Skötselplan för naturreservatet Skogsgård
|
|
- Julia Axelsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skötselplan för naturreservatet Skogsgård
2 Bilaga 1 2 (13) Skötselplan för naturreservatet Skogsgård, Laholms kommun 1. Syfte Syftet med naturreservatet är att bevara den biologiska mångfalden knuten till sandiga inlandsmiljöer i Laholms kommun. Naturreservatsbildningen syftar särskilt till att gynna en öppen miljö med sandblottor, varierande sandstrukturer, hög blomrikedom, blommande träd och buskar, inslag av död ved samt de hotade eller på annat sätt skyddsvärda arter som är knutna till dessa miljöer. Främst gäller att gynna ginstarter och de insekter som är knutna till dessa. Vidare är syftet att återställa och nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter. Reservatsbildningen ska garantera ett långsiktigt skötselåtagande för de hotade eller på annat sätt skyddsvärda arter som är beroende av hävd och markstörning för sin fortlevnad. Strukturer som bar sand med växter som producerar pollen och nektar ska finnas i den omfattning som krävs för att arter som lever i öppna sandmarker ska kunna förekomma i området på lång sikt. Syftet med naturreservatet är också att inom ramen för ovanstående stödja allmänhetens möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser. Syftet ska nås genom att: - området skyddas från exploatering, uppodling, trädplantering och igenväxning. - reservatsförvaltningen präglas av ett aktivt skötselarbete, där markstörning och hävd av vegetationen ses som viktiga komponenter i skötseln av området. - igenväxta marker återställs till öppna, hävdpräglade marker. - skötseln av området är flexibel och mottaglig för nya erfarenheter kring hur områdets hotade och skyddsvärda arter och naturtyper bäst gynnas. - bärande träd och buskar gynnas i lövskogen. - information och anläggningar för friluftslivet uppförs och underhålls.
3 Bilaga 1 3 (13) 2. Beskrivning av området Markslag Areal (ha) Skogsmark 3,7 Blandlövskog 3,7 Vattenareal 0,2 Vattendrag 0,2 Övrig landareal 8,1 Odlad mark 1,5 Grässandhed 5,2 Övrig öppen mark 1,4 Total areal 12,0 Rödlistade och regionalt intressanta arter 18 respektive 18 stycken, se förteckning bilaga 3
4 Bilaga 1 4 (13) 2.1 Historisk och nuvarande markanvändning Genom att följa Carl Malmströms kartor från 1650 till 1850 så ser man att Skogsgård inte vid något tillfälle varit skogsbevuxet utan utgjorts av öppen slättbygd. På kartan från 1920 börjar skogen krypa närmare och flera mindre skogsbestånd har etablerat sig runt Skogsgård, men området är fortfarande till största del öppet. På det historiska kartöverlägget baserat på digitaliserade kartöverlägg (Veinge SN akt 19, ) utgörs delar av den gamla täktmiljön av åkermark och delvis ingick området i en hägnad. I området har det brutits grusmaterial fram till för drygt 20 år sedan. När täktverksamheten upphörde efterbehandlades täkten genom att slänter schaktades ut och matjord kördes på i vissa delar, medan andra delar lämnades med gruset i ytan. Bild tagen efter att området efterbehandlats men innan restaureringsåtgärder påbörjats i området, tidigt 2000-tal. Förslag om att utföra restaureringsåtgärder i grustäkten vid Skogsgård för att gynna nålginst, hårginst, backsvala m.m. framfördes till länsstyrelsen av Kjell Georgsson och Sven-Eric Jönsson (Hallands Botaniska Förening). Volmer Lind som bodde vid Skogsgård och under många år arbetade för att bevara och gynna nålginsten i
5 Bilaga 1 5 (13) Veingetrakten uppmärksammade tidigt att det var angeläget med skötselåtgärder i grustäkten. Eftersom det fanns en hel del hårginst och eftersom området ligger mitt i kärnområdet för ginstfjärilarnas utbrednings område har länsstyrelsen inom ramen för Åtgärdsprogram för hotade arter med start år 2005 ryckt upp igenväxning och genomfört ett flertal åtgärder för att gynna biologisk mångfald. Nu finns här stora öppna ytor som årligen bränns, framgrävda grushak vinklade åt olika väderstreck, strängar av framgrävd sand samt sandblottor. Åtgärderna har snabbt lett till en expansion av blomrika marker. Bilden visar Skogsgårds blomrikedom på sommaren efter att det bränts under flera år. 2.2 Beskrivning av bevarandevärden Biologiska värden I Hallands län utfördes en omfattande inventering av sand- och grustäkter Totalt inventerades 65 täkter utifrån biologisk mångfald där fokus låg på insekter med stora krav på sandmiljöer. Skogsgårds grustäkt var en av de täkter som inventerades och här
6 Bilaga 1 6 (13) hittades totalt 14 rödlistade arter. Skogsgårds grustäkt bedömdes ha mycket höga naturvärden och hamnade på femte plats över värdefulla täktmiljöer och är därmed en mycket värdefull grustäkt för biologisk mångfald i Halland. Rödlistade arter som hittades vid inventeringen i täkten var bl.a. stubbhårsskuldrad rovfluga Machimus arthriticus EN, släntsmalbi Lasioglossum nitidiusculum VU, väddsandbi Andrena hattorfiana (ej längre rödlistad), almsnabbvinge Satyrium w-album NT, ängsmetallvinge Adscita statices NT, sexfläckig bastardsvärmare Zygaena filipendulae NT, viveln Strophosoma fulvicorne NT. Alla dessa arter är starkt knutna till en öppen, solbelyst och sandig miljö med varierande topografi och hög blomrikedom. Gynnsam växtlighet i form av hårginst, nålginst och åkervädd växer i täkten vilket ger en god tillgång till pollen och nektar för insekter. I området finns örtrika hedar och ängar samt ett rikt insektsliv. I dagsläget är nära ett tjugotal rödlistade arter bland växter och insekter kända från området. En rödlistad fjärilsart, fri stävmal Prolita solutella (EN), vars larver är knutna till hårginst är funnen i området. Området ligger i en del av Veinge socken där i stort sett hela landets förekomster av nålginst Genista anglica (EN) finns och i dessa trakter finns också kärnområdet i Sverige för Hallands landskapsblomma hårginst Genista pilosa (NT). I området finns båda arterna. De omfattas av Åtgärdsprogram för nålginst, tysk ginst och ginstlevande fjärilar. Strukturer Området har till stor del varit en grus- och sandtäkt. Många rödlistade arter trivs på de torra, sandiga ytorna. Slänter mellan täktbotten och den ursprungliga marknivån är vindskyddade, varma och torra. Störda miljöer kan lätt underhållas och nyskapas i det porösa underlaget. Markblottorna i området är av stor betydelse för föryngringen av flera av naturtypens (grässandhed) växter, t.ex. hårginst, ljung, monke, käringtand, nålginst och åkervädd. De bidrar också till att området kan hysa en rik insektsfauna, bland annat av hotade arter, eftersom markblottorna bidrar till ett gynnsamt mikroklimat för värmeälskande insekter och substrat för bobygge för marklevande insekter, framför allt av olika arter av solitärbin och andra gaddsteklar. Vissa av de hotade ginstfjärilarna är beroende av att ginstplantor finns på markblottor eller brännfläckar, eftersom dessa strukturer erbjuder just ett varmare mikroklimat, vilket verkar vara avgörande för larvernas framgång. Brännfläckar är svarta och absorberar mycket solenergi, vilket bidrar till ett gynnsammare mikroklimat. På minerogena jordar (sandmarker etc.) kan den uppvärmda marken också behålla den alstrade värmen under dygnets kallare delar. Lättdränerade jordar torkar upp snabbare och värms därför också upp snabbare av solljuset, vilket gagnar flera värmeälskande insekter. Detta sammantaget gör att sandhedar med brännfläckar och sandblottor kan hysa värmeälskande insekter som befinner sig vid nordgränsen av sitt naturliga utbredningsområde. Detta tycks gälla för några av de hotade ginstfjärilarna. Sammanfattningsvis är såväl brand som markstörning viktiga för sandhedens ekologiska funktionalitet och upprätthållandet av dess biologiska mångfald.
7 Bilaga 1 7 (13) Prioriterade bevarandevärden Hotade och naturvårdsintressanta arter vilka är knutna till sandhedar och belagda från naturreservatet finns inom organismgrupperna marksvampar, kärlväxter och insekter. Hårginsten och nålginsten och de insekter som är knutna till dessa arter utgör ett särskilt prioriterat bevarandevärde. Blomrikedomen och tillgången på sådana växter som är särskilt intressanta för insektslivet utgör också ett prioriterat bevarandevärde. Åkervädd, ängsvädd, monke, liten blåklocka, slåttergubbe, käringtand, fibblor, backtimjan, sälg och viden utgör exempel på sådana växter. Eftersom sandblottor innehar en vital funktion i vidmakthållandet av sandhedens naturtypsspecifika biologiska mångfald, vilken innefattar flera hotade arter, ska också sandblottor betraktas som ett prioriterat bevarandevärde. Likaså ska strukturer som skapas efter vårbränning av öppna hedar betraktas som ett prioriterat bevarandevärde, eftersom flera hotade ginstfjärilar som finns i trakten är mycket starkt gynnade av hårginst som föryngrar sig i brända ytor. 3. Referenser Bengtsson, E Historiskt kartöverlägg. Kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen i Hallands län. Malmström, C Hallands skogar under de 300 senaste åren. Meddelande från statens Skogsförsöksanstalt 31: Fritz, Ö. och Larsson, K Höga naturvärden i grus-och sandtäkter i Hallands län. Meddelande 2010:17. Länsstyrelsen i Hallands län, Halmstad. 168 s. Björklund, J-O., Erlandsson, J., Fritz, Ö., Larsson, K. och Lindman, R Unika ginsthedar i södra Halland hyser landets alla hotade ginstfjärilar Uppföljning av ÅGP-åtgärder i Halland. Meddelande 2015:7. Länsstyrelsen i Hallands län, Halmstad. 146 s. Larsson, K Åtgärdsprogramför nålginst, tysk ginst och ginstlevande fjärilar (Genista anglica, Genista germanica, Agonopterix atomella, Chesias rufata,coleophora genistae, Mirificarma lentiginosella,phyllonorycter staintoniella, Prolita solutella,pseudoterpna pruinata, Scythris crypta,synvopacma suecicella, Scotopteryx luridata, Scotopteryx mucronata). Rapport Naturvårdsverket, Stockholm. 40 s.
8 Bilaga 1 8 (13) 4. Skötsel av området Skötseln av området bör syfta till att gynna och bevara de sandiga hedarna samt de rödlistade eller på annat sätt naturvårdsintressanta arter som förekommer i reservatet och är knutna till dessa miljöer. Skötseln ska också särskilt gynna hårginst och nålginst samt de arter som är knutna till dessa växter. Upprätthållandet av naturtyperna samt gynnande av ginst åstadkoms genom kontinuerlig markstörning samt hävd av vegetationen. Några av de hotade insektsarterna som förekommer i reservatet är helt beroende av brand eller mycket starkt gynnade av brand, varför vårbränning under denna skötselplans livslängd alltid ska vara ett återkommande inslag i skötseln av naturreservatet. I övrigt ska skötseln vara mottaglig för nya kunskaper om hur områdets hotade arter och naturtyper bäst gynnas. Bedömningar på såväl lokal som nationell nivå kan också ändras gällande arters populationstrender, varför en viss flexibilitet i vilka arter som ska fokuseras på bör finnas i den framtida reservatsförvaltningen. Hårginst, nålginst och ginstlevande insekter ska dock alltid stå i fokus inom denna skötselplans livslängd. Det faktum att många av de hotade arterna rimligen utgör fläckvis utbredda populationer, vilka omfattar alla eller åtminstone flera av dellokalerna runt Veinge, gör också att ett aktivt kunskapsutbyte bör ske mellan länsstyrelsens reservatsförvaltare och ÅGP-funktion (varav de senare huvudsakligen arbetar med skötsel och uppföljning utanför reservat) när det gäller bedömning av vilka arter som är i störst behov av riktade skötselåtgärder och vilka arter som kan bli föremål för populationsförstärkande åtgärder i form av utsättning etc. 4.1 Skötseln ur ett kulturmiljöperspektiv Både kända och okända fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagen. Eftersom naturreservatsområdet ingår i ett större område runt Veinge-Tjärby som är rikt på fornlämningar och potentiellt kan hysa okända fornlämningar ska kulturmiljöfunktionen kontaktas för samråd innan skötselåtgärder så som sandblottor eller andra markstörningar genomförs. Detta gäller inte området som tidigare utgjorts av grustäkt, utan berör främst reservatets norra och nordöstliga delar. 4.2 Restaurering Restaureringsinsatser kommer att krävas i skötselområdena 1, 2 och 3. I skötselområde 1, som till stor del utgörs av det tidigare täktområdet har restaureringsinsatser pågått i mer än 10 år. Ett mindre område i sydöst är bevuxet med ungtall. Tallarna ska delvis ryckas upp för att på så sätt blottlägga den ytliga sanden och bana väg för etablering av sandhedsvegetation. Men en tät bård av tall ska lämnas mot intilliggande fastighet, för att fungera som insynsskydd för intilliggande fastighet, men ska hållas låg för att inte skugga de öppna markerna. I skötselområde 3 är näringstillgången i marken betydligt större än i de hedartade områdena i skötselområde 1. Detta medför att vallgräs och näringsgynnade örter är vanligare här och att hävdgynnade, naturvårdsintressanta arter av kärlväxter förekommer mer sparsamt.
9 Bilaga 1 9 (13) Naturvårdsbränning har redan införts i skötselområde 1 och bör fortsätta. Bränning bör också införas i skötselområde 3. Även ett extensivt bete skulle kunna fungera som ett komplement till bränning och markstörning. Konnektiviteten mellan sandblottor och pollen-och nektarresurser är viktig inte minst för solitärbin och humlor, vars honor pendlar mellan bon och värdväxter. Därför bör sandblottor skapas regelbundet i skötselområdena 1 och 3. I skötselområde 2 bör blommande och bärande träd gynnas. Ekar kan frihuggas för att på sikt skapa vidkroniga solitärer med solbelysta stammar. Brynmiljöerna bör huggas fram. 4.3 Indelning i skötselområden Reservatet är indelat i 4 skötselområden. Namngivningen av skötselområdena baseras på dominerande skötselåtgärd och målnaturtyp. 4.4 Skötselområden Skötselområde 1 Naturvårdsbränning, grässandhed Areal: 6,7 ha Beskrivning De sandiga gräs- och hedmarksdelarna har under flera år skötts med småskalig markstörning och bränning för att gynna hårginst och de insektsarter som är knutna till denna växt samt övriga naturvårdsintressanta arter som gynnas av brand och markstörning. Hårginst förekommer mosaikartat i olika åldersstadier och återväxten av späd hårginst är god i brännfläckarna. Sandblottor och sandiga hak har grävts fram i flera slänter. Björksly och björnbär sprider delvis ut sig på vissa områden. I sydöst finns ett område med ungtall som fungerar som insynsskydd mot intilliggande fastighet. Ridån med tallar kan göras lite smalare men hålls tätvuxen (utan röjning eller gallring) så att träden trängs och håller sig som en tät och lågvuxen ridå. Efterhand som tallen självgallras föryngrar sig björk i ridån som också får växa in i det täta beståndet. Om träden växer på höjden så att det blir för mycket skugga på de öppna markerna så kan tallar och björkar topphuggas för att hålla krontaket lågt.
10 Bilaga 1 10 (13) Mål Ginstarternas utbredning ska öka. Det ska även finnas god tillgång på växtsamhällen som kännetecknar traditionellt hävdade grässandhedar. Således ska det också finnas god tillgång på viktiga födosöksväxter för insekter, såsom åkervädd, ängsvädd och monke. Nålginst ska öka i området och de ginstlevande fjärilsarter som förekommer i Veinge socken, men som ännu inte hittats i naturreservatet ska etablera sig i området. Sandblottor ska finnas spridda över området. Antalet rödlistade eller på annat sätt naturvårdsintressanta arter knutna till hävdade sandhedar ska öka i skötselområdet. Åtgärder Småskalig vårbränning kan lämpligen göras årligen i hela området. Igenväxning motverkas främst genom återkommande bränning men vid behov också genom uppryckning av träd och buskar med roten. Sandblottor i varierande storlek skapas löpande i hela området. Skötseln kan eventuellt kompletteras med ett extensivt bete i vissa delar. Grushak med varmt vindskyddat mikroklimat grävs fram i lämpliga lägen. Död ved kan placeras i soliga och skuggiga lägen som faunadepåer. Mot industribyggnaden i sydöst ska en lågvuxen träd- och buskridå lämnas som ett visuellt skydd. Brynet hålls lågt och tätt och topphuggs vid behov om det ger för mycket skugga på de öppna ginsthedarna norr om brynet. Vid behov kan plantering eller insådd av olika ginstarter ske. Skötselområde 2 Selektivhuggning och röjning av bryn, lövblandskog Areal: 3,7 ha Beskrivning De öppna markerna vid Skogsgårds grustäkt omges av lövblandskogar med inslag av ek, björk, sälg och asp. Längst i öster rinner Brostorpaån som också kantas av lövskogar. I sydvästra delen av området har det tidigare stått ett flertal byggnader som härrör från en tidigare fångvårdsanstalt. Dessa har tagits bort och det som återstår är några gamla husgrunder inemellan träden. Mål En granfri lövblandskog med väl utvecklade bryn mot de öppna ytorna, dominerade av blommande buskar och träd. Skogen är av varierad täthet och ålder. I området finns solitärer av framför allt ek och sälg.
11 Bilaga 1 11 (13) Åtgärder Mot de öppna ytorna avverkas träd och sly så att ett bryn utvecklas. Gran röjs bort löpande vid behov. Bärande träd och buskar gynnas. Vid behov kan plantering av bärande träd och buskar ex hagtorn, vildapel och sälg ske i brynzonen. Brunnsröjning av ekar och andra träd som ska stå som solitärer. Skötseln kan eventuellt kompletteras med ett extensivt bete i vissa delar. Skötselområde 3 Naturvårdsbränning, örtrik äng Areal: 1,5 ha Beskrivning Aktivt brukad åker. Området har tidigare betats men på senare år har man tagit enstaka höskördar. Mål En i huvudsak öppen, örtrik gräsmark med inslag av sandblottor. Hårginst vandrar in i området, liksom flera av de hävdgynnade och naturvårdsintressanta sandmarksarter som återfinns i skötselområde 1. Åtgärder Storskalig vårbränning lämplig i restaureringsfasen, för att sedan ersättas av en småskaligare bränning. För att snabbare magra ur marken kan området vid behov slåttras och skörden tas bort. Skötseln kan eventuellt kompletteras med ett extensivt bete som utformas för att gynna naturvärdena och som ökar variationen i området. Sandblottor i varierande storlek skapas löpande. Vid behov av en alternativ parkeringsplats kan en lämplig yta skrapas fram i området. Skötselområde 4 Grusväg Areal: 0,2 ha Beskrivning Grusväg mellan Tyskagården, Göstorp i sydväst och Bökhult i norr.
12 Bilaga 1 12 (13) Fastighetsägaren till fastigheten Veinge Skogsgård 2:18 skall enligt köpeavtalet från 1986, punkt 6, helt svara för väghållningen av utfartsvägen som gränsar till naturreservatet. Mål Grusväg Åtgärder Normalt vägunderhåll vid behov 5. Friluftsliv och turism De blomrika, öppna sandmarkerna utgör ett lättillgängligt och värdefullt strövområde, vägen passerar rakt igenom området. Reservatet ligger på vägen ut mot naturreservatet Hollandsbjär. Mål Naturreservatet används för frilufts- och rekreationsändamål. Området bidrar till att sprida kunskap om de unika naturvärdena som är knutna till sandmiljöer. Åtgärder: Informationsskyltar som bl.a. berättar om områdets unika biologiska mångfald och vilka föreskrifter som gäller för allmänheten sätts upp. En parkeringsplats ordnas för besökare. I dagsläget finns en ficka längs vägen där ett par bilar får plats, denna kan utökas österut. Om platsen bedöms olämplig eller större utrymme behövs kan en parkering skapas i skötselområde 2, se alternativ placering. 6. Tillsyn, dokumentation och uppföljning Naturvårdsverket har tagit fram ett uppföljningsprogram som omfattar Natura områden och andra skyddade områden. Inventering och uppföljning sker utifrån detta program. Länsstyrelsen ansvarar för att regelbunden tillsyn av reservatet sker.
13 Bilaga 1 13 (13) 7. Sammanfattning och prioritering av planerade skötselåtgärder Skötselåtgärd När Skötselområde Prioritet Finansiering Utmärkning av reservatets gränser Utplacering av informationsskylt Snarast Hela reservatet 1 Naturvårdsverket via avtal med Lantmäteriet Inom 5 år I anslutning till parkering 1 Skötselanslaget Parkering Inom 5 år 1 1 Skötselanslaget Slyryckning Löpande vid behov 1, 3 1 Skötselanslaget Skapande av brandgator Löpande vid behov 1, 3 1 Skötselanslaget Övrig markstörning Löpande vid behov 1, 3 1 Skötselanslaget Vårbränning Årligen 1, 3 1 Skötselanslaget Slåtter Vid behov 3 2 Skötselanslaget Extensivt bete och stängsling Skapa brynmiljöer. Friröjning av ek, sälg och gynna bärande buskar och träd Granröjning Vid behov 3 2 Skötselanslaget Inom 10 år 2 2 Skötselanslaget Löpande vid behov 2 2 Skötselanslaget Minskning av tallområde, topphuggning, tätt tallridå sparas som insynsskydd. Inom 10 år och topphuggning vid behov 1 2 Skötselanslaget
Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun
Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE0 0420137 i Kristianstad kommun Öppen glänta med bar sand i varmt söderläge inne i de trädklädda sanddynerna. Foto: Johanna Ragnarsson. Bilaga 1
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga
Bildande av naturreservatet Skogsgård i Laholms kommun.
BESLUT 1 (10) Bildande av naturreservatet Skogsgård i Laholms kommun. Beslut Länsstyrelsen i Hallands län beslutar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken att förklara området som avgränsas av blå heldragen linje
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten
Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.
Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Bilaga 1 Översiktskarta över Natura 2000-området Sandhammaren-Kåseberga
Sveriges sydligaste fasta älgstam finns i området, bilden på älgkvigan är tagen i Hagestad-Järarnas NR.
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområde Hagestad Järarna inom Natura 2000-området Sandhammaren, SE0 SE 0430088, Och Sandhammaren Kåseberga, SE 0430093, i Ystads kommun Sveriges
Bilaga 1 Karta med restaureringsområden
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Brösarps backar i Simrishamns kommun. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Drakamöllan och Kumlan. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen
Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Skedeås (tidigare namn Skedemosse), SE0330104, Mörbylånga kommun, Kalmar län Bild från områdets södra delområde som betas
Skötselplan för naturreservatet Prästgårdsåsen
Skötselplan för naturreservatet Prästgårdsåsen BILAGA 1 2 (8) 511-7462-15 Skötselplan för naturreservatet Prästgårdsåsen i Varbergs kommun 1. Syfte Syftet med reservatet är att bevara den biologiska mångfald
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE0430095 i Vellinge kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Marknadsplatsen, SE i Simrishamns kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Marknadsplatsen, SE0420077 i Simrishamns kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 3 INLEDNING Restaureringsplanen
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING
14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst
Syftet med naturreservatet
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för Arvaby naturreservat i Örebro kommun Kalkbarrskog. Foto: Tomas Gustavsson Skötselplanen upprättad 2016 av Åsa Forsberg. Fastställd
SKÖTSELPLAN Dnr
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad
Inventering av naturvårdsintressanta insekter inom fastigheterna Strandskogen 10:6 och 10:7, Mörbylånga kommun Markus Franzén
Inventering av naturvårdsintressanta insekter inom fastigheterna Strandskogen 10:6 och 10:7, Mörbylånga kommun Markus Franzén Bjuv 2009-09-15 1 Innehållsförteckning Uppdragsinformation...3 Beställare...3
BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar
1 (7) SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET LUOBBALHEDEN Detta dokument är en bilaga till länsstyrelsens beslut om Naturreservatet Luobbalheden i Piteå kommun revidering av gräns och föreskrifter. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Hökafältet TÖNNERSA. Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr
Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr om Tönnersa och projektet Sand Life, som pågår fram till 2018 i reservatet. Här finns information och fakta om projektet och platsen, presenterat
Restaureringsplan för Natura 2000-området Ravlunda skjutfält, SE0420240 i Simrishamns kommun
1 Restaureringsplan för Natura 2000-området Ravlunda skjutfält, SE0420240 i Simrishamns kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen beskriver vad som ska göras i Natura
Täkternas biologiska värden
Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd
Fjärilsfaunan i åtta stadsnära naturområden i Linköpings kommun
Fjärilsfaunan i åtta stadsnära naturområden i Linköpings kommun Foto: Karl-Olof Bergman Kristina Bergman Bakgrund Rapportförfattaren fick av Linköpings kommun uppdraget att inventera dagfjärilar i åtta
Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Lustigkulle domänreservat
Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om
BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014
BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014 SAMMANFATTANDE NATURVÅRDSUTLÅTANDE 2014-10-20 Örjan Fritz & Jonas Stenström Uppdragsgivare Halmstads kommun Samhällsbyggnadskontoret c/o Lasse Sabell
Vildbin i vägkanter längs väg O 1655 Roasjö-Reaskäl
Vildbin i vägkanter längs väg O 1655 Roasjö-Reaskäl 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Klassindelning av vägkanter... 3 Resultat... 4 Redovisning av vägkanter... 5 Sträcka 01... 9 Sträcka
Jordbruksinformation Gynna brynen och få nyttor tillbaka
Jordbruksinformation 11-2018 Gynna brynen och få nyttor tillbaka Foto: Göte Eriksson Klövvilt som rådjur och älg uppehåller sig gärna i bryn mellan skogs- och jordbruksmark. De äter skott och kvistar och
Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun
1(6) Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Utlängan. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress:
7.5.4 Risen - Gräntinge
7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att
Förslag till bildande av naturminnet Eken i Knutagård, Jönköpings kommun
2014-02-24 Sida 1/5 Ellen Nystedt Naturskydd och tillsyn Naturavdelningen 010-22-363 46 Förslag till bildande av naturminnet Eken i Knutagård, Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar med stöd
Hökafältet HAVERDAL. Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr
Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr om Haverdal och projektet Sand Life, som pågår fram till 2018 i reservatet. Här finns information och fakta om projektet och platsen, presenterat
Skötselplan inom detaljplanen Del av Brunnsvik 1:68
Janolof Hermansson, 0240-86138 janolof.hermansson@ludvika.se RAPPORT 1(10) Skötselplan inom detaljplanen Del av Brunnsvik 1:68 Uppdragsgivare: Annas Skaef, Plansektionen Uppdragsgivare: Annas Skaef, Plansektionen
Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer
Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN
Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner
2006-02-27 Bilaga 3 Diarienummer 511-24159-2003 Sida 1(6) Naturvårdsenheten Jörel Holmberg 0501-60 53 95 Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Falsterbo skjutfält SE , i Vellinge kommun.
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Falsterbo skjutfält SE0430111, i Vellinge kommun. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 3 INLEDNING Restaureringsplanen
Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg
Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg Herrljunga kommun, Västra Götalands län Järnvägsplan 2017-05-30 Projektnummer: 146181 I denna bilaga beskrivs ingående de naturvärdesobjekt
Naturreservatet Hällsö
Naturreservatet Hällsö Kaisa Malmqvist - Länsstyrelsens naturavdelning Jennifer Hood - Länsstyrelsens naturavdelning Maria Kilnäs - Länsstyrelsens naturavdelning Bengt Larsson - Västkuststiftelsen Varför
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Förslag till bildande av naturminnet tallen i Knutagård, Jönköpings kommun
Sida 1/5 Ellen Nystedt Naturskydd och tillsyn Naturavdelningen 010-22-363 46 Förslag till bildande av naturminnet tallen i Knutagård, Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap.
BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige
1 (5) Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av naturreservatet Hult BESLUT Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige del av Kumla Hult 1:4 som naturreservat.
Ny vägsträckning vid Fiskeby
Att: Gun-Marie Gunnarsson Vectura Ny vägsträckning vid Fiskeby Norrköpings kommun Allmän ekologisk inventering Sammanfattning Allmän ekologisk inventering Vid den allmänna ekologiska inventeringen har
DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN
SAMARBETSPROJEKT Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN 2011 Pär Eriksson PRODUKTION Upplandsstiftelsen Telefon 018-611 62 71 www.upplandsstiftelsen.se Upplandsstiftelsen
Hökafältet GULLBRANNA
Du håller i en digital informationsbroschyr om Gullbranna och projektet Sand Life, som pågår fram till 2018 i reservatet. Här finns information och fakta om projektet och platsen, presenterat på ett enkelt
Granskningsversion. Naturvärdesinventering vid Kragstalund, Vallentuna kommun
Naturvärdesinventering vid, Vallentuna kommun 2 Beställning: Structor Miljöbyrån Stockholm AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: Uppdragsansvarig:
Vildbina behöver hjälp! Naturinformation. Rapport 2014:1
Naturinformation Rapport 2014:1 Vildbina behöver hjälp! Park och naturförvaltningen, april 2014. Rapport: Emil Nilsson Foton och illustrationer: Emil Nilsson Layout: Emil Nilsson Denna rapport bör citeras:
Vildbin i Västra Götalands län
Vildbin i Västra Götalands län Vildbin värdefulla och hotade De flesta känner till honungsbiet och den stora nytta det gör som pollinerare av växter och grödor. Mindre känt är att det finns hela 300 arter
Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun
1(4) Handläggare Frida Nilsson Tfn 0142-853 86 frida.nilsson@mjolby.se Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun Uppdrag Miljökontoret
Bzzzz hur konstigt det än kan låta
Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit
Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131
Ändringshistoria Dnr (anges vid skriftväxling) 512-6519-2015 Datum Version Ändrad av Ändringar 2014 1 Anna Ingvarson Skapat dokument 2015-07-03 2 Mari Nilsson Beskrivning av objektet Syfte och mål Ny logga.
Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Utökning av Glotternskogens naturreservat samt fastställande av ny skötselplan för reservatet
BESLUT 1(6) 2013-06-14 TN-142/2012 Jonas Edlund, ekolog 011-15 12 90 Kommunfullmäktige Utökning av Glotternskogens naturreservat samt fastställande av ny skötselplan för reservatet Beslut Kommunfullmäktige
Äger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP
25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds
Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?
Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif
Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening
Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,
Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling
Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014 Motorbanor och biologisk mångfald?! Planterad och igenvuxen fd grusgrop
Vägledning om utformning av skötselplan
PROCESSBESKRIVNING BILDANDE AV NATURRESERVAT Vägledning om utformning av skötselplan Här vägleder Naturvårdsverket om hur en skötselplan bör utformas. B E SÖ K: ST O C K H O LM - V ALH AL L AV ÄG E N 195
Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06
Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se
Naturreservatet Alterberget
FÖR Naturreservatet Alterberget Luleå kommun 1 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN... 2 2 SYFTE... 2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET... 3 4 RESERVATSBESKRIVNING... 3 5 SKÖTSELOMRÅDEN... 4 5.1 NATUR...
Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun
Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Bödakustens västra, SE , Borgholms kommun, Kalmar län
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Bödakustens västra, SE0330119, Borgholms kommun, Kalmar län Äldre vindpinade tallar som står som torrakor vid Byrums sandfält
Restaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun
1(6) Restaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Vagnö Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress: Ronnebygatan
Restaureringsplan för Natura 2000-området, Haverdal SE0510020 i Halmstads kommun, Hallands län
2015-04-01 Dnr: 512-465-13 Restaureringsplan för Natura 2000-området, Haverdal SE0510020 i Halmstads kommun, Hallands län Planen har tagits fram som en del av LIFE+-projektet Sand Life, LIFE11/NAT/SE/849
Restaurering av Wikparken
Restaurering av Wikparken Tommy Lennartsson, Centrum för Biologisk Mångfald & Upplandsstiftelsen Steg 1, markanvändningshistoria, och 2, fältinventeringar En historisk genomgång visar att Wik-områdets
UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA
Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.
1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt
Skötselplan för Naturreservatet Karlsvik i Varbergs kommun.
SKÖTSELPLAN 1 (12) Skötselplan för Naturreservatet Karlsvik i Varbergs kommun. 1. Syfte med säkerställande och skötsel Syftet med reservatet är att bevara och utveckla den biologiska mångfalden som är
Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.
Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 20111031 Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga
Sammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0
Restaureringsplan för Arpö, Vagnö och Slädö inom naturreservatet Listerby skärgård i Natura området Tromtö-Almö, SE i Ronneby kommun
1(5) Restaureringsplan för Arpö, Vagnö och Slädö inom naturreservatet Listerby skärgård i Natura 2000- området Tromtö-Almö, SE410042 i Ronneby kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde
Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun.
2011-12-14 1 (5) Restaureringsplan för Kalvö i Natura 2000- området Sonekulla, Ronneby kommun. Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Kalvö. Postadress Besöksadress Telefon/Telefax
Skötselplan för naturreservatet Tygared
Skötselplan för naturreservatet Tygared INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SYFTE 3 2 BESKRIVNING 4 2.1 MARKSLAG, NATURTYPER OCH ARTER 4 2.2 MARKANVÄNDNING 4 2.3 BESKRIVNING AV NATURFÖRHÅLLANDEN OCH BEVARANDEVÄRDEN
Restaureringsplan för Natura 2000-området Vendelsö, SE051009 i Varbergs kommun
2012-12-20 1 (11) Restaureringsplan för Natura 2000-området Vendelsö, SE051009 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Vendelsö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden
Naturreservatet Särö Västerskog i Kungsbacka kommun
BILAGA 1 FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Naturreservatet Särö Västerskog i Kungsbacka kommun Beslut Länsstyrelsen i Hallands län beslutar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (MB) att syfte, föreskrifter och skötselplan
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor
Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan Foto: Lars Björkelid Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Abborravan, SE0810361 Kommun: Lycksele Skyddsstatus: Natura 2000:
Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening
www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande
Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4
Janolof Hermansson, 0240-86138 janolof.hermansson@ludvika.se RAPPORT 1(8) Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4 Uppdragsgivare: 2(8) 3(8) Innehåll 1 Inledning och/eller bakgrund... 4 2 Uppdrag
Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28
Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28 Innehåll Uppdraget 3 Naturvärdesinventering 3 Metod! 3 Inventeringsområdet! 4 Potentiellt naturvärdesobjekt! 4 Landskapsobjekt!
Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3
Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig
Bildande av naturreservatet Horna Sandar i Kristianstads
Beslut 1(9) Kommunledningskontor 2013-04-09 Strategi & utveckling Carina Wettemark 044-13 64 86, 0733-13 64 86 carina.wettemark@kristianstad.se Bildande av naturreservatet Horna Sandar i Kristianstads
Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp
Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större
RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27. Postadress: 402 22 Göteborg Adress: Skansgatan 3
RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27 Brukare: Västkuststiftelsen Rådgivare: Therese Lundell Adress: Box 5073 Länsstyrelsen Västra Götaland Postadress:
Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
13 praktiska allmänna skötselråd
13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Skötselplan för naturreservatet Lindenäs
Skötselplan för naturreservatet Lindenäs SKÖTSELPLAN FÖR LINDENÄS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av revidering. Skötselplanen
4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000
4. Östra Täby 1 2 3 4 9 5 6 10 11 8 12 7 13 Skala 1:18000 177 4. Östra Täby 1. Jaktvillans naturpark Arninge Kundvägen = Fornlämningsområde Skala 1:2000 = Fornminnesobjekt =Kulturlämning 178 1. Jaktvillans
ÖVERSIKTLIG INVENTERING
ÖVERSIKTLIG INVENTERING samt åtgärdsplan för aspskalbaggar i naturreservatet Svanhusskogen 2016 Pär Eriksson Författare Pär Eriksson Foto Samtliga bilder där ej annat är angivet är tagna av författaren.
Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge
Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0410257 Stora Silpinge Natura 2000 Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000- områden bygger på krav som
Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn
Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Diarienr. 2013-06332-55 2014-08-29 Söderorts Naturskyddsförening och Stockholms Naturskyddsförening
2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge
Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Naturreservatet Pipmossens domänreservat
Naturreservatet Pipmossens domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR PIPMOSSENS DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Myckelsjö hackslått SE0710220 Foto: Per Sander Namn: Myckelsjö hackslått Sitecode: SE0710220 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 0,76 ha Skyddsform: Oskyddat Kommun: Sundsvall Naturvårdsförvaltare:
Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev
Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Bakgrund... 3 Resultat... 3 Område 1... 5 Område 2... 6 Slutsatser... 9 2 Syfte Syftet har varit