RAPPORT 2006:12. A n d e r s B erglund

Transkript

1 Västergötlands museum RAPPORT 2006:12 Arkeologisk förundersökning i Lidköpings Nya Stad 2006, Kv. Bifrost 4, fornlämning 12, Lidköpings socken och kommun, Västergötland A n d e r s B erglund

2 Inledning... 5 Kulturhistoriska förhållanden... 6 Målsättning - m etod... 8 Undersökningen - resultat...9 Tolkning & konsekvens Allm änt kartm aterial frå n Lantmäteriverket. M edgivande Denna rapport har framställts i 12 exemplar. Kopior kan beställas från Västergötlands museum, Box 253, Skara, tel e-post: kansliet.skaramus@vgregion.se

3 Rapport Arkeologisk förundersökning i Lidköpings Nya Stad 2006, Kv Bifrost 4, fomlämning 12, Lidköpings socken och kommun, Västergötland Inledning Inom kvarteret Bifrost 4 i Lidköping utförde Västergötlands museum en arkeologisk förundersökning den 13 juli Undersökningen föranleddes av att fastighetsägaren planerar byggnation inom tomten. Bifrost ligger i den del av staden som kallas "Nya Staden", och som grundlagts under 1600-talet. Figur 1. Foto, från "gamla strandlinjen in m ot kv Bifrost 4. Förundersökningen skedde innan för den gröna låga häcken. Drygt 6 och 10 år tidigare utfördes arkeologiska undersökningar inom de angränsande kvarteren Bele och Balder (se Berglund 2003). Det aktuella uppdraget har tagit vetenskapliga utgångspunkter i den dokumentation och de tolkningar som tidigare gjorts för den här delen av fornlämning 12, mot Vänerns södra strand. Förundersökningen inriktades på att undersöka, tolka, dokumentera och förstå stratigrafi inom det tänka exploateringsområdet, bl.a. mot bakgrund av senare års undersökningar som utförts i grannkvarteren Balder och Bele. I de här kvarterens norra delar, i riktning mot den äldre strandlinjen för Vänern, har vid tidigare undersökningar endast sentida spår av bebyggelse kunnat påvisas. Särskilt gäller det den norra delen av kv Balder samt motsvarande parti inom kv Bele (se Berglund 2003). Utgångspunkterna för en mer målinriktad, på hypoteser uppbyggd förundersökning fanns således inför förundersökningen, där antagandet var att även kv Bifrost 4 skall visa samma slags spår som i grannkvarteren - vattenavsättningar, flygsandsinslag och framför allt uppfyllda, sekundärt deponerade lager med rikligt inslag av sand (ställvis fin sand). För en mer omfattande bakgrund till frågeställningarna hänvisas till Berglund 2003:35ff.

4 ?. i Svr«S(W S M djtllm ~ i.. v<- å * 'i Ä < '< l,# %A^. i...!,* *^--.., Figur 2. K arta över centrala Lidköping m ed undersökningsom rådet markerat. Kulturhistoriska förhållanden Det medeltida Lidköping (fomlämning 11 i Lidköpings socken) låg på den östra sidan om Lidan. Staden nämns första gången 1446 i det skriftliga källmaterialet. Ortnamnet har tolkats som sammanslagning av ånamnet Lidan och köping, med innebörden handelsplatsen vid Lidan (Lundahl 1966:51). De övriga medeltida historiska källor som finns bevarade ger endast begränsad kunskap om staden. Det historiska källäget förbättras för 1500-talet, då staden var den enda privilegierade köpstaden vid Vänern. Att uppskatta omfattningen av handeln är svårt, men uppgifter om lidköpingsborgarnas handel med järn, hudar, skinn, fisk m.m. från norra vänersidan och agrarprodukter nödvändiga för bl.a. Bergslagen antyder att Lidköping legat logistiskt rätt placerat redan då staden grundades. Handel och hantverk kan påstås ha varit en form av profilering. Konkurrensen kring handeln ökade under sent och 1600-tal i och med ny etablerade städer som Karlstad, Filipstad, Mariestad samt Brätte/Vänersborg (Klackenberg 1981). En stor revitalisering skedde under 1670-talet, då rikskanslern Magnus Gabriel de la Gardie grundade Nya Staden på ny mark väster om Lidan. Den nya staden kan man se som ett av de la Gardies projekt där mycket energi lades ned på planering av ett slags renässans för Lidköpings del, med ett livaktigt hantverks- och handelsinslag. Upprättandet av en stadsplan, som de la Gardie delvis själv arbetade fram kan ses som en del av det stora personliga 6

5 'CwsIC 758S0 693(1 Lidköping raä 12: Balder, Bele & B ifrost ^ / / S 7 W ) / /, ' * r 1 S /.'-V - / V. / / / - : Juli 2006 i /... f j : ~ r - Undftrsolcn 2000J. j$. /..1 s / / ^ /. fj - / ;> y V / ' f V "" -Jjg: -U i ^,/ / l * / f / ; / l f ' / / \ "'AC j/s/ '-k.. (/ 'f > / 1 '' />/ 'b-*,!/i;? / ' / / Figur 3. Plan över kvarteren Balder, Bele och Bifrost, med undersökningsytan markerad (schakt 1 i söder och schakt 2 i norr). Det äldsta arkeologiskt belagda huset (1700-tal) låg i Kv Balders västra del, strax söder om riktningspilen " undersökn Det är mycket möjligt att bebyggelsen i äldre tid inte nått över halva kvarterens längd m ot norr. Inför undersökningen i Bifrost 4 fanns alltså inte mycket att vänta. engagemang han hade i staden. Genom lån och avtal lockades och övertalades hantverkare att flytta in till staden där de tilldelades tomter att bygga på (se t.ex. Rydqvist 1997). Den stadsplan som kom att gälla för Nya Staden beskrivs ibland som en stadsplan enligt tidens ideal, men kan kanske snarare beskrivas som en rätlinjig rutnätsrenässans-plan, med rötterna i romerska stadsplaner. De la Gardies mer storslagna planer för Lidköping blev lidande i och med reduktionen. Lidköpings två städer hamnade i statens ägo och lades samman till en stad. Den de la Gardieska perioden av stadsbyggande hade inneburit att grunderna för en stadsplan hade etablerats. I vilken omfattning dess tomter hade hunnit bebyggas under den Nya Stadens första tid är svårt att fastställa. Arbete med att genom skriftliga källor försöka få svar på den frågan har bl.a. utförts av Ingvar Rydqvist, Lidköping, som också lagt ned forskarmöda på 7

6 analys och tolkning av de de la Gardieska skisserna till planer för Nya Staden (se Rydqvist 1994, 1996, 1997). Det går följaktligen att diskutera och illustrera de la Gardies planer för den Nya Staden, men hur det blev i verkligheten går inte fullt ut att avgöra med enbart skriftligt källmaterial. Arkeologiska och historiska källor ger (teoretiskt sett) olika kunskapssammanhang om det förflutna. Under mark bevarade spår kan följaktligen ge svar på frågor om vilka hantverkare som etablerade sig här och när det skedde. Fanns de olika funktionerna som var tänkta, d.v.s. såväl lager, som tillverkning och försäljning inom tomterna? Den arkeologi som bedrivits i Nya Staden beskrivs kortfattat av Berglund A 7 Figur 4. Plan över schakt 1 och 2 samt Bifrost 4. Målsättning - metod Det grundläggande syftet med undersökningen var att öka kunskapen om lagerföljden inom kvarteret Bifrost 4. För att lösa uppgiften grävdes provschakt på de ställen där det ansågs lämpligt. Hela det tilltänkta förundersökningsområdet schaktades inte. 1 undersökningsplanen förespeglas att en

7 byggnad i södra delen av tomten kan stå "över" äldre lämningar av visst värde, motsvarande en situation i kvarteret Balder (jfr Berglund 2003). En undersökning inom denna del hade dock erfordrat rivningslov (jfr undersökning kv Balder 1-2, se Berglund 2003:10). Mot bakgrund av fältarbetsledarens erfarenhet av undersökningar och lagerföljd inom den här stadsdelen bedömdes de två schakt om ca 7 löpmeter som fullt tillräcklig för en tolkning av lagerföljd och eventuella lämningar inom Bifrost 4. Andra, i närheten av denna byggnad belägna "fria ytor" rymmer äldre schakt för tele, el, vatten-avlopp och fjärrvärme där det inte ansågs som en god idé att gräva ytterligare schakt (eftersom lagren redan grävts upp flera gånger om). Figur 5. Vid grävningen användes minigrävare med skonsamma gummilarver". Undersökningen - resultat Undersökningen genomfördes den 13 juli Vid undersökningen användes minigrävare. Två schakt grävdes, schakt 1 och 2. Profiler rensades, analyserades och tolkades i fält. I de två schakt som grävdes syntes endast naturligt avsatta massor i botten, vid ca 0,8 m djup under befintlig markyta (gräsmatta) följt av olika skikt påförda sandblandade lager, med litet inslag rivnings/raseringsmaterial såsom tegelbitar, planglas, och annat skräp som trasig keramik (sent tal/1900-tal), maskinti 11verkade buteljdelar och liknande. Lagren visar på ett relativt omfattande utplanering av den här stadsdelen gentemot den äldre 9

8 Vänerstranden. I lageruppbyggnaden kan man mer eller mindre, från andra hälften av 1800-talet eller däromkring ana problem med flygsand och arbeten med att använda detta material (sand) samt ditkörda skräplager som utfyllnad. Profil/sektion 1 S o N A m N 0 f ( v Profil/sektion 2 S 3 m j Lagerbeskwnir.g 3. G rässvsl, grå san cig ytjord, påfr:r - - lb. L.ju sbeige ngf lerblundad sand, påfört 2. G rå jo rd b la n d a d sar^c, inslag av tegelflis, p)angias, buteijgias etc, påfö^ - 3- Lju sh siq e fin sjö/flygsand, p åfö rt 4. M örkare brun sand, inslag av tegel, enstaka sen tioa erskarvot, planglas, påfo rt - 5 Sandl>ns med so: och träko! - 6. S varn stin d /sjö sa rc, y tligt m ed instog av c n s u k j la trå ko ls bitar, natu rligt a v sa tt - 8, m o rkt rödbrun s s n d g jord, nfidbrntpt tra, på*nrt Kv BIFROST 4 Fornl. 12 Lidköping sn, Vg. Arkeologisk förundersökning 13 Juii PROFIL 1 & 2 arkeologi 'TV kulturlandskap Figur 6. Profiler och profilbeskrivningar De tål att jäm föras med textbeskrivningar och profiler från t.ex. kv Balder 1-2 (Berglund 2003): idel påfört material som ett uttryck fö r kampen mot Vänerns strand. 10

9 Figur 8. Foto över schakt 2. 11

10 Tolkning & konsekvens Tidigare undersökningar i Lidköping har visat att lagerföljden är mycket speciell och svårutredd, i synnerhet i de mer strandnära kvarteren. Till stor del hänger det förmodligen samman med översvämningar som skett vid olika tillfällen. Lidan och Vänerns varierande vattenstånd avspeglas i schaktkanter och profiler som återkommande sväm- och sandlager. Lagren i kvarterets inre delar vittnar även om att man även bör ha haft problem med sandflykt från strandområdet i öster som komplement till tidvisa översvämmningar. Det här har givetvis haft konsekvenser för bebyggelse och markanvändning i denna delen av den Nya Staden. I övrigt vittnade undersökningen om vad som redan iakttagits vid t.ex. undersökningen av kvarteret Bele 4: ställvis förekommande dyiga avsättningar, vattensorterad sand och möjligen även flygsandsinslag och påförda sandlager vars tolkning närmast är att betydande delar av kvarteret i äldre tid i stort sett varit strandlinje. Därmed är det naturligt att de äldsta bevarade bebyggelsespåren endast har gått att finna i kvarterets västra delar. Situationen kan fullt ut jämföras med undersökningarna av de norra delarna av kvarteret Bele och Balder. Lagren bedöms i och med förundersökningen vara tillfyllest undersökta och dokumenterade för att säkerställa de viktigare iakttagelser som kan göras inom den här stadsdelen av fomlämning 12. Ytterligare undersökningar anses därför inte som nödvändiga. Exploateringen kan enligt vår mening därmed fortgå enligt planerna. 12

11 Källor, Litteratur, rapporter Berglund, A Gilberg, H Nilson, Y Rydqvist, I Rydqvist, I Rydqvist, I Sigurdsson, M Viking, U Viking, U Vretemark, M 1995 å rtal titel/rubrik 2003 Vid Vänerns södra strand. Tre undersökningar i Lidköpings Nya Stad 1991 och Fornl 12 i Lidköpings sn och kn, Vg. Västergötlands museum Rapport 2003: ( ) Om Lidköping. En skildring från 1740-talet. Översatt och utgiven av G Nilsson & A Zettersten. Lidköping 1993 Arkeologisk huvudundersökning 1991 Fornlämning nr 12, kv Echo 2 och 3 Lidköpings socken, Lidköpings kommun, Västergötland Rapport 1993: Om slottet i nyestan, i Lidköpingsbygden Lidköping 1996 Absolut lidköpingsbo, i Lidköpingsbygden Lidköping 1997 Det var så det började och grovsm eden..., i Lidköpingsbygden Lidköping 1984 Lidköping på Sara Videbecks tid. Lidköping 1991 Arkeologisk förundersökning; 1990 Fomlämning nr 12, kv. Bele 5 Lidköpings kommun, Lidköpings socken. Västergötland. Rapport 1991: Arkeologisk förundersökning, fornlämning nr 12, kv Echo 2 och 3, Lidköpings socken, Lidköpings kommun, Västergötland Rapport 1991:16 Schaktkontroll 1985 Fornlämning 12, Kv. Frigga, Lidköpings socken, Lidköpings kom mun, Västergötland R apport 1995:45 Bilaga Tekniska och administrativa uppgifter. Arkivmaterial och fynd. 13

12 Bi Laga Tekniska och administrativa uppgifter F ö ru n d ersö knin g K v B ifro st 4 Länsstyrelsens beslut: Uppdragsgivare: Kostnadsbärare: Orsak till uppdraget: Ek kartblad: Fornlämning: Socken: Fastighet/gata: Tidpunkt: Fältpersonal: P Pilhagen/Rådans förvaltningsbolag Uppdragsgivaren Husbyggnation (HB) Fornlämning 12 Lidköping Kv Bifrost 4 14 juli 2006 A Berglund Internt objektnummer: Arkivmaterial och fynd Förvaring: Västergötlands museum

13 Rapporter :01 Andreas Åhman 2005:02 M arita Sjölin 2005:03 Andreas Åhman 2005:04 Y lva Nilson 2005:05 M arita Sjölin 2005:06 Andreas Åhman 2005:07 Andreas Å hm an 2005:08 Andreas Åhman 2005:09 Andreas Åhman 2005:10 Andreas Å hm an 2005:11 Catarina K arlsson Staffan von Arbin Anders Berglund 2005:12 Anders Berglund Catharina Axelsson 2005:13 M aria Norrman 2005:14 Catharina Axelsson 2005:15 Andreas Å hm an 2005:16 Andreas Åhman 2005:17 Andreas Åhman Inför utform ning av väg 26 till mötesfri landsväg, delen K arstorp-k arleby i Skövde och M ariestads kommuner, V ästergötland. Särskild utredning. M indre dokum entationer utförda under 2003 med anledning av tekniska kontorets arbeten. Fornläm ning Raä nr 68 i Skara socken och kom m un, Västergötland. Inför detaljplan för del av kv. Sälgen, Skara socken och kommun, Västergötland. Särskild utredning Torpgrundsdokumentation Fornläm ning nr 176 i Lyrestads socken, M ariestads kom m un, Västergötland. Inför ny sträckning av väg 26 förbi Skultorp. Vendeltida boplatsspår sam t vikingatida och efterreform atoriska gårdslämningar i Loringa by, raä nr 105 i Sjogerstad socken, Skövde kommun, V ästergötland. Arkeologisk undersökning Inför vindkraftverksetablering på fastigheten Lilla Lunden 4:1 i Ledsjö socken, Götene kommun. Västra Götaland. Särskild utredning Inför planerad tom tavstyckning på del av fastigheten Råda Prästbol 1:7, Råda socken, Lidköpings kommun, Västra Götaland. A rkeologisk utredning I samband m ed installation av bergvärm e inom del av raä nr 68, på fastigheten kv Iris 6. i Skara socken och kom m un, V ästergötland. A rkeologisk förundersökning I samband med installation av bergvärme inom del av fornläm ning raä nr 94 på fastigheten Klostret 16:5 i Värnhems socken. Skara kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning Inför anläggandet av tryckavloppsledning mellan Dala, Dala stationssam hälle och Stenstorp, Falköpings kommun, V ästergötland. A rkeologisk utredning Arkeologisk & undervattensarkeologisk provundersökning samt inventering av Raä 176 i Undenäs socken. Karlsborgs kommun. Västergötland. Hytteham ns M asugnsruin, undersökningar Esketorp - samhällen från äldre järnålder och tidig m edeltid i Skövdes utkant. Arkeologisk undersökning 2002 inför ny sträckning av väg 26, trafikplats Segerstorp, Skövde socken, Raä 43 och 148. Inför ny sträckning av väg 26 förbifart Skultorp. Förhistoriska boplatsläm ningar vid Österhög Raä 106, Sjogerstad socken. Skövde kommun, Västergötland. Arkeologisk undersökning av gravfält och boplatsspår. Fornläm ningarna Raä nr 57:2 och 102 i Sjogerstad socken, Skövde kommun. Inför etablering av 3G-m ast inom fastigheten Stensholmen 1:1 i Rackeby socken, Lidköpings kom m un, Västergötland. Särskild utredning Inför upprättandet av detaljplan för fastigheterna Råda mosse, Böketorpsvägen m.fl. i Råda socken, Lidköpings kommun. Västergötland. Särskild utredning Inför anläggande av vatten- och avloppsledning mellan Brännebacken. Blomberg och V ästerplana i Källby, Husaby och Västerplana socknar, Götene kommun.

14 2005: : : : : : : : : : : : : : : : : :35 Andreas Ähman Catharina A xelsson Catharina Axelsson M aria Norrman M arita Sjölin Andreas Ähman A ndreas Åhman Sam m anställd av Tony Axelsson Anders Berglund A nders Berglund Anders Berglund Y lva Nilson M aria Norrman A ndreas Åhman & Andreas Åhman Andreas Åhman Andreas Åhman Andreas Åhman Inför anläggning av golfbana inom fastigheten Brevik 1:11 i Brevik socken. K arlsborgs kom m un, V ästergötland. Särskild arkeologisk utredning Fastigheterna Skövde 4:4 och 4:15, Skövde socken och kom m un, V ästergötland. A rkeologisk utredning Kv. Plåtslagaren, raä 40, Falköpings socken och kommun, Västergötland. A rkeologisk förundersökning Inför bergtäkt på fastigheterna Sils-Arnem ossen 4:3. 3:2. 2:3 och 1:4 m.fl. i Sils socken, Götene kom m un, Västergötland. A rkeologisk utredning Schaktövervakning med anledning av arbeten i Rådhusgatan, Skövde, fornläm ning Raä nr 73, Skövde socken och kommun. Västergötland. A rkeologisk förundersökning Inför nybyggnation inom del av fastigheten kv Trollet 4 i Friggeråker socken, Falköpings kommun. Särskild utredning Inför ny bussgata och gång- och cykelväg inom del av fornläm ning Raä nr 28 i Ryd socken, Skövde kommun. Arkeologisk undersökning Järnfram ställningsom råde. Fornläm ning 27, Hällestads socken. Västergötland. A rkeologisk undersökning Fornläm ning raä nr 68, fastigheten Odin 5, Skara socken och kommun, Västergötland. Förundersökning/antikvarisk kontroll Rv 26, Borgundakorset - Grevagården, Borgunda socken, Falköpings kom m un, Västergötland. Arkeologisk utredning Väg 49, delen Skara - AxvalL Skara kommun. Västergötland. A rkeologisk utredning Gam la staden 3:4. fornläm ning nr 68'. Skara socken och kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning Kulturhistoriskt underlag för M innestjället i Lugnås socken. M ariestads kom m un, Västergötland. Fornläm ning Raä nr 46 och del av fornläm ning Raä nr 50 i Catharina Axelsson Tim m ersdala socken. Skövde kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning Fornläm ning Raä nr 13 i Vinköl socken. Skara kommun, Västra Götaland. Arkeologisk förundersökning Inför planerad gång- och cykelväg mellan mellan Vara och Stora Levene i Vara. Long och Levene socknar. Vara kommun. A rkeologisk utredning Särskild utredning inom kvarteret Servicemannen i Ryd socken. Skövde kommun. V ästra Götalands län. Arkeologisk utredning Inför planerade flerbostadshus inom kvarteret Vadden i Skövde socken och kommun. Västra Götalands län. Särskild utredning 2005.

15 Rapporter :01 Andreas Åhman 2006:02 Andreas Åhman 2006:03 Andreas Åhman 2006:04 Andreas Åhman 2006:05 M aria Vretemark 2006:06 M agnus Stibéus & Lars Lundqvist 2006:07 M aria Vretemark 2006:08 Andreas Åhman 2006:09 Andreas Åhman 2006:10 Anders Berglund 2006:11 Anders Berglund 2006:12 Anders Berglund Inför planerat nytt bostadsområde, Bissgårdsom rådet i Norra Kyrketorp socken, Skövde kommun. Västra Götaland. Särskild utredning Schaktningskontroll i samband med grävning av ledningsschakt kring och på Älgarås kyrkogård, fastigheten Älgarås 11:1 i Älgarås socken, Töreboda kommun. Västra Götaland. Arkeologisk förundersökning Arkeologisk undersökning inom del av nyupptäckt fornläm ning på fastigheten Åkersäter 2:26 i Säter socken, Skövde kommun. V ästra Götaland. A rkeologisk undersökning Arkeologisk förundersökning av nyupptäckt fornläm ning på fastigheten Lilla Lunden 4:1 i Ledsjö socken, Götene kommun. Västra Götalands län. Arkeologisk förundersökning Osteologisk analys av benmaterial från Brahekyrkan på Visingsö. Jönköpings län. A rkeologiska undersökningar i Saleby och Forshem. Saleby, Saleby socken, Lidköpings kommun 1998 och Forshem, Forshem s socken, Götene kommun Osteologisk analys av benmaterial från Borgholm, Borgs socken på Öland. Reserverat Reserverat Arkeologisk utredning 2006 i samband med planering av två vindkraftverk inom Lindärva 5:3, Lindärva socken. Lidköpings kommun, Västergötland. Arkeologisk undersökning 2006 av slaggförekomst, Källby raä 67, Källby socken, Götene kommun, Västergötland A rkeologisk förundersökning i Lidköpings Nya Stad Kv Bifrost 4, fornläm ning 12 Lidköpings socken och kommun, Västergötland.