e vice ordförende

8 Sammanträdesdatum Förbundsfullmäktige KALLELSE 7 (9) Kommun/ Landsting Namn Parti Närvaro Omröstning Ja Nej Anteckningar/ Tjänstgörande ersättare Reservation Ledamöter forts. (75) Rikard Lähdekorpi Liv Granbom Anna-Karin Nilsson Andreas Löwenhöök Nicklas Sandström Ewa-May Karlsson Maria Kristoffersson Nicke Grahn Jens Wennberg Birgitta Nordvall Anders Hård Petter Nilsson V M M M M C C L L KD MP SD Ersättare (75) Bjurholm Maria Bahlenberg C Birgitta Dahlberg Dorotea Britt-Inger Tegnander DKL Pierre Danielsson Lycksele Ingrid Ölmebäck S Lars Ohlsson Roland Sjögren S C S KD Malå Maria Stenberg S Cecilia F. Stenlund Nordmaling Chatarina Gustafsson M Eleanor Bodel Norsjö Mattias Degerman S Lena Brännström L S KD Robertsfors Gun Ivesund S Kenneth Isaksson Skellefteå Kenneth Fahlesson S Evelina Fahlesson Tomas Marklund Annica Bray M S S S

9 Sammanträdesdatum Förbundsfullmäktige KALLELSE 8 (9) Kommun/ Landsting Namn Parti Närvaro Omröstning Ja Nej Anteckningar/ Tjänstgörande ersättare Reservation Ersättare forts. (75) Fredrik Stenberg S Anette Lindgren M Maria Sandström C Daniela Wikström MP Charlotta Enqvist KD Sorsele Pia Sjöberg S Katarina Löfgren S Storuman Jessica Bergfors C Ann-Christine Jonsson S Umeå Janet Ågren S Andreas Lundgren S Lena K. Engman S Tomas Wennström S Emma Vigren S Malin Forss MP Marianne Löfstedt M Leif Lundgren M Gunilla Berglund M Ulrica Westerlund L Anna-Karin Sjölander C Elisabeth Zachrisson V Caroline Täljeblad V Bore Sköld V Vilhelmina Viveka Abramsson S Jonny Kärkkäinen KD Vindeln Britt-Louise Eriksson S Elli-Marie Lundgren M Vännäs Sonja Eriksson S Hans-Inge Smetana KD Åsele Anna Enfeldt C Gunnel Jonsson S Landstinget Mahmoud Al-Turk S

10 Sammanträdesdatum Förbundsfullmäktige KALLELSE 9 (9) Kommun/ Landsting Namn Parti Närvaro Omröstning Ja Nej Anteckningar/ Tjänstgörande ersättare Reservation Ersättare forts. (75) Eva Andersson S Nina Björby S Richard Carstedt S Susanne Dufvenberg S Magnus Eriksson S Robert Lindgren S Nina Loughlin S Agneta B. Lindström S Roger Marklund S Gunnar Viklund S Åsa Bäckström V Andreas Jansson V Margareta Löfgren V Jesper Björnehall M Lena Riedl M Elin S. Söderberg M Isac Öberg M Olle Edblom C Daniel Öhgren C Jeanette Gustafsson L Thommy Bäckström L Rune Wästerby MP Håkan Jansson KD Henrik Agerhäll SD Summa antal tjänstgörande ledamöter kl. 10:00 Summa antal tjänstgörande ledamöter kl. st st

11

12

13

14

15

16 Regional biblioteksplan för Västerbottens län Länsbiblioteket i Västerbotten

17 Föreliggande Regional biblioteksplan för Västerbottens län har utarbetats av Länsbiblioteket i Västerbotten i dialog och nära samverkan med länets kommunbibliotek och sjukhusbibliotek och antogs av Förbundsfullmäktige 2016 XX XX. Den regionala biblioteksplanen utgör ett komplement till Västerbottens läns kulturplan , och visar hur Länsbiblioteket i Västerbotten ska uppfylla kraven i Bibliotekslagen (2013:801): 11 Varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Regional biblioteksplan för Västerbottens län är ett måldokument för länets regionala biblioteksverksamhet. Den är ett stöd för prioritering och planering av utvecklingsinsatser tillsammans med länets kommunbibliotek, sjukhusbibliotek och Kultur i vården-verksamhet. Planen tydliggör bibliotekens betydelse och roll for demokrati, lärande, information samt kulturell och regional utveckling i Västerbottens län. 2

18 Inledning Länsbiblioteket i Västerbotten ingår i kultursamverkansmodellen och har nationellt uppdrag att driva regional biblioteksverksamhet samt läs- och litteraturfrämjande verksamhet. Länsbiblioteket i Västerbotten ansvarar också för sjukhusbiblioteken i Lycksele, Skellefteå och Umeå, inklusive Alva kultur och medicinska bibliotek i Lycksele och Skellefteå. På sjukhusbiblioteken i Lycksele och Skellefteå är medicinsk biblioteksverksamhet en integrerad del av verksamheten, i vilken även ingår att ansvara för hela landstingets e-bibliotek. Länsbiblioteket i Västerbotten styrs främst av Bibliotekslagen 2013:801 samt av Västerbottens läns kulturplan I kulturplanen finns följande utvecklingsområden formulerade: Främja och utveckla strukturer för fler författarskap från länet samt verka för en funktion som länsövergripande litteraturutvecklare Stärka biblioteken som viktig medaktör och utvecklare av läsfrämjande arbetssätt Främja litteratur på samiska språk och övriga minoritetsspråk Synliggöra och utveckla biblioteksverksamhetens roll i lokalsamhället Initiera och stötta insatser för ökad digital delaktighet och digital kompetens i länet Öka tillgång och tillgänglighet till litteratur på andra språk än svenska, särskilt lyfta den norrländska och samiska kulturen och litteraturen vid sjukhusbiblioteken Utveckla ett läsfrämjande arbete inom sjukhusbiblioteken Vidareutveckla kultur i vårdens nätverk, regional, nationellt och internationellt Öka och fördjupa kunskapen om kulturens hälsofrämjande betydelse Dessa ryms i de fem områden som den regionala biblioteksverksamheten särskilt prioriterar under perioden Litteraturutveckling i Västerbotten 2. Läsfrämjande i Västerbotten 3. Västerbottens många språk 4. Biblioteket i samhället 5. Digital delaktighet och digital kompetens Länsbiblioteket i Västerbotten värnar de mänskliga rättigheterna och det demokratiska samtalet, i synnerhet; barns och ungas rätt till bibliotek, jämlikhet, jämställdhet, tillgänglighet, rättigheter för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner, rättigheter för de nationella minoriteterna, interkulturellt arbete samt internationalisering. 3

19 1. Litteraturutveckling i Västerbotten Bilden av Västerbotten som litterärt län, både nationellt och internationellt, har sin grund hos våra författare. Den litterära traditionen ska värnas och byggas vidare på, så att nya författarskap kan växa fram i länet. En god tillgång på regionala författare skapar goda förutsättningar för att utveckla formerna för att stimulera till läsande och skrivande. Utmaningar Det är en utmaning att etablera sig och verka som författare. I länet saknas en permanent litterär infrastruktur för skrivare och professionella författare. Den framtida västerbottniska litteraturen skapas främst av de som är barn och unga idag. De bör så småningom välkomnas in i existerande skrivargrupper, med idag hög medelålder, eller ges möjlighet att starta egna på sina villkor. Det skrivpedagogiska arbetet behöver utvecklas och testa nya former. För en rik och mångsidig västerbottnisk litteratur måste människor med olika bakgrunder, livssituationer och perspektiv ges större möjlighet att gestalta sina berättelser och kunna dela med sig av dem. Litteratur på de nationella minoritetsspråken har en svag ställning nationellt med liten utgivning och få författare. Samverkan med de nationella minoritetsgrupperna och urfolket samer behöver utökas, så att deras språk, litteratur och författare stärks och utvecklas. Vision Framtidens västerbottniska litteratur präglas av en mångfald av röster, unga som gamla, och skrivs av människor med skilda erfarenheter. Att ta steget att bli författare känns naturligt och som ett realistiskt livsval. Länsbiblioteket i Västerbotten kommer under perioden särskilt att arbeta för: Att stärka och framhålla litteraturen som konstform. Att tillskapa en funktion som litteraturutvecklare. Att synliggöra och tillgängliggöra litteratur och författare med anknytning till Västerbotten, och stödja biblioteken i att utveckla samarbete med författare. Att initiera samarbeten kring workshops, skrivarkurser, skrivarläger och metoder för ett skrivpedagogiskt arbete. 4

20 2. Läsfrämjande i Västerbotten Sedan lång tid tillbaka har länets bibliotek arbetat för att få fler människor i läsning. Det läsfrämjande arbetet har oftast riktats mot barnen och ungdomarna, med gott resultat. I det läsfrämjande uppdraget inkluderas idag också alla vuxna målgrupper, och innebär då att göra läsare av läskunniga. Utmaningar Sätten att nå läsare för biblioteken kan skifta, särskilt i en tid då läsandet i samhället inte längre ser ut som vi varit vana vid. Vi når varandra på en mängd olika sätt i ett annat slags medielandskap vilket påverkar det traditionella och välkända läsfrämjandet. Vi behöver se med nya ögon på både mål och metoder. Vision Att alla människor i Västerbotten, oavsett ålder och ursprung, är väl förtrogna med sin egen identitet som läsare. De kan ana svaren på de stora frågorna genom litteraturen, samt känna till sina egna: när läser jag, hur läser jag och varför läser jag? Länsbiblioteket i Västerbotten kommer under perioden särskilt att arbeta för: Att stötta hållbara samarbeten som gör skillnad. Att erbjuda kompetensutveckling inom både erkända och nya metoder. Att verka för en inkluderande läsning i hela länet. Att skapa och aktualisera nätverk för läsfrämjare i länet. 5

21 3. Västerbottens många språk I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter och erkända minoritetsspråk. Nationella minoriteter är judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar samt urfolket samer, och de nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romska samt samiska. Därutöver talas bland annat arabiska, ryska, tigrinska, persiska, thai, amhariska och somaliska, som år 2015 efterfrågades mest på biblioteken i länet. Utmaningar En utmaning för folkbiblioteken är att ha ett relevant och angeläget utbud, samt att arbeta med de språk som är företrädda i kommunen. Här får respektive kommun själv se över vilka aktörer som biblioteken behöver samverka med och om något språkområde ska prioriteras. Kunskap om andra människors kulturer är viktig för bibliotekspersonal att ha, för att ge bästa möjliga service. Biblioteken som mötesrum är viktiga för detta arbete. Vision Biblioteken i Västerbotten har god kvalitet på och hög tillgänglighet av medier på de språk och i de format som efterfrågas. Länsbiblioteket i Västerbotten kommer under perioden särskilt att arbeta för: Att tillhandahålla insatser för stöd till bibliotekens arbete med media, mångfald och många språk. Att tillhandahålla kompetensutveckling om media på andra språk än svenska. Att utveckla metoder för hur biblioteken kan fungera som en mötesplats för människor från olika kulturer. Att lyfta teckenspråket så att kunskapen om språket och medvetenheten om dess betydelse ökar. 6

22 4. Biblioteket i samhället Biblioteken ska verka i tiden och i lokalsamhället. I Västerbotten finns flera olika kategorier av bibliotek med sinsemellan olika huvudmannaskap. Det allmänna biblioteksväsendet ska enligt bibliotekslagens ändamålsparagraf verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Vidare ska biblioteksverksamheten främja intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Sjukhusbibliotekens uppdrag med kultur i vården bidrar till att öka och fördjupa kunskapen om kulturens hälsofrämjande betydelse i ett vidare sammanhang. Utmaningar Kommunerna organiserar sin biblioteksverksamhet väldigt olika, allt fler uppgifter och ansvarsområden tillförs biblioteken utan att resurserna utökas i samma omfattning. För att möta föränderliga behov behövs beredskap och olika kompetenser i bibliotekens verksamhet. Detta varierar mellan kommunerna beroende på bland annat storlek och geografisk placering. Kulturens hälsofrämjande insatser belyses i forskningen och behöver få en mer framträdande roll i lokalsamhället. Utmaningen för sjukhusbiblioteken är att ta plats i ett större bibliotekssammanhang. Sjukhusbibliotekens upptagningsområde sträcker sig över fyra län och patienter, anhöriga och personal, som nyttjar sjukhusbibliotekens resurser, är ofta desamma som besöker folkbiblioteken i sina hemkommuner. Biblioteken på länets sjukhus möter även biblioteks- eller läsovana. De medicinska biblioteken i Lycksele och Skellefteå är små och en utmaning är att utveckla samarbetet både med landstinget och med Umeå universitetsbibliotek. Vision Biblioteken i Västerbottens län är en demokratisk och naturlig plats för alla att besöka då en här känner sig inkluderad och får ta del av information, fakta, debatt, litteratur, samtal och kulturella yttringar. Alla människor kan nyttja bibliotekets verksamhet utifrån individuella förutsättningar. Länsbiblioteket i Västerbotten kommer under perioden särskilt att arbeta för: Att biblioteken når nya användargrupper. Att kommunledning och andra beslutsfattare får en ökad kunskap och medvetenhet om bibliotekens betydelse ur ett samhällsperspektiv. Att fördjupa samverkan med länets två landstingsägda folkhögskolebibliotek. Att sjukhusbibliotekens kulturverksamhet är en del av regionens folkhälsoarbete. 7

23 5. Digital delaktighet och digital kompetens Digital delaktighet och kompetens är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Digitaliseringen av samhället berör alla som lever i det. Biblioteken som arena för fri tillgång till information, kunskap och kultur för alla utifrån den enskildes behov har att förhålla sig till, och verka utifrån, det digitaliserade samhällets möjligheter. Deras roll för att inkludera och bidra till ökad digital delaktighet och kompetens är ytterst betydelsefull. Utmaningar Det finns ingen nationell instans med ansvar för att bistå den enskilde i digitala ärenden, vilket innebär att hjälp och svar finns på skilda håll. Många söker sig därför till biblioteket för att få hjälp. Parallellt med den pågående digitaliseringen minskar ofta den fysiska närvaron av offentliga aktörer i kommunerna vilket innebär att en digitalt delaktig befolkning är avgörande för att en digital klyfta och exkludering från viktiga samhällsfunktioner inte ska öka. Digitaliseringen vidgar möjligheterna för den enskilde att utöva sina demokratiska frioch rättigheter, samt ställer höga krav på den enskildes digitala kompetens i att förstå, värdera och hantera informationen. För att uppfylla det lagstadgade uppdraget att bidra till kunskapsförmedling och det demokratiska samhällets utveckling behöver personalen i biblioteket ha både bredd och djup i sina digitala kunskaper och förståelse för hur medielandskapet förändras och fungerar. Medicin är ett kunskapsintensivt område med ständig utveckling av nya digitala tjänster och en av medicinska bibliotekets stora utmaningar är arbetet med att öka vårdpersonalens digitala kompetens gällande tillgången till vetenskaplig evidens. Vision Västerbottens bibliotek är bäst i Sverige på att ta tillvara internets möjligheter. Biblioteken är det viktigaste digitala centret i kommunerna och det finns strukturer för att tillvarata och utveckla den kompetens som finns där, men också för att samverka med andra aktörer. Länets bibliotek spelar en central roll för invånarnas digitala delaktighet och kompetens, och därmed också för deras möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter. Länsbiblioteket i Västerbotten kommer under perioden särskilt att arbeta för: Att bidra till att skapa hållbara strukturer för samverkan kring digital delaktighet och kompetens mellan bibliotek och andra aktörer. Att synliggöra bibliotekens roll för ett digitalt delaktigt och kompetent län. Att bidra till att bibliotekspersonalens kompetens kring informationsteknik samt medie- och informationskunnighet ökar. Att skapa förutsättningar för biblioteksverksamheter i länet att ta tillvara den digitala utvecklingens möjligheter i sin verksamhet. 8

24 BILAGA 1 Vårt län några förutsättningar Länet består av femton kommuner av varierande storlek och invånarantal. Tolv av de femton kommunerna har färre än invånare. Sex av Sveriges befolkningsmässigt minsta kommuner ligger i Västerbotten. I Västerbottens län har varje kommun ett huvudbibliotek varav cirka hälften är integrerade folk- och skolbibliotek. Denna integrering är en styrka och en utmaning. I fråga om hållbara samarbeten, ökad språkutveckling, en djupare läsförståelse är skolan en viktig samarbetspartner. Till huvudbiblioteken kan vara knutet filialbibliotek, närbibliotek, utlåningsstationer och skolbibliotek. I regionen finns även tre kommunägda bokbussar; Lycksele, Skellefteå och Umeå. Den samiska bokbussen från Norge stannar även till i Storumans kommun. I dagsläget finns två interkommunala bibliotekssamarbeten i Västerbotten, V8-biblioteken och Umeåregionens bibliotekssamarbete. I flera av Västerbottens kommuner är folkbiblioteken den största kulturinstitutionen. Förutom rollen som kulturinstitution är biblioteken viktiga institutioner för demokratin genom att erbjuda fri tillgång till information och litteratur, dessutom har de en roll i den lokala infrastrukturen för det livslånga lärandet. I Västerbotten finns Umeå universitet med tillhörande universitetsbibliotek. Hit hör även Konstnärligt Campus med bibliotek knutet till universitetsbiblioteket, Forskningsarkivet, Medicinska biblioteket och UB Campus Örnsköldsvik. Vid Campus Skellefteå finns Campusbiblioteket som är ett samarbete mellan Skellefteå kommun, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet, med Skellefteå som huvudman. I anslutning till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå, som har sin huvudsakliga verksamhet förlagt till fyra orter i Sverige, finns SLU-biblioteket. Ett mindre forskningsbibliotek finns vid FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) i Umeå, vars målgrupp är de egna forskarna. I Västerbotten finns inte minst ILS Umeå (Informations- och lånecentraler i samverkan) och Sveriges Depåbibliotek. Dessa har nationellt uppdrag men lyder organisatoriskt under Umeå kommun. Västerbottens läns landsting är huvudman för två folkhögskolor med tillhörande bibliotek. Förutom de kommunalt och statligt drivna biblioteken finns bibliotek som drivs av institutioner, myndigheter och arbetsplatser. Folkbiblioteken har behov av och intresse för att samarbeta med både utbildning och bildning. Bibliotekens målgrupp finns i förskola, grundskola, gymnasium, folkhögskola, folkbildning, universitet och högskola, ofta på distans. Dessa samarbetspartners är viktiga för Länsbiblioteket i Västerbotten i utvecklingen av biblioteksverksamheten. Samspelet mellan forskningsbiblioteken och folkbiblioteken i länet är gott och vilar på mångårig erfarenhet av samverkan. 9

25 BILAGA 2 Länsbibliotekets arbetssätt och roll Länsbibliotekets arbete sker i nära samverkan med folkbiblioteken. I dialog initierar, driver och stödjer den regionala biblioteksverksamheten utvecklandet av metoder och verksamheter. Då sjukhusbiblioteken, även innefattande Kultur i vården-verksamheten och den medicinska biblioteksverksamheten, är en del av Länsbiblioteket i Västerbotten, blir dialogen med dessa bibliotek av naturliga skäl delvis av en annan karaktär. Här kan vi gemensamt ta väl förankrade beslut om hur verksamheten ska utvecklas, utifrån denna regionala biblioteksplan. Länsbiblioteket i Västerbotten arbetar handledande och processinriktat, vilket även innebär att stimulera till reflektion och lärande. Vi ska aktivt söka, skapa och förmedla nya kunskaper samt pröva nya metoder för att stärka personalens kompetens och utveckla den professionella självkänslan. På så sätt stärker vi också biblioteken som sådana, så att dessa får en tydligare och mer central roll i sina respektive kommuner och i de sammanhang de finns och fullt ut kan verka enligt Bibliotekslagens intentioner. Vi vill se bibliotek som med Länsbiblioteket i Västerbottens stöd i ryggen önskar och vågar pröva formerna för och innehållet i sin verksamhet, i nära samverkan med andra aktörer. Vi vill verka för att bibliotek och bibliotekspersonal ska känna tillförsikt och trygghet i sin samhällsroll respektive yrkesroll och att de därigenom förmår sticka ut och ta aktiv del i samhällsdebatten och kulturlivet, bibliotek som dagligen strävar efter att inbegripa alla i dessa demokratiska samtal och processer. Länsbibliotekets verksamhet ska i samverkan med övriga regionala biblioteksverksamheter, nätverk för sjukhusbibliotek/medicinska bibliotek och Kultur i vården, Kulturrådet, högskole- och universitetsbibliotek och Kungliga biblioteket leda den nationella biblioteksutvecklingen för folkbibliotek och sjukhusbibliotek samt vara en länk till aktuell forskning. Den regionala biblioteksverksamheten ska också vara en kontaktyta till civilsamhället, andra verksamheter och myndigheter. I verksamheten ryms även internationella utblickar och en kompetent och generös omvärldsbevakning. Vårt strategiska arbete kräver en flexibel och ständigt kompetensutvecklande personal. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering utifrån ett användarperspektiv är viktiga delar i arbetet. Denna regionala biblioteksplan kommer att kompletteras med en årlig verksamhetsplan, där våra tydligt mätbara aktiviteter för att nå planens konkreta mål kommer att återfinnas. 10

26 BILAGA 3 Två styrdokument en jämförelse Bibliotekslagen (2013:81) är styrande och uppfordrande för Länsbibliotekets verksamhet och denna plan. Flera paragrafer i den sammanfaller delvis med de mål och skrivningar som finns i Västerbotten läns kulturplan Även andra styrdokument är viktiga för verksamheten (se förteckning sidan x). Ett av Region Västerbottens fyra kulturpolitiska mål för perioden är att främja utvecklingen av en tillgänglig och jämlik kulturell infrastruktur i regionen. Bibliotekslagen säger i 2 att det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, och även att det ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturellverksamhet i övrigt. Inte minst säger denna paragraf att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Bibliotekslagen säger vidare i 4 att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning. I 5 står att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, och i 7 att folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Kulturplanen har som ett av sina mål att främja barn och ungas delaktighet och inflytande i utvecklingen av kulturlivet. I 8 Bibliotekslagen slås fast att folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Länsbibliotekets uppdrag att utöver att driva regional biblioteksverksamhet även driva läs- och litteraturfrämjande verksamhet har getts stor utrymme i denna regionala biblioteksplan. Ett ytterligare mål i Västerbottens läns kulturplan är att främja förbättrade villkor för professionella kulturskapare och ett utbud som kännetecknas av kvalitet, mångfald och förnyelse, vilket med nödvändighet måste anses innefatta villkoren för att kunna verka som författare i länet. Vi ser att goda villkor för och uppmärksamhet av västerbottniska författare, under utveckling eller fullt verksamma, ger ökade möjligheter till ett lyckosamt läsfrämjande arbete och ett ökat intresse för litteratur, vilket avspeglas i två de fem utvecklingsområden för den regionala biblioteksverksamheten som denna plan innefattar. Vi ser också det otvetydiga sambandet mellan läsintresse och läskunnighet och bibliotekens möjligheter att enligt 2 i Bibliotekslagen kunna verka för det demokratiska samhällets utveckling. 11

27 1 Regional biblioteksplan för Västerbottens län INLEDNING Regional biblioteksverksamhet Länsbiblioteket i Västerbotten är en del av Region Västerbotten, ingår i samverkansmodellen och har i uppdrag att driva regional biblioteksverksamhet inklusive läs- och litteraturfrämjande verksamhet. Fo religgande Regional biblioteksplan fo r Va sterbottens la n har utarbetats av La nsbiblioteket i Va sterbotten och antogs av Fo rbundsfullma ktige 2016-XX-XX. Den regionala biblioteksplanen utgo r ett komplement till Va sterbottens la ns kulturplan , och ska inte minst visa på hur La nsbiblioteket i Va sterbotten ska uppfylla kraven i paragraf 11 i Bibliotekslagen (2013:801): Varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbeten, verksamhetsutveckling och kvalitet na r det ga ller de folkbibliotek som a r verksamma i la net. Länsbiblioteket i Västerbotten har även ett regionalt uppdrag att svara för biblioteksverksamheten vid länets samtliga sjukhus vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå genom Alva kultur och vid sjukhusen i Skellefteå och Lycksele. Här bedrivs även Kultur i vården (KIV) - Region Västerbottens Kultur i vården-arbete, samordnat av Alva kultur. På sjukhusbiblioteken i Lycksele och Skellefteå är medicinsk biblioteksverksamhet en integrerad del av verksamheten, i vilken även ingår att ansvara för hela landstingets e- bibliotek. Syfte Det o vergripande syftet med Regional biblioteksplan a r att den ska anva ndas som ett vägledande måldokument i Länsbiblioteket i Västerbottens och Region Västerbottens arbete med regional biblioteksutveckling. Den ska vara ett sto d fo r att prioritera, planera och genomföra utvecklingsinsatser för, hos och tillsammans med länets kommunbibliotek, sjukhusbibliotek och Kultur i vården-verksamhet. Planen ska också tydliggöra bibliotekens betydelse och roll for demokrati, lärande, information samt kulturell och regional utveckling i Va sterbottens la n. Vårt län några förutsättningar Västerbottens län har genom sitt geografiska läge och sin historiska utveckling en kulturmiljöprofil som främst baseras på det samiska landskapet, skogens och vattendragens kulturarv, jordbrukets historia samt kustanknutna näringar. Länet består av femton kommuner av varierande storlek och invånarantal. Tolv av de femton kommunerna har färre än invånare. Sex av Sveriges befolkningsmässigt minsta kommuner ligger i Västerbotten. Region Västerbotten Box 443, V.Norrlandsgatan 13, Umeå Organisationsnummer: Tel: , fax E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Webbplats: 1

28 2 I Västerbottens län har varje kommun ett huvudbibliotek varav cirka hälften är integrerade folk- och skolbibliotek. Denna integrering är en styrka och en utmaning. I fråga om hållbara samarbeten, ökad språkutveckling, en djupare läsförståelse är skolan en viktig samarbetspartner. Till huvudbiblioteken kan vara knutet filialbibliotek, närbibliotek, utlåningsstationer och skolbibliotek. I regionen finns även tre kommunägda bokbussar; Lycksele, Skellefteå och Umeå. Den samiska bokbussen från Norge stannar även till i Storumans kommun. I dagsläget finns två interkommunala bibliotekssamarbeten i Västerbotten, V8 Biblioteken och Umeåregionens bibliotekssamarbete. I flera av Västerbottens kommuner är folkbiblioteken den största kulturinstitutionen. Förutom rollen som kulturinstitution är biblioteken viktiga institutioner för demokratin genom att erbjuda fri tillgång till information och litteratur, dessutom har de en roll i den lokala infrastrukturen för det livslånga lärandet. I Va sterbotten finns Umeå universitet med tillho rande universitetsbibliotek. Hit ho r även Konstnärligt Campus med bibliotek knutet till universitetsbiblioteket, Forskningsarkivet, Medicinska biblioteket och UB Campus O rnsko ldsvik. Vid Campus Skellefteå finns Campusbiblioteket som är ett samarbete mellan Skellefteå kommun, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet, med Skellefteå som huvudman. I anslutning till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå, som har sin huvudsakliga verksamhet förlagt till fyra orter i Sverige, finns SLU-biblioteket. Ett mindre forskningsbibliotek finns vid FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) i Umeå, vars målgrupp är de egna forskarna. I Västerbotten finns inte minst ILS Umeå (Informations- och lånecentraler i samverkan) och Sveriges Depåbibliotek. Dessa har nationellt uppdrag men lyder organisatoriskt under Umeå kommun. Västerbottens läns landsting är huvudman för två folkhögskolor med tillhörande bibliotek. Förutom de kommunalt och statligt drivna biblioteken finns bibliotek som drivs av institutioner, myndigheter och arbetsplatser. Utgångspunkter för Regional biblioteksplan Länsbiblioteket arbetar i nära samverkan med kommunbiblioteken med avsikt att stödja och utveckla deras arbete. Länets tre sjukhusbibliotek, inklusive Alva kultur, drivs av Länsbiblioteket i Västerbotten. Länsbiblioteket driver också två medicinska bibliotek, som en del av sjukhusbiblioteken i Lycksele och Skellefteå, samt ansvarar för medicinsk vetenskaplig digital information till landstinget inklusive verksamheter som har vårdavtal med landstinget. Utvecklingsområden I arbetet med att ta fram en regional biblioteksplan för har vi utgått från de utvecklingsområden som Länsbiblioteket i Västerbotten har formulerat i Västerbottens läns kulturplan Dessa är: Region Västerbotten Box 443, V.Norrlandsgatan 13, Umeå Organisationsnummer: Tel: , fax E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Webbplats: 2

29 3 Främja och utveckla strukturer för fler författarskap från länet samt verka för en funktion som länsövergripande litteraturutvecklare Stärka biblioteken som viktig medaktör och utvecklare av läsfrämjande arbetssätt Främja litteratur på samiska språk och övriga minoritetsspråk Synliggöra och utveckla biblioteksverksamhetens roll i lokalsamhället Initiera och stötta insatser för ökad digital delaktighet och digital kompetens i länet Prioriterade utvecklingsområden för Kultur i vården under perioden enligt Västerbotten läns kulturplan är: Öka tillgång och tillgänglighet till litteratur på andra språk än svenska, särskilt lyfta den norrländska och samiska kulturen och litteraturen vid sjukhusbiblioteken Utveckla ett läsfrämjande arbete inom sjukhusbiblioteken Vidareutveckla kultur i vårdens nätverk, regional, nationellt och internationellt Öka och fördjupa kunskapen om kulturens hälsofrämjande betydelse Utmaningar Med utgångspunkt från ovanstående utvecklingsområden har vi fört en dialog med kommunbiblioteken och med sjukhusbiblioteken om vilka utmaningar de anser sig står inför de närmaste fyra åren. Med utmaningar menar vi här att biblioteken hela tiden måste vara beredda att anpassa och utveckla sin verksamhet i förhållande till förändringar i samhället och vad biblioteks användare kräver av dem. Men samtidigt måste biblioteken vara ståndaktiga, då det är det demokratiska samhällets principer och det demokratiska samtalet som utgör grunden för verksamheten. Vi beskriver i denna regionala biblioteksplan dessa utmaningar, ger en bakgrund till dem och anger mål för hur vi tillsammans Länsbiblioteket i Västerbotten, kommunbiblioteken, sjukhusbiblioteken och Kultur i vården-verksamheten - ska bemöta dem genom biblioteksutveckling. Horisontella frågor I föreliggande plan har vi satt utmaningarna i relation till övergripande och horisontella perspektiv. Länsbiblioteket i Västerbotten tar i sitt arbete med biblioteksutveckling i regionen fasta på och värnar om de demokratiska rättigheterna och det demokratiska samtalet barns och ungas rätt till bibliotek jämlikhet jämställdhet tillgänglighet rättigheterna för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner (hbtq) rättigheterna för de nationella minoriteterna mångkultur och interkulturellt arbete internationalisering Region Västerbotten Box 443, V.Norrlandsgatan 13, Umeå Organisationsnummer: Tel: , fax E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Webbplats: 3

30 4 Dessa rättigheter och synsätt betraktas som alltid närvarande och angelägna. Sjukhusbiblioteken/Kultur i vården Utmaningarna i sjukhusbibliotekens verksamheter överensstämmer i mycket med kommunbibliotekens, och kan till stora delar bemötas i samarbete med dem, men kan också i viss mån också vara särskiljande, vilket denna plan visar på. I fråga om Kultur i vården och därmed sambandet mellan kultur och hälsa har sjukhusbiblioteken en unik kompetens, som kommunbiblioteken kan lära av. Kultur i vården/sjukhusbiblioteken arbetar med alla konstformer och workshops såsom teater, musik, konst, dans och slöjd samt läsfrämjande verksamhet genom till exempel läsecirklar, berättande och författarbesök. Två styrdokument en jämförelse Bibliotekslagen (2013:81) är styrande och uppfordrande för Länsbibliotekets verksamhet och denna plan. Flera paragrafer i den sammanfaller delvis med de mål och skrivningar som finns i Va sterbotten la ns kulturplan Även andra styrdokument är viktiga för verksamheten (se förteckning sidan x). Ett av Region Västerbottens fyra kulturpolitiska mål för perioden a r att främja utvecklingen av en tillgänglig och jämlik kulturell infrastruktur i regionen. Bibliotekslagen säger i 2 att det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, och a ven att det ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturellverksamhet i övrigt. Inte minst säger denna paragraf att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Bibliotekslagen säger vidare i 4 att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning. I 5 står att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, och i 7 att folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Kulturplanen har som ett av sina mål att främja barn och ungas delaktighet och inflytande i utvecklingen av kulturlivet. I 8 Bibliotekslagen slås fast att folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Länsbibliotekets uppdrag att utöver att driva regional biblioteksverksamhet även driva läs- och litteraturfrämjande verksamhet har getts stor utrymme i denna regionala biblioteksplan. Ett ytterligare mål i Va sterbottens la ns kulturplan a r att främja förbättrade villkor för professionella kulturskapare och ett utbud som kännetecknas av kvalitet, mångfald och fo rnyelse, vilket med no dva ndighet måste anses innefatta villkoren fo r att kunna verka som författare i länet. Vi ser att goda villkor för och uppmärksamhet av västerbottniska författare, under utveckling eller fullt verksamma, ger ökade möjligheter till ett lyckosamt läsfrämjande arbete och ett Region Västerbotten Box 443, V.Norrlandsgatan 13, Umeå Organisationsnummer: Tel: , fax E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Webbplats: 4

31 5 ökat intresse för litteratur, vilket avspeglas i två de fem utvecklingsområden för den regionala biblioteksverksamheten som denna plan innefattar. Vi ser också det otvetydiga sambandet mellan läsintresse och läskunnighet och bibliotekens möjligheter att enligt 2 i Bibliotekslagen kunna verka för det demokratiska samhällets utveckling. Länsbibliotekets arbetssätt och roll Länsbibliotekets arbete sker i nära samverkan med folkbiblioteken. I dialog initierar, driver och stödjer den regionala biblioteksverksamheten utvecklandet av metoder och verksamheter. Då sjukhusbiblioteken, även innefattande Kultur i vården-verksamheten och den medicinska biblioteksverksamheten, är en del av Länsbiblioteket i Västerbotten, blir dialogen med dessa bibliotek av naturliga skäl delvis av en annan karaktär. Här kan vi gemensamt ta väl förankrade beslut om hur verksamheten ska utvecklas, utifrån denna regionala biblioteksplan. Länsbiblioteket i Västerbotten arbetar handledande och processinriktat, vilket även inneba r att stimulera till reflektion och la rande. Vi ska aktivt so ka, skapa och fo rmedla nya kunskaper samt pro va nya metoder fo r att sta rka personalens kompetens och utveckla den professionella självkänslan. På så sätt stärker vi också biblioteken som sådana, så att dessa får en tydligare och mer central roll i sina respektive kommuner och i de sammanhang de finns och fullt ut kan verka enligt Bibliotekslagens intentioner. Vi vill se bibliotek som med Länsbiblioteket i Västerbottens stöd i ryggen önskar och vågar pröva formerna för och innehållet i sin verksamhet, i nära samverkan med andra aktörer. Vi vill verka för att bibliotek och bibliotekspersonal ska känna tillförsikt och trygghet i sin samhällsroll respektive yrkesroll och att de da rigenom fo rmår sticka ut och ta aktiv del i samhällsdebatten och kulturlivet, bibliotek som dagligen strävar efter att inbegripa alla i dessa demokratiska samtal och processer. Länsbibliotekets verksamhet ska i samverkan med övriga regionala biblioteksverksamheter, na tverk fo r sjukhusbibliotek/medicinska bibliotek och Kultur i vården, Kulturrådet, ho gskoleoch universitetsbibliotek och Kungliga biblioteket leda den nationella biblioteksutvecklingen för folkbibliotek och sjukhusbibliotek samt vara en la nk till aktuell forskning. Den regionala biblioteksverksamheten ska också vara en kontaktyta till civilsamha llet, andra verksamheter och myndigheter. I verksamheten ryms a ven internationella utblickar och en kompetent och genero s omva rldsbevakning. Vårt strategiska arbete kräver en flexibel och ständigt kompetensutvecklande personal. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering utifrån ett användarperspektiv är viktiga delar i arbetet. Denna regionala biblioteksplan kommer att komplettas med en årlig verksamhetsplan, där våra tydligt mätbara aktiviteter för att nå planens konkreta mål kommer att återfinnas. Region Västerbotten Box 443, V.Norrlandsgatan 13, Umeå Organisationsnummer: Tel: , fax E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Webbplats: 5

32 6 UTVECKLINGSOMRÅDEN Bakgrunder, utmaningar, visioner och mål Litteraturutveckling i Västerbotten Sedan första januari 2015 är litteratur- och läsfrämjande ett nytt uppdrag inom Kultursamverkansmodellen. Länsbiblioteket i Västerbotten bedriver sedan 2013 med stöd av Kulturrådet och region Va sterbotten det treåriga utvecklingsprojektet Det littera ra Va sterbotten (DLV), som har som huvudsaklig målgrupp etablerade och blivande författare i Västerbotten. Projektmålet är att Utveckla Va sterbottens littera ra infrastruktur så att det blir la ttare att bli och vara fo rfattare i Va sterbotten och da rmed sta rka litteraturen som konstform. Projektet avslutas Bilden av Va sterbotten som littera rt la n, både nationellt och internationellt, har sin grund hos våra stora fo rfattare. Den littera ra traditionen i Va sterbotten vilar på tunga namn. Det a r en tradition att värna men framförallt bygga vidare på så att nya fo rfattarskap kan va xa fram i Va sterbotten. Den va sterbottniska litteraturen och periferins sa rskilda fo rutsa ttningar fo r littera rt skapande har uppma rksammats på olika sa tt, bland annat genom den forskning och utbildning som bedrivs vid Umeå universitet. Utmaningar: Villkoren för att kunna verka som författare i Västerbotten är inte tillräckligt bra. Varken etablerade, nya och blivande författare får det stöd från regionen som de är i behov av, och får inte i tillräcklig grad veta att de är viktiga och att deras arbete har ett värde. Biblioteken i regionen kan behöva bli än mer aktiva när det gäller att bjuda in regionala författare och skrivare i olika, oväntade och nya sammanhang. Nya former för samarbetet mellan biblioteken kring författarbesök, och samarbetet mellan bibliotek och författare, är viktiga att utveckla. Den framtida västerbottniska litteraturen skapas främst av de som är barn och unga idag. Dessa kan dock ha svårt att finna mötesplatser fysiska och på nätet där de kan träffa likasinnade. Utbudet av skrivarkurser och skrivarläger är litet. Bibliotek och studieförbund har ofta svårt att nå målgruppen, och behöver finna nya vägar och metoder för det. Medelåldern i existerande skrivargrupper är hög. Hur kan biblioteken stärka den yngre generationens engagemang, och skapa lust i att delta i både traditionellt skapande och att undersöka nya mediers möjligheter? Bibliotekssamverkan med de nationella minoritetsgrupperna och urbefolkningen samer behöver utökas, så att deras språk, litteratur och författare stärks och utvecklas. Biblioteken behöver också nå de nya svenskarna - invandrare och flyktingar - och i samarbete med bland annat studieförbund bidra till att ge dem möjlighet att gestalta sina berättelser och kunna dela med sig av dem. Region Västerbotten Box 443, V.Norrlandsgatan 13, Umeå Organisationsnummer: Tel: , fax E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Webbplats: 6

33 7 För att en rik och mångsidig västerbottnisk litteratur ska skapas måste människor med olika bakgrunder, livssituationer, perspektiv och kön, könsidentitet eller sexuell läggning ges större möjlighet att komma till tals och få inse att deras berättelser efterfrågas. Vision Framtidens västerbottniska litteratur präglas av en mångfald av röster, unga som gamla, och skrivs av människor med vitt skilda erfarenheter. Att ta steget att bli författare känns för många naturligt och som ett realistiskt livsval, vilket gör att antalet författare i länet mer än fördubblas. Länsbiblioteket i Västerbotten kommer under perioden särskilt arbeta för: Att stärka och framhålla litteraturen som konstform. Att tillskapa en funktion som litteraturutvecklare, i ett regionalt resurscentrum där en mångfald av konstformer beaktas. Att öka kunskapen och kännedomen om litteratur och författare med anknytning till Västerbotten, och stödja biblioteken i deras arbete med detta och i samordning av författarbesök och ett bredare och utvecklat samarbete med författare. Att initiera att biblioteken i samarbete med studieförbund och andra organisationer arbetar med workshops, skrivarkurser och skrivarläger för barn och ungdomar, och ett brett utbud av målgrupper i övrigt. Att bistå biblioteken med att utveckla metoder och finna resurser och samarbeten, bland annat genom projekt, för ett aktivt skrivpedagogiskt arbete. Att erbjuda bibliotekspersonalen kompetensutveckling för att kunna nyttja nya digitala möjligheter för att fler, oberoende av avstånd, ska kunna ta del av ett större utbud av kurser, sammankomster och seminarier, etc. Läsfrämjande i Västerbotten Sedan lång tid tillbaka har det i länets bibliotek funnits ett starkt kall, i enlighet med uppdraget, att få fler människor i läsning. Detta läsfrämjande arbete har oftast riktats mot barnen och ungdomarna, med gott resultat. Med det läsfrämjande uppdraget inkluderas idag också alla vuxna målgrupper, och innebär då att göra läsare av läskunniga. Det läsfrämjande arbetet kan öppna nya vägar till berättelser för den som inte läser. Dessa vägar är utan hinder och hjälper läsaren att finna en identitet inom litteraturen oavsett form, men utmanar samtidigt: läsaren ska alltid ha chans att bredda sin läsning, ta del av olika slags litterära uttryck, på länets alla språk och under läsarens hela livstid, i hälsa och ohälsa. Människor idag behöver också flera slags läskompetenser som alla syftar till att stärka de kunnigheter en människa behöver i det demokratiska samhället. Dessa kunnigheter kan handla om en digital läsförståelse men också om en djupläsning av en större textmängd, och hjälper oss att både hantera och förstå vår omvärld. Medievardagen har förändrats för ung som gammal och det är bibliotekens ansvar att fortsatt möta medborgare i de nya lär- och påverkansmiljöerna. Region Västerbotten Box 443, V.Norrlandsgatan 13, Umeå Organisationsnummer: Tel: , fax E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Webbplats: 7

34 8 Utmaningar Sätten att nå nya läsare för biblioteken kan skifta - särskilt i en tid då läsandet i samhället inte längre ser ut som vi varit vana vid. Dessutom når vi varandra på en mängd olika sätt i en ny medievardag, i ett annat slags medielandskap. Det har blivit relevant att granska vedertagna sätt att arbeta läsfrämjande och ta med oss sådant som fungerat bra tidigare - men också tid att hitta nya vägar att påverka attityder, intresse och motivation för läsningens varande i allas våra liv. Biblioteken kan da rigenom nå nya men a ven fo rlorade la sare och da rmed sta rka sin demokratiska ställning i samhället. Det är av vikt för biblioteken att kunna se att de läsfrämjande satsningarna gör skillnad och hur de gör det. Därför behöver vi se med nya ögon på både mål och metoder. Vision Att alla människor i Västerbotten, oavsett ålder och ursprung, är väl förtrogna med sin egen identitet som läsare. De kan ana svaren på de stora frågorna genom litteraturen, samt vara förtrogna med sina egna: när läser jag, hur läser jag och varför läser jag? Länsbiblioteket i Västerbotten kommer under perioden särskilt arbeta för: Att stötta i att skapa hållbara samarbeten som verkligen gör skillnad - det är viktigt att nå fler med ett viktigt budskap under en längre tidsrymd, och inte enbart under en begränsad tid. Att erbjuda kompetensutveckling inom inte bara erkända metoder till olika slags läsfrämjande arbetssätt, utan också visa på andra ingångar till litteratur och berättelser, i syfte att göra länets invånare till engagerade läsare. Att verka för en inkluderande läsning i hela länet, med särskilt fokus på normkritik och mänskliga rättigheter. Det kan bli särskilt viktigt att jobba tydligare mot vissa målgrupper - och med allt från läsande förebilder till att få bli en del av sitt eget modersmål igen. Att skapa/aktualisera nätverk för läsfrämjare i länet, med fokus på bibliotekens arbete med det breda läsfrämjande uppdraget gentemot alla målgrupper i samhället. Detta nätverk ska syfta till att gemensamt inspirera och stötta, omvärldsbevaka samt lära av varandra. Västerbottens många språk I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter och erkända minoritetsspråk. Nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar och de nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska. Samerna är dessutom ett urfolk. Det är angeläget att stärka förutsättningarna för ett eget språk och satsa på kulturoch litteratur på minoritetsspråk samt andra språk. Västerbotten ingår i förvaltningsområdena för finska och samiska. I det samiska förvaltningsområdet ingår kommunerna Dorotea, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Umeå och Vilhelmina samt Västerbottens läns landsting. I det finska förvaltningsområdet ingår Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. I länet finns de fem officiella minoritetsspråken och samiskan som också är ett urspråk. Därutöver talas bland annat arabiska, ryska, tigrinska, persiska, thai, amhariska och somaliska, som i dagsläget är de språk som efterfrågas mest på biblioteken i länet. Teckenspråket är inte officiellt minoritetsspråk men är angeläget att lyfta. Region Västerbotten Box 443, V.Norrlandsgatan 13, Umeå Organisationsnummer: Tel: , fax E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Webbplats: 8

35 9 I Västerbotten talas en mängd olika språk. Det är bland annat arbetskraftsinvandring, studenter från hela världen och mångårigt flyktingmottagande som bidragit till denna mångfald. Utmaningar Biblioteken har ett relativt gott grundbestånd av litteratur och media på de språk som efterfrågas. En utmaning för folkbiblioteken är att inget språk får slå ut något annat samt att ha bredden att arbeta med de språk som är företrädda i kommunen. Här får respektive kommun själv se över vilka aktörer som biblioteken behöver samverka med och om något språkområde ska prioriteras. Kunskap om andra människors kulturer är viktigt för bibliotekspersonal att ha, för att ge bästa möjliga service. Biblioteket som mötesrum är viktiga för detta arbete. Hösten 2015 kom extra många flyktingar till länet. Vision Biblioteken i Västerbotten har god kvalitet och hög tillgänglighet av medier på de språk och i de format som efterfrågas. Länsbiblioteket i Västerbotten kommer under perioden särskilt arbeta för: Att tillhandahålla insatser för stöd till bibliotekens arbete och synliggörande med media, mångfald och många språk. Att regelbundet tillhandahålla kompetensutveckling om media på andra språk än svenska. Att utveckla metoder för hur biblioteken kan fungera som en mötesplats för människor från olika kulturer. Att lyfta teckenspråket så att kunskapen om språket och medvetenheten om dess betydelse ökar. Biblioteket i samhället I Västerbotten finns som tidigare framkommit flera olika kategorier av bibliotek med sinsemellan olika huvudmannaskap. Ur ett användarperspektiv spelar inte bibliotekets huvudmannaskap någon roll. En medborgare väljer vilken kategori av bibliotek han eller hon använder utifrån det aktuella behovet. Folkbiblioteken har behov av och intresse för att samarbeta med både utbildning och bildning. Bibliotekens målgrupp finns i förskola/grundskola, folkhögskolor, folkbildningen, universitet och högskolor, ofta på distans. Dessa samarbetspartners är viktiga för Länsbiblioteket i Västerbotten i utvecklandet av biblioteksverksamheten. Samspelet mellan forskningsbiblioteken och folkbiblioteken i länet är gott och vilar på mångårig erfarenhet av samverkan. Även när det kommer till kommunernas demografiska utmaning och arbetsmarknadsutbud är biblioteksverksamheten angelägen. Länet är ett företagstätt län och många människor startar eget. Samtidigt finns flera internationellt stora företag, t ex gruvindustrin, där anställda med mycket hög specialkompetens flygs in från jordens alla hörn under en period, anställda som Region Västerbotten Box 443, V.Norrlandsgatan 13, Umeå Organisationsnummer: Tel: , fax E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Webbplats: 9

36 10 även de nyttjar bibliotekens tjänster. Via bibliotekens utbud av information och material kan personer slussas vidare till att bli egna företagare och/eller stärka kommunens företagsklimat. Biblioteken förväntas ha beredskap och kompetens för att ge service utifrån olika behov, även till den som på det lilla biblioteket söker mycket avancerad information och facklitteratur, ibland av vetenskaplig natur. Kulturens hälsobefrämjande insatser belyses i forskningen och behöver få en mer framträdande roll i lokalsamhället. Med sitt regionsjukhus och lasaretten i Lycksele och Skellefteå är landstinget en av länets största arbetsgivare. De medicinska biblioteken i Lycksele och Skellefteå ger landstingspersonalen tillgång till vetenskaplig e-media och vid respektive bibliotek även tryckt facklitteratur för kompetensutveckling och vidareutbildning. Biblioteken bidrar till en över länet jämlik och evidensbaserad vård. Den kunskap och det nätverk som har byggts upp kring litteratur om Sorg och omsorg och Barn som anhörig kan med fördel användas som inspiration inom andra områden. Sjukhusbibliotekens uppdrag med kultur i vården kan också bidra till att öka och fördjupa kunskapen om kulturens hälsofrämjande betydelse i ett vidare sammanhang. Utmaningar Kommunerna organiserar sin biblioteksverksamhet väldigt olika samtidigt som fler och fler uppgifter läggs på biblioteken men resurserna utökas inte i samma omfattning. Förutom ansvar för biblioteksverksamhet och allmänkultur har några folkbibliotek också ansvar för turistbyrån, musikskolan och diarium. Detta kan leda till att biblioteken in facto har svårt att följa bibliotekslagen. Utmaningarna är självklart olika mellan kommunerna beroende på bland annat storlek och geografisk placering. Biblioteken är och ska verka i tiden och i lokalsamhället. De ska aktivt söka samarbeten och samverka med omgivningen för att kunna belysa och tillgängliggöra olika samhällsfrågor och vara den demokratiska plats som står i lagen. För att möta de behov som finns behövs en beredskap och insikt i normkritik, åsiktsfrihet och demokrati. I verksamheten kan professioner som t ex pedagoger tillföra ett mervärde, vilket görs i de större kommunerna men är svårare att genomföra i de mindre. Utmaningen för sjukhusbiblioteken är att ta plats i ett större bibliotekssammanhang. Sjukhusbibliotekens upptagningsområde sträcker sig över fyra län och de patienter och anhöriga och även personal, som nyttjar sjukhusbibliotekens resurser, är ofta desamma som besöker folkbiblioteken i sina hemkommuner. På länets sjukhus kommer dessutom patienter, anhöriga och personal som är biblioteks- eller läsovana i kontakt med sjukhusbibliotekens verksamhet. De medicinska biblioteken i Lycksele och Skellefteå är små och en utmaning är att utveckla samarbetet både med landstinget och med Umeå universitetsbibliotek för att möta de nya krav som utvecklingen ställer tekniskt, organisatoriskt och ekonomiskt. Andelen sjukvårdspersonal som är kommunanställd har ökat, och ett samarbete med kommunbiblioteken i länet skulle kunna behövas för att möta de behov av information som finns inom kommunal vård och omsorg. Region Västerbotten Box 443, V.Norrlandsgatan 13, Umeå Organisationsnummer: Tel: , fax E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Webbplats:

37 11 Vision Biblioteken i Västerbottens län är en demokratisk och naturlig plats för alla att besöka då en här känner sig inkluderad och får ta del av information, fakta, debatt, litteratur, samtal och kulturella yttringar. Alla människor kan nyttja bibliotekets verksamhet utifrån individuella förutsättningar. Länsbiblioteket i Västerbotten kommer under perioden särskilt arbeta för: Att biblioteken når nya besöks- och användargrupper. Att kommunledning och beslutsfattare ökar sin kunskap och medvetenhet om bibliotekens potential, och de möjligheter biblioteken har att ytterligare bidra till samhällsutvecklingen om de ges tillräcklig med resurser. Att erbjuda och initiera kompetensutveckling för att stärka och utveckla bibliotekens roll i lokalsamhället. Att samtal om bibliotekens s.k. kärnverksamhet inte tystnar utan hörs och märks. Att biblioteken har ett utrymme till egen profilering och specialkompetens. Att fördjupa samverkan med länets två landstingsägda folkhögskolebibliotek. Att det finns plattformar som underlättar samarbeten och erfarenhetsutbyte. Att biblioteken och dess kultur är en del av regionens folkhälsoarbete. Digital delaktighet och digital kompetens Digital delaktighet och kompetens är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Digitaliseringen av samhället berör alla som lever i det, utvecklingen har gått fort och gör det fortfarande. Den ställer krav på den enskildes delaktighet och kompetens, för att ta del av information, påverka, delta i samhällsdebatt och dialog. Digital delaktighet handlar om att kunna och vilja ta del av och använda de digitala tjänster som samhället allt oftare erbjuder och kräver. Den digitala delaktigheten i Sverige har ökat senaste åren, idag är det framförallt personer över 65 år som inte känner sig delaktiga i informationssamhället (Svenskarna och internet 2015). Digitaliseringen har förstås i grunden förändrat hur information skapas, sprids och används. Utvecklingen har stor potential att vidga möjligheterna för den enskilde att utöva sina demokratiska fri- och rättigheter, men den ställer höga krav på den enskildes digitala kompetens i att förstå, värdera och hantera informationen. Biblioteken som arena för fri tillgång till information, kunskap och kultur för alla utifrån den enskildes behov har att förhålla sig till, och verka utifrån, det digitaliserade samhällets möjligheter. Men deras roll för att också inkludera och bidra till ökad digital delaktighet och kompetens är ytterst betydelsefull. Region Västerbotten Box 443, V.Norrlandsgatan 13, Umeå Organisationsnummer: Tel: , fax E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Webbplats:

38 12 Utmaningar Det finns ingen nationell instans med ansvar för att bistå den enskilde i digitala ärenden, vilket innebär att hjälp och svar finns på skilda håll. Många söker sig därför, av naturliga skäl, till biblioteket för att få hjälp med stort som smått. Detta ställer höga krav såväl på bibliotekens utrustning som personalens kompetens. För att på bästa sätt uppfylla det lagstadgade uppdraget att bidra till kunskapsförmedling och det demokratiska samhällets utveckling behöver personalen i biblioteket ha både bredd och djup i sina digitala kunskaper och förståelse för hur medielandskapet förändras och fungerar. Ett massivt informationsflöde, från allt fler medieproducenter och genom allt fler kanaler kräver kunskap och kompetens i att navigera men också för att förstå vad som händer och på vems villkor det sker. Brister den digitala kompetensen är risken stor att informations- och kunskapsklyftorna ökar vilket är ett hot mot ett demokratiskt samhälle. Västerbottens län, med en åldrande befolkning och mycket glesbygd innebär också utmaningar för den digitala delaktigheten i länet. Västerbotten är ett län med en väl utbyggd IT-infrastruktur, men statistik kring användande av internet visar, framför allt bland äldre, att det inte räcker med tillgång för att internet ska bli användbart. Bristande kunskaper, ovilja att lära sig ny teknik samt ointresse begränsar därför spridningen och användandet av internet i Sverige. Parallellt med den pågående digitaliseringen minskar ofta den fysiska närvaron av offentliga aktörer i kommunerna vilket bidrar till att den digitala klyftan växer och utanförskapet förstärks hela tiden för dem som står helt eller delvis utanför. Landstingets e-bibliotek (som innehåller e-tidskrifter, databaser och kliniska kunskapsstöd) är tillgängligt för all landstingspersonal från Tärnaby till Norrlands universitetssjukhus. Medicin är ett kunskapsintensivt område med ständig utveckling av nya digitala tjänster och en av medicinska bibliotekets stora utmaningar är arbetet med att öka vårdpersonalens digitala kompetens gällande tillgången till vetenskaplig evidens. Vision Västerbotten är bäst i Sverige på att ta tillvara internets möjligheter. Biblioteken är de viktigaste digitala centret i kommunerna och det finns strukturer för att tillvarata och utveckla den kompetens som finns där, men också för att samverka med andra aktörer. Länets bibliotek spelar en central roll för invånarnas digitala delaktighet och kompetens, och därmed också för deras möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter. Länsbiblioteket i Västerbotten kommer under perioden särskilt arbeta för: Att bidra till att skapa hållbara strukturer för samverkan kring digital delaktighet och kompetens mellan bibliotek och andra aktörer. Att synliggöra bibliotekens roll för en digitalt delaktig och kompetent region. Att bidra till att bibliotekspersonalens kompetens kring informationsteknik samt medie- och informationskunnighet ökar. Att skapa förutsättningar för biblioteksverksamheter i länet att ta tillvara den digitala utvecklingens möjligheter i sin verksamhet. Att bistå biblioteken i att ta fram digitala strategier/handlingsplaner. Region Västerbotten Box 443, V.Norrlandsgatan 13, Umeå Organisationsnummer: Tel: , fax E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Webbplats:

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91 Medlemsavgifter/anslag Medlemsavgifter/anslag

92 Förslag Medlemsavgifter/anslag Uppräkning av medlemsavgifter/anslag sker enligt regeringens senaste prognos för löneutvecklingen åren (löneindex) och konsumentprisindex (KPI). Medlemsavgifterna beräknas utifrån befolkningsmängd i länet 1 nov två år före 2017, dvs per ; invånare. Kommunerna: Medlemsavgift - uppräkning enligt löneindex Västerbottens läns landsting (VLL): Medlemsavgift uppräkning enligt löneindex Grundanslag uppräkning enligt KPI Överförda medel, anslag uppräkning enligt KPI Löneindex respektive KPI enligt regeringens senaste prognos ( ): 2017: Löneindex 3,3 och KPI 1,6 2018: Löneindex 3,4 och KPI 2,3 2019: Löneindex 3,4 och KPI 3,2

93 Medlemsavgifter/anslag 2016 så blev det Medlemsavgifter/anslag Invånare RV kr/inv MC kr/inv Infomix kr/inv TOT kr/inv KOMMUN 01-nov-14 46,37 34,22 4,69 Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele SUMMA VLL TOTALT

94 Medlemsavgifter/anslag Medlemsavgifter/anslag 2017 Invånare RV kr/inv MC kr/inv Infomix kr/inv TOT kr/inv KOMMUN 01-nov-15 47,90 17,13 4,84 Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele SUMMA VLL TOTALT

95 Medlemsavgifter/anslag Medlemsavgifter/anslag 2018 Invånare RV kr/inv MC kr/inv Infomix kr/inv TOT kr/inv KOMMUN 01-nov-15 49,53 17,71 5,00 Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele SUMMA VLL TOTALT

96 Medlemsavgifter/anslag Medlemsavgifter/anslag 2019 Invånare RV kr/inv MC kr/inv Infomix kr/inv TOT kr/inv KOMMUN 01-nov-15 51,21 18,31 5,17 Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele SUMMA VLL TOTALT

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Dnr: 16RV0111 Påverkansagenda Förslag till beslut Förbundsfullmäktige beslutar följande: 1. Att Förbundsfullmäktige fastställer följande frågor som prioriterade i påverkansagendan för : a) Utvecklad infrastruktur b) Kompetensförsörjning c) Strukturer för innovation och företagande d) Stad och land, sammanhållen och attraktiv region e) Hållbar energiutveckling 2. Att enheten för kommunikation och externa relationer får uppdraget att ta fram handlingsplan med syfte, målsättning, målgrupper, intressenter, budskap, kanaler, talespersoner och aktiviteter kopplat till varje prioriterad punkt i påverkansagendan. 3. Att berörda utskott och enheter förutsätts delta aktivt i fullföljandet av den fastställda påverkansagendan. Ärendebeskrivning Påverkansagendan ska ligga till grund för Region Västerbottens strategiska påverkansarbete nationellt och internationellt. Den stärker vår förmåga att genomföra den Regionala utvecklingsstrategin (RUS) och bidrar till att bygga en modern och uppdaterad bild av Västerbotten och norra Sverige. Agendan kanaliseras genom ordinarie verksamhet och projekt vid Region Västerbotten. Bakgrund I samband med starten av projektet "Ett västerbottenskontor i Stockholm" identifierades ett behov av en tydligare prioriteringsordning för Region Västerbottens påverkansinsatser. En anledning till att ett begränsat antal politiska sakområden och sakfrågor med koppling till RUS behövde identifieras är att Region Västerbotten och specifika projekt på ett mer effektivt sätt behöver uppnå kraftsamling och högre genomslagskraft i sitt påverkansarbete. Region Västerbotten har inspirerats av Västra Götalandsregionen där en liknande agenda togs fram Genom ett brett förankringsarbete där workshops genomförts med kommunföreträdare, politiker, intressenter och strateger har fem strategiska sakområden prioriterats fram. Varje sakområde inrymmer ett antal sakfrågor som är konkretiseringar av sakområdena. Vid träffarna har aktörerna getts möjlighet att beskriva vilka frågor de anser är högst prioriterade inom RUS.

107 TJÄNSTESKRIVELSE 2(1) Datum Antalet sakområden och sakfrågor har allt eftersom skalats ner och till slut blivit fem, respektive tre till fem vilket är lämpligt för att handlingsplaner ska kunna upprättas. Följande inhämtnings- och prioriteringsmöten är genomförda: /12 Kommunchefsträff /1 Arbetsgruppen för projektet Ett västerbottenskontor i Stockholm 17/2 Kommunchefsträff (enkätform) 22/2 Regiondirektörens ledningsgrupp, RV 4/3 Arbetsutskott RV 7/3 Enheten för näringslivs- och samhällsbyggnad vid Region Västerbotten 14/3 Arbetsgruppen för projektet Ett västerbottenskontor i Stockholm Prioriterade sakområden och sakfrågor För föreslås prioritera de sakområden som nedan följer. Urvalet har sin grund i den regionala utvecklingsstrategin och prioriterats fram genom en omfattande process med dialogmöten, workshops och enkätundersökningar med regionala politiker, kommunchefer, tjänstemän och strateger samt intressenter. Det bedöms råda partipolitisk enighet om frågorna. Sakområdena har stor principiell och/eller ekonomisk betydelse för Västerbotten. De är aktuella och relevanta på nationell, internationell och regional nivå. Medan vissa sakområden är mer specifika är andra mer generella. Varje sakområde inrymmer att antal sakfrågor som också tagits fram genom samma metod som sakområdena. Det är viktigt att understryka att antagandet av prioriterade frågor i påverkansagendan inte utesluter att regionen utövar påverkansarbete i andra frågor. Påverkansagendan ska ses som ett ramverk för påverkansarbetet och ett sätt att tala med gemensam stämma i frågor av principiell betydelse för Västerbotten. 1. Utvecklad infrastruktur Prioriterade sakfrågor inom sakområdet är: Kvarkentrafiken, Norrbottniabanan, flyg: behålla och utveckla, vägunderhåll och telefoni. Infrastruktur handlar om att knyta ihop människor, län och länder. Att satsa på utvecklad infrastruktur och kommunikationer innebär förutsättningar för strukturell förändring i vårt län. Men det finns även en tradition av industritillväxt kopplat till de trafikinfrastrukturella frågorna, något som haft och fortsätt har en stor innebörd för utvecklingen av Västerbotten och norra Sverige. Den nationella nivån saknar ibland vilja att genomföra trafiksatsningar i norra Sverige. Västerbotten får ofta förståelse på europeisk nivå, men inte på nationell nivå. Målet är att skapa en situation där det upplevs som legitimt och strategiskt att satsa på trafiklösningar i norra Sverige. För att Västerbotten ska nå framgång i frågor om trafikinfrastruktur måste sakfrågor uteslutande ses ur ett helhetsperspektiv med andra län och länder. Trafikinfrastruktur får aldrig ses som något endast till nyttan av ett specifikt län, utan ska knytas ihop med ett nationellt eller

108 TJÄNSTESKRIVELSE 3(1) Datum internationellt intresse. Bottniska korridoren är ett bra exempel på den form av samarbete som skapar stor legitimitet och flera parters intresse. Norrbotninabanan är en avgörande fråga för hela landet och även Europa i frågan om utvidgad godstransport, men även ur aspekten arbetsmarknadsregion i norra Sverige. Norrbotniabanan är främst en fråga om tillväxtpolitik och inte regionalpolitik, något som aktörer från Västerbotten måste förmedla till den nationella nivån. I frågan om utvecklad flygtrafik är situationen ibland komplicerad. Ökad trafik på de små flygplatser som ges stöd vid PSO (public service obligation) är svårt att påverka med anledning av den specifika konkurrenssituation som uppstår för just PSO-flygplatser. Däremot är det viktigt at behålla den flygtrafik som finns och i den mån det är möjligt utveckla den. Vägunderhållet kan främst styras mot den nationella planen för europavägarna, där E4:n som går genom länet är ett centralt objekt. Övriga vägar i länet hanteras i stor uträckning av länstransportplanen. En stor utmaning är att få till stånd en situation där trafikverkets medel kan redovisas mer transparant för att den regionala nivån enklare ska kunna påverka var pengar satsas. Inom infrastruktur prioriteras även frågan om utvecklas telefoni i länet. God mobiltäckning i hela länet skapar förutsättningar för attraktiva samhällen och starkare näringslivsutveckling. Mobilnätet behöver byggas ut och breddas. Det viktigaste i arbetet att uppnå framgång i påverkansarbetet kring infrastrukturfrågorna är att agera i kluster och utifrån ett större helhetsperspektivs, aldrig ensam utifrån ett enskild regionalt intresse. Centrala aktörer att samverka med inom infrastrukturområdet är bland annat Näringsdepartementet, SKL, Post- och telestyrelsen, Tillväxtverket, Trafikverket, Arbetsmarknadsdepartementet, samt nätverk för trafikinfrastruktur som Midway Alignment of the bothnian corridor, SSPA, CPMR baltic sea commission, Mittnordenkommittén m.fl. 2. Kompetensförsörjning Prioriterade sakfrågor är: Matchning, tillgång till högre utbildning i hela länet, yrkeshögskolan. En regions viktigaste tillväxtpotential ligger i människorna som bor och verkar där. Västerbottens viktigaste resurser sinar dessvärre på arbetsmarknaden och enligt prognosen kommer personer lämna arbetsmarknaden i länet fram till Det lämnar stora hål på den regionala arbetsmarknaden där utmaningen ligger i att fylla upp platserna med rätt kompetens. Människor som kommer till Västerbotten, däribland nyanlända, har kompetens som länets arbetsmarknad behöver. Systemet med att matcha och validera kompetenser är inte tillräckligt effektivt för att mätta de stora behov som finns i Västerbotten. Det är därför nödvändigt att påverka regelverk och processer. Samtidigt är det också viktigt att vidareutbilda de människor som redan finns i länet. Tillgången till högre utbildning har minskat i spridning i länet och behöver förstärkas. Det kan handla om distansutbildning och decentralisering av utbildningar vid högskolor och universitet. Yrkeshögskolan spelar också en avgörande roll för att mätta specifika branschbehov som finns i länet. Fler YH-utbildningar som matchar arbetsmarknadens behov behövs. En väsentlig del av kompetensförsörjningsfrågan är digitaliseringen.

109 TJÄNSTESKRIVELSE 4(1) Datum Arbetsmarknaden genomgår en snabb förändring där jobb försvinner och där nya kommer till med anledning av digitaliseringens effekter. Västerbotten behöver gå i bräschen för den omvandlingen och vara flexibel och öppen för de förändringar som kommer av digitaliseringen. Aktiv omvärldsbevakning är nödvändig för att inte bli omsprungen eller missa nödvändiga omställningar. Centrala aktörer för samverkan är bland annat Tillväxtverket, utbildningsdepartementet, YHmyndigheten, branschorganisationer, svenskt näringsliv, Företagarna, Arbetsförmedlingen och arbets- och näringsdepartementet. 3. Strukturer för innovation och företagande Prioriterade sakfrågor är: innovationsfrämjande, kapital och investeringar. Nya produkter, tjänster, metoder eller nya sätt att organisera sig ska ge tillväxt, fler arbetstillfällen och öka regionens konkurrenskraft. Västerbotten har unika förutsättningar för utveckling av innovationer som Europa och övriga världen efterfrågar. Regionens kunskapsnivå är hög, företagen är utvecklingsintresserade och det goda samarbetsklimatet mellan regionen aktörer ger avundsvärda fördelar. Regionens geografi med långa avstånd och extrema kontraster med kyla, värme, ljus och mörker ger också förutsättningar att utveckla helt nya och tåliga lösningar som kommer till användning i företag och av människor på andra platser i världen. Det finns idéer i Västerbotten, men enligt vissa inte tillräckligt med riskkapital. Vi behöver attrahera och styra mer investeringar till länet för att fler företag ska kunna växa fram. I det arbetet är att marknadsföra de regionala specialiteterna och styrkeområdena viktigt. Det kan handla om skogs- och träförädling, kulturella och kreativa näringar, forestry, växtgenetik, cleantech, turism, m.m. Kring starka näringar behöver länet bygga starka kluster, regionalt, nationellt och internationellt. Detta förstärker näringarnas förutsättningar att inbringa nytt kapital till regionen. Att erbjuda stat och internationella beslutsfattare insyn och rådgivning från branscher i länet med särskild spetskompetens är både en del i en större samhällsutveckling där kompetens från länet kommer till större nytta och ett sätt att stärka näringslivet i regionen. Hållbarhet är ledordet- socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Centrala aktörer för samverkan är internationella nätverk och samarbetsorgan som AER, CPMR- Baltic sea comission, North Sweden, SKBic och Europaforum. Andra viktiga aktörer är bland annat Näringsdepartementet, Business Sweden, branschorganisationer, SKL, Tillväxtverket, handelskamrarna och Företagarna 4. Stad och land, sammanhållen och attraktiv region. Prioriterade sakfrågor är: attraktiva livsmiljöer från kust till fjäll- förstärka turismen och kulturen, tillgängliggörande av samhällstjänster, etablering av myndigheter och statliga jobb. Människor ska kunna leva, bo och verka i hela Västerbotten. Länet är stort och förutsättningarna ser mycket olika ut i länets olika delar. Medan tillväxttakten och inflyttningen är hög på en plats kan förutsättningarna se helt annorlunda ut bara några mil bort. Det regionala utvecklingsansvaret bygger på att skapa förutsättningar för en attraktiv region oavsett var i

110 TJÄNSTESKRIVELSE 5(1) Datum regioner man befinner sig. Turismutveckling och ett rikt kulturutbud har lyfts fram som två prioriterade faktorer i det arbetet. Infrastruktur och tillgänglighet är turismens två viktigaste faktorer för vidareutveckling. Att satsa på att utveckla turismnäringen innebär per automatik att fast boende på platsen får det bättre. Tillgång till samhällstjänster ökar vilket skapar en tryggare och enklare vardag för alla. Turismen leder också till ett berikat näringsliv. Ett etablerat problem i Västerbotten är infrastrukturen och kommunikationen kring turismen. Det finns ett begränsat utbud av goda transporter och information för turister. Det är faktorer som är hämmande för utvecklingen av en länets starkaste näringsgren. Kulturen har liksom turismen en förmåga att stärka samhällets attraktivitet. Kulturen för med sig mångfald, en öppen dialog och ett utbud av underhållning som är viktigt för att en kommun eller ort ska utvecklas och stå konkurrenskraftig. Kulturen bär också med sig ett ansvar att bevara och vidareutveckla Västerbottens kulturarv, något som i sig bidrar till länets varumärke och unicitet. Digitaliseringen kan vara ett sätt att öka tillgängligheten i hela regionen. En fortsatt utbyggnad av bredbandet och en förstärkt mobiltäckning i hela regionen ger bättre förutsättningar för hållbara samhällslösningar. Västerbotten får inte tappa fart i utbygganden av bredbandet, trots att länet tillhör en av landets och Europas främsta bredbandsregioner. Digitaliseringens utbyggnad är fortsatt prioriterad för att till exempel kunna leverera distansbaserad vård, undervisning m.m. Det är även en förutsättning för utlokaliseringen och etableringen av statliga arbetstillfällen. Västerbotten ska verka aktivt för att utlokaliseringen av statliga jobb ska gynna hela länet och att myndighetsnärvaron ska öka. Uppgiften är stor, men i det västerbottniska lobbyuppdraget ska alltid arbetet för att förstärka hela regionen vara prioriterat. Det som är positivt för inlandet är positivt för kustlandet och vice versa. Centrala aktörer för samverkan är bland annat Socialdepartementet, SKL, Visita, Visit Sweden, destinationsbolagen, övriga län i norra Sverige, Post- och telestyrelsen, Näringsdepartementet m.fl. 5. Hållbar energiutveckling Prioriterade sakfrågor är: energieffektiviseringar, energiskatter, energiomställning. Västerbotten har goda förutsättningar att vara ledande i frågor om förnybar energi, mycket med anledning av de naturresurser som finns i landets norra delar. Frågor om förnybar energi, energieffektiviseringar och finansiering och skatter kopplat till energi berör länet i stor utsträckning, både ur ett möjlighets- och utmaningsperspektiv. En stor del av energipolitiken regleras på EU-nivå. Västerbotten är beroende av att kunna påverka frågan om energi på europeisk nivå för att säkra sina intressen, därmed är samarbete i internationella kluster är prioriterat. Exempel på kluster, nätverk och aktörer är Europaforum Norra Sverige, CPMR och North Sweden. Västerbotten ligger inom en energizoon med särskilda skattelättnader. Det är viktigt att behålla den lägre skattesatsen på energi så att samhällen och näringsliv kan bevaras och växa. Energiskatterna har relevans för etableringen av nya näringar som har bättre förutsättningar att utvecklas i landets norra delar, t.ex. datacenters.

111 TJÄNSTESKRIVELSE 6(1) Datum Norra Sverige har en stor potential att utveckla bioenergi. Skogen är en viktig resurs som det tyvärr saknas förståelse och kunskap om på europeisk nivå. Det är viktigt att Sverige står fast mot initiativ på EU-nivå som vill begränsa våra möjligheter att utvinna bioenergi ur skogstillgångar. En annan central fråga för Västerbotten är den allmänna debatten om utvinningen av naturresurser i energisyfte och hur det gynnar norra Sverige specifikt. Energiutvinningen är av nationellt intresse, men tillgången av resurserna finns i norra Sverige. Västerbotten behöver ta en tydligare position i debatten om vad vårt län får tillbaks av utvinningen av naturresurser. Energipolitiken har en ibland något otydlig rollfördelning. I ett län kan flera aktörer ha ansvar för frågorna, vilket leder till ineffektivitet. Västerbotten behöver driva arbetet för att göra energifrågorna till en naturlig del av det regionala utvecklingsarbetet, något som kan bli allt mer relevant vid en eventuell regionombildning. En annan viktig fråga är att fortsätta utvecklingen av förnyelsebara energikällor och hur dessa kan användas till olika syften. Västerbotten har goda förutsättningar att vara ledande inom energiutvecklingen. Centrala aktörer för samverkan är bland annat landsbygdsorganisationer, SKL, internationella nätverk, finansdepartementet, North Sweden, energimyndigheten m.fl. Genomförande För varje prioriterad sakfråga utvecklas en handlingsplan där syfte, mål, budskap, målgrupper, kanaler, talespersoner och aktiviteter identifieras. Bland aktiviteterna är det viktigt att använda redan etablerade plattformar inom Region Västerbottens verksamhet som Västerbotten på Grand Hôtel, Mötesplats Lycksele och Västerbotten i Almedalen. Det är även prioriterat att använda sig av de etablerade internationella verksamheter och nätverk som finns till verksamhetens förfogande som Europaforum norra Sverige och North Sweden. Påverkansagendan och dess handlingsplaner kan ses som ett sätt att förstärka och sy ihop de plattformar som redan finns. Detsamma gäller för tydligt etablerade plattformar och nätverk hos delfinansiärerna i projektet Ett Västerbottenskontor i Stockholm (Skellefteå kommun, Umeå kommun, Skellefteå kraft och Företagarna Västerbotten). Andra tänkbara aktiviteter är remissvar, uppvaktningar, egna möten och seminarier, debattartiklar, interpellationsförslag till riksdagsledamöter, intervjuer och pressmeddelanden. Handlingsplaner tas fram och uppdateras vid kommunikationsenheten vid Region Västerbotten. Utförandet av handlingsplanerna för att förverkliga agendans syfte är dock ett arbete som ligger för hela verksamheten vid Region Västerbotten, med variation beroende på sakfråga och det enskilda tillfället. I utförandet av påverkansarbetet ska avsändaren konsekvent vara Region Västerbotten, Västerbotten eller norra Sverige. Ansvarsfördelning Kommunikationsenheten har ansvar för Region Västerbottens påverkansagenda. Utformning av handlingsplaner sker i samråd med berörda strateger, chefer och tjänstemän. Medel och personal för utformning av påverkansagendan och dess handlingsplaner tillhandahålls av kommunikationsenheten. Medel och personal för utförande av aktiviteter tillhandahålls från fall till fall beroende på sakområde och sakfråga och beslut tas av ansvarig chef. Enheter och verksamheter kan själv bedriva påverkansarbete, men för den samlade bilden utåt är det viktigt

112 TJÄNSTESKRIVELSE 7(1) Datum att påverkansagendan tas i beaktande, främst när det kommer till budskapsformulering och talespersoner. Thomas Hartman Chef enheten kommunikation och externa relationer Micaela Löwenhöök Kommunikatör med inriktning opinionsbildning samt projektledare för projektet "Ett Västerbottenskontor i Stockholm. Beslutsexpediering

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122 SAMMANTRÄDESPLAN 2017 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Förbundsfullmäktige 30-mar 01-jun 30-nov Förbundsstyrelsen 02-mar 17-maj 28-sep 02-nov Arbetsutskottet 16-feb 02-mar 27-apr 15-jun 14-sep 19-okt 07-dec Arbetsutskottet Kollektivtrafikutskottet Primärkommunala delegationen Utbildningsdelegationen Kulturberedningen Sommaruppehåll 21-sep Senast reviderad 20/4

123

124 Januari 2017 S 1 Nyårsdagen M 2 T 3 1 O 1 T 2 F 3 Februari 2017 O 1 T 2 F 3 Mars 2017 L 1 S 2 M 3 April Maj 2017 M 1 Första maj T 2 O 3 18 Juni 2017 T 1 F 2 L 3 Pingstafton O 4 L 4 L 4 T 4 T 4 S 4 Pingstdagen T F 5 Trettondedagsafton 6 Trettondedag jul S 5 M 6 6 S 5 M 6 10 O 5 T 6 F 5 L 6 M 5 23 T 6 Sveriges nationaldag L 7 T 7 T 7 F 7 S 7 O 7 S 8 M 9 T 10 2 O 8 T 9 F 10 O 8 T 9 F 10 L 8 S 9 M M 8 T 9 O T 8 F 9 L 10 O 11 L 11 L 11 T 11 T 11 S 11 T 12 F 13 S 12 M 13 7 S 12 M O 12 T 13 F 12 L 13 M 12 T L 14 T 14 T 14 F 14 Långfredagen S 14 O 14 S 15 M 16 T 17 3 O 15 T 16 F 17 O 15 T 16 F 17 L 15 Påskafton S 16 Påskdagen M 17 Annandag påsk 16 M 15 T 16 O T 15 F 16 L 17 O 18 L 18 L 18 T 18 T 18 S 18 T 19 F 20 S 19 M 20 8 S 19 M O 19 T 20 F 19 L 20 M 19 T L 21 T 21 T 21 F 21 S 21 O 21 S 22 M 23 T 24 4 O 22 T 23 F 24 O 22 T 23 F 24 L 22 S 23 M M 22 T 23 O T 22 F 23 Midsommarafton L 24 Midsommardagen O 25 L 25 L 25 T 25 T 25 Kristi himmelsfärdsdag S 25 T 26 F 27 S 26 M 27 9 S 26 M O 26 T 27 F 26 L 27 M 26 T L 28 T 28 T 28 F 28 S 28 O 28 S 29 M 30 T 31 5 Veckonr.se O 29 T 30 F 31 L 29 S 30 Valborgsmässoafton M 29 T 30 O T 29 F 30

125 Juli 2017 Augusti 2017 September 2017 Oktober 2017 November 2017 December 2017 L 1 T 1 F 1 S 1 O 1 F 1 S 2 M 3 T 4 27 O 2 T 3 F 4 L 2 S 3 M 4 36 M 2 T 3 O 4 40 T 2 F 3 Alla helgons afton L 4 Alla helgons dag L 2 S 3 M 4 49 O 5 L 5 T 5 T 5 S 5 T 5 T 6 F 7 S 6 M 7 32 O 6 T 7 F 6 L 7 M 6 T 7 45 O 6 T 7 L 8 T 8 F 8 S 8 O 8 F 8 S 9 M 10 T O 9 T 10 F 11 L 9 S 10 M M 9 T 10 O T 9 F 10 L 11 L 9 S 10 M O 12 L 12 T 12 T 12 S 12 T 12 T 13 F 14 S 13 M O 13 T 14 F 13 L 14 M 13 T O 13 T 14 L 15 T 15 F 15 S 15 O 15 F 15 S 16 M 17 T O 16 T 17 F 18 L 16 S 17 M M 16 T 17 O T 16 F 17 L 18 L 16 S 17 M O 19 L 19 T 19 T 19 S 19 T 19 T 20 F 21 S 20 M O 20 T 21 F 20 L 21 M 20 T O 20 T 21 L 22 T 22 F 22 S 22 O 22 F 22 S 23 M 24 T O 23 T 24 F 25 L 23 S 24 M M 23 T 24 O T 23 F 24 L 25 L 23 S 24 Julafton M 25 Juldagen 52 O 26 L 26 T 26 T 26 S 26 T 26 Annandag jul T 27 F 28 S 27 M O 27 T 28 F 27 L 28 M 27 T O 27 T 28 L 29 T 29 F 29 S 29 O 29 F 29 S 30 M O 30 T 31 L 30 M 30 T T 30 Veckonr.se L 30 S 31 Nyårsafton

126

127 Region Västerbotten e post Fyllnadsval från Socialdemokraterna i Umeå Mona Lisa Fjellström <monalisa.fjellstrom@regionvasterbotten.se> Fyllnadsval från Socialdemokraterna i Umeå Hans Lindberg <hans.lindberg@umea.se> 12 maj :09 Till: Mona Lisa Fjellström <monalisa.fjellstrom@regionvasterbotten.se> Hej Mona! Jag avsäger mig uppdragen i av koncensus och Kollektivtrafikutskottet Vänligen Hans Lindberg Skickat från min iphone [Citerad text är dold] 1/1

128

129

130 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 44 Kommunfullmäktige Dnr KS Avsägelse från Håkan Andersson (C) av uppdraget som ersättare i Regionförbundet Västerbottens fullmäktige och eventuellt fyllnadsval Sammanfattning Håkan Andersson (C) har avsagt sig uppdraget som ersättare i Regionförbundet Västerbottens fullmäktige. Kommunfullmäktiges beslut 1. Håkan Andersson (C) befrias från uppdraget. 2. Maria Sandström (C) utses till ny ersättare i Regionförbundet Västerbottens fullmäktige för tiden till Beslutsunderlag Skrivelse från Håkan Andersson Beslutet sänds till: Regionförbundet Västerbotten Håkan Andersson Maria Sandström Kommunledningskontoret/sekretariatet Support och lokaler/lönecenter Justering (sign) Utdragsbestyrkande

131 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 66 Kommunfullmäktige samt Dnr KS Avsägelse från Kristin Fungdal Öhman (MP) av uppdraget som ersättare i Regionförbundet Västerbottens fullmäktige och eventuellt fyllnadsval Sammanfattning Kristin Fungdal Öhman (MP) har avsagt sig uppdraget som ersättare i Regionförbundet Västerbottens fullmäktige. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kristin Fungdal Öhman (MP) befrias från uppdraget. 2. Daniela D Angelo Wikström (MP) utses till ny ersättare i Regionförbundet Västerbottens fullmäktige för tiden till Beslutsunderlag Skrivelse från Kristin Fungdal Öhman Beslutet sänds till: Region Västerbotten Kristin Fungdal Öhman Daniela D Angelo Wikström Kommunledningskontoret/sekretariatet Support och lokaler/lönecenter Justering (sign) Utdragsbestyrkande

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174

175